Search

Artikeln fokuserar på de mer personliga dimensionerna i brevväxlingen mellan Schiller och Körner och fäster särskild uppmärksamhet vid Schillers återkommande rapporter om sitt bräckliga hälsotillstånd. Artikeln analyserar det ”tvång” som enligt Schiller präglar den estetiska erfarenheten, dels genom att sätta det i relation till det motstånd som Schillers sjuka kropp uppreste mot hans eget skrivande, och dels genom att analysera tvångets betydelse för de estetiska och politiska ideal som Schiller framför i sina texter. För att kunna komma till rätta med dessa frågor kontrasteras Schillers estetiska tänkande mot Kants, i vilket den estetiska erfarenheten präglas av lust snarare än av tvång.

Bakgrund: Problematisk skolfrånvaro oavsett motiv är ett hinder för elevens skolgång. Orsaker till skolfrånvaro kan vara skolk, kronisk sjukdom och tillfällig sjukdom. Elevhälsan där skolsköterskan ingår har en betydande roll i att främja elevers skolnärvaro och tidigt identifiera elever som behöver anpassningar för att nå utbildningsmål. Syfte: Syftet var att utifrån skolsköterskans roll utforska vilka faktorer som minskar skolfrånvaro. Metod: En systematisk litteraturöversikt användes. Totalt 20 vetenskapliga artiklar varav elva kvantitativa och nio kvalitativa analyserades enligt Polit och Becks (2021) analysmetod. Resultat: Tre huvudteman framkom: Kännedom om elevens hälsa och livsvillkor, Skolsköterskans kompetens och Skolsköterskans närvaro och kommunikation. Problematisk skolfrånvaro kan bero på olika orsaker som elevens sociala miljö, skolk och kronisk sjukdom. Medicinsk kompetens hos skolsköterskan är viktigt för att kunna ge eleven evidensbaserad vård. Ett gott samarbete mellan hemmet och skolan samt att skolsköterskan är närvarande på skolan ger en trygghet för eleven och bidrar till att minska skolfrånvaro. Konklusion: Slutsatsen visar att skolsköterskan har en viktig roll för elevens närvaro genom att vara länken mellan eleven, hemmet och skolmiljön. Det visar sig en närvarande skolsköterska på skolan leder till minskad skolfrånvaro., Background: Problematic absence from school, regardless of motive, is an obstacle to the student's school attendance. Reasons for school absence can be truancy, chronic illness and temporary illness. The school nurse has a significant role in promoting students' school attendance and early identification of students who may need support for the adaptation in the school and help them to reach their educational goals. Aim: The aim was to explore, based on the school nurse's role, which factors reduce school absenteeism. Method: A systematic literature review was used. A total of 20 scientific articles, eleven quantitative and nine qualitative, were analyzed according to Polit and Beck's (2021) analysis method. Findings: The analysis resulted in three main themes: Knowledge of the student's health and living conditions, the School Nurse's competence and the School Nurse's presence and communication. Problematic school absence can be due to various reasons; the student's social environment, truancy, chronic illness. The right medical competence of the school nurse is important to be able to provide the student with evidence-based care. Good cooperation between home and school, as well as the presence of the school nurse at school, provides security for the student and contributes to reducing school absences. Conclusion: The conclusion shows that the school nurse has an important role for the student's attendance by being the link between the student, the home and the school environment. It turns out that having a school nurse present at the school, leads to reduced school absenteeism.

Introduction: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is a common endocrine disorder affecting women of reproductive age. It is characterized by symptoms such as overweight, infertility, irregular menstruation, acne and hirsutism. It increases the risk of complications such as cardiovascular disease, insulin resistance type 2 diabetes and atherosclerosis. Approximately 10-20% of women worldwide are affected by PCOS, and most are diagnosed during their teenage years. Aim: The aim was to explore and describe women´s experiences of living with polycystic ovary syndrome. Method: A literature review with a descriptive design was conducted. The literature search was performed using PubMed and CINAHLdatabases. Ten qualitative original articles were assessed as having insignificant or minor flaws and were included in the study. The articles were analyzed using Popenoe´s guidelines for article analysis, which consists of three steps. Results: The results were presented in five categories; to receive the diagnosis, a changed appearance, sexual health issues, worry and sadness and support and information. The majority of women expressed frustration with the lack of information and support from healthcare services. Conclusion: Women in the study expressed frustration with the lack of information and support from healthcareservices. They wanted more specific information about symptoms, treatments and long-term effects of PCOS. They also wanted individualized guidance on diet, exercise and coping with mental health problems. The study shows that there is a great need for improved care for women with PCOS. Healthcare services should focus on providing women with the information an support they need to manage their condition and improve their quality of life.

The study is based on the judgments of the labor court which depict the employers and the employees experience of the rehabilitation situation. The origin and cause of the communication and cooperation problems are explained by putting them in relation to the interaction in organisations, the function of the leader for the employees and the importance of teamwork for the employee in sick leave. The study resulted in three themes: lack of commitment, passivity and dissatisfaction, and limitations in influence. These themes describe in more detail how the employer and the employee act based on their experience of the rehabilitation situation, how other actors make the rehabilitation situation more difficult and how the difficulties of dealing with a long-term rehabilitation situation are expressed and handled. Previous reseach clarifies that work-related ill health is rooted in stress factors at the workplace and difficulties in adapting the workplace to the employees rehabilitation needs. The long-term sick leave is explained as a consequence of the organizations streamlining. The organizations ability to adjust work is described as important in order to prevent long-term sick leave.

Uppsatsen ämnar att undersöka arbetsgivarens ansvar vid arbetslivsinriktad rehabilitering för arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom eller skada. Uppsatsen ämnar även att undersöka omfattningen av arbetsgivarens ansvar under rehabiliteringsprocessen. För att ge en övergripande bild av hur arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ser ut, har en intervjustudie genomförts för att integrera olika organisationers tillvägagångssätt och strategier med det arbetsrättsliga regelverket. Den rättsliga utredningen är baserad på rättsdogmatisk metod, där rättskällor så som lag, förarbeten och rättsfall har varit centrala källor för denna uppsats. Rättsutredningen visar att arbetsgivaren har ett långtgående ansvar inom arbetslivsinriktad rehabilitering och att omfattningen kan variera beroende på varje enskilt fall. Särskild vikt läggs även vid arbetstagarens eget ansvar utifrån sina förmågor att aktivt medverka i rehabiliteringsprocessen. Det som rättsutredningen kommer fram till är att det i vissa fall får göras undantag från huvudregeln om att sjukdom inte utgör grund för uppsägning. Detta inträffar när arbetsgivaren har vidtagit alla åtgärder som krävs inom rehabiliteringen, men trots åtgärder kan arbetstagaren på grund av sin varaktigt nedsatta arbetsförmåga ändå inte utföra arbete av betydelse inom arbetsgivarens verksamhet. I dessa fall kan uppsägning på grund av personliga skäl åberopas, och arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet betraktas därmed som uppfyllt.

I denna studie studeras tre tidigmedeltida gravlagda individer från S:t Hans kyrka i Visby. Syftet med uppsatsen är att belysa tidigmedeltida hälsa i Visby samt studera begravningspraktiker. För att uppnå detta har en osteologisk analys utförts på skeletten med syfte att undersöka individernas ålder, kön och kroppslängd samt identifiera eventuella patologier och skelettala förändringar. Resultaten sätts sedan i kontext till de övriga individerna från S:t Hans för att ge ett helhetsperspektiv. Utöver detta studeras den rumsliga spridningen av gravarna i ArcGIS för att undersöka ifall några mönster uppstår bland de gravlagda som kan avslöja hur de valt att gravlägga dem döda. Teorin är att använda den sociala indelningen på en medeltida kyrkogård för att försöka förstå de resultat vi ser gällande hälsa och begravningspraktiker. Resultatet visar att den vanligaste sjukdomsgruppen bland de gravlagda var degenerativa förändringar. Det var även vanligt med infektioner, näringsbristsjukdomar och karies. Gällande den rumsliga analysen kunde inga tydliga mönster urskiljas., In this study, three early medieval buried individuals from St. Hans church in Visby are studied. The purpose of this thesis is to highlight early medieval health in Visby as well as study burial practices. To achieve this, an osteological analysis has been performed on the skeletons with the purpose to examine the individuals age, sex and body length as well as identify eventual pathologies and skeletal changes. The results are then put in to context to the other individuals from St. Hans to give an overall perspective. Aside from this the spatial distribution of the graves are studied in ArcGIS to examine if any patterns emerge among the buried that can reveal how they chose to bury their dead. The theory is to use the social division at a medieval graveyard to try and understand the results we see regarding health and burial practices. The result show that the most common disease group among the buried were degenerative changes. It was also common with infections, metabolic diseases and caries. In regards to the spatial analysis, no clear patterns could be discerned.

Det kan inte vara acceptabelt att tusentals svenskar ska bli sjuka varje år på grund av luften de andas. Nu finns ett guldläge för regeringen att agera, skriver en bred koalition av folkhälsoaktörer.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folkhälsosjukdom som ökar i världen. Hjärtsvikt innebär att hjärtats pumpförmåga inte kan tillgodose kroppens organ och vävnader med blod. Sjukdomen medför en hög dödlighet som kan minskas med egenvårdsbehandling. Det handlar om åtgärder för att bibehålla livskvalitet trots sjukdomen. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Det identifierades två teman och fem subteman. Temana är livsstilsförändring och symtom. Under temat livsstilsförändring framkom följande tre subteman: Kost och vätskeintag, utmaning med medicinhantering och erfarenhet av fysisk aktivitet och under temat symtom framkom följande två subteman: Att känna igen symtom vid försämring och att förbättra livskvalitet. Konklusion: Litteraturöversikten visar att personer med hjärtsvikt är i behov av kunskap och stöd för att kunna hantera sin egenvård på ett rätt sätt. Upplevelser av oro, ångest, ensamhet, frustration och rädsla nämndes och alla dessa var kopplade till brist på kunskap av sjukdomen och egenvården., Background: Heart failure is a public health disease that is increasing worldwide. Heart failure means that the pumping ability of the heart cannot supply blood to the body's organs and tissues. The disease carries a high mortality rate that can be reduced by self-care treatment. This involves measures to maintain physical stability despite the disease. Aim: To describe patients’ experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review was conducted based on 13 qualitative scientific articles that were analyzed according to Friberg's analysis model. Findings: Two themes and five subthemes were identified. The themes are lifestyle change and symptoms. Under the theme of lifestyle change, the following three subthemes emerged: Diet and fluid intake, challenges with medication management and experience of physical activity, and under the theme of symptoms, the following two subthemes emerged: Recognizing symptoms in case of deterioration and improving quality of life. Conclusion: People with heart failure need information and support to manage their selfcare appropriately. Experiences of worry, anxiety, loneliness frustration and fear were mentioned and all of these were linked to lack of information. The study shows how information, knowledge and support can help people to continue with their self-care.

This essay aims to study the organization and structure, as well as the ideals and values of the voluntary health and funeral insurances active in Sweden during the late 1800s and early 1900s. In order to concretize the study, a total of four of these organizations have been selected for exaination, all in the area surrounding the region Kalmar. The function of these associations was to offer their members financial and social support in times of hardship in connection with sickness and funerals. The source material for the essay is archival material from the examined organizations, such as protocols, membership lists, correspondence, accounting books and stipulations. This information is then analyzed through text-analysis and the historian Ronny Ambjörnsson's theories surrounding the ideal behind the "well-behaved" worker during this time period. In the final part of the essay the practicalities behind the organization of these associations and potential tendencies towards encouraging certain behaviors and ideals among the members of the voluntary health and funeral insurances are discussed and presented.

Att Birgitta Trotzigs verk kretsar kring vansinnet är en etablerad sanning i forskningen. Ofta har hennes gestaltning av mental ohälsa tolkats via politiska och postmoderna referenser. Trotzig själv har i olika sammanhang betonat att hon skriver "väldigt religiösa böcker". I mitt föredrag närmar jag mig psykisk sjukdom som tema och diskurs i hennes författarskap utifrån den kristna hamartiologin. Min startpunkt är Kierkegaards psykologiserande teori om synden i Begrebet Angest och Sygdomen till Döden, verk som haft stor betydelse för Trotzigs förståelse av jagets inre dynamik. Dessa klassiska intertexter kompletterar jag med den inflytelserika katolska 1900-talsteologi som i Kierkegaards fotspår försöker inkorporera psykopatologin i syndens sfär. Att denna religiösa systemreferens produktivt kan appliceras på Trotzigs människoskildring försöker jag visa genom en analys av de fyra huvudgestalterna i romanen Dykungens dotter - Mojan, flickan, pojken, gårdskarlen - och deras neuroser. Utifrån de nämnda teologiska teorierna diskuterar jag avslutningsvis varför nåden hos Trotzig inte får generera ett motsvarande psykiskt välmående.

För att anpassa och modernisera arbetsrätten efter dagens arbetsmarknad genomfördes lagändringar år 2022. Syftet med denna uppsats har varit att analysera dessa lagändringar med utgångspunkt i LAS bestämmelser gällande uppsägning av det personliga skälet sjukdom. Frågeställningarna som besvarats är vad som utgör sakliga skäl för uppsägning på grund av sjukdom, och vilka faktorer som ligger till grund för en bedömning av sakliga skäl för uppsägning på grund av sjukdom. För att uppfylla syftet har den rättsdogmatiska metoden använts. Metoden går ut på att analysera de allmänt accepterade rättskällorna lag, förarbete, praxis och doktrin. Av uppsatsens resultat framgår det att den nuvarande lagstiftningens effekt är svår att förutse. Hur väl den stämmer överens med lagstiftarens intentioner kvarstår att se. Domstolen har en viktig uppgift att föra rättsutvecklingen framåt.

Syftet med denna uppsats är att belysa vad som inträffar när regler från förvaltningsrättslig reglering om sjukpenning, arbetsmiljö och Försäkringskassans ansvar ställas emot civilrättslig reglering om arbetsgivarens möjlighet att säga upp en anställd på grund av sjukdom. Detta för att undersöka när aktörernas skyldigheter kommer i konflikt och arbetstagare riskerar att lämnas utförsäkrade. Uppsatsen definierar utförsäkring när arbetstagaren inte längre har rätt till någon form av ersättning på grund av att personen i fråga anses ha tillräcklig förmåga att utföra arbete enligt Försäkringskassans bedömning, men är fortfarande anställd hos sin arbetsgivare dock inte tillräckligt frisk för att utföra arbete och därmed inte berättigad någon lön. Den rättsliga utredningen baseras på rättsdogmatisk metod som syftar till att tolka gällande rätt med hjälp av rättskällor Rättsutredningen visar på att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar är beroende på omständigheterna i det individuella fallet och därmed ligger till grund vid bedömningen om en uppsägning på grund av sjukdom är av sakliga skäl. Utredningen visar även betydelsen av arbetstagarens egen medverkan i sin rehabiliteringsprocess. Detta är av vikt först när LAS och sakliga skäl för uppsägning föreligger. Vår rättsutredning leder till en identifiering av problematiken när de olika rättsområdena kolliderar och kan leda till en persons utförsäkring. Problematiken finner vi efter att rehabiliteringskedjan har överskridit 180 dagar och Försäkringskassan utvidgar sin bedömning gentemot “förvärvsarbeten i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.” Den nya ordalydelsen av Socialförsäkringsbalkens (2010:110) 27 kap 48 § som trädde i kraft första september 2022 kan resultera i en mer konkret bedömningen av den berörda personens arbetsförmåga och rätten till sjukpenning. Följaktligen kan denna ordalydelse potentiellt påverka framtida avslag från Försäkringskassan gällande, The purpose of this essay is to illustrate the implications that arise when administrative regulations governing sickness allowance, occupational health, and the responsibilities of the Swedish Social insurance Agency are juxtaposed with civil law regulations regarding an employer ́s ability to dismissal an employee due to illness. The investigation seeks to identify instances where the obligations of involved parties' conflict, posing a risk of individuals being excluded from social insurance coverage. The essay defines exclusion of benefits (utförsäkring) as a situation in which an employee no longer has entitlement to any form of compensation because the individual is deemed capable of work according to the assessment by Swedish Social insurance Agency. However, the employee remains employed by their employer but is not sufficiently healthy to execute work, and thus, is not entitled to any salary. The legal investigation is based on the legal dogmatic method which aims to interpret current law through legal sources. The legal investigation highlights that the employer’s responsibility in cases of rehabilitation depends on the circumstances of the individual case and forms the basis for determining whether termination due to sickness is justified. The investigation also points out the significance of the employee’s active participation in their own rehabilitation, with this aspect gaining significance only when the Employment Protection Act (LAS) and justifiable reasons for termination are present. Our legal investigation identifies challenges that arise when different legal domains collide and may result in an exclusion of benefits (utförsäkring). The issue becomes apparent after the rehabilitation chain has exceeded 180 days, and the Swedish Social insurance Agency expands its assessment to include "acquisition work in such a specified occupational group that contains work that normally occurs on the labor market.” The new wording of 27 Ch 48 § in the Social Ins

Det talas ofta om att arbetstagare i Sverige har ett av de bästa skydden mot godtyckliga uppsägningar jämfört med resten av världen. När arbetsgivarens rehabiliteringsansvar infördes i början av 1990-talet medförde detta i sin tur flera nya skyldigheter för arbetsgivaren och arbetstagarnas ställning förstärktes ytterligare. Med tanke på att det grundläggande anställningsskyddet redan innan denna förändring ansågs vara så pass långtgående, borde det väl vara näst intill omöjligt att säga upp en arbetstagare med pågående sjukskrivning? Vår uppsats syftar till att undersöka, analysera och diskutera vad som krävs för att en uppsägning som hänför sig till en arbetstagares sjukdom ska anses vara sakligt grundad. Under denna undersökning ämnar vi även att diskutera huruvida det faktiskt föreligger ett förstärkt anställningsskydd för sjukskrivna arbetstagare. I samband med den nya LAS-principöverenskommelsen avser vi därutöver att undersöka och resonera kring vilken eventuell framtida påverkan de nya regleringarna skulle kunna innebära för uppsägningar som sker på grund av sjukdom. Utifrån de primära rättskällorna kan fyra huvudsakliga faktorer identifieras vilka Arbetsdomstolen behandlar vid en uppsägning som sker på grund av sjukdom; arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet, arbetsgivarens omplaceringsskyldighet, arbetstagarens samverkansskyldighet och huruvida arbetstagarens arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. I sin bedömning gör AD en intresseavvägning utifrån varje falls unika omständigheter som påverkar hur långt dessa åligganden sträcker sig. Vad gäller den nya LAS-principöverenskommelsen drar vi utifrån vår analys slutsatsen att överenskommelsen potentiellt kan innebära vissa försvagningar av anställningsskyddet för sjukskrivna arbetstagare, om den införs i sin nuvarande form., It is often said that employees in Sweden have one of the best protections against arbitrary terminations compared to the rest of the world. When the employer's rehabilitation responsibility arose in the early 1990s, this in turn entailed several new obligations for the employer and the position of the employees was further strengthened. Given that the fundamental employment protection even before this already was considered to be very extensive, should it not be next to impossible to terminate an employee with an ongoing illness? The purpose of our thesis is to investigate, analyze, and discuss the requirements for a termination, relating to an employee's illness, to be considered objectively justified. Furthermore, in this study, we intend to discuss whether or not a strengthened employment protection for employees on sick leave actually exists. In regards to the new LAS-reformation, we also aim to investigate and discuss the possible future impact of the new regulations on terminations that occur due to illness. Based on the primary sources of law, four main factors can be identified which are considered by the court in the event of a termination that occurs due to illness; the employer's obligation to rehabilitate, the employer's obligation to relocate, the employee's obligation to participate and whether or not the employee's ability to work is permanently reduced. In their assessment, the AD balances different interests based on each case's unique circumstances that affect how far these obligations in turn extend. In regards to the new LAS principle agreement, we draw from our analysis the conclusion that it potentially could entail a slight weakening of the employment protection for employees on sick leave, if introduced in its current form.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur regelverket för arbetsgivares rehabiliteringsansvar för anställda arbetstagare ser ut i dagsläget samt hur regelverket kan komma att förändras inom en snar framtid. Av den anledningen ämnade uppsatsen analysera några av de angivna rättsproblem och åtgärdsförslag som tidigare presenterats i betänkandena Ds 2021:17 och SOU 2021:69, och vilka effekter de kan tänkas inbringa för arbetsgivaransvaret om förslagen förverkligas. Sammanfattningsvis kan uppsatsen nå slutsatsen att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar vid sjukdom i dagsläget är mycket långtgående, men att Försäkringskassans restriktiva beviljandegrad för sjukpenning bland annat leder till svårigheter för arbetsgivaren att uppfylla sin lagstadgade rehabiliteringsskyldighet. Uppsatsen nådde därför slutsatsen att det föreligger vissa svårigheter för svenska arbetsgivare att rehabilitera arbetstagare åter till arbete inom den ursprungliga verksamheten, innan den enskilde hänvisas till annat normalt förekommande arbete på den reguljära arbetsmarknaden. När denna uppsats publiceras har det emellertid inte presenterats något reellt lagförslag i riksdagen än, men ifall nuvarande förslag till förändrad lagstiftning i slutänden antas av riksdagen, förutspås sådana förändringar ha en positiv inverkan för arbetsgivares övergripande rehabiliteringsarbete samt underlätta dess förutsättningar för skäliga uppsägningar av arbetstagare vilka förbrukat sitt förstärkta anställningsskydd i förtid. För att uppnå uppsatssyftet har en kombination av rättsdogmatisk- och rättsanalytisk metod tillämpats. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats för att utreda gällande rättsläge, vartefter den rättsanalytiska metoden har bidragit till en analys av den framtida rättsutvecklingen.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en växande folksjukdom globalt. Kostnader för samhället och sjukvården beräknas öka de kommande åren. Sjuksköterskors kunskap är viktig för att hjälpa personer med diabetes typ 2 att hantera sjukdomen. Därför är det viktigt att kunskapsläget hos sjuksköterskor behöver vara brett för att kunna ge stöd, information och kunskap till personer med sjukdomen, även i det förebyggande arbetet för att undvika komplikationer och främja hälsa. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med och hantera diabetes mellitus typ 2. Metod: Metoden är en litteraturöversikt enligt Fribergs beskrivning. Tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar användes, från databaserna Pubmed och Cinahl Complete. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman. Dessa teman var: Stöd, motivation och utmaningar till livsstilsändringar, Sjukdomens påverkan på den psykiska hälsan och Individanpassad vård. Sammanfattning: Resultatet visade att diabetes mellitus typ 2 påverkade pden psykiska hälsan, det var stressigt och svårt att ändra livsstil och bibehålla den. Stöd från familjen underlättade för egenvård, och vårdpersonalens stöd, information samt kunskap var av stor vikt för personerna., Background: Diabetes mellitus type 2 is a growing global health issue, the cost of which is expected to rise in the coming years for societies and healthcare organizations. Nurses’ knowledge is an essential part in assisting people to be able to manage Diabetes type 2. It is therefore important that nurses are broadly educated concerning this disease in order to provide useful information and knowledge to this group of people in order to avoid complications and maintain health. Aim: To describe the experience of living with and dealing with Diabetes Mellitus type 2 Method: The method for this study was in the form of a literature overview in accordance with Fribergs description of the process. Ten qualitative scientific original articles regarding the topic were chosen using the databases Pubmed and Cinahl Complete. Results: The result was in the form of three emerging main themes. These were Support, motivation and challenges to lifestyle changes, The diseases impact on the psychological wellbeing and Individually adapted care. Summary: Results showed that diabetes mellitus type-2 affected the psychological well-being and that it was associated with considerable stress to change and maintain a new lifestyle. Support from family facilitated self-care and the support and knowledge of healthcare staff was of great importance to this group of people.

Denna undersökning behandlar den småländska predikosjukan, vilken uppkom och spreds bland den småländska allmogen år 1841-1843. Av de uppskattningsvis flera hundra fall som behandlades av läkarkåren bestod den övervägande majoriteten av kvinnor. Undersökningen är medicinhistorisk och syftar till att undersöka hur den religiösa epidemin beskrevs, förstods och 2 tolkades som en sjukdom under 1840-talet. Således utgörs undersökningens källmaterial av läkarkårens utsagor, genom bl.a. provinsialläkarrapporter och skrifter. Undersökningen har utförts med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv i enlighet med medicinhistorikern Roy Porters teorier, och består av en kontextnära och tematiskt orienterad närläsning. Inom den tidigare forskningen har predikosjukan främst undersökts som en av 1800-talets väckelserörelser, där allmogens agerande förstås som en upprorshandling mot en ”överhet” bestående av myndigheter, prästerskap och läkarkår såväl som det borgerliga skiktet. Benämningen av fenomenet som en sjukdom, förstås i tidigare forskning endast som ett bildligt uttryck och som en del av en medveten strategi för att slå ned väckelserörelsen. Undersökningen visar att läkarkåren förstod predikosjukan just som en sjukdom och behandlade den därefter. Sjukdomsdefinition och behandlingsmetoder gjordes i enlighet med rådande medicinvetenskapliga grundantaganden. Diskursen om den småländska predikosjukan aktualiserade en rad olika för tidsperioden rådande föreställningar om kropp, själ, sjuklighet, kön och religion. Inom den medicinska förståelsen av predikosjukan inbegrep dessa föreställningar ständigt i varandra, och innebar en komplicerad sjukdomsbild vilken i hög utsträckning var både kulturellt och tidsligt betingad., This study centers around ‘the preaching disease’ (predikosjuka), an illness which arose and spread among the peasantry in the Swedish province Småland between 1841-1843. Out of the estimated hundreds of cases treated by the medical profession, the vast majority consisted of women. The disease was quickly described as epidemic, and had strong religious connotations. The purpose of the study is to examine how this religious epidemic was described, understood and interpreted as a disease in the 1840’s. Thus, the source material consists of the accounts of the medical professionals, mainly through provincial medical reports and medical publications. The study has been carried out with a social constructivist perspective in accordance with the theories of medical historian Roy Porter, and consists of a contextual and thematically oriented close reading. In previous research, ‘predikosjukan’ has mainly been examined as one of the 19th century Christian revival movements. Here, the activities of the peasantry are understood as a rebellious act against a vaguely defined ‘power’ consisting of authorities, clergy and doctors as well as the bourgeois class. Previous research has understood the phenomenon as only a sickness by the name, as a figurative expression and as part of a conscious strategy to suppress the revival movement. This study shows that the doctors who was confronted with ‘predikosjuka’ during the 1840’s understood the phenomenon as a disease, and chose to treat it accordingly. The doctors’ definitions and medical methods were made in accordance with prevailing and fundamental medical notions of the time. The discourse about ‘predikosjuka’ encapsulated a number of different notions about body, soul, morbidity, gender and religion, all deeply entrenched in the 1840’s. Within the medical understanding of the disease, these notions constantly intertwined, which made for a complicated clinical picture, which to a large extent was both culturally and temporally co

Sjukpenning är en förmån som inbegrips i socialförsäkringsrätten. Bestämmelser om sjukpenning fanns tidigare i lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, som senare har ersatts av socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB. I den här uppsatsen belyses förändringar i bestämmelserna om rätten till sjukpenning under de senaste tre decennierna. Några centrala begrepp i regelverket för sjukpenning är bl.a. sjukdom, arbetsförmåga och sjukpenninggrundande inkomst. År 1992 genomfördes en rehabiliteringsreform, genom vilken det angavs hur nedsatt arbetsförmåga skulle bedömas vid längre sjukfall. År 1997 infördes den s.k. steg för steg-modellen, där arbetsförmåga i de senare stegen skulle bedömas mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Det nya regelverket innehöll även bestämmelser om hur nedsatt arbetsförmåga skulle bedömas. År 2006 överlämnade Socialförsäkringsutredningen ett betänkande. En utgångspunkt för utredningen var att försäkringsmässigheten i socialförsäkringen behövde stärkas. Enligt utredningen var det dels nödvändigt att införa en tydlig tidsgräns för sjukpenningen, dels behövde en ny modell för att bedöma arbetsförmåga i relation till hela arbetsmarknaden införas. År 2008 infördes en s.k. rehabiliteringskedja som dels innebar att prövning av arbetsförmåga skulle ske vid fasta tidpunkter, dels att bedömningsgrunderna för rätten till sjukpenning skulle ändras vid dessa tidpunkter. Efter 180 dagar skulle nu prövas om den försäkrade hade förmåga att försörja sig genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Därefter har flera ytterligare förändringar gjorts av gällande rätt. Begreppet normalt förekommande arbete har återinförts vid bedömning av arbetsförmåga och den bortre tidsgränsen har avskaffats. Flera undantagsbestämmelser har införts, bl.a. bestämdes år 2021 att prövningen av arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete efter 18

Bakgrund: När en människa drabbas av sjukdom kan även sexualiteten påverkas, genom direkt påverkan av sjukdomen eller som biverkan av till exempel mediciner. Sexualitet är en stor del av hälsan men ett svårt område att beröra. Metod: En kvalitativ metod användes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna var sjuksköterskor med variation av yrkesverksamma år från sex månader till 28 år. De berättade om sina upplevelser att samtala om sexualitet med patienter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och sedan utfördes en manifestkvalitativ innehållsanalys där huvudkategorier och underkategorier skapades. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser att samtala om sexualitet med patienter. Resultat: Resultatet visar att sexualitet är ett komplext ämne att närma sig men anses viktigt att lyfta med patienterna. Dock finns oklarheter hos sjuksköterskorna om vems ansvar det är att lyfta ämnet. Att samtala enskilt och ha ett öppet klimat är komponenter som främjar samtalet. Kultur, religion, språkförbistringar och kognitiv nedsättning upplevs hindrande medan det finns delade meningar om hur kön och ålder påverkar. Konklusion: Sexualitet är ett tabubelagt område men ett viktigt ämne för sjuksköterskor att lyfta med patienterna, oberoende av sjukdom. Det krävs mer utbildning i ämnet för att öka sjuksköterskors kunskap och självförtroende., Background: When a person suffers from disease, sexuality can be affected through direct influence of the disease or as a side effect of, for example, medicines. Sexuality is a big part of health but a difficult topic to discuss. Method: A qualitative method was used, and data were collected through semi-structured interviews. The informants were nurses with a variation of working years from six months to 28 years. They discussed their experiences of talking about sexuality with patients. The interviews were recorded, transcribed and then a manifest qualitative content analysis was performed where main categories and subcategories created. Aim: To shed light on nurses´experiences of discussing sexuality with patients. Findings: Sexuality is seen as a complex subject to discuss, still it is considered an important matter to raise with patients. However, it is unclear to nurses whose responsibility it is to raise the subject. Individually conversations and having an open climate are components that promote the conversation. Culture, religion, language barriers and cognitive impairment is perceived as hindering, while there are divided opinions about the impact of gender and age. Conclusion: Sexuality is a taboo area but an important topic for nurses to elevate with patients, regardless of illness. More training in the subject is required to increase nurses' knowledge and self-confidence.

Competitive cross-country (XC) ski athletes (defined hereafter as XC skiers and biathletes combined) are vulnerable to developing various health-related symptoms and conditions due to several factors, such as high physiological and psychological demands, extreme competition and training environments, high training loads, demanding competition schedules, and frequent travel. On initiating this work, we (the author and supervisory team) were approached by the Swedish Ski Association (SSF) and the Swedish Biathlon Federation (SSSF) to investigate the relationships between training, racing, and health problems, with a specific focus on illnesses (rather than injuries), and an ultimate goal of improving future support practices and athletic performance. The project coincided with the teams’ Olympic-cycle preparations for the 2022 Beijing Olympic Winter Games, which were held at an altitude of ~ 1700 m. Therefore, optimizing preparation to competitions at altitude was also a key concern for the two sports organizations. The project comprised four studies (Study I–IV). In Study I we examined the endurance training, performance, and illnesses characteristic in a group of highly-trained XC skiers throughout their transition from junior to senior level. In Study II we investigated the prevalence of injuries and illnesses in national team XC skiers over a competitive XC ski season. In Study III we monitored the daily variations and time course of changes in selected subjective and objective variables during an altitude training camp at ~ 1800 m in national team XC skiers and biathletes. Finally, in Study IV we explored whether the resting metabolic profile or changes in the metabolic profile in response to an exercise test can discriminate between athlete groups with different physiological, performance, and illness characteristics. The skiers in Study I progressively increased their endurance training volume in a linear fashion from age 16 to 22 years old by ~ 50 h per year f, Längdskidåkare och skidskyttar är sårbara för olika negativa hälsorelaterade tillstånd som en konsekvens av till exempel höga fysiologiska och psykologiska krav, extrema tävlings- och träningsmiljöer, hög träningsbelastning, krävande tävlingsscheman och frekventa resor. Denna avhandling ämnar undersöka sambanden mellan träning, prestation och hälsoproblem, med ett särskilt fokus på sjukdomar, och syftet att förbättra det stöd som ges till de aktiva och slutligen öka deras prestationsförmåga. Avhandlingen består av fyra separata studier (Studie I–IV). I Studie I undersökte vi uthållighetsträningen, prestationsförmågan och sjukdomstillfällen i en grupp vältränade längdskidåkare under deras övergång från junior- till seniornivå. I Studie II undersökte vi förekomsten av skador och sjukdomar i en grupp längdskidåkare på landslagsnivå över en tävlingssäsong. I Studie III övervakade vi de dagliga variationerna och tidsförloppet för förändringar i utvalda subjektiva och objektiva variabler under ett höjdträningsläger på ~ 1800 m i en grupp längdskidåkare och skidskyttar på landslagsnivå. Slutligen, i Studie IV undersökte vi huruvida den metaboliska profilen i vila och efter ett standardiserat träningstest skiljer mellan skidåkare med olika fysiologiska egenskaper och prestations- och sjukdomshistorik. Skidåkarna i Studie I ökade sin uthållighetsträningsvolym linjärt från 16 till 22 års ålder med ~ 50 timmar per år, från ~ 470 timmar vid 16 års ålder till ~ 730 timmar vid 22 års ålder. Ökningen uppnåddes främst genom en ökning av lågintensiv och sportspecifik träning, snarare än högintensiv och ospecifik träning. Dessutom rapporterade skidåkarna i Studie I i genomsnitt tre sjukdomsepisoder per år med en genomsnittlig duration på fyra dagar, vilket är jämförbart med idrottare på elitseniornivå och den allmänna befolkningen. Under tävlingssäsongen var hälsoproblem, särskilt sjukdomar, relativt vanliga. I genomsnitt rapporterade en av fem (19%) av skidåkarna i Studie II minst e

The purpose of this essay was to examine the employers rehabilitation responsibility in relation to employees that suffer from physical or psychological illness, from a labour law perspective, to gain an understanding whether the rehabilitation responsibility is interpreted in different ways. Therefore, the research question was “how is the employers rehabilitation responsibility assessed and its boundaries in relation to physical and psychological illness?”. In order to examine this question, the legal dogmatic method was chosen. The results indicated that several different factors affect the assessment of the employers rehabilitation responsibility and its boundaries. A legal case examination identified the factors rehabilitation and work adaptation arrangements that the employer had taken, the employees participation, the possibilities for relocation and the medical assessment of the employees health. These factors were common for legal cases concerning both physical and psychological diseases and were also closely linked. One conclusion was that the assessment of the employers rehabilitation responsibility and its boundaries in relation to physical and psychological illness are affected by several interacting factors. Another conclusion was that differences, between the categories of legal cases, regarding the medical assessments leads to a difference in the assessment of the employers rehabilitation responsibility and its boundaries., Syftet med denna uppsats var att ur ett arbetsrättsligt perspektiv belysa arbetsgivarens rehabiliteringsansvar i förhållande till arbetstagare som lider av fysisk respektive psykisk sjukdom för att bidra till förståelse om rehabiliteringsansvaret tolkas på olika sätt. Därav var forskningsfrågan “hur bedöms arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och gränserna för det i förhållande till fysiska respektive psykiska sjukdomsproblem?”. För att undersöka denna fråga valdes en rättsdogmatisk metod. Resultaten indikerade att det finns flera olika faktorer som är betydelsefulla i förhållande till bedömningen av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och gränserna för det. De faktorer som identifierades efter en granskning av rättspraxis var de rehabiliterings- och arbetsanpassningsåtgärder som arbetsgivaren vidtagit, arbetstagarens medverkan, möjligheter till omplacering och den medicinska bedömningen av arbetstagarens hälsotillstånd. Dessa faktorer var gemensamma både för rättsfallen som rörde fysiska och psykiska sjukdomsproblem och var även nära sammankopplade till varandra. En slutsats var att bedömningen av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och gränserna för det i förhållande till fysiska respektive psykiska sjukdomsproblem påverkas av flera faktorer som samverkar med varandra. Den andra slutsatsen var att skillnader, mellan de två kategorierna av rättsfall, gällande den medicinska bedömningen av arbetstagarens hälsotillstånd ger upphov till en skillnad i bedömningen av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och gränserna för det.

Med utgångspunkt i det konstnärliga konceptet knöl söker Heidi i den här uppsatsen bearbeta det djupa och komplicerade förhållandet mellan kaos och kontroll. Genom att röra sig fritt mellan sin personliga erfarenhet, och såväl historiska som samtida skildringar, målar hon här upp en större bild av den känsliga relationen mellan människans sökande efter rationell kunskap och den ständigt närvarande rädslan. Oron för att drabbas av olycka och katastrofer, sjukdom och död. Med stöd i sin egen process, andra konstnärer och relaterade koncept (så som Julea Kristevas abjekt och den gamla föreställningen om monstret) argumenterar Heidi för hur det som bryter av mot våra förväntningar om det rena, sanna och perfekta inte bara bör betraktas som något oönskat. Utan hur dessa avvikelser faktiskt skulle kunna utgöra själva förutsättningen för ett verkligt levande liv…

Dr. Eleine Mad är Madeleine Jacobsssons talesperson för dom vetenskapliga och paranormala upptäckter som uppstår i hennes världar. Hon beskriver innehåll, teknik och estetik utifrån ett kategoriseringssytem där konsten delas upp som olika typer av komponenter och därefter avkodas dessa allteftersom. För att förstå intuitionens inblandning i arbetsprocessen omförvandlas den till tre separata roller av en Sökare, Samlare och Myntare. Med rollerna försöker jag beskriva på vilka sätt som intuitionen är till gagn eller av förödelse för det konstnärliga arbetet. Sagan om M handlar om en grodlik karaktär, Delop, som lämnar sin hemplanet för att uppsöka andra världar. I sitt sökande hittar Delop ett folkslag vars syn och levnadssätt skiljer sig från hennes erfarenheter av “verkligheten” såsom hon lärt sig att överleva i den., Dr. Eleine Mad is Madeleine Jacobsson's spokesperson for the scientific and paranormal discoveries that arise in her worlds. She describes content, tecniques and aesthetics based on a categorization system where art is divided into different types of components and then decoded as they go. To understand the intuition's involvement in the work process, it is transformed into three separate roles by a Seeker, Collector and a Myntare(In swedish language the one who is a "myntare" -is verbally declaring a concept or term). With these roles I try to describe in what ways intuition is beneficial or devastating to the artistic work. The story of M is about a frog-like character, Delop, who leaves the home planet to seek out other worlds. In her search, Delop finds a world whose views and lifestyles differ from her experiences of "reality" as she learned to survive in it., Recorded sound and image material of the presentation is available for private use.

This thesis concerns six Swedish paintings depicting sick or convalescent individuals; Richard Bergh’s Konvalescent (unfinished, 1886), Flickan och Döden (1888), Eva Bonnier’s Magdalena (1887), Gustaf Magnusson’s Konvalescent (1933), Jenny Nyström’s Konvalescenten (1884), and Georg Pauli’s Vid sjukbädden (1885). The purpose of this study is to examine how sickness is portrayed and staged using performative theory and visual semiotics. The thesis takes into account that tuberculosis, being a widespread disease during the 18th and 19th Century, made it a topic of exploration in the contemporary art. With this as the framework the thesis examines whether or not it is possible to diagnose the depicted individuals. The results shows that sickness first and foremost is portrayed and staged in signs regarding the body: the face, the hands, and how the body is posed. Lastly, it is suggested that these artworks can be seen as cultural symbols of TB, since not being viable for a strictly medicinal diagnosis they are more the result of the contemporary need to examine TB and its effects on society and culture. The paintings becomes – such as a body is a vessel for a disease – vessels for the disease culturally speaking.

Katten är ett omtyckt husdjur och finns i många hushåll runt om i Sverige. En bättre hälsostatus till följd av bättre kunskap och förbättringar inom djurhälsovård, nutrition och skötsel av katter har medfört att många katter idag lever längre och uppnår allt högre ålder. Ett ökat intresse för hälsa och nutrition ses bland djurägare och djurhälsopersonal och det är därför inte särskilt överraskande att allt fler anser att det är viktigt med en anpassad kost till sina husdjur. En kost som tillgodoser kattens näringsbehov och som har ett så optimalt näringsinnehåll som möjligt kan användas för att ge en bättre grundhälsa och främja välmående såväl som förebygga och minska risken för sjukdom. I takt med att katten åldras sker förändringar i kroppen som påverkar katten både fysiologiskt och mentalt, däribland kattens ämnesomsättning och kognitiva förmåga. Det är inte heller ovanligt att katten drabbas av åldersrelaterade sjukdomar. Om kattens skulle drabbas av sjukdom kan man i dagsläget understödja och ibland även behandla sjukdomen med hjälp av en anpassad diet. Denna litteraturstudie har som syfte att redogöra hur den friske geriatriske kattens näringsbehov förändras med åldern samt några av de vanligaste sjukdomar som den äldre katten kan drabbas av och hur dessa hanteras med hjälp av dieten. Detta för att kunna ge den äldre katten så bra förutsättningar till god hälsa som möjligt. Den friska geriatriske kattens näringsbehov är väl beskrivet i litteraturen och sammantaget finns det god evidens för att de nedbrytande processer som kroppen genomgår till följd av åldrandet kan bromsas med hjälp av en anpassad diet. Fördelarna är att katterna kan leva ett längre och mer hälsosamt liv. Åtgärder som visat sig ha god effekt för bättre hälsa är en ökad proteinmängd, tillsättande av antioxidanter och av essentiella fettsyror. De flesta av sjukdomarna som den äldre katten drabbas av kräver ofta någon form av farmakologisk behandling för att bromsa och/eller mildra symtomen som, The cat is a beloved pet and many households in Sweden have cats. Many cats have a better health status in general and live longer lives due to increased knowledge and improvements in veterinary medicine, nutrition and management. An increased interest for health and nutrition can be observed in both pet owners and veterinary care professionals, thus it is not surprising that more and more people believe that nutritional management is important. A diet that satisfies the nutritional needs of the cat and contains an optimal nutritional composition as possible can give a better health in general and prevent and reduce risk of disease. As cats grow older their bodies go through various changes that affects them both physiologically and mentally. Changes in their metabolism and decreases in their cognitive abilities can be observed. It is not uncommon for cats to be affected by age related diseases. Today the possibility to treat and assist in treatment of diseases exists through nutritional management. This literary study’s purpose is to account for the needs of the healthy geriatric cat and how these needs change with age. The purpose is also to present how nutritional management can assist in treatment of various age-related diseases. The nutritional needs of the healthy geriatric cat are explained well in the existing literature and good evidence exists that the catabolic processes the body goes through with aging can be partially slowed down via nutritional management. The benefits are that cats can live longer and healthier lives. An increased amount of protein, addition of antioxidants and essential fatty acids have been proven to have a good effect on the general health of the geriatric cat. Most of the diseases that geriatric cats suffer from need some sort of pharmacological treatment. Diet is in many cases a good way to support the pharmacological treatment, which still remains the primary treatment for many diseases. Treatment with the help of nutrition can

Tarmfloran har stor betydelse för en individs hälsa och sjukdomar. Fekal mikrobiota transplantation (FMT) kan användas som behandlingsmetod för vissa sjukdomar som har en koppling till obalans i tarmfloran. Vid FMT doneras fekal mikrobiota i form av avföring från en frisk donator till en sjuk mottagare med syfte att återställa mottagarens tarmflora. FMT används framgångsrikt för att behandla återkommande Clostridioides difficile infektioner (CDI) hos människor och studeras i stor omfattning för behandling vid andra sjukdomstillstånd. Användning av fekal mikrobiota transplantation är inte lika studerat inom veterinärmedicin som inom humanmedicin men har på senaste tiden börjats studeras i liten omfattning. Syftet med detta arbete är att granska de studier som finns inom veterinärmedicin för att undersöka om FMT kan användas som behandlingsmetod samt vid vilka sjukdomstillstånd det skulle kunna vara en lämplig behandling hos hund. De studier som finns idag där man studerat effektiviteten av FMT som behandlings metod hos hund består av några få studier med ett fåtal deltagare och några fallrapporter. FMT kan vara en effektiv behandlingsmetod vid CDI även inom veterinärmedicin men även vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), diarréer och akut hemmoragisk diarré. Vid vissa sjukdomstillstånd skulle även FMT kunna föreligga som en förstahandsbehandling istället för antibiotikabehandling. Det finns även många möjligheter att potentiellt förbättra effektiviteten av behandlingen, exempelvis så är IBD starkt sammankopplat med en reduktion av butyratproducerande bakterier och det kan därför vara viktigt att kartlägga mikrobiotan hos såväl donator som mottagare. Framtidens möjligheter för användning av FMT som behandlingsmetod ser lovande ut men det finns fortfarande utmaningar inom ämnet såsom när indikation för behandling är aktuellt, hur selektion av donatorer bör ske, hur FMT ska administreras och behandlingslängd för bästa resultat. För att uppnå detta behövs större förståels, The microbiota in the gastrointestinal (GI)-tract plays a major role in maintaining the health as well as disease development in an individual. Fecal microbiota transplantation (FMT) describes the transfer of feces from a healthy donor to a diseased recipient. For some diseases where dysbiosis occurs FMT can be used as a treatment to restore the GI microbiota. FMT is successfully used in human medicine to treat recurrent Clostridioides difficile infections (CDI) and potential use as a treatment for other diseases are currently being studied. Studies of FMT in veterinary and canine medicine are limited. The aim of this project is to review the available studies in canine medicine to see if FMT can be used as a treatment and at which diseases FMT would be a suitable treatment in dogs. FMT can be an effective treatment in canine patient with CDI as well as in other diseases, such as Inflammatory bowel disease (IBD), diarrhea and acute hemorrhagic diarrhea. In some diseases FMT could also be a potential first treatment choice instead of antibiotics. There are many possibilities to potentially improve the efficiency of the treatment, e.g., patients with IBD have a reeducation of butyrate producing bacteria, therefore it can be important to analyze the microbiota of both the donor and the recipient. The possibilities for a wider use of FMT in the future looks promising but there are still many challenges to tackle. More and larger studies are required to define indications for treatment, criteria for donor selection, how FMT should be administrated and optimal treatment length for best treatment results.

The purpose of this essay is to examine the employer’s obligation for adjustment interventions and re-employment before a dismissal can take place. The essay will mainly analyse the employer’s responsibility for adjustment interventions and re-employment of ill employees. Secondly, an analysis will be made regarding the extent of these responsibilities before a dismissal can occur. Poor health and illness are not considered as legitimate reasons for a dismissal, but illness-related dismissals are still occurring in the labour market. In order to enable suchlike dismissal, the employer must fulfil the rehabilitation obligation. Due to the company’s size and finances, employers have different opportunities for re-employment and adjustment interventions. However, it is not only the employer’s task to accomplish this, the employee’s commitment, level of health and working capacity are important components in the process. An illness-related dismissal is only possible when the employer has replenished the adjustment interventions and re-employment responsibility, when the employee’s sickness allowance and activity compensation expires, and when the employee no longer performs relevant work. If this is the case and a continued employment is unimaginable, the employer is exonerated from responsibility and dismissal becomes applicable. The liability then lies in the society’s hands to pursue the rehabilitation and help the employee to find another job., Syftet med denna uppsats är följaktligen att analysera arbetsgivarens skyldighet till arbetsanpassnings- och omplaceringsåtgärder innan en uppsägning kan tillgripas. Uppsatsen kommer i första hand analysera arbetsgivarens skyldighet att vidta anpassnings- och omplaceringsåtgärder i rehabiliteringsprocessen av en sjuk arbetstagare. I andra hand analyseras hur långt dessa skyldigheter sträcker sig innan en uppsägning inte längre kan undvikas. Ohälsa och sjukdom anses inte vara legitima skäl för att avsluta en anställning men sjukdomsrelaterade uppsägningar förekommer ändå på arbetsmarknaden. För att en uppsägning på grund av sjukdom ska vara möjlig torde anpassnings- och omplaceringsskyldigheten först uppfyllas. Dock svarar arbetsgivaren endast för de åtgärder som syftar till att arbetstagaren ska kunna återvända till hens verksamhet. Beroende på verksamhetens storlek och ekonomiska förutsättningar har arbetsgivare olika möjligheter till omplacering och arbetsanpassning. Utöver arbetsgivarens åtgärder är också arbetstagarens egen delaktighet i rehabiliteringen ett viktigt moment, precis som arbetstagarens sjukdomstillstånd och förutsättningarna för arbete därefter. En sjukdomsrelaterad uppsägning är först tillämplig när arbetsgivaren har uttömt arbetsanpassnings- och omplaceringsskyldigheten, när sjukpenning eller rehabiliteringsersättning inte utgår till arbetstagaren och om arbetstagaren inte längre utför betydelsefullt arbete. Är detta fallet och anställningens bestående betraktas vara omöjligt, befrias arbetsgivaren från ansvar och en uppsägning blir tillämplig. Ansvaret läggs då istället på samhället att försöka fortsätta rehabilitera arbetstagaren och hjälpa hen hitta ett annat arbete.

This thesis focuses on health among children in the medieval town Old Lödöse (1100-1500 AD) in western Sweden. Through the study of health indicators (enamel hypoplasia, growth retardation and porotic hyperostosis) on adults (45 crania), children (31 complete individuals) and the commingled remains of children from severeal contexts. The results showed 66,7% (N= 30 of 45) of the adults and 67,7% (N= 21 of 31) of the children had presence of stress indicators. Although 61,5% (N=8 of 13) of the children and 37,5% (N=15 of 40) of the adults had presence of cribra orbitalia it manifested mildly on several of the individuals. Enamel hypoplasia was present on 53,8% (N= 7 of 13) of the children and 36,8% (N= 15 av 38) of the adults. The enamel disturbances occurred by the ages of two to five. Growth retardation was minimal and was within the standard deviation for each method. The population suffered from ill health due to varying degrees as a result of the urban environment, parasites and infections. Several of the individuals have experienced periods of stress during childhood. The population sample was compared to material from Skara (1100-1500 AD) and New Lödöse (1473-1624 AD). The comparison showed that there was similar health parameters in all three cities during the Middle Ages., Syftet med denna studie var att undersöka hälsa respektive ohälsa hos barn i medeltida Gamla Lödöse (1100-1500 e.Kr.) genom att studera frekvensen av stressmarkörer. Materialet bestod av 45 kranier från vuxna individer (både män och kvinnor), 31 individer under 20 år samt 209 enskilda element från omrörda kontexter (barn). MNI för barnen i studien blev totalt 56. De stressmarkörer som studerades var emaljhypoplasier, porotic hyperostosis (cribra orbitalia, cribra cranii, cribra humeralis och cribra femoralis) och tillväxtstörningar. Hos vuxna individer studerades endast cribra orbitalia, cribra cranii och emaljhypoplaiser. Resultatet visade att 66,7% (N= 30 av 45) av de vuxna individerna uppvisade spår av stressmarkörer medan 67,7% (N=21 av 31) av barnen (endast de kompletta individerna) uppvisade spår av stressmarkörer. Cribra orbitalia uppvisades hos 61,5% (N= 8 av 13) av barnen medan hos de vuxna individerna var frekvensen endast 37,5% (N= 15 av 40). Nästintill alla individer hade mild grad av cribra orbitalia, likaså för cribra cranii. Emaljhypoplasier fanns hos 53,8% (N= 7 av 13) av barnen medan hos de vuxna var frekvensen 36,8% (N= 14 av 38). Emaljhypoplasierna uppstod i åldern två till tre hos barnen och åldern tre till fem år för de vuxna individerna. Tillväxtstörningarna hos barnen var minimala och inom standardavvikelserna för respektive metod. Slutsatsen var att den undersökta population led av ohälsa i varierande grad från ung ålder och att flera har upplevt episoder av stress orsakade av bland annat miljömässiga faktorer som ökade risken för infektionssjukdomar och parasiter. I jämförelser med material från Skara (1100-1500 e.Kr.) och Nya Lödöse (1473-1624 e.Kr.) framkom det att frekvensen av stressmarkörer är högre, men att antalet undersökta individer är mindre i Gamla Lödöse. Förutom det tros städerna ha varit lika gällande hälsoparametrar hos barn.

Due to a successful breeding process the fastest trotters will within 50 years run at the speed of 1.09 from volt start. Harness racing is a popular sport and a big industry in Sweden with 850 different racing events and 903 million SEK in purse money annually. Consequently, owners and trainers of racehorses want to see their protegees race. The most common cause for a harness racing horse to either end their career or require convalescence are various kinds of injuries which require veterinary assistance. Animal welfare is an important issue to the Swedish Trotting Association. The association wished to obtain knowledge of common injuries in Swedish harness racing horses in order to continue to develop their contribution to the animal welfare. The aim of this study was to find out which injuries are most common in Swedish harness racing horses. Earlier international studies have shown the most common injuries to be those of carpal and fetlock joint lameness. The material used in this study was collected of equine patient records from six different veterinary clinics in various locations in Sweden. It contained a total of 8 742 diagnosis from the years 2016 to 2018. The information gathered of each equine patient are the type of diagnose, age, gender, race and trainer status. The differences between the results were measured by a p-value. The result was significant at p-value <0,05. The result was very significant at p-value <0,001 and tendencies to be significant at p-value <0,07. The result of the study showed that carpal and fetlock joint lameness were the most common injuries among harness racing horses also in Sweden. It also showed that stifle joint lameness and problems related to the mouth were frequent. When comparing trainer status, age and race of the equine patient there were differences to be seen in the injury picture. As conclusion injuries among harness racing horses are common. Among the main factors are that all racehorses are trained and raced in, Enligt beräkningar gjort 1998 kommer de snabbaste travhästarna om 50 år att trava 1.09 i kilometertid från voltstart tack vare avelns framsteg. Travsport är en stor sport i Sverige där man anordnar 850 tävlingsdagar samt delar ut 903 miljoner kronor i prispengar per år. På grund av detta vill hästägare- och tränare vara med och tävla i travlopp med sina hästar. Vanligaste orsaken för en travhäst att avbryta karriären eller ställas på vila är olika slags skador. Ett gott djurskydd är viktigt för Svensk Travsport och de vill veta mera om vanligaste skador hos svenska travhästar och fortsätta utveckla djurskyddet inom travsporten. Studiens syfte var att ta reda på vanligaste skador bland travhästar i Sverige. Tidigare studier utomlands har visat att vanligaste skador bland travhästar är karpal- och kotleds relaterade problem. Materialet som användes i studien är insamlat från sex olika klinikers journaldata runt Sverige. Materialet innehöll 8 752 diagnoser från åren 2016 till 2018. Materialet innehöll information om hästens diagnos, ålder, kön, ras och tränarstatus. Skillnaderna mellan resultaten mättes med ett p-värde. Resultaten var signifikant vid p-värde <0,05. Resultaten var ***signifikant vid p-värde <0,001 och tenderade att vara signifikant vid p-värde <0,07. Studiens resultat visade att karpal- och kotledsrelaterade problem var de mest vanliga skadorna även bland svenska travhästar. Resultaten visade även att problem relaterade till knäleden och munhålan var även vanliga. I resultaten kunde det även ses skillnader i skadebilden vid jämförelse med tränarstatus, ålder och ras. Slutsatsen är att skador bland travhästar är vanliga. Det beror på fler olika faktorer. Huvudsakliga faktorn är att alla travhästar tränas och tävlas på relativt samma sätt som orsakar liknande skador på hästarna. Travhästen har utvecklats mycket på kort tid vilket innebär att kunskap inte har hunnit utvecklas eller spridas i tillräcklig takt.

Följande arbete undersöker tematiskt Johanna Frids roman Nora eller Brinn Oslo brinn utifrån ett skevt perspektiv, med koppling till cripteorin och respektabilitetsbegreppet. Studien kan placeras i relation till forskning om respektabilitet och skev, samt till det relativt nya forskningsområdet om sjukdom och funktionalitet i litterär gestaltning. I undersökningen analyseras hur berättarjaget gestaltas utifrån kategorierna kropp och funktionalitet samt hur hon på olika sätt förhåller sig till begreppen skev och respektabilitet. Undersökningen visar att konstruktionen av kropp och funktionalitet sker i relation mellan berättarjaget Johanna och Nora, där en tydlig uppdelning konstrueras. Nora är vacker, artig, feminin och frisk medan Johanna framstår som ful, hysterisk, osäker och sjuk. Johannas funktionalitet handlar dock inte enbart om sjukdomen utan kommer även att innefatta Norasmärtan: ett beroende, ett svartsjukedrama, en kärlekshistoria. Nora framstår som det kroppsliga idealet och Johanna som den andra. Det är alltså möjligt att förstå berättarjagets positionering som skev och icke-respektabel. Detta blir inte enbart tydligt i gestaltningen av berättarjagets kropp, utseende och funktionalitet, utan även i det hon tänker, känner och gör.

Det handlar om den konstnärliga processen, Varför man väljer att bli konstnär och om det är ett val. Att använda broderi som konstnärligt uttryck och undersöka hur långt man kan driva och utveckla den tekniken i sitt skapande.Få möjlighet att arbeta i stora format och även ta den textila konsten utomhus. Att skapandet av konst kan ge livet mening.

Taking medication at the prescribed times is very important for people with mental issues like schizophrenia, dementia Alzheimer’s and depression. But their condition itself keeps them from doing so. They are either forgetful or choose not to take the pills intentionally. This could lead to missing dosage or overdosing both of which are dangerous to the person’s health. Hence a pill box that monitors the dosage and keeps them from being able to access the pills at undesired times is needed. The aim of the thesis is to design such a pill box for the company Victrix AB in Stockholm, Sweden, by expanding on their current pill box, Dosis. In the project, the locking mechanism to keep the lids closed was rigorously designed in phases after understanding the user conditions. The end result is a locked daily pill box that is ergonomic to use for people of all ages, mental and physical conditions. The product sets itself apart from its competitors by being compact, less medical looking and very easy to use., Att ta mediciner vid föreskrivna tidpunkter är mycket viktigt för personer med psykiska problem som schizofreni, alzheimers, demens och depressioner. Dock kan deras tillstånd hindra dem från att göra det. De är antingen glömska eller så väljer de att inte ta medicinen avsiktligt. Sådant beteende kan leda till saknad dosering eller överdosering, vilka båda är farliga för personens hälsa. Därmed behövs en pillerask som övervakar doseringen och hindrar dem från att komma åt pillerna vid oönskade tidpunkter. Syftet med examensarbetet har varit att designa en sådan pillerask för företaget Victrix AB i Stockholm, Sverige, genom att utöka sin nuvarande ask, Dosis. I projektet designades låsmekanismen noggrant i faser, genom en ökad förståelse av användarförhållandena, för att hålla locken stängda,. Slutresultatet blev en låst daglig pillerask som är ergonomisk för personer i olika åldrar med mentala och fykiska problem. Produkten skiljer sig från dess konkurrenter genom att vara kompact, inte ha ett typiskt medicinskt utseende samt mycket enkel att använda.

När en person i barnets närhet drabbas av allvarlig sjukdom och barnet tvingas att bli anhörig påverkas barnet negativt och blir extra sårbar. Det är inte ovanligt att barnet åsidosätter sina egna känslor för att stötta sina familjemedlemmar. Barnet får ofta ta större ansvar, stå tillbaka samt känner oro och sorg. Vid kontakt med sjukvården ska sjuksköterskan möta behoven hos anhöriga oavsett ålder och det är idag känt att det råder svårigheter hos sjuksköterskor i mötet med barn som tvingas att bli anhörig. Syftet med föreliggande studie var att få insikt i sjuksköterskans upplevelse i mötet med barn som anhöriga. Studien bygger på en litteraturstudie med kvalitativ ansats där totalt nio kvalitativa artiklar har används för att belysa sjuksköterskans perspektiv. Resultatet visade flera dilemman sjuksköterskan upplevde i mötet med barn som anhöriga som försvårar för sjuksköterskor att göra barn delaktiga i vården. Tidsbrist och nedskärningar inom verksamheten är bland annat ett hinder som försvårar för sjuksköterskan att identifiera barns behov av stöd och information. Barn som är anhöriga anses inte vara en av sjuksköterskans huvuduppgifter och prioriteras därefter inte av chefer. Sjuksköterskor upplever därför att vårdens huvudfokus ligger på ekonomisk vinst mer än i individernas behov. Den 1 januari 2010 tillkom en lagförstärkning som ålägger hälso- och sjukvården att ge råd, stöd och information till barn. Vidare kommer barnkonventionen att bli svensk lag den 1 januari år 2020 som genererar i en ökad möjlighet för myndigheter att sätta barnets rättigheter i fokus.

My study investigated how young adult women give meaning to the concept of anxiety. In interviews, the respondents talked about their diverse experiences of the concept of anxiety, after which I made a narrative analysis of their stories. In the previous research chapter, i developed studies that examined the relationship between young women's identity and what was normal or deviating in relation to their experience of the concept of anxiety. I have looked at how the concept of anxiety was produced through modern history from a Swedish and international perspective. As theoretical explanatory models for my study, I have looked at theories of female identity creation based on mental ill-health and theories about the woman as a social construction. My data collection has been through semi-structured interviews about eight respondents. The collected empirical evidence showed that the concept of anxiety has a meaning that is not always clear to the world.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykiatrisk diagnos som påverkar känslolivet. Det som karaktäriserar sjukdomen är ett pendlande mellan depression och hypomani/mani som är en eufori utöver det vanliga. Vårdpersonalen har en viktig roll i mötet med patientgruppen, de bör ge stöd och skapa interventioner då dessa patienter har högre suicidrisk än den resterande befolkningen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva en kvinnas upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En manifest kvalitativ innehållsanalys med en narrativ ansats av en självbiografi. Resultat: Sex kategorier presenteras: att pendla mellan olika verkligheter, att ångesten kan komma när som helst och var som helst, att behöva behandla den kroniska sjukdomen varje dag, att inte vilja utsätta andra för sitt dåliga mående, att det ständigt pågår ett krig i huvudet samt att vilja leva och att inte vilja leva. Diskussion: Vårdpersonal och närstående har betydelse för patientens välmående i stödjandet av patienten, de bör vara öppensinnade och därmed inte döma eller förminska patientens egna upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskor bör se patientgruppen utifrån ett holistiskt perspektiv då sjukdomen handlar om mycket mer än bara depressioner och manier.

This thesis discusses the differences in case of dismissal in forms of personal matters such as misconduct and illness in Sweden and England. The purpose is to see how the dismissal takes place before and during the dismissal in the two countries. In order to do this comparative study, the legal dogmatic method have been used. The sources of law that have been used is primarily precedents, the two countries legislations and doctrine. The conclusion of the thesis is that both Sweden and England uses precedents to solve disputes in court but the difference is that in Sweden there are more legislation to rely on than in England, which can be seen as a protection for the employee. A sick employee in Sweden is protected by the statutory rehabilitation obligation as well as the redeployment obligation. In the English law the primarily focus is the communication between the employer and the employee. If an employee is in a misconduct an employer in Sweden still has the redeployment obligation towards the employee before dismissing him/her. However, the period of the employment of the employee in question and the size of the company takes into consideration when deciding how much action one can demand the employer to take. An employer in England does not have to consider whether redeployment is relevant or not but there has to be a conversation between the employer and the employee before a dismissal is relevant. The thesis also discusses the regulations regarding alcohol at work in forms of illness and misconduct., Den här komparativa studien redogör för skillnaderna mellan Sverige och England vid uppsägningsfall som hänför sig till personliga skäl, specifikt misskötsamhet och sjukdom. Syftet är att se hur de båda länderna skiljer sig åt innan och vid uppsägningsfall som hänför sig till personliga skäl. För att göra jämförelsen är studien grundad i en rättsdogmatisk metod. De rättskällor som främst använts är praxis, lagtexter samt doktrin. Slutsatsen av studien är att både Sverige och England använder sig av praxis för att lösa tvister men skillnaden blir att Sverige har fler lagar att falla tillbaka på än England, vilket kan uppfattas som ett starkare skydd för arbetstagaren. I Sverige är den sjuke arbetstagaren skyddad av den lagstadgade rehabiliteringsskyldigheten samt omplaceringsskyldigheten. I engelsk rätt ligger fokus på kommunikationen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Vid misskötsamhet har arbetsgivaren i svensk rätt fortfarande ett ansvar att omplacera arbetstagaren, men med anställningstid och företagets storlek i åtanke kan det krävas olika stora insatser. I England måste inte arbetsgivaren utreda omplaceringsmöjligheten, men det ska föras en konversation med arbetstagaren innan uppsägning är aktuellt. Studien redogör även för de regleringar som finns vid alkohol på arbetsplatser i form av sjukdom eller misskötsamhet.

This comparative essay aims to research and compare the protection of employment for sick employees in Sweden, Norway and Denmark. The study is conducted by studying various sources of law according to the law dogmatic method. The basic principles of the terms of employment is that an employer pays an employee to perform stipulated assignments. If the assignments are not performed, the employment contract is not fulfilled, hence the employer should not be obliged to keep the employee within his/her business. The essay expires from an exception from this particular rule, a situation where the employee is ill to the extent that both the ability to work and the level of achievement is deteriorating. In these particular situations, Swedish sources of law show an enhanced employment protection for sick employees, that lowers the demands on the employee’s achievement, as well as compelling the employer to take more responsibility for the employee’s progress. The study shows that Norway is similar to Sweden. Norway too has a very extensive duty for the employer towards the wellbeing of the employee and adjustment of his/her work load, as well as having a statutory protection against termination in relation to the employee’s sick leave during the first year of absence. Denmark differs, with a legal framework that does not protect the sick employees in a corresponding manner. Rather, the employer’s privileges are prioritized and no duty to adapt the work towards the sick employee can be found. My conclusion is that there is no enhanced employment protection in Denmark, however such protection can be found in both Norway and Sweden., Denna komparativa uppsats undersöker och jämför anställningsskyddet för sjuka arbetstagare i Sverige, Norge och Danmark. Detta görs genom studier av rättskällor utifrån en rättsdogmatisk metodik. Grundprincipen i ett anställningsförhållande är att en arbetsgivare betalar den arbetstagare som utför av arbetsgivaren anbefallna arbetsuppgifter. Utförs inte arbetsuppgifter uppfylls inte kontraktet, och arbetsgivaren har goda skäl att inte behålla den anställda i arbetsstyrkan. Problemställningen utgår från ett undantag från denna regel, en situation där den anställda är så sjuk att arbetsförmågan och prestationsnivån försämras. I sådana situationer återfinns i svenska rättskällor ett s.k. förstärkt anställningsskydd för sjuka arbetstagare, där kraven för vad en arbetsgivare kan kräva för prestation från arbetstagaren är lägre än i normalfallet, i kombination med en större ansvarsplikt för arbetsgivaren. Norge liknar Sverige på många sätt. Även norska arbetsgivare har en utbredd plikt vad gäller arbetsanpassning för att behålla arbetstagaren i verksamheten, och dessutom ett lagstadgatskydd mot uppsägningar som grundar sig under sjukfrånvarons första år. Danmark har däremot en annan rättshållning, där de sjuka arbetstagarna inte erhåller något uttalat utökat anställningsskydd. Istället väger arbetsgivarens rätt att ha arbetsför personal i många fall tyngre, och det ställs inga större krav på anpassningsåtgärder. Min slutsats är således att Danmark saknar ett s.k. förstärkt anställningsskydd för sjuka arbetstagare, något som återfinns i både Norge och Sverige.