Search

Bakgrund: Varje år vårdas över 10 000 barn på neonatalavdelningar i Sverige. En stor del av dessa barn är födda för tidigt. Att vårdas på neonatalavdelning innebär ofta att det för tidigt födda barnet genomgår en mängd smärtsamma procedurer. För att dessa procedurer inte ska påverka barnet negativt nu och i framtiden krävs smärtlindring. Hud mot hud vård är en metod som kan minska smärtan för det för tidigt födda barnet. Syftet: Var att belysa hud mot hud vårds inverkan på det för tidigt födda barnets smärtreaktioner vid procedursmärtor under vårdtiden på neonatalavdelning. Metod: En systematisk litteraturöversikt över kliniska RCT studier som berör hud mot hud vård genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar integrerades. Resultat: Det framkom i majoriteten av studierna att hud mot hud vård har en positiv effekt på smärtreaktioner vid procedurrelaterad smärta hos det för tidigt födda barnet. Slutsats: Hud mot hud vård har en god smärtlindrande effekt vid procedursmärta, dock är den i vissa studier likvärdig med andra icke farmakologiska interventioner. Mer forskning behövs för att förtydliga hud mot hud vårdens betydelse vid smärtsamma procedurer.

TAPE - smärta i samband med självhäftande medicinska material

Placering av perifer intravenös venkateter är en rutinprocedur inom veterinärmedicin både inom klinisk verksamhet och inom försöksdjursverksamhet. Placering av perifer venkateter är ett invasivt och potentiellt smärtsamt ingrepp. Förekomsten av användning av analgesi inför proceduren varierar och evidensen för användning är hos flera djurslag inte klarlagd. Att identifiera väl fungerande metoder gällande analgesi inför ingreppet skulle medföra minimerat lidande och därmed förbättrad djurvälfärd och förbättrat djurskydd. Eutectic Mixture of Local Anesthetics, EMLA-kräm, är en topikal lokalbedövningskräm inne-hållande lidokain och prilokain. EMLA används frekvent inom humanmedicinen inför mindre invavsiva ingrepp så som nålstick och har visat god analgetisk effekt både hos barn och vuxna. EMLA har också visats ge god analgetisk effekt vid placering av venkateter på hund, katt och kanin. På råtta och get har EMLA dock inte gett tillräcklig analgesi inför kanylering. Det finns i nuläget inga studier som utvärderar effekten av EMLA vid placering av venkateter hos häst. Syftet med studien var att undersöka om EMLA eller EMLA i kombination med subkutan lidokaininjektion minskar smärta och obehag hos häst vid placering av perifer venkateter i jugularvenen. Studien utfördes på åtta hästar ägda av Sveriges lantbruksuniversitet. Hästarna randomiserades till en ordning av följande behandlingar: sham (I), EMLA + lidokain (II), EMLA (III) och placebo (IV). Perifer venkateter placerades i jugularvenen vid samtliga behandlingar förutom sham. Effekten av de olika behandlingarna utvärderades genom mätning av hudsensibilitet med von Frey-filament, subjektiv bedömning av beteenden under ingreppet och beteendeobservationer från videoinspelning med etogram. Studien indikerar att en kombination av EMLA och subkutan lidokaininjektion ger mest adekvat analgesi inför placering av venkateter jämfört med övriga behandlingar, men skillnaden är inte signifikant i jämförelse med placebo. Studien, Peripheral intravenous catheter placement is a routine procedure in veterinary medicine both in clinical practice and in laboratory animal practice. Placement of the intravenous catheter is an invasive and potentially painful procedure. The prevalence of the use of analgesia prior to the procedure varies and the evidence for its use is still to be determined in several animal species. Identifying well-functioning methods of analgesia prior to the procedure would minimize suffering and improve animal welfare. Eutectic Mixture of Local Anaesthetics, EMLA cream, is a topical local anaesthetic cream containing lidocaine and prilocaine. EMLA is frequently used in human medicine prior to less invasive procedures such as cannulation and has shown good analgesic effect in both children and adults. EMLA has also been shown to provide a good analgesic effect when placing intravenous catheter in dogs, cats, and rabbits. However, EMLA did not provide sufficient analgesia before cannulation in rats and goats. There are currently no studies that evaluate the effect of EMLA when placing peripheral intravenous catheter in horses. The purpose of the study was to investigate whether EMLA or EMLA in combination with subcutaneous lidocaine injection reduces pain and discomfort in horses when placing a peripheral venous catheter in the jugular vein. The study included eight horses owned by the Swedish University of Agriculture. The horses were randomized to an order of the following treatments: sham (I), EMLA + lidocaine (II), EMLA (III) and placebo (IV). Intravenous catheters were placed in the jugular vein in all treatments except sham. The effect of the different treatments was evaluated by measuring skin sensitivity with von Frey filaments, by subjective assessment of behaviours during the intervention and by behavioural observations from video recording using ethograms. The study indicates that a combination of EMLA and subcutaneous lidocaine injection provides the most adequate an

Bakgrund: 75% av patienter som genomgår kirurgi upplever medel till svåra smärtor postoperativt. Akut postoperativ smärta är vanligt och nästan 20 procent av patienterna upplever svår smärta under de första 24 timmarna efter operationen, en siffra som har varit i stort sett oförändrad under de senaste 30 åren. Förutom lidandet kan otillräcklig smärtbehandling leda till många fysiologiska problem postoperativt. Dessa negativa effekter är förknippade med ökad dödlighet, längre vårdtid, risk för återinläggning och ökade sjukvårdskostnader hos kirurgiska patienter. Syftet: Att undersöka effekten av perioperativ intravenös magnesium för postoperativ smärtlindring vid kirurgi under generell anestesi. Metod: För att besvara studiens syfte utfördes en systematisk litteraturöversikt i databaserna Pubmed, CINAHL och Embase. Elva randomiserade kontrollerade studier (RCTs) som svarar på studiens syfte inkluderas i studiens resultat efter sökning och noggrann kvalitetsgranskning. Resultat: För att sammanställa studiens resultat har kvantitativ ansats med beskrivande statistik genom narrativ syntes har använts, där insamlad data presenteras i form av ord och tabeller. Studiens resultat visar att magnesium har en signifikant effekt på att minska postoperativ smärta vid olika doser, med en övervägande förbättring jämfört med kontrollgruppen. Vidare minskade magnesium även konsumtionen av opioider, såsom fentanyl, morfin och tramadol, för smärtlindring. Konklusion: Denna studie bidrar till förståelsen av magnesiums potentiella roll vilket även visar att magnesium är en effektiv adjuvant för att förbättra postoperativ smärtlindring och minska användningen av opioider vid kirurgi under generell anestesi. Ytterligare forskning behövs för att bekräfta dessa resultat och utvärdera långsiktiga effekter och säkerhet.

The objectives of this study is to investigate how the church has changed over time, with focus on how modernity has influenced the church’s construction of its identity through martyrs’ texts, and to contribute to theory development through analysis. The study takes its theoretical starting point in Rowan Williams perspective on history as stories we tell to understand who we are. My main question is: how are changes in the church’s identity reflected in texts of martyrs from two historical periods? This question is answered through comparative analysis of texts written by martyrs from both the early church and the twentieth century, focusing on how the martyrs interpret and describe their coming martyrdom and suffering. Ignatius of Antiochs letters together with the prison narrative from The Martyrdom of Perpetua and Felicitas is compared to texts by Dietrich Bonhoeffer and by four trappist monks from Algeria: the brothers Luc, Paul, Christophe and Christian. Six motifs are identified as common in the martyrs’ texts regarding their interpretation of martyrdom and its suffering: 1. Suffering as freedom and liberation, 2. the transformative suffering, 3. suffering and martyrdom as argumentation, 4. suffering as communion with God, 5. the martyr’s suffering as the special path, 6. and martyrdom as combat. Changes within these motifs are identified between the historical periods. Central differences between the texts involve a recurring shift from a transcendental to immanent interpretive framework, a movement from power to powerlessness and an increased focus on humanity and mankind in the modern era. The image of God has changed: from identification with the risen powerful Christ, the martyr rather identifies with the incarnated, suffering, serving, powerless and dying human Jesus in the modern era. The self-image of the martyrs has changed: the modern martyrs see themselves not becoming anything other than human, and instead becoming more human

Smärta är ett vanligt förekommande symtom inom prehospital akutsjukvård och ambulanspersonal möter dagligen patienter som är påverkade av smärta och ångest. Det visarpå att behovet av smärtlindring är centralt inom prehospital akutsjukvård. Obehandlad smärta kan påverka patienten negativt både på kort och lång sikt och kan orsaka onödigt lidande för patienten. Den farmakologiska smärtlindringen i ambulanssjukvården är begränsad till ett fåtal preparat och då kan icke-farmakologiska åtgärder vara aktuella att använda för att lindra patientens smärta.Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder inom prehospital akutsjukvård som kan lindra patientens upplevelse av smärta. Metoden i denna studie var litteraturöversikt med systematisk ansats,15 vetenskapliga artiklarinkluderades. De inkluderade artiklarna hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Integrerad analys användes för att sammanställa och presentera resultatet.Resultatet visade att direkta åtgärder som att invänta effekt av läkemedel, beröring, värme, musik samt förflyttning och immobilisering gav smärtlindrande effekt. Kommunikation som omvårdnadsåtgärd i form av lugnande samtal, icke-verbal kommunikation samt att ge information till patienten kunde minska smärtupplevelsen. Ambulanspersonalens vårdande hållning genom att skapa tillit och förtroende i vårdmötet samt ett professionellt förhållningssätt kunde också lindra smärtupplevelsen.Slutsatsen är att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan vara användbara åtgärder för att lindra patientens upplevelse av smärta. Det ställer krav på ambulanspersonalen att identifiera behovet av smärtlindring hos patienten samt välja en lämplig omvårdnadsåtgärd för att lindra smärtan., Being diagnosed with a cognitive disorder was described as coming as a shock and was experienced as a threat to human dignity, but also as the beginning of a process towards acceptance. The people described things like memory deterioration, difficulty with orientation and coping with everyday tasks, but also that they used strategies to deal with it. For some people, the present and the future became chaotic, where the shame of not remembering or functioning as before together with other people's stigmatized view of the disease made life difficult to manage. Others expressed that they were satisfied with life and experienced health, despite illness. People with cognitive disease experience that everyone goes through their own disease course and no two people and illnesses are the same. Despite life-changing conditions, there were people who experienced health and well-being despite illness. The sense of coherens affected the person's ability to deal with the existential, psychological, physical and social stresses the person encountered. Therefore, a specifically designed support is needed that is based on knowledge and understanding of what it means to live with a cognitive disorder.

Bakgrund: Omläggning av brännskador är förenat med stort lidande för patienten i form av smärta och ångest. Det finns forskning som belyser enskilda strategier för att lindra detta lidande men det saknas forskning som sammanställer strategierna. Syfte: Uppsatsens syfte var att sammanställa och värdera olika strategier, som kan användas av specialistsjuksköterskan inom intensivvård, för att lindra smärta och ångest hos brännskadade patienter vid såromläggning. Metod: Uppsatsen var en deskriptiv litteraturöversikt som inkluderade 20 kvantitativa artiklar. Artikelgranskningen utfördes med hjälp av mallar från SBU och GRADE. Katie Erikssons teori om lidande var uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Resultat: I resultatet framkom olika kategorier för lindring av smärta, ångest och smärtrelaterad ångest vid omläggning av brännskador. Dessa var komplementära och medicinska strategier. Komplementära strategier var den kategori som visade på störst potential att minska smärta, ångest och smärtrelaterad ångest. Slutsats: Komplementära och vissa medicinska strategier lindrar signifikant lidande i kombination med opioider och uppnår största möjliga lindring när den upprepas flera dagar i följd. För att lindra lidande vid omläggning av brännskador behöver specialistsjuksköterskan inom intensivvård anpassa vården efter patientens behov och önskemål., Background: Burn wound dressing is associated with great suffering for the patient in the form of pain and anxiety. There is research that investigates strategies to alleviate this suffering, however there is a lack of research compiles these strategies. Purpose: The purpose of the essay was to compile and evaluate different strategies, which can be used by specialist nurses in intensive care to relieve pain and anxiety in burn patients during wound dressing. Method: The essay was a descriptive literature review that included 20 quantitative articles. Article review was performed using templates from SBU and GRADE. Katie Eriksson’s theory of suffering was the essay’s theoretical outset. Results: Different categories for the relief of pain, anxiety and pain-related anxiety during dressing change of burn wounds emerged. These were complementary and medicinal strategies. Complementary strategies was the category that showed the greatest potential to reduce pain, anxiety and pain-related anxiety. Conclusion: Complementary and certain medical strategies significantly alleviate suffering in combination with opioids and achieve the greatest possible relief when repeated over several consecutive days. In order to alleviate suffering when performing dressing changes of burn wounds, the specialist nurse in intensive care needs to adapt the care to the patient's needs and wishes.

Bakgrund: I omhändertagandet av barn med smärta kan specialistsjuksköterskor inom den prehospitala vården använda sig av olika medicinska åtgärder likväl som icke-medicinska. Dock visade studier från andra länder att barn varken smärtskattas eller smärtlindras adekvat. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hinder och möjligheter gällande barns rätt till smärtlindring enligt specialistsjuksköterskors erfarenheter i den prehospitala vården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Elva specialistsjuksköterskor deltog i semistrukturerade intervjuer. Innehållet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Samtliga deltagare i studien upplevde att det saknades kunskap och utbildning om barns smärta och smärtlindring prehospitalt. Ett av de större hinder för att smärtlindra barn var osäkerheten kring att sätta en perifer venkateter (PVK). Även svårigheten att bedöma barns smärta var ett hinder. Deltagarna i studien framhöll vikten av ett lugnt och tryggt bemötande för att ge goda möjligheter att skapa förtroende som ledde fram till smärtlindring. Specialistsjuksköterskorna ansåg att det fanns ett bra utbud av läkemedel som ökade möjligheten att smärtlindra barn. Det fanns dock en önskan om fler läkemedel som inte krävde intravenös administrering. Slutsats: Det tycks som att barns rätt till smärtlindring ännu inte uppfylls inom den prehospitala vården. Det finns fortfarande omständigheter som förhindrar detta på grund av en oro från specialistsjuksköterskor att sticka barn samt effekterna läkemedel kan ge. Det finns dock goda möjligheter att förändra detta då det finns en vilja och önskemål att förbättra kompetensen genom ökad kunskap och utbildning.

Bakgrund: Huvudvärk av spänningstyp (HST) är den vanligaste primära huvudvärkstypen globalt. Akupunkturbehandling är ett behandlingsalternativ som förespråkas, trots relativt låg evidens. I en översikt från 2016 framkom det att akupunkturbehandling för HST kan vara effektivt däremot är det önskvärt med fler studier. Syftet med studien var att kartlägga den aktuella vetenskapliga litteraturen för att undersöka effekten av akupunktur avseende smärta för patienter med spänningshuvudvärk i jämförelse med andra interventioner. Metod: En PICO-modell gjordes för att få fram relevanta sökord. Sökningarna utfördes i PubMed samt CINAHL. Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier, skrivna på engelska eller svenska, peer reviewed samt publicerade mellan 2013–2023. Akupunktur, dry needling eller elakupunktur skulle vara en av interventionerna och utföras enskilt. De inkluderade studierna granskades med PEDro-Scale. Resultat: Fem studier inkluderades. Alla fem undersökte om intensiteten av smärtan ändrades av akupunktur. Tre av studierna kunde se en signifikant minskad intensitet jämfört med kontrollgruppen efter behandling. Fyra av dem undersökte hur frekvensen påverkades. Två fann att frekvensen av smärtan minskade signifikant jämfört med kontrollgrupp. Två undersökte hur durationen av smärtan påverkades, en av dem fick en signifikant minskning mot kontrollgrupp. En av studierna hade utmärkt kvalité, tre god kvalité och en måttlig kvalité enligt PEDro. Konklusion: Akupunktur hade effekt för minskad smärta vid HST, dock inte alltid signifikant i jämförelse med kontrollgrupp i denna översikt. Studiernas kvalité, deltagarantal samt utförande skiljer sig åt avsevärt. Därav krävs fler studier inom området för att säkerställa vilken effekt akupunktur har vid HST avseende smärta.

Bakgrund: Spinal stenos är en förträngning av ryggmärgskanalen längs med hela ryggmärgen. Akupunkturbehandling vid tillståndet har sedan 2013 konstaterats vara av låg evidensgrad, men viss behandlingseffekt går att se trots bristande studiekvalitet från tidigare forskning. Trots detta använder en majoritet av fysioterapeuter behandlingsmetoden vid spinal stenos. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa litteratur gällande huruvida akupunkturbehandling har effekt på smärta, funktionell förmåga och livskvalitet hos individer med spinal stenos. Metod: PICO-modell användes för att definiera sökning till en litteraturöversikt. Sökningarna avgränsades till att avhandla studier skrivna efter 2013. Studier granskades utifrån studiekvalitetenligt EPHPP och PEDro. Resultaten för varje enskild studie granskades och sammanställdes sedan i en sammantagen bedömning för att besvara syftet. Resultat: Sju studier omfattades av sökningen varav tre studier med case-series design och fyra studier med RCT-design. Övervägande andel av studierna var av låg eller måttlig kvalitet. Av sex studier som undersökte smärta redovisade samtliga studier minskad smärta av akupunkturbehandling och fem av sex studier konstaterade statistiskt signifikant skillnad. Fyra studier som undersökte gångförmåga konstaterade förbättring, men utan tydlig skillnad mot andra interventioner. Övriga utvärderingsinstrument av funktionell förmåga visade tvetydiga resultat mellan studier. Tre studier som undersöker livskvalitet visar tvetydiga resultat. Slutsats: På grund av bristande urval och låg studiekvalitet går det inte att dra en slutsats huruvida akupunktur går att rekommenderavid spinal stenos. Resultaten tyder dock på positiva behandlingseffekter av akupunkturbehandling mot smärta vid spinal stenos. För att ge belägg för eventuella behandlingseffekter behöver mer forskning av högre kvalitet genomföras.

Bakgrund Endometrios är en östrogenberoende sjukdom som globalt drabbar var tionde kvinna i fertil ålder varav genomsnittstiden för diagnostisering är 7–9 år. Symptomen karaktäriseras av svår smärta samt infertilitet och det finns i dagsläget ingen botande behandling. Flera förbättringsområden vid vård av patienter med endometrios har identifierats, där sjuksköterskor spelar en betydande roll. Syfte Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod Allmän litteraturöversikt med deskriptiv design. De databaser som användes var PubMed och Cinahl, varav elva artiklar med kvalitativ ansats ingick i resultatdelen. Resultat Resultatet utmynnade i fyra huvudteman med tio underteman. Essensen i innehållet var att sjukdomen hade en negativ inverkan på de drabbade kvinnornas upplevda välbefinnande och livskvalitet utifrån såväl fysiska-, psykiska- som sociala aspekter. Att bli tagen på allvar, få en diagnos och stöd framhölls som viktiga faktorer i hanteringen av sjukdomen. Slutsats Ett personcentrerat helhetsperspektiv kring de drabbade kvinnorna och deras behov är nödvändigt för att bidra till en professionell omvårdnad av kvinnor med endometrios., Background Endometriosis is an estrogen-dependent disease that globally affects one in ten women in fertile age, of which the average time for diagnosis is 7-9 years. The symptoms are characterized by severe pain and infertility and there is currently no curative treatment. Several areas for improvement in the care of patients with endometriosis have been identified, in which nurses play a significant role. Aim To describe women’s experiences of living with endometriosis. Method General literature review with descriptive design. The databases used were PubMed and Cinahl, of which eleven articles with a qualitative approach were included in the results section. Results The result opened into four main themes with ten subthemes. The essence of the content was that the disease had a negative impact on the affected women´s perceived well-being and quality of life based on both physical, psychological and social aspects. Being taken seriously, getting a diagnosis and support were highlighted as important factors in managing the disease. Summary A person-centered overall perspective on the affected women and their needs is necessary to contribute to the professional care of women with endometriosis

Bakgrund: Barn inom ambulanssjukvården är sällan förekommande patienter. Bland de barn som bedöms och behandlas är smärta ett vanligt förekommande symtom. Forskning har visat att smärtlindringen av barn prehospitalt fungerar suboptimalt. Intranasalt fentanyl är en metod för smärtlindring som är både enkel och effektiv. Dock är det ringa undersökt hur prehospital vårdpersonal upplever metoden.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att smärtlindra barn med intranasalt fentanyl prehospitalt. Metod: Studien inkluderade tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från ambulanssjukvården i Mellansverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av tre kategorier: I. Utmaningar med barn som patienter. Där det framkom att barn som patient var utmanande möten som ofta väckte känslor. Närstående kunde både underlätta och försvåra vårdmötet. Vidare visade sig användningen av skalor för smärtskattning vara svår. II. Ovanlig behandling till barn. Deltagarna hade liten erfarenhet från intranasalt fentanyl till barn samt att de beskrev läkemedlet som potent, vilket ledde till ökad följsamhet till riktlinjer och höjd vaksamhet. Vidare framkom att erfarenhet skänker trygghet och både förvärvad erfarenhet samt barnspecifik utbildning ökade benägenheten ge intranasalt fentanyl. III. Praktiska färdigheter om behandlingen. Intranasal fentanyl uppfattades som en snabb och effektiv metod för smärtlindring och ansågs även underlätta omvårdnaden. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenhet av intranasalt fentanyl är att det är en snabb, enkel och oftast effektiv metod för att behandla smärta hos barn. Resultatet tyder också på att möten med barn som lider av smärta i prehospitalvård var en utmaning och kan upplevas som stressande.

Kronisk ländryggssmärta är ett tillstånd som orsakar stort lidande för människor världen över. Att leva med ländryggssmärta påverkar flera aspekter av livet samt påverkar personens möjligheter till att upprätthålla god hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk ländryggssmärta. Totalt 12 vetenskapliga artiklar ingick i studien. Artiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med inifrånperspektiv. Analysen resulterade i fem huvudkategorier: att försöka finna orsaken till smärtan och känna missnöje över vården, att smärtan har kontrollen över ens liv, att smärtan påverkar sociala roller och förändrar det sociala livet, att smärtan påverkar ens självuppfattning och hämmar det psykiska måendet, att tillämpa strategier för att hantera smärtan. Resultatet visade att personer som lever med kronisk ländryggssmärtan framför allt hade behov av förståelse, både från andra i sin omgivning och från hälso- och sjukvården. Författarna anser att med stöd av ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan skapa sig en större förståelse för personers unika smärtupplevelser.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar cirka var tionde kvinna i fertil ålder globalt och det finns ingen kurativ behandling. I genomsnitt tar det mellan fem och sju år att få diagnosen. Sjukdomen medför olika lidanden hos kvinnorna och påverkar graden av hälsa. Sjuksköterskor har möjlighet att förbättra och öka livskvalitet för kvinnor som lever med endometrios. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: För denna studie valdes induktiv ansats där självbiografier och memoarer analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I analysen inkluderades tre självbiografier och två memoarer som författats av kvinnor som diagnostiserats med endometrios. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades; Den ständiga värken, Sociala stigmatiseringar och Med tro på framtiden. Konklusion: I studiens resultat framkommer det att kvinnornas liv påverkas i hög grad av endometriosen. Smärta, ensamhet, okunskap, bemötande och stigmatisering är genomgående faktorer som orsakar lidande. Det behövs ökad kunskap kring endometrios i samhället för att minska stigmatisering av kvinnor som lever med sjukdomen. Inom hälso- och sjukvården är det nödvändigt med kompetensutveckling för att möjliggöra tidigare diagnos och behandling. Ökad kunskap kring endometrios kan förbättra förutsättningarna för kvinnor som lever med sjukdomen., Background: Endometriosis is a disease that affects about one in ten women of childbearing age globally and there is no curative treatment. On average, it takes between five and seven years to receive a diagnosis. The disease causes various sufferings for women and affects the level of health. Nurses have the opportunity to improve and increase the quality of life for women living with endometriosis. Aim: To describe women's experiences of living with endometriosis. Method: For this study, an inductive approach was chosen to analyze autobiographies and memoirs with a qualitative content analysis. Included in the analysis were three autobiographies and two memoirs written by women diagnosed with endometriosis. Findings: Three main categories were identified; The constant pain, Social stigmas and With faith in the future. Conclusion: In the results of the study, it emerged that women's lives are greatly affected by endometriosis. Pain, loneliness, ignorance, personal treatment and stigma are pervasive factors that cause suffering. Increased knowledge about endometriosis in society is needed to reduce stigmatization of women living with the disease. In healthcare, it is necessary to develop competence to enable earlier diagnosis and treatment. Increased knowledge about endometriosis can improve conditions for women living with the disease.

Bakgrund: Substansbruk av opioider förekommer och därför ses patienter med substansbrukssyndrom dyka upp i vården. Studier pekar på att sjuksköterskor upplever svårigheter med att vårda denna patientgrupp, främst i hur substansbrukare ska smärtlindras och bemötas. Patientgruppen har ofta en högre tolerans mot smärtlindring på grund av toleransutveckling och kräver därför högre doser. Vidare finns mycket stigma kring patienter med substansbrukssyndrom som kan leda till ett sämre bemötande och sämre vård för dessa patienter. Syfte: att beskriva hur personer med känt substansbrukssyndrom upplever smärtlindring vid akut och långvarig smärta och hur de upplever att de blir bemötta av vårdpersonal i dessa situationer. Metod: allmän litteraturstudie med en deskriptiv design baserad på tio vetenskapliga artiklar hämtade från Pubmed och Cinahl. Kvalitetsgranskning av artiklar skedde med SBU:s mall för bedömning av studier med kvalitativ metodik. Resultatanalysen gjordes utifrån Popenoe et al:s (2021) beskrivning om kodning och kategorisering. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: otillräcklig smärtlindring, stigmatisering och positiva möten. Substansbrukarna beskrev att de inte alltid fick adekvat smärtlindring och hade upplevelser av dåligt bemötande. Detta påverkade deras vård negativt. Samtidigt fanns de patienter som upplevt bra bemötande från bland annat sjuksköterskor som var trevliga och engagerade sig. Slutsats: Att vårda patienter med substansbrukssyndrom och samtidig smärta förefaller vara svårt. Okunskapen kring denna patientgrupp leder till ökad ohälsa, både fysiskt och psykiskt. Ämnet är fortsatt relevant än idag och mer studier behövs för att öka kunskapen och medvetenheten hos sjuksköterskor för att kunna bryta stigmatiseringen., Background: Substance use of opioids occurs and therefore patients with substance use disorder are seen appearing healthcare. Studies indicate that nurses experience difficulties in caring for substance users, mainly in terms of pain management and treatment. Substance users often have a higher tolerance against pain medication and require higher doses. There is a lot of stigma surrounding these patients, which can lead to poorer treatment and care for them. Purpose: to describe how people with substance use disorder experience pain management in acute and chronic pain and their experience of the encounter with healthcare staff in these situations. Method: literature review with a descriptive design based on 10 scientific articles retrieved from Pubmed and Cinahl. Quality review of chosen articles was done by using a template for assessment of qualitative studies, from SBU. The result analysis was done based on Popenoe et al´s (2021) description of coding and categorization. Results: Three categories emerged: inadequate pain relief, stigmatization and positive encounters. Substance users described that they didn’t get adequate pain relief and had experience of bad encounters with staff. This affected their care negatively. There were patients who experienced good encounters from nurses who were kind and engaged in the care. Conclusion: Caring for patients with substance use disorders and co-occurring pain appears to be difficult. The ignorance surrounding this patient group leads to increased illness. The subject is still relevant today and more studies are needed to increase the knowledge and awareness of nurses in order to break the stigma.

Bakgrund Barns smärta utgörs av många olika dimensioner, och har länge varit ett eftersatt område som har präglats av myter och missuppfattningar. Barn som uppsöker sjukvården och som genomgår smärtsamma procedurer är särskilt utsatta då kommunikationen med ett barn måste anpassas i samband med vårdbesöket. Sjuksköterskan bör förstå komplexiteten kring att behandla smärta hos ett barn och vilka faktorer som utgör en smärtupplevelse samt vad smärta innebär. Barn är inte små vuxna och detta är av stor vikt för en sjuksköterska att förstå i samband med omvårdnaden när ett barn behöver uppsöka sjukvården. Syfte Syftet var att undersöka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid procedursmärta hos barn. Metod Detta arbete redovisas med hjälp av en icke-systematiska litteraturöversikt där resultatet baserats utifrån 16 originalartiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna som inkluderades inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av sökord i olika kombinationer som var relevanta för att besvara syftet. Artiklarnas kvalitet granskades sedan med hjälp av en kvalitétsgranskningsmall. En integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat I resultatsammanställningen identifierades två huvudkategorier samt fem underkategorier för att strukturera upp samt för att kunna besvara syftet. Att barns smärta är komplex och flerdimensionell tyder på att ett personcentrerat förhållningssätt är av stor vikt och att anpassningar bör göras utifrån ålder och barnets mognadsgrad när det kommer till vilka icke-farmakologiska åtgärder som bör användas under procedurer. Att ta hjälp av rätt verktyg leder till en minskad smärtupplevelse samt minskar även oro och ångest som barn upplever när de genomgår en smärtsam procedur. Slutsats Denna litteraturöversikt visar på värdefulla metoder och distraktionstekniker som sjuksköterskor kan och bör använda sig av för att minska procedursmärta, ångest och oro hos barn. Att barn får möjlighet att bli distraherade under proc, Background Children's pain consists of many different dimensions and has long been a neglected area that has been characterized by myths. Children seeking medical care and undergoing painful procedures are particularly vulnerable as communication with a child must be adapted. The nurse should understand the complexity of treating pain in a child and what factors make up a pain experience and what pain means. Children are not small adults, and this is of great importance for a nurse to understand in connection with the care when a child needs to seek medical care. Aim The aim was to investigate non-pharmacological nursing interventions for procedural pain in children. Method This work is presented using a non-systematic literature review where the results are based on 16 original articles with quantitative approach. The articles used were retrieved from the databases CINAHL and PubMed using keywords in various combinations. The quality of the articles was then reviewed using a quality review template. An integrated data analysis was used to compile the results. Results In the summary of results, two main categories were identified and five subcategories to give the result a structure to answer the purpose of the study. Children's pain is complex and multidimensional suggests that a person-centered approach is of great importance and that adjustments should be made based on the age and maturity of the child when it comes to which non-pharmacological measures should be used during procedures. Conclusions This literature review demonstrates valuable methods and distraction techniques that nurses can and should use to reduce procedural pain, anxiety and worry in children. That children could be distracted during procedures, regardless of the technology used, is valuable for the overall experience and future care encounters.

Bakgrund Endometrios är en kronisk sjukdom där endometrieceller fäster på vävnad utanför livmodern. Av alla världens kvinnor i fertil ålder uppskattas var tionde kvinna leva med sjukdomen. Endometrios genererar smärtsamma och påfrestande besvär hos kvinnorna vilket påverkar livskvaliteten på deras dagliga liv. Sjukdomen är svårdiagnostiserad och kvinnorna lever ofta med symtomen i drygt åtta år innan en diagnos ställs. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors erfarenhet av dagligt liv med endometrios. Metod Som metod valdes en icke-systematisk litteraturöversikt. Denna baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar skrivna mellan åren 2013 och 2023. De utvalda vetenskapliga artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa studier framtagna med hjälp av sökordskombinationer gjorda i databaserna PubMed och CINAHL. Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering användes vid en kvalitetsgranskning av inkluderade artiklar. I samband med sammanställning av resultatet genomfördes en integrerad analys. Resultat Resultatet presenterades i två huvudkategorier Negativ påverkan på hälsan och Negativ påverkan på det sociala livet med fem tillhörande underkategorier. Huvudfyndet som framkom under studien var att smärta var det mest framträdande symptomet av endometrios samt den faktor som påverkade kvinnans dagliga liv i störst utsträckning. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att det dagliga livet med endometrios påverkade kvinnornas livskvalitet negativt i olika grad. Trötthet, depression, ångest och social isolering var vanliga åkommor, vilka i sin tur ledde till psykisk ohälsa och låg självkänsla. Studien identifierade att kvinnornas erfarenhet var att flera aspekter i deras liv påverkades., Background Endometriosis is a chronic disease in which endometrial cells attach to tissue outside the uterus. It is estimated that one in ten women of reproductive age worldwide live with the disease. Endometriosis generates painful and distressing symptoms for women, which affect their quality of life in their daily lives. The disease is difficult to diagnose, and women often live with symptoms for over eight years before a diagnosis is made. Aim The aim was to describe women's experiences of daily life with endometriosis. Method A non-systematic literature review was chosen as the method. This was based on 15 scientific original articles written between 2013 and 2023. The selected scientific articles were both quantitative and qualitative studies conducted using keyword combinations in the PubMed and CINAHL databases. Sophiahemmet University's assessment criteria for scientific classification were used to review the quality of the included articles. An integrated analysis was carried out in conjunction with the results compilation. Results The results were presented in two main categories: Negative impact on Health and Negative impact on Social Life with five corresponding subcategories. The primary discovery that arose from the research was that endometriosis caused the most notable symptom of pain and had the most significant impact on a woman's daily life. Conclusions This literature review showed that women's quality of life was negatively affected by daily life with endometriosis. Fatigue, depression, anxiety, and social isolation were common symptoms, which in turn led to mental health problems and low self-esteem. The study identified that women's experience was that several aspects of their lives were negatively affected.

Introduktion/bakgrund: Behovet av palliativ vård har de senaste åren ökat, och förväntas öka ytterligare. Smärta är ett av de vanligaste symtomen vid palliativ vård. Sjuksköterskans mål vid smärta är att minska lidande hos patienten. Det finns evidens för att enbart farmakologisk smärtbehandling inte är lika effektivt som multimodal smärtbehandling med både farmakologiska och icke-farmakologiska interventioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga omvårdnadsinterventioner för smärta hos palliativa patienter. Metod: Litteraturstudien har följt Roséns granskningsprocess, utifrån ett induktivt förhållningssätt. I arbetet har systematiska sökningar genomförts, vilket ligger till grund för urvalet i denna litteraturstudie. De artiklar som valts ut i urvalet har kvalitetsgranskats och analyserats. Totalt togs 10 artiklar med i resultatet, som redovisas i både tabeller och text. Resultat: Litteraturstudiens resultat visar att beröring, konst- och musikterapi, mind body, samtal, akupunktur och Virtual Reality kan användas som omvårdnadsinterventioner för smärta hos palliativa patienter. Resultatet visar även att vissa av interventionerna uppvisat en smärtlindrande effekt. Slutsats: Interventionerna kan användas i klinisk verksamhet som komplementär smärtlindring. Resultatets betydelse för omvårdnad kan exempelvis vara ökad kunskap om icke-farmakologiska omvårdnadsinterventionerer som kan användas för smärta hos palliativa patienter. Fortsatt forskning om omvårdnadsinterventionerna för att kunna fastställa dess tillämpbarhet, smärtstillande effekt och varaktighet rekommenderas.

Akutsjukvård bedrivs dygnet runt och inkluderar ett brett spann av olika åkommor vilka ej kan anstå. Smärta är mycket vanligt förekommande på en akutmottagning och är ofta underbehandlad. Bedömning av smärta genomförs medelst utförlig smärtanamnes samt självskattning av smärtan. Personcentrerad vård syftar till att se individens behov och ta tillvara dennes resurser för att gemensamt planera och genomföra vården, vilket utmynnar i ett partnerskap med två jämbördiga parter. Akutsjuksköterskan förväntas ta ett större ansvar för behandlingar och egna bedömningar kontra den grundutbildade sjuksköterskan. Akutsjuksköterskan ska kunna bedöma och initiera avancerad omvårdnad samt farmakologisk behandling. Sjuksköterskan är i regel den första professionen patienten möter på en akutmottagning och kan därför anses vara en lämplig initiativtagare till att påbörja smärtlindring. På flera platser i världen används protokoll med generella direktiv på smärtstillande läkemedel syftande till att användas för att minska patientens smärta och lidande innan dess att läkarbedömning har genomförts. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka effekterna av sjuksköterskeinitierad smärtlindring. Metoden som använts är en litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt. Totalt 15 artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna CINAHL samt PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och sammanställdes i en artikelmatris. En integrerad analys mynnade ut i fyra kategorier samt fem underkategorier. Resultatet visar att patienterna snabbare fick smärtlindring efter införande av sjuksköterskeinitierad smärtlindring. Fler patienter erhöll smärtstillande läkemedel och fler patienter inkluderades i sin vård genom ökad frekvens av smärtskattning. En ökad nöjdhet med behandlingen kunde ses, det fanns även tendenser till att fler patienter blev adekvat smärtstillade. Inga patienter drabbades av några allvarliga biverkningar. Slutsatsen är att sjuksköterskeinitierad smärtlindring är, Emergency care is provided around the clock and includes a wide range of different ailments which cannot wait to be treated. Pain is commonly present in an emergency department and is often undertreated. Assessment of pain is carried out by means of detailed pain medical history taking and self-assessment of the pain. Person-centered care aims to see the individual's needs and make use of his or her resources to jointly plan and implement the care, which results in a partnership with two equal parties. The specialist emergency nurse is expected to take greater responsibility for treatments and own assessments compared to a registered nurse. The specialist emergency nurse must be able to assess and initiate advanced care and pharmacological treatment. The nurse is usually the first profession the patient meets in an emergency department and can therefore be considered a suitable initiator to start pain relief. In several places in the world, protocols are used with general directives on painkillers intended to be used to reduce the patient's pain and suffering before a medical assessment by a doctor has been carried out. The aim of this literature review was to investigate the effects of nurse-initiated pain protocols in emergency departments. The method used is a literature review with a systematic approach. A total of 15 articles were included after searches in the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality checked and compiled in an article matrix. An integrated analysis resulted in four categories and five subcategories. The results show that the patients received pain relief more quickly after the introduction of nurse-initiated pain relief. More patients received painkillers and more patients were included in their care through increased frequency of pain assessment. An increased satisfaction with the treatment could be seen, there were also tendencies towards more patients experiencing adequate pain relief. No patients suffered any serious side eff

Bakgrund: Endometrios är en vanlig men relativt okänd sjukdom som drabbar omkring 10% av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen innebär att endometrievävnad växer utanför livmodern och orsakar inflammationer i bland annat buken. Det huvudsakliga symtomet är smärta, vilket kan yttra sig på olika sätt. Det kan handla om bäckensmärta, smärtsamma menstruationer och dyspareuni. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometriosrelaterad smärta. Metod: Systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl, vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna outhärdlig smärta och försöka hantera den, Att vardagen begränsas och bidrar till isolering, Att inte känna sig förstådd och inte tas på allvar, Att känna sig mentalt nedbruten, Att relationer med partner och närstående påverkas. Slutsats: Resultatet visade att smärtan påverkade livskvalitén. Smärtan kunde visa sig genom plötsliga smärtgenombrott eller genom konstant ihållande smärta. Vardagen förändrades av smärtan vilket påverkade sysselsättning och relationer. Många upplevde sig misstrodda av sin omgivning vilket tillsammans med smärtan påverkade kvinnors mentala hälsa. Betydelsen med litteraturstudien var att öka förståelsen kring endometriosrelaterad smärta hos drabbade kvinnor, sjukvårdspersonal och samhället i stort.

Bakgrund: Endometrios är en långvarig inflammatorisk sjukdom vars definition är att livmoderslemhinna förekommer utanför livmodern. Vanliga symtom är bäckensmärta, dysmenorré, dyspareuni, dyschezi, dysuri och ländryggssmärta. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av smärta vid endometrios. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatartiklarna lästes flertalet gånger och kategorier skapades genom att identifiera likheter och skillnader mellan meningsbärande enheter. Resultat: Analysen identifierade tre kategorier: Upplevelser av smärtans karaktär, Upplevelser av smärtans konsekvenser och Upplevelser av smärthantering. Smärtans karaktär varierade med olika mönster och intensitet, vanligtvis upplevdes en konstellation av flera typer av smärta. Kvinnor upplevde att smärta vid endometrios skapade begränsningar i livet med konsekvenser relaterat till både fysiska, psykiska, sociala och intima aspekter. Förmedlingen av smärtan upplevdes komplicerad, vilket minskade förståelsen från omgivningen. Genom ökad kunskap om endometrios kunde kvinnorna utveckla copingstrategier. Konklusion: Smärta vid endometrios är livspåverkande. Sjuksköterskan behöver förståelse kring smärtans påverkan på kvinnornas liv för att bygga en förtroenderelation och genomföra en korrekt smärtbedömning. Ökad kunskap kan bidra till att förbättra sjuksköterskans förutsättningar till att lindra kvinnors lidande., Background: Endometriosis is a prolonged inflammatory disease whose definition is that endometrium occurs outside the uterus. Common symptoms are pelvic pain, dysmenorrhea, dyspareunia, dyschezia, dysuria and low back pain. Aim: To describe women’s experiences of pain in endometriosis. Method: The study was conducted as a general literature review and was based on eight scientific articles. The result articles were read multiple times and categories were created by identifying similarities and differences between meaningful units. Results: The analysis identified three categories: The experiences of the pains characteristics, The experiences of the pains consequences and The experiences of pain management. Pain characteristics varied with different patterns and intensity, usually a constellation of several types of pain was experienced. Women experienced that pain in endometriosis created limitations in life with consequences related to both physical, psychological, social and intimate aspects. Communicating the pain was experienced as complicated, which reduced the understanding from the environment. Through increased knowledge about endometriosis, the women were able to develop coping strategies. Conclusion: Pain related to endometriosis is affecting life. The nurse needs an understanding of the pain’s impact on the women’s lives in order to build a relationship of trust and carry out a correct pain assessment. Increased knowledge can contribute to improving the nurse’s abilities to alleviate women’s suffering.

Bakgrund: För barn är vård- och sjukhusmiljö ofta en okänd miljö där okunskap tillsammans med sociala och fysiska förväntningar kan orsaka osäkerhet samt rädsla. Barn kan reagera olika vid medicinska procedurer men nästan alla upplever oro och rädsla vid venpunktion. Syfte: Att beskriva effekten av interventioner som används vid venpunktion på barn. Metod: Beskrivande litteraturstudie med kvantitativ design baserad på tolv artiklar framsökta i databasen PubMed. Undersökningsgruppen var barn mellan fyra och tolv år. Temaanalys användes för att analysera data. Huvudresultat: Aktiva distraktionsmetoder såsom ballongblåsning, hostmetoder och bollklämning minskade signifikant smärta och rädsla. TICK-B minskade signifikant smärta och ångest. Flippits minskade signifikant smärta. Bubbelblåsning hade ingen signifikant effekt på smärta men minskade signifikant rädsla. VR minskade signifikant smärta, rädsla och ångest. Gällande passiva distraktionsmetoder minskade Buzzy signifikant smärta och rädsla. Aromaterapi hade ingen signifikant effekt på smärta eller rädsla. Kalejdoskop och serietittande via VR minskade signifikant smärta och ångest medan serietittande via surfplatta hade ingen signifikant effekt. Akupressur minskade signifikant smärta men påverkade inte ångest. Läkemedlet Jet Lidokain hade ingen signifikant effekt på smärta eller rädsla. Slutsats: Det finns flera olika interventioner, både passiva och aktiva distraktionsmetoder, som minskar smärta, rädsla och ångest hos barn vid venpunktion. Utifrån resultatet kan sjuksköterskor, oavsett arbetsplats, få en bättre förståelse för hur barns vårdupplevelser kan förbättras vid venpunktion. Interventionerna var enkla att använda, kostnadseffektiva samt gav inga bieffekter och borde därför användas av sjuksköterskor för att skapa en bättre vårdupplevelse för barn., Background: Care- and hospital environment are often an unknown environment for children where lack of knowledge together with social and physical expectations can cause uncertainty and fear. Children can react differently to medical procedures but almost everyone experience worry and fear in connection with phlebotomy. Aim: To describe the effects of interventions used on children undergoing phlebotomy. Method: A descriptive literature review with a quantitative design based on twelve articles searched through the database PubMed. Study group were children between four and twelve years old. Thematic analysis was used to analyze data. Main result: Active distraction methods such as balloon blowing, cough methods and ball squeezing significantly reduced pain and fear. TICK-B significantly reduced pain and anxiety. Flippits significantly reduced pain. Bubble blowing showed no significant effect on pain but significantly reduced fear. VR reduced pain, fear and anxiety significantly. When it comes to passive distraction methods Buzzy significantly reduced pain and fear. Aromatherapy did not have a significant effect on pain and fear. Kaleidoscope and watching cartoons through VR significantly reduced pain and anxiety while watching cartoons on a tablet did not have a significant effect. Acupressure reduced pain significantly but didn’t have an effect on anxiety. The pharmacological Jet Lidocaine did not have a significant effect on pain or fear. Conclusion: There are several different interventions, both passive and active distraction methods, that reduce pain, fear and anxiety in children undergoing venipuncture. Based on the result nurses can, no matter their workplace, get a better understanding on how the children’s phlebotomy experience can improve. The interventions were easy to use, cost effective and didn’t give any side effects and should therefore be used by nurses to create a better care experience for children.

Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om 4 veckors övervakad slyngträning påverkar smärta och funktionsförmåga hos enskilda individer med långvarig ländryggssmärta. Metod: Studiens design är en Single-System Experimental Design med AB-design. Tre deltagare med långvarig ländryggssmärta inkluderades i studien genom ett ändamålsenligt urval. Interventionen bestod av övervakad slyngträning tre gånger i veckan under fyra veckor. Smärta mättes med Visual Analogue Scale (VAS 0–100 mm) och funktionsförmåga mättesmed Oswestry Disability Index (ODI). Mätningar utfördes tre gånger i veckan under baslinjefasen och tre gånger i veckan under interventionsfasen. Resultat: Hos två av deltagarna sågs effekt på smärta efter introduktion av interventionen medan ingen effekt kunde säkerställas för en. Hos två av deltagarna sågs effekt på funktionsförmåga efter introduktion av interventionen medan ingen signifikant effekt kunde indikeras för en. Följsamheten till interventionen var god och deltagarnas upplevelser visade att de kände sig starkare och upplevde minskad rörelserädsla. Slutsats: Interventionen uppvisade potential att förbättra smärta och funktionsförmåga hos enskilda individer med ländryggssmärta. Resultaten kan inte generaliseras till andra patienter och miljöer utan replikering., Objective: The purpose of the current study was to assess the influence of 4 weeks supervised sling exercise on pain and dysfunction in subjects with chronic low back pain. Methods: A Single-System Experimental Design with AB-design was applied. Three participants with chronic lower back pain were recruited by purposive sample. The intervention consisted of 4 weeks of supervised sling exercises thrice a week. Pain was rated with Visual Analogue Scale (VAS 0-100 mm) and disability was rated with Oswestry disability Index (ODI). Measurements was performed trice a week during baseline phase and trice a week during the intervention phase. Results: The results showed a decrease in pain for two participants after introduction of the intervention while it showed no effect for one participant. Improvement in dysfunction was shown for two participants after introduction of the intervention while no effect was shown for one participant. Compliance was good and the participants experienced feeling stronger and reduced fear of movement. Conclusions: A 4 weeks supervised sling exercise programme indicates potential in improving pain and dysfunction in individuals with lower back pain. The results cannot be generalized to other patients or contexts without replication.

Bakgrund: Det är känt att nyfödda barn och prematurer som vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning känner smärta. Det kan vara en utmaning att identifiera smärta hos de barnen trots användning av olika smärtskalor. Föräldrarna har en viktig roll i vården av barnet, inklusive smärtskattning och smärtlindring, ur ett familjecentrerat vårdperspektiv. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser om deras barns smärta, som vårdas inom neonatal intensivvård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats. Resultat: 12 artiklar analyserades. Föräldrars upplevelser om deras barns smärta inom neonatal intensivvård handlar om föräldrarnas behov, föräldrarnas roll samt föräldrarnas känslor. Föräldrarnas känslor påverkas negativt av deras barns smärta. Det är viktigt för föräldrarna att få vara närvarande och delaktiga under smärtprocedurer. Föräldrarna har ett stort behov av kommunikation och information angående barns smärta. Dessutom är ett gott bemötande och en stödjande miljö betydande för att underlätta för föräldrarnas delaktighet och för lindring av deras stress och lidande under barnets smärtprocedur. Slutsats: Familjecentrerad vård är ett stöd för föräldrar att vara delaktig i barnets vård, särskilt under smärtprocedurer. Anpassning av stöd till föräldrar är viktigt för att utveckla deras föräldraroll när de vårdar ett sjukt nyfött barn. Det behövs empirisk forskning i Sverige om föräldrars upplevelser om deras barns smärta inom neonatal intensivvård., Background: It is known that newborns and premature babies in the neonatal intensive care unit can feel pain. It can be challenging to identify pain in these children despite the use of different pain scales. Parents have an important role in the care of the child, including pain assessment and pain management, from a family-centered care perspective. Aim of the study: To describe parents' experiences of their child’s pain, who ́s being cared for in a neonatal intensive care unit. Method: Qualitative literature study with a systematic approach. Results: 12 articles were analyzed. Parents' experiences of their child's pain in neonatal intensive care are about parents' needs, parents' roles, and parents' feelings. Parents' emotions are negatively affected by their child's pain. It is important for parents to be present and involved during painful procedures. Parents have a strong need for communication and information regarding their child's pain. In addition, a good response and a supportive environment are significant in facilitating parents' involvement and in alleviating their stress and suffering during the child's pain procedure. Conclusion: Family-centered care is a support for parents to be involved in their child's care, especially during painful procedures. Adapting support to parents is important to develop their parental role when caring for a sick newborn child. There is a need for empirical research in Sweden on parents' experiences of their child's pain in neonatal intensive care.

Bakgrund: Runt 80% av befolkningen upplever någon gång i livet ländryggssmärta. Idag finns en mängd olika behandlingsåtgärder för ländryggssmärta såsom stabilitetsträning, motorisk kontroll träning och aerob träning. Marklyft är en traditionell övning inom idrott och fysträning som allt mer används inom ryggrehabilitering Syfte: Denna litteraturstudie hade som syfte att sammanställa den aktuella forskningen gällande marklyfts effekt på smärta, självskattad funktion och fysiologisk funktion för patienter med ländryggssmärta. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, Web of Science, Sportdiscus, CINAHL, Science Direct och Scopus. Resultat: Totalt inkluderades 4 RCT-studier, dock var samtliga studier från samma forskargrupp och inkluderade samma deltagare. En studie påvisade att marklyft hade signifikant förbättring på smärta, två studier visade att marklyft hade en signifikant skillnad i att öka självskattad funktion, två studier visade signifikanta fysiologiska förändringar i form av förbättring i fysiska test respektive ökad tvärsnittsyta för multifiderna inom gruppen. Vad gäller gruppskillnader fanns det signifikanta skillnader i PSFS, plankan och testbatteriet i motorisk kontroll mellan marklyft- och Low Load Motor Control-gruppen (LMC) med fördel till LMC-gruppen. Konklusion: Resultatet indikerar att marklyft kan ha goda effekter på smärta, självskattad funktion och fysiologisk funktion. Interventionerna anses vara likvärdiga i nästintill alla avseende för att behandla patienter med nociceptiv mekanisk ländryggssmärta. Dock är resultatet av studierna från samma deltagargrupp och mer forskning krävs för att kunna dra en mer generell slutsats.

Introduktion: Basal kroppskännedom (BK) är en metod som är etablerad inom fysioterapi för olika tillstånd, bland annat för smärttillstånd. Syftet är att uppmärksamma patienten på kontakten mellan kropp och sinne. Muskuloskeletala smärttillstånd är ett stort hälsoproblem och är den främsta orsaken till arbetshandikapp och sjukfrånvaro i Sverige. Syfte: Att kartlägga eventuella effekter av basal kroppskännedom som behandlingsmetod för muskuloskeletal smärta. Metod: För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med sökningar i fem olika databaser: AMed, CINAHL, Cochrane, PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var att studiepopulationen skulle vara vuxna personer med muskuloskeletal smärta. Sökningen gjordes med hjälp av MeSH-termer och avgränsningar. En kvalitetsgranskning utfördes med hjälp av PEDro och en av SBUs mallar. Resultat: Fem artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Resultatet visar ingen statistisk signifikans för att BK ska vara bättre vid muskuloskeletal smärta än vedertagen behandling. Vissa trender till positiv effekt av BK finns. Konklusion: Patienter upplevde positiva effekter av basal kroppskännedom i form av förbättring av deras smärta. Fler och mer högkvalitativa studier behövs för att visa effekten av BK vid muskuloskeletal smärta.

Introduktion: Ländryggssmärta är en vanligt förekommande och komplex diagnos med en uppskattad livstidsprevalens på 80 procent varav 20 procent är av långvarig karaktär. Det finns i dagsläget ett flertal olika metoder för att behandla tillståndet och fysioterapeuterna har en central roll i detta arbete. Behandlingsmetoden styrketräning har med sin muskelstärkande och stabiliserande effekt på leder och segment i kroppen visat sig vara effektivt som behandling vid flertalet muskuloskeletala besvär. Styrketräning utförd med en högre intensitet har med sin effekt på fysiologiska och psykologiska verkningsmekanismer visat tendenser på att vara ett lämpat behandlingsverktyg vid långvarig ländryggssmärta. Det finns idag forskning som visar att styrketräning har dokumenterad effekt hos individer med långvarig ländryggssmärta. Men det saknas forskning som undersöker högintensiv styrketräning ställd mot annan fysioterapeutisk intervention och dess effekt på långvarig ländryggssmärta. Syfte: Syften med denna litteraturöversikt var att granska och sammanställa den vetenskapliga litteraturen och jämföra effekten mellan högintensiv styrketräning och annan fysioterapeutisk behandling hos personer med långvarig ländryggssmärta. Metod: En informationssökning med relevanta sökord kopplade till problemformuleringen genomfördes i databaserna Pubmed, Scopus, CINAHL, Medline, Web of science och Sportdiscus där slutligen sex artiklar inkluderades. Resultat: Sex artiklar inkluderades där fynden pekar mot att högintensiv styrketräning som behandlingsmetod vid långvarig ländryggssmärta inte är överlägsen någon annan fysioterapeutisk behandling. Konklusion: Högintensiv styrketräning kan ha ett värde vid behandling av långvarig ländryggssmärta men fler studier med en homogenitet i den tillämpande intensiteten av träningsformen efterfrågas för att kunna göra en mera rättvis bedömning av behandlingsmetodens effekt.

Bakgrund: Det vanligaste symtomet sjuksköterskor möter på akutmottagningen är smärta och 60–80 procent av patienterna är underbehandlade i sin smärta. Sjuksköterskan har en ledande roll i smärtbehandling och när smärtbehandlingen brister får det konsekvenser både för patient och samhälle. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors beskrivningar av hinder för behandling av smärta på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats som utgår från 11 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Sökningarna gjordes i CINAHL och MEDLINE. Analysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och nio subteman. Det första huvudtemat var sjuksköterskerelaterade hinder med tillhörande subteman; otillräcklig kunskap om missbruk, låg prioritet av smärtbehandling och bristande empati och förståelse för patientens smärta. Det andra huvudtemat var patientrelaterade hinder med följande subteman; den komplexa äldre patienten, orealistiska förväntningar på smärtbehandlingen och bristande kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Det tredje huvudtemat var; organisationrelaterade hinder med följande subteman; lokala policys som försvårar smärtbehandling, bristande samarbete mellan professioner och bristande arbetsmiljö. Slutsats: Resultat var brett och visar på smärtbehandlingens komplexitet. Det mest frekvent rapporterade hindret var arbetsmiljön. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva en säker och personcentrerad smärtbehandling krävs förändringar på organisatorisk nivå., Title: Nurses' descriptions of barriers to pain management at the emergency department. A literature review with qualitative method. Background: The most common complaint nurses encounter in the emergency department is pain and 60–80 percent of the patients are undertreated. The nurse has a leading role in pain management and when it is lacking, there are consequences for patient and society. Aim: The aim was to assemble nurses’ descriptions of barriers to pain management in the emergency department. Method: A literature review with inductive approach based on 11 qualitative articles and one mixed method. The searches were made in CINAHL and MEDLINE. The analysis based on Friberg's five-step model. Results: The result identified three main themes and nine subthemes. The first main theme was nurse-related barriers with associated subthemes; insufficient knowledge about addiction, low priority of pain management and lack of empathy and understanding for the patient's pain. The second main theme was patient-related barriers with following sub-themes; the complex elderly patient, unrealistic expectations of pain treatment and lack of communication between patient and nurse. The third main theme was organization-related barriers with following subthemes; local policies that make pain management difficult, lack of cooperation between professionals and a deficient work environment. Conclusion: Results were broad and show the complexity of pain management. The most frequently reported barrier was the work environment. For the nurse to be able to carry out safe and person-centered pain treatment, changes are required at an organizational level.

Inledning: Bröst- och prostatacancer ökar snabbast hos kvinnor respektive män globalt. Cancerfallen förväntas öka med 47% från år 2020 till år 2040, detta gör att antal biopsier kommer att öka markant de kommande åren. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa hur vuxna patienter påverkas känslomässigt och fysiskt av att lyssna på musik i samband med bröst- och prostatabiopsier på röntgenavdelning. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes utifrån 12 framsökta Randomized Control Trial (RCT)-artiklar ifrån PubMed och CINAHL. Resultat: Tio av tolv artiklar rapporterade i sina resultat att patienters oro och ångest reducerades med musik. Sex av tio artiklar påvisade att smärta reducerades med musik som interventionsmetod. Två av sex artiklar visade på att de hemodynamiska parametrarna reducerades med musik i samband med biopsier. Slutsats: Musik som interventionsmetod kunde vara särskilt effektiv mot att reducera oro och ångest hos patienter, särskilt under eller efter biopsin. Musik kunde även till en viss del lindra smärta samt reducera de fysiologiska parametrarna som puls och blodtryck, dock inte till en påtaglig grad.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av muskuloskeletala besvär, vilka faktorer som orsakar dessa samt vilka kroppsdelar som drabbar kliniskt verksamma tandhygienister. Metod: Studiens design var en litteraturstudie baserad på tidigare forskning av 14 vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CIHNAL, MEDELINE och DOSS. Artiklarna som inkluderades i denna litteraturstudie var mellan åren 2012–2022. Utvalda artiklar är kvalitetsgranskade för att säkerställa hög kvalité och de besvarade studiens syfte. Resultat: Muskuloskeletala besvär drabbade i genomsnitt 80% av tandhygienisterna från alla studier. Faktorer som kan leda till muskuloskeletala besvär inkluderade arbetsrelaterade faktorer såsom arbetstid, arbetsbelastning och arbetsställning. Individuella faktorer som kön, ålder, fysisk kondition och tidigare skador. Psykosociala faktorer som stressnivå, arbetsplatsmiljö och socialt stöd. Mer än hälften av tandhygienisterna upplevde besvär i flera kroppsdelar samtidigt. Kroppsdelarna som drabbades var nacken (67%), axlar (54%), ryggen (46%), Händer/Handleder (44%), armbågar (20%) höften (17%) knäna (12%) och fötter (12%) Slutsats: Det finns tydliga resultat att muskuloskeletala besvär är ett stort problem för tandhygienister. Det bör uppmärksammas i arbete för en god arbetsmiljö. Mer forskning och mer utbildningsprogram inom ergonomi behövs för att kunna förebygga muskuloskeletala besvär bland tandhygienister som jobbar kliniskt i framtiden., Aim: The aim of the literature study was to investigate the prevalence of musculoskeletal disorders, which factors cause these, and which body parts affect clinically active dental hygienists. Method: The study design was a literature review based on previous research of 14 scientific articles found in the databases CIHNAL, MEDELINE and DOSS. The articles included in this literature review were between the years 2012–2022. Selected articles are quality reviewed. Results: Musculoskeletal disorders affected an average of 80% of dental hygienists from all studies. The factors where work-related such as working hours, workload and working posture. Individual factors such as gender, age, physical fitness and previous injuries. Psychosocial factors such as stress level, workplace environment and social support. More than half of the dental hygienists experienced problems in several body parts at the same time. The body parts affected were the neck (67%), shoulders (54%), the back (46%), hands/wrists (44%), elbows (20%), the hip (17%), the knees (12%) and the feet (12%) Conclusion: Musculoskeletal disorders are a major problem for dental hygienists. This should be considered in the work for a good working environment. More research and more educational programs in ergonomics are needed to prevent musculoskeletal disorders among dental hygienists who work clinically in the future.

This Essay is about showing yourself and your pain in a private and personal state as an artist and by doing so, affecting the person closest to you. The Essay uses Susan Sontag's book "Regarding the pain of others"(2004), Kristian Vistrup Madsen's book "Doing time (2021) and Maggie Nelsons book "Bluets" as references to explore the deep meaning of art and personal tragedy and using people to make artistic conclusions.

Bakgrund Enligt tidigare forskning riskerar smärta att underbehandlas hos personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende och vårdas i livets slutskede. Förmågan att uttrycka sig verbalt försämras succesivt hos personer med demenssjukdom och påverkar negativt hur de rapporterar smärta till omgivningen. Tidigare studier har även belyst sjuksköterskors svårigheter att bedöma smärta på grund av kommunikationssvårigheter vilket skapar osäkerhet kring smärtbedömningen och behandlingen. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom vid vård i livets slutskede boende på särskilt boende Metod Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie. Individuella semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes med 10 sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat Författarnas analys av intervjuerna illustrerade två övergripande huvudkategorier, Smärtbedömningen var komplicerad och Smärtbedömningen underlättas av en nära kontakt. Smärtbedömningen var komplicerad hade underkategorierna Osäkerhet på grund av verbal oförmåga, Erfarenhet utvecklar klinisk blick att bedöma smärta, Smärtskattningsinstrument kan ge tydlig bedömning och NVP ledde till regelbunden bedömning. Smärtbedömningen underlättas av en nära kontakt hade underkategorierna Att känna personen och Smärtbedömningen var ett teamarbete. Slutsats Smärtbedömning inom denna patientgrupp är en utmaning och flera bedömningsmetoder, i kombination med varandra, krävs för att underlätta smärtbedömningen. En osäkerhet föreligger när det är svårt att förstå eller tolka uttryck. Genom att känna personen väl, samarbeta med omvårdnadspersonal och anhöriga, använda klinisk erfarenhet, observera kroppsspråk och använda smärtskattningsinstrument kan smärtbedömningen underlättas. En personcentrerad palliativ vårdplan kan användas för att tydliggöra smärtbedömningen., Background According to previous research, pain is at risk of being inadequately treated among people with dementia who live in nursing homes and go through end-of-life care. The ability to express oneself verbally gradually deteriorates in people with dementia and negatively affects how they report pain to those around them. Previous studies have also highlighted registered nurses' difficulties in assessing pain due to communication difficulties which creates uncertainty around pain assessment and pain treatment. Aim To describe registered nurses (RNs) experiences of assessing pain in people with dementia during end-of-life care who live in nursing homes. Method The study was conducted as a qualitative interview study. Individual semi-structured interviews with open questions were conducted with 10 RNs. The interviews were analysed using a qualitative manifest content analysis. Results The authors' analysis of the interviews illustrated two main categories Pain assessment was a complicated thing and A close contact facilitates pain assessment. Pain assessment was a complicated thing was subcategorized as Uncertainty due to verbal inability, Experience as a facilitator for pain assessment, Pain assessment instruments can provide a clear assessment and NVP led to regular assessment. A close contact facilitates pain assessment was subcategorized as To know the person and Pain assessment as a teamwork. Conclusions It is a challenge to detect pain in persons with dementia and several pain assessment strategies is necessary. A sense of uncertainty concerning the expressions from the person with dementia is described. Knowing the person well, collaborating with nurse assistants and relatives, having a broad experience, regular observations of the person and assessing pain with pain assessment instruments can facilitate the pain assessment. A personcentered palliative care plan can help in the process of assessing and evaluating pain.

Bakgrund: Sjukdomen fibromyalgi (FM) karaktäriseras främst av långvarig smärta och trötthet tillsammans med psykiska och kognitiva påfrestningar. Främst drabbas kvinnor. Den vanligaste åtgärden utgörs av farmakologisk behandling tillsammans med multimodal smärtrehabilitering. Det finns bristande kunskap om upplevelserna av att leva med fibromyalgi som kvinna. Syfte: Att sammanställa vuxna kvinnors upplevelser kring att leva med fibromyalgi. Metod: Vald design utgjordes av en begränsad systematisk litteraturöversikt baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats från PubMed och CINAHL. Artiklar med intervju som metod och som inkluderade kvinnor över 18 år diagnostiserade med fibromyalgi inkluderades. Artiklar där kvinnorna självdiagnostiserats exkluderades. Artiklarna granskades genom SBU:s mall och analyserades genom integrerad analys. Resultat: Resultatet grundar sig i fem huvudteman: att leva med kroniska symtom; invalidering, misstro och stigmatisering; vikten av att klara av vardagen och arbetet; sociala relationer; sexualitet och partnerskap, och tio underteman. Konklusion: Kvinnor med fibromyalgi upplever att sjukdomens fysiska och psykiska symtom har inverkan på vardagslivet, arbetet och sociala relationer. Många kvinnor kämpar dessutom med stigmatisering och invalidering kring sin sjukdom. Ytterligare forskning behövs för att öka kunskap om sjukdomen inom vården och samhället.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt tillstånd hos personer med demenssjukdom som kan vara svår att upptäcka då personens verbala förmåga ofta är nedsatt. Obehandlad smärta kan leda till svåra beteendemässiga och psykiska symtom som kan vara svåra att behandla. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och hantera fysisk smärta hos personer med svår demenssjukdom. Metod: En kvalitativ innehållsanalys gjordes genom intervjuer. Elva intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom demensvård på kommunala särskilda boenden i Sverige. Resultat: Analysen ledde fram till två kategorier och fem subkategorier. Samarbete för att identifiera smärtan och hitta rätt behandling med tre subkategorier; Svårigheter att bedöma rätt, Teamet har betydelse och Strävan efter rätt behandling. Sjuksköterskan kan påverka bedömning och behandling med två subkategorier; Sjuksköterskans känslor i mötet och Attityder och erfarenheter som kan påverka situationen. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att det är svårt att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Teamarbete upplevdes vara en viktig del för att få bättre smärtbedömningar och undersköterskan ansågs vara en viktig del i teamet. Sjuksköterskorna beskrev också att de känner viss osäkerhet inför att ge smärtlindring till personer med svår demenssjukdom, då de själva måste bedöma rimligheten i doseringen av smärtlindring som ska ges. Det krävs därför fler specialistutbildade sjuksköterskor inom demensvård som kan handleda och utbilda vårdpersonal för att bättre sprida kunskap om smärta, smärtbedömningar och behandling., Background: Pain is a common condition in people with dementia that can be difficult to detect as the person's verbal ability often is impaired. Untreated pain leads to severe behavioral and psychological symptoms that can be difficult to treat. Purpose: The purpose was to describe nurses' experiences of assessing and managing physical pain in people with severe dementia. Method: A qualitative content analysis was done through interviews. Eleven interviews were conducted with nurses in dementia care at nursing homes in Sweden. Results: The analysis led to two categories and five subcategories. Collaboration to identifying pain and find the right treatment with three subcategories; Difficulties in assessing correctly, the team has importence and the pursuit of the right treatment. Nurses can affect assessment and treatment with two subcategories; Nurse’s feelings in the encounter and Attitudes and experiences that can affect the situation. Conclusion: Nurses feel that it is difficult to assess pain in people with dementia. Teamwork was felt to be an important part of getting better pain assessments and the assistant nurse was considered an important part of the team. The nurses also described that they feel some uncertainty about giving pain relief to people with severe dementia, as they themselves have to assess the reasonableness of the dosage of pain relief to be given. There is therefore a need for more specialisttrained nurses in dementia care who can supervise and train care staff to spread knowledge about pain, pain assessments and treatment.

Bakgrund Varje år avlider ungefär 1 procent av Sveriges befolkning vilket motsvarar cirka 90 000 personer. Av dessa avlider cirka 36 procent på särskilt boende. Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos äldre personer som vårdas i livets slut. Att identifiera smärta och lindra smärta blir således centralt och en viktig del av arbetet för den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera smärta och använda omvårdnadsåtgärder för att lindra smärta hos den äldre personen boende på särskilt boende i livets slut. Metod Metoden är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av data där sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av särskilt boende där personer över 65 vårdas i livets slut inkluderades som informanter. Innehållsanalys gjordes enligt en metod beskriven av Graneheim och Lundman (2004). Resultat Studiens resultat presenteras i fyra kategorier; Relation central vid vård i livets slut, Identifiering av smärta är svårt, Omvårdnadsåtgärder lindrar smärta och Ett kvalificerat team främjar omvårdnaden. Samtliga kategorier presenteras med tillhörande underkategorier. Slutsats Studiens resultat visade på att personkännedom möjliggjorde personcentrerad vård och ökade möjligheten att individanpassa omvårdnadsåtgärder och att enklare identifiera äldre personers smärta. Omvårdnadspersonal saknade kunskap om identifiering av smärta och smärtlindring med omvårdnadsåtgärder. Det var sjuksköterskor som hade ansvar att handleda och kompetensförsörja teamet däremot visar resultatet att sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande användning av skattningsinstrument vid identifiering av smärta och inte heller hade fullgoda kunskaper om de fyra dimensionerna av smärta., Background Each year approximately 1 percent of Sweden’s population dies, which corresponds to approximately 90 000 people. Of these, about 36 percent dies while living in special housing. Pain is a common symptom in older people receiving end-of-life care. Identifying pain and alleviating pain thus becomes central and an important part of the work of the nurse responsible for care. Aim The aim is to describe nurses’ experiences of identifying pain and using nursing interventions for pain relief in older people living in special housing at the end of life. Method The method used is a qualitative interview study with and inductive approach. Semistructured interviews have been used for the collection of data were nurses with at least one year of experience of working in special housing for people older than 65 years of age in end-of-life care were included as informants. Content analysis was done according to a method described by Graneheim and Lundman (2004). Results The result of the study is presented with four categories; Relationship central for end-oflife care, Identifying pain is difficult, Nursing interventions alleviate pain and A qualified team promotes nursing. All categories are presented with associated subcategories. Conclusions The results of the study show that knowledge of the person made person-centered care possible and increased the possibility to individualize nursing interventions and made it easier to identify pain in older people. Nursing staff lacked knowledge about identifying pain and alleviating pain with nursing interventions. It was nurses who had the responsibility to tutor, and competence supply the team however the results show that nurses does not follow guidelines regarding estimation instruments when identifying pain and neither do they have satisfactory knowledge of the four dimensions of pain.

Endometrios är en kronisk sjukdom som beror på att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Sjukdomens beskrivs som en osynlig kvinnosjukdom. Endometrios kan innebära en negativ inverkan på kvinnans dagliga liv och livskvalité. Trots stor omfattning av tidigare forskning kring ämnet upplever kvinnor att hälso- och sjukvården och samhället saknar kunskap kring sjukdomen. Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metoden för studien är en litteraturöversikt som grundar sig i nio kvalitativa studier. Resultatet utgörs av tre huvudteman och åtta underteman. Endometrios beskrivs som ett hinder i det dagliga livet för många av kvinnorna. Den fysiska smärtan begränsade dem i sociala relationer, betydelsefulla aktiviteter och arbetsliv. Symtomlindringen var ofta stark smärtlindrande medicin vilket gav negativa biverkningar såsom trötthet. Kvinnorna upplevde sig ensamma med sin sjukdom eftersom varken vården eller närstående förstod deras lidande. Det fanns en osäkerhet kring att kunna få biologiska barn eller att aldrig veta när och hur nästa smärtskov skulle bryta igenom eller te sig. Diskussionen lyfter tre huvudfynd: vårdens avgörande roll, ensamhet och framtid. Sjuksköterskan som möter dessa kvinnor måste besitta kunskap, ha förståelse och tillämpa ett respektfullt bemötande. Historiskt sett har kvinnans röst vid sjukdom inte blivit hörd. Det diskuterades kring samhällets stigmatisering och kvinnosjukdomar. Kronisk sjukdom kan innebära en förändrad framtid som den drabbade måste lära sig leva med.

Det finns många studier som kollar på likheter i de neurala korrelaten i empati för smärta, medan det finns få studier som kollar på skillnaderna i hjärnresponserna. Detta arbete har som fokus att titta på skillnader i neurala korrelaten i empati för smärta inom självupplevd smärta kontra (empatiskt) observerad smärta hos andra individer. Detta arbetes sökprocess resulterade sammanlagt med tre artiklar som använder sig utav fMRI. Det man hittade var att skillnader finns genom att de somatosensoriska områdena var mer aktiverade vid självupplevd smärta medan observerad smärta involverade andra regioner så som insula och anterior cingulate cortex/anterior mid cingulate cortex. De somatosensoriska områdena var fortsatt aktiverade vid observation men i mindre utsträckning. Det som också hittades inom detta arbete som ett fynd är att de frontala delarna var mer aktiverade när man kände till någon som har ont jämfört med när man inte kände personen.

Bakgrund: Ett hudsår definieras som en skada på hudens ursprungliga fysiologi. När ett sår uppstår påbörjas sårläkningsprocessen, denna fas är indelad i fyra olika delar: koagulationsfas, inflammationsfas, nybildningsfas och mognadsfasen. För behandling av sår-relaterad smärta finns det både farmakologiska och icke farmakologiska åtgärder som används. Ett exempel på en icke farmakologisk åtgärd är VR. VR har visat god potential till att minska smärta vid olika medicinska åtgärder. Användningen av digitalisering inom vården har god potential att utveckla omvårdnaden. Vården kommer ständigt med nya behandlingar och metoder. Vision eHälsas mål är att Sverige ska bli ett av de ledande landen inom användningen av digitalisering inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva den smärtlindrande effekten av VR (Virtual Reality) hos vuxna patienter som lider av smärtor i samband med omläggning av sår. Metod: Denna studie gjordes som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats, litteraturöversikten är baserad på studier med kvantitativ metod. Artiklarna som användas i resultatet är tagna ifrån CINAHL och PubMed. En artikel är tagen från CINAHL och sex artiklar från PubMed. Samtliga artiklar har granskats med hjälp av en granskningsmall för kvantitativa studier. Resultat: Resultatet grundar sig i sju utvalda artiklar, sex av dessa artiklar har en kvantitativ metod och den resterande har en mixad metod. Analysen resulterade i att det bildades tre kategorier som var: “Användningen av VR som en icke farmakologisk metod kombinerat med en farmakologisk metod”, “Användningen av VR som en icke farmakologisk metod utan kombination med farmakologisk metod” och “God smärtlindrande effekt av VR ökar viljan hos patienter att använda metoden vid framtida såromläggningar”. Slutsats: Litteraturöversikten visar på VR:s goda smärtlindringseffekt vid såromläggningar hos vuxna patienter. Med hjälp av VR kan såromläggningen förbättras utifrån patientens s

Bakgrund: Barn i alla åldrar kan känna smärta vid nålstick vilket är starkt sammankopplat med rädsla. Det kan generera stress och negativa minnen inför framtida vårdtillfällen, med risk för individ, vård och ökade samhällskostnader. Adekvat smärtlindring är en mänsklig rättighet för individen, men även sett från ett medicinskt, etiskt och juridiskt perspektiv. Trots detta är icke-farmakologisk smärtlindring, som avledning, underutnyttjade i den pediatriska vården. Eftersom barnvaccinationsprogrammet innebär flera nålstick under barnets uppväxt är kunskap om avledning av stor vikt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekter av avledning som icke-farmakologisk metod för reducerad smärtupplevelse hos barn vid nålstick. Metod: En litteraturstudie utfördes med deskriptiv design och kvantitativ ansats. Studiens resultat har baserats på 16 randomiserade originalartiklar som hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Caldwell et al. (2011) och resultatanalysen utfördes enligt Popenoe et al. (2021). Huvudresultat: Avledning men hjälp av virtual reality, avledningskort, verbal interaktion med vårdnadshavare, träleksak, leksaksarmband och kalejdoskop hade smärtreducerande effekter för barn vid nålstick. Avledning med såpbubblor visade endast en smärtreducerande effekt hos mindre barn (3–6 år). Vibrerande instrument med kylkudde hade ingen smärtreducerande effekt hos barn som redan var smärtpåverkade. Studien fann motstridiga resultat för effekten av surfplatta och inga signifikanta effekter för leksaksrobot och aromaterapi. Slutsats: Resultatets påvisande av avledningsmetoders smärtreducerande effekter på barn vid nålstick, föranleder en rekommendation om att dessa implementeras inom hälso- och sjukvård (primärvård, slutenvård, barnhälsovård och elevhälsovård)., Background: Children of all ages feel pain during needlesticks, which is strongly linked to fear. Associated stress and negative memories could affect future healthcare visits. This could imply an increased risk and cost for society. Adequate pain management is, from a medical, ethical and judicial standpoint, a human right. Despite this, pain management, such as distraction, remains underutilized in paediatric care. The childhood vaccination programme involves several needlesticks during the child’s upbringing, understanding the impact of distraction is of great importance. Aim: The aim of this literature review was to describe the effects of distraction as a non-pharmacological method for reducing the pain experience in children during needlesticks. Methods: This literature review was carried out using a descriptive design and a quantitative approach. The results have been based on 16 randomized original studies which were found through the Cinahl and PubMed databases. Article quality was assessed in accordance with Caldwell et al. (2011) and the data analysis was carried out in accordance with Popenoe et al. (2021). Main results: Virtual reality, distraction cards, verbal parent interaction, wooden toy, toy bracelet and kaleidoscope were found to have pain reducing effects for children during needlesticks. Distraction using soap bubbles showed effect only on younger children (3-6 years). Vibrating tool with cold patch showed no effect on children already in pain. There were contradictory results regarding the pain reducing effects of a smart tablet and no significant pain reducing effects of a toy robot and aromatherapy. Conclusion: The demonstrated pain reducing effect of distraction in children warrants a recommendation of implementation of these distraction methods in primary care, inpatient care, child health care and student healthcare.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en obotlig sjukdom som påverkar kroppens leder. Diagnostiserade patienter kommer att handskas med bland annat smärtor, trötthet och stelhet som försvårar deras liv. Som sjuksköterska ansvarar man för patienters omvårdnad och främjar deras hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: En litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod av kvalitativ och kvantitativ. Sökningen gjordes på CINAHL Complete och PubMed. Resultat: I resultatet framträdde tre huvudteman; Patienters vardag med reumatoid artrit, Den psykiska påfrestningen av reumatoid artrit och Strategier för att hantera reumatoid artrit. Resultatet visar att reumatoid artrit påverkar patienters liv utifrån flera aspekter med smärta i fokus. Det framkom även vikten av vårdpersonalens förståelse och stöd för patienterna. Sammanfattning: Smärta är en stor faktor för patienters försämrade livskvalité. Medan stöd från omgivning påverkar patienters välbefinnande positivt. Vad för hjälp som patienterna behöver kan skilja mycket. Därför skall sjuksköterskans möte med patienter utgå utifrån personcentrerad vård., Background: Rheumatoid arthritis is an incurable disease that affects the body’s joints. Diagnosed patients will deal with pains, fatigue and stiffness that will affect their lives. It is the registered nurse’s responsibility to take care of the patients and promote their health. Aim: The aim was to describe adult patients experiences of living with rheumatoid arthritis. Method: A literature review was done with ten qualitative articles and one article with mixed method qualitative and quantitative. The article search was done on CINAHL Complete and PubMed. Results: In the results, three main themes appeared; Patients everyday life with rheumatoid arthritis, The physiological impact of rheumatoid arthritis and Different strategies to deal with rheumatoid arthritis. The results show that rheumatoid arthritis affects patients’ lives in many aspects with mainly pain in focus. It was also noted the importance of health care workers understanding and support for the patients. Summary: Pain is a big factor for patient’s decreased life quality. While support from their surroundings affect patients’ wellbeing positively. The type of help the patients need varies. That is why the registered nurse should proceed every meeting according to person centered care.

Bakgrund: Procedurrelaterad smärta och oro är vanligt hos barn och något som ofta är underdiagnostiserat och underbehandlat. Oro och smärta vid stickprocedurer är något som kan få långsiktiga konsekvenser vid framtida liknade procedurer. Sjuksköterskan som möter dessa barn kan genom olika typer av strategier hjälpa barnet till att potentiellt minska den procedurrelaterade smärtan och oron. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors väl fungerande strategier för att minska smärta och/eller oro hos barn vid stickrelaterade procedurer. Metod: En observationsstudie med kvantitativ ansats med icke-experimentellt prospektivt tvärsnitt. I studien genomfördes observationer av sjuksköterskor och barn mellan 4–16 år på två olika barnavdelningar samt självskattning av barnets oro respektive smärta. Resultat: I studien sågs en signifikant skillnad i självskattad smärta (p=0,003), men ingen signifikant skillnad i självskattad oro (p=0,306). Detta oberoende av vilka och hur många strategier sjuksköterskan använde sig av. Totalt använde sig sjuksköterskorna av 9–17 strategier per barn (median 9,5). Ingen större skillnad kunde påvisas mellan de två avdelningarna. Slutsats: Det finns ett flertal strategier som kan användas för att lindra smärta och oro vid stickprocedurer hos barn. Flera utav dessa har visat sig effektiva. Studien visar att strategier kopplat till bemötande är de strategier som sjuksköterskan använder sig av mest. Det går dock inte att avgöra vilken specifik strategi som haft störst betydelse för att minska smärta och oro., Background: Procedural pain and anxiety is common in children and something that is often under diagnosed and under treated. Anxiety and pain in needle-related procedures is something that can lead to long term consequences in future similar procedures. Nurses who encounter these children can, through different types of strategies, help the child to potentially reduce procedural pain and anxiety. Aim and objectives: The aim of this study was to investigate how nurses used interventions that were well functioning to reduce the level of pain and/or anxiety in children who underwent needle-related procedures. Design/method: An observational cross-sectional study with a quantitative approach with non-experimental prospective. The study performed observations of nurses and children age 5–16 years in two different pediatric wards where self-reported pain and anxiety were measured. Results: The study showed a significant difference in self-reported pain (p=0,003), but no significant difference i self-reported anxiety (p=0,306). Independently of which and how many strategies the nurses applied. In total, the nurses applied 9-17 strategies per child (median 9,5). A greater difference between the two children’s wards could not be showed. Conclusion: There are several strategies that can be used to reduce pain and anxiety during needle-related procedures in children. Many of these have shown to be effective. This study shows that strategies related to encountering are the ones most frequently used by nurses. However, it is not possible to determine which one of the specific strategies that has been most effective to reduce pain and anxiety. Keywords: Adolescents, Anxiety, Child, Needle-related procedures, Pain, Self-reported pain instrument

Bakgrund: Den största orsaken till brännskador är värme från heta vätskor, eld samt fasta ämnen. Smärta efter brännskador kostar samhället mycket pengar vilket leder till stora ekonomiska förluster. För att få en individuell smärtbehandlingsplan behövs en effektiv smärtbedömning. Att minimera och utvärdera patienternas smärta är en viktig del i sjuksköterskans ansvarsområde vid omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av smärta efter brännskador. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes för att sammanställa resultat kring smärta efter brännskador. Artiklarna hämtades från CINAHL, PsycINFO, PubMed och Scopus, vilket resulterade i 10 artiklar som granskades och användes i resultatet. Resultat: Resultatet delades in i kategorierna smärta i den akuta fasen, smärta vid sårvård, kvarvarande smärta och konsekvenser av att leva med smärta. Konklusion/implikation: Smärtan påverkar patienten från den initiala skadan och kan finnas kvar i flera år. Litteraturstudien kan ge sjuksköterskor en ökad förståelse kring omvårdnad av patienter med smärta efter brännskador, då smärtlindring är en viktig del i sjuksköterskans ansvar., Background: The biggest cause of burns is heat from hot liquids, fire and solid substances. Pain after burns is costly for the society which leads to large financial losses. An effective pain assessment is needed to get an individual pain treatment plan. An important area of responsibility in nursing is to minimize and evaluate patients’ pain. Aim: The aim was to shed light on patients' experiences of pain after burns. Method: To compile the results found regarding pain after burns a general literature study was used. The articles were retrieved from CINAHL, PsycINFO, PubMed and Scopus, resulting in ten articles reviewed and used in the results. Results: The results were divided into the categories pain in the acute phase, pain during wound care, residual pain and consequences of living with pain. Conclusion/implication: The pain affects the patient from the initial injury and may persist for years. The literature study can give nurses an increased understanding of taking care of patients with pain after burns. An important part of the nurse's responsibility is pain relief.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som kan leda till inflammationer vilket kan orsaka stor smärta och påverka fertiliteten. Endometrieliknande vävnad växer och blöder utanför livmodern och det bildas ärrvävnad, sammanväxningar samt cystor. Var tionde fertil kvinna i världen lever idag med sjukdomen men mörkertalet är antagligen stort då det tar många år att få en endometriosdiagnos ställd. Detta visar att vårdpersonal möter dessa kvinnor under långa perioder. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av sjukvårdens bemötande bland kvinnor med endometrios. Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa artiklar analyserades med tematisk analys. Resultat: Dataanalysen resulterade i ett huvudtema; Att inte bli tagen på allvar med undertema; Avsaknad av kunskap och kompetens, Normalisering av smärta och Fördröjd diagnos samt Att bli misstrodd. Resultatet beskriver kvinnornas upplevelse av vårdens bemötande. Slutsats: Kvinnorna uttrycker att de upplever en bristande kunskap och normalisering av sjukdomen från vården och därmed fördröjd diagnostisering. Detta leder till ett stort lidande vilket påverkar kvinnornas livskvalitet negativt. Okunskapen om sjukdomen är stor både i vården och i samhället. Framtida forskning för utökad kunskap och kännedom i vården behövs., Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease that can lead to inflammation, which can cause great pain and affect fertility. Endometrial like tissue grow and bleeds outside the uterus, causing scar tissue, adhesions and cysts to form. One in ten fertile women in the world live with the disease today, but the hidden statistics is probably large as it takes many years to diagnose endometriosis. This points to the fact that healthcare professionals meet these women for long periods of time. Aim: The aim is to describe the experience of healthcare treatment among women with endometriosis. Method: A literature review based on eight qualitative articles was analyzed using thematic analysis. Result: The data analysis resulted in one main theme; Not being taken seriously with sub-themes; Lack of knowledge and competence, Normalization of pain, Delayed diagnosis and To be distrusted. The result describe how these women experience the treatment of their health care giver. Conclusion: The women express that they experience a lack of knowledge and normalization of symptoms surrounding the disease from healthcare, causing delayed diagnosis. This leads to great suffering, which negatively affects the women's quality of life. Ignorance about the disease is great both in healthcare and in society at large. Expanded knowledge of understanding in care is needed.

Bakgrund; Att leva med en dödlig sjukdom som cancer är svårt och påfrestande upplevelse, och forskning har visat att personer med cancer lider av både fysiskt och psykisk smärta. Syfte; Denna litteraturstudies syfte var att beskriva personers upplevelser av smärtlindrande behandling under palliativ vård vid cancer. Metod; Litteraturstudien genomfördes med 12 artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat; Analysens resulterade i fem kategorier som beskriver personers upplevelser av den smärtlindrande behandlingen som ges under palliativ vård vid cancer: Att känna oro och rädsla över farmakologisk smärtlindring, Att uppleva farmakologisk smärtlindring som enda tillgängliga alternativ, Att smärtlindring främjar hälsa och livskvalitet, Att uppleva bristande smärtkontroll och biverkningar av smärtlindring och Att hitta egna strategier att lindra smärta. Slutsats; Smärtlindrande behandling hade stor betydelse för personer med cancersmärta. Personer upplevde att smärtlindringen möjliggjorde att uppleva välbefinnande och ökad självständigheten. Genom att tillhandahålla effektiv smärtlindring kunde personer leva och dö med värdighet. Mer forskning inom detta område är viktigt för att få djupare förståelse.