Search

News and media reports on social work have had policy and legislative consequences for social work practice in Sweden. Generally, it is often argued that media reports have negative implications for public perception and public trust towards social services. However, empirical studies supporting such claims are rare. Going back to the classic theory of cultivation regarding media effects, this study investigates possible associations between news media use, public trust in news, and public trust towards social services in Sweden. Analyses are based on survey data from a representative sample of Swedish adults and young adults (n = 1 697) and linear regressions have been applied. In contrast to assumptions in the existing literature, no associations were identified between the level of news use, preferred news outlet and public trust towards the social services, whereas trust in news predicted trust in social services. The findings challenge dominating notions on the implications of news media use and public trust in social services. In short, news reports of the social services do not simply translate into public (dis)trust. This also enable, linear regressions has been applied. In contrast to assumptions in existing literature, no associations., Nyheter och massmediala rapporter har haft betydelse för policy och lagstiftning inom det sociala området i Sverige, inte minst i relation till exempelvis inrättandet av Lex Sarah. Ofta hävdas också att rapporter i massmedia har negativa konsekvenser för allmänhetens uppfattningar om, och förtroende för socialtjänsten. Empiriska studier av liknande påståenden är emellertid sällsynta. Med utgångspunkt i kultiveringsteori undersöker vi i denna studie möjliga samband mellan användning av nyhetsmedier, allmänhetens förtroende för nyheter och allmänhetens förtroende för socialtjänsten i Sverige. Studien bygger på enkätdata från ett representativt urval av svenska vuxna och unga vuxna (n = 1697). Data har analyserats deskriptivt och med hjälp av linjär regressions analys. I motsats mot tankar om medias påverkan visar resultatet inget samband mellan nivå av nyhetsanvändning, föredragen nyhetskanal och förtroende för socialtjänsten. Däremot hade förtroende för nyheter ett samband med högre tillit till socialtjänsten. Dessa fynd tyder på att det är dags att omvärdera tidigare dominerande idéer om kopplingen mellan nyhets – och medierapporter och allmänhetens förtroende för socialtjänsten. Vi menar att nyhetsrapporter om socialtjänsten inte per automatik leder till ett allmänt missförtroende för socialtjänsten, något som dessutom skapar möjligheter för socialarbetare att närma sig nyhetsbevakningen av socialtjänsten på ett annat sätt.

The purpose of this study is to investigate how the child perspective is considered, interpreted and applied in the investigation process within financial aid. Using the qualitative method as a tool, the investigation has been carried out in the form of semi-structured interviews with six financial assistance officers in order to answer the purpose of the study. The empirical material is analyzed in the study based on various theoretical starting points such as power theory and bureaucracy as well as the meaning of the children's perspective. Due to the limited contact with children, the results show that the children's perspective becomes more difficult to implement when handling cases. The result also shows that there is a problem with the implementation of the child perspective as the unit is adult-centered and thus only collects information from what is provided by the parents. In the results of the study, it also appears that aid workers interpret the child's perspective and the child's best interests differently, but that they nevertheless share the same motivation behind their varying interpretations. The result can therefore show that there are shortcomings in the adult-centered unit when considering the best interests of the child, as underlying problems such as power and room for action contribute to difficulties.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av interprofessionell samverkan med professioner från andra verksamheter. Informationen samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju socialsekreterare vid olika verksamheter inom en svensk region. Empirin analyserades med stöd av ett samverkansperspektiv, begreppen makt och handlingsutrymme samt tidigare forskning. Studiens dataanalys resulterade i tre teman; Samverkans betydelse, Försvårande faktorer, samt Förutsättningar för lyckad samverkan. En slutsats som dras är att resultatet till stor del bekräftar tidigare forskning om vad som kan påverka resultatet av interprofessionell samverkan, vilket innebär att en mängd olika faktorer samspelar för att påverka resultatet., The aim was to study social workers experiences of interprofessional collaboration with professions from other organizations. The information was collected through semi-structured interviews with seven social workers working in different organizations in a Swedish county. The empirical data was analyzed using a collaborational perspective, the concepts professional authority and discretion as well as previous research. The data-analysis resulted in three themes; The Importance of Collaboration, Aggravating Circumstances, and Conditions for Successful Cooperation. One conclusion we make is that the shown results mostly confirm previous reasearch about what affects the result of interprofessional collaboration. This means that different factors contribute to the result.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterarnas arbete med våldsutsatta män i nära relation (VNR) genom att undersöka arbetsmoment såsom information, bemötande, rutiner, insatser och samverkan inom socialtjänsten. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer från sex socialsekreterare inom socialtjänsten. Studien har utgått från social rollteori och det pedagogiska perspektivet för att skapa en bättre förståelse av det insamlade materialet. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera insamlat material. Resultatet i studien visade att socialsekreterarnas uppfattning var att mäns utsatthet i nära relation har ignorerats av samhället och att den gemensamma bilden var att det även föreligger ett stort mörkertal bland våldsutsatta män. Socialsekreterarna beskrev att normativa föreställningar i samhället låg till grund för bakomliggande orsaker. Studien visade även att organisationernas struktur och resurser påverkar socialsekreterarnas förutsättningar att utveckla sin kompetens och kunskap inom våld i nära relation. Slutsatsen är att våldsutsatta män saknar tillgång till information om hjälpsökande och att det föreligger behov av att fler organisationer arbetar med att utveckla och synliggöra information specifikt riktat till våldsutsatta män. Det föreligger även ett behov av att uppmärksamma våldsutsatta män med hjälp av politiska diskussioner, ökad uppmärksamhet inom media samt att bredda kunskapen om ämnet genom vidare forskning. Detta bör generera i fler utfall där våldsutsatta män i högre utsträckning söker hjälp med utgångspunkt i att ökad kunskap skapar bättre förutsättningar i samhället., The purpose of the study was to examine the work of social workers with men subjected to violence in close relationships (VNR) by investigating work aspects such as information, approach, procedures, interventions, and collaboration within social services. The study was conducted using a qualitative method, specifically semi-structured interviews with six social workers in a medium-sized municipality. The study drew on social role theory and the pedagogical perspective to gain a better understanding of the collected material. A qualitative content analysis was conducted to analyse the gathered data. The results of the study indicated that social workers perceived that men's vulnerability in close relationships had been ignored by society, and there was a common perception that there is a significant underreporting among men subjected to violence. Social workers described that normative beliefs in society underlie the root causes. The study also revealed that organizational structures and resources affect social workers' conditions to develop their competence and knowledge within intimate partner violence. In conclusion, the study found that men subjected to violence lack access to information about seeking help, highlighting the need for more organizations to work on developing and promoting information specifically targeted at men subjected to violence. There is also a need to draw attention to men subjected to violence through political discussions, increased media attention, and broadening knowledge on the subject through further research. This should result in more instances where men subjected to violence are more likely to seek help, based on the understanding that increased knowledge creates better conditions in society.

Denna uppsats undersöker användningen av bildstöd i socialtjänstens utredande samtal med vårdnadshavare med begränsad kunskap i det svenska språket. Genom en kvalitativ forskningsansats, där intervjuer med erfarna socialsekreterare är centrala, syftar denna uppsats till att förstå hur bildstöd kan främja delaktighet, kommunikationens effektivitet, och bidra till en autonomistödjande process. Studien försöker bidra till en ökad förståelse av bilstödets möjligheter och utmaningar, vilket förankras i teoretiska ramverk, inklusive symbolisk interaktionism samt begreppen kommunikation och delaktighet. Analysen bygger på intervjuer som undersöker socialsekreterarnas uppfattningar och erfarenheter om bildstödets roll och effektivitet. Studiens resultat illustrerar att användningen av bildstöd främst är riktad mot arbete med barn och individer med kognitiva svårigheter, snarare än vuxna med språkförbristningar, vilket synliggör en signifikant kunskapslucka. Resultatet indikerar dock att bildstöd kan vara ett värdefullt verktyg för att förbättra kommunikationen och främja klienters delaktighet i utredningsprocessen. För framtida forskning föreslås en mer djupare analys kring hur bildstöd kan anpassas och integreras inom socialtjänstens rutiner och arbetsflöden., This thesis examines the use of visual aids in the social services' investigative conversations with guardians with limited knowledge of the Swedish language. Through a qualitative research approach, in which interviews with experienced social workers are central, this thesis aims to understand how visual aids can promote participation, communication efficiency, and contribute to an autonomy-supportive process. The study attempts to contribute to an increased understanding of the opportunities and challenges of visual aids, which is anchored in theoretical frameworks, inclusive symbolic interactionism and the concepts of communication and participation. The analysis is based on interviews that explore the social workers' perceptions and experiences of the role and effectiveness of visual aids. The study's results illustrate that the use of visual aids is primarily directed towards work with children and individuals with cognitive difficulties, rather than adults with language deficiencies, which reveals a significant knowledge gap. However, the results indicate that visual aids can be a valuable tool for improving communication and promoting clients' participation in the investigation process. For future research, a more in-depth analysis is suggested on how visual aids can be adapted and integrated within the routines and workflows of social services.

Socialsekreterare inom barn och unga är en yrkesgrupp där det förekommer hög arbetsbelastning och stressrelaterade sjukskrivningar. Det framkommer i socialtjänstlagen att myndighetsutövningen inom socialtjänsten ska ske skyndsamt, vilket ställer krav på att socialsekreterare har en hög arbetsprestation. Syftet med studien var att undersöka ledarskap i socialtjänsten och dess påverkan på arbetsprestationen hos socialsekreterare utifrån en tematisk analys. Det resultat som framkom kring ledarskapet är att socialsekreterare och chefer inom barn och unga beskriver de positiva egenskaper hos chefen kopplade till det tillitsbaserade ledarskapet och tillitsbaserad styrning. Tillit, tydlighet och lyhördhet framkommer som de mest betydande egenskaper för ett bra ledarskap. Arbetsprestation har definierats utifrån uppgiftprestation, kontextuell prestation och kontraproduktiva beteenden. Positiv stress anses var den främsta faktorn som bidrar till en hög arbetsprestation enligt socialsekreterarna. Vidare visar resultatet att det kollegiala stödet och trivsel i arbetsgruppen påverkar socialsekreterarnas arbetsprestation och att chefen påverkar de aspekter indirekt i sitt ledarskap. Chefens direkta påverkan synliggörs i socialsekretarens arbetsbelastning, hur chefen kommunicerar, ger feedback och att chefen är närvarande och möjliggör tid för sina medarbetare., Social workers for children and young people are a professional group where there is a high workload and stress-related sick leave. It is stated in the Social Services Act that the exercise of authority in social services should be done promptly, which requires that social workers have a high work performance. The purpose of the study was to examine leadership in social services and its impact on the work performance of social workers based on a thematic analysis. The result that emerged about leadership is that social workers and managers in children and young people describe the positive characteristics of the manager linked to trust-based leadership and trust-based management. Trust, clarity, and responsiveness emerge as the most significant characteristics for good leadership. Work performance has been defined in terms of task performance, contextual performance, and counterproductive behaviors. Positive stress is the main factor contributing to high job performance according to the social workers. Furthermore, the results show that the collegial support and well-being in the work group influence the social workers' job performance and that the manager influences these aspects indirectly in his leadership. The manager's direct influence is visible in the social worker's workload, how the manager communicates, gives feedback and that the manager is present and makes time for his or her employees.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare upplever att barnrättsperspektivet beaktas inom arbetet på försörjningsstöd, samt hur organisatoriska förutsättningar påverkar i vilken mån barns rättigheter tas i beaktande vid handläggningen av försörjningsstöd. Resultatet visar att handlingsutrymmet påverkar i vilken utsträckning barnrättsperspektivet tas i beaktandet i handläggningsprocessen. Socialsekreterarna beskriver också att kunskap om lagstiftning är förutsättning för att kunna beakta ett barnrättsperspektiv inom försörjningsstöd. Vidare visar även resultatet att det är gemensamt för socialsekreterarna att de anser att det är vårdnadshavarna som har det huvudsakliga ansvaret att tillgodose barnets grundläggande behov. Slutligen indikerar resultatet även att det finns brister när det kommer till att följa organisatoriska riktlinjer till följd av hög arbetsbelastning och utmanande arbetsuppgifter, This study aims to examine social workers experiences about the child rights perspective in the processing of social assistance. The study also aims to examine how organizational guidelines affect how the child rights perspective is taken into account in the processing of social assistance. The result shows that social workers, in the role as street level bureaucrats, are affected by their discretion to what extent the child rights perspective is taken into account. Social workers also describe that knowledge about legislation is a condition for being able to take the child rights perspective into account. The results show that social workers emphasize that the caregivers have the main responsibility to fulfill their children's needs. In conclusion, the results indicate that social workers, who work with social assistance, experience that there is a limited discretion when it comes to child rights perspective in the processing of social assistance. The result also indicates that there are deficiencies when it comes to following the organizational guidelines due to high workload and resource demanding work tasks

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevelser och utmaningarmed tolkanvändning i det professionella mötet. Studien utgick från en kvalitativ metod sombestod av sju semistrukturerade intervjuer. En tematisk analysmetod tillämpades somskapade två huvudteman: det mellanmänskliga - genom en tredje part och socialsekreteraressyn på det praktiska arbetet med tolk. Den insamlade empirin analyserades utifrån studiensteoretiska utgångspunkter, makt och kommunikationsteori. Studiens resultat visade attsocialsekreterare har både positiva och negativa erfarenheter av tolkanvändning. De negativaerfarenheterna överväger de positiva och innefattar relationsskapande, kommunikation,rättssäkerhet och tolkens professionalitet. En central aspekt i studien är att tolken ärnödvändig när parterna saknar ett gemensamt språk. Vid feltolkningar kan det professionellamötet påverkas negativt vilket även har en inverkan på det sociala arbetet.Sammanfattningsvis betonar socialsekreterarna att tolkar behöver utveckla sinprofessionalitet för att arbetet ska bli så gynnsamt som möjligt för klienten., The purpose of this study was to investigate social workers' experiences and challenges withthe use of interpreters in the professional meeting. The study was based on a qualitativemethod that consisted of seven semi-structured interviews. A thematic analysis method wasapplied which created two main themes: the interpersonal - through a third party and thesocial worker's view of the practical work with an interpreter. The collected empiricalevidence was analyzed based on the study's theoretical framework, power andcommunication theory. The study's results showed that social workers have both positive andnegative experiences of using interpreters. The negative experiences outweigh the positiveones and include relationship building, communication, legal certainty and the interpreter'sprofessionalism. A central aspect of the study is that the interpreter is necessary when theparties lack a common language. In case of misinterpretations, the professional meeting canbe negatively affected, which also has an impact on the social work. In summary, the socialworkers emphasize that interpreters need to develop their professionalism in order for thework to be as beneficial as possible for the client.

Studien syftar till att undersöka om socialsekreterare och behandlingssekreterare upplever att ungdomar som placeras på Statens institutionsstyrelse [SiS] kan få sina behov tillgodosedda enligt den evidensbaserade metoden BBIC. Studien berör även vad socialsekreterare och behandlingssekreterare har för upplevelse om användningen att arbeta utifrån standardiserade utredningsmetoder och praktiksbaserade kunskaper. Utifrån ett stort bortfall kommer studien även att undersöka barn och ungdomars egna erfarenheter av att vara placerade på SiS-hem utifrån två rapporter från SiS. Studien bygger på en kvalitativ ansats, kombinerat som en fallstudie. För att bearbeta och analysera det empiriska materialet har en tematisk analys använts. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i evidensbaserad praktik vilket är uppdelad i specifika faktorer och allmänna faktorer utifrån dodobird-effekten. Insamling av data till empirin består av kvalitativa interjvuer med två socialsekreterare och en behandlingssekreterare från olika kommuner i Sverige samt två SiS-rapporter. Huvudresultatet visade att det ör svårt att erbjuda rätt insats och ge rätt resurser till denna grupp i samhället på grund av ett begränsat urval av insatser och begränsade resurser. Detta är med hänsyn till flera olika faktorer så som lagstifningen, samverkan, arbetskraft samt en ansträngd relation till viktiga aktörer i ungdomars liv. I en verksamhet som SiS blir det därför svårt att kunna tillgodose barn och ungas behov i samtliga områden utifrån de behov som BBIC anser krävs för barns välstånd.

I Sverige ska alla med missbruksproblematik få vård för sitt missbruk och när frivilliga åtgärder inte är ett alternativ kan det bli aktuellt med tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870) (LVM). Denna kandidatuppsats handlar om socialsekreterares uppfattning och erfarenheter av LVM-utredningar, klienterna som blir aktuella för en utredning, LVM-lagen samt om missbruk som ett fenomen. Intervjuer har genomförts med socialsekreterare under två månaders tid i olika kommuner i Stockholms län. Sammantaget har fem intervjuer genomförts vardera pågående under cirka en timmes tid. Slutsatsen av vår studie indikerar hur aktörerna inom en LVM-utredning sammanfaller till följd av en mängd olika faktorer. För det första uppmärksammas klienten av Socialtjänsten efterföljande en oro för ett bestående missbruk. För det andra bedöms klienten av socialsekreteraren som antingen aktuell för frivilliga vårdinsatser eller tvångsvård enligt LVM. Denna bedömning görs via en granskning av klientens livssituation, den tidigare kunskapen om klienten, strukturella förutsättningar samt socialsekreterarens personliga uppfattning om klientens troliga missbruksutveckling., In Sweden, everyone with substance abuse problems must receive treatment for their addiction, and when voluntary measures are not an option, compulsory treatment may be required according to the Act on Treatment of Drug Abusers in Certain Cases (1988:870) (LVM). This thesis is about social workers' perceptions and experiences of LVM-investigations, the clients who become relevant for an investigation, the LVM-law and about abuse as a phenomenon. Interviews have been conducted with social workers over a two-month period in various municipalities in Stockholm County. Altogether, five interviews have been conducted. The conclusion of our study indicates how the actors within an LVM-investigation coincide because of a variety of factors. Firstly, the client is subsequently alerted by the National Board of Health and Welfare of a concern for permanent abuse. Secondly, the client is assessed by the social worker as either eligible for voluntary care interventions or compulsory care according to LVM. This assessment is made via an examination of the client's life situation, previous knowledge of the client, structural conditions and the social worker's personal prediction of the client's likely development of addiction.

This study examined discussions of the "LVU Campaign" on the Swedish forum "Flashback". LVU, the Swedish Care of Young Persons (Special Provisions) Act (SFS 1990:52), allows social services to take children into care without parental consent if it is in the best interest of the child. Discourse analysis, using Discourse Theory, was conducted on three forum threads. Two discourses emerged: the "carelessness discourse," marked by distrust towards social services and the legal system, and the "high demands discourse", characterized by the notion that the criteria for taking children into care are set too high. This discourse appears more fragmented and encompasses elements of both trust and distrust. The most prevalent subject positions were to identify as a social worker but not as a social services practitioner, or to identify as someone with knowledge. The main antagonism between the discourses was whether the social services act in good or ill will. The hegemonic interventions from the second discourse were to blame the shortcomings of social services on the courts or lack of resources. There was no clear antagonism in claims that Muslim children are taken into care more frequently or that social services are unfair to men.

Den forskning som finns om hur socialsekreterare arbetar med vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med missbruk är bristfällig. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med missbruk samt vilka förutsättningar och svårigheter som finns i deras arbete. I studien har en kvalitativ metod använts och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts digitalt via zoom med socialsekreterare som arbetar med missbruk. Studien har en hermeneutisk ansats. Erving Goffmans teori om stigma användes för att analysera hur målgruppen stigmatiseras. Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater användes för att analysera socialsekreterarnas roll som gräsrotsbyråkrater samt deras handlingsutrymme i arbetet. I resultatet framkom det att en riskfaktor för missbruk hos målgruppen är att de har svårigheter att se konsekvenser av sina handlingar. En skyddsfaktor för missbruk hos målgruppen är att få insatser tidigt i livet. Information som ges till målgruppen behöver förenklas och repeteras. Bedömningsinstrument som används i arbetet med målgruppen är ASI, AUDIT och DUDIT. Missbruksbehandling hos målgruppen sker ofta individuellt. Extern samverkan är svårare än intern samverkan i socialsekreterarnas arbete. Det finns en maktobalans i mötet mellan socialsekreterare och klient. Det är svårt att beakta målgruppens självbestämmande. Socialsekreterarna har ett relativt stort handlingsutrymme. Socialsekreterarna efterfrågar mer utbildning om målgruppen och mer forskning om målgruppen., The research that exists on how social workers work with adults who have intellectual disabilities in combination with substance abuse is inadequate. The purpose of the study was to investigate how social workers work with adults who have intellectual disabilities in combination with substance abuse and what conditions and difficulties exist in their work. In the study a qualitative method has been used and seven semi-structured interviews have been conducted digitally via zoom with social workers who work with substance abuse. The study has a hermeneutic approach. Erving Goffmans theory of stigma was used to analyze how the target group is stigmatized. Michael Lipskys theory of street-level bureaucracy was used to analyze the role of social workers as street-level bureaucrats and their scope for action in the work. The results showed that a risk factor for substance abuse in the target group is that they have difficulty seeing the consequences of their actions. A protective factor for substance abuse in the target group is to receive interventions early in life. Information given to the target group needs to be simplified and repeated. Assessment instruments used in the work with the target group are ASI, AUDIT and DUDIT. Addiction treatment in the target group often takes place individually. External collaboration is more difficult than internal collaboration in the work of social workers. There is an imbalance of power in the meeting between social worker and client. It is difficult to take into account the self-determination of the target group. Social workers have a relatively large room for manoeuvre. The social workers are asking for more education about the target group and more research about the target group.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som påverkar upplevelsen av arbetsrelaterad stress hos socialsekreterare, vilka konsekvenser arbetsrelaterad stress kan leda till samt hur socialsekreterare hanterar arbetsrelaterad stress. För att besvara dessa frågor har en kvalitativ metod tillämpats med syfte att fånga upp socialsekreterarnas egna upplevelser. Urvalet var socialsekreterare på enheten för barn och ungdom som intervjuades genom semistrukturerade intervjuer och empirin har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat analyserades med hjälp av tidigare forskningsstudier och två teorier; Karasek och Theorells (1990) teori om krav-, kontroll- och stödmodellen och Lazarus och Folkmans (1984) teorin om problemfokuserade- och emotionsfokuserade copingstrategier. Resultatet visar på att de främsta faktorerna som socialsekreterare upplever leder till stress är oförutsedda situationer och höga arbetskrav med begränsningar. Socialsekreterarna uppgav att de främsta konsekvenserna av arbetsrelaterad stress var någon form av psykisk eller fysisk påverkan samt att effektiviteten och kvaliteten i arbetet kan påverkas negativt. De mest förekommande strategier som socialsekreterarna använde sig av för att hantera arbetsrelaterad stress var problemfokuserade copingstrategier, emotionsfokuserade copingstrategier, socialt stöd på och utanför arbetsplatsen och stöd och förutsättningar från verksamheten., The aim of this study is to investigate what influences the experience of work-related stress in social workers, what consequences work-related stress can lead to and how social workers deal with work-related stress. In order to answer these questions a qualitative method has been applied with the aim of eliciting the social workers own experiences. The sample was social workers at the unit for children and youth who were interviewed through semi-structured interviews and the empirical evidence has been processed through a qualitative content analysis. The results of the study was analyzed using previous research studies and two theories; Karasek and Theorell’s (1990) theory of the demand, control and support model and Lazarus and Folkman’s (1984) theory of problem-focused and emotion-focused coping strategies. The results show that the main factors that social workers experience as leading to stress are unforeseen situations and high work demands with limitations. The social workers stated that the main consequences of work-related stress were some form of psychological or physical impact and that the efficiency and quality of work can be negatively affected. The most common strategies used by the social workers to manage work-related stress were problem-focused coping strategies, emotion-focused coping strategies, social support in and outside the workplace and support and conditions from the workplace.

Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan upplevelsen av hot bland socialsekreterare och självskattad utmattning. Samt påverkan som organisatoriskt stöd och självomsorg har på dessa. Denna studie använde sig av kvantitativ metodologi med deduktiv teoribildning. Genom slumpmässigt urval kontaktades 86 kommuner i Sverige. Urvalet för studien bestod av 294 (N=294) socialsekreterare i Sverige. Det empiriska instrumentet bestod av en elektronisk enkät med likertskalor, uppdelad i: bakgrundsfrågor, upplevelse av hot, organisatoriskt stöd mot hot, självskattning av utmattning, organisatoriskt stöd mot utmattning och självomsorg. Studiens slutsats visade på samband mellan upplevelse av hot på arbetsplatsen och självskattad utmattning. Även visade studiens slutsats på att upplevelsen av starkt organisatoriskt stöd mot utmattning minskar den upplevda utmattningen. Dock visade studien att det inte finns någon betydande påverkan av det organisatoriska stödet mot hot, vid upplevelse av hot. Aktiv självomsorg vid hantering av upplevt hot och utmattning visade sig inte minska den självskattade utmattningen. Studiens slutsats visade även att kön, ålder och yrkeserfarenhet inte hade en större betydelse om en individ upplever sig vara utmattad., The purpose of the study was to investigate the correlation between the experience of threats among social workers and self-rated burnout. As well as the impact that organizational support and self-care have on these. This study used quantitative methodology with deductive theory building. Through random sampling, 86 municipalities in Sweden were contacted. The sample for the study consisted of 294 (N=294) social workers in Sweden. The empirical instrument consisted of an electronic survey with Likert scales, divided into: background questions, experience of threat, organizational support against threat, self-estimation of burnout, organizational support against burnout and self-care. The study's conclusion showed a correlation between the experience of threats in the workplace and self-rated burnout. Also, the study's conclusion showed that the experience of strong organizational support against burnout reduces the perceived burnout. However, it was shown that there is no significant influence of the organizational support against threats, when experiencing threats. Active self-care in dealing with perceived threat and burnout was not found to reduce self-rated burnout. The study's conclusion also showed that gender, age and professional experience did not have a greater significance for an individual experiencing burnout., Stavningsvarierad titel på engelska: The correlation between authorithy excercising social workers experiences of threats, self-rated burnout, organizational support and self-care

For many years, it has been reported that the turnover rate among staff in the child and youth services units of social services has been very high. Increased documentation requirements and an imbalance between time and resources create stress and anxiety, which has resulted in many social workers taking sick leave or choosing to resign from their positions. The persistence of these issues within the organization is confirmed by requests from professionals in southern Sweden, indicating that this topic requires further study. By understanding and identifying the positive and negative factors affecting staff turnover in child and youth services units, the current study aims to provide insights that can guide development and contribute to a more attractive work environment. The study was conducted using a qualitative research method, and nine semi-structured interviews with social workers from four municipalities in southern Sweden provided the empirical material upon which the results are based. Three main themes were identified and analyzed using Herzberg's two-factor theory and Hochschild's emotion theory. The results indicate that organizational factors, such as reorganizations, often lead to an imbalance between demands and resources, which can lead to social workers choosing to leave their position. Interpersonal interactions are another significant factor affecting social workers' job-related well-being. This includes both the motivation they derive from interacting with clients and the collegial support needed to perform an emotionally demanding job. The individual emotional labor performed by social workers is essential for maintaining a desired distance between work and personal life. It is obvious that these individuals have chosen to dedicate their professional lives to supporting and helping other people. However, the study's findings show that professional experience, mental resilience, and collegial support are necessary to prevent the cost from becomin, Under många år har det rapporterats om att personalomsättningen inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheter varit mycket hög. Ökade dokumentationskrav samt obalans mellan tid och resurser skapar stress och oro, vilket i sin tur resulterat i att många socialsekreterare blivit sjukskrivna eller valt att avsluta sin tjänst. Att problematiken inom organisationen kvarstår bekräftas genom det önskemål som inkommit från verksamhetsfältet i södra Sverige om att ämnet bör studeras ytterligare. Genom att skapa förståelse för-och identifiera vilka positiva och negativa faktorer som påverkar personalomsättningen inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheter, syftar den aktuella studien till att bidra med insikter som kan vägleda utvecklingen och bidra till en mer attraktiv arbetsmiljö. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod, och nio stycken semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från fyra kommuner i södra Sverige har gett det empiriska material som resultatet bygger på. Tre huvudteman har identifierats och analyserats med grund i Herzbergs tvåfaktorsteori och Hochschilds emotionsteori. Resultatet visar på att organisatoriska faktorer som omorganiseringar ofta leder till obalans mellan krav och resurser, vilket i förlängningen kan få socialsekreterarna att avsluta sin tjänst. De mellanmänskliga mötena har visat sig ha stor betydelse för socialsekreterarnas yrkesrelaterade välbefinnande. Det handlar både om den drivkraft som de finner i mötet med klienter men även det betydande kollegiala stöd som krävs för att utföra ett emotionellt krävande yrke. Att socialsekreterarna dessutom utför ett individuellt emotionellt arbete är av stor vikt för att hålla önskvärd distans mellan arbete och privatliv. Det är tydligt att det här är människor som har valt att viga sina yrkesliv åt att stötta och hjälpa andra, dock visar studiens resultat att det krävs yrkeserfarenhet, mental styrka och kollegialt stöd för att priset inte ska bli för högt.

The purpose of this study is to investigate, through semi-structured interviews and thematic analysis, how social workers in the Stockholm area describe the phenomenon of recruiting children and youth to street gangs and how they experience their working conditions related to the target group. The theories New Public Management and the theory of social bonds are used as a theoretical framework. In the results, three main themes emerged; (1) you have no idea what you're saying yes to, (2) costs, the law and what we know works, and (3) it takes a village. The results show that the phenomenon of recruitment, based on descriptions, can be perceived in different ways. In the interviews, however, there is a predominant consensus and thephenomenon is explained on the basis that there has been a change regarding age and the attitudes of the target group. Even social relations, and bonds to society, are declared to be important. The result explains that the social workers’ consider themselves to have a good leeway for action despite several limitations. It appears that cost-effectiveness and follow-ups of results influence the work of the social workers and that a bureaucratic management strategy imminently shapes their work., Studiens syfte är att genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys undersöka hur socialsekreterare i Storstockholm beskriver fenomenet rekrytering av barn och unga till gängkriminalitet samt deras upplevelser av sina arbetsförutsättningar relaterade till målgruppen. Som teoretiskt ramverk används teorierna New Public Management och teorin om sociala band. I resultatet framkom tre huvudteman; (1) du har ingen aning vad du säger ja till, (2) kostnader, lagrum och det vi vet funkar, samt (3) it takes a village. Resultatet visar att fenomenet rekrytering utifrån beskrivningarna kan uppfattas på olika sätt. I intervjuerna finns däremot en övervägande samstämmighet och fenomenet förklaras utifrån att det skett en förändring gällande ålder och målgruppens attityder. Även sociala relationer, och band till samhället, beskrivs som viktiga. Resultatet redogör att socialsekreterarna anser sig besitta ett gott handlingsutrymme trots flertalet begränsningar. Det framkommer att kostnadseffektivitet och resultatuppföljningar influerar socialsekreterarnas arbete och att en byråkratisk styrstrategi överhängande formar deras arbete.

Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares upplevelser av förkortad arbetstid med bibehållen heltidslön, samt hur förkortad arbetstid påverkar socialsekreterarnas intentioner att stanna kvar inom socialtjänsten. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med åtta socialsekreterare som arbetat både 40 timmars arbetsvecka och 30 timmars arbetsvecka inom socialtjänsten. Work-life balance och Herzbergs tvåfaktorsteori var de teoretiska utgångspunkterna som genomsyrat studien. Resultatet visade att socialsekreterare upplever att förkortad arbetstid medför flera positiva faktorer såsom ökad effektivitet i arbetet, bättre återhämtning och mer arbetsglädje. Personalgruppens sammanhållning, mer begränsad tillgänglighet samt möjligheter till fortbildning var faktorer som fungerade bättre vid 40 timmars arbetsvecka. Resultatet visade därtill att socialsekreterarnas intentioner att stanna kvar inom socialtjänsten har ökat i samband med införandet av förkortad arbetstid. Att förkortad arbetstid är kompatibelt med familjeliv, pendling och ett ökat välbefinnande fick fler socialsekreterare att stanna kvar inom socialtjänsten. Slutsatsen som kunde dras var att förkortad arbetstid effektiviserar arbetet inom socialtjänsten samt förbättrar balansen mellan arbete och privatliv för socialsekreterare. Därtill kunde vi konstatera att förkortad arbetstid är en gynnsam investering i socialtjänsten som verksamhet för att öka socialsekreterares intentioner att stanna kvar, likaså attrahera nya medarbetare och på så vis få bukt på den personalflykt som råder inom svensk socialtjänst., The purpose of the study was to investigate social workers experiences of reduced working hours, with maintained full-time salary, as well as how reduced working hours affect the social workers intention to remain in social services. To answer the purpose of the study, a qualitative method was used through individual interviews with eight social workers who worked both 40- hour work weeks and 30-hour work weeks in social services. Work-life balance and Herzberg ́s two-factor theory are the theoretical points that permeated the study. The result showed that social workers experience that reduced working hours bring several positive factors such as increased efficiency at work, better recovery and more job satisfaction. The cohesion of the staff group, more limited availability and opportunities for continuing education were factors that worked better with a 40-hour work week. The result also showed that the intentions of the social workers to remain in the social service have increased since reduced working hours. The fact that reduced working hours are compatible with family life, commuting and increased well- being caused more social workers to remain in social services. The conclusion that could be drawn was that reduced working hours make work in social services more efficient and improve the balance between work and private life for social workers. In addition, we were able to state that reduced working hours is a necessary investment to increase social workers intentions to stay, as well as attract new employees and thereby overcome the staff flight that prevails within Swedish social services.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för socialsekreterare att fortsätta sitt arbete i kommunal socialtjänst i en mindre kommun och om faktorerna kunde ha betydelse för en kompetensförsörjning och kompetensflykt. Jag ville också undersöka om det fanns faktorer som upplevdes utmanande i att arbeta i kommunal socialtjänst i en mindre kommun. Metoden för studien var kvalitativ metod där intervjuer med socialsekreterare från barn- och unga samt ekonomiskt bistånd bidrog till den insamlade empirin. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av valda relevanta teorier och forskningsöversikten. Teorierna som valdes för att analysera empirin med var: HR-perspektivet, Herzbergs motivationsteori samt Hirschmans lojalitetsteori. Resultatet av studien visade att den psykosociala arbetsmiljön hade störst betydelse om huruvida respondenterna valde att fortsätta sitt arbete. Majoriteten av respondenterna uppgav att goda relationer på arbetsplatsen, stöd från kollegor och chefer samt en positiv och inkluderande arbetskultur var viktigt i beslutet att fortsätta sin anställning. Det var också viktigt att respondenterna kände förtroende och trygghet för chefen och ledningen. Något som respondenterna också nämnde som utmanande faktor att jobba inom socialtjänsten i mindre kommuner var hur begränsade resurser påverkade verksamheterna och dess anställda. Stress och för hög arbetsbelastning hade störst betydelse i om socialsekreterarna hade tankar på att byta arbete. Respondenter i studien menade därför att en överanställning inom socialtjänsten skulle kunna vara lösningen på en kompetensflykt inom socialtjänsten. Det framkom också önskemål om 6-timmars arbetsdag inom socialtjänst, för att få en bättre återhämtning och för att bättre kunna hantera en hög arbetsbelastning., The purpose of the study was to investigate which factors are important for social workers to continue their work in municipal social services in a smaller municipality and whether the factors could be important for a competence supply and a brain drain. I also wanted to investigate whether there were factors that were perceived as challenging in working in municipal social services in a smaller municipality. The method for the study was a qualitative method where interviews with social workers from children and young people and financial assistance contributed to the collected empirical data. The collected material was analyzed using selected relevant theories and the research overview. The theories chosen to analyze the empirical evidence were: the HR perspective, Herzberg's motivation theory and Hirschman's loyalty theory. The results of the study showed that the psychosocial work environment had the greatest impact on whether the respondents chose to continue their work. The majority of respondents stated that good relationships at the workplace, support from colleagues and managers, and a positive and inclusive work culture were important in the decision to continue their employment. It was also important that the respondents felt trust and security in the manager and management. Something that the respondents also mentioned as a challenging factor in working in social services in smaller municipalities was how limited resources affected the operations and their employees. Stress and too high a workload were most important in whether the social workers had thoughts of changing jobs. Respondents in the study therefore believed that overemployment in social services could be the solution to a brain drain in social services. There were also requests for a 6-hour working day in social services, in order to have a better recovery and to be able to better manage a high workload.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare upplever att relationsskapandet med klienter påverkas av att kommunikationen sker via tolk. I studien intervjuades åtta socialsekreterare utifrån semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med induktiv innehållsanalys. Studien tog sin utgångspunkt i kommunikativa perspektiv och resultatet visade att relationsskapandet upplevs mer utmanade till följd av att premisserna för kommunikationen förändras och kompliceras i och med tolkens närvaro. Studiens resultat visade att samtal och relationsskapande via tolk därav kräver vissa anpassningar och att tolken kan ha en mångfacetterad roll i sammanhanget. Därtill visade resultatet på en ambivalent syn hos socialsekreterarna på tolkens funktion och huruvida tolken ska betraktas som en aktiv tredje part i samtalet eller inte. Studien gav implikationer för praktiken gällande ökad användning av platstolk, behov av fortbildning i tolkanvändning, att fler auktoriserade tolkar anlitas samt ett utvecklat rutinarbete för tydliggörande av tolkens roll. Slutligen gavs förslag på vidare forskning utifrån ett tolk- och klientperspektiv., The purpose of the study was to investigate how social workers perceive that relationship building with clients is affected by communication through an interpreter. Eight social workers were interviewed in the study based on semi-structured interviews which were analyzed with inductive content analysis. The study was based on communicative perspectives and the results showed that relationship building is perceived as more challenging due to that the premises for communication are changed and complicated by the presence of the interpreter. The results of the study showed that conversations and relationship building via an interpreter require certain adaptations and that the interpreter can have a multifaceted role in the context. In addition, the results showed an ambivalent view among social workers on the role of the interpreter and whether the interpreter should be considered an active third party in the conversation or not. The study provided implications for practice regarding increased use of on-sight interpreters, the need for further training in the use of interpreters, the use of more authorized interpreters and the development of routines to clarify the role of the interpreter. Finally, suggestions were made for further research from an interpreter and client perspective.

Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares upplevda kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck samt deras upplevda trygghet i arbetet av sådana ärenden. Dessutom hade studien som mål att analysera eventuella samband mellan upplevd kunskap och arbetslivserfarenhet samt mellan upplevd kunskap och trygghet. Inspirationen hämtades från SVT:s Uppdrag Granskning "Bortförd" (2023), där socialtjänstens hantering av hedersärenden kritiserades. Fokus i vår studie låg på bristen på kunskap och kopplingen mellan upplevd kunskap, trygghet och arbetslivserfarenhet. Genom att genomföra en enkät med 45 svar från socialsekreterare från 17 svenska kommuner och analysera svaren med statistikprogrammet SPSS, avsåg studien att belysa dessa aspekter. Resultatet indikerade att socialsekreterarnas upplevda kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck låg på en medelnivå, medan känslan av trygghet i arbetet var relativt hög. Arbetslivserfarenhet visade en svag men signifikant koppling till upplevd kunskap. Dessutom observerades en stark positiv korrelation mellan upplevd kunskap och trygghet. Sammanfattningsvis bekräftar studien behovet av ökad kunskap om hedersrelaterat våld, då många upplever att de behöver mer kunskap i ämnet. Trots utmaningarna känner sig socialsekreterare relativt trygga när de arbetar med hedersrelaterade frågor., The purpose of the study was to investigate social workers' knowledge of honour-related violence and oppression, as well as being comfortable working on such cases. Additionally, the aim of the study was to analyze possible connections between perceived knowledge and work experience, as well as between perceived knowledge and being comfortable dealing with such cases. The inspiration was drawn from a Swedish television program "Uppdrag Granskning" ("Mission: Investigation") episode named "Bortförd" ("Abducted") (SVT 2023), where the social services dealing of honour cases were criticized. The focus of our study was on the lack of knowledge and the connection between knowledge, being comfortable dealing with such cases and work experience. By conducting a survey with 45 responses from social workers from 17 Swedish municipalities and analyzing the responses with the statistical program SPSS, the study intended to shed light on these aspects. The results indicated that social workers' perceived knowledge of honour-related violence and oppression was on average, while their sense of comfortability dealing with such cases was higher. Work experience showed a weak but significant connection to perceived knowledge. In addition, a strong positive correlation was observed between perceived knowledge and the feeling of being comfortable dealing with honour-related cases. In summary, the study confirms the need for increased knowledge about honour-related violence, as many believe they need more knowledge on the subject. Despite the challenges, social workers feel relatively confident when working with honor-related issues.

The purpose of the study was to investigate social workers' perceptions of using Signs of Safety in their daily practical work. This in relation to the approach's purpose to put children's safety first. Six semi-structured interviews were conducted with social workers within the child and youth unit of social services in two municipalities. The data was then analyzed through a thematic analysis. Using system theory as the framework, the study found that management support, organizational conditions, education, and supervision were important factors for effective implementation. Furthermore, the study showed that Signs of Safety has helped social workers build alliances with families, increase efficiency and focus, and change their role in relation to the families. The study's key findings highlight the difficulties in shifting mindsets and working methods, as well as how Signs of Safety has contributed to social workers transitioning from authority figures to fellow humans., Studiens syfte var att undersöka socialsekreterarnas uppfattning av att använda Signs of Safety i det dagliga praktiska arbetet. Detta i förhållande till förhållningssättets syfte att sätta barnens trygghet i centrum. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet i två kommuner. Därefter analyserades empirin genom en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt var systemteorin. Studien visade på att stöd från ledningen, organisatoriska förutsättningar, utbildning och handledning har varit viktiga faktorer för att kunna använda förhållningssättet ändamålsenligt. Vidare visade studien att Signs of Safety har bidragit till att socialsekreterarna kunnat skapa allians med familjerna, ökat effektiviteten och fokuset samt fått en förändrad roll gentemot familjerna. Studiens viktigaste fynd handlar om svårigheterna kring att ställa om tanke- och arbetssätt samt hur Signs of Safety bidragit till att socialsekreterarna gått från myndighetsperson till medmänniska.

The spread of disinformation in Sweden is not a new phenomenon and has long been considered a problem for the Swedish Social Services. Though in recent years, misinformation and rumours about the Social Services have increased. The main narratives revolve around the Social Services allegedly kidnapping children of foreign descent without the support of LVU (Care of Young Persons Act) and are commonly referred to as the LVU campaign. Previous research primarily focuses on the portrayal of the Social Services by traditional media, creating a knowledge gap regarding the Social Services and social media. The aim of this study is to examine and increase understanding of discourses about the Social Services among users on the social media platform Flashback. By using a thematic analysis method, we have reduced and sorted the posts found in our Flashback forum of choice. The thematic analysis method enabled the construction of different themes that appeared frequently in the forum. Subsequently, a critical discourse analysis was applied to the material to identify the discourses that emerged in the forum. The critical discourse analysis includes a three-dimensional model and several concepts used to conduct the analysis. The main findings of the study shows that discussions among users on Flashback can involve several different aspects, and users have varying perspectives on the Social Services. This means that the portrayal of the Social Services on Flashback becomes complex as both positive and negative opinions are constantly expressed, along with different problem representations. The Social Services are often described negatively, and when multiple users agree with each other, the negative image of the Social Services becomes a "truth". Positive and negative discourses are also expressed in the Flashback forum, and these are constantly in opposition to each other. In the negative discourses, there is also an expression of fear towards the Social Services and the remov

The purpose of the study was to create a deeper understanding of social worker’s room of action and the possibilities and limitations that exist in the scope of action. The method of the study is semi-structured qualitative interviews. The participating interwees have all worked in social services with child, teenagers and parents. The theory that has been applied to the analysis is Lipsky’s theory about “Street-level bureaucracy”. The themes that resulted from the thematic analysis are: the conditions for the freedom of action within the framework, experiences of the limited svope for action and the different conditions of the municipalities. The results showed that the perception of the room of action was limited within the rules, guidelines and laws that exist. But within that, the room for action was perceived to be quite large, in that they could plan their meetings themselves through time and place. This was limited by a lack of resources, staff shortages and finances. The results also showed that there are large differences within the social services as an organization within different municipalities in Sweden., Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för socialsekreterares handlingsutrymme och vilka möjligheter och begränsningar som finns i handlingsutrymmet. Metoden för studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. De deltagande intervjupersonerna har alla arbetat inom socialtjänsten med inriktning mot barn, ungdomaroch föräldrar. Den teori som har applicerats på analysen är Lipsky’s teori om gräsrotsbyråkrater. De teman som resulterade av den tematiska analysen är: handlingsutrymmets förutsättningar inom ramens lagar, upplevelser av det begränsade handlingsutrymmet och kommunernas olika förutsättningar. Resultaten visade att upplevelsen av handlingsutrymmet var begränsat inom de regler, riktlinjer och lagar som finns. Men inom det så upplevdes handlingsutrymmet rätt stort, genom att de själva kunde planera sina mötengenom tid och plats. Det begränsades genom bristande resurser, personalbrist och ekonomi. Resultatet visade även att det är stora skillnader inom socialtjänsten som organisation inom olika kommuner i Sverige.

Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd har ett uttalat handlingsutrymme och en viss frihet i handläggningsprocessen. Trots detta så finns det även lagar, regler, organisatoriska riktlinjer samt individuella faktorer som påverkar detta handlingsutrymme. Därför kan handlingsutrymmet användas på olika sätt, vilket sker utifrån det faktum att socialsekreterarna har olika erfarenhet och tolkar ramar och riktlinjer på olika vis. Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares upplevelse av vilka faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Sex kvalitativa intervjuer har gjorts med socialsekreterare från fyra olika kommuner. Studien påvisar att socialsekreterarna upplever sitt handlingsutrymme som stort, men inom strikta ramar. Studien påvisar även att socialsekreterarnas upplevda handlingsutrymme påverkas av deras erfarenhet samt upplevda yrkesroll, då mer erfarenhet bidrar till en större säkerhet i vad man kan göra för sina klienter. Handlingsutrymmet påverkas också av organisatoriska riktlinjer och resurser. Resurser i form av tid är en övergripande stor faktor som påverkar handlingsutrymmet hos socialsekreterarna., Social workers who work with financial aid have a pronounced discretion and a certain freedom in the handling process. Despite this, there are also laws, rules, organizational guidelines and individual factors that affect this discretion. Therefore, discretion can be used in different ways, which is based on the fact that the social workers have different experiences and interpret frameworks and guidelines in different ways. The purpose of the study is to investigate social workers' experience of which factors affect their discretion when handling financial assistance. Six qualitative interviews have been conducted with social workers from four different municipalities. The study shows that the social workers experience their discretion as large, but within strict limits. The study also shows that the social workers' perceived discretion is affected by their experience and perceived professional role, as more experience contributes to greater certainty in what they can do for their clients. The discretion is also affected by organizational guidelines and resources. Resources in the form of time are overall a major factor that affects the discretion of the social workers.

Studiens syfte ska ses som ett bidrag till att öka förståelsen för hur socialsekreteraren genom sin professionsroll, upplever och uppfattar möten med hjälpsökande klienter. Studiens frågeställningar omfattar socialsekterarens professionella roll, rollens upplevelse och rollens interaktion som utgör det empiriska fokuset. Studien bottnar i en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden har genomförts med utgångspunkt genom semistrukturerad intervjumetod. Studien belyser socialsekretarens egna subjektiva upplevelser och deras syn på sin professionella yrkesroll. Studiens fokus riktas mot interaktionen för professionsrollen socialsekreterare i möten med hjälpsökande klienter och då hur socialsekretaren ser på sin roll samt upplevelsen av sin roll. Studiens analysmetod har tagit sin ansats genom en tematisk analys som sammankopplar samband och utifrån det framställs koder och teman.Genom att fokus bär sin riktning mot professionsrollen ”socialsekreteraren” tar studien sin ansats genom det dramaturgiska perspektivet och detta utgör grunden för att de empiriska resultaten från studien analyseras med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Studiens resultat påvisar att vikten av socialsekreterarens professionsroll är nära sammanlänkat med det relationella perspektivet gentemot den hjälpsökande klienten. Oavsett hur länge eller vad än en hjälpsökande klient ansöker om är det vid denna uppbyggnad som interaktionsprocessen och de sociala handlingarna tar sin början. Interaktionsprocessen och de sociala handlingarna kan exempelvis leda till någonting annat såsom en förändring eller att det inte blir en försämring för den hjälpsökande klienten. Det handlar om att skapa en medvetenhet kring sin professionsroll som socialsekreterare i förhållande till de sociala processer som sker utifrån ett klientperspektiv och i ett organisatoriskt perspektiv. Kärnan är att mötas genom sociala handlingsprocesser där det uppstår interaktion., The purpose of the study should be seen as a contribution to increasing the understanding of how the social worker, through his professional role, experiences and perceives encounters with help-seeking clients. The study's questions include the socialworker's professional role, the role's experience, and the role's interaction and this constitutes the empirical focus. The study is based on a qualitative approach and the data collection method has been carried out based on semi-structured interviews. The study is based on a qualitative approach interview conducted by the semi-structured interview method. The study highlights the social worker's own subjective experiences and their view of their professional role. The focus of the study is directed towards the interaction for the professional role of social worker in meetings with help-seeking clients and then how the social worker views his role and the experience of his role. The study's analysis method has taken its approach through a thematic analysis, connects connections and based on this, codes and themes are presented. By focusing on the professional role of the "social worker", the study takes its approach through the dramaturgical perspective, and this forms the basis for the empirical results from the study to be analyzed using Erving Goffman's dramaturgical perspective. The results of the study show that the importance of the social worker's professional role is closely linked to the relational perspective towards the help-seeking client. No matter how long or whatever a help-seeking client applies for, it is at this settlement that the interaction process and social actions begin. It can be for something else, such as a change or as if there is no deterioration. It is about creating an awareness of one's professional role as a social worker –in relation to the social processes that take place from a client perspective and in an organizational perspective. The core is to meet through social action processe

This qualitative study aims to analyze how social workers who work with social assistance view young adults who are unemployed and receiving financial support, as well as how the social workers describe their work with this target group. This was examined through interviews with six different social workers. The interview material was analyzed using Van Oorschot and Halman's (2000) analytical framework on explanations for poverty. The analytical framework addressed two dimensions in the form of social and individual, as well as blame and fate. Based on these dimensions, following explanatory models were created: individual blame, individual fate, social blame and social fate. The results show that all four explanatory models appear in the social workers' reasoning about the target group although, some models occured more frequently. In the social workers' reasoning about how they described the target group, a pattern of the social dimension and especially social blame emerged, while the reasoning about how the social workers work with the target group showed the individual dimension with a focus on individual blame. The conclusion is that the social workers view young adults who are unemployed and receiving social assistance differently from how they work with the target group.

Denna kvalitativa intervjustudie inriktar sig på socialtjänstens arbete med barn som utsätts för våld. Syftet med arbetet är att utforska hur socialsekreterare hanterar och bemöter anmälningar avseende våldsutsatta. Studien utforskar även socialsekreterares erfarenheter, upplevelser och arbetsrutiner inom våldsärenden. Urvalet bestod av fem socialsekreterare i två större kommuner i Sverige. Studien inkluderar ett bakgrundsavsnitt som består av barnperspektiv och normaliseringsprocessen. Tidigare forskning visar att våldet främst uppmärksammades genom att barnet redogjorde för sin situation för myndigheter med anmälningsplikt. Våldet kunde även avslöjas av barnets syskon, föräldrar, släktningar eller andra som observerat tecken som tyder på våld. Den tidigare forskningen visar dessutom ett behov av att förbättra socialsekreterares kompetens och utbildning inom barnskyddet. Socialsekreterare har olika bedömningar trots att de utgick från samma eller liknande uppgifter. Studien består av teoretiska utgångspunkter i form av byråkrati på gatunivå och handlingsutrymme. Resultatet visar att socialsekreterarnas kännedom om våldet främst kom genom orosanmälningar. Socialsekreterarna inom båda kommunerna hade liknande hantering av ärendena och upplevde utmaningar avseende att få barn att berätta om våld. Socialsekreterarna upplevde att de har tillräckligt med kompetens för att hantera våldsärenden, samtidigt upplevs en brist på utbildningsmöjligheter. I resultatet framkommer förbättringsområden inom hanteringen av våldsärenden. Bland annat inom uppföljande stöd efter barnahusförhör samt förbättrad lagstiftning., This qualitative study is about social services work with children who are exposed to violence. The purpose is to explore how social workers handle reports of violence affecting children. The study explores social workers' experiences and practices in cases of violence. The sample consists of five social workers in two medium-sized municipalities in Sweden. The study includes a background section consisting of the child's perspective and the normalization process of violence. Previous research shows that violence was mainly noticed when children explained their situation to authorities. The violence could be disclosed by siblings, parents, relatives, or others who observed signs. Previous research shows a need to improve the competence of social workers since different assessments can be made although the same data is presented. The study consists of theoretical starting points in the form of bureaucracy at street level and room for action. The results show that social workers' knowledge of the violence was mainly through reports of concern. Social workers in both municipalities had similar routines and they both experienced challenges in getting children to talk about violence. The results reveal areas for improvement in the practices regarding cases of violence. Among other things within follow-up support after orphanage hearings and improved legislation.

The study aims to investigate social workers' experiences of cooperation with schools. The study is based on examining how social workers describe the school and school staff, as well as how social workers believe the school perceives them, in order to identify perceptions of each institution. Through this, factors that can inhibit and promote collaboration have been discovered. The theoretical approach of the study has been Serge Moscovici's theory of social representations and has been conducted using thematic analysis.The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six social workers and two first social workers. The results reveal that there are several ideas and representations that the social workers have about the schools. Additionally, there are descriptions of what the social workers perceive school staff believe and think about them. These beliefs and representations are both positive and negative in nature and they have been summarized into five main themes and two sub-themes: School staff are ignorant and emotional, High frustration and low authority: the social workers experiences with the sub-theme confidentiality inhibits and promotes, Different missions and perspectives, Us and them with the sub-theme The school´s view on relationships with the parents, and finally Social workers share experiences. There is a need for further research on the subject, where the theory of social representations is seen as useful. The study discusses the importance of additional research and provides tips, ideas, and thoughts for this purpose., Studien syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av samverkan med skolan. Studien grundar sig i att undersöka hur socialsekreterare beskriver skolan och skolpersonalen samt hur socialsekreterare tror att skolan upplever dem, för att på så sätt identifiera föreställningar om respektive institution. Genom detta upptäcks faktorer som kan hämma och främja samverkan. Studiens teoretiska ansats har bestått av Serge Moscovicis teori om sociala representationer och har genomförts med hjälp utav en tematisk analys. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där sex socialsekreterare och två förste socialsekreterare har deltagit. Det framkommer i resultatet att det finns ett flertal föreställningar och representationer som socialsekreterarna har om skolan. Dessutom framkommer det beskrivningar om vad socialsekreterarna upplever att skolpersonalen tror och tänker om dem. Dessa föreställningar och representationer är av både positiv och negativ karaktär, och har sammanfattats i fem huvudteman och två underteman: Skolpersonal är okunniga och emotionella, Hög frustration och låga befogenheter: socialsekreterarnas upplevelser med undertemat sekretessen hämmar och främjar, Skilda uppdrag och perspektiv, Vi och dom med undertemat Skolans syn på föräldrarelation och till sist Socialsekreterare delar upplevelser. Det finns ett behov av fortsatt forskning om ämnet, där teorin om sociala representationer ses som användbart. I studien diskuteras vikten av ytterligare forskning och ger tips, idéer och tankar till detta.

Arbetsrelaterad stress har nu ökat avsevärt i Sverige efter några års nedgång. Särskilt utsatta är de som arbetar inom barn- och familjeenheter på socialtjänsten. Stressrelaterade hälsoproblem bland socialarbetare inom barnavården har kopplats till stora arbetsbelastningar i flera studier. En rapport från Arbetsmiljöverket noterar att ökade arbetsbelastningar ledde till mindre tid för klienter, ökad stress, mer sjukfrånvaro, personalomsättning och att anställda kände att det var svårare att göra ett bra jobb. Detta resulterade i negativa effekter för både klienter och arbetstagarna själva. Syftet med denna studie var därför att undersöka organisatoriska faktorer relaterade till upplevelser av arbetsrelaterad stress hos socialarbetare inom barn- och familjeenheter i två kommuner i Skåne. För att samla in data genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta barnavårdsarbetare. Studien belyser de organisatoriska utmaningarna i att hitta balansen mellan arbetskrav och resurser för att minska hög arbetsbelastning och stress. Detta tvingar socialarbetarna inom barn- och familjeenheterna att hitta strategier för att hantera de organisatoriska utmaningarna genom att antingen riskera sin hälsa eller kvaliteten på sitt arbete. Studiens resultat betonar organisationernas personalorientering för att motverka upplevelsen av stress och hög arbetsbelastning., Work-related stress has now increased significantly in Sweden after a few years of decline. Particularly vulnerable are those who work in child and family units of social services. Stress-related health issues among social workers in child welfare have been linked to severe workloads in several studies. A report from the Swedish Work Environment Authority notes that increased workloads led to less time for clients, increased stress, more sick leave, employee turnover and employees feeling that there is harder to do a good job. Resulting in negative effects on clients as well as the workers themselves. The aim of this study was therefore to investigate organizational factors related to experiences of work-related stress within social workers in child and family units in two municipalities in Skåne. To collect data qualitative interviews were conducted with eight child welfare workers. The study illustrates the organizational challenges in finding the balance between the work requirements and resources to reduce heavy workload and stress. That forces the social workers within the child and family units to find strategies to handle the organizational challenges by either jeopardizing their health or the quality of their work. The study results emphasis the organizations staff orientation to counteract the experience of stress and heavy workload.

Financial assistance from social services can be described as an important protection against financial vulnerability. Many of the people that seek out to get support in the form of financial aid are vulnerable people that are in need of an income. The purpose of this study is to explore the organizational conditions that caseworkers in financial assistance perceive as significant for their work with clients. We’ve performed semi-structured interviews with seven caseworkers that work in the department of financial assistance to gather in-depth insights into their experiences and perspectives about the organizational conditions. Using Lipsky's theory of street-level bureaucracy to analyze our results, we also connected our findings to previous research in the field. The findings reveal that control, demands and information are critical organizational factors that have a significant importance for their client work. Caseworkers experience that organizational conditions complicate client interactions, worsen relationships, and limit discretion. Caseworkers also desire more understanding, trust, clearer information, and reduced workloads. Previous research highlights the importance of balancing organizational demands with client needs, emphasizing the need for supportive policies and effective communication to enhance social work practice. Future research could explore implementing new approaches suggested by caseworkers to see how these changes would impact their work and improve the quality of financial assistance. Furthermore, future research could also investigate the perspectives of the organization to gain a more comprehensive understanding of the subject.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares upplevelser av otillåten påverkan, inklusive hot, trakasserier och skuldbeläggning. Fokus låg på att identifiera de emotionella och praktiska strategierna som socialsekreterare använder för att hantera sådana incidenter, samt de åtgärder som upplevs finnas inom myndigheten för att bemöta dem. Studien använde en kvalitativ metodologisk ansats och tio socialsekreterare från olika kommuner i Sverige deltog i individuella intervjuer. Empirin analyserades utifrån tematisk analysmetod och resultatet visade att otillåten påverkan som fenomen var vanligt förekommande på arbetsplatsen. De vanligaste erfarenheterna av otillåten påverkan inkluderade hot om självmord, hot om fysiskt våld och skuldbeläggning. Skuldbeläggningen uttrycktes ofta genom att klienter höll socialsekreterarna ansvariga för deras situation och för att förstöra deras liv. Intervjupersonerna beskrev sina upplevelser av dessa händelser som obehagliga, skrämmande och präglade av maktlöshet. För att hantera dessa incidenter använde socialsekreterarna flera strategier, inklusive emotionell distansering, kollegial ventilation och rolldistansering mellan deras professionella och personliga identitet. Trots att syftet med studien inte var att jämföra kommuner emellan, noterades en betydande skillnad i upplevelserna av vilka resurser och åtgärder som myndigheterna hade i olika kommuner. Vissa socialsekreterare hade tillgång till rutiner, utbildning och riktlinjer för att hantera händelser av otillåten påverkan, medan andra inte hade samma möjligheter. Detta lyfts fram och diskuteras eftersom vi observerade att denna aspekt hade en betydande inverkan på socialsekreterarnas arbetsmiljö och välbefinnande. Resultatet analyserades med hjälp av de teoretiska perspektiven coping, empatitrötthet, byråkratisk organisation och handlingsutrymme., The purpose of the study was to explore social worker’s experiences of undue influence including threats, harassment and blame. The focus was on identifying the emotional and practical strategies social workers use to handle such incidents, as well as the measures perceived to be in place within the organization to address them. The study employed a qualitative methodological approach, with ten social workers from various Swedish municipalities participated in individual interviews. The empirical data where analyzed using thematic analysis and the results indicated that undue influence was common. The most common experiences of undue influence included threats of suicided, threats of physical violence and blame. Blame was often expressed through clients holding social workers responsible for their situation and the destruction of their lives. Participant described their experiences of this as uncomfortable, frightening and characterized by a sense of powerlessness. To cope with these incidents, social workers used several strategies including emotional distancing, collegial ventilation and a separation between their professional and personal identity. Even though the purpose of the study wasn’t to compare municipalities, a significant difference was noted in the resources and measures the authority had in different municipalities. Some social workers had access to procedures, training and guidelines for dealing with undue influence, while others did not have the same. This is highlighted and discussed because we observed that this factor had a significant impact on the social worker’s work environment and wellbeing. The analysis of the results was conducted using theories of coping, compassion fatigue, bureaucratic organization and discretion.

The aim of this study was to explore social workers’ experiences of conducting maturityassessments based on a lack of guidelines. This to create a deeper understanding of thecomplexity of these assessments and how children are allowed participation in childprotection cases. Seven semi-structured interviews were conducted with social workers inchild protection units in different Swedish municipalities. The data was then analyzed usingBraun and Clarks (2006; 2019) method of reflexive thematic analysis. The theories ofdiscretion, Skön and childhood sociology were applied in the analysis. The study shows thatthe assessment of maturity is somewhat connected to the child’s age, possible disabilities andthe adult perspective. This complexity reveals the importance of discretion where theassessment is intuition based on experience and theoretical knowledge. The lack of guidelinesfor maturity assessments opens for discretion where each social worker bases theirassessments on social norms. The child’s participation has been emphasised as crucialalthough it differs to which extent this is practised. To promote participation the socialworkers describe adjusting how they communicate with the child. Factors that obstructparticipation are the assessment that participation would be hurtful to the child and aninherent fear of social services.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med unga lagöverträdare upplever insatser för målgruppen samt om och i så fall hur de upplevelserna påverkar utredningsarbetet. I frågeställningarna ingick även vilken roll ungdomars vårdbehov i relation till samhällsskydd och ungas eventuella behov av skydd spelar i dessa upplevelser. Empirin har bearbetats med hjälp av tematisk analys. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med unga lagöverträdare i en medelstor kommun. Studiens huvudsakliga teoretiska ramverk har varit Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, med nyinstitutionell organisationsteori som kompletterande teori. I studien påvisades ett antal centrala upplevelser i relation till befintliga insatser. Tillgängliga insatser för unga lagöverträdare upplevdes i många fall utdaterade i relation till överväldigande förändringar i målgruppens förutsättningar. Exempel på detta som påvisades var att kriminalitet hos unga upplevs ha sjunkit i åldrarna och blivit av en grövre karaktär, vilket en majoritet av respondenterna menar inte speglas i hur insatser är utformade i dagsläget. I studien påvisades även en upplevd brist på lämpliga utförare, vilket dels beskrevs härstamma från att utförare av vissa insatser (i synnerhet familjehemsplacering men även i viss mån HVB) inte vill ta emot ungdomar med exempelvis kriminalitet eller pågående missbruk. Brist på t.ex HVB som var utrustade att behandla ungdomar med flera olika typer av behov och/eller problematik påvisades också. Vidare påvisades att arbetet påverkades av att ständigt behöva allokera otillräcklig tid. Slutligen visade studien att ungas skyddsbehov var en väsentlig faktor i särskilda ärenden, och som av nödvändighet behövde prioriteras över ungas vårdbehov. Samhällsskydd upplevdes inte som en lika central faktor.

Denna studie belyser den påverkan som socialsekreterare inom barn och unga upplever att LVU-kampanjen haft på deras arbete. Kampanjen som startade i slutet av 2021, sprider bland annat desinformation som hävdar att den svenska socialtjänsten missbrukar lagen om vård av unga (LVU) för att tvångsomhänderta barn från muslimska familjer. Genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sju socialsekreterare utforskar studien kampanjens upplevda effekter på relationer med klienter, deras arbetssituation samt socialförvaltningars hantering av LVU-kampanjens konsekvenser. Studiens resultat visar att socialsekreterarna upplever att en ökad misstro mot socialtjänsten har lett till svårigheter med att skapa tillitsfulla relationer med familjerna, samt utmaningar i form av manifestationer och ökad risk för otillåten påverkan. Resultatet visar vidare på att de implementerade anpassningar som skett inom olika socialförvaltningar, såsom bland annat användning av kulturtolkar och kontaktpersoner i skolor, inte upplevs vara tillräckliga för att motverka de negativa effekterna av LVU-kampanjen. Socialsekreterarna efterfrågar bättre kommunikationshantering från myndighetens sida och bättre samverkan med andra samhällsaktörer. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka vilka både kort- och långsiktiga strategier som är bäst lämpade för att öka förtroendet för socialtjänsten som myndighet. Detta för att möjliggöra att hantera desinformation, skapa en bättre förståelse över socialtjänstens uppdrag och för att säkerställa barns rätt till en trygg uppväxt.

The study aimed to examine a deeper understanding of social workers´ perspective on identifying and asking questions about violence exposure within Intimate Partner Violence, using the theory of street-level bureaucracies with a focus on agency and knowledge and an intersectional perspective. The study is based on qualitative semi-structured interviews with eight professional social workers from Personal and family counselling services in a medium and small municipality in southern Sweden. The results indicate that social workers recognize symptoms and signs of violence exposure that appear in different ways in both children and adults. Adequate knowledge and ongoing education are considered essential for identifying and addressing violence exposure. The implementation of routines and guidelines varies and there are only general procedures for handling violence cases in all organizations, not specially for identifying or inquiring about exposure to violence. The theoretical framework highlights the social workers´ autonomy is challenged by the need to harmonize client needs with organizations goals when identifying and asking questions about violence exposure. Through the awareness of an intersectional perspective, the results reveal that social workers´ with adequate knowledge and ongoing education can decrease the possibility of subjective assessments and acknowledging that victims of violence have diverse needs and should not be categorized as a homogeneous group., Denna uppsats ämnade att skapa en djupare förståelse för socialsekreterares perspektiv av att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet i våld i nära relationer, med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkratier med fokus på handlingsutrymme och kunskap samt ett intersektionellt perspektiv. Studien grundar sig på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar inom individ – och familjeomsorgen i en mellanstor och mindre kommun i södra Sverige. Resultatet visar att socialsekreterare identifierar symtom och tecken på våldsutsatthet som uppträder på olika sätt hos barn och vuxna. Adekvat kunskap och vidareutbildning bedöms nödvändigt för att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet. Tillämpande av rutiner och riktlinjer är varierande och det finns endast generella rutiner och riktlinjer för hantering av våldsärenden i alla verksamheter och inte specifika sådana för att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet. Det teoretiska ramverket synliggör socialsekreterarens handlingsutrymme som utmanas av att harmonisera klientens behov med organisationens mål gällande att identifiering och ställa frågor om våldsutsatthet. Genom en medvetenhet om ett intersektionellt perspektiv visar resultatet att socialsekreterare genom adekvat kunskap och vidareutbildning kan reducera möjligheten av subjektiva bedömningar och förståelsen för att våldsutsatta har olika behov och inte bör kategoriseras som en homogen grupp kan uppnås.

Tidigare forskning har visat att det förekommer brister i samverkan mellan socialtjänsten och andra professioner utifrån att det inte finns en gemensam bild av barnet och den unges svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare på socialförvaltningen och biståndshandläggare på vård- och omsorgsförvaltningen LSS upplever samverkan i ärenden som rör barn och unga med NPF- diagnoser. Detta är en samverkansuppsats med socialförvaltningens barn och ungdomsenhet vilket innebär att vi har slagit ihop vår idé om det ämne vi från början tänkt att skriva om tillsammans med förvaltningen. För att uppnå syftet harvi genomfört en intervjustudie med åtta antal yrkesverksamma i olika verksamheter. Studiensempiriska material är analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt samverkansteori och Lipksys teori om gräsrotsbyråkrati. Av resultatet framkommer det att handläggarna från respektive förvaltning upplever hinder i samverkan mellan varandra utifrån organisationens olika regelverk samt utifrån handläggarnas olika synsätt om varandras arbeten. Resultatet visar ocksåatt handläggare från respektive förvaltning upplever att det finns behov av samverkan mellan varandra i vissa ärenden som rör barn och unga med olika NPF- diagnoser. Detta för att tillsammans kunna tillgodose klientens behov genom att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Dessutom skildrar resultatet i hur intervjupersonerna menar att samverkan kan stärkas, då handläggarna berättar att ökad kommunikation mellan förvaltningarna ökar kunskap hos handläggare om varandras arbeten vilket resulterar i att förbättra förutsättningarna för samverkan.

Sociala medier har fått en stor betydelse för all interaktion som sker mellan människor, vilket har blivit tydligt även för socialsekreterare inom socialtjänsten. En av nackdelarna är just risken att uppleva hot och våld från klienter på sociala medier. Utsattheten kan innebära allvarliga konsekvenser för socialsekreterarens arbetsroll och arbetsplatsens möjligheter och förmågor till att kunna hantera klientvåldet. Arbetsplatsen har en viktig roll i att både skydda och stödja sina anställda mot hot och våld. Det är viktigt att arbetsgivare medger allvaret i hoten och vidtar åtgärder för att förebygga dem, samt ger adekvat stöd och resurser till de som redan har drabbats. Syftet med studien är att undersöka enskilda socialsekreterares upplevelser av hot och våld från klienter på sociala medier, utsatthetens påverkan på arbetsrollen och varför sociala medier används som plats för kommunikation. För att undersöka detta och för att få verksammas egna berättelser användes en kvalitativ intervjumetod som var av semistrukturerad art. För att analysera resultatet av intervjuerna gjordes en tematisk analys. Urvalet utgörs av socialsekreterare som jobbar inom socialtjänsten i någon svensk kommun och som har upplevt utsatthet av klientvåld på sociala medier. Resultatet visar att klientvåldet på sociala medier är ett problem som påverkar socialsekreteraren, arbetsmiljön och organisationskulturen negativt. Det krävs förändringar för att stävja problemet kring klientvåld på sociala medier och vi har presenterat en del förslag för framtida forskning som kan bidra till ett förändrande arbete.

Försörjningsstöd är tänkt som ett tillfälligt stöd men har de senaste decenniet har det i praktikenskifta karaktär till att vara ett mer långvarigt stöd. Orsakerna till detta är tämligen outforskade.Den befintliga forskningen återfinns i arbetsmarknadspolitiska insatser och individuellaklientfaktorer. Forskningen som fokuserar på socialsekreterarens förutsättningar är väldigtbegränsad. Syftet med denna studie är därför att undersöka socialsekreterares handlingsutrymme och hurdet påverkas, i relation till arbetet med klienter i långvarigt biståndsmottagande. Utifrån enabduktiv ansats har en kvalitativ intervjustudie gjorts, där sex socialsekreterare från två olikakommuner ingått. En fenomenografisk metodansats har tillämpats i analysen. Studiensteoretiska utgångspunkter har varit begreppet institutionella logiker samt Michael Lipskysteoribildning om gräsrotsbyråkraten. Studiens resultat visar att handlingsutrymmethuvudsakligen påverkas av två övergripande faktorer, samverkan med andra aktörer samtrelationella faktorer. Andra aktörers institutionella logiker har en tydlig påverkan påsocialsekreterarnas handlingsutrymme. Studiens visar på att socialsekreterarna ofta hamnar isituationer där de blir beroende av de andra parterna i samverkan. Socialsekreteraren blir oftaen “inofficiell planerare” för att undvika att individerna inte skulle falla mellan stolarna. Denrelationella maktdynamiken mellan socialsekreteraren och klienten påverkas också avhandlingsutrymmet. Olika planeringar, brist på motivation och dåligt mående är något sompåverkar hur interaktionen ser ut. I kombination med klientens dåliga mående,missbruksproblematik eller kulturella olikheter, skapas multipla hinder som resulterar i ennegativ spiral. Vilket påverkar klientens chanser till förbättrad hälsa och självförsörjning. Dettaleder i slutändan till högre arbetsbelastning för socialsekreteraren.

Titel: Collaboration is a recipe for success Authors: Sascha Liiva och Jenny Nilsson The purpose of this study was to analyze collaboration in practice within the authority exercise of social services in Sweden. Six qualitative research interviews were conducted with social workers within different fields of authority exercise in different municipalities. A qualitative content analysis was used when analyzing the interviews. For analyzing the results, we used organizational culture as a theory and room for action and interaction as theoretical concepts. The study reveals that collaboration is something that is seen as inevitable within social services. Both based on the Swedish Social Service Act and the belief that exist among the social workers, is that collaboration is required to be able to do their work. Furthermore, the results indicate that the size and organizations of the municipality is an influencing factor in making the collaboration work. There is an advantage with collaboration in a smaller municipality, due to vicinity, both between colleagues, other units and managers, which has a substantial meaning in collaboration. Finally, the results suggest that the factors that are a prerequisite for collaboration can also be complicating factors. In conclusion, this study underlines that collaboration is important and that there is a need for collaboration to work both for the social workers and for the clients, as social services have become increasingly specialized and the clients’ problems more complex. Furthermore, there is a need for extensive research on intra-organizational collaboration within exercise of authority in social services. Keywords: Collaboration, intra-organizational, social worker, social services., Sammanfattning Titel: Samverkan är en framgångsfaktor Författare: Sascha Liiva och Jenny Nilsson Syftet med studien var att analysera samverkan inom socialtjänstens myndighetsutövning. I studien har vi genomfört sex kvalitativa forskningsintervjuer med socialsekreterare inom olika områden av myndighetsutövning, i flertalet kommuner. Vid analysering av intervjuerna användes en kvalitativ innehållsanalys. För att analysera resultatet tillämpades organisationskultur som teori samt handlingsutrymme och interaktion som teoretiska begrepp. Resultatet av studien visar att samverkan är något som ses som ofrånkomligt inom socialtjänsten. Detta både utifrån socialtjänstlagen och föreställningarna som finns hos arbetarna samt att samverkan krävs för att intervjupersonerna ska kunna göra sitt arbete. Vidare belyser resultatet att kommunens storlek och organisering är en påverkande faktor för att samverkan ska fungera, där det visar att det finns en fördel med samverkan i en mindre kommun. Det finns en närhet, både mellan kollegor, andra enheter och till chefer vilket har en betydelse för samverkan. Slutligen visar resultatet att de faktorer som ses som en förutsättning för samverkan, även kan vara de som är försvårande faktorer. Slutsatsen av detta arbete är att samverkan är viktigt samt att det finns ett behov av att samverkan fungerar, både för socialsekreterarna och för klienterna. Socialtjänsten har blivit alltmer specialiserad och klienternas problematik mer komplex. Vi ser därmed ett behov av vidare forskning avseende inomorganisatorisk samverkan i socialtjänstens myndighetsutövning. Nyckelord: Samverkan, inomorganisatorisk, socialsekreterare, socialtjänst

The study is about how social workers perceive their power to be partly expressed and partly handled in the meeting with guardians in advance assessments in child welfare cases. The data collection was done through eight semi-structured interviews, which were done with a question guide. The question guide was designed so that we could answer our study´s questions. The analysis was done using a qualitative content analysis. As a theoretical framework we used Foucault's theory regarding power. The results of the study showed that the power expresses itself by sending summons to guardians. But also through the law and the guardian's fear of social workers' knowledge, as well as due to the guardian's ignorance regarding advance assessments. The results of the study also showed that social workers manage power by helping the guardian create trust in the social worker, motivating the guardian. Social workers also manage power by explaining the situation, listening, changing the focus and being clear through, for example, threats about their power to open a childcare investigation.

Syftet med vår studie var att undersöka hur socialtjänsten på enheter för barn och unga i svenskkontext arbetar för att främja organisatorisk och social arbetsmiljö samt hur socialsekreterarnasarbetsmiljö kan komma att påverka arbetet med klienterna. För att undersöka detta genomfördesen kvalitativ studie i form av intervjuer med sex socialsekreterare i tre olika kommuner. För atttolka och analysera resultaten utgick vi från en hermeneutisk utgångspunkt samt använde ossav två teorier vilka var krav-, kontroll- och stödmodellen samt känsla av sammanhang[KASAM] och dess tre centrala begrepp. Resultatet visade på att socialtjänsten har ettfrämjande arbete för arbetsmiljön genom att ständigt försöka förbättra den organisatoriska ochsociala arbetsmiljön för socialsekreterarna. Resultatet visade att majoriteten avsocialsekreterarna upplever en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Det framkom även attklienterna kan påverkas antingen positivt eller negativt enligt socialsekreterarna. Detta på grundav att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för socialsekreterarna påverkar kvalitetenav de samhällstjänster socialtjänsten erbjuder., The aim of our study was to examine how the social services units for children and youngpeople in Swedish context work to improve the organizational and social work environmentand how the social workers' work environment can affect the work with clients. To examinethis, a qualitative study was performed in the form of interviews with six social workers in threedifferent municipalities. To interpret and analyze the results, we used a hermeneutic point ofview and used two theories which were the demand, control and support model and sense ofcoherence (SOC), three main concepts. The result showed that the social service has preventivework for the work environment by constantly trying to improve the organizational and socialwork environment for social workers. The results showed that most of the social workersexperience a good organizational and social work environment. It also emerged that the clientscan be affected either positively or negatively according to the social workers because theorganizational and social work environment affects the quality of the community services thesocial service offers.

The aim of this study was to provide a further understanding about how experienced social service workers who exercise public authority manage work-related stress and what makes them remain in the field despite the fact that it is a demanding job. The research method used was qualitative semi-structured interviews with seven social workers that have been working within the Swedish social services for at least five years. The collected data was analyzed through Antonovsky’s theoretical concept “sense of coherence” and Hirschman’s concepts of “voice” and “loyalty”. The main findings of this study were that social workers mainly used two types of strategies to reduce stress in the workplace: (1) to create structure both as an internal and external process and, (2) to seek support, both emotional and practical, from colleagues, supervisors or other human resources. Another finding was that stress can have both advantageous and disadvantageous effects on social workers depending on their perception of stress. Some social workers associated stress with negative feelings making it more difficult to perform at work, while others seemed to associate it with increased productivity and performance. Furthermore, it was found that having a sense of purpose and meaning at work was an important factor in the social workers’ desire to remain in the field.

Herzberg developed a theory to explain which factors were important for employees to experience satisfaction in the workplace. Herzberg’s two-factor theory suggests that high motivation factors, such as responsibility and personal growth lead to greater job satisfaction. Furthermore, the theory suggests that low hygiene factors, such as working conditions and coworker relations can contribute to low job satisfaction. This study aimed to test two hypotheses based on Herzberg’s theory and test if the theory applies to the modern workplace. We chose social workers from 11 municipalities in Sweden as our focus population to examine whether Herzberg’s theory can be used to explain the high staff turnover within social services in Sweden. Our first hypothesis was that there would be a correlation between high motivation high hygiene factors and job satisfaction. The second hypothesis was that there would be a correlation between low motivation and low hygiene factors and job satisfaction. Furthermore this study aimed to explore whether perceived job satisfaction is correlated with the likelihood of searching for a new job and to explore which factors contributed to satisfaction at the workplace. By using an online questionnaire design we explored what social workers think of their workplace and whether they experience satisfaction related to their job. This study's findings indicate a correlation between motivation factors and work satisfaction as well as hygiene factors and job satisfaction. Therefore our hypotheses were confirmed. Furthermore, the results showed that job satisfaction did not predict job seeking. However, we found that hygiene factors were most important for participants when considering changing jobs or staying at the current workplace but motivation factors were considered most important for experiencing satisfaction at the workplace.

Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning [IF] som grupp lever i en mycket ojämlik situation i förhållande till andra grupper i samhället. Många ungdomar med IF lever i ett utanförskap och forskning visar att det finns en ökad risk för normbrytande beteende för gruppen. På så vis är detta en klientgrupp som socialsekreterare möter i sitt arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare i en medelstor kommun arbetar med kriminella ungdomar som också har en IF. Studiens metod är kvalitativ utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra socialsekreterare samt en gruppledare. De vetenskapsteoretiska utgångspunkter studien grundar sig i är professionsteori samt samverkansteori. Intervjupersonerna hade en gemensam uppfattning om att arbetet med målgruppen är utmanande samt komplext. Både faktorer inom den egna verksamheten och utomstående faktorer skapade utmaningar för arbetet. Slutsatser som dras av den genomförda studien är att nuvarande insatser inte är anpassade efter målgruppens behov samt att kunskapen och samverkan kring gruppen behöver öka. Arbetet med målgruppen beskrivs vara komplext samtidigt som forskningen kring gruppen är bristande. Gruppen unga kriminella med intellektuell funktionsnedsättning måste uppmärksammas inom det sociala arbetet och forskningen för att skapa en mer gynnsam framtid både för målgruppen och de professionella som möter den, Juveniles with intellectual disability (ID) as a group live in an unequal situation in relation to other groups in society. Many juveniles with ID lives in isolation and research shows that there is an increased risk of norm-breaking behavior. In this way, it is a client group that social service workers meet in their work. This study aims to examine how social service workers in a medium-sized municipality work with criminal juveniles who have an ID. The method of the study is qualitative on the basis of semi-structured interviews with four social service workers and one group leader. The theoretical approaches of the study are professional theory and interplay theory. The interviewees had a common perception that working with the target group is challenging and complex, partly because of internal factors within the organization but also external factors. Conclusions that are being made are that current efforts are not well adjusted for the target group’s needs, as well as that the knowledge and interplay about the group needs to increase. Working with the target group is being described as complex and the scientific research about the group is lacking. Criminal juveniles with ID need to be acknowledged within social work and scientific research to create a more favorable future for the target group and the professionals who meet them

The purpose of this study has been to examine stress factors in the field for social workers and the potential consequences of these factors and how they can be prevented and managed. Qualitative interviews were chosen as the methodology to carefully analyze and comprehend the experiences of work-related stress. Five social workers participated in the interviews to provide a deepened understanding of the chosen subject. The results were interpreted and analyzed using empowerment and coping theories. The findings highlighted various factors associated with stress and burnout, such as task overload, high caseloads, lack of constructive feedback, and complex cases. The study emphasized that these aspects extend beyond individual well-being and can influence overall professional performance. The results indicated that the high workload and a constant sense of overwhelm create challenges in maintaining high-quality work. The conclusion is that establishing a work environment that supports communication, feedback, and mutual support is crucial. Additionally, it is important to implement flexible work arrangements to meet the needs of social workers and promote both their well-being and professional development., Studien har haft som syfte att undersöka stressfaktorer i arbetet för socialsekreterare samt de potentiella konsekvenserna av dessa faktorer och även hur det kan förebyggas och hanteras. I studien valdes kvalitativa intervjuer för att tillgodose behovet av att noggrant granska och förstå upplevelserna av arbetsrelaterad stress. I intervjuer deltog fem socialsekreterare för att få en fördjupad förståelse av det valda ämnet. Resultaten tolkades och analyserades med hjälp av empowerment- och copingteori. Utifrån resultatet framkom olika faktorer kopplade till stress och utmattning såsom överbelastning av arbetsuppgifter, hög ärendemängd, brist på konstruktiv feedback och komplexa ärenden. I studien framhölls att dessa aspekter omfattar mer än det individuella välbefinnandet och kan påverka den övergripande professionella prestationen. Resultatet visade att den höga arbetsbelastningen och den kontinuerliga känslan av överväldigande skapar svårigheter för att bibehålla en hög kvalitet i arbetet. Slutsatsen är att etablera en arbetsmiljö som stödjer kommunikation, feedback och ömsesidigt stöd är av betydelse. Dessutom är det av vikt att införa flexibla arbetsarrangemang för att tillgodose socialarbetarnas behov och främja både deras välbefinnande och professionella utveckling.

Klientvåld är en typ av våld som riktas mot yrkesverksamma och kan ta sig uttryck på flerasätt, hot och fysiskt våld är några exempel. Våldet kan riktas mot många yrkesgrupper, dengemensamma nämnaren är att det förekommer inom människobehandlande organisationer.Syftet med studien är att undersöka och analysera hur intervjupersonerna upplever åtgärdermot klientvåld samt att jämföra om det finns några skillnader i upplevelser av våldsutsatthetmellan de kvinnliga och manliga socialsekreterare som deltagit i studien. Studiens teoretiska ramverk utgår från teorin om gräsrotsbyråkrati och teorin omgenuskontraktet. Det empiriska materialet bygger på semistrukturerade intervjuer med fyrasocialsekreterare. Socialsekreterarna jobbar i olika städer i Sverige och på olika avdelningar.Intervjuerna med socialsekreterarna har transkriberats och analyserats med en tematiskanalysmetod. Resultatet visar på att psykiskt våld upplevdes som vanligt av socialsekreterarna men attfysiskt våld var väldigt ovanligt, vilket går i linje med tidigare forskning. Det finns fleraförebyggande åtgärder när det gäller fysiskt våld och nästan inga när det gäller psykiskt våld.I analysen framkommer att både socialsekreterarna och deras chefer har inställningen attpsykiskt våld och hot är en del av jobbet och att det kan saknas ett arbetsmiljöperspektiv. Enåtgärd som föreslås är att socialsekreterare får utbildning i samtalsteknik och de-eskalering föratt förebygga situationer där hot eller våld förekommer. En sådan åtgärd får också stöd itidigare forskning som visat på att unga och oerfarna socialsekreterare löper större risk attutsättas för våld. Resultatet visar att det finns några skillnader i upplevelser av våld mellan demanliga och kvinnliga deltagarna. De manliga deltagarna beskriver mer våldsamma hot,medan de kvinnliga deltagarna beskriver hot om att klienten ska gå till chef och anmäla tillIVO.

Socialt arbete med äldre har under lång tid behandlats synonymt med äldreomsorg. Detta trots att målgruppen är heterogen med skiftande och individuella behov precis som alla andra människor. Detta gör att äldreomsorgen inte sällan får agera sista instans även för äldre personer med sociala problem som kanske inte alltid har tydliga omsorgsbehov. Detta riskerar leda till att vissa sociala problem som äldre personer har faller mellan stolarna och därför behöver biståndshandläggarens uppgifter och arbete för äldre personer breddas. Äldreförvaltningen i Göteborgs stad har beslutat att bredda yrkesrollen till att bistå äldre personer som har behov utanför äldreomsorgen. I samverkan med forskare vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet och Högskolan Väst delades en webbenkät ut till 205 biståndshandläggare i Göteborgs Stad inom avdelningen för myndighet äldre. Kartläggningen genomförs innan förändringen av yrkesrollen ägt rum med som en sorts temperaturtagning av utgångsläget och förutsättningar inför breddningen av yrkesrollen. Materialet från enkätundersökningen används och utgör material till aktuell magisteruppsats för att studera i vilken utsträckning som sociala problem hanteras inom äldreomsorgen inom den traditionella biståndshandläggarrollen. Syftet är att studera biståndshandläggares arbete med sociala problem inom äldreomsorgen och hur detta påverkas av utbildningsbakgrund och antal år i arbetet som biståndshandläggare. Resultaten visar att biståndshandläggare sällan möter sociala problem och att de hänvisar i låg uträckning till andra myndigheter och verksamheter. Det verkar som att antal år i arbetet har större betydelse än utbildningsbakgrund för hantering av sociala problem. Samtidigt säger studien för lite om biståndshandläggarens förutsättningar i arbetet och fler studier behövs. Biståndshandläggare vill arbeta mer förebyggande. Utifrån studiens resultat kan kunskap om relationen mellan olika sociala problem därför förstås som viktig fö