Search

Möjligheten att använda TLS och terrester (digital) fotogrammetri i skogsrelaterade miljöer samt att skapa 3D-punktmoln lyfts fram. Biofysiska parametrar och egenskaper hos träd behandlas i texten där främst diameter vid brösthöjd (DBH) framkommer ofta. Traditionell skogsbruksmätning har begränsningar vid mätning av vissa parametrar som krondjup och låg kronhöjd, vilket TLS adresserar mer effektivt. Övervakning av biomassa för skog är mycket viktig för att kartlägga koldioxidnivåer, bioenergi, biobränsle och potentiella skogsfaror. Detta tyder på att biomassor och parametrar såsom DBH är väldigt viktigt för att bevara skogsmiljöer. Målet för studien är att utreda skillnaderna mellan TLS och terrester fotogrammetri samt att ta reda på de bästa metoderna vid dokumentering av träd i parkmiljö. Denna studie genomförs därför för att undersöka skillnaderna mellan TLS och terrester fotogrammetri i dokumentation och validering av vanliga skogsattribut som används för att mäta trädens olika attribut. Ett sådant skogsattribut innefattar diameter vid brösthöjd (DBH). Beräkningar av RMS i plan och höjd samt medelavvikelsen utfördes även för att bedöma hur TLS och terrester fotogrammetri skiljer sig från ett sant värde. Ute i fält utfördes totalt 4 fria stationsetableringar som mättes in med ca 6 bakåtobjekt. Kontroll och- stödpunkter mättes in med totalstation som sedan jämfördes med punkmolnsdata samt även användes för georeferering. Även sfärer etablerades och mättes in runt området som användes för georeferering. Under databearbetning så har främst Trimble RealWorks, Agisoft Metashape och Excel använts. Avgränsningar i studien var Regementsparken i Gävle och handlar för det mesta om terrester fotogrammetri och TLS. Studien visar att TLS har bättre punktmolnskvalitet i form av fler antal punkter (cirka 396 miljoner) än vad terrester fotogrammetri kan åstadkomma (cirka 27 - 33 miljoner). Däremot visades det att den sistnämnda föredras när det kommer till kostnad, där kostnad, The possibillity to use TLS and terrestrial (digital) photogrammetry in forest-related environments and to create 3D point clouds is highlighted. Biophysical parameters that form tree characteristics are addressed in the text. Traditional forestry measurements have limitations when measuring certain parameters such as crown depth and low crown height, which TLS addresses more effectively. The surveillance of biomass in forestry is important for mapping carbon dioxide, bioenergy, biofuel and potential forest hazards. This indicates that biomass and parameters such as DBH are very important for preserving forest environments. The goal of the study is to investigate the differences between TLS and terrestrial photogrammetry and to identify the best methods for documenting trees in park environment. This study is conducted to examine the differences between TLS and terrestrial photogrammetry in the documentation and validation of a common forest attribute, specifically Diameter at breast height (DBH). Calculations of RMS in planimetry and height as well as the mean derivation, were also performed to assess how TLS and terrestrial photogrammetry differ from a true value. A total of 4 free station setups were performed with 6 measured backsight objects in the field. Check and- control points were measured with a totalstation that were later compared with the pointcloud data as well as used for georeferencing. Spheres were also established and measured around the study area and was used for the georeferencing. During dataprocessing the following programs were used; Trimble RealWorks, Agisoft Metashape and Excel. The study was bound to Regementsparken in Gävle and focuses on TLS and terrestrial photogrammetry. The study shows that TLS provides better point cloud quality in terms of a higher number of points (approximately 396 million) compared to what terrestrial photogrammetry can achieve (approximately 27 – 33 million). It was shown that the latter is preferred in terms

Dagens avverkningsindustri har under de senaste årtionden mekaniserat med tyngre maskiner som ökar effektiviteten och precisionen av arbetsprocessen. Det är viktigt att konstant anpassa arbetsrutiner och säkerhetsarbetet till den snabbt utvecklande arbetsmiljön. Organisationens säkerhetskultur är en bra indikator på hur väl säkerhetsarbetet genomförs och ger en god insikt på hur säkerheten hanteras på individ- och organisationsnivå. En metod för att undersöka säkerhetsmognaden är att analysera företagets anställda på olika nivåer inom verksamheten och se hur de olika rollerna arbetar med ett antal viktiga aspekter för säkerhetsarbete. Därför har rapporten som syfte att svara på följande forskningsfrågor: (1) Är digitala enkäter lämpliga verktyg för att samla in relevant data för att bedöma säkerhetskulturen hos ett företag? (2) Kan den nuvarande säkerhetskulturen hos Stora Enso bedömas med hjälp av Bradley Curve och i så fall vad är mognadsgraden? (3) Vad för förbättringsförslag kan vi ge på Stora Ensos nuvarande riskhanteringssystem? Genom att skicka ut enkäter till anställda, kunde information om deras bemötande i viktiga säkerhetsfrågor kvantifieras med hjälp av ett numeriskt poängsystem. Enkätverktyget samlade in ett bra antal svar som visade en god tillförlitlighet, vilket innebär att enkäter är ett lämpligt verktyg för relevant datainsamling. Stora Ensos säkerhetskultur kan bedömas med hjälp av Bradley Curve, som visar att verksamheten har nått independent-nivån på kurvan. Genom att uppmuntra anställda till att rapportera flera incidenter och tillbud och använda sig av tillgängliga säkerhetsverktyg, kan man förbättra kommunikationen och därmed säkerhetskulturen och utvecklingsarbetet inom företaget., The logging industry today has mechanized with heavier machinery over the past decades, increasing the efficiency and precision of the work process. It is important to constantly adapt work routines and safety practices to the rapidly evolving work environment. The organization's safety culture is a good indicator of how well safety practices are implemented and provides good insight into how safety is managed at both the individual and organizational levels. A method to investigate safety maturity is to analyze the company's employees at various levels within the organization and see how the different roles work with several important aspects of safety work. Therefore, the report aims to answer the following research questions: (1) Are digital surveys suitable tools for collecting relevant data to assess a company's safety culture? (2) Can the current safety culture at Stora Enso be assessed using the Bradley Curve and, if so, what is the maturity level? (3) What improvement suggestions can we provide for Stora Enso's current risk management system? By sending out surveys to employees, information about their responses to important safety issues could be quantified using a numerical scoring system. The survey tool collected a good number of responses that showed good reliability, indicating that surveys are a suitable tool for relevant data collection. Stora Enso's safety culture can be assessed using the Bradley Curve, which shows that the company has reached the independent level on the curve. By encouraging employees to report more incidents and near-misses and to use available safety tools, communication can be improved, thereby enhancing the safety culture and development work within the company.

The aim of this thesis is to analyse how Kerstin Ekman's novel Rövarna i Skuleskogen (1988; published as The Forest of Hours 1998) depicts and reflects about humanity, forest and the relation between the two, and furthermore to discuss how the novel explores the concepts of knowledge and purpose. The study is situated within the context of ordinary language criticism, and builds upon Toril Moi's discussion of method in literary criticism, as well as Cora Diamond's and Ingeborg Löfgren's discussion of philosophical thought in fiction. The first part of the analysis discusses the novel's ambiguous protagonist, Skord, who is a troll at the start of the story but due to interaction with the human world becomes partly human. Notable is that the novel does not invite a binary discussion of Skord, as being either human or troll, but rather that Skord is portrayed as being simultaneously human and troll. I argue that Skord can be approached with the term "skev", a Swedish queer-inspired term describing disruptions of the normal in a multitude of ways, as Skord's identity is portrayed as fluid beyond human binary categories. Contrary to previous research, where Skord is mainly considered as an effective plot device for portraying and criticizing anthropocentrism and western thought, I further argue that the tender points of Skord’s story, which actualize the suffering and loneliness that can come from differing from existing norms, constitute a significant way in which the novel reflects on humanity, non-humanity and border drawing. The second part of the analysis discusses the depiction of Skuleskogen (the Skule forest) and how the novel’s characters interact with it. Even though most humans are afraid of the forest and its teeming life, and instead try to organize, systematize and subdue their surroundings, this anthropocentric imagined opposition between "nature" and "civilization" is dissolved by the novel as a picture that keeps (some) humans captive. Furthermore, a few

This thesis examines the depiction of trees and forests in four Swedish picturebooks – Sagan om den underbara familjen Kanin och rymdskeppet (Björnstjerna 2020), Furan (Adbåge 2021), Den lilla Spenatgumman (Widmark, Karinsdotter & Dziubak 2022) and Morsan är haffad (Sjölin & Bartilsson 2023). Based on ecocritical theory and with the Phyto-Analysis Map as a tool, I let the trees and the forests be the center of attention. The starting point of the analysis is questions about how the trees and forests in the iconotext are depicted in relation to the Antropocene as well as anthropocentric and ecocentric ideas. The study also examine how the trees and forests in the iconotext are depicted in relation to folk beliefs and Swedish forests of today. The analysis highlights traces of the Antropocene and unsustainable Swedish forestry in the picturebooks, as well as some romanticism and associations to both old and more modern folk beliefs about trees and forests. All four books convey an ecocentric message, but they do so in different ways, such as depictions of protagonists saving forests from being cut down or descriptions of humans and trees as kin. I argue that the antropomorphization of trees in picturebooks may lead the reader to adopt a more ecocentric way of thinking, but that it depends on the context, for example how the antropomorphization is performed and the reader’s experiences.

Hästen har använts av människan i flera årtionden och har varit mycket behjälplig i skogen när det gäller bär- och draghjälp. Det har sedan dess skett en hel del förändringar. Under 1900-talet började mekaniseringen och utvecklingen av maskiner, vilket ledde till att hästens användningsområden blev övertagna av maskinerna. Det märktes som mest under 1970- och 1980-talet. De entreprenörer som då jobbade med hästen i skogen menar att det blev svårt att fortsätta att använda sig av hästen som arbetsverktyg. Sedan dess har det skett en större förändring och idag använder en del entreprenörer sig av hästen utan att fundera över om den ska ersättas med maskiner. Det beror till största del på att idag har en del av markägarnas syn ändrats på hur de vill sköta och bruka sina skogar. Det är i vissa fall så att markägaren inte bor på sin fastighet och när han eller hon väl är där, vill man inte komma till sin skog och se den sönderkörd efter att en åtgärd har utförts. Då kan hästen vara ett bra alternativ Det underlättar också för markägare då det är vanligt att entreprenörer som använder sig av häst, och som också har en stor skoglig kunskap, förvaltar fastigheten på ett eller annat sätt än det idag normala. Något som kan vara intressant för markägare som inte har kunskap om skog och om hur man ska bruka den. Syftet med arbetet var att ta reda på om hästen har en roll i framtidens skogsbruk. Genom djupintervjuer med dels personer som jobbar med hästen i skogen och dels personer som har en mer produktionsinriktad roll i skogen, samt enkätsvar från självverksamma markägare och personer som har ett intresse i brukshästar, har det framkommit en tydlig bild av hur framtiden för hästen i skogen kommer att vara. När det kommer till respondenterna som arbetar med hästen i skogen, så anser de att det absolut finns en marknad för hästen idag och i framtidens skogsbruk. Det tror även de personer som har ett intresse av brukshästar. Hos dem finns det även ett intresse av att arbeta med, Horses have been used by humans for decades and have been very helpful in the forest for carrying and pulling. Since then, there have been many changes. In the 20th century, mechanization and the development of machinery began, leading to the horse's uses being taken over by machines. This was most noticeable in the 1970s and 1980s. Entrepreneurs who worked with horses in the forest at that time say that it became difficult to continue using horses as working tools. Since then, there has been a major change and today contractors use horses without worrying about being replaced. This is largely because today some of the landowners' views have changed on how they want to manage their forests. In some cases, landowners do not live on their property, and when they do, they do not want to come to their forest and see it cut up after an operation has been carried out. Then the horse is a good complement. It also makes it easier for the landowner, as it is common for the contractors who use the horse, who also have a great deal of forestry knowledge, to manage the property in one way or another, which is beneficial for landowners who have no knowledge of forests and how to manage them. The aim of the work was to find out whether the horse has a role in future forestry. Through in-depth interviews with people who work with horses in the forest and people who have a more production-oriented role in the forest, as well as questionnaire responses from self-employed landowners and people who have an interest in working horses, a clear picture has emerged of what the future of the horse in the forest will be. When it comes to respondents who work with horses in the forest, they believe that there is definitely a market for horses today and in future forestry. The people who have an interest in working horses also believe this. They are also interested in working with horses in the forest. The respondents who work in production instead believe that there will probably be smaller

Den omfattande urbaniseringen har ökat den tätortsnära skogens betydelse för oss människor. Samtidigt riskerar den tätortsnära skogen att byggas bort i den pågående stadsutvecklingen. Det är därför viktigt att dokumentera skogens värden och kvaliteter för att kunna bevara och utveckla dessa. Ett annat viktigt argument är naturmiljöns förmåga att bidra till återhämtning, vilket är högst relevant i ett samhälle där den stressrelaterade psykiska ohälsan har ökat kraftigt. Umeå är en av de kommuner i norra Sverige som har en positiv befolkningsutveckling och som strävar efter en hållbar och hälsosam stadsutveckling. Som en del av sitt hållbarhetsarbete vill de nu utvärdera vilka befintliga värden och kvaliteter deras tätortsnära skogsområden innehar. Syftet med detta arbete var därför att hjälpa Umeå kommun att identifiera och utvärdera lämpliga platser för sociala värden i ett av deras skogsområden, med fokus på återhämtning. Målet var också att förse Umeå kommun med ett underlag för vilka kvaliteter som finns i den tätortsnära skogsmiljön och vilka som behöver stärkas för att kommunen ska nå sina aktuella mål och visioner. För att lokalisera lämpliga platser för återhämtning i det utvalda skogsområdet så användes underlaget från en inventering som tidigare genomförts i området, samt en orienteringskarta. Platsernas potential för återhämtning utvärderades sedan med hjälp av fem upplevelsevärden (Vildhet, Rofylldhet, Artrikedom, Rymd och Kultur). Därefter utvärderades platsernas kvaliteter med utgångspunkt från Umeå kommuns egna parkkvaliteter som beskriver vad en plats kan användas till. Bedömningen baserades på fyra aktiva kvaliteter (Mötesplats, Motionsaktivitet, Lek och Aktivitet året runt) samt fem passiva kvaliteter (Lugn och Rofylldhet, Årstidsväxlingar, Blomprakt, Artrikedom och Vild/Naturlig). Resultatet visade att den mest återhämtande skogsmiljön karaktäriseras av Rofylldhet, Rymd och Vildhet och att en sådan miljö återfinns längre in i skogsområdet. Främst i, Extensive urbanization has increased the value of urban forests for us humans. At the same time, forested areas risk being removed in the ongoing urban development. Therefore, it is important to document the values and qualities of the urban forests to be able to preserve and develop them. Another important argument is the natural environment's ability to provide mental and physical restoration, which is highly relevant in a society where stress-related mental illnesses have increased significantly. Umeå is one of the municipalities in northern Sweden that has a positive population trend and that strives for a sustainable and healthy urban development. As part of their sustainability efforts, they wish to evaluate what values and qualities that their urban forest areas currently have. The purpose of this study was therefore to assist Umeå municipality in identifying and evaluating suitable sites for social values in one of their urban forest areas, with a focus on restoration. The goal was also to provide the municipality with a basis for which qualities that exist, and which need to be strengthened in the urban forest environment for them to be able to achieve their current goals and visions. To locate suitable sites for restoration in the forest landscape, data from an inventory previously conducted in the area and an orientation map were used. The sites' potential for restoration was then evaluated using five perceived sensory dimensions (Wild, Serene, Rich in species, Space and Culture). Thereafter, the qualities on the sites were evaluated based on Umeå Municipality's own park qualities that describe what a site can be used for, including four active qualities (Meeting place, Exercise activity, Play, Year-round activity) and five passive qualities (Tranquility and Serenity, Seasonal changes, Floral splendor, Biodiversity and Wild/Natural). The results showed that the most restorative forest environment is characterized by Serenity, Space and Wilderness, and tha

Mot bakgrund av pågående intressekonflikter rörande klimatfrågan i relation till hanteringen av den svenska skogen, analyseras och jämförs inom ramen för denna studie de senaste decenniernas utveckling av EU-rättslig reglering med relevans för hantering av skog och skogsmark (inklusive EU:s skogsstrategier) med utvecklingen av svensk rättslig reglering med relevans för samma ämnesområde. Analysen utgår från ett klimatperspektiv med grund i aktuell naturvetenskaplig forskning och fokuserar på hur de olika regleringarna skulle kunna tänkas påverka skogens klimateffekter. Metoden som använts i studien är dels rättshistorisk, dels rättsvetenskaplig och dels jämförande. Studiens resultat visar att både EU-reglering och svensk reglering utvecklats till att i allt högre grad prioritera bevarande och hänsyn till naturen i relation till hanteringen av skog, och att de därigenom till viss del kommit att begränsa de positiva klimateffekter som bruket av skog kan ge upphov till. Den svenska regleringen går dock inte lika långt som EU-regleringen och kan, genom sitt fortsatta fokus på produktion inom skogsbruket, därför bedömas som något mer klimatpositiv. I de delar bevarande av skog också kan ge upphov till positiva klimateffekter finns dock vissa brister inom den svenska regleringen.

Denna studie undersöker orsaker och motiv till bönders skogsägande och försäljning av skog till trävarubolag i samband med industrialiseringen ca 1850–1906. För detta har hundratals yttranden från lokala och regionala företrädare insända till Norrlandskommittén 1902 analyserats tillsammans med dess betänkande, utifrån en historisk kontext, tidigare forskning och ekonomisk teori. Det finns en populärhistorisk förställning om att bolagen lurade bönderna att sälja skogen för en spottstyver, så kallat baggböleri. Även om oegentligheter kan ha förekommit, visar denna studie att de inte var allmänt förekommande vid bolagens uppköp av skogsfastigheter. Istället tecknas en mångfacetterad bild, där den ekonomiska dimensionen framträder som central, medan sociala, personliga, samhälleliga och legala faktorer också påverkade händelseförloppen. Det fanns ofta rationella orsaker och motiv till skogsförsäljningarna, som att bolagen betalade mer än taxeringsvärdet, eller att skuldsättning motiverade en försäljning. Okunskap om värdet kan också spelat en roll under den första fasen av industrialiseringen, vilket senare bidrog till den fortsatta händelseutvecklingen. Pengarna från skogsförsäljning använde bönderna för exempelvis ett högre välstånd, konsumtion, sparande, amorteringar, fördelning mellan arvingar, köp av nya gårdar, eller som startkapital för flytt inom Sverige eller till Amerika. Institutionella förändringar rörande ägande och nyttjande av skogen hade en central roll för utvecklingen; från avvittringen när bönderna fick fri äganderätt över stora skogsskiften till ökad reglering av ägandet och införandet av Bolagsförbudslagen 1906 som effektivt hindrade bönderna i norra Sverige från att fortsatt sälja skogsskiften till trävarubolag. Norrlandskommitténs betänkande 1904 visar att motiven till att föreslå ny reglering av äganderätten var för att värna jordbruket. När det kunde löna sig mer att leva på avkastningen av kapitalet från skogsförsäljningen än på jordbruket m

Denna studie undersökte vilka tänkbara effekter applicering av biokol i boreal skogsmark kan ge och vart den största nyttan kan finnas. Studien uppfördes som litteraturstudie och sammanställde relevant forskningsresultat som behandlar biokol i boreal skogsmark. Resultatet visar ökningar i tillväxt hos tall på magrare marker med grövre textur. En ökning av pH-värde noterades vilket generellt ökar markens katjonbyteskapacitet och höjer tillgången på tillgänglig näring. Försurning av skogsmark kan minskas genom biokolets pH-höjande egenskaper. Markens vattenegenskaper påverkades genom en ökning av markfuktighet och kan minska riskerna för skador orsakade av abiotiska och biotiska skadegörare. Utflödet av koldioxid från marken ökade marginellt i förhållande till mängden tillfört kol genom biokolets kolhalt samt markens bundna kollager. Genom framtida kolkreditsystem med applicering av biokol i skogsmark öppnar det upp möjligheter till andra ekonomiska inkomstkällor för skogsägaren än det traditionella virkesvärdet.

Ett osynligt stycke tyg är en essä som utgår från två olika, men ändå överlappande, konstnärliga processer; forskningsprojektet FACT stage one, och det soldrivna, ljudkonstprojektet UNDER. Essän utforskar ljudets och lyssnandets specifika kapaciteter utifrån min konstnärliga fältinspelningspraktik, vilket är den “ljudmodalitet” som jag har arbetat med i över 20 år. Texten diskuterar ljudets och lyssnandets platsrelaterade, politiska och dolda förmågor när det gäller att utmana det “vi tror vi vet” om mänskliga och mer-än-mänskliga organismer – och som ett möjligt verktyg för att hitta öppningar och uppenbarelser bortom stereotypt vetande.

Den fysiska miljön har betydelse för barns meningsskapande, och en plats där meningsskapande sker i förskolan är skogen. Intresset för att bedriva förskoleverksamhet i skogen har ökat de senaste decennierna. Musik har länge haft en central plats i förskolans verksamhet, men forskning om musik i förskolan fokuserar ofta på inomhusmiljön. Forskning visar dock att det finns fördelar med att genomföra musikaliska aktiviteter utomhus. Kontexten har betydelse för musikaliskt meningsskapande, och syftet med denna studie är därför att undersöka hur skogen används som plats för ljud- och musikupplevelser för och av förskolebarn, och vilka meningserbjudanden som möjliggörs genom dessa upplevelser. Gibsons teori om meningserbjudanden används i kombination med teorier om musicking och musikaliska meningserbjudanden för att belysa barns möjliga meningsskapande i skärningspunkten mellan skog som plats och ljud- och musikupplevelser. Barns ljud- och musikupplevelser i skogen hos tre förskolegrupper har genom etnografiinspirerad metod observerats. Etiska riktlinjer har följts i enlighet med Vetenskapsrådet. Resultatet visar en skillnad i hur pedagoger och barn använder skogen som plats för ljud- och musikaktiviteter där pedagogernas musikaliska meningserbjudanden främst består av ett kulturarv av traditionella sånger som överförs till barnen. Genom dessa upplevelser möjliggörs framför allt meningsskapande genom musik där andra ämnen än musik hamnar i fokus. Musikaktiviteterna av barn kännetecknas både av ett reproducerande av tidigare inlärda sånger, men även nyskapande av musik, där sociala processer av musicking leder till meningsskapande. Meningsskapande sker genom både receptiva och produktiva musikaliska meningserbjudanden där producenterna består av människor, djur och skog. Interaktion i ljud- och musikupplevelserna leder till att en ömsesidighet skapas mellan skogen och barnen, där också pedagogerna, tidsutrymmet och barns tidigare erfarenheter har visat sig spela en betyde, The physical environment affects children´s meaning making, and one place where meaning making occurs in preschool is the forest. The interest for preschool education in the forest has increased during the last decades. Music has since a long time had a central place in preschool education, but research about music in preschool often focus on the indoor environment. However, research shows that there are benefits from conducting musical activities outdoors. The context has impact on musical meaning making, and the aim of this study is therefore to examine how the forest is used as a place for sound and music experiences for and by preschool children, and what affordances that is made possible through these experiences. Gibson´s theory of affordance is used in combination with theories of musicking and musical affordances to shed light om children´s possible meaning making in the intersection between forest as a place and sound and music experiences. Children´s sound and music experiences in the forest at three preschool groups has through ethnographic inspired method been observed. Ethical guidelines have been followed accordning to Vetenskapsrådet. The result shows a difference in how pedagogues and children use the forest as a place for sound and music activities where the pedagogues’ musical affordances mainly consist of a cultural heritage of traditional songs that is passed on to the children. Through these experiences is especially meaning making through music made possible, where other subjects than music is focused. Music activities by children is characterized by both reproduction of previous learned songs, but also an innovative music making where social processes of musicking leads to meaning making. The meaning making occurs both through receptive and productive musical affordances where the producers consist of humans, animals, and forest. Interaction in sound and music experiences lead to the creation of a reciprocity between the forest and the childre

Norway spruce (Picea abies) is a vital tree species in Sweden's extensive forested landscape. However, the planting of spruce beyond its natural range has made it vulnerable to pests like the spruce bark beetle (Ips typographus), which has caused substantial damage to Swedish forests. With the effects of global warming and climate change becoming increasingly apparent, understanding the factors influencing spruce mortality is crucial for effective forest management. This study aimed to investigate the impact of soil moisture and tree size on the susceptibility of Norway spruce to spruce bark beetle attacks. Using a combination of an Artificial Intelligence (AI) program detecting dead spruce trees and soil moisture data from the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), areas in Stockholm County with dead spruce trees were identified. Spatial analysis using Geographic Information System (GIS) tools and a field survey were conducted to evaluate the hypotheses: H1: Spruce mortality will be higher in areas occurring within mesic soil moisture class (1) than within mesic-moist soil moisture class (2) and moist-wet soil moisture class (3). H2: Large diameter spruce trees will have a higher mortality rate from spruce bark beetle than smaller diameter trees. H3: Spruce mortality will be higher in areas located inside nature reserves. The results confirmed that spruce mortality was higher in areas with dryer soil, Additionally, larger diameter spruce trees exhibited higher mortality rates from spruce bark beetle attacks than smaller trees. Contrary to the initial hypothesis, the study did not find a higher spruce mortality rate in areas located outside nature reserves. The conclusion of this study is that both tree size and soil moisture affect the Norway spruce’s ability to defend itself from spruce bark beetle attacks, but it does not confirm that spruce trees inside nature reserves have a greater mortality rate due to bark beetle attacks than the surrounding area, Gran (Picea abies) är en viktig trädart i Sveriges omfattande skogslandskap. Dock har plantering av gran utanför dess naturliga utbredningsområde gjort den sårbar för skadedjur så som Granbarkborre (Ips typographus), vilket har orsakat betydande skador på svenska skogar. Med effekterna av klimatförändringar är det alltmer viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar granens sårbarhet mot granbarkborren för en effektiv skogsförvaltning. Denna studie syftade till att undersöka påverkan av markfuktighet och trädstorlek. Genom att använda en kombination av ett artificiellt intelligensprogram (AI) som identifierar döda granar och markfuktighetsdata från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), identifierades områden i Stockholms län där det fanns döda granar. En spatial analys med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) och en fältundersökning genomfördes för att utvärdera hypoteserna: H1: Granens dödlighet kommer att vara högre i områden med torr-frisk mark (1) jämfört med områden med frisk-fuktig markfuktighet (2) och fuktig-våt markfuktighet (3). H2: Granar med större diameter kommer att ha en högre dödlighetsgrad från granbarkborrsangrepp än granar med mindre diameter. H3: Granens dödlighet kommer att vara högre i områden i naturreservat än utanför. Resultaten bekräftade att granens dödlighet var högre i torrare områden. Dessutom uppvisade granar med större diameter högre dödlighetsgrad från garnbarkborreangrepp än mindre träd. Resultatet kunde inte bekräfta hypotes H3, man fann inte en högre dödlighetsgrad hos gran i områden inom naturreservat. Slutsatsen av denna studie är att både trädstorlek och markfuktighet påverkar granens förmåga att försvara sig mot granbarkborreangrepp, men den bekräftar inte att naturreservat har en påverkan på granens dödlighet till följd av granbarkborreangrepp än omgivande områden. Studien har bidragit till en bättre förståelse för hur granbarkborren väljer granar. Den har också tillfört mer kunskap och bekräftat att Skogsstyrelsens

I forskningsöversikten redogörs för ett resultat från vad nutida forskning belyser om förskollärarens arbetssätt i skog och natur. Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018) ska alla barn i verksamheten få chansen att vistas i olika naturmiljöer som en del i arbetet för barns hälsa och välbefinnande. I och med att naturliga miljöer som skogar och ängar reduceras i vårt samhälle för att ge plats åt fler vägar, industrier och bostäder finns risken att målet ur Läroplanen blir ouppnåeligt för förskolor i framtiden. De traditionella förskolorna är därför i behov av ett nytänkande i relation till barns miljöengagemang i arbetet för en hållbar utveckling. Skogen erbjuder en mängd olika naturmaterial och omgivningar som på ett naturligt sätt utmanar barnen och bidrar till bättre resultat och inlärning. Förskollärarna möter barnen i deras lek och i ett planerat undervisningsinnehåll. Arbetssättet kännetecknas av att barnen och förskollärarna arbetar sida vid sida och med stöd av omgivningarna hittar förskollärarna utmaningar och möjligheter till ett biologiskt utforskande för barnen. Den verbala kommunikationen är mest framträdande i samband med förskollärarnas stöttning i barnens upptäcker och i barnens begreppsbildning. Materiel som används i skog och naturundervisningen i förskolan är främst naturmaterial. Barnen integrerar med materialen och delar sina hypoteser och tankar med varandra i samtal och i leken., The research overview reports on a result from what contemporary research sheds light on the preschool teacher's working methods in forests and nature. According to the Preschool Curriculum, Lpfö 18 (Skolverket 2018), all children in the organization must have the chance to stay in different natural environments as part of the work for children's health and well-being. With natural environments such as forests and meadows being reduced in our society to make room for more roads, industries and housing, there is a risk that the goal from the Curriculum will become unattainable for preschools in the future. The traditional preschools are therefore in need of new thinking in relation to children's environmental involvement in the work for sustainable development. The forest offers a variety of natural materials and surroundings that naturally challenge the children and contribute to better results and learning. The preschool teachers meet the children in their play and in a planned teaching content. The working method is characterized by the children and the preschool teachers working side by side and with the support of the surroundings, the preschool teachers find challenges and opportunities for biological exploration for the children. Verbal communication is most prominent in connection with the preschool teachers' support in the children's discoveries and in the children's concept formation. Material used in the forest and nature education in the preschool is mainly natural material. The children integrate with the materials and share their hypotheses and thoughts with each other in conversation and in play.

Svenska våtmarker har under flera hundra år dikats ut till förmån för odling av grödor och virkesproduktion. Idag ser verkligheten annorlunda ut och till förmån för klimatet satsar svenska staten nu pengar på att plugga igen diken och återställa dessa numera uttorkade våtmarker. Att huvudsyftet är minskade utsläpp av växthusgaser hindrar dock varken flora eller fauna från att utnyttja dessa nya habitat. Då hotet mot biodiversiteten i världen enligt forskningen är lika allvarligt som klimatförändringarna är det av intresse att veta hur åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser även påverkar artrikedomen lokalt och regionalt. Detta är en studie som utvärderar insektsfaunan på återställda våtmarker och om det går att urskilja några naturvärden baserat på vilka arter som hittats. Mellan 8 augusti och 8 september 2022 användes tre inventeringsmetoder på fyra skogslokaler och tre återställda våtmarker. Lokalerna som stod klara år 2021 är Skogsstyrelsens pilotprojekt för återvätningar. Resultatet visade att även om inga naturvårdsarter hittades, bidrar klimatgynnande återvätning av skogsmark till en ökad biodiversitet redan på kort sikt. Totalt inventerades individer av 35 olika arter och 71% fler arter hittades i våtmarkerna än i skogarna. Sex fynd var arter som specifikt föredrar våtmarker och hittades i lokalerna med öppen vattenspegel, övriga arter i våtmarkerna var generalister. Då många faktorer kan påverka olika arters migration är långsiktig övervakning eftersträvansvärt. Den här studien ger en chans för framtida uppföljning av våtmarkernas utveckling och arters etablering. Vidare en möjlighet att anpassa framtida återvätningar för att minimera utsläpp av växthusgaser och samtidigt maximera biodiversiteten., Swedish wetlands have been drained by ditching for several hundreds of years in favour for forestry and agriculture. Today, the reality looks different, and due to the climate change the Swedish government is now investing money to plug ditches and restore these now dried-up wetlands. The main purpose is to reduce greenhouse gas emissions, but neither flora nor fauna are prevented from utilizing these new habitats. According to research, the threat to global biodiversity is as serious as climate change, it is of interest to know how measures to reduce greenhouse gas emssions also affect local and regional species richness. This is a study that evaluates the insect fauna in restored wetlands and wether any natural values can be discerned based on the species found. Between August 8 and September 8 2022, three sampling methods were used in four forest locations and three restored wetlands. The wetlands which were completed in 2021 are the Swedish Forest Agency´s pilot projects for rewetting. The results showed that even if no conservation species were found, climate-beneficial rewetting of forest land contributes to increased biodiversity in the short term. In total, individuals from 35 different species were surveyed and 71% more species were found in the wetlands than in the forests. Six findings were species that specifically prefer wetlands and were found in locations with open water surfaces, all other species were generalists. As many factors can influence the migration of different species, long-term monitoring is desirable. This study provides an opportunity for future follow-up of the development of wetlands and the establishment of species. Furthermore, an opportunity to adapt future rewetting to both minimize greenhouse gas emissions and at the same time maximize biodiversity.

I weave figurative tapestries, working with themes regarding our relationship to the wild, both in nature and ourselves. I dye my yarns with mushrooms and plants I pick in the forest. I go through this trouble because I want the material to carry a story within itself, I see it as giving it life. This method makes the work divided in three main steps: the foraging, the dyeing, and the weaving.

Wood has been traditionally used as a construction material in Nordic countries such as Sweden dating back to the 12th century. Using wood as a building material for the construction of buildings with more than two stories became the norm around the 1850s and has only increased with the pressing need for more sustainable and environmentally friendly alternatives to materials such as concrete. The aim of this thesis is to bring attention to attitudes towards environmental, economic, and social sustainability of commercial multi-story wood buildings amongst industry professionals. Qualitative data was gathered through digitally conducted, semistructured interviews with six people from within fields related to carpentry, architecture, ecology, and forestry. Three buildings were briefly studied as a part of a case study on multi-story wood buildings: Fyrtornet in Malmö, Sweden, Sara Cultural Centre in Skellefteå, Sweden, and The Oakwood Timber Tower in London, England. The results showed that the practice of constructing multi-story wood buildings wasn’t sustainable because of the intense short rotation forestry pushing ecosystems to extinction. Wood was still considered to be a good alternative to carbon intense materials such as concrete. Limitations include relying on only qualitative data as the methodology, for future research the author suggests conducting a comparative Life cycle assessment (LCA) with a cradle-to-cradle approach, as a way to study environmental impacts of timber versus other natural materials available in Sweden such as clay, straw and hemp.

Due to the importance of a correct tree placement and the wear that occurs to equalizer bars inharvester heads, Komatsu Forest AB in Umeå was interested if the bar could be replaced with ahydraulic system. According to Komatsu, the problems were that the equalizer bars that are responsible forsynchronizing the delimbing knives and feeding mechanism add weight, take up space and have atendency to break before their life expectancy. Some harvester heads do not possess equalizer barsbut this complicates tree length and diameter measurements, risks increasing wear to parts of theharvester head not designed to be in contact with the trees and makes cutting the tree correctlymore difficult during certain actions. Thus, Komatsu saw a potential opportunity to increase thefeeding mechanisms performance and life span through a hydraulic solution. In this thesis, a literature study investigating practiced solutions to similar systems as well asa previous study by Komatsu in the subject are included. Furthermore, the product design process,implementation and verification of the solution are covered. The resulting solution included two Parker A2N0029D2H Series 3000 accumulators and fourParker DSH083NV valves, coupled in parallel pairs to create two arrangements of the final conceptsystem, “Half Control Remastered”; “regenerative coupling force distributor” and “shut off valveflow divider”. During the testing both the Regen and shut off function, mounted on a Komatsu C164harvester head, were observed to help during tree picking, grasping and feeding, but both functions,unfortunately, had disadvantages. The Regen function was unstable since hydraulic flow occurredfrom one cylinder to the other, and the Shut off function was imprecise because it became “choppy”with increased accuracy. While testing the system arranged with the Shut off function in the forest,it assisted during slow feeding as well as feeding while simultaneously forcing rotation, where theharvester head tended to d

I denna studie har kartlagts hur mycket av de biogena utsläppen i Sveriges inventering av växthusgasutsläpp, som rapporteras till EU och UNFCCC, som härrör från inhemsk produktion av biomassa och hur mycket som är importerad råvara. Ett viktigt syfte har varit att belysa i vad mån storleken på de biogena utsläppen från förbränning av biomassa inom energisektorn som redovisas under ’memo items’ CO2 emissions from biomass överensstämmer med storleken på den del av de rapporterade balanserna för förändringar i kolförråden levande och död biomassa som redovisas i sektorn markanvändning och skogsbruk, LULUCF, som kan förknippas med de biogena utsläppen. Rapporten innehåller en djupgående beskrivning av de metoder som idagsläget används för beräkningar av CO2 emissions from biomass, redovisade under ’memo items’ och de metoder som används i beräkningarna av nettoupptag i LULUCF-sektorn där de biogena utsläppen ingår. Den officiella redovisningen av LULUCF-sektorn är en nettoberäkning av kolförrådsförändringar inom Sverige som inkluderar (men inte särredovisar) upptag och avgång av koldioxid. Därför har en kartläggning gjorts av biomassaflöden i Sverige, inklusive export och import, för att möjliggöra en skattning av utsläppen av biogen koldioxid i LULUCF-sektorn och i vilken utsträckning dessa kan förknippas med utsläpp från energiproduktion från biogent bränsle i Sverige. Tillförseln av skogsråvaror från import och från inhemskt skogsbruk till industrin, inklusive rundved, avverkningsrester samt brännved och annat som används direkt av hushållen, motsvarade nästan 70 miljoner ton koldioxid varav ca 6 miljoner ton härrör från import. Ungefär hälften av rundvirket som tas ut från skogen blir pappersmassa och träprodukter. Resten (brännved, flis, spån, bark, svartlut) används främst till energiframställning och motsvarar ca 32 miljoner ton koldioxid. Utöver rundvirket tas avverkningsrester (grenar och toppar från skogsbruket) tillvara för energiproduktion motsvarande ca 3,5

Skogsbruket och renskötseln verkar idag på samma marker, vilka nyttjas för råvara och som betesmark. Renskötseln är beroende av skogar med bottenskikt av lav- eller lavrik typ då marklav är en essentiell födotillgång för renen vintertid. Denna studie analyserade egenskaper för skog på lavmark samt undersökte hur utvecklingen sett ut mellan 1985 och 2018 inom det svenska renskötselområdet, baserat på data från svenska Riksskogstaxeringens inventeringar. Utöver analys av egenskaper och förändring undersöktes även lavmarkens geografiska fördelning. Resultat visar att skog på lavmark generellt är gles med högt ljusinsläpp. Arealen lavmark har minskat kraftigt inom renskötselområdet och kvalitén på kvarvarande lavmark har försämrats vilket innebär en minskad fodertillgång för renen. Endast en mindre andel lavmark finns kustnära, vilket är det område där behovet av lavmark som bete generellt är högt vintertid., Forestry and reindeer husbandry uses the same land areas, for wood production and as grazing areas, respectively. The reindeer husbandry is dependent on forests with ground lichen as it is an essential food source for the reindeers during winter. This study analysed, characteristics of forest with ground lichens and examined the change of these forests between 1985 and 2018 within the Swedish reindeer husbandry area, based on data from the Swedish National Forest Inventory. In addition to analysis of characteristics and change, the geographical distribution of the ground lichen was also investigated. Study results shows that forests in areas with ground lichens is sparse with generally high light penetration. The overall areal distribution of ground lichens has declined in the reindeer husbandry area and the quality of the remaining areas with ground lichens has detoriated, which means a decreased food source for the reindeers. Only a small part of the area with ground lichens are located in coastal areas, where the need of ground lichens to graze is generally high during winter.

Under de senaste åren har förekomsten av granbarkborren stigit. Detta beror på en ökad mängd substrat som finns tillgängliga för granbarkborren, det huvudsakliga substratet för arten är gran. Angreppen sker i de flesta fall på granar vars vitalitet är nedsatt på grund av exempelvis värme och solexponering. Med en ökad risk för angrepp och spridning av granbarkborren kan en fastighets avkastningsvärde riskera att sjunka då grantimret inte har samma värde efter ett angrepp. Syftet med denna studie är därav att kartlägga granbarkborrens inverkan på överlåtelsesituationer och även innehavssituationer. Studien genomfördes som en intervjustudie där tre olika grupper intervjuades, skogsägare, fastighetsmäklare och bankrådgivare, för att få tre olika perspektiv på granbarkborrens inverkan på fastigheters värdering. Resultatet från intervjuerna med de tre grupperna visade att det finns en viss värdeminskningseffekt från granbarkborren men att det är väldigt svårt att sätta en exakt siffra. Det behövs fortsatt forskning inom området då det i nuläget råder brist på studier inom granbarkborrens inverkan på fastighetspriser., The presence of spruce bark beetle has risen in the latest years. This is mainly because of an increase in substrate for the beetle, which is Norway spruce. The infestation usually occurs on Norway spruce individuals which have decreased vitality because of drought and sun exposure. With an increased risk of outbreaks and spreading of the spruce bark beetle a property’s yield value risk lowering because of lower timber values after an outbreak. The purpose of this study is to map the spruce bark beetle’s impact on conveyance and possession situations. The study was carried out as an interview study where three different groups were interviewed, forest owners, real estate agents and bank consultants, to get three different perspectives on the impact of spruce bark beetle on property valuation. The result from the interviews with the three groups showed that there is a certain value decreasing effect from the spruce bark beetle but that it is very difficult to say an exact number on the decrease. More research is needed within the field because of the current lack of studies on how the spruce bark beetle impacts property valuation.

Klimatförändringarna och hållbarhetsfrågan kopplat till skogsnäringen har gett upphov till en del av skogsdebatten, där mål kring bioekonomi ligger i konflikt med att avsätta mer skog till förmån för biologisk mångfald. Förnybara produkter tillverkade av skoglig råvara har en roll i denna debatt, och är idag ett kontroversiellt ämne. Då olika målsättningar redan idag ligger i konflikt med varandra i ett ständigt växande samhälle uppstår problem. Vad ska skogen användas till? Ska förnybara produkter tillverkas för att bidra till en växande bioekonomi för att sträva mot en fossilfri framtid, eller ska fokus ligga på att bevara mer skog? Skogen tyngs idag av många anspråk, vilket föder frågan: hur ställer sig människor till detta? Mer specifikt, hur ställer sig människor till produkter tillverkade av förnybar råvara och hur relaterar denna syn till inställningen till skogsindustrin? Syftet med studien är att undersöka dessa attityder och ta reda på vilka samband som finns bland människors åsikter. Utöver detta ämnar studien till att undersöka om och iså fall vilka demografiska variabler som kan påverka ställningstagande i denna kontext. Dessutom undersöks vad skogens viktigaste roll anses vara. För att lösa denna uppgift har en enkät utformats. Enkäten bestod av ett antal avsnitt för att bilda en uppfattning om respondenternas syn till konsumtion av förnybara produkter, hållbarhet och skogsindustrin. Svaren analyserades med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultatet visade signifikant skillnad mellan vissa demografiska variabler, och majoriteten ansåg sig vara hållbara och ställde sig även positiva till förnybara produkter. Attityden mot skogsindustrin var däremot hos många av dessa negativ. Svaren på den öppna frågan resulterade i tre teman, där biologisk mångfald var en dominerande ståndpunkt till skillnad från produktion. Sammanfattningsvis råder en generell konsensus om att förnybara produkter tillverkade av skogsråvara är något positivt. Däremot råder i, The ongoing debates around climate change and sustainable development connected to the forest industry has produced a forestry debate, where goals surrounding bioeconomy lie in conflict with further preservation of forests in favor of biodiversity. Renewable products manufactured from raw forest material are crucial factors in this debate and thus part of a controversial topic. Problems arise when conflicting objectives stand against one another in an ever-growing society. What should we use the forest for? Should renewable products be manufactured to contribute to a growing bioeconomy and thereby strive towards a fossil-free future, or should preserving more forests be the primary concern? Today, the forest is weighed down by different claims made by different stakeholders, which begs the question: what are the perceptions of people regarding this topic? More specifically, what perceptions about products made from renewable raw materials do people have and how does this view relate to their attitude towards the forest industry? The purpose of the essay is to explore these attitudes and find out what connections exist among the opinions of people. Furthermore, the study aims to investigate if, and in that case, which demographic variables have an influence on decisionmaking in this context. In addition to this, the most significant role of the forest is investigated. To answer the research questions, a survey was designed. The survey was divided into several segments to form an understanding of the respondent's views on consumption of renewable products, sustainability, and the forest industry. The answers were analyzed with both qualitative and quantitative methods. The results showed significant differences between some demographic variables and the majority considered themselves to be living a sustainable lifestyle in addition to showing a positive attitude towards renewable products. The attitude towards the forestry industry, however, was considered negative ac

En ubikvitet är någonting som är allestädes närvarande. Begreppet medrötter inom teologin har i överförd betydelse fått karaktärisera naturresurser som finns överallt i den ekonomisk-geografiska teoribildningen. Idag är benämningen en smula obsolet som konkret term i teorin menbrukbar som en metafor för saker som vi tar för givet, som bara är ellersom vi upplever finns överallt. Allestädes närvarande. Från Helmer till Klungan, från Missenträsk till Avaliden, från Umeå till Ammarnäs så finns alltid den allestädes närvarande gemensamma nämnaren ”skogen”. Vi bor i skogen. Skogen är det som omger oss i vår färd till eller ifrån– eller i våra liv på – en plats. Skogen har en särskild plats i vår västerbottniska historia och vårt sätt att prata natur. För att den finns där., Västerbotten förr & nu, 2022-06-04

Denna studies mål var att generera en tydlig bild av hur skogens tillstånd utvecklats med avseende på ålder, diameter och träslagsfördelning, mellan åren 1983-2020. Dessutom har studien för perioden 2016-2020 undersökt ägoslag med avseende på medelålder och medeldiameter, samt skogar med naturinriktad och produktionsinriktad skötsel för skog tillhörande Sveaskog. Detta har utförts med stöd av data från Riksskogstaxeringen och Sveaskog. Studien visade att nationellt sett ökar andelen träd äldre än 120 år. Resultatet för diameterklasserna visade att grova träd (45+) ökar nationellt och har gjort så för alla perioder. För Norrland och Sveland ökade andelen grova träd väsentligt. Sett till träslagsfördelningen har av andelen barrträd och lövträd sammantaget förändrats mycket lite nationellt sett. Analys av data erhållen från Sveaskog visade att medelåldern var något högre för skogar brukade med en naturinriktning, medan skogar brukade med produktionsinriktning visade en högre medeldiameter.

Mitt examensarbete är ett utforskande av skogsgläntan. Med skogsglänta syftar jag delvis på den faktiska fysiska platsen men även ett sinnestillstånd, en mental plats, som jag starkt förknippar med skogen. Denna mentala plats kan beskrivas som ett djupt inre lugn och acceptans - en tidlös närvaro befriad från självmedvetenhet, rationalitet och norm. Projektets process har formats av ett sökande efter sätt att uppleva detta även utanför skogen och en vilja att frigöra min kreativa process från tidigare inlärda mönster och idéer. Med skogsgläntan närvarande i tankarna har jag arbetat förutsättningslöst och intuitivt för att potentiellt skapa en grogrund för något visuellt oförutsägbart och symboliskt att växa fram.

Studiens syfte var att utifrån de privata skogsägarnas individuella relation till skogen analysera skogsägarnas vilja att delta i markbyten. Utifrån denna kunskap syftar studien till att bedöma om markbyten har förutsättningar att vara ett effektivt verktyg för att främja biologisk mångfald i skogen. Tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med privata skogsägare genomfördes. Studiens resultat klargör att många skogsägare är negativt inställda till markbyten och motiverar det med en stark emotionell anknytning till skogen. Vissa skogsägare är däremot försiktigt positiva med motivet att de vill fortsätta bedriva ett aktivt skogsbruk eller att de vill skydda skogen från exploatering. Det har inte varit möjligt att på en gruppnivå på ett entydigt sätt koppla ihop skogsägarnas syn på markbyten utifrån deras syn på skogsägandets innebörd, relationen till skogen eller syften och målsättningar med skogen. Det beror på det privata skogsägandet består av en komplex blandning av många olika faktorer, där varje enskild skogsägare har en individuell kontext för sitt beslutsfattande.

Estimation of forest parameters using remote sensing information could streamline the forest industry from a time and economic perspective. This thesis utilizes object detection and semantic segmentation to detect and classify individual trees from images over 3D models reconstructed from satellite images. This thesis investigated two methods that showed different strengths in detecting and classifying trees in deciduous, evergreen, or mixed forests. These methods are not just valuable for forest inventory but can be greatly useful for telecommunication companies and in defense and intelligence applications. This thesis also presents methods for estimating tree volume and estimating tree growth in 3D models. The results from the methods show the potential to be used in forest management. Finally, this thesis shows several benefits of managing a digitalized forest, economically, environmentally, and socially.

More than half of the land area in Sweden is covered by forests and therefore forestry is, and has been, a huge part of the Swedish culture and economy. In just a few generations the forestry methods have developed from a man with a saw to using computerized forest machines. Especially in the early 1960s the development of forestry methods due to mechanization were rapid. But this was not only the forestry methods that developed, at the same time the environmental movement took its first steps. This led to a situation of many conflicts about the forestry methods used from an environmental perspective and in this study these conflicts are studied between the years 1960-1980. The conflict is studied through a social constructivism of technology perspective in purpose to give a new perspective on how the debate created a context where the development of the forestry methods took place. In order to do this the main topics in the environmental forestry debate are identified and the values that the groups involved in this debate see in the forestry. In conclusion it is possible to see how the debate changes topic over time, and also the values seen from the groups. In summary the environmental debate goes from being strictly centered around anthropocentric values in the 1960s, to also being focusing on biocentric values in the late 1970s. One can also see that the debate topic in the early 1960s is mainly about saving biotopes, to being centered around clear cuts of forests and chemicals in the 1970s. This insight could contribute to an environmental and sociotechnical perspective of the development of forestry in Sweden during this era.

I den här essän kommer jag berätta om träd, om skogen och om en gubbe som plockar pinnar. Om Djusa, en by utanför Hedemora där jag spenderat timmar på att promenera i skogen som ligger där omkring och hur landskapet genom åren har förändrats på grund av avverkning. Om Gaspar Borchardt, en violmakare i Cremona som vill bygga en fiol av en speciell sorts lönn som sägs längre inte existera. Om den dubbelheten jag känner för att arbeta med träet som ett levande material. Hur det känns att arbeta med våldsamma verktyg, om hur meditativ och slitsamt det är att slipa en skulptur. Jag vill belysa och berätta om trädets inneboende känslomässiga kvalitéer, om hur de vårdar och tar hand om kapade träd och stubbar omkring dom. Om hur de processar information och bär på minnen. Om den politiska debatten kring skogsindustrin som är förkroppsligat i träet självt. Men också att förklara min egen omsorg för träden och om arbetsprocessen med mina träskulpturer.

Denna studie har tittat på hur olika skogsmiljöer kan påverka efterklangen. Studien har genomförts med inspelningar av impulsrespons i tre testmiljöer och analyserat dessa inspelningar. Syftet var att undersöka hur efterklangen karaktäriseras i olika typer av skog och hur detta sedan kan tillämpas i postproduktion av ljud. De undersökta miljöerna är: Skogstyp 1: Planterad averkningsredo gallrad tallskog. Skogstyp 2: Blandskog med naturskogstatus (gran, tall, björk och asp). Skogstyp 3: Fjällnära gammelskog (gran). Det framgår i studien att skogstyp 2 var den främst användbara skogstypen för postproduktion. Detta då dess efterklang hade det bredaste frekvensspektra samt en lång reverbtid. Det finns flera sätt att applicera en sådan klang, allt ifrån musik och filmproduktion. En av de främsta orsakerna till detta var skogens täthet. De kala konvexa stammarna reflekterade ljudet och sprider det i miljön. Det bildades även ett tätare lövverk vilket i sin tur kunde bidra till reflektionerna. Skogstyp 1 var också användbar men den hade en betydligt tunnare karaktär. Dessa planerade produktionsskogar är 2 mycket vanliga och i många svenska filmer förekommer just denna skog. En slutsats av undersökningen är att om man vill eftersträva realism i svenska filmer inspelade i produktionsskog bör denna efterklang inte ha mycket botten. Förslagsvis ett högpassfilter på ungefär 350–400 Hz och sedan ett lågpassfilter vid 1400 Hz. Skogstyp 3 var den skog med absolut kortast efterklang. Detta beror på att det var mycket glest mellan träden samt att stammarna var täckta med lågt hängande grenar vilket också fungerade som absorbenter.

Ett av de primära hoten mot biologisk mångfald och populationsnedgångar är utvecklingen av de moderna jord- och skogsbruket, där intensifierad markanvändning vidare har lett till förlust av lämpliga livsmiljöer för många organismgrupper, inklusive insekter. Nattfjärilar anses vara en indikatorgrupp för miljöförändringar och deras nedgång har dokumenterats i flera europeiska länder. Utvecklingen av infrastruktur som ytterligare bidrar till markanvändningen, till exempel kraftledningsgator, har fått ett ökat intresse att utforskas ur ett naturvårdsperspektiv. Studier har visat att insektsgrupper som till exempel vilda bin och dagfjärilar potentiellt kan använda kraftledningsgator som en möjlig livsmiljö, men liknande studier är bristfälliga för nattfjärilar. Kraftledningsgator löper genom landskapets varierande naturtyper och korsar därmed skogsbestånd påverkade av skogsbruket. Denna studie undersökte abundans och artrikedom av nattaktiva storfjärilar (Macrolepidoptera) i norra Sverige längs smala kraftledningsgator omgiven av olika successionsstadier av boreal skog och skog opåverkade av kraftledningsgator som kontroll. Samtidigt undersöktes effekter av säsong och nattlig temperatur på förekomsten av nattfjärilar i studien. Nattfjärilar samlades in genom ljusfångst under juli och augusti 2022. Vidare kunde ingen signifikant skillnad påvisas i artrikedom eller abundans av nattfjärilar mellan kraftledningsgator omgiven av olika tillväxtstadier av skogsbestånd och kontrollgruppen. Däremot observerades en varierad artsammansättning i vardera habitattyp. Resultatet kan vagt antyda att nattfjärilar i varierande skogsbestånd möjligtvis kan nyttja de smala kraftledningsgator som löper genom områdena om ledningsgatan innehar en gynnsam miljö med viktiga värdväxter. Men större studier behövs för att undersöka kraftledningsgator som livsmiljö och eventuella effekter av angränsande omgivning. Utöver påvisades skillnader i abundans och artrikedom av nattfjärilar mellan perioder, One of the primary threats to biodiversity and population declines is intensified agriculture and forestry management. Intense land use leads to loss of suitable habitats for many groups of organisms, including insects. Moths are considered an indicator group for environmental changes and their decline has been documented in several European countries. Furthermore, development of infrastructure, power line corridors for example, also contributes to land use. However, studies have indicated that insects such as wild bees and diurnal butterflies can potentially use power line corridors, but studies are lacking if this applies to moths. Power line corridors run through the landscape and their adjacent environment are thus very varied. This study investigates the abundance and species richness of moths (Macrolepidoptera) in northern Sweden, along narrow power line corridors surrounded by different successional stages of boreal forest, compared to forests unaffected by power lines. Mid- and late summer season and temperature effects were also investigated. Moths were collected in july and august 2022 by sampling at night with light traps. No significant difference could be demonstrated between power line corridors surrounded by different forest types and the control group, for either abundance or species richness. Even though there were no difference in species richness between sites, the species composition of moths in each habitat varied. The result may indicate that moths in different forest types potentially can use the narrow power line corridors that run through the area, if the local environment is favorable and vital host plants are present, but more studies are needed to investigate power lines as novel habitats and possible effects of the surrounding environment. Furthermore, abundance and species richness of moths were greater in late summer, and postively corellated with higher temperatures at nights, which indicates that these factors should be taken into ac

The aim of this BA thesis is to understand the Bronze Age deposit in Tumba, Botkyrka Parish, Sweden, and its unusual placement in the landscape: on land and not in water. In order to achieve this, the deposit is analysed with different points of view: 1) the deposit objects: two socketed axes from Montelius period V–VI and a chisel, are examined for traces of usage; 2) the deposit is seen in relation to two other deposits in its vicinity; 3) the spatial distribution of other Bronze Age remains and monuments are analysed; 4) the deposit is viewed as a part of a natural and cultural landscape. The results demonstrate that, in southern Botkyrka, used axes were deposited in an area free from other Bronze Age monuments. They appear also to have been placed outside the inhabited areas, i.e. where activities like grazing or hunting occurred. This can be understood by viewing the woodland as something with agency, and people in a relationship with the environment.

Skogen kan spela en nyckelroll i skapandet av ett framtida klimatneutralt samhälle. Så lät det när EU-kommissionen 2021 offentliggjorde sin nya skogsstrategi. Här skissar vi en historisk bakgrund till hur idén om skogen som ett verktyg för att forma klimatet hamnade på den storpolitiska agendan - från 1600-talet till genomslaget kring millenieskiftet 2000., Formas dnr 2021-02145

När Förenta Nationernas (FN) klimatpanel, IPCC, inrättades 1988 hade man i mer än 100 år forskat om förändringen av jordens klimat och växthusgasernas betydelse föruppvärmningen av atmosfären. Men IPCC:s ursprung ärinte bara vetenskap, utan också politik och förhandlingsutrymmet däremellan., Forskningsrådet Formas, 2021-02145

Genom Agenda 2030 skapades Sveriges 16 miljömål och ett av dessa miljömål uppnås inte i dagsläget är målet Levande skogar. Trots befintliga åtgärder har miljömålet en fortsatt negativ utveckling, för att bevara skogens biologiska och kulturella värden krävs förstärkta åtgärder och styrmedel. En kommunal nivå är viktig för implementeringen av miljömålet genom samhällsplanering. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur Sunne och Karlstad kommun prioriterar och värderar skogen i deras samhällsplanering genom att genomföra en jämförande fallstudie och analysera utifrån en syntetisk top-down/bottom-up teoretisk implementeringsmodell och även granska likheter och skillnader mellan detaljplanerna. Uppsatsens frågeställningar följer: • Reflekteras de politiska argumenten angående miljömålet levande skogar genom implementeringsprocessen inom stadsplanering? • Finns ett tydligt arbete i planeringsprocessen i Sunne och Karlstad kommun som strävar efter att uppnå miljömålet levande skogar? • Vilka prioriteringar inom samhällsplanering görs i förmån till skogen i Sunne och Karlstad kommun? Studiens resultat visar att implementeringsprocessen inom stadsplanering påverkas av de politiska argumenten angående miljömålet Levande skogar. Samarbetet mellan olika nivåer inom implementeringen som involverar organisationer och aktörer från ett beslutande av en policy till genomförandet på lokal nivå är viktigt för hur det sedan implementeras i samhällsplaneringen. Policyn för Levande skogar diskuteras inte specifikt i någon av detaljplanerna, men flera delar av planerna berör ändå detta policyområde. Det finns flera likheter och skillnader mellan detaljplanerna i Sunne och Karlstad kommun när det gäller arbetet med frågor kopplade till natur och skog. I Sunne kommun finns det en tydlig prioritering av att bevara skogen och dess naturvärden. I Karlstad kommun genomförs skogliga åtgärder för att utveckla trygghet, upplevelse, funktion och trivsel för människor, djur och växtlighe, Through Agenda 2030, Sweden developed 16 environmental goals. One of these environmental goals that are currently not reached is the Living Forests goal. Despite existing measures, the goal has continued negative development. To preserve the forest's biological and cultural values, strengthened measures and instruments are required. The municipal level is essential for implementing the environmental objective through community planning. The case study's intent is to develop a deeper understanding of how the municipalities of Sunne and Karlstad prioritize and value the forest in their urban planning. Conducting a comparative case study and analysing based on a synthetic top-down/bottom-up theoretical implementation model and reviewing similarities and differences between the detailed plans. The case study's questions follow: • Are the political arguments regarding the environmental goal of living forests reflected through the implementation process in urban planning? • Is the work evident in the planning process in Sunne and Karlstad municipalities that strive to achieve the environmental goal of living forests? • What priorities in urban planning are made in favour of the forest in Sunne and Karlstad municipalities? The results show that the implementation process in urban planning is influenced by the political arguments regarding the environmental goal of Living Forests. The cooperation between different levels within the implementation that involves organizations and actors, from the decision of a policy to the implementation at the local level, is essential for how it implements in community planning. The Living Forests policy is not addressed in any of the detailed plans, but several parts of both plans still touch on this policy area. There are several similarities and differences between the detailed planning documents in both municipalities regarding the work with topics connected to nature and forests. Sunne municipality has a clear priority to preserve t

Skogsindustrins representant Peter Holmgrens analyser är behäftade med en rad faktafel och vetenskapliga brister som står i strid med både EU:s klimatpolitik och IPCC:s färdväg mot Parisavtalets mål. Inte desto mindre har just hans analys blivit till skogsindustrins huvudsakliga argumentering för sin påstådda klimatnytta. Svenska politiker borde nu kunna genomskåda dessa felaktigheter och därmed ändra kurs i sin klimatpolitik. Det skriver Kjell Prytz, Ida Sellstedt och David van der Spoel, medlemmar i Skydda Skogen, i en replik.

Enligt IPCC har klimatkrisen två orsaker: förlust av biomassa och fossil förbränning. Det är inte primärt utsläppen som skapar klimatkrisen utan det faktum att det finns ett av människan skapat överskott av växthusgaser som koldioxid i atmosfären. För att få bort koldioxid från atmosfären finns i dag endast en metod: att återställa den förlorade skogen. Den svenska klimatpolitiken behöver uppdateras för att hamna i samklang med EU:s klimatlag och IPCC:s vägledning, skriver tre medlemmar i Skydda skogen.

Skogsbrukets återbetalningstid är betydligt längre än vad klimatmålet tillåter. Det visar ny forskning enligt Kjell Prytz, lektor i fysik vid Mälardalens Högskola och Harry Frank, f d forskningsdirektör ABB Corporate Research samt ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.