Search

By taking human perception into account in computer graphics, time and processing power may be utilised more efficiently when modelling and rendering scenes. Exploring possibilities for reducing the complexity of forest scenes is particularly interesting because of the geometric complexity of trees, the effects of which are compounded by dense, large-scale forests. Most studies of rendering simplifications for forests concern level-of-detail methods, simplifying scenes in areas where simplifications are less perceptible to the viewer. The present study instead approaches the topic by considering that humans, to certain extents, are insensitive to the exact composition of objects in aggregates. In forest scenes that use a variety of geometrically different trees, this can be utilised to favour the geometrically simpler tree. A perceptual study was conducted to explore how perceptive viewers are to the ratio between trees, in forest scenes that feature two geometrically different tree models. Specifically, the tree models varied in leaf and branch density. The impacts of forest density, layout and camera angle were studied. Overall, it was found that density and layout had significant effects on thresholds measured for participants’ perceptiveness of ratio, while camera angle had little impact. The results indicate that the ratio between two different tree models can be skewed considerably in favour of the geometrically simpler model, without participants detecting changes. These findings provide some guidelines for reducing polygon count in forest scenes while preserving appearance. Motivated by these findings, the educational part of this study considers the role of perceptual topics in computer graphics courses. Specifically, the study focuses on the inclusion of perceptual topics in introductory computer graphics courses at Swedish universities, as well as the attitudes of computer graphics educators toward teaching perception. 22 course syllabuses at 12 Swedish u, Genom att ta hänsyn till mänsklig perception i datorgrafik kan tid och processorkraft utnyttjas mer effektivt vid modellering och rendering av scener. Att utforska möjligheter för att minska komplexiteten i skogsscener är särskilt intressant, på grund av den geometriska komplexiteten hos träd, vars effekt förvärras av täta, storskaliga skogar. De flesta studier av renderingsförenklingar för skogar rör detaljnivåmetoder (eng: level-of-detail), förenklingar av scener i områden där ändringar är mindre märkbara för betraktaren. Denna studie närmar sig istället ämnet genom att ta hänsyn till att människor, i viss utsträckning, är okänsliga för den exakta sammansättningen av objekt i aggregat. I skogsscener som använder en mängd geometriskt olika träd kan detta utnyttjas för att gynna det geometriskt enklare trädet. En perceptuell studie genomfördes för att undersöka hur medvetna personer är om förhållandet mellan träd i virtuella skogsscener betraktat ovanifrån, där två geometriskt olika trädmodeller använts. Specifikt studerades effekterna av skogstäthet, trädplacering och kameravinkel på uppfattningsförmåga. Det visade sig att täthet och placering hade betydande effekter på tröskelvärden som mättes för deltagarnas uppfattning om förhållandet, medan kameravinkeln hade liten inverkan. Resultaten indikerar att förhållandet kan förskjutas avsevärt till förmån för den geometriskt enklare trädmodellen, utan att deltagarna upptäcker förändringar. Sammantaget erbjuder dessa resultat några riktlinjer för att minska antalet polygoner i storskaliga skogsscener sett från luften, samtidigt som scenernas utseenden bevaras. Motiverad av dessa fynd överväger den pedagogiska delen av denna studie rollen av perceptuella ämnen i datorgrafikkurser. Specifikt fokuserar studien på inkluderingen av perceptuella ämnen i kurser på introduktionsnivå vid svenska universitet, samt attityder till att undervisa om perception bland lärare som undervisar om datorgrafik. 22 kursplaner vid 12 svenska u

För endast ett sekel sedan täckte skogsbetesmarker och andra naturbeten mycket stora arealer och utgjorde en grundförutsättning för landets försörjning och livsmedelsproduktion. Formade av århundraden av bete och lokalt mångbruk fanns en bred palett av skogsbetesmarker. Idag är det svårt att föreställa sig hur ett visst skogsbete kan ha sett ut och nyttjats, men det är ändå det vi behöver veta så mycket som möjligt om, för att förstå vad som har gett upphov till de natur- och kulturmiljövärden som finns kvar idag., I samarbete med SLU Centrum för biologisk mångfald, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen

VARFÖR LÄNGTAR VI TILL SKOGEN? är en bildsvit och en samling röster om skogen. Här förenas längtan efter fjällskogar, myrmarker och nordisk blandskog med längtan efter lugn och stillhet, samhörighet och frihet, rörelseglädje, adrenalin och arbetsvilja. I boken ger jägare, skogsbrukare, orienterare, naturguider och andra med skogen i hjärtat sina personliga perspektiv på just skog. Josefina Syssner fångar skogens mångfald och föränderlighet i enkla och stundtals naivistiska teckningar i blyerts och tusch. JOSEFINA SYSSNER är forskare och författare. Hon har gett ut tre monografier, varit redaktör för sex antologier och publicerat en lång rad vetenskapliga artiklar och rapporter. Syssner har varit forskningsledare i flera stora forskningsprojekt och är en flitigt anlitad föreläsare. Hennes forskning handlar framförallt om lokal utveckling, politik och planering och om landsbygdens framtid. I den här boken publicerar hon för första gången ut en del av sin omfattande bildproduktion - en bildsvit om skogen i blyerts och tusch.

Denna rapport presenterar resultatet av projektet Överinseende av skogsärenden och kap 2 Kulturmiljölagen. Rapporten redogör för hur systemet för avverkningsanmälan, tillstånd och tillsyn fungerar på en systemnivå, påvisar skillnader mellan faktiskt tillstånd och önskvärt tillstånd samt belyser bakomliggande orsaker. Utgångspunkterna är att lagstiftningen ska tillämpas enhetligt över hela landet och i enlighet med lagstiftarens intentioner. Syftet är att identifiera problemområden samt uppmärksamma faktorer och systemfel som resulterar i diskrepans mellan det faktiska och det önskvärda tillståndet. Till detta kommer att på ett övergripande plan förklara varför och rekommendera förändringar, det vill säga identifiera problem som behöver rättas till och problemområden som behöver utredas ytterligare.

Denna rapport presenterar resultatet av projektet Överinseende av skogsärenden och kap 2 Kulturmiljölagen. Rapporten redogör för hur systemet för avverkningsanmälan, tillstånd och tillsyn fungerar på en systemnivå, påvisar skillnader mellan faktiskt tillstånd och önskvärt tillstånd samt belyser bakomliggande orsaker. Utgångspunkterna är att lagstiftningen ska tillämpas enhetligt över hela landet och i enlighet med lagstiftarens intentioner. Syftet är att identifiera problemområden samt uppmärksamma faktorer och systemfel som resulterar i diskrepans mellan det faktiska och det önskvärda tillståndet. Till detta kommer att på ett övergripande plan förklara varför och rekommendera förändringar, det vill säga identifiera problem som behöver rättas till och problemområden som behöver utredas ytterligare.

Riksdagen antog 1999 miljömålet Levande skogar, som 2005 omsattes i ennationell strategi utarbetad av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Enligtstrategin ska ytterligare 40 000 ha produktiv skogsmark ges formellt skydd iVästerbottens län fram till 2010. På regional nivå har länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsentagit fram en gemensam strategi för att skogsskyddet ska ge såstor naturvårdsnytta som möjligt. De värdekärnor som genom kvalitet, storlek,belägenhet m.m. har bäst förutsättningar att bibehålla sina naturvärden kommeratt prioriteras för formellt skydd.Den biologiska mångfalden i skogen kan endast bevaras utifrån ett landskapsperspektiv.Även om skogsområden ges formellt skydd riskerar de att medtiden förlora känsliga arter om områdena ligger alltför isolerade från varandra.De skyddade områdena måste ligga tillräckligt tätt och naturvårdshänsyn måstetas i det mellanliggande skogslandskapet för att skogsskyddet ska bli effektivt.En central del av strategin är därför identifieringen av värdetrakter, dvs. landskapsavsnitt som har särskilt höga tätheter av skogsbiologiska värdekärnoroch därmed goda möjligheter att på lång sikt behålla sina arter.I Västerbottens län har 26 värdetrakter avgränsats utifrån de värdekärnorsom är kända av myndigheter och skogsbolag. Inom värdetrakterna ska förutsättningarskapas för livskraftiga populationer av samtliga inom regionen naturligtförekommande arter. En stor del av det formella skyddsarbetet i länetkommer att koncentreras till dessa trakter. Utanför värdetrakterna inriktasskyddsarbetet på kluster av värdekärnor samt värdekärnor av särskilt hög kvalitet.För att skyddet ska bli biologiskt effektivt krävs samverkan mellan alla inblandade:myndigheter, markägare och övriga intressenter. Det formella skyddsom beslutas av myndigheterna måste samordnas med markägarnas frivilligaavsättningar så att ett system av skyddad skog byggs upp i landskapet. Ensådan samverkan är endast möjlig om såväl myndigheter som övriga aktörervisar prov på, Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Riksdagen antog 1999 miljömålet Levande skogar, som 2005 omsattes i ennationell strategi utarbetad av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Enligtstrategin ska ytterligare 40 000 ha produktiv skogsmark ges formellt skydd iVästerbottens län fram till 2010. På regional nivå har länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsentagit fram en gemensam strategi för att skogsskyddet ska ge såstor naturvårdsnytta som möjligt. De värdekärnor som genom kvalitet, storlek,belägenhet m.m. har bäst förutsättningar att bibehålla sina naturvärden kommeratt prioriteras för formellt skydd.Den biologiska mångfalden i skogen kan endast bevaras utifrån ett landskapsperspektiv.Även om skogsområden ges formellt skydd riskerar de att medtiden förlora känsliga arter om områdena ligger alltför isolerade från varandra.De skyddade områdena måste ligga tillräckligt tätt och naturvårdshänsyn måstetas i det mellanliggande skogslandskapet för att skogsskyddet ska bli effektivt.En central del av strategin är därför identifieringen av värdetrakter, dvs. landskapsavsnitt som har särskilt höga tätheter av skogsbiologiska värdekärnoroch därmed goda möjligheter att på lång sikt behålla sina arter.I Västerbottens län har 26 värdetrakter avgränsats utifrån de värdekärnorsom är kända av myndigheter och skogsbolag. Inom värdetrakterna ska förutsättningarskapas för livskraftiga populationer av samtliga inom regionen naturligtförekommande arter. En stor del av det formella skyddsarbetet i länetkommer att koncentreras till dessa trakter. Utanför värdetrakterna inriktasskyddsarbetet på kluster av värdekärnor samt värdekärnor av särskilt hög kvalitet.För att skyddet ska bli biologiskt effektivt krävs samverkan mellan alla inblandade:myndigheter, markägare och övriga intressenter. Det formella skyddsom beslutas av myndigheterna måste samordnas med markägarnas frivilligaavsättningar så att ett system av skyddad skog byggs upp i landskapet. Ensådan samverkan är endast möjlig om såväl myndigheter som övriga aktörervisar prov på, Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Den sydsvenska lövskogen är den mest artrika naturtypen i landet och hyser också det största antalet rödlistade arter. Endast en liten andel av de värdefulla lövskogarna är idag skyddad. Lövskogarna i sydligaste Sverige tillhör den nemorala zonen där sommargröna lövskogar ursprungligen dominerat. Mer än 80 procent av jordens nemorala skogar har utplånats av människan och de tillhör därmed ett av jordens mest hotade ekosystem. Den sydsvenska ädellövskogen befinner sig med all sannolikhet i den kritiska fas då mindre än 20 procent av den ursprungliga livsmiljön finns kvar och utdöendet av arter ökar kraftigt. Under de senaste 200 åren har 98 procent av den äldre ädellövskogen (> 130 år), som har störst betydelse för den biologiska mångfalden, försvunnit från de tre sydligaste länen.För hundra år sedan tillhörde Halland de mest virkesfattiga regionerna i landet och lövträd och tall var de vanligaste trädslagen. Idag är situationen den omvända - här finns landets mest högproduktiva skogsmark (tillsammans med Skåne) och granen har ensam en mycket större virkesvolym än alla andra trädslag tillsammans i länets skogar.Miljökonsekvenserna av denna utveckling har bland annat blivit en utarmning av skogarnas växt- och djurliv, en förmörkad landskapsbild och en ökad försurning av mark och vatten. Hundratals växter och djur riskerar att utrotas från de halländska skogarna på grund av att deras livsmiljö blivit alltför begränsad och fragmenterad. Många lövskogsområden ligger idag som isolerade öar omgivna av stora barrskogar som fungerar som spridningsbarriärer för många arter med en begränsad spridningsförmåga.Unika inblickar i växt- och djurlivet för ca 200 år sedan ger Pehr Osbecks och Elias Fries anteckningar från södra Halland respektive Femsjötrakten. Dessa bekräftar tydligt att många arter har minskat starkt eller försvunnit helt i senare tid. I södra Halland noterades under 1700-talet 39 numera rödlistade skalbaggar, varav 35 arter inte har påträffats här i modern tid, Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Boken Kulturmiljövård i skogen, en gemensam satsning mellan Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet, har på kort tid blivit en succé. Boken har nyligen tryckts om i en 3:e upplaga och bildar ryggraden i den pågående riksomfattande studiekampanjen kring skogens kulturlämningar.

I Västernorrlands län finns av tradition ett nära samarbete mellan Skogsvårdsstyrelsen och kulturmiljövården. Sedan 1987 pågår dessutom en revideringsinventering av forn­lämningar i länet. Länsstyrelsen räknar därför med en stor genomslagskraft för utbildningskampanjen, vilket i sin tur bl a kommer att leda till ökad aktivitet med inrapporte­ring till länsstyrelsen, vilket i sin tur bidrar till ökad kun­skap om fornlämningarna ...

Örebro län finns stora skogsområden med lämningar efter bergshantering. I länets studiecirkelverksamhet kring skogens kulturminnen kommer hembygdsrörelsen med sina 50 lokala föreningar att spela en aktiv roll med att sprida kampanjens budskap.

Upptäckten av hackerörens land­skap ställer kulturmiljövården in­för nya utmaningar eftersom de formar hela fossila landskap, sto­ra som halva socknar. Därför har de redan hamnat i intressemot­sättningar med det moderna skogsbruket. Hackerörsområde­na framstår idag som en ofattbar odlarbragd i forntiden, men de ger även i geologiskt och skogs­historiskt perspektiv upphov till nya frågeställningar.

Vid SMHI har gjorts analyser av klimatförhållanden de senaste 45-50 åren för 5 områden i Sverige: FJärås, Simlången, Soderåsen, Ronneby och Vindeln.Man har undersökt frekvensen av stormar, olika temperaturförlopp och beräknat markvattenunderskott för att klarlägga vilka år som kan betraktas som extrema.I denna rapport redovisas områdesvis resultaten som markvattenunderskottets avvikelser från långtidsmedelvärdet månad för månad, antalet dygn med stora markvattenunderskott, antalet dygn med extrema temperaturförlopp samt frekvens av svåra stormar och deras maxvind.Beräkningarna av markvattenunderskottet har gjorts på dygnsbasis. Uppgifter för kortare perioder än de här redovisade kan fås efter kontakt med SMHI.Markvattenberäkningarna har visat att det inte alltid är åren med minst nederbörd som får det största markvattenunderskottet, se tex Simlången 1983, fig.4, då nederbörden var så hög som 1126 mm, samt tabell 3.Figurerna över avvikelserna från långtidsmedelvärdet (bilaga 2) visar att det är tämligen vanligt med ganska stora avvikelser både uppåt och nedåt. Inga tydliga trender kan ses i dessa figurer, men när det gäller flest antal dagar med stor marktorka (tabell 3) överväger åren efter 1960.Temperaturstudien visar att temperaturklimatet har förändrats från omkring 1940 i riktning mot ett kallare klimat. Temperatursänkningen är mest märkbar i norra Sverige, både vinter och sommartemperaturernas medelnivåer har sjunkit. Då det gäller frost under växtperioden, stora temperatursvängningar på ett dygn mellan plus och minusgrader och snabba sänkningar av dygnsmedeltemperaturen, märks däremot inte någon trend mot högre frekvens av dylika temperaturförlopp. Extrema temperaturhändelser kan i vissa fall sammanfalla med låg skoglig tillväxt.I sydvästra Sverige har antalet stormar varit stort under åren från 1967 och framåt. Under sanna period har även ovanligt många verkligt svåra stormar förekommit. I kontrast härtill framstår 15-årsperioden närmast dessförinnan som o