Search

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort hälsoproblem i alla åldrar. Hos personer som har bestående psykisk ohälsa är medellivslängden förkortad med 25-30 år. Arbetsterapeuten har en viktig roll i att fokusera på vardagen hos personer som lider av psykisk ohälsa. Författarna har uppmärksammat ett behov av att fokusera på möjliggörandet av aktivitetsengagemang hos personer med psykisk ohälsa. Aktivitetsengagemang innefattar den subjektiva upplevelsen av att engagera sig i meningsfulla aktiviteter. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av aktivitetsengagemang vid arbetsterapeutisk behandling för personer med psykisk ohälsa. Metod: En scoping review med tematisk analys genomfördes. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med underteman: ”Arbetsterapeutens insats” med undertemana ”Arbetsterapeutens roll”, ”Arbetsterapeutens kunskap” och ”Behandlingens utformning”. ”Meningsfull aktivitet” med undertemana ”Att vara delaktig i ett socialt sammanhang” och ”Sambandet mellan känslor och aktivitetsengagemang”. ”Återhämtning” med undertemana ”Återhämtningsprocessen”, ”Flow”, ”Empowerment” och ”Reflektion”. Slutsats: Aktivitetsengagemang är i den arbetsterapeutiska behandlingen väsentlig för personer i deras återhämtning att nå en förbättrad psykisk hälsa och välbefinnande. Implikationer: Ökad kunskap och förståelse av aktivitetsengagemang i främjandet av psykisk hälsa och återhämtning., Background: Mental illness is a major health problem existing in all ages. In people with mental illness, the average life expectancy is shortened by 25-30 years. The occupational therapist has an important role in focusing on the everyday life of people suffering from mental illness. The authors have drawn attention to a need to focus on enabling occupational engagement in people with mental illness. Aim: The aim of this study was to elucidate the importance of occupational engagement in occupational therapy treatment for clients with mental illness. Method: A scoping review with thematic analysis was performed. Results: The analysis resulted in three main themes with sub-themes: "Occupational therapists work efforts" with sub-themes "The role of the occupational therapist", "The occupational therapist's knowledge" and "Design of the treatment". "Meaningful activity" with sub-themes "Participation in a social context" and “The relationship between emotions and occupational engagement”. "Recovery" with sub-themes "The recovery process", "Flow", "Empowerment" and "Reflection". Conclusion: In occupational therapy, occupational engagement is essential for people in their recovery to achieve improved mental health and well-being. Implications: Increased knowledge and understanding of occupational engagement in the promotion of mental health and recovery.

This study analyzes if there is a connection between ESG - which stands for Environmental, Social and Governance, and stock returns over time. The study also analyzes how integrating ESG can impact a company’s competitiveness long term. This is done by researching the following two research questions:1. How can a multiple regression model be formulated to determine if there is a connection between ESG and stock returns?2. How are companies integrating ESG and sustainability practices and what are the benefits of doing so?The first question was answered by performing a regression analysis on ESG factors reported on Nordic stocks and determining if the dependent variable ROI could be explained by these. The second question was answered by conducting a literature review and interviews with relevant actors. The results from the multiple regression analysis showed a low adjusted R2 of 0.23 which implied that there is no clear relationship between ESG factors and ROI. The literature review shows that there are positive outcomes associated with a company being sustainable that are not directly related to the financial yield. The interviews examined how different companies are integrating ESG and sustainability work into their business practice to achieve long- term competitiveness while also complying with regulations coming from the EU. In conclusion, there is no clear relationship between ESG and stock return, and the focus with ESG lies within ensuring that a company integrates sustainability to keep a competitive spot in the market and reduce risk, while also reducing their environmental and social impact., Denna studie undersöker om det finns en koppling mellan ESG - vilket står för Environmental, Social och Governance, och avkastning över tid. Studien analyserar även hur integreringen av ESG kan påverka ett företags konkurrenskraft på lång sikt. Detta görs genom att undersöka följande två frågor:1. Hur kan en multipel regressionsmodell formuleras för att avgöra om det finns en koppling mellan ESG faktorer och aktiers avkastning?2. Hur integrerar företag ESG och hållbarhetsprinciper och vilka fördelar för detta med sig?Den första frågan besvarades genom att genomföra en regressionsanalys på ESG faktorer som hade rapporterats för Nordiska börsnoterade bolag och avgöra om den beroende variabeln total avkastning (ROI) kunde förklaras av dessa faktorer. Den andra frågan besvarades genom att genomföra en litteraturstudie och genomföra intervjuer med relevanta aktörer. Regressionsanalysen hade en låg tillförlitlighet och visade på att det inte fanns några tydliga kopplingar mellan ESG-faktorer och avkastningen. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns positiva effekter av ESG som inte är kopplade till finansiella mått. Intervjuerna visar på att företag integrerar ESG i sitt arbete för att behålla sin konkurrenskraft på marknaden. Sammanfattningsvis så finns det ingen tydlig koppling mellan ESG-faktorer och aktiers avkastning, och fokus med ESG bör snarare vara att se till att företag arbetar hållbart för att behålla sin del av marknaden, minska risk och samtidigt minska sin påverkan på klimatet.

As a single mother, you don’t always have the luxury of time for yourself or for your friends. In some cases you don’t even have any support from your family, friends, authorities or just society as a whole. It could get very lonely and draining. As opposed to a two-parent household, the responsibility is yours to carry alone.This study highlights the different struggles of single mothers. Through qualitative interviews with eight single mothers from all over Sweden, we were able to fulfill the aim of the study, which is to analyze the challenges that single mothers may face on a daily basis and how these challenges affect them on an emotional and social level. This study was based on the participating single mothers’ experience, along with supporting theoretical perspectives and previous research. The results showed that single mothers struggle in different ways and aspects of life. Feelings of shame, guilt, sorrow and loneliness are common, and often based on other challenges and struggles that these women are facing daily. Some of these challenges are the struggle of prioritizing and balancing different aspects of their lives, and therefor constantly feeling not good enough. Either their social life, career or children will be neglected to a certain degree, and as a result, it takes a toll on their health. The study then delves into the understanding of the result through an analysis based on different theoretical perspectives and research, which through we were then able to draw a conclusion.

This study analyzes if there is a connection between ESG - which stands for Environmental, Social and Governance, and stock returns over time. The study also analyzes how integrating ESG can impact a company's competitiveness long term. This is done by researching the following two research questions: How can a multiple regression model be formulated to determine if there is a connection between ESG and stock returns? How are companies integrating ESG and sustainability practices and what are the benefits of doing so? The first question was answered by performing a regression analysis on ESG factors reported on Nordic stocks and determining if the dependent variable ROI could be explained by these. The second question was answered by conducting a literature review and interviews with relevant actors. The results from the multiple regression analysis showed a low adjusted R2 of 0.23 which implied that there is no clear relationship between ESG factors and ROI. The literature review shows that there are positive outcomes associated with a company being sustainable that are not directly related to the financial yield. The interviews examined how different companies are integrating ESG and sustainability work into their business practice to achieve long term competitiveness while also complying with regulations coming from the EU. In conclusion, there is no clear relationship between ESG and stock return, and the focus with ESG lies within ensuring that a company integrates sustainability to keep a competitive spot in the market and reduce risk, while also reducing their environmental and social impact., Denna studie undersöker om det finns en koppling mellan ESG - vilket står för Environmental, Social and Governance, och avkastning över tid. Studien analyserar även hur integreringen av ESG kan påverka ett företags konkurrenskraft på lång sikt. Detta görs genom att undersöka följande två frågor: Hur kan en multipel regressionsmodell formuleras för att avgöra om det finns en koppling mellan ESG faktorer och aktiers avkastning? Hur integrerar företag ESG och hållbarhetsprinciper och vilka fördelar för detta med sig? Den första frågan besvarades genom att genomföra en regressionsanalys på ESG faktorer som hade rapporterats för Nordiska börsnoterade bolag och avgöra om den beroende variabeln total avkastning (ROI) kunde förklaras av dessa faktorer. Den andra frågan besvarades genom att genomföra en litteraturstudie och genomföra intervjuer med relevanta aktörer. Regressionsanalysen hade en låg tillförlitlighet och visade på att det inte fanns några tydliga kopplingar mellan ESG-faktorer och avkastningen. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns positiva effekter av ESG som inte är kopplade till finansiella mått. Intervjuerna visar på att företag integrerar ESG i sitt arbete för att behålla sin konkurrenskraft på marknaden. Sammanfattningsvis så finns det ingen tydlig koppling mellan ESG-faktorer och aktiers avkastning, och fokus med ESG bör snarare vara att se till att företag arbetar hållbart för att behålla sin del av marknaden, minska risk och samtidigt minska sin påverkan på klimatet.

Throughout time, cities have been built in different ways and city structures can look different in different places in the world. The urban planning ideal has changed and small narrow alleys in the city have today been replaced by large roads adapted for cars. Streets can function as everything from transport routes to social meeting spaces depending on the design and experience. But the street, and the street space, which is the space that forms the surface between buildings, can today often be forgotten and experienced as tedious for many. In the work towards a more sustainable society, there is a lot that can be done in urban planning, and one of these is to design more attractive, safe and lively street spaces in order to meet the challenges that a growing city brings. Södertälje is a growing municipality in Stockholm County which will face these challenges while expanding. This study therefore aims to investigate Nygatan and Järnagatan in Södertälje's city centre based on their physical design, use and experiences of citizens and officials. This is to produce a basis for the design of a policy for sustainable improvement measures in the work to create a safe, lively and attractive street environment in Södertälje. To achieve the purpose of the study, a literature study was carried out together with the creation of a theoretical framework based on the various theories of Jan Gehl, Jane Jacobs and Warm in the Winter. In the theoretical framework, a model is developed with the five categories of urban form, mobility, environment, social and enjoyment, which were the basis for the various parts of the report. A spatial analysis was performed to obtain a physical description of Nygatan and Järnagatan. In addition, a document study was carried out to investigate which goals and strategies Södertälje municipality has. Furthermore, nine actors in Södertälje municipality were interviewed and a survey was carried out to investigate how the citizens experience and use th, Genom alla tider har städer byggts på olika sätt och stadens strukturer kan se annorlunda ut på olika platser i världen. Stadsplaneidealet har förändrats och små trånga gränder i staden har idag ersatts av stora vägar anpassade för bilar. Gator kan fungera som allt från transportsträckor till sociala mötesrum beroende på utformning och upplevelse. Men gatan, och gaturummet, som är det rum som utgör ytan mellan byggnader, kan idag ofta glömmas bort och upplevas som trista för många. I arbetet mot ett mer hållbart samhälle finns det en hel del som kan göras inom stadsplaneringen, och ett av dessa är att utforma mer attraktiva, trygga och levande gaturum för att kunna möta de utmaningar som en växande stad för med sig. Södertälje är en växande kommun i Stockholms län som i och med expansionen kommer stå inför dessa utmaningar. Denna studie syftar därför till att undersöka Nygatan och Järnagatan i Södertäljes stadskärna utifrån deras fysiska utformning, användning samt upplevelser av medborgare och tjänstepersoner. Detta för att ta fram ett underlag till utformningen av en policy för hållbara förbättringsåtgärder i arbetet med att skapa en trygg, levande och attraktiv gatumiljö i Södertälje. För att uppnå syftet med studien genomfördes en litteraturstudie i samband med skapandet av ett teoretiskt ramverk baserat på Jan Gehls, Jane Jacobs och Warm in the Winters olika teorier. I det teoretiska ramverket utvecklades en modell med de fem kategorierna stadsform, mobilitet, miljö, socialt och njutning som låg till grund för studiens olika delar. En rumslig analys utfördes för att få en fysisk beskrivning av Nygatan och Järnagatan. Dessutom genomfördes en dokumentstudie för att undersöka vilka mål och strategier Södertälje kommun har. Vidare intervjuades nio aktörer i Södertälje kommun och en enkätundersökning utfördes för att undersöka hur medborgarna upplever och använder de två gatorna i stadskärnan, där 188 medborgare deltog. Resultatet från den rumsliga analysen visade

Because of the growing pressure and expectations on companies' social and ecological responsibility from society, sustainability has become anincreasingly important aspect to integrate within companies. This study has analyzed how sustainability reporting can function as a tool for companiesto communicate their sustainability work. A content analysis was conducted on four of H&M Group’s sustainability reports from the years of 2002,2008, 2014 and 2020. Through the lens of a theoretical framework the analysis studied how the reports had changed over time, which themes couldbe distinguished and how they reflected good sustainability reporting according to science. The results of the analysis showed that H&M Group´ssustainability reports had an overall focus on responsibility, the value chain and the impact from external events. Furthermore, the focus shifted frombeing on the social aspects to including more of the ecological aspects over time. The results correlated with what science considers as good sustainability reporting., I och med samhällets ökande press och förväntningar på företags sociala och ekologiska ansvarstagande har hållbarhet blivit en allt viktigare del förföretag att integrera. Den här studien har analyserat hur hållbarhetsrapportering kan fungera som ett verktyg för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete. En innehållsanalys genomfördes på fyra av H&M Group:s hållbarhetsrapporter, år 2002, 2008, 2014 samt 2020. Genom stöd i ettteoretiskt ramverk undersöktes hur rapporterna hade förändrats över tid, vilka teman som kunde ur-skiljas samt hur de återspeglade forskningens synpå god hållbarhetsrapportering. Resultatet påvisade att H&M Group:s hållbarhetsrapporter hade ett övergripande fokus på ansvarstagande, värdekedjan samt påverkan från omvärlden. Vidare skiftade fokus från att ligga på de sociala aspekterna till de ekologiska aspekterna i rapporterna övertid. Resultatet gick i linje med vad som, enligt forskningen, anses som god rapportering.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur lärare i fritidshemmet beskriver det arbete som sker med det sociala lärandet i fritidshemmet och vad lärarna ser som viktiga faktorer inom detta. Frågeställningarna som har använts i studien är: ·Vilka faktorer anser lärare i fritidshemmet är viktiga i arbetet med det sociala lärandet? · Hur beskriver lärare i fritidshemmet arbetet med det sociala lärandet i den dagliga verksamheten? Studien baseras på kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer där sex respondenter har medverkat och tidigare forskning använts som underlag för vår studie. Resultatet visar att lärarna i fritidshemmet anser att faktorer som kan påverka socialt lärande i fritidshemmet är bland annat personalens utbildning, personaltäthet, samspel med klasslärare och vårdnadshavare, lokaler och rektor. Vidare visar resultatet att lärarna i fritidshemmet beskriver arbetet som viktigt för eleverna. I studien framgår det utifrån resultatet att det sociala lärandet är en stor del av livet och det förklaras av respondenterna att det blir svårt att fungera som människa i ett samhälle utan detta lärande. Resultatet visar även att det sociala lärandet ofta sker i spontana situationer, för lärare kan det vara bra att ta vara på dessa situationer för att sedan utveckla lärandet vidare.Sammanfattningsvis visar resultatet i studien att det sociala lärandet fyller en viktig funktion inom fritidshemmets verksamhet samt i det vardagliga livet som majoriteten av respondenterna menar är ett lärande för livet.

I arbetet söks kunskap om förskollärares förutsättningar, genomförande och syn på undervisning inom hållbar utveckling. Viktiga utgångspunkter och begrepp är det sociokulturella och pragmatiska perspektiven samt begreppen proximal utvecklingszon, scaffolding, mediering och learning by doing. Empiri samlades in via enkäter riktade till förskollärare. Resultatet anger att undervisning inom hållbar utveckling har stor betydelse för barns kommande levnadssätt. Resultatet visar därutöver att undervisning av hållbar utveckling i förskolan har betoning på social och ekologisk hållbarhet. Social hållbarhet kopplas till att stärka barns känsla av samhörighet och gemenskap med sina kamrater i barngruppen. Tonvikten inom ekologisk hållbarhet utgörs av aktiviteter inom naturvetenskap i förskollärares undervisning.

Bakgrund: Epilepsi är klassat som en folksjukdom, ca 50 miljoner människor i världen har diagnosen. Epilepsi innebär att personen har ett kroniskt anlag för att få oprovocerade epileptiska anfall. Syfte: Syftet var att undersöka vuxna personers upplevelser av vardagslivet med epilepsi. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningen gjordes i CINAHL och Medline samt kompletterandes med en frisökning. Artiklarna är skrivna mellan 2012 och 2022. Analys av elva artiklar skedde med hjälp av Fribergs granskningsmall. Resultat: Personerna upplevde rädsla för anfall, stigmatisering och utanförskap. Epilepsianfall orsakade frustration då de hindrade personernas vardagsliv. Vårdmöten var en del i vardagslivet, upplevelserna av dessa var individuella. Personerna behövde omvärdera drömmar och mål som en följd av epilepsin. Detta upplevdes ansträngande och när omvärderingen skett fortlöpte livet i en ny riktning. Personerna använde sig av olika strategier för att hantera sitt vardagsliv. De använde direkta problemlösande metoder, fysisk aktivitet, psykisk bearbetning, informatik och stöd från omgivningen. Slutsatser: Alla upplevde vardagen med diagnosen olika. Det finns behov av vidare, mer specifika studier. Utveckling av information för vårdpersonal, samhället och individer är vitalt för att skapa möjligheter för en god och fungerande vardag., Background: Epilepsy is classified as an endemic disease. Around 50 million humans have the diagnosis around the world. Epilepsy is a chronic predisposition for unprovoked epileptic seizures. Aim: Describe adult people's everyday life with epilepsy. Method: A qualitative study with an inductive approach. The article search was made in CINAHL and Medline, with a complementing free search. The articles are written between 2012-2022. Twelve articles were analysed with the Friberg’s review template. Result: The individuals experienced fears of seizures, stigmatization, and exclusion. Epileptic seizures caused frustration as they hindered people's everyday lives, this was managed with the help of information and relatives. Healthcare meetings were part of everyday life, the experiences varied. The persons needed to reassess dreams and goals because of their epilepsy. This was a taxing process and afterwards life continued in a new direction. The people used different strategies to manage their everyday life. They adopted direct problem-solving methods, physical activity, mental processing, informatics, and support from society. Conclusion: All subjects experienced everyday life with the diagnosis differently. There is a need for more specific studies. Development of information for healthcare professionals, society and individuals is vital to create opportunities for a good and functioning everyday life.

The renovation and maintenance projects in the “Million program” areas are currently ongoing in many parts of the country. As the stocks in many descriptions have similar conditions with regard to urban structure, construction technology and socio-economic situation, there is great potential for comparison. This means that different results from a renovation may be linked to other factors than the execution and choice of measures. In this thesis two different “Million program” areas have been compared, one in the suburbs of a big city and one in the suburbs of a small town (which will be referred to as ftS and fts in the report). The comparison will be evaluated from the three sustainability perspectives: social, ecologic and economic. To make these three perspektive interact is difficult but when all perspectives are considered as sustainable the “Point of Optimization” has been achieved. The projects that have been involved in this bachelor thesis are Nystad 1, which is owned by Svenska Bostäder, and Drabanten 3, which is owned by Nybro Bostad. Nystad 1 is placed in Akalla which is a suburb to the big city Stockholm and Drabanten 3 is placed in Kungshall which is a suburb to the small town Nybro. Both projects change the ventilation system to FTX, replace windows, put solar cell systems on the roof, renovate the kitchen and the bathroom and additional insulation to varying degrees. The scale of the renovation in Akalla is larger as the entire building to the core gets removed and rebuilt and a total refurbishment of the yard is also included in the project. The purpose of the report is to produce values linked to each perspective of sustainability that are comparable in both projects to evaluate the connection between the results and the placement in either ftS or fts. To produce results that are measurable within every aspect a customer survey was sent out, the reduced usage of energy were calculated and the economic profit was estimated. The project in Akalla is, Renovering och underhållsprojekt i miljonprogramsområden är pågående i flera olika delar av landet. Bestånden har i många avseende liknande förutsättningar med hänseende till stadsstruktur, byggteknik och socioekonomisk situation. Det finns således stor potential för jämförelse och därför kan resultat av en renovering eventuellt kopplas till andra faktorer än utförande och val av åtgärder. I detta examensarbete jämförs två olika miljonprogramsområden, ett i förort till storstad och ett i förort till småstad, (som i rapporten benämns som ftS och fts) och utvärderas ur de tre hållbarhetsperspektiven socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Samspelet mellan dessa tre perspektiven är i många fall svårt och när samtliga perspektiv anses som hållbara så har den så kallade “Optimeringspunkten” uppnåtts. De projekt som detta examensarbete behandlar är Nystad 1, som ägs av Svenska Bostäder, och Drabanten 3, som ägs av Nybro Bostad AB. Nystad 1 ligger i Akalla som är en förort till storstaden Stockholm och Drabanten 3 ligger i Kungshall som är en förort till småstaden Nybro. Båda projekten utför byte till FTX-system, fönsterbyte, solcellsanläggning på tak, renovering av kök och badrum och tilläggsisolering i olika omfattningar. Renoveringen i Akalla utförs i större skala, hela byggnaden görs stomren och en total upprustning av gården ingår också i projektet. Syftet med arbetet är att ta fram jämförbara värden kopplat till varje hållbarhetsaspekt för att sedan kunna avgöra om resultaten som speglas i dessa värden kan kopplas till att projektet är placerat i antingen ftS eller fts. För att ta fram mätbara resultat inom varje aspekt skickades kundundersökningar ut, energiberäkningar utfördes och nuvärdeskalkyler ställdes upp baserat på material som tillhandahållits av respektive projektledare eller inhämtats från andra källor. Renoveringen i Akalla är mer omfattande och den totala projektkostnaden uppgår till strax under 1,3 miljoner per lägenhet. Innan renoveringen uppgick hyran i 9

The purpose of this work has been to investigate how housing can be designed to be more sustainable and to design a sustainable collective housing based on the information obtained through this work. The concept of sustainability in this report has been divided into two main aspects: ecological and social sustainability. Based on literature studies, our own surveys as well as observations of other collective housing projects and sketch work, a housing has been designed that meets some of our predetermined goals. These goals mainly revolve around the design being: sustainable based on certain chosen aspects, practical to live in, and appealing to people by offering some comfort and respecting the residents’ need for privacy. The literature study includes information about collective housing, the history of collective housing in Sweden, existing implementations of collective housing, surveys, and requirements in BBR (Boverkets byggnadsregler). Subsequently, observations of other collective housing projects have been made to serve as a starting point of the design. The method includes the approach used to achieve the results. This includes the survey and the sketch work that led to the final design. The survey was sent out to and answered by one hundred people and the data received from the seventeen questions have served as a basis for the design of this project. The suggestions for functions that were received by the respondents have been of particular importance to inspire the choice of functions in the final design. Among other things, these led to the choice to include an outdoor gym. Two prototypes of collective housing were profiled during the sketch work, which were then abandoned in the process of designing something that better lived up to the goals of the project. The final design resulted in a building divided in three floors that includes six collective apartments with additional common rooms that are shared between the apartments. The site plan shows two, Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur boenden kan utformas för att bli mer hållbara, samt baserat därpå gestalta ett hållbart kollektivboende. Begreppet hållbarhet i denna rapport har delats in i två huvudaspekter: ekologisk och social hållbarhet. Utifrån litteraturstudier, egna enkätundersökningar, observationer av andra befintliga kollektiv och skissarbete, har ett boende gestaltats som uppfyller några av våra förutbestämda mål. Dessa mål är att boendet ska utformas för att bli mer hållbart utifrån de valda aspekterna och praktiskt att bo i, samt tilltalande för människor genom att erbjuda viss bekvämlighet och respektera de boendes behov av privatliv. I litteraturstudien omfattar information om kollektivbostäder, kollektivhusens historia i Sverige, existerande implementeringar av kollektiv och enkätundersökningar samt krav i BBR. Därefter har observationer av andra kollektivhus gjorts. Dessa har sedan fungerat som en utgångspunkt för gestaltningen i detta projekt. Vår metod innefattar en egen enkätundersökning samt det skissarbete som ledde till den slutgiltiga gestaltningen. Enkäten har skickats ut till och besvarats av 100 personer. Svaren vi erhöll på de 17 frågorna har fungerat som underlag för resonemang bakom våra beslut i gestaltningsarbetet. De egna förslagen på rum som respondenterna angivit har varit av särskild betydelse som inspiration för valen av rum i bostaden. Bland annat så medförde de valet att inkludera ett utegym. Två prototyper av kollektiv profilerades under skissarbetet vilka senare övergavs för att komma fram till något som bättre levde upp till målen med arbetet. Det slutliga resultatet gav ett kollektivboende i tre våningar som omfattar sex kollektivlägenheter med ytterligare gemensamma rum som delas mellan kollektivlägenheterna i byggnaden. Situationsplanen visar två av det gestaltade kollektivboenden på en delad innergård. Förutom att ha kunnat fastställa att den kollektiva boendeformen har vissa grundläggande positiva fö

Denna studie syftar till att ge förståelse tillika kunskap gällande leken som pedagogiskt verktyg på fritidshemmet. Studien bygger på 6st kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av en hermeneutisk- samt tematisk metod. Det sociokulturella perspektivets syn på lärande och utveckling har använts som teoretiskt ramverk men också begrepp från tidigare forskning om lek. Resultatet visar på fritidspedagogernas olika sätt att arbeta med lek i praktiken samt lekens olika syften för elevernas fortsatta utveckling såväl kunskapsmässigt som socialt. Slutsatsen som studien resulterat i antyder att leken är mer än enbart en aktivitet för nöjes skull, den fungerar även som ett verktyg för social- tillika kunskapsutveckling.

Barn spenderar en stor del av sin tid i olika institutioner som skola och fritidshem. I den delen av vardagen som definieras som fritid gör barn olika val av aktiviteter. Begreppet motorik är i detta sammanhang en aspekt av aktiviteter som är intressant att undersöka. Människors rörelseförmåga och rörelsemönster är den generella definitionen på motorik som delas in i finmotorik och grovmotorik. Tidigare forskning visar att pojkar generellt har en mer utvecklad motorik än flickor och att dessa skillnader blir större ju äldre de blir. Syftet med vår uppsats är att undersöka barns val och deltagande i finmotoriska och grovmotoriska aktiviteter på fritidshemmet. Vi har även tittat på hur faktorer som miljö, verksamhet och pedagogers samspel med barnen och deras aktiviteter relaterar till varandra. Studiens resultat grundar sig i observationer på två olika fritidshem i Sverige. Resultatet har granskats med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter, genus och sociokulturellt perspektiv. Det som har framkommit i denna studie är att i valet av aktiviteter som är grovmotoriska eller finmotoriska väljer pojkar generellt grovmotoriska aktiviteter och flickor finmotoriska. Sammanfattningsvis i denna studie framgick det att miljö, pedagogers handlingar, barns intressen, förväntningar, föreställningar, normer och olika grader av strukturer i verksamheten utgör faktorer som kan ha betydelse för barns aktivitetsval på fritidshemmet.

För att möta trender såsom ökad internationell konkurrens måste framtida transportsystem inte bara vara ekonomiskt utan även socialt och miljömässigt hållbara. CSR-arbetet måste lyftas till en affärsmässighet där hållbara transportsatsningar blir en integrerad del av affärsutvecklingen och stödjer näringslivets långsiktiga och hållbara konkurrenskraft. För detta krävs nytänkande och innovationskraft. Kunskapen kring hur CSR-arbete kan göras företagsekonomiskt intressant är starkt begränsad. Det saknas kunskap kring hur företagsekonomiskt intressanta tjänster och processer kan utformas som stödjer en utveckling mot satta transportpolitiska mål och miljömål, och som stöds av mätning och uppföljning. Fokus i detta projekt har legat på att identifiera, beskriva och analysera innovationer som kan medföra att transportrelaterat CSR-arbete ger effektivare verksamheter och/eller kundservice. Transportutövare och transportköpare (här handelsföretag) har fokuserats. Handelsföretag kan i sin roll som länk mellan kunder och producenter och med sin ofta starka förhandlingskraft påverka CSR-arbetet även utanför företagsgränserna. De stora potentialer som finns i gränssnitten mellan transportsystemets aktörer har därmed lyfts fram.

Through research and questionnaires, the paper reviews meeting and conference facilities from a broader perspective to deeper analyze its approach to become a more sustainable organization. The study reveals an examination to determine the consumers perspective and their demand for a greater sustainable improvement on three chosen meeting facilities in Stockholm. In order to answer the framing of the questions presented for the consumers, it was relevant to use both a quantitative and qualitative method. To further distinguish and analyze the different meeting facilities and their openness for sustainable development, three semistructured interviews were held with representatives from the selected examination objects. The writers completed another three interviews with informants who had visited any of the three meeting facilities, these interviews contributed to a broader consumer perspective on the sustainable growth increase for the facilities. The interviews where complemented with a survey that was formed to investigate the demand on a sustainable conference facility. The theories that have been used are based on how organizations reveal themselves in a sustainable work environment. The empirical material was set against the theory and deeply analyzed. Lastly the conclusion could be presented. The final result from the surveys showed that consumers are asking for greater efficiency and more sustainable aware meeting facilities. However, according to the surveys made by the consumers, it showed that the inquiry for a sustainable facility was not prioritized while in the process of election. In the study, one can conclude that all of the mentioning facilities has a sustainable development approach - including policies and guidelines to promote sustainability. However, challenges and difficulties could be identified, primarily the economic aspects, since certified products contribute to a higher cost for the businesses. Also, there was a lack of knowledge and comm

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur banker implementerar CSR internt. För att besvara syftet ligger fokus på två forskningsfrågor; Hur implementerar bankerna de tre aspekterna av CSR internt och Hur arbetar bankerna jämförelsevis med CSR?Metod: Studien syftar till att skapa förståelse för hur banker arbetar med CSR internt och hur de implementerar det i det vardagliga arbetet. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar inom olika arbetsområden på de två bankerna. Analys av den insamlade empirin har utförts genom att återkoppla empiri till teori.Resultat & slutsats: Genom studien har det visat sig att de båda bankerna jobbar liknande med de tre aspekterna av CSR och att den största skillnaden på bankernas CSR-arbete låg vid vinstmaximering.Examensarbetets bidrag: Studien har utformats till att fylla forskningsgapet om hur CSR-arbetet ser ut internt inom banksektorn i Sverige. Således har denna studie bidragit till att fylla forskningsgapet genom att studera svenska bankers arbete med CSR internt. Då de studerade bankerna är belägna i Sverige tillför denna studie ett utökat teoretiskt bidrag inom den befintliga teorin.Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har endast studerat två olika banker i Sverige, varför det är viktigt att inkludera ytterligare ett antal banker för att kunna jämföra om det finns en skillnad i CSR-arbete. Det är också nödvändigt att göra ytterligare forskning om varje aspekt för att undersöka om det finns skillnader i CSR-arbete

Arbetsmiljöverket har utfärdat föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar socialt stöd. Socialt stöd betyder att det på arbetsplatsen ska finnas en möjlighet att tala med kollegor och chefer, anförtro sig till dem och mötas av en känsla av uppskattning. Forskning visar att brist på socialt stöd på arbetsplatsen kan medföra ett flertal folksjukdomar, såsom psykisk ohälsa. Även vårdyrket är drabbat av denna problematik. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vårdpersonals upplevelser av socialt stöd på arbetsplatsen och hur det kan påverka deras hälsa. Metoden för studien är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex anställda vid en vård- och omsorgsenhet för äldre. Deltagarna valdes genom ett målstyrt urval. Samtliga informanter är utbildade undersköterskor och vårdbiträden. Insamlat material har analyserats med hjälp av en manifest innehållsanalys. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning som visar att socialt stöd på arbetsplatsen är viktigt för hälsan hos arbetstagarna. En rimlig slutsats av resultatet är dessutom att socialt stöd som metod för att främja hälsan hos arbetstagarna - med lägre sjuktal som följd - är kostnadsbesparande för organisationer och samhället.

Ungdomars försämrade psykiska hälsa är ett stort folkhälsoproblem bland ungdomar i Sverige. Forskning visar att ungdomars sociala kapital kan ses som en hälsotillgång samt att skyddsfaktorer, som familj och vänner, har betydelse för den psykiska hälsan. Distriktsköterskor i elevhälsan har en viktig roll i att arbeta med individens friskfaktorer för att främja den psykiska hälsan. Syftet med studien var att beskriva om det finns ett samband mellan psykisk hälsa och socialt kapital, såsom socialt nätverk, social förmåga och känsla av tillhörighet bland flickor och pojkar i åldern 14-16 år. Tvärsnittsstudien genomfördes i en mindre stad i sydvästra Sverige. Total deltog 461 stycken ungdomar i åldrarna 14-16 år. Data om den självskattade psykiska hälsan och uppfattningen om socialt nätverk, den sociala förmågan och känslan av tillhörighet samlades in med hjälp av mätinstrumentet Minneapolis Manchester Life of Quality (MMQL). Både flickor och pojkar skattade psykisk hälsa och socialt kapital högt. Det fanns inget tydligt samband mellan psykisk hälsa och socialt kapital i form av socialt nätverk, social förmåga och känsla av tillhörighet. Socialt kapital skulle kunna belysas som en hälsotillgång av distriktssköterskan i det hälsofrämjande arbetet. Det behövs fler longitudinella studier för att få mer kunskap om effekten av socialt kapital på psykisk hälsa, samt vilken roll sociala medier har i ungdomars sociala kapital., The increasing mental health issues among adolescent in Sweden is a major public health issue. Research shows that the social capital of young people can be seen as a health source, and that protection factors, such as family and friends, have an impact on mental health . District nurses in school health service have an important role in their work with individual's health factor to promote the mental health. The aim of this study was to describe whether there is a relationship between mental health and social capital, as social network, social ability and sense of belonging among girls and boys aged 14-16 years. The cross-sectional study was performed in a smaller town in southwest of Sweden. A sample of 461 adolescents aged 14-16 years participated. Data for the self-rated mental health and the perception of social network, social ability and sense of belonging were collected from the instrument Minneapolis Manchester Quality of Life (MMQL). Both girls and boys rated their mental health and social capital high. There was no clear connection between mental health and social capital, in forms of social network, social ability and sense of belonging. Social capital could be highlighted as a health addiction by the district nurse in health promotion. More longitudinal studies are needed to gain more knowledge about the effect of social capital on mental health, as well as the role of social media in youth social capital.

Abstrakt Syftet med studien är att vi vill bidra till fördjupade kunskaper kring pedagogers arbete i förskoleverksamheten. För att barn med cochleaimplantat ska känna delaktighet samt utvecklas utifrån sina förutsättningar med tanke på den sociala och kommunikativa utvecklingen i lärandet. Metod som använts är semistruktuerade, kvalitativa intervjuer. I studien ingår sex respondenter där samtliga arbetar på förskolan. Respondenterna har eller har haft barn på sin avdelning som har cochleaimplantat inopererat. Cochleaimplantat är ett hjälpmedel som stimulerar hörselnerven genom elektronik och som ger döva och gravt hörselskadade barn och vuxna förmågan att uppfatta tal och ljud (Danermark 2005). Resultatet visar att det behövs pedagoger som har kunskap och är engagerade för att barn med cochleaimplantat på ett bra sätt ska känna delaktighet samt utvecklas socialt och kommunikativt. Det kom även fram att det är bra att barnen vistas i små barngrupper, att en vuxen är med barnet och stöttar i både den fria leken samt under aktiviteter. Tecken som stöd eller teckenspråk och bildstöd hjälper barnen att få förståelse samt att det är bara en i taget som talar och att ljuskällorna är goda i miljön så läppavläsning kan ske. Ytterligare ett resultat vi kommit fram till är att ljudmiljön på förskolan bör vara anpassad för barn med cochleaimplantat och det finns många både stora och små åtgärden som ger positiva effekter så som absorbentplattor i taket, ljuddämpande möbler, tassar under stolar, ljudanpassade golv och ljuddämpande leksaker samt förvaringslådor.

I detta arbete har jag gjort en studie om fritidslärares uppfattningar kring att planera och motivera för rörelseaktivitet. Jag har valt att studera detta område då jag själv är fysiskt aktiv och har läst i kurslitteratur och i artiklar om att det idag finns ett problem med allt fler stillasittande elever. Detta är något som även arbetskollegor har talat om. Det som har framkommit i denna studie är att ett vanligt synsätt kring planering av rörelseaktiviteter på fritidshemmet sker spontant under en verksamhetsdag. Det verkar handla om att utgå från hur elevgruppen är och vilka behov som finns under den aktuella dagen. Samtidigt finns det också uppfattningar att det är bra att få med eleverna i planeringen av rörelseaktiviteter för att de ska lära sig det här med elevinflytande, samt att lära sig planera och ta eget ansvar för aktiviteter. Uppfattningarna kring att motivera för rörelseaktivitet handlar mycket om det sociala samspelet mellan inom elevgruppen. Rörelseaktiviteter ses som ett bra verktyg för eleverna att träna på att skapa relationer och att uppträda på ett hänsynsfullt sätt gentemot varandra. Vad gäller att motivera eleverna till att delta så handlar det enligt respondenternas utsagor i mångt och mycket om att vara en god förebild som vuxen. Detta kan ske genom att själv starta upp och vara med i aktiviteter tillsammans med elevgruppen. Sedan finns det också uppfattningar om att föra diskussioner med eleverna kring nyttan med rörelseaktiviteter är viktigt, men fritidsläraren bör undvika att själv hamna i centrum och att hålla sig kortfattad och tydlig för eleverna., Godkännande datum: 2017-11-13

Purpose: The study intends to examine CSR in the fashion industry, from a consumer and company perspective. The purpose is to find out how consumers perceive and relate to CSR information that companies communicate by using a phenomenological research. This by highlighting how and why companies in the fashion industry work with sustainability issues and how they communicate the information to their customers. Research question: – How do consumers perceive and relate to the CSR information that companies communicate? Sub questions: – How and why do companies in the fashion industry work with CSR? – How do fashion companies communicate CSR information? Theory The chosen theories concern CSR-related theories, where the CSR concept, institutional theory, legitimacy theory, consumer culture theory and communication theory. Furthermore, the CSR actors are presented as companies and consumers. The final section is about how CSR can be communicated and the use of communication channels. Method: The methodology of the study is based on the qualitative research methodology with a phenomenography research in form of two semistructured thematic group interviews with the consumers and semistructured interviews with H&M and Gina Tricot. The study also consists of a case study to find out how and why companies in the same industry work with CSR and how they communicate it. Conclusions: The result of the study shows that there is no clear definition and perception of the CSR concept. Variations in the perception of CSR occur both among companies and consumers. Variations in consumers perceptions are due to the fact that companies have not found a good way of communicating CSR, including economic, social and environmental responsibility, and where companies understand how the responsibilities are related to each other. Consumers' perception and approach to CSR information depends on what and how companies communicate.

During last year Sweden received many immigrants that was fleeing humanitarian disasters and war. Many that arrived was unaccompanied children that for different reasons came to Sweden without their families and kin. The Swedish municipalities has a responsibility to give this children roof over their head, give them a meaningful leisure and to integrate the children into the Swedish society. It is therefore interesting and important to see how well the Swedish municipalities is handling this aspect of their responsibility. The method of the study is qualitative conversational interview and the reason to this is that the method allows us to get a deeper understanding of the studied field. The goal of this study is to explore the cooperation among Swedish municipalities and sport clubs to strengthen the integration for unaccompanied immigrant children. The conclusion of this work is that the Swedish municipalities does not take a bigger responsibility than sports clubs regarding the work of integration for immigrant children through leisure activities. It should be said, regarding last year’s large immigrant stream that the municipalities has had a substantial amount of work and pressure to live up to their area of responsibility. Integration through sport clubs and other activities has therefore not been a priority. It is also a question of resources and cooperation, the clubs does not have resources to integrate the children nor the knowledge. The municipalities and the Länsidrottsförbund needs to have joint contribution to the sports clubs.

Ländernas gränser blir allt mer genomskinliga. Människor rör på sig och bosätter sig i nya främmande länder. De människor som tar sig till Sverige behöver tas om hand. Kanske kan idrott vara en hjälp i detta fall. Att undersöka om idrotten kan vara en betydande faktor vid en människas integration i samhället, är syftet på den här undersökningen. Med hjälp av en enkätundersökning har 71 personer, med invandrarbakgrund och ett medlemskap i en idrottsförening, fått svara på frågor med koppling till integration och idrott. Personerna ifråga har delats in i tre olika grupper beroende på egen upplevd idrottslig nivå. Överlag var resultaten positiva ur ett integrationsperspektiv. Vissa delar av enkäten hade bättre resultat än andra, men ingen del i enkäten fick ett negativt resultat. Undersökningen bestod visserligen bara av 71 personer och är därför en relativt liten undersökning. Med mer tid och mer resurser tror jag det kan finnas betydligt mer att hämta ut av en liknande undersökning med större utsträckning. Vem vet, kanske kan idrotten vara något mer än bara sport.

Med ett ökat fokus från allmänheten och med större utrymme i forskningen har hållbarhet blivit ett måste för många företag. Trots detta stöter transportbranschen på stora svårigheter pga. svåra konkurrensförhållanden från en avreglerad marknad och ökade transportvolymer som följd av en globaliserad värld. Även om mycket forskning har gjorts inom hållbarhet och logistik saknas fortfarande forskning som knyter samman social och miljömässig hållbarhet, speciellt med fokus på transportbranschen. Denna uppsats syftar därmed att undersöka om ett eventuellt samband mellan social och miljömässig hållbarhet kan skapa kundvärde. Detta undersöks genom en multipel fallstudie av åkerier i transportbranschen och utreds med hjälp av ett kvalitativt metodval i form av semistrukturerade intervjuer. En teoretisk genomgång av CSR och hållbarhet i logistikbranschen görs för att skapa en översikt av tidigare forskning, genomgången avslutas sedan med teorier kring värde och värdeskapande. Studiens analys består av tre delar där den första delen skapar en analysmodell för att identifiera hållbarhet i transportbranschen och därefter utreds en eventuell koppling mellan de två områden. Till sist analyseras kopplingen mellan social och miljömässig hållbarhet ur ett värdeperspektiv som nyanseras med Bourdieus handlingsteori för att undersöka ett eventuellt värde för kunden. Arbetets slutsatser blir således trefaldig och erbjuder med hjälp av analysmodellen en förenklad översikt av branschens hållbarhetsarbete samt visar på kopplingar mellan social och miljömässig hållbarhet men ifrågasätter också enkelheten i att tillskriva hållbarhet ett värde, i särklass i transportbranschen där pris är av högsta prioritet.

Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgänglighet finns med från visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgångspunkt i två dokument, Boverkets granskning av tillgänglighet i översiktsplaner och årets rapport från Humana där landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgänglighet utifrån ett mer praktiskt perspektiv. De två kommunerna som ingår i detta arbete är Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg är en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby är för andra året i rad på första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta är att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig på två nivåer i planeringsprocessen, Boverket på den översiktliga och Humanas på den detaljerade, och om de två kommunernas dokument visar sig stämma med denna indikation eller ej. I en innehållsanalys analyseras de båda kommunernas översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och varsin detaljplan. Analysen bygger på tre kategorier som utformats av förda teorier. De tre kategorierna är: visioner och strategier, offentliga platser och rättviseaspekter. Varje kategori innehåller underfrågor i syfte att undersöka hur tillgänglighet behandlas i planeringsdokumenten utifrån de olika kategorierna. I analysen är målet att se hur de olika planeringsdokumenten är förankrade i varandra och leder visioner till planer på detalj- och genomförandenivå. De olika planeringsdokumenten jämförs också mellan kommunerna för att undersöka skillnader och likheter och om det går att ta lärdom av respektive kommuns eventuellt starka och svaga sida för att främja tillgänglighet genomgående i planeringsprocessen.