Search

Bakgrund: Tonårsperioden är en avgörande tid för unga. Ungdomars utsatthet för våld utgör en väsentlig folkhälsofråga globalt och nationellt. Vid mötet med ungdomar kan barnmorskor på ungdomsmottagningar ta upp ämnen som relationer, livsstil och sexuellt beteende. Västra Götalandsregionen har utvecklat SEXIT, en metod som kan bidra till att identifiera ungdomars sexuella risker och våldsutsatthet. Motiv: Ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter behöver förbättras. Genom att kartlägga ungdomars självrapporterade sexuella beteende och erfarenheter av våldsutsatthet kan en bättre uppfattning om vilka risker som de utsätter sig eller andra för nås. Syfte: Att via SEXIT kartlägga ungdomars sexuella beteende och deras utsatthet för våld samt att utforska eventuella skillnader mellan ålder och kön. Metod: Stickprovsundersökning med 284 ungdomar vid en ungdomsmottagning i Norrland under 2022, som besvarat SEXIT enkäten som innehöll bakgrundsfrågor, våldsutsatthet och sexuella riskbeteenden. 96 sorterades bort, 188 deskriptiva statistiska analyser utfördes i statistikprogrammet Jamovi 2.4.8.0., med uppdelning i ungdomar och unga vuxna samt jämförelser mellan våldsutsatthet, sexuellt risktagande, ålder och kön. Resultat: En hög andel ungdomar och unga vuxna rapporterade utsatthet för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Fler kvinnor uppger att de blev pressade till sex (kvinnor 22%, män 3%). Mer än en tredjedel (34%) av kvinnor rapporterade utsatthet för psykiskt våld och motsvarande siffra för män är 38%. Unga vuxna män angav att de oftare har blivit utsatt för fysiskt våld jämfört med unga vuxna kvinnor (p=0.018). Mer än hälften av kvinnor (60%), rapporterade att de hade utsatts för oönskade handlingar mot sin vilja. 15% använde sex som en strategi för att hantera känslomässiga svårigheter eller en form av självskada. Konklusion: En betydande andel ungdomar rapporterade att de utsatts för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld, och de tar stora sexue, Background: Adolescence is a crucial period for youth. Youth exposure to violence is a public health issue globally and nationally. Midwives at youth clinics adress topics such as relationships, lifestyle and sexual behaviour. Västra Götaland Region has developed SEXIT, method to identify youth’s sexual risks and experiences of violence. Motive: Adolescents' sexual and reproductive health needs to be improved and their rights strengthened. By mapping young people's sexual behavior and experiences of violence, we can see what risks they expose themselves to or expose others to. Aim: to map adolescens´ sexual behavior and their exposure to violence through SEXIT and to explore potential differenses between age and gender. Method: Survey with 284 youths at a youth clinic in Norrland during 2022, responding to the SEXIT questionnaire containing background questions,exposure to violence, and sexual risk behaviors. 96 were excluded, and 188 analyses were conducted using the statsistical software Jamovi 2.4.8.0, categorized by youths and young adults, including comparisions between exposure to violence, sexual risk-taking, age and gender. Results: A high proportion of adolescents and young adults reported exposure to physical, psychological and sexual violence. More women state that they are pressured into sex (women 22%, men 3%). Over a third(34%) of women report exposure to psychological violence, corresponting to men who report 38%. Young adult men indicated that they have often been exposed to physical violence compared to young adult women (p=0.018) More than half of women reported experiencing unwanted actions against their will. 15% used sex as a strategy to cope with emotional difficulties or as a form of self-harm. Conclusion: A significant proportion of youths report exposure to psychological, physical and sexual violence, and they take substantial sexual risks. Accessible youth clinics are crucial for their health.

SAMMANFATTNING Det förekommer en ökning med sexuellt överförbara infektioner (STI), främst gonorré bland ungdomar i Sverige. För att minska förekomsten av STI bland ungdomar krävs effektiva preventiva åtgärder, kontroll och ett effektivt samarbete. Sexuell och reproduktiv hälsa är lika viktigt som den psykiska, fysiska och sociala hälsan, samt utgör en grundläggande del av människors allmänna hälsa och välbefinnande. Syftet med studien är att undersöka aktörers uppfattningar om ungdomarnas kunskap om STI-prevention och hur aktörerna arbetar förebyggande med STI. För ett systematiskt tillvägagångssätt i studien används en kvalitativ metod baserad på målstyrt urval för att besvara syftet. Därmed genomfördes en semistrukturerad intervju vid datainsamlingen med totalt sex deltagare från professioner inom ungdomsmottagning och elevhälsan i två olika regioner. Därefter analyserades den insamlade data med en manifest innehållsanalys där två huvudkategorier; Aktörerna vill arbeta med STI-prevention och Ungdomars kunskap om STI och STI-prevention räcker inte framkom. Resultaten visar att ungdomars kunskap om STI varierar enligt aktörernas uppfattning, trots kunskaper underskattar ungdomar ofta risken att drabbas av STI. Det framkom också att ungdomarnas kunskap om STI-prevention påverkas av olika riskfaktorer såsom alkoholkonsumtion, vänskapskretsen och tidig sexuell aktivitet, vilket hindrar effektiviteten av skyddsfaktorer. Aktörerna vill arbeta med STI-prevention på olika arenor och har specifika insatser för olika grupper. Dock framkom brist på samverkan som ett hinder för att nå ut till fler. För ett effektivt förebyggande arbete krävs det en gemensam riktlinje och strategier i aktörers arbete som skapar bättre förutsättningar för ungdomar kring STI., There is an increase in sexually transmitted infections (STI), mainly gonorrhea among young people in Sweden. To reduce the incidence of STIs among adolescents, effective preventive measures, control and effective cooperation are required. Sexual and reproductive health is as important as mental, physical and social health, and makes a fundamental part of people's well-being and overall health. The aim of the study is to investigate actors' perception of adolescents' knowledge of STI-prevention and how they work preventively with STIs. For a systematic approach in the study, a qualitative method based on purposive sampling is used. Thus, a semi structured interview was carried out during the data collection with a total of six participants from professions in youth health clinics and school health services in two different regions. Then the collected data was analyzed with a manifest content analysis where two main categories; The actors aim to work with STI-prevention and Adolescents' knowledge of STIs and STI-prevention is not enough emerged. The results show that adolescents' knowledge of STIs varies according to the actors' perception, despite knowledge adolescents often underestimate the risk of contracting STIs. It also emerged that adolescents' knowledge of STI-prevention is affected by various risk factors, which hinders the effectiveness of protective factors. The actors aim to work with STI prevention in different arenas and have specific initiatives for different groups. However, a challenge in reaching out to more people has risen due to a lack of cooperation. Effective preventive efforts require a common guideline and strategies in the work of actors that create better conditions for young people around STIs.

Bakgrund: Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är grundläggande för människors hälsa och ungdomar har större risk att utsättas för sexuell ohälsa. Ungdomen är en viktig period för den sexuella utvecklingen och det är därför viktigt med tillgång till god information och vård. Ungdomar är en prioriterad grupp och samtliga regioner i Sverige har ungdomsmottagningar som erbjuder vård särskilt utformad för ungdomar. Motiv: Ingen forskning har påträffats gällande ungdomar som inte besökt en ungdomsmottagning i detta område, vilket behov ungdomar har av vård gällande sexuell och reproduktiv hälsa samt vilken tillgång till vård unga i Region Jämtland Härjedalen uppfattar att de har. Syfte: Att jämföra ungdomars uppfattning av tillgång till vård gällande sexuell och reproduktiv hälsa mellan orter med och utan tillgång till ungdomsmottagning i region Jämtland Härjedalen samt eventuella skillnader mellan kön. Att beskriva ungdomars förbättringsförslag för arbetet vid mottagningar för sexuell och reproduktiv hälsa. Metod: Data till denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades in via enkäter från ungdomar >18år under hösten 2022. Totalt deltog 156 ungdomar i studien. Sambandsanalys utfördes med Chi²-test i analyseringsprogrammet Jamovi. Resultat: Ungdomar på ort med ungdomsmottagning var i signifikant större utsträckning nöjda med tillgången till vård gällande sexuell och reproduktiv hälsa, däremot fanns det ingen signifikant skillnad mellan kön. Det var signifikant fler ungdomar på ort utan ungdomsmottagning som tvekat att söka vård för att det var för långt att åka, svårt att ta sig till mottagningen och att det inte fanns tider som passade. Konklusion: Det finns skillnader i uppskattning av tillgång till vård hos ungdomarna i regionen. Ungdomar på ort utan ungdomsmottagning är i behov av nära vård gällande sexuell och reproduktiv hälsa och förbättringsmöjligheter finns som exempelvis ökat samarbete mellan ungdomsmottagning, primärvård och skolhälsovård.

Introduktion: Den sexuella hälsan kan förslagsvis främjas genom insatser som en god sexualundervisning. Skolan har ingen kursplan i sexualitet, samtycke och relationer vilket medför att skillnaden på sexualundervisningen i Sveriges skolor är stor vilket kan leda till riskfyllda sexualvanor, fler partners och låg kondomanvändning. Syfte: Det primära syftet var att undersöka hur människor upplever den nuvarande sexualundervisningen i skolan. Det sekundära syftet var att ta fram ett konkret material som skolväsendet kan använda för att kunna bedriva en hälsofrämjande sexualundervisning för barn och unga. Metod: En empirisk kvantitativ enkätstudie har tillämpats. En webbenkät lades ut på Facebook och resultatet sammanställdes i Google Forms. Sen användes enkätresultaten från denna studie tillsammans med resultat från tidigare studier som har granskats i samband med detta arbete för att skriva en kursplan. Resultat: 51 stycken respondenter svarade på enkäten i åldrarna 20-41 år. Majoriteten av respondenterna upplevde att de inte var nöjda med den sexualundervisning de har fått. Många av respondenterna uppgav att samtliga ämnen inte har tagits upp i tillräckligt stor utsträckning och många upplevde att de inte hade tillräckligt med information i dessa ämnen. 1 av 3 tyckte att undervisningen saknade en övergripande kvalitet och flertalet lyfte att de saknade en behörig lärare. Diskussion: En möjlighet är att den sexuella hälsan blir lidande av den bristfälliga undervisningen i form av att eleverna missar tillfällen att utveckla empowerment och säkerhet kring sin sexualitet och identitet. En kursplan i sexualitet, samtycke och relationer kan skapa en ökad trygghet hos lärarna vilket också ökar kvaliteten på undervisningen. Ett förslag är att universitetsstudenter som har kompetens inom detta område, exempelvis studenter på sjuksköterskeprogrammet, hälsovägledarprogrammet eller andra studenter inom andra relevanta utbildningar, undervisar studenter på grundskolenivå som, Introduction: Sexual health can be promoted through initiatives such as good sex education. The school has no curriculum in sexuality, consent and relationships, which means that the difference in sexuality education in Sweden's schools is large, which can lead to risky sexual habits, more partners and low condom use. Purpose: The primary purpose was to investigate how people experience the current sex education in school. The secondary aim was to produce concrete material that the school system can use to be able to conduct health-promoting sex education for children and young people. Method: An empirical quantitative survey study has been applied. A web survey was posted on Facebook and the results were compiled in Google Forms. The survey results from this study were then used together with results from previous studies that have been reviewed in connection with this work to write a course plan. Results: 51 respondents answered the survey aged 20-41. The majority of respondents felt that they were not satisfied with the sex education they have received. Many of the respondents stated that all topics have not been covered to a sufficient extent and many felt that they did not have enough information on these topics. 1 in 3 thought that the teaching lacked an overall quality and the majority pointed out that they lacked a qualified teacher. Discussion: One possibility is that sexual health suffers from the inadequate teaching in the form of students missing opportunities to develop empowerment and security around their sexuality and identity. A curriculum in sexuality, consent and relationships can create increased security among teachers, which also increases the quality of teaching. One suggestion is that university students who have competence in this area, for example students in the nursing program, the health guidance program or other students in other relevant educations, teach students at primary school level as part of both parties' education.

Ungdomsmottagningen [UM] arbetar med ungdomsanpassad vård och eftersträvar hög tillgänglighet genom tillgängliga lokaler och en bredd av kontaktvägar så som fysiska besök, internet och telefon. I mars 2020 klassades Covid-19 som en pandemi. Efterföljande restriktioner tvingade UM i region Skåne till förändrad verksamhet; personal fick smittspåra och öppettiderna begränsades, samtidigt som hänvisningar och tjänsten UM online utökades. Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter och upplevelser av hur covid-19-pandemin påverkat ungdomars tillgång till verksamhet på ungdomsmottagning.

Bakgrund: Unga hbtqi-personers sexualitet påverkar deras mående. Att få tala med en professionell person med hbtqi-kompetens om sin sexualitet bidrar till ett bättre välbefinnande för hbtqi-ungdomar. Alla personer ska bemötas på ett likvärdigt sätt oavsett sexualitet, men trots det upplever hbtqi-personer ett varierat bemötande. Barnmorskor som arbetar på ungdomsmottagning (UM) träffar unga hbtqi-personer på uppdrag inom sexuell och reproduktiv hälsa (SRH).Motiv: Unga hbtqi-personers välbefinnande är väl kartlagt inom forskning. Det finns en kunskapslucka kring barnmorskors arbete på ungdomsmottagning avseende hur de bemöter unga hbtqi-personer, när det handlar om SRH. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att bemöta unga hbtqi-personer på ungdomsmottagning. Metod: Kvalitativ forskningsmetod har använts. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med sex barnmorskor på ungdomsmottagningar i två regioner i norra Sverige. Intervjuerna skrevs ut ordagrant. Tematisk analys användes som analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudteman och fyra subteman. Queerteori användes som teoretisk referensram. Resultat: De tre slutgiltiga namngivna temana var (1) Respektfullt bemötande 2.0, (2) Ungdomsmottagningen – en hbtqi-inkluderande plats och (3) Det kostar på för unga att vara normbrytare. Barnmorskor använde sig av individanpassad rådgivning med fokus på unga hbtqi-personers behov. Barnmorskor redovisade konkreta metoder för ett inkluderande bemötande. En trygg miljö på UM och hbtqi-kompetens bland barnmorskorna beskrevs. Informanterna redogjorde för sina uppfattningar om unga hbtqi-personer samt för deras utåtriktade arbete med fokus på normer kring sex och relationer. Konklusion: Barnmorskor eftersträvar att inte göra skillnad på unga personer i möten på UM. Unga personer som kommer till UM ska behandlas på lika villkor, och ett hbtqi-perspektiv eftersträvas i rådgivningen. Kliniska implikationer utgörs av att applicera det in

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är grundläggande för människors hälsa och välbefinnande. Ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa ligger till grund för deras framtida hälsa, och även för kommande generationers hälsa. Ungdomar ska ha rätt att själva bestämma över sin sexuella och reproduktiva hälsa. Ungdomstiden är en viktig tid i livet, där det sker fysiska, psykiska och psykosociala förändringar. I Sverige har ungdomsmottagningarna i uppgift att främja en god psykisk och fysisk hälsa för ungdomar, dock är det upp till varje enskild region eller kommun att besluta huruvida de ska ha en ungdomsmottagning, samt hur verksamheten ska utformas. Syftet med denna studie var att undersöka den geografiska fördelningen av ungdomsmottagningar i Sverige. Vidare var syftet att studera sambandet mellan den geografiska fördelningen av ungdomsmottagningar och incidensen av klamydiainfektioner, förlossningar, aborter respektive expediering av preventivmedel bland ungdomar. Metoden som använts för att besvara syftet var en tvärsnittsstudie. Den första delen av syftet har besvarats med deskriptiv statistik, den andra delen har analyserats med hjälp av en en bivariat regressionsanalys. Resultatet visade att fördelningen av ungdomsmottagningar såg olika ut i regionerna. Vidare visade resutatet att det fanns ett samband mellan antal ungdomsmottagningar och antalet ungdomar i regionen. Det fanns också ett samband mellan antal ungdomsmottagningar i regionen och antal expedieringar av korttidsverkande preventivmedel per ungdom, samt ett samband mellan antal ungdomsmottagningar per km² och antal expedieringar av långtidsverkande preventivmedel per ungdom. Slutsatsen av denna studie var att ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa kan påverkas av tillgängligheten till en ungdomsmottagning., Sexual and reproductive health is a fundamental part of human rights. Youths sexual and reproductive health are very important for not just the youth’s future health but also for the health of the next generation. Youths have a right to control and decide their own sexual and reproductive health. Adolescence is an important time period in a young person’s life where they experience changes and development in their physical and mental health. Youth clinics in Sweden have a mission to improve and care for the mental and physical health of all youths although it is up to each individual region within Sweden to determine the number of clinics within that specific region and how the clinics will achieve that mission. The purpose of this study was to compare the number of clinics within the different regions of Sweden and study whether the number of clinics and the accessibility to clinics has a correlation with the number of chlamydia infections, adolescent childbirths, abortions and proscribed contraceptives. This study uses cross-sectionell studies along with descriptive statistics and bivariate regression analysis in order to examine if there is a correlation between the number of clinics and the number of reported cases. The result of this analysis showed that there is a difference between the number of clinics in each region. It also showed that there is a correlation between the number of clinics in a region compared per youth and the amount of proscribed short-time contraceptives. The study also showed a correlation between prescribed long-acting contraceptives to youths compared to youth clinics per square kilometer. The conclusion of this study was that youths sexual and reproductive health is affected to some degree by the accessibility to youth clinics. It shows that if the youths have more access to information regarding sexual and reproductive health it will improve the state of their sexual and reproductive health.

The aim of this report is to provide in-depth knowledge on sexual and reproductive health and rights among young adults with intellectual disabilities. The report is based on a qualitative study performed in 2018 in Malmö, Sweden. A total of 19 interviews with teenagers and young adults between 16 and 31 years old attending schools for persons with learning disabilities were performed, including 9 men and 10 women. The interviewees had minor or moderate intellectual disabilities and their verbal and communicative skills were relatively good, although these varied within the group. Of the 19 interviewees, 15 had one or two parents born in another country than Sweden. Results in brief: The majority of the interviewees were satisfied with their general and sexual health. Most of the interviewees said that they are free to choose a partner on their own, while a few declared that their parents and relatives had opinions about or chose a partner for them. Experiences of genital mutilation exist among a few of the female interviewees, the genital mutilation were undertaken in their previous home countries. None of the male interviewees have experienced circumcision. Some of the interviewees had experiences of kissing, hugging, petting and intercourse, while others had not had any sexual experiences with a partner. Some of the interviewees had had relationships. These relationships did not always include sexual acts with a partner. Most of the interviewees had had sexual education in school, but the education was perceived as insufficient or irrelevant. Some of the interviewees lacked basic sexual knowledge. The internet is used to search for sex-related information and to stay in touch with friends, to find partners or to use pornography. Experiences of non- consensual sex such as sexual harassment, sexual violations and rape were reported exist among the interviewees. Moreover, there were experiences of having been tricked online and of having been harrassed or violated a, SRHR2017

Bakgrund: Alla individer har rätt till information, hälsovård och stöd för att uppnå god potential gällande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). I Sverige finns goda förutsättningar för sexualundervisning av hög kvalitet i skolan. Trots detta finns kvalitetsbrister i undervisningen och kvinnor saknar kunskap om SRHR. Kondom används mer sällan vid samlag med en ny partner och kvinnor utsätter sig därmed för en ökad risk för oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Syfte: Att undersöka hur unga kvinnor fått kunskap om SRHR, vilken kunskap unga kvinnor saknade från skolans sexualundervisning och vilken kunskap och erfarenheter de hade av sin sexuella och reproduktiva hälsa. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med kvalitativa inslag utfördes med egenkonstruerade enkäter som datainsamlingsmetod. Sjuksköterskestudenter mellan 18–30 år besvarade enkäten och resultatet analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt 84 kvinnor besvarade enkäten (86,6%). Kvinnorna hade fått utbildning om SRHR i grundskolan. Sexualundervisningen uppfattades vara bristfällig och ansågs utgå från för snäva perspektiv. Kvinnorna saknade tillräcklig kunskap om reproduktion. Kvinnorna hade kunskap om vilka könssjukdomar som kan leda till minskad fertilitet, trots detta hade många av kvinnorna haft oskyddat samlag med en ny sexuell kontakt. Många kvinnor hade besökt en barnmorska och skattade sin sexuella hälsa som bra eller mycket bra. Slutsats: Skolans sexualundervisning bör vara återkommande under hela skolgången och vara av god kvalitet för att stötta kvinnor att fatta ansvarsfulla och välgrundade beslut gällande SRHR. Det krävs tydliga mål för innehållet i undervisningen för att främja möjligheterna till god sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskor möter unga kvinnor i sitt arbete och SRHR är barnmorskans kompetensområde, här kan barnmorskan stötta och vägleda kvinnor genom hela livet., Background: All individuals are entitled to information, healthcare and support to achieve good potential of sexual and reproductive health (SRHR). In Sweden, there are good prerequisites for high quality education. However, there are quality deficiencies in teaching and women lack knowledge of SRHR. Condoms are rarely used when having intercourse with a new partner and women accordingly expose themselves to an increased risk of unwanted pregnancies and sexually transmitted infections. Objective: To investigate how young women acquired knowledge about SRHR, perceived lack of knowledge from sex education, what knowledge they had and what experiences they had of their sexual and reproductive health. Method: The study was performed through a quantitative cross-sectional study with qualitative elements using self-constructed questionnaires as data collection method. Nursing students between 18-30 years completed the questionnaire and the result was analysed with descriptive statistics. Results: A total of 84 women completed the questionnaires (86,6%). The women had been educated about SRHR in elementary school. Sex education was perceived to be inadequate and was explained from a narrow perspective. The women lacked sufficient knowledge of reproduction. The women had knowledge of which sexually transmitted infections that can lead to reduced fertility, in spite of this many women have had unprotected intercourse with a new sexual contact. Many women have visited a midwife and self-estimated their sexual health as good or very good. Conclusion: Education should be recurring throughout schooling and be of good quality to support women in making responsible and informed decisions regarding SRHR. Clear objectives are required for the content of the teaching to promote the opportunities for good sexual and reproductive health. Midwives meet young women in their work and SRHR is the midwife’s area of expertise, where the midwife can support and guide women throughout their li

Bakgrund: Cirka en miljon ungdomar och unga vuxna drabbas varje år av cancer. Det är under de åren som det är många som börjar upptäcka sin sexualitet och utveckla intima relationer. Sexuell hälsa utgör därmed en viktigdel i den upplevda hälsan. Det är sedan länge uppmärksammat att det råder brister i hälso-och sjukvårdspersonals förmåga att undervisaom sexuelloch reproduktiv hälsa. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva unga canceröverlevares erfarenheter av hälso-och sjukvårdens samtal kring sexuell och reproduktiv hälsa. Metod: En allmän litteraturöversiktgrundar påtio studier. Resultat: Två övergripande teman identifierades, Frånvaroav samtal om sexuell hälsa och Barriärer för samtal. Unga canceröverlevare erforen avsaknad av information och uttryckte en önskan om att ämnet måste normaliseras. Slutsats: Litteraturöversikten visar att hälso-och sjukvården brister i att möta de unga canceröverlevarnas behov och bekymmer. Sjuksköterskan, med sin holistiskaomvårdnad, spelar en viktig roll. Avslutningsvis behövsmer utbildning, tydligare riktlinjer och mer forskning för att utveckla passande interventioner för ungdomar och unga vuxna i detta område.

I Sverige har förlossningsvården centraliserats de senaste decennierna och det har inneburit längre avstånd till förlossningskliniker runt om i landet. Då det generellt är partners som står för transporten av den födande kvinnan och det saknas studier på hur partners erfar de långa avstånden har nedanstående studie genomförts. Syftet med studien var att beskriva partners erfarenheter av att ha mer än tio mil till förlossningsklinik. En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes, där sex stycken partners boende i Norrbotten intervjuades per telefon. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys och partners erfarenheter av att ha mer än tio mil till förlossningsklinik presenteras i temat ”Att befinna sig i en oviss livssituation med en önskan att överlämna ansvaret” med kategorierna ”Avståndet väcker många känslor”, ”Ett behov av en trygg förankring” och ”En önskan om att överlämna ansvaret”. Partners beskrev att de erfor känslor av maktlöshet och rädsla. De uppfattade obekanta känslor under färden och känslorna de bar med sig var både positiva och negativa. Partners beskrev ett behov av praktiska och mentala förberedelser för att skapa trygghet och såg barnmorskan som en trygg, fysisk förankring som minskade stress. De hade en önskan om att överlämna ansvaret för den födande kvinnan och erfor både lättnad och trygghet vid ankomsten till barnmorskan på förlossningskliniken. Resultatet visade att partners påverkades av det långa avståndet både före, under och efter förlossningen.

Hormonella preventivmedel var initialt en frigörelse för kvinnan. I takt med att kvinnor idag har en tidig samlagsdebut och samtidigt väljer att senare bilda familj krävs det effektiva preventivmedel. Det ses dock en ökad kritisk trend till syntetiska hormoner vilket ställer frågan vad unga kvinnor har för erfarenheter kring hormonella preventivmedel. Syftet med studien var således att belysa unga kvinnors erfarenheter av hormonell antikonception. Tre fokusgruppsintervjuer med totalt tretton unga kvinnor genomfördes under slutet av 2017 och under året 2018. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som mynnade ut i ett resultat bestående av två kategorier med tre tillhörande subkategorier. Erfarenheter av hormonernas påverkan på kroppen och välbefinnandet med subkategorierna Att inte veta vem man är utan sitt hormonella preventivmedel, Biverkningar av hormonella preventivmedel - en uppoffring för säkert skydd och Negativa erfarenheter var övervägande. Samt kategorin Kunskap om hormonella preventivmedel med subkategorierna Val av metod snarare än val av hormon, Internet och barnmorskan som informationskälla och Erfarenhet av bristande kunskap och intresse hos män. Resultatet visar att negativa erfarenheter av hormonella preventivmedel var övervägande och där kvinnorna i studien uppger att de inte har något annat val än att använda hormonella preventivmedel för ett säkert skydd mot en oönskad graviditet, trots biverkningar. Genom en ökad kunskap kring unga kvinnors erfarenheter av hormonella preventivmedel kan barnmorskan erhålla en större förståelse och således anpassa rådgivningen efter kvinnans individuella behov. Vidare forskning kring kvinnors välbefinnande i relation till hormonella preventivmedel är av intresse för att kunna tillgodose kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.

This thesis explores women’s experiences of maternal birth injuries, focusing on how gender and sexuality norms affect diagnostics, everyday life and healthcare in Sweden. The empirical material consists of 383 answers to an online questionnaire. The theoretical approaches are centred on how bodies are viewed and valued in a Western society, especially in connection to the social construction of health and illness in relation to gender and reproduction. Existing medical descriptions of maternal birth injuries are explored in comparison to the participants’ own definitions. No clear definition is found and the analysis demonstrates that maternal birth injuries can cause both mental and physical injuries/consequences, arising from both vaginal and caesarean births, and a shift away from mainly focusing on physical damage caused by vaginal delivery is suggested. Everyday life is affected in several ways by the complications that the birth injuries lead to, and many participants suffer severely, both physically and mentally. A majority of the participants seek care for these complications, and their experiences of Swedish healthcare reveal an attitude wherein maternal birth injuries are seen as something normal. Many do not receive sufficient care, if treated at all, and gender and sexuality norms affect how medical personnel act and speak. This demonstrates patriarchal structures, medical hierarchies and heterosexual norms within Swedish healthcare, which devalue female-coded bodies as well as their pain and pleasures. Hence, this thesis addresses the importance of researching the effect of underlying structures on care of women in general, and of maternal birth injuries in particular., Den här uppsatsen handlar om förlossningsskador och utgår från kvinnors erfarenheter av bemötande och behandling i Sverige. Materialet består av 383 enkätsvar. De teoretiska utgångspunkterna fokuserar på hur kroppar är värderade samt hur sjukdom och hälsa är socialt konstruerade, speciellt i relation till genus och reproduktion i västerländska kontexter. Existerande medicinska förklaringar av förlossningsskador jämförs med deltagarnas egna definitioner och det framkommer att ingen entydig definition existerar. Nuvarande fokus är främst på fysiska skador från vaginala förlossningar men eftersom analysen visar att kejsarsnittsförlossningar också kan leda till förlossningsskador samt resultera i både mentala och fysiska komplikationer/skador, föreslås ett vidgande av innebörden i termen. Vardagen påverkas påtagligt för de flesta med förlossningsskador, och många lider både fysiskt och mentalt. En majoritet av deltagarna har sökt vård men deras erfarenheter av svensk sjukvård visar på flera brister och främst en attityd av att förlossningsskador är något normalt. Flertalet får bristfällig vård om de ens behandlas, och normativa föreställningar om genus samt sexualitet påverkar hur personalen talar och agerar. Underliggande patriarkala maktstrukturer och medicinska hierarkier som nedvärderar kvinnligt-kodade kroppars erfarenheter, lust och smärta blir framträdande. Den här uppsatsen visar därför på vikten av att utforska underliggande strukturers påverkan på vård av kvinnor generellt och speciellt i relation till förlossningsskador.

1994 in Cairo United Nations Population and Development Fund held a conference where the attending 179 nations agreed that Sexual and reproductive health is a human right. Everyone is entitled to this right without distinction. This thesis investigates what covenants, declarations, policies, strategies and national law say about sexual and reproductive rights for men, specifically men in Sweden. The thesis aims to enlighten the reader about men’s situation in a welfare state where discriminatory structures in society is reproducing gender stereotypes in a country that is one of the most gender equal countries in the world. The general lack of common knowledge and subsequent lacking education in the matter is abundantly clear when browsing documents issued by official sources throughout the world. While Europe and its countries have begun to examine and call attention to this neglected subject, progress is still slow and could be hazardous to men’s sexual and reproductive health. The thesis concludes with an argument that Sweden have a discriminatory structure built in society that discriminate men and their right to sexual and reproductive health according to Discrimination Act 2008:567 by practices that appear to be neutral but can affect men in a negative way.

Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om globalt utvecklingsarbete angående rätten till en säker abort, och det sociala arbetets relevans för att stärka kvinnors rättigheter i frågan. Genom en kvalitativ innehållsanalys och ett globalt, kritiskt och feministiskt perspektiv analyseras kvinnors rätt till säker abort utifrån strategiska dokument; styrdokument, policys och globala utvecklingsmål från Förenta Nationerna (FN), World Health Organisation (WHO), International Federation of Social Workers (IFSW), International Association of Schools of Social Work (IASSW) och International Council on Social Welfare (ICSW). Studiens resultat visar att globala utvecklingsmål och policys är nödvändiga för att stärka kvinnors rättigheter inom sexuell och reproduktiv vård och hälsa. Genom att länder och professioner tar del av de globala organisationernas gemensamma tillvägagångssätt och riktlinjer skapas förutsättningar för ett gemensamt utvecklingsarbete gällande kvinnors rätt till en säker abort. Vidare uppmärksammas betydelsen av ett starkt samarbete mellan olika professioner (inter-professionella samarbeten) inom sexuell och reproduktiv vård för att se till kvinnors fysiska, psykiska och sociala behov, och de utmaningar som finns för att uppnå en säker abortvård globalt. Socialt arbete står ofta utanför beslutsfattande inom abortvården, trots att beslut och lagar på global nivå influerar utövandet av det sociala arbetet på lokal nivå. I studien argumenteras för att socialt arbete som profession kan bidra med viktiga sociala dimensioner och perspektiv i globalt utvecklingsarbete för kvinnors rätt till en säker abort, för jämlikhet i vården och för att stärka kvinnors rättigheter globalt., 2018-06-05

Kvinnor har rätt till informerat samtycke och informerade val när det gäller undersökningar och behandlingar under graviditet och förlossning både utifrån FNs mänskliga rättigheter och utifrån svensk lagstiftning. Kvinnan har historiskt befunnit sig långt ned i den hierarkiska ordningen inom förlossningsvården. Det råder en riskkultur i det västerländska moderna samhället som även märks av i vården av gravida och födande kvinnor. Kvinnor genomgår många olika undersökningar och behandlingar under graviditet och förlossning av vilka några har oklar evidens. Barnmorskan har en viktig roll i att ge kvinnor möjlighet till informerat samtycke och informerade val när det gäller undersökningar och behandlingar under graviditet och förlossning. Det behövs mer kunskap om hur kvinnor i Sverige ges möjlighet till detta. Syftet med studien är att undersöka om kvinnor ges möjlighet till informerat samtycke och informerade val när det gäller undersökningar och behandlingar under graviditet och förlossning. Studien utfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie och datainsamlingen gjordes med hjälp av enkäter. Det insamlade materialet analyserades med både deskriptiv och analytisk statistik. Resultatet antyder att kvinnor inte ges möjlighet till informerat samtycke och informerade val utifrån begreppens rätta bemärkelse när det gäller ett flertal specifika undersökningar och behandlingar under graviditet och förlossning förutom när det gäller rutinultraljudsundersökningen. Kvinnor uppfattar dock att de ges möjlighet vara delaktiga i beslut rörande undersökningar och behandlingar överlag under graviditet och förlossning. Hierarkiska ordningar och riskkulturen som råder i förlossningsvården är tidigare påvisade faktorer som kan utgöra hinder för kvinnors möjligheter till informerat samtycke och informerade val under graviditet och förlossning. Med en vård baserad på ett patientperspektiv kan kvinnors ställning samt autonomi stärkas. För en hållbar utveckling är kvinnors möjligheter at, Women have the right to informed consent and informed choice with regard to examinations and treatment during pregnancy and childbirth on the basis of the human rights conducted by The United Nations, and according to Swedish law. Women have historically been far down in the hierarchical order in the birthing care system. There is a risk culture in Western modern society that is also noticeable in the care of pregnant women and women giving birth. Women undergo a variety of examinations and treatments during pregnancy and childbirth, some of which have unclear evidence. The midwife has an important role to give women the opportunity for informed consent and informed choices regarding examinations and treatments during pregnancy and childbirth. There is a need for more knowledge about how women in Sweden are given the opportunity to do so. The aim of the study is to investigate whether women are given the opportunity for informed consent and informed choices with regard to examinations and treatments during pregnancy and childbirth. The study was conducted as a quantitative cross-sectional study and questionnaires were used for data collection. The collected data was analysed with both descriptive and analytical statistics. The results suggest that women are not given opportunities for informed consent and informed choices based on their true sense when it comes to several specific examinations and treatments during pregnancy and childbirth except for the routine ultrasound examination. Nevertheless do women perceive that they are given opportunities to participate in decision making regarding examinations and treatments in general during pregnancy and childbirth. Hierarchical schemes and risk culture that prevails in the birthing care system is earlier identified factors that may pose obstacles to women's opportunities for informed consent and informed choice during pregnancy and childbirth. Through a care based on a patient perspective, the status of women and wome

Kvinnor världen över menstruerar och sjuksköterskor möter dagligen menstruerande kvinnor i sitt arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av menstruation. Studien var utformad som en allmän litteraturstudie baserad på kvinnors berättelser kring menstruation. Genom analys av datamaterialet kunde olika nyckelord identifieras för att sedan skapa två huvudteman: Menstruationens hälsa och Menstruationens ohälsa. Utifrån dessa två huvudteman kunde sex subteman utformas: Kvinnlighet, Samhörighet, Acceptans, Fysiska besvär, Den dömda kvinnokroppen och Att känna sig smutsig. Menstruation som hälsa var ett bevis på en fungerande och fertil kropp samt ett attribut till kvinnlighet. Menstruation som ohälsa präglades av negativa erfarenheter. Detta var ofta baserat på okunskap kring den kvinnliga kroppen samt upplevelsen av menstruation som skamfull. Kopplat till menstruation har sjuksköterskan en viktig roll i att ge stöd och utbildning. Då forskning gällande kvinnors upplevelser av menstruation i Sverige är begränsad, behövs vidare forskning inom ämnet i denna del av världen., Women all over the world menstruate and nurses meet menstruating women in their daily work. The purpose of this literature study was to describe womens' experiences of menstruation. The design of this study was a general literature study based on womens' stories about menstruation. By analyzing data, different key words were identified to create two main themes, The Menstrual Health and The Menstrual Illness. Of these two main themes, six different subthemes could be formulated: Femininity, Cohabitation, Acceptance, Physical discomfort, The condemned female body and Feeling dirty. Menstruation was a proof of health and evidence of a functioning and fertile body and as an attribute to femininity. Menstruation like ill health was characterized by negative experiences. This was often based on ignorance of the female body as well as the perception of menstruation as shameful. Linked to menstruation, nurses have an important role in providing support and education. As research on womens' experiences of menstruation in Sweden is limited, therefore further research is required regarding the subject in this part of the world.

I barnmorskans ansvarsområde ingår handläggning av normal förlossningen. Studier visar att förlossningsvården blir alltmer medikaliserad och att barnmorskor har svårt att främja den normala förlossningen eftersom tydliga gränser för vad som anses vara normalt saknas. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors uppfattning kring normal förlossning. I studien används en kvalitativ metod med induktiv ansats. Totalt har tio barnmorskor deltagit i tre fokusgruppdiskussioner under våren 2015. Texten har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen har resulterat i tre kategorier, med det övergripande temat Osäkerhet kring innebörden av begreppet normal förlossning. Kategorierna visar olika aspekter som bidrar till barnmorskors osäkerhet, dessa är; Olika synsätt på normal förlossning, Det som är vanligt blir normalt samt Barnmorskor känner sig styrda. Resultatet visar att barnmorskor har olika uppfattning av vad en normal förlossning innebär. De upplever också att läkare har ett annat synsätt på normal förlossning. Medicinska interventioner som är vanligt förekommande har normaliserats och uppfattas ingå i normal förlossning. Även förlossningsavdelningarnas organisation och riktlinjer påverkar synen och handläggningen av normal förlossning. I barnmorskans huvuduppgifter ingår det att främja normal förlossning och att stödja och stärka kvinnor i barnafödandet. Det är av stor vikt att barnmorskan har kunskap om den normala förlossningen så att rätt stöd och beslut om adekvata åtgärder vidtas för att främja den., Normal childbirth is the midwife´s responsibility. Previous studies shows that the normal childbirth becomes more and more medicalised. Midwives have a hard time promoting normal birth, since there are no distinct boundaries. The aim for this study is to examine the midwives perceptions of the normal childbirth. The study was conducted with a qualitative inductive approach. A total of ten midwives participated in three focus groups discussions during spring 2015. The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis. The analysis resulted in three categories, with a connecting theme Uncertainty about the concept of normal childbirth. The categories show different aspects that contribute to the midwives uncertainty, they are; Different approach to normal childbirth, What’s commonly used becomes normal and Midwives feels controlled. The result shows the midwives have different perceptions of what a normal birth entails. They also feel that doctors have a different approach to normal childbirth. Medical interventions that were commonly used become normalized and are now a part of normal childbirth. The organization and guidelines set by the ward also affected the perspective and management of normal birth. The midwife has a responsibility to promote normal childbirth but also to support and empower women during the delivery. It is therefore important that the midwife has knowledge of the normal childbirth so she can give the right support and make appropriate decisions to promote it.

Barnmorskans uppdrag och profession innefattar att främja en god sexuell och reproduktiv hälsa för hela befolkningen. Publikationer har framtagits för att främja HBTQ-personers inkludering i vården men det finns endast få studier som berör lesbiska kvinnor och deras tankar om att eventuellt bli föräldrar. Då lagen om genetisk integritet m. m ändrades 2005 så att lesbiska kvinnor fått möjlighet till assisterad befruktning inom Svensk sjukvård, framkom en nyfikenhet för hur barnmorskor skulle kunna underlätta för dessa kvinnor att eventuellt bli föräldrar. Syftet med studien var att som ett första steg i detta att studera hur lesbiska kvinnor tänker kring ett eventuellt kommande föräldraskap. Sammanlagt sju lesbiska kvinnor har intervjuats. Kvalitativ innehållsanalys med narrativa inslag har använts som metod. I resultatet framkom ett tema: “Vägen till att vilja eller inte vilja bli förälder kräver aktiva beslut” som genomsyrat hela materialet. Kategorierna “Mental bearbetning ses som en inre process”, “Motstånd kan ge känslor av maktlöshet”, “Samspel i relationer ger övertygelse” med tillhörande underkategorier framkom under analysarbetet. Det var viktigt för kvinnorna att vara på det klara med sin sexuella läggning och identitet för att alls kunna tänka på barnafrågan. Barnönskan sågs komma genom en inre process som påverkades av flera faktorer som både hindrade och möjliggjorde tankar på att någon gång vilja bli förälder., The midwife's mission and profession involves promoting good sexual and reproductive health for the entire population. Publications have been developed to promote and include LGBT in care but there are only few studies involving lesbians and their thoughts on the possibility of becoming parents. When the law on genetic integrity was changed in 2005 so that lesbian women had the opportunity to assisted reproduction in the Swedish health care, showed a curiosity for how midwives could make it easier for these women to eventually become parents. The study was designed as a first step in this is to study how lesbians, think about a possible future parenthood. A total of seven women lesbians were interviewed. Qualitative content analysis with narrative elements has been used as a method. The result showed a theme: "The road to becoming or not becoming a parent requires an active decision" that has permeated the entire material. The categories "Mental processing is seen as an inner process", "Resistance can bring feelings of powerlessness", "Interaction of relationships gives conviction" with associated subcategories emerged during the analysis. It was important for women to be clear about their sexual orientation and identity even to be thinking about having children. Desire for children was seen by an internal process that was influenced by several factors, both disabled and allowed the thoughts of someday like to be a parent.

Förlossningen är en omtumlande upplevelse i en kvinnas och hennes partners liv. Barnmorskan ansvarar för den normala förlossningen, men även att ha kunskap gällande komplicerad förlossning. Komplicerad förlossning innefattar bland annat handläggandet av en postpartumblödning. Postpartumblödning utgör den främsta anledningen till mödradödlighet i världen och tenderar att öka i västvärlden. Forskning visar att postpartumblödning ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse och kan skapa sexuell och reproduktiv ohälsa hos de drabbade kvinnorna. Syftet med studien var därför att beskriva kvinnors upplevelser av en stor primär postpartumblödning i samband med vaginalförlossning. På så vis ökar kunskapen vilken kan öka förutsättningarna för barnmorskor att bidra med en ökad sexuell och reproduktiv hälsa för dessa kvinnor. Individuella intervjuer med åtta kvinnor genomfördes. Kvinnorna var mellan 27 till 39 år och förlösta mellan sex veckor till sex månader före intervjutillfället. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes för genomförandet. I resultatet framkom de tre kategorierna: en känsla av utsatthet, sorg över försening av anknytning och en känsla av trygghet. Studien visade att kvinnorna upplevde utsatthet och sorg. För att kvinnorna skulle känna trygghet under förlossningen var det viktigt att de fick information, förtroende för och stöd från barnmorskorna. Detta fick kvinnorna att känna tacksamhet till vårdpersonalen och sjukvården.

Förlossningsbrev började användas under slutet av 1970-talet som en motreaktion för den allt mer medicinskt inriktade förlossningen och blev ett sätt för kvinnorna att hävda sin rätt. Det är vetenskapligt bevisat att förlossningsbrev hjälper kvinnan och hennes partner att förbereda sig inför förlossningen genom att reflektera över känslor och önskemål. På förlossningsavdelningen förekommer brevet relativt ofta och det är av största vikt att barnmorskan bemöter innehållet med respekt. Majoriteten av den forskning som gjorts fokuserar på kvinnans upplevelser av förlossningsbrev, därav uppstod intresse att undersöka förlossningsbrevets betydelse ur barnmorskans perspektiv. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors inställning till och tankar kring förlossningsbrev. Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod och intervjuer genomfördes med sju barnmorskor verksamma inom förlossningsvården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Under analysen framkom tre huvudkategorier: Skapa en förtroendefull relation, Orealistiska önskemål och Förlossningsbrevets roll i praktiken. Resultatet visar att barnmorskornas mål var att stötta kvinnan under förlossningsförloppet oavsett om de hade ett brev med sig eller inte. Förlossningsbrevet sågs som ett snabbt sätt att få information om kvinnans behov och önskningar, samt var till nytta i de fall barnmorskorna ansåg att det var adekvat utformat och skrivet. Vidare visade resultatet att flera barnmorskor kände sig provocerade av innehållet i breven som härleds till kvinnans osäkerhet. Förlossningsbrevet ger kvinnan en möjlighet att förbereda sig och barnmorskan får ett redskap att tillmötesgå kvinnan med för att uppnå en god förlossningsupplevelse., Birth plans were introduced in the late 1970s in response to the increasing medicalisation of childbirth and became a way for women to assert their rights. It is scientifically proven that a birth plan helps women and their partner to prepare for childbirth by reflecting over feelings and desires. On the labour ward the birth plan occurs frequently and the midwife must respect it´s content. The majority of the research done is reflected from a woman´s point of view which awoke the interest to explore the birth plan from the midwife´s perspective. The aim of this study was to describe the midwives approach and thoughts towards the birth plan. The study design is qualitative; data has been collected through individual interviews analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. The analysis revealed three main catagories: Create a trusting relationship, Unrealistic requests and The role of the birth plan in practice. The result shows that the midwives purpose was to support the women during labor regardless of whether they had a birth plan or not. Birth plans was seen as a quick way to get information about the woman´s needs and desires and was useful in cases where midwives felt that it was adequately designed and written. The results also showed that several midwifes felt provoked by the content of the birth plan which could be derived to women´s uncertainty. The birth plan gives the woman an opportunity to prepare and the midwife gets a tool to meet the woman to achieve a good birth experience.

Bakgrund: Alla individer innehar grundläggande rättigheter just i egenskap av att vara människa. Rätten till hälsa är en av dessa, och ska bland annat inkludera säker sexuell och reproduktiv hälsa. I den georgiska utbrytarprovinsen Abchazien tillgodoses inte hela befolkningen denna rättighet. Gali-distriktet är beläget nära gränsen till övriga Georgien och anses som ett lågprioriterat område. Kvinnors position beskrivs där extra utsatt, då exempelvis våld i nära relationer är vanligt förekommande. Inom Abchazien finns icke-statliga organisationer som arbetar för att tillgodose människors grundläggande rättigheter. Avangard är en av dessa och arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa för kvinnor i Gali-distriktet. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur vårdpersonalen på en icke-statlig organisation kan möjliggöra säker sexuell och reproduktiv hälsa för kvinnor i Gali, Abchazien. Metod: Empirisk studie med kvalitativ metod, baserad på deltagande observationer med etnografisk ansats. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys, där kategorier samt teman arbetats fram. Resultat: Framkomna fynd presenteras utifrån tre teman med totalt sex inkluderande kategorier: Kompetens – Utbildad personal och Engagemang, Sammanhang - Undervisning i sexuell och reproduktiv hälsa och gynekologisk vård, Resurser – Miljö och Material. Slutsats: Studien belyser hur flertalet komponenter möjliggjorde den sexuella och reproduktiva hälsan. Genom utbildad och lokalt förankrad personal, kunde Avangard bidra till att hälso- och sjukvård samt kunskapsförmedling genomfördes trots vissa hinder. Klinisk betydelse: Denna studie kan bidra till ökad förståelse i hur rättigheter inom sexuell och reproduktiv hälsa kan möjliggöras. Vidare förhoppning är att sjuksköterskan ska reflektera över kvinnors situation världen över, för att kunna bidra till ökad sexuell och reproduktiv hälsa., Background: Everyone has fundamental rights just of being human. The right to health is one of these, which includes safe sexual and reproductive health. In the Georgian breakaway region Abkhazia, all the people can’t claim the right to health. Gali district, near the border to the rest of Georgia, is considered as a low priority area. Domestic violence is common in the region and women’s positions are described as extra vulnerable. In Abkhazia several non-governmental organizations operates to incorporate people's basic rights. Avangard is one of them, and they’re working with women’s sexual and reproductive health in Gali district. Aim: The aim of this study was to illuminate how the staff of a non-governmental organization incorporate safe sexual and reproductive health for women in Gali, Abkhazia. Method: An empirical study using a qualitative method, based on participant observations with ethnographic approach. The data were processed through content analysis, which ended up in categories and themes. Results: The presented findings are collected in three themes, including total six categories: Competence – Educated staff and Engagement, Context - Training in sexual and reproductive health and gynecological care, Resources - Environment and Materials. Conclusion: The study illuminated how several components incorporated safe sexual and reproductive health. By local and educated staff, Avangard created opportunities that made the work possible, despite some obstacles. Implications for practice: This study may contribute to an increased understanding of how fundamental rights in sexual and reproductive health can be made possible. Furthermore, there is a hope that nurses should reflect on women's situations worldwide, to improve the sexual and reproductive health., Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2013