Search

Bakgrund: Dagligen insjuknar ett barn av cancer. Behandlingen är oftast långvarig och påverkar både barnet och närstående emotionellt. Föräldrarna är betydande för barnet under hela resan, både som vårdnadshavare och stöd. Sjuksköterskan behöver identifiera barnets och föräldrarnas behov och resurser för att kunna erbjuda stöd och främja välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har cancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats baserad på sex självbiografier skrivna av föräldrar till ett barn som insjuknat i cancer. Självbiografierna analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sex underkategorier identifierades som representerar föräldarnas upplevelser att leva med ett barn som har cancer. Kategorierna var ett utökat behov av stöd, ett förändrat liv och att leva i ovisshet. Slutsats: I kamp mot cancern går föräldrar igenom livsförändringar där de blir emotionellt sårbara och behovet av stödet ökar. För en god vård behöver sjuksköterskan erbjuda en familjefokuserad omvårdnad med livsvärlden som grund samt god kommunikation för att identifiera och främja den unika individens behov.

Abstrakt (Sammanfattning) Bakgrund: Depression är en vanlig och allvarlig hälsoutmaning som ökar i Sverige. Depressionstillstånd kräver rätt typ av behandling och insatser som är individuellt anpassade för att främja hälsa och bevara välbefinnandet. Om rätt behandling och hjälp inte ges kan en depression påverka livslusten negativt, eftersom känslan av maktlösthet, utanförskap och brist på gemenskap kan leda til allvarliga konsekvenser och försämra livskvaliteten. En av de största utmaningarna är att många inte söker hjälp för sin depression på grund av rådande stigma, brist på förtroende för personal och otillräcklig kunskap om behandlingsmöjligheter. Syftet: Syftet med studien är att belysa hur patienter som lider av depression beskriver kontakten med hälso- och sjukvården. Metod: En kvalitativ metod genomfördes med en manifest innehållsanalys av narrativer från fem självbiografier. Resultat: Analysprocessen resulterade i de två huvudkategorierna: Känsla av övergivenhet med tre underkategorier som berörde brister vid bemötande i sjukvården samt Känsla av sammanhang med två underkategorier som visade på positiva aspekten av bemötande i sjukvården. Slutsats: Patienter som lider av depression upplever ett vårdlidande vid kontakt med sjukvården, men genom en personcentrerad vård lindras lidandet och hälsan främjas. Dessa patienter behöver stöd för att hantera sin sjukdom och det är därför viktigt att sjuksköterskor utökar sin kunskap för att ge personcentrerad vård.

Bakgrund: Cirka 1500 människor i Sverige får årligen besked om tumörer i hjärnan eller ryggmärgen. Behandlingen är tung och krävande och patienternas liv vänds upp och ner. Sjuksköterskan bär ett viktigt ansvar i de drabbades resa och kan komma att bli en viktig punkt för behandlingen och minnena om sjukdomstiden i sig. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med primär hjärntumör. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie, baserat på upplevelser samlade i fem självboigrafier. Analysen utgick från en manifest innehållsanalys för att utesluta tolkning av texterna i största möjliga mån. Resultat: Det resultat som framkom visade att upplevelsen av att leva med primär hjärntumör erfaras på olika vis av varje individ som utsätts för det. Resultatet visar på olika hantering och anpassning på det emotionella planet, erfaranheter och upplevelser av vården samt konsekvenser individer ställs inför i samband med sjukdomen, både psykiskt och fysiskt. Slutsats: Upplevelsen av att leva med primär hjärntumör ter sig olika för respektive individ och varje upplevelse är således unik. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har förståelse för patienters upplevelser och sätter sig in i diagnosen för att se människan bakom sjukdomen.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykiatrisk sjukdom som karaktäriseras av kraftiga svängningar i humöret i form av växelvis mani, depression och/eller hypomani. Läkemedel utgör grunden i behandlingen, men det finns även ett flertal olika egenvårdsaktiviteter som kan hjälpa personerna att hantera sjukdomen. Egenvård kan definieras som de aktiviteter och strategier som en person själv genomför för att främja sin hälsa. Egenvård kan hjälpa personen att lära sig att känna igen tidiga varningssignaler för återfall och implementera lämpliga strategier för att förebygga nya sjukdomsepisoder. Den grundutbildade sjuksköterskan spelar en central roll i vården av personer med bipolär sjukdom genom att erbjuda stöd och tillhandahålla nödvändiga verktyg för att främja hälsa och lindra sjukdomslidande. Syfte: Att beskriva upplevelser av egenvård hos personer med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på fem självbiografier. Resultat: Upplevelser av egenvård hos personer med bipolär sjukdom visade sig i huvudkategorin Att skapa förutsättningar för en stabil tillvaro. Kategorierna Att påverka förmågan till egenvård och Att anpassa sitt liv till sjukdomen, med tillhörande underkategorier, beskriver vad detta kan handla om för den enskilda personen. Slutsats: Studiens resultat identifierar sjukdomsinsikt, acceptans och öppenhet som viktiga nycklar för förmågan att utföra effektiv egenvård. Det framgick att egenvårdsaktiviteter, så som att etablera rutiner, prioritera sömn och tillämpa goda vanor var centrala för personernas välbefinnande. Genom att förstå och adressera detta kan den grundutbildade sjuksköterskan bättre stödja dessa personer i deras väg mot en stabil och hälsosam tillvaro., Background: Bipolar disorder is a psychiatric illness characterized by severe mood swings in the form of alternating mania, depression and/or hypomania. Medicines form the basis of treatment, but there are also a number of different self-care activities that can help people manage the disease. Self-care can be defined as the activities and strategies that a person carries out themselves to promote their health. Self-care can help the person learn to recognize early warning signs of relapse and implement appropriate strategies to prevent new episodes of illness. The registered nurse plays a central role in the care of people with bipolar disorder by offering support and providing the necessary tools to promote health and alleviate suffering. Aim: To describe experiences of self-care in people with bipolar disorder. Method: A qualitative literature study with an inductive approach, based on five autobiographies. Results: Experiences of self-care in people with bipolar disorder appeared in the main category Creating conditions for a stable existence. The categories Affecting the ability to self-care and Adapting one's life to the disease, with associated subcategories, describe what this can be about for the individual person. Conclusion: The study's results identify illness insight, acceptance and openness as important keys to the ability to perform effective self-care. It emerged that self-care activities, such as establishing routines, prioritizing sleep and applying good habits, were central to the persons' well-being. By understanding and addressing this, the registered nurse can better support these people on their way to a stable and healthy existence.

Den här undersökningen fokuserar på privatpersoner som annars inte är historiskt synliga. I uppsatsen undersöks två borgerliga kvinnors brevskrivande och relationen mellan systrar. Det kvinnliga brevskrivandet är något som växer fram i 1600-talets högreståndsmiljö och på 1700-talet blir kvinnligt brevskrivande betraktat som en egen genre. Brev skrivna av kvinnor ansågs som känslomässiga och inspirerande. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka två borgerliga kvinnors brevskrivande och relationen mellan systrar där källmaterialet utgörs av opublicerade, privata brev. Syftet är också att lyfta fram brevs fysiska form och dess materiella betydelse som källa. Breven är skrivna av Brita Johanna som skriver till sin syster Christina Maria och av hennes barnbarn Maria som skriver till sin syster Oscara. Kvinnorna är uppväxta i Åmål och tillhörde den inflytelserika familjen Åberg. Breven från Brita Johanna är skrivna mellan 1778–1824 och breven från Maria är skrivna mellan 1873– 1916. De undersökta breven kommer från tre brevsamlingar, den Åbergska brevsamlingen, Oscara Björlins personarkiv och familjen Rahmns privata brevsamling. Uppsatsens frågeställningar utgår från att undersöka brevens materialitet, hur skribenternas skrivsituation såg ut, vilka funktioner och vilket innehåll breven hade samt hur relationen mellan systrar uttrycks i breven. Som utgångspunkt har breven lästs som en kommunikation mellan sändare och mottagare där brevtexten är dialogisk, finns i en tids- och rumsbunden tillkomstsituation och är ett skrivet dokument. Uppsatsen är ett bidrag till brevforskningsfältet och källmaterialet undersöks utifrån att brev är ett självbiografiskt skrivande som skapar berättelser om kvinnors liv och vardag. Social nätverksteori på mikronivå används som teoretiskt ramverk för att analysera relationen mellan systrarna. Undersökningens resultat visar på skribenternas olika handstilar och s, This master thesis is concerned with two bourgeois women's letter writing and the relationship between sisters. Female letter writing is something that emerges in the 17th century's upper-class society, and in the 18th century, female letter writing is regarded as its own genre. Letters written by women were considered emotional and inspirational. The thesis considers the materiality of the letters, what the writing situation looked like, what function and content the letters had and howthe relationship between sisters is expressed in the letters. The letters have been read as a communication between sender and receiver where the text of the letter is dialogic, exists in a time- and space-bound situation and is a written document. The source material consists of unpublished, private letters. The letters are written by Brita Johanna who writes to her sister Christina Maria and by her granddaughter Maria who writes to her sister Oscara. The women grew up in Åmål and belonged to the influential Åberg family. The letters from Brita Johanna are written between 1778–1824 and the letters from Maria are written between 1873–1916. The examined letters come from three letter collections, the Åberg letter collection, Oscara Björlin's personal archive and the Rahmn family's private letter collection.The main results show the different handwriting styles and stylistic expressions of the writers, how paper, ink and pens developed during the 19th century, what the writing situation looked like for Brita Johanna and Maria and that it formed a writing practice that had to coexist with other everyday practices. The functions of the letters were to maintain communication, convey information, create a relationship between sisters, create an identity as a sister, convey values and norms for how a sister should be and to maintain social networks. What emerges most clearly in the letters is an emotional function that is expressed in loving phrases. Analysis of the letters' content sh

I den semi-självbiografiska "À l’ami qui ne m’a pas sauvé la vie" skriver Hervé Guibert, som en av de första i Frankrike, offentligt om sin aids. Han avslöjar bland annat att filosofen Michel Foucault dog i sjukdomen. Guibert blev känd tack vare detta avslöjande men också på grund av sin mycket ärliga beskrivning av att leva med denna dödsdom. I undersökningen tittar jag närmare på hur Guibert gör detta med hjälp av våldsmetaforer och religiösa symboler. Jag applicerar resonemanget i Susan Sontags kända essäer om metaforer kring sjukdom på Guibert och ställer hans användning mot hennes. Där hon vill förkasta våldsmetaforen, anammar han den för att göra sig själv till ett starkare subjekt. Religionen använder Guibert som ett verktyg för att, på ett mer uthärdligt sätt, närma sig döden och titta den i vitögat., In the semi-autobiographical "À l’ami qui ne m’a pas sauvé la vie" Hervé Guibert writes, as one of the first in France, publicly about his AIDS. He reveals, among other things, that the philosopher Michel Foucault died in the same disease. Guibert became famous for this betrayal but also due to. his very honest description of living with this death sentence. In the paper I look closer at how Guibert does this in using metaphors of violence and religious symbols. I apply the reasoning in Susan Sontags famous essays about metaphors surrounding disease on Guibert and juxtapose his application against hers. Where she wants to discard the metaphor of violence, he embraces it as a way of making himself a stronger subject. The religion is used by Guibert as a tool in order to, in a more bearable way, get closer to death and look it in the eye.

Bakgrund: Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Att utveckla tidig demenssjukdom före 65 års ålder kallas också för Young-onset dementia YOD. Det är låga förväntningar på att symtomen orsakas av demenssjukdom hos yngre personer, vilket resulterar i att personen ofta feldiagnostiserats och att tiden för att ställa en demensdiagnos blir fördröjd. Att utveckla demenssjukdom i tidig ålder innebär större förändring i livsstil.Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med tidig demenssjukdom.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserat på narrativ i form av självbiografier. fyra självbiografier analyserades enligt Dalborgs (2022) analysmetod.Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisas under tre huvudkategorier och elva underkategorier. Tiden före diagnos när de första symtomen startade och utreddes. Upplevelsen av att få en demensdiagnos i ung ålder som gjorde att personerna reagerade kraftigt känslomässigt och hamnade i en kris. Efter att de fått diagnos behövde personerna göra stora livsförändringar, kände sorg över inte kunna arbeta och rädsla inför sjukdomens sista fas samt tänkte mycket på sina anhöriga.Slutsatser: Litteraturstudiens slutsats är att det för personer som utvecklar demenssjukdom i tidig ålder får stora konsekvenser och innebär omfattande livförändringar

Bakgrund: Globalt sett är psykisk ohälsa som högst bland unga vuxna kvinnor. Kvinnorna vänder sig till primärvården där de får träffa en distriktssköterska. Personer med psykisk ohälsa upplevs vara utmanande att möta. I samhället finns stigmatisering kring psykisk ohälsa som kan ge ett ogynnsamt liv. Forskning visar att resurs- och kunskapsbrist kring ämnet finns. Syfte: Syftet är att belysa faktorer för återhämtning hos unga vuxna kvinnor med psykisk ohälsa. Metod: Studien baserades på självbiografier framtagna från bibliotekskatalogen Libris. En kvalitativ design med en induktiv ansats användes. Resultatet analyserades med en narrativ tematisk analysmetod med ett manifest förhållningssätt. Resultat: Nio självbiografier med utgångspunkt både nationellt och internationellt representerar resultatet. Faktorer framkom genom sju kategorier; behov av en stödjande person, bemötandets betydelse, samtalets betydelse, känslor som stärker, personlig drivkraft, det egna tankemönstret och att hantera tankar och känslor. Faktorerna för återhämtning ansågs vara individuella. Resultatet speglar behov av hjälp från omgivningen vilket skapar förutsättningar för att kunna genomföra resan mot återhämtning. Slutsats: Unga vuxna kvinnor med psykisk ohälsa är i behov av stöd från omgivningen, ett gott bemötande, samtal med andra, bekräftelse av känslor, att förändra sitt tankemönster och hitta sitt sätt att hantera tankar och känslor. Alla behöver hitta sin egen drivkraft. Distriktssköterskan kan med kännedom om dessa faktorer tillsammans med Tidal Modellens synsätt främja en personcentrerad vård i mötet., Background: In Sweden one of three suffer from cancer only two of three survive. More women than men suffer from cancer because of genetic and unhealthy determinations. Worry, fear and anxiety are common reactions notified of a cancer diagnosis and during the treatment of cancer. It can affect the persons suffering from the disease and their life. Primary care has a coordinating role and will have more responsibility in the future reagarding cancer care. Due to this, that the district nurse must have increased knowledge about patients with cancer in terms of worry, fear and anxiety. Aim: The aim was to illuminate women's experiences under treatment of cancer. Method: The study has a qualitative design and the data collection was based on eight autobiographical written by women. The study has been analyzed using a narrative thematic analysis. The analysis was performed on a manifest and a latent level. Results: The eight women's experiences of worry, fear and anxiety under treatment of cancer was described in three themes and nine categories. The themes that emerged were: The constant oscillation between safety and rough distress, The importance of making the most of the time and The changes on personal levels. It appears that the feelings oscillated between loneliness under the treatment of cancer and safeness from loved ones. The women found strategies to handle the side effects under the treatment of cancer that affected their personal levels. The women could find vitality despite suffering from the disease and suffering from life. Conclusion: Women who were under treatment of cancer experienced anxiety over the treatment's long term effects and the risk of relapses. Loneliness, worrying, anxiety and identity crises were common in the result. District nurses, therefore, need to be conscious about the patients' experiences when interacting and treating cancer patients. Through an ethical approach, equal care can be applied and strengthen the dignity for women suf

Bakgrund: Forskningen visar att bröstcancerdiagnosen ställs allt tidigare vilket bidrar till att allt fler kvinnor kan behandlas i tid. Samtidigt visar även forskningen att behandlingen har en stor inverkan på kvinnornas liv vilket kan påverka både det fysiska och psykiska måendet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier skrivna av kvinnor som har levt eller lever med bröstcancer. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Det framkom tre kategorier och tio underkategorier utifrån innehållsanalysen beskriver vilka kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer: (1) Känslor vid bröstcancer; (att känna rädsla, att känna frustration, att känna livsglädje och att känna uppgivenhet), (2) Att förlora sin identitet; (hårets betydelse, fysisk eller psykisk förändring och att förlora ett bröst), (3) Betydelsen av ett professionellt bemötande; (att bevara patientens integritet, att visa empati och att skapa trygghet). Slutsats: Kvinnorna upplevde varierande känslor av att leva med bröstcancer. Något kvinnorna tydligt beskrev var hur förlusten av håret, bröstet samt de fysiska eller psykiska förändringarna påverkade dem. Denna slutsats innebär i sin tur att en betydelsefull del för sjuksköterskan är att vårda med livsvärlden som grund, säkerställa ett bra bemötande, minska lidande samt skapa delaktighet för att kunna optimera en god vård.

Bakgrund: Forskning visar att hiv-positiva personer upplever socialutsatthet och har gjort det sedan viruset uppmärksammades år 1983. Trots den effektiva behandling som idag finns upplever de fortfarande diskriminering från omgivningen. Detta leder till att många döljer sjukdomsbilden och upplever stark rädsla. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av att leva med HIV. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier med induktiv ansats genom manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att personer som lever med HIV har en stor påverkan på livet. Denna påverkan speglas främst i självuppfattningen och hur en väljer att hantera sin sjukdomsbild. Fynden visar även att omgivningen genom vårdpersonal och närstående påverkar upplevelsen av att leva med HIV. Vidare leder den kroniska diagnosen till mental påfrestning som kan skildras genom tankar på döden och rädsla för smittan. Slutsats: Trots att prognosen för hiv-smittade ändrats de senaste 39 åren upplever personerna stor påverkan på livet. Omgivningen med bland annat sjukvårdspersonal har stor inverkan på patientens upplevelse. Därför är det viktigt att sjuksköterskor har en medvetenhet om diagnosen och hur de kan påverka.

The purpose regarding this literature study is to illustrate children’s experiences of growing up with a parent suffering with mental illness. This literature study will investigate how these experiences are described based on eight autobiographies, where two of these are sequels, collected from the databases libris, libsearch Malmö University and google. This is later supported with already existing research and theories. The study is based on stories told by six different children and can therefore not be used to generalize a larger group of children in similar situations. Research has shown that there is a higher risk for children who grow up with a parent struggling with mental illness to develop this themselves as well as developing substance abuse problems. The struggle the parent in question goes through might also bring challenges in parenthood where the mental illness can negatively affect the family constellation. Unpredictable behavior, abuse and attachment difficulties to the mentally ill parent are some aspects that the children have been shown to experience. Based on the autobiographies, this study has selected recurring themes and subcategories from the children’s experiences where social consequences and maintaining the facade are two that repeatedly appear. Subcategories such as physical abuse, taking responsibility and hiding the parent’s mental illness from people around them are recurring in the autobiographies. The children in question have described feelings such as shame, isolation and fear as a result of the parent’s mental illness. However, by educating and giving information to children about parents' mental illness, could in order provide support for the child regarding handling and communicating in relation to the child’s reality.

Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera hur människor med bipolär sjukdom upplever att deras sjukdom påverkar deras livkvalitet. Vårt andra syfte är att analysera hur hur människor med bipolär sjukdom upplever insatserna de mottagit från socialtjänsten och Försäkringskassan. Uppsatsen har genomförts utifrån att vi analyserat tre olika självbiografier, Cecilia Asps bok Med mitt liv i mina händer - att leva med bipolär sjukdom, Carrå med Å´s bok Det stavas bipolär och kanske en gnutta borderline och Jenny Sandfors bok Bipolär fånge i min egna historia. Med hjälp av dessa självbiografier har vi insamlat material för att kunna besvara våra frågeställningar. De teorier vi valt att använda oss av i denna uppsats är Erving Goffmans teori avseende stigma, KASAM som är en sociologisk teori utformad av Aaron Antonovsky och empowerment. Goffmans teori går kortfattat ut på att stigma skapas ur situationer där individer upplever att de inte kan bemöta de krav och förväntningar som samhället har på dem. Antonovskys teori används i syftet att se vilka oordningar som författarna upplever samt vilka medel de funnit som kan användas som ett motstånd mot dem och på så sätt visa hur de hanterade livskriser som bipolär sjukdom kan ha gett författarna. Empowerment utgår från att delad makt inte minskar en annans makt och genom samverkan och samarbete så går det att dela kunskap och makt genom råd och stöd. Med utgångspunkt i empowerment undersöks hur författarna upplever mötet med myndigheter som socialtjänsten och Försäkringskassan. Med hjälp av teorierna kommer vi fram till att det finns likheter mellan Sandfors, Carrå med Å och Asps upplevelser av sin bipolära sjukdom, men också att det finns skiljaktigheter som visar på att sjukdomen påverkar människor på olika sätt., The main purpose of this study was to analyze how people with bipolar disorder's quality of life is affected by the disorder. Our secondary purpose was to analyze how individuals with bipolar disorder experience the contributions of social workers and Försäkringskassan. The essay was carried out based on three different autobiographies that we analyzed; Cecilia Asps book "Med mitt liv i mina händer - att leva med bipolär sjukdom", Carrå med Å's book "Det stavas bipolär och kanske en gnutta borderline" and Jenny Sandfors book "Bipolär fånge i min egna historia", from which we collected material in order to be able to answer the question at hand. The theories of choice for the thesis has been; Erving Goffman's theory on stigma. KASAM a social theory authored by Aaron Antonovsky and empowerment. Goffman's theory covers the stigma that was created from situations where individuals feel that they cannot meet the demands and expectations society has of them. Antonovsky's theory was used for the purpose of studying which obstacles that the study participants experience and what means they have discovered to handle those obstacles. Empowerment assumes that shared power does not diminish individual power, and through collaboration and cooperation creates the possibility to share knowledge and power through advice and support. By using the aforementioned theories we found similarities between the three different authors of the autobiographies, but also differences in their personal experiences dealing with bipolar disorder.

Missbruk och beroende är idag ett utbrett samhällsproblem, på alla samhällsnivåer. Samtidigt som det finns ett stigma kring missbruk har antalet offentliga personer som berättar om sina erfarenheter av missbruk ökat. Studiens syfte har varit att genom kvalitativ tematisk textanalys analysera självbiografier av sju kända svenska män som berättar om sitt missbruk. Vi har undersökt hur droganvändning och dess orsaker skildras i kändisarnas självbiografier. Resultaten har kodats och tematiserats för att kunna besvara frågeställningen. Analysen innefattar förklaringsmodeller (samsjuklighet, självmedicinering, karriärmodell, skam och vändpunkt) som socialarbetare använder när de beskriver hur det kommer sig att vissa personer använder droger. Resultaten visar att berättelser om samsjuklighet, självmedicinering och tillfrisknande från droganvändning är snarlika, om än med individuella skillnader. Slutsatsen är att de ger en inblick i missbruk som kan vara till hjälp i att förstå och hjälpa personer som använder droger., Addiction and drug dependency have become widespread social problems in all layers of society. While there is always a stigma around drug abuse, the number of public figures willing to share their experiences on the issue has increased. The purpose of the study was to analyse the autobiographies of seven famous Swedish men, writing about their addiction, using qualitative thematic text analysis. We have explored how we can gain a greater understanding of drug use and its causes, and how it is portrayed in autobiographies. The analysis contains selected explanatory models (comorbidity, self-medication, career model, shame and turning point) that social workers use when describing how and why a person is using drugs. Results have been coded and thematized in order to answer the questions at hand. The results show that stories on recovery from drug use are often quite similar, albeit with individual differences. The results give an insight into addiction which can help understanding and helping people affected by addiction.

Självbiografisk arbete, betraktelse och berättelse från Riddarhyttan i Bergslagen. En liten by i skogen inklämd mellan två sedan länge nedlagda gruvor där mina släktingar, från morfar/farfar och bakåt, arbetat med att bryta främst järnmalm. 1984, året jag föddes, så hade det gått 5 respektive 17 år sedan gruvan i Bäcka och gruvan i Källfallet, belägna på varsin ände av Riddarhyttan, lades ned.

Något som väckt vårt intresse är hur vissa barn som växer upp i dysfunktionella miljöer, ändå kan leva ett fullt meningsfullt liv. Därför har vi i detta arbete valt att studera två självbiografier skrivna av författare som själva har vuxit upp under dysfunktionella förhållanden. Vi har på de valda böckerna gjort en textanalys. I dessa böcker har vi identifierat vilka risk-, skyddsfaktorer som har haft närvarande under deras uppväxt. Samt vilka copingstrategier som tagits till hjälp. Vi har även valt att använda oss av skam- och skuldperspektivet eftersom vi anmärkte att det utgjorde en central del i de båda självbiografierna. Slutsatsen blev att balansen av risk- och skyddsfaktorer i kombination med olika copingstrategier var en bidragande faktor till att författarna kunde hantera motgångarna. I en av böckerna blev det en betoning på skuld och i den andra boken blev skam något mycket centralt., Some children grow up in a dysfunctional environment, yet are still able to live and lead a meaningful life. As this caught our interest, we chose to study two autobiographies written by authors who themselves come from a dysfunctional background. This literature is the pillar for the analysis, supporting this article. Through these novels, we have been able to discover and identify which risk factors, as well as protective factors, that have been represented during the authors’ upbringing and childhood. In addition to these factors, the discoveries also include which coping mechanisms and strategies the authors have benefited from. This article focuses upon viewing all events through the lense of both the shame and the guilt perspective, since it plays a central role in both autobiographies. Finally, the conclusion as to why the authors were able to cope with the experienced traumatic events in their early lives, was that of balance between risk - and protection factors, in addition to a variation of coping strategies.

Bakgrund: Årligen insjuknar upp till 2 000 personer i Sverige i någon form av psykos. Symtom som hallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetstolkning är vanligt förekommande. Psykossjukdomar är svåra att upptäcka i tid och att helt bota vilket innebär en utmaning för sjuksköterskan och vården i allmänhet. För många medför tillståndet svårigheter i arbetslivet och i relationer. De fördomar om psykoser som florerar i samhället leder ofta till känslan av ett utanförskap. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av fyra självbiografier genomfördes, med en induktiv ansats. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av att ha en psykos. Resultat: I resultatet framkom två teman: Känslor och Verklighetsförankring. Vid en psykos upplevs ofta det egna känsloregistret som förändrat. Känslor som maktlöshet och övergivenhet var framträdande. En förändrad verklighetstolkning förde med sig en känsla av identitetsförlust och att inte kunna kommunicera med omvärlden. Relationer baserade på tillit och visad medmänsklighet från såväl vårdpersonal som närstående var av betydelse för välmåendet. Konklusion: Psykos innebär ett stort och komplext lidande för den drabbade. Det krävs att sjuksköterskan och annan vårdpersonal, oavsett vårdområde, har kunskap och erfarenhet kring psykossjukdomar för att kunna tillhandahålla en god och personcentrerad omvårdnad., Background: Every year, up to 2 000 people in Sweden fall ill due to some form of psychosis. Hallucinations, delusions and altered interpretation of reality are common symptoms. Psychotic illnesses are difficult to detect in time and completely cure, which generally creates a challenge for nurses and caregivers. For many, the illness can lead to difficulties in working life as well as relationships. Psychosis and the prejudices that follow within society are shown to often lead to feelings of exclusion. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach of four autobiographies was conducted. Aim: The aim of this study is to illustrate the experience of being psychotic. Findings: The result revealed two themes: Emotions and Reality Anchoring. In a psychosis, one's own emotional register is often experienced as changed. Emotions such as powerlessness and abandonment were prominent. A changed interpretation of reality brought about feeling of a loss of identity as well as not being able to communicate with the outside world. Relationships based on trust and compassion from both caregivers and relatives were important for the well-being of the patient. Conclusion: To experience a psychosis means a great and complex suffering for the one who is affected. Nurses and other caregivers, regardless of care area, are required to have knowledge and experience of psychosis in order to be able to provide good and person-centered care.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är ett långvarigt sjukdomstillstånd. Med sjukdomen följer svängningar mellan maniska och depressiva episoder. Allmänsjuksköterskan påverkar patienternas upplevelser av vården. För att kunna ge ett gott vårdande behöver allmänsjuksköterskan ha förståelse för patientens livsvärld, synliggöra hälsa och minska lidande. Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom efter ställd diagnos. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av personer som diagnostiserats med bipolär sjukdom. Resultat: Resultatet delas in i tre kategorier och sju underkategorier. De tre kategorierna är Utanförskap i sjukdomen, Att känna lidande och Känslor av tacksamhet. Studiens resultat visar att personer som lever med bipolär sjukdom känner sig utanför andra människors friska sfär. Personerna påverkas mycket av samhällets fördomar och åsikter. Slutsats: Personer med bipolär sjukdom upplever ett utanförskap och en ensamhet i tillvaron. Sjukdomen skapar både ett sjukdomslidande och ett vårdlidande. Personerna kan uppleva tacksamhet för stödet de får av vården, men även av anhöriga. Genom att ta del av personernas upplevelser kan allmänsjuksköterskan få en ökad förståelse för deras livsvärld. Då kan sjuksköterskan identifiera vad som främjar hälsa och lindrar lidande för den enskilde patienten. Det leder till ett gott vårdande.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom som kännetecknas av ett kraftigt pendlande i allmäntillståndet till följd av växlingar mellan mani och depression. Enligt statistik har ca 1,8% av befolkningen bipolär sjukdom. Sjukdomen är kronisk och kontinuerliga återfall är vanligt. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att som kvinna leva med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på 5 självbiografier skrivna av kvinnor med bipolär sjukdom har valts som metod för arbetet. Studien har ett induktivt förhållningssätt där författarna utgår ifrån individens erfarenheter och slutsatser som kan dras från detta. Resultat: Resultatet presenteras i 3 rubriker och 7 underrubriker. De tre rubrikerna är att orka fortsätta leva, sjukdomen upplevs som ett lidande och sociala relationer kan upplevas som svåra eller stödjande. Resultatet visar att personer med sjukdomen lever med ett stort sjukdomslidande. Deras ork till att fortsätta leva kommer från stöd av vården, anhöriga samt acceptans inför sin diagnos. Upplevelsen av de sociala relationerna återspeglar såväl positiva effekter i form av stöttning som underlättat återhämtning och förbyggt försämringar. Såväl som att de sociala relationerna om dom är bristfälliga eller upphör påverkat kvinnorna mycket och lett till försämring i måendet. Slutsats: Studien visade att kvinnorna som lever med bipolär sjukdom har ett stort sjukdomslidande som påverkar deras liv i stor utsträckning. Påverkan och inflytandet av sociala relationer visade sig ha stor betydelse i både negativ och positiv aspekt. Att hitta orken att fortsätta leva och klara av vardag och arbete visade sig också vara problematiskt.

Bakgrund: Dagligen insjuknar barn i någon form av cancer i Sverige (Barncancerfonden, 2019). Möjligheten att behandla barn med cancer är goda och dödligheten är låg. En cancerdiagnos påverkar hela familjen. Föräldrarna är ofta delaktiga i vården av barnet och deras behov av information, stöd och vägledning är stort. Allmänsjuksköterskan har en viktig roll genom sina vårdande handlingar och stöd till familjen under sjukdomsperioden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med cancer Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier. För att analysera dess innehåll har en manifest kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier. En förändrad livssituation som innebär att hantera en ny vardag och känslan av att inte räcka till. Känslomässiga reaktioner som innebär känslan av maktlöshet, oro och rädsla för framtiden. Strategier för överlevnad som innebär att känna tacksamhet trots barnets sjukdom, att normalisera det onormala, att ha tålamod och att känna hopp. Behovet av stöd som innebär betydelsen av stöd från familj och vänner och när stödet uteblir från sjukvården. Slutsats: Föräldrarnas livssituation förändras och en ny vardag ska hanteras då ett barn får cancer. Känslan av maktlöshet och att inte räcka till för alla är kopplade till en förändrad livssituation. Strategier som tacksamhet, hopp och tålamod ger föräldrarna kraft. Som allmänsjuksköterska är det av betydelse att ha kännedom om föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med cancer för att kunna ge stöd till hela familjen under hela sjukdomsperioden.

This thesis presents Sumitra Mehraul’s autobiography Ṭūṭe pãkhõ se parvāz tak and her two short stories Phãs and Pratikār and divides them into the categories of autobiography and autobiografiction. The categorization will be done by presenting a summary of each writing, introducing the concepts of autobiography, autobiografiction and Dalit literature. The result is a suggestion on how the writings can be categorized based on their content. Furthermore, discussing the importance of introducing autobiografiction into the categorization of Dalit literature.

The aim of this study was to describe and analyze the coping strategies and emotional expressions that children experience while growing up with a parent with mental illness. The theory used in this study was emotion sociology and the concept of resilience is applied in the results and analysis to explain and understand how children’s actions and emotional expressions are related. In this way, the study can contribute with knowledge about how children, despite growing up conditions that may involve risks, can obtain a good psychosocial function. Our study was based on a qualitative method where four autobiographies written by adult children have been used as empirical data. In order to describe and analyze the coping strategies and emotional expressions that children experience while growing up with a parent with mental illness. The results show that anxiety, fear, longing for affection and unpredictability in the parent’s behaviour were common feelings among the authors. The authors developed strategies during their childhood and had the ability to adapt successfully even though they grew up in a risky home environment.

Bakgrund: I Sverige drabbas 220–250 personer av ALS (Amyotrofisk lateralskleros) varje år och mellan 750–850 personer uppskattas leva med sjukdomen. I snitt överlever en person som blivit diagnostiserad med ALS i två till fem år. När någon drabbas av ALS påverkas alla i dess omgivning. Att vara närstående till en person med ALS innebär en stor psykisk och fysisk påverkan då ansvar och förväntningar på dem ökar. Detta då den ALS-sjuka personens nervceller angrips och kroppens muskulatur försvagas, vilket i sin tur leder till förlamning. Sjukdomen saknar ännu botemedel och behandlingens syfte är att lindra symtom fram tills dess att sjukdomen ger en dödlig utgång. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att vara närstående till en person med Amyotrofisk lateralskleros. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har genomförts baserad på fem olika självbiografier skrivna av närstående till någon som drabbats av ALS. Analysen utfördes med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet för studien baseras på fyra kategorier och 15 underkategorier som handlar om att vara närstående till en person med ALS. Kategorierna är: Stora livsförändringar, Olika känslor som kan uppstå under sjukdomsprocessen, Tankar om döden och Olika sätt att hantera sorgen. Slutsats: Lidande upplevdes relaterat till ökat ansvar, förändringar i hemmiljö och vardag samt känslor som ilska, otillräcklighet och utmattning gentemot sjukdomsprocessen. De närstående åtsidosatte därför sig själva, sina känslor och sina behov. För att uppnå välbefinnande försökte man hitta sätt att fokusera på annat, finna glädje i vardagen samt söka stöd hos andra. För att skapa förutsättningar för en så god vård som möjligt är det som sjuksköterska viktigt att involvera de närstående och göra dem delaktiga genom hela processen samt vara lyhörd för varje individs behov.

Bakgrund: Med cirka tio miljoner dödsfall världen över år 2020 är cancer den näst vanligaste dödsorsaken globalt. En cancerdiagnos skapar generellt varierande som kan påverka en patients liv, vilket kan leda till förlust av kontroll och lidande. För att hantera den nya situationen med cancer behöver dessa patienter stöd. Mötet med patienter med en cancerdiagnos kan lindra lidande samt öka känsla av välbefinnande. Sjuksköterskan har därför en nyckelroll i mötet. Syfte: Belysa vuxna personers upplevelser av hur livet förändras i och med en cancerdiagnos. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys av fem självbiografier skrivna av personer som fått en cancerdiagnos. Resultat: Utifrån analysen har åtta underkategorier identifierats. Utifrån dessa har det utformats tre huvudkategorier; Att tappa fotfästet, Förändrat liv och Att se ljus i mörkret. Konklusion: Att ta emot ett cancerbesked samt att leva med cancer kan påverka patientens syn till livet. Det i sin tur kan göra att upplevelsen av hälsa och välbefinnande påverkas. För att hjälpa patienten att hitta tillbaka till sig själv samt att, Background: With approximately ten million deaths worldwide in 2020, cancer is the second most common cause of death globally. A cancer diagnosis generally creates mixed feelings that can affect a patient's life, which can lead to loss of control and suffering. To cope with the new situation with cancer, these patients need support. Meeting patients with a cancer diagnosis can alleviate suffering and increase feelings of well-being. The nurse therefore has a key role in the meeting. Aim: To shed light on adult patients' experiences of how life changes with a cancer diagnosis. Method: A qualitative manifest content analysis of five autobiographies written by people who have been diagnosed with cancer. Results: Based on the analysis, eight subcategories have been identified. Based on these, three main categories have been designed; To lose footing, Changed life and Seeing light in the dark. Conclusion: Receiving a cancer diagnosis and living with cancer can affect the patient's view of life. This in turn can affect the experience of health and well-being. To help the patients find their way back to themselves and to create conditions for recovery, the nurse's understanding of the person's world of life is needed.

Bakgrund: I Sverige drabbas en av tre av cancersjukdom men två av tre överlever. Fler kvinnor än män drabbas av cancersjukdom där ärftlighet och ohälsosamma levnadsvanor är betydande faktorer. Oro, rädsla och ångest är vanliga reaktioner vid ett cancerbesked och under cancerbehandlingen. Det kan påverka individens lidande och livslust. Primärvården har en samordnande roll i sjukvården och i framtiden kommer primärvården få ett större ansvar för cancersjukvården. Distriktssköterskan behöver därför ha ökad kunskap kring patienter med cancersjukdom avseende oro, rädsla och ångest. Syfte: Syftet i denna studie var att belysa kvinnors erfarenheter under cancerbehandling. Metod: Studien har en kvalitativ design där datainsamling utgjordes av åtta självbiografier författade av kvinnor. Narrativ tematisk analys användes för att analysera berättelserna. Analysen genomfördes på både manifest och latent nivå. Resultat: De åtta kvinnornas upplevelser av oro, rädsla och ångest under cancerbehandlingen beskrevs genom tre teman med nio kategorier. De tema som framkom var Den ständiga pendlingen mellan trygghet och tuffa påfrestningar, betydelsen av att ta tillvara på tiden och förändringarna på ett personligt plan. Det framkom att kvinnorna hade känslor som pendlade mellan ensamheten under cancerbehandlingen gentemot tryggheten som fanns bland familj och vänner. De fann också strategier för att hantera sjukdomens biverkningar som påverkade deras identitet. Ett sjukdomslidande uppstod vilket bidrog till ett livslidande men trots det kunde kvinnorna finna livskraft. Slutsats: Kvinnor som befann sig under cancerbehandlingen upplevde stor oro kring cancerbehandlingens effekt och risken för att återinsjukna. Återkommande upplevelser var ensamhet, rädsla, ångest och identitetsförändring. Distriktssköterskan behöver därför vara medveten om deras upplevelser vid bemötande och vårdande. Genom ett etiskt förhållningssätt kan en jämställd vård appliceras och stärka värdigheten hos kvinnor, Background: In Sweden one of three suffer from cancer only two of three survive. More women than men suffer from cancer because of genetic and unhealthy determinations. Worry, fear and anxiety are common reactions notified of a cancer diagnosis and during the treatment of cancer. It can affect the persons suffering from the disease and their life. Primary care has a coordinating role and will have more responsibility in the future reagarding cancer care. Due to this, that the district nurse must have increased knowledge about patients with cancer in terms of worry, fear and anxiety. Aim: The aim was to illuminate women's experiences under treatment of cancer. Method: The study has a qualitative design and the data collection was based on eight autobiographical written by women. The study has been analyzed using a narrative thematic analysis. The analysis was performed on a manifest and a latent level. Results: The eight women's experiences of worry, fear and anxiety under treatment of cancer was described in three themes and nine categories. The themes that emerged were: The constant oscillation between safety and rough distress, The importance of making the most of the time and The changes on personal levels. It appears that the feelings oscillated between loneliness under the treatment of cancer and safeness from loved ones. The women found strategies to handle the side effects under the treatment of cancer that affected their personal levels. The women could find vitality despite suffering from the disease and suffering from life. Conclusion: Women who were under treatment of cancer experienced anxiety over the treatment's long term effects and the risk of relapses. Loneliness, worrying, anxiety and identity crises were common in the result. District nurses, therefore, need to be conscious about the patients' experiences when interacting and treating cancer patients. Through an ethical approach, equal care can be applied and strengthen the dignity for women suf

Syftet med studien var att undersöka hur fäder upplever sig bemötta av sociala myndigheter i utredningen kring vårdnaden om deras respektive barn samt undersöka hur normer, föreställningar och förväntningar kan förstås relaterat till faderskap. Studien utgick frånteorierna intersektionellt perspektiv och hegemonisk maskulinitet. Som empiri användes två självbiografier om fäder i vårdnadstvister. Resultatet analyserades med hjälp av en tematisk analys och tillhörande teman. Utifrån analysen av böckerna växte två teman fram. Dessa var: Föreställningar om papparollen samt Maktlöshet i föräldraskap och i möten med sociala myndigheter. Resultatet visade att sociala myndigheter bedömer vem som är den bäst lämpade föräldern utifrån normer, föreställningar och förväntningar utifrån förälderns kön. Fäderna upplevde att de var åsidosatta i sin roll som pappor och även att deras åsikter inte tillmätes betydelse. Sociala myndigheter i de här fallen gör könade bedömningar, vilket åsidosätter fäderna samt tillmäter inte deras åsikter nog med relevans., The purpose of this study was to examine how the fathers experienced that they were treated when in contact with social authorities regarding the custody of their children and how norms, perceptions and expectations can be understood related to fatherhood. This study used the theories intersectional perspective and hegemonic masculinity. In this study I used two autobiographies about fathers in child custody disputes. The result was analyzed using a thematic analysis and associated themes. From the books I chose two themes. These were: Notions of the father role and Powerlessness in parenting and in meetings with social authorities. The results show that social authorities make judgements about who is the best suited parent based on norms, perceptions and expectations depending on gender. The fathers experienced that they were sidelined in their role as fathers and that their opinions were not given any importance. Social authorities in these cases make judgements based on gender,disregard the fathers and does not attach enough importance to their views in these matters.

Denna studie undersöker hur serietecknare gestaltar sig själva visuellt i sina verk. Där undersökningen utgår ifrån konstnären och serietecknaren Ester Erikssons seriebok Jag Esters rester (2017). Fokuset för analysen är huvudkaraktären Ester och hur Ester är en visuell representation av Erikssons självbild. Jag utgår ifrån att karaktären Ester är Erikssons alter ego och med denna studie undersöker jag hur användandet av ett alter ego kan fungera som utgångspunkt för ett konstnärskap. Den självbiografiska serien präglas av autenticitet och subjektivitet där betraktaren förväntar sig att det som skildras är verkligt och sant, men att detta inte nödvändigtvis är fallet då det som framställs är serietecknarens subjektiva uppfattning av sig själv och den upplevda händelsen som presenteras. Det är Erikssons subjektiva uppfattning av jaget som Ester representerar, där Eriksson valt ut vilka egenskaper som hon vill lyfta fram, förstärka eller inte visa alls. Att se på självframställningen som ett alter egot skapar en distans mellan konstnären och det tecknade jaget. Det är distanseringen mellan det upplevda jaget och det konstruerade jaget som sker när ens jag blir till ett alter ego som gör det möjligt att få tillgång till andra sidor av sig själv. Denna distansering sker när serietecknaren tecknar sig själv som en seriefigur.

Bakgrund: Årligen drabbas omkring 220–250 personer av Amyotrofisk lateralskleros. Det är en progressiv neurologisk sjukdom med avsaknad av botbara behandlingar som leder till förlamning av kroppens alla funktioner. Överlevnadstiden är uppemot 3 år efter insjuknandet. Neurologiska undersökningar, klinisk bild och uteslutande av andra neurologiska sjukdomar utgör grunden för fastställande av diagnosen. Således krävs djupare insikt i patienternas upplevelser inför, vid och efter diagnos för att säkerhetsställa god vård. Syfte: Syftet är att beskriva ALS-patienters upplevelser av att leva med diagnosen. Metod: Kvalitativ studie baserad på fem självbiografier med induktiv ansats. Självbiografierna är skrivna utifrån ALS-patientens egen upplevelse. Analysen är baserad på Granheim och Lundmans tillvägagångssätt av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien visar individernas upplevda lidande i form av oro, chock, ilska och sorg samt meningsfullheten genom individernas upplevelser av att bibehålla kontrollen över sitt liv, hopp och att leva fullt ut trots ALS-diagnos. Slutsats: ALS-patienter upplevde starka känslor av att leva med diagnosen som sedan kom att påverka deras livskvalitet negativt. Sjuksköterskans förmåga att arbeta med vårdvetenskapen som grund är väsentlig för syftet att lindra lidande och är parallell med strävan efter att stötta individerna i att uppleva meningsfullhet. Genom att se livsvärlden, förstå lidandet och betydelsen av mening och sammanhang görs detta möjligt.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem där en av tre kvinnor i världen någon gång under sin livstid utsatts för våld i nära relation. Det föreligger dock ett stort mörkertal och därmed talar inte statistiken för den egentliga förekomsten. Många kvinnor normaliserar våldet och därför sker det ofta i tystnad. Våldet kan bidra till att de inverkar på de våldsutsatta kvinnornas hälsa. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer upplever att det har inverkat på deras hälsa och de kan söka vård av olika anledningar. Metod: I den här studien så har en kvalitativ metod baserad på fem självbiografier använts. Analysen av självbiografierna utfördes efter Lundman och Graneheims tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sex huvudkategorier med tillhörande underkategorier; att förlora självkänslan, att drabbas av stressrelaterade symtom, att drabbas av emotionella konsekvenser, att få en psykiatrisk diagnos, att få suicidtankar och att få bestående men. Kategorierna och underkategorierna redogör för hur kvinnorna som utsatts för våld i nära relation upplever att det inverkat på deras psykiska hälsa. Slutsats: Studien visade att våldet bidrog till psykisk ohälsa som tog sig olika uttryck, gav suicidtankar, ett stort lidande samt bestående men hos kvinnorna.

Bakgrund Trots utveckling inom cancerbehandlingär obotlig. När det står klart att cancern inte är botbar inleds den palliativa vården som har som syfte att höja patientens livskvalité under tiden som finns kvar när kurativ behandling avslutas. Att befinna sig i det palliativa skedet innebär en sårbar situation för patienten, då sjuksköterskan måste vara beredd att möta patientens reaktioner och behov. Syfte Syftet var att utifrån självbiografier beskriva människors upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på självbiografier. Resultat Två kategorier framkom: Sökande efter mening och En negativ spiral. Dessa delades i fem subkategorier: Tillitens betydelse, Närståendes betydelse, Motivation för att kämpa vidare samt Att tappa fotfästet och Den psykologiska påfrestningen. Slutsats Att bli diagnostiserad med obotlig cancer kan vända livet upp och ner för patienten. Ett nytt ljus kastas över ens hela existens och helt plötsligt blir sjukdomen en stor del av vardagen och döden, en oundviklig verklighet som kommer alldeles för snabbt. Sjuksköterskan behöver vara medveten om dessa förändringar i patientens liv för att kunna möta dem utifrån deras förutsättningar.

Dementia has become to be named the ‘relative’s illness’ as a result of the physical and psychological effects that the relatives experience, due to the fact that the patient goes through many changes within the course of the disease. In addition, individuals suffering from dementia receive more help from their relatives compared to individuals suffering from other diseases or disabilities. Therefore, it is important to address to relative’s individual needs connecting to the caregiving role. The aim of this qualitative study was to examine how relatives to individuals suffering from dementia are affected by the role of caregiving. We conducted a thematic text analysis of our empirical material consisting of three autobiographies, written by relatives of those suffering from dementia. By reading the material and categorising the topics the authors wrote about, three main themes were identified: Relatives as caregivers, Health effects of caregiving and Emotional strain. The results showed that the author’s experienced several different aspects of how they were affected as caregivers. For instance, all three author’s described how their role with their loved one changed. Another result shown was that the author’s experienced how their health deteriorated, both physically and psychologically, and it was repeatedly described how they felt lonely and forgotten. The authors also described how the caregiving role resulted in positive experiences such as personal development. Strongly prominent was the author’s experiences of how the dementia caused strong feelings of grief. In conclusion the findings highlight how important it is to shed light on the relative’s role and their wellbeing.

Vad händer i gränslandet mellan franskspråkig litteratur och nordafrikansk kultur? Om detta berättar lektorn och litteraturforskaren Kirsten Husung i det här avsnittet av HumPodd. Bland annat får vi höra om hur postkoloniala perspektiv kan berika vår förståelse av algeriska författare som uttrycker sig på europeiskt språk. Vi får här veta ett och annat om den kända författaren och filmskaparen Assia Djebar som hade en intressant position som kvinna, muslim och liberal och pendlade mellan olika världar., Intervju om självbiografiskt inspirerade litterära texter i Maghreb i ett postkolonialt sammanhang.

This thesis researches the ways that comics artists represent themselves in their work and use their own personal life experience to create visual life narratives. The main purpose is to investigate concepts of both self-image and world-view in comics by Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs and Joakim Pirinen, in order to achieve a more nuanced understan- ding of life narratives in a broader sense. The study also aims at giving an account of the development of alternative comics in Sweden during the period 1965-2015, including the rise of the autobiographical comics genre at the turn of the millennium. In individual case studies, I present the life and work of these four Swedish artists, who all emerged in the late 1970s and early 1980s, at a time when so-called adult comics (vuxenserier) became promi- nent in Sweden. I analyse and interpret a number of life narratives by their hand, applying theories on art and visual communication, comics and life narratives. These analyses reveal common and individual themes as well as visual and narrative strategies. Particular atten- tion is paid to the contribution of the image in the creation of story worlds where personal style and the skill of drawing are highlighted as means to create a sense of credibility. By putting their work in a historical, cultural and social context, and through an interdisciplinary approach, the study results in a deeper knowledge of these comics as a medium for self-ex- pression. The study shows that life narratives are indeed already prominent in the Swedish comics of the 1980s. By seeing self-image as a concept of oneself in interaction with others, and world-view as a subjective perception of the outside world that is conveyed through the comics medium, this thesis gives a broader perspective on the ways that the self and the world take shape in the comics medium. Cartoonists who portray themselves and use their own experiences to tell stories convey new world-views through their visual

HIV är ett virus som bryter kroppens immunförsvar. För personer drabbade av sjukdomen innebär det en kopiös påfrestning att leva med HIV. Den drabbade kan känna sig diskriminerad, få dåligt bemötande av hälso-och sjukvårdspersonal, skola, närstående och i andra delar av samhället., Living with HIV is a great stress for those affected by the disease. The affected person may feel discriminated and badley treated in society by health care professtionals, school, relatives and in other parts of the society.

Denna studie handlar om hur litteraturen kan användas för att inom skolan arbeta med förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter, samt utveckling av den egna självinsikten, som är pelare i skolans värdegrund. I just denna undersökning ligger fokus på vilken didaktisk potential den självbiografiska genren har i det arbetet. Undersökningen kommer ske genom att en analys kommer göras på boken Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Analysen kommer sedan diskuteras i förhållande till delar från skolans styrdokument. De styrdokument jag har valt att fokusera på i denna undersökning är “Läroplanen för gymnasieskolan” och “Ämnesplanen för ämnet svenska”. Undersökningen utgår från utvalda nyckelscener i boken som sedan kopplas samman med styrdokumentens innehåll i diskussionsdelen., This study is about how literature can be used in the school to work with an understanding of other people's living conditions and experiences, as well as the development of their own self-insight, which are pillars of the school's value foundation. In this particular study, the focus is on what didactic potential is precisely the autobiographical genre in that work. The investigation will be done by doing an analysis on the book Educated of Tara Westover. The analysis will then be discussed in relation to parts of the school's governing documents. The steering documents I have chosen to focus on in this study are “The curriculum for the upper secondary school” and “The subject plan for the subject Swedish”. The study is based on selected key scenes in the book which are then linked to the contents of the control documents in the discussion sections.

Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar 10-15% av de som önskar skaffa barn. Det finns en stark norm i samhället som säger att kvinnan ska kunna bära ett barn. När detta inte uppfylls påverkas framför allt kvinnans psykiska hälsa vilket kan leda till social isolering. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av utanförskap vid ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som baserats på fem självbiografier skrivna av kvinnor med erfarenhet av ofrivillig barnlöshet. Analysen genomfördes med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudkategorier och nio underkategorier som belyser olika aspekter av upplevelsen av utanförskap vid ofrivillig barnlöshet. Huvudkategorierna var 1) ett utanförskap skapat av normen, 2) vardagliga påminnelser av utanförskapet och 3) att stödjas i utanförskapet. Slutsats: I studien framkommer att det finns starka normer kring vad kvinnokroppen ska åstadkomma vilket bidrar till upplevelsen av utanförskap. För att hantera utanförskapet skapar kvinnan copingstrategier för att motivera ett liv utan barn. Vidare är det av betydelse att sjuksköterskan har kunskap i hur kvinnornas livsvärld och KASAM påverkas vid ofrivillig barnlöshet, detta för att minimera känslorna av utanförskap och för att förstå hur kvinnornas hälsoprocesser kan stärkas.

I första kapitlet av Mor gifter sig begår flickan Mia ett regelbrott. Uppsatsen pekar på hur detta är den första av en rad motståndsstrategier som hon anammar i syfte att skapa sig ett större handlingsutrymme eller, om så bara för en stund, frigöra sig från underordning och känslor av förnedring. I romanen har jag identifierat fyra nyckelscener, där Mia använder sig av lika många strategier för att undkomma situationer av maktlöshet. Det är fyra avgörande scener på så vis att de har betydelse för såväl Mias som för romanens utveckling. Förutom att identifiera vilka motståndsstrategierna är, undersöker uppsatsen genom en närläsning av romanen med särskilt fokus på de fyra nyckelscenerna vad strategierna fyller för funktion och vad det säger om den makt som Mia gör motstånd mot. Ebba Witt-Brattström går grundligt igenom romanen med avseende på kvinnoliv och patriarkala strukturer i sin avhandling Moa Martinson, men rör även vid de klassrelaterade maktstrukturerna. Det är dessa senare som denna uppsats främst sätter fokus på. Med ett litteratursociologiskt perspektiv undersöks de teman av maktlöshet och motstånd som romanen rymmer. Med stöd i främst Lars Furulands Statarna i litteraturen och Nina Björks Fria själar, men även i en LO-rapport om arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer, fogas romanens hierarkier in i sitt ekonomiskhistoriska perspektiv. Det litteraturhistoriska perspektivet har Witt-Brattströms avhandling och Eva Adolfssons essäer i Hör jag talar! varit behjälpliga med. För analysdelens resonemang om makt och maktlöshet, slutligen, har Michel Foucaults maktkritiska teorier i Övervakning och straff, samt i artikeln ”Makt och upplysning”, varit värdefulla.