Search

Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön., This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis.