Search

Båda nationellt och internationellt står säkerställning och arbete mot en hållbar konsumtion och produktion på agendan. Detta kan kopplas till alla de 17 globala hållbarhetsmålen som styr mot Agenda 2030, liksom flera av Sveriges miljömål. Rekommendationen från livsmedelsverket är konsumtion av minst 500 gram frukter och grönsaker om dagen, och ju större andel av kosten som utgörs av dessa desto bättre för miljön och klimatet och inte minst för hälsan. Denna uppsats försöker genom en omfattande litteraturstudie svara på frågan om hur konsumenternas val av lokalproducerad frukt och grönsaker i säsong kan bidra till en mer hållbar konsumtion och produktion. För att kunna svara på denna fråga var det nödvändig att ta reda på vad som menas med lokalproducerat och säsong, vilket behandlas i uppsatsens bakgrund. Flera studier visar tydligt alla fördelarna som är förknippade med ett kosthåll med rikliga mängder frukt och grönsaker. Ännu större fördelar däribland ett betydligt lägre miljö- och klimatavtryck kan uppnås av att välja lokalproducerat och säsonganpassade frukter och grönsaker som alternativ till dem som till exempel produceras i växthus, och ännu större effekt har det om man ersätter animaliska produkter med dessa. Dock sett från ett större perspektiv och hela livsmedelssektorn tagit i betraktning är effekten av konsumtion av frukter och grönsaker efter säsong och lokalproducerat ganska lågt. Andra åtgärd, särskild reduktion i konsumtion av animaliska produkter, och minskning av matsvinnet är också viktiga aspekter av en hälsosam och hållbar kostvana., Both nationally and internationally, ensuring and working towards sustainable consumption and production are on the agenda. This can be linked to all 17 global sustainability goals that steer towards Agenda 2030, as well as several of Sweden's environmental goals. The recommendation from the National Food Agency (Livsmedelsverket) is consumption of at least 500 grams of fruits and vegetables a day, and the greater proportion of the diet that consists of these, the better for the environment and the climate and not least to our health. Through an extensive literature review, this thesis tries to answer the question of how consumers' choice of locally produced fruit and vegetables in season can contribute to more sustainable consumption and production. To answer this question, it was necessary to find out what is meant by locally produced and seasonal, which is brought up in the background of this essay. Several studies clearly show the many benefits associated with a diet with rich amounts of fruits and vegetables. Even greater benefits, including a significantly lower environmental and climate footprint can be achieved by choosing locally produced and seasonal fruit and vegetables as alternatives to those produced in for example greenhouses, and it has an even greater effect if these replace animal products. However, seen from a larger perspective and the entire food sector considered, the effect of consumption of fruits and vegetables according to season and locally produced is quite low. Other measures, particularly reduction in consumption of animal products, and reduction of food waste are also important aspects of a healthy and sustainable diet.

Today, many migrating fish stocks find it difficult to reach their breeding grounds. This is because there are different types of obstacles e.g., hydropower plants and dams. Such power plants need environmental adaptations and fish counters are becoming an increasingly common tool for such adaptations. This essay investigates, with the help of data from a fish counter, whether there is a size- dependency and how it is affected by water temperature, water flow and seasonality. The results can contribute with knowledge about how fish counters can be used for evaluation of environmental adaptations of hydropower plants and dams. The highest migration intensity was noted during three migration periods; spring (March – April), summer (June-July) and autumn (September – November) and all differed in intensity. The average intensity of migration in autumn was nine times higher than spring and three times higher than summer. In addition, more large fish migrated in autumn than in spring and summer. However, autumn showed no significant correlation between the size of the fish and prevailing waterflow and water temperature at the time of passage. In summary, the results show that there may be a need to increase water discharge in the autumn as both the migration intensity and the length distribution were the highest. The use of a fish counter can in the future give the operator good conditions to environmentally monitor their surroundings. To ensure the quality of the data, it is recommended to plan well in advance, ensure the right settings from the beginning and perform regular supervision. The person in charge should also have sufficient knowledge in order to be able to recognize any oddities in the data of the fish counter. The results should also be supplemented with other studies, which concern both downstream and upstream migration, and that the observations are repeated for several years to investigate the significance of mid-year variation., Idag har många migrerande fiskbestånd svårt att nå till sina reproduktionsplatser. Detta beror på att det finns olika typer av hinder (exempelvis vattenkraftverk och dammar) som gör det svårt för fiskarna att komma fram. Sådana kraftverk behöver miljöanpassas och fiskräknare blir ett allt vanligare verktyg för att följa upp sådana miljöanpassningar. Denna uppsats undersöker, med hjälp av data från en fiskräknare, om fiskvandringen är storleksberoende och hur den påverkas av vattentemperatur, vattenföring och säsong. Resultaten kan bidra med kunskap om hur fiskräknare kan användas vid utvärdering av miljöanpassningar av vattenkraftverk och dammar. Den största fiskvandringsintensiteten noterades under tre vandringsperioder; vår (mars – april), sommar (juni-juli) och höst (september-november). Höstens genomsnittliga vandringsintensitet var ca nio gånger högre än på våren och tre gånger högre än på sommaren. Dessutom vandrade fler stora fiskar på hösten än under våren och sommaren. Under hösten fanns det dock inget signifikant samband mellan fiskens storlek och rådande vattenflöde och vattentemperatur vid passagetillfället. Sammanfattningsvis visar resultatet att det kan finnas ett behov av att öka vattentappningen på hösten då både vandringsintensiteten och längdfördelningen är som störst för fiskarna. Användningen av en fiskräknare kan i framtiden ge verksamhetsutövaren goda förutsättningar att miljöbevaka sin omgivning. För att kvalitetssäkra datan är rekommendationen att planera arbetet i god tid, ställa in rätt inställningar från början och att utföra regelbunden tillsyn. Den ansvarige bör också vara tillräckligt införstådd för att kunna känna igen eventuella konstigheter i fiskräknarens data. Resultaten bör även kompletteras med andra studier, som rör både nedströms och uppströms vandring, samt att observationerna upprepas under flera år för att undersöka betydelsen av mellanårsvariation.

Ett av de primära hoten mot biologisk mångfald och populationsnedgångar är utvecklingen av de moderna jord- och skogsbruket, där intensifierad markanvändning vidare har lett till förlust av lämpliga livsmiljöer för många organismgrupper, inklusive insekter. Nattfjärilar anses vara en indikatorgrupp för miljöförändringar och deras nedgång har dokumenterats i flera europeiska länder. Utvecklingen av infrastruktur som ytterligare bidrar till markanvändningen, till exempel kraftledningsgator, har fått ett ökat intresse att utforskas ur ett naturvårdsperspektiv. Studier har visat att insektsgrupper som till exempel vilda bin och dagfjärilar potentiellt kan använda kraftledningsgator som en möjlig livsmiljö, men liknande studier är bristfälliga för nattfjärilar. Kraftledningsgator löper genom landskapets varierande naturtyper och korsar därmed skogsbestånd påverkade av skogsbruket. Denna studie undersökte abundans och artrikedom av nattaktiva storfjärilar (Macrolepidoptera) i norra Sverige längs smala kraftledningsgator omgiven av olika successionsstadier av boreal skog och skog opåverkade av kraftledningsgator som kontroll. Samtidigt undersöktes effekter av säsong och nattlig temperatur på förekomsten av nattfjärilar i studien. Nattfjärilar samlades in genom ljusfångst under juli och augusti 2022. Vidare kunde ingen signifikant skillnad påvisas i artrikedom eller abundans av nattfjärilar mellan kraftledningsgator omgiven av olika tillväxtstadier av skogsbestånd och kontrollgruppen. Däremot observerades en varierad artsammansättning i vardera habitattyp. Resultatet kan vagt antyda att nattfjärilar i varierande skogsbestånd möjligtvis kan nyttja de smala kraftledningsgator som löper genom områdena om ledningsgatan innehar en gynnsam miljö med viktiga värdväxter. Men större studier behövs för att undersöka kraftledningsgator som livsmiljö och eventuella effekter av angränsande omgivning. Utöver påvisades skillnader i abundans och artrikedom av nattfjärilar mellan perioder, One of the primary threats to biodiversity and population declines is intensified agriculture and forestry management. Intense land use leads to loss of suitable habitats for many groups of organisms, including insects. Moths are considered an indicator group for environmental changes and their decline has been documented in several European countries. Furthermore, development of infrastructure, power line corridors for example, also contributes to land use. However, studies have indicated that insects such as wild bees and diurnal butterflies can potentially use power line corridors, but studies are lacking if this applies to moths. Power line corridors run through the landscape and their adjacent environment are thus very varied. This study investigates the abundance and species richness of moths (Macrolepidoptera) in northern Sweden, along narrow power line corridors surrounded by different successional stages of boreal forest, compared to forests unaffected by power lines. Mid- and late summer season and temperature effects were also investigated. Moths were collected in july and august 2022 by sampling at night with light traps. No significant difference could be demonstrated between power line corridors surrounded by different forest types and the control group, for either abundance or species richness. Even though there were no difference in species richness between sites, the species composition of moths in each habitat varied. The result may indicate that moths in different forest types potentially can use the narrow power line corridors that run through the area, if the local environment is favorable and vital host plants are present, but more studies are needed to investigate power lines as novel habitats and possible effects of the surrounding environment. Furthermore, abundance and species richness of moths were greater in late summer, and postively corellated with higher temperatures at nights, which indicates that these factors should be taken into ac

This qualitative study describes how local tourism firms in Geiranger, Norway view innovation and cooperation as strategies to develop tourism and combat seasonality. The study examines different approaches to seasonality as well as how the innovation system of a tourism destination can be a way to transition from one to all-season tourism. Five local tourism firm owners or managers in Geiranger were interviewed in order to explore their understanding of these concepts. The findings of this study illustrate the complex opportunities, challenges and contradictions local tourism firms experience while combating seasonality. Ultimately, it stimulates a discussion if it is possible to combat seasonality on the basis of tourism development. The topic was chosen to address challenges with seasonal tourism in relation to sustainable socio-economic development in rural communities. UNESCO world heritage Geiranger is regarded as one of the most scenically outstanding fjords in the world. Because of its rural nature and strong position in the global tourism industry, it constitutes an excellent location to research this phenomenon.

Deltidsbete har i flera studier visat sig fungera bra som betesstrategi i system med mjölkningsrobot. Dessutom ger det bättre förutsättningar för att utfodra djuren inomhus och därmed ha större kontroll över att de får i sig tillräckligt med foder. Nattbete har i detta arbete undersökts för att utreda om det är ett bra alternativ, både i robot och i andra mjölkningssystem. Arbetet är indelat i två delar, där del ett består av ett försök med nattbete i robot. Med nattbete i denna rapport menas kor som är ute endast på natten och som hålls inne dagtid, dvs. deltidsbete nattetid. Del två är en intervjustudie, där lantbrukare som praktiserar nattbete deltog för att utreda vad de anser är fördelar och nackdelar i systemet. Dessa lantbrukare hade olika mjölkningssystem, det vanligaste var grop men även robot, karusell och uppbundet var representerat. De flesta lantbrukare hade valt nattbete för att förebygga värmestress hos djuren, då de ansåg att djuren hade det bättre om de var inne dagtid under sommarvärmen. De tyckte också att djurvälfärden och till viss del mjölkproduktionen hade förbättrats sedan bytet. I del ett, försöket med nattbete, var djuren uppdelade i två grupper. Grupp ett gick på rastbete med fri tillgång på ensilage inomhus såväl dag som natt, och grupp två gick på produktionsbete med minst 15 kg torrsubstans (ts) bete per natt och fick begränsad tillgång till ensilage i stallet (6 kg torrsubstans dagtid). Resultatet visade att djur på produktionsbete spenderade mer tid på betet jämfört med kor på rastbete, med ett medeltal på 2,9 och 2,2 timmar per natt för respektive grupp (P<0,0001). Kor på produktionsbete lade också mer tid på att beta än kor på rastbete, i medeltal 2,5 och 0,6 timmar per natt (P<0,0001). De spenderade också lite mer tid på betet ju längre säsongen fortskred. Resultatet var tvärtom för kor på rastbete, de spenderade mindre tid på betet mot slutet av sommaren och de betade även mindre tid. Statistisk analys visade att kor på produktion, Part-time grazing has in several studies proved to be successful as a grazing strategy for cows in robotic milking systems. It provides good opportunities to give feed indoors during non-grazing hours. Therefore, the system also offers flexibility with regard to utilizing both pasture and indoor feeding and adapt management to the prevailing pasture conditions and secure that the animals are provided with enough feed at all times. Night-time grazing has in this study been investigated as a strategy, both in robotic milking and in other milking systems. The report is divided into two parts, where the first presents the results of an experiment with night grazing with robotic milking. In this paper night grazing refers to cows that are out on pasture only on night time and are kept indoors during daytime, i.e. part time grazing during the night. Part two presents the results of an interview study with ten farmers that practice night-time grazing, to investigate what they think are the advantages and disadvantages of night grazing. These farmers had different milking systems, the most common was a milking parlour but also robotic milking, rotary milking and tied barn were represented among the ten interviewed farmers. The majority of the farmers had chosen night grazing to avoid subjecting the cows to heat-stress, they thought that it was better for the animals to be inside during the warm summer days. They also thought that the animal welfare and partially the milk yield had improved since the change to night-time grazing. In part one, the experiment with night-time grazing, the animals were divided into two groups. Cows in group one were offered a small pasture area only to give the animals the opportunity to go out and get some exercise. This group was offered ad libitum silage feeding indoors. Cows in group two were offered high quality production pasture at an allowance of 15 kg DM each night and had restricted feeding indoors. The results showed that cows on prod

Studien undersökte om det fanns något samband mellan årstid och resultat på ett antal test för fertilitetsfaktorer. Att försöka förutse ett handjurs fertilitet är komplext, inte minst då spermieegenskaperna skiljer sig åt mellan hingstar och även mellan ejakulat från samma hingst. Det finns många funktioner som måste analyseras för att säkert bedöma en oprövad hingsts fruktsamhet. Forskningen på området är begränsad och består ofta av studier med litet underlag eller retrospektiva studier där skötselfaktorer och stoegenskaper kan inverka. Som fertilitetsmått används ofta dräktighetsprocent men detta värde kräver stort underlag för att kompensera för eventuella fertilitetsstörningar hos de ston som används och eventuell bristande gynekologisk diagnostik. Mer kontrollerade studier som fortfarande är representativa för populationen är svåra att genomföra då det är svårt att standardisera levnadsförhållanden för sporthästar. Hingstar som används i avel selekteras ofta på prestation varför det är vanligt att de tränas och tävlas parallellt med sin avelskarriär. I studien analyserades ordinarie transportspermadoser från nio hingstar av halvblodsras. Prover samlades vid fyra tillfällen under två veckor i månadsskiftet april/maj samt vid fyra tillfällen under två veckor i augusti. Två hingstar exkluderades då de lämnade för få prover. Totalt analyserades 42 prover. Proverna analyserades med avseende på koncentration, progressiv motilitet, total motilitet, andel spermier med normal morfologi, viabilitet med SYBR-14 och Hoechst33258, produktion av superoxid (O2-), produktion av väteperoxid (H2O2) samt kromatinintegritet (SCSA). Signifikant effekt av årstid sågs för total motilitet (p = 0,0256); och superoxidproduktion (p ≤0,0246 ). För väteperoxidproduktion sågs en svag effekt (p ≥0,0716). Motiliteten var högre i proverna från augusti jämfört med de tagna i april/maj medan superoxidproduktion var lägre. Då man ser ökad motilitet i augusti jämfört med april/maj och motilitet h, The aim of the study was to determine the effect of season on sperm quality parameters. The large number of factors influencing the outcome of a mating complicates fertility prediction. The studies available generally have one of two main weaknesses; they are either made retrospectively in which the effects of mare and management factors confound the results or they are made in a more controlled environment but with a limited number of stallions. Sperm quality varies greatly between stallions and even between ejaculates from the same stallion. A large amount of data is thus required to get results that are useful in practice. Most warmblood stallions are bred because of their good sport performance; they are therefore in training and competing during the breeding season which makes it difficult to standardize their management. In this study chilled fresh semen from nine warmblood stallions was analyzed for known indicators of fertility. The aliquots used in the study were taken from commercial AI (Artificial Insemination) doses. Samples were collected at four times during two consecutive weeks in April and May, which is in the first third of the Swedish breeding season, and then again four times during two weeks in August which is the end of the breeding season. A total of 42 samples were analyzed. Two stallions were excluded because there were only five samples from each. The sperm concentration, total and progressive motility, normal morphology, viability with SYBR-14 and Hoechst 33258, production of superoxide (O2-), production of hydrogen peroxide (H2O2) and chromatin integrity (SCSA) were evaluated. A significant effect of season was seen for total motility (p p = 0,0256) and production of superoxide (p ≤ 0,0246). For hydrogen peroxide production a low significance (p ≥0,0716) was seen. Motility increased in the August samples compared to the samples from April and May, the superoxide production decreased. Other parameters were not significantly affected by sea

To enjoy the richness of the grazing cows and high yield during the summers, even during the winter, cheese has been the way to store milk for thousands of years. Nowadays yield is high all year around and the cheese production is possible during all seasons. The aim of this paper is to investi-gate how and why the seasons influence taste and texture of pressed and ripened cheese. Milk is composed of proteins, fat, lactose and water but contains also a lot of vitamins. The quality of milk is very important for the final constitution of cheese. The processing of milk to produce enzymatic clotted cheese is briefly as follows: addition of starter culture, clotting by adding rennet, cutting of the gel, heating, stirring, shaping, compressing, salting and ripening. The steps are performed in different ways depending of which type of cheese that is produced. When producing hard cheese, all steps are performed in order to promote the syneresis. While in the production of softer types of cheeses it is important to make sure that a greater part of the water stays in the cheese gel. During ripening the taste of the cheese develops, by degradation of fat and proteins. Moreover, bacteria synthesize some vitamins during ripening; this is why cheese may contain water-soluble vitamins even though all water-soluble vitamins are deleted with the whey. To facilitate the cheese making process and make cheese yield more equal over the seasons, the quota of protein and fat content is standardized. In some cases the quotas of caseins and whey proteins are standardized as well, since the amount of caseins is decreasing during the summer that contribute to a lower cheese yield. Other factors that also influence the taste of the cheese, such as the plasmin activity, are not regulated. The plasmin activity increases during grazing and its role during ripening is to degrade proteins. The plasmin activity has a great influence of the cheese taste and texture. Furthermore, the length of the fat, För att även under vintern kunna njuta av sommarmånadernas rika bete och höga mjölkavkastning har ost i tusentals år använts som en lagringsmetod av mjölk. Nuförtiden ger korna bra avkastning även under vintern och ost kan produceras året runt. Denna uppsats syfte är att med en litteraturstudie undersöka hur och varför årstiderna påverkar smaken och konsistensen av lagrade pressade ostar. Mjölk är uppbyggt av protein, fett, laktos och vatten men innehåller även många vitaminer. Ursprungsråvaran är viktig och påverkar ostens slutgiltiga beskaffenhet. Tillverkningsprocessen för enzymatisk koagulerad ost är i grova drag: tillsats av starterkultur, koagulering av ystmjölken genom löpetillsats, brytning av mjölkgelen, värmning, rörning, formning, pressning, saltning och lagring. Alla dessa steg kan varieras beroende på vilken ost som tillverkas. Vid produktion av hård ost utförs varje steg för at gynna vassleavgången, men vid tillverkning av mjukare ost är det viktigt att se till att vasslen till stor del stannar kvar i ostmassan. Under lagringen utvecklas ostens smak genom nedbrytning av fett och protein. Dessutom syntetiseras vissa vitaminer av bakterier som finns i osten, vilka gör att ost kan innehålla vattenlösliga vitaminer, trots att de separerades bort från ostmassan vid vassleavrinningen. För att underlätta tillverkningsprocessen och för att få ett jämt ostutbyte standardiseras mjölken genom att protein-fettkvoten i mjölken kontrolleras och jämnas ut under året. I vissa fall standardiseras även kvoten mellan kasein och vassleproteiner eftersom halten kasein sjunker under sommaren, vilket bidrar till ett lägre ostutbyte. Det finns dock flera andra faktorer som påverkar ostens smak men som inte regleras, däribland, plasminaktivitet. Plasminaktiviteten ökar då djuren går på bete. Plasmin bryter ned proteiner under lagringen och bidrar därmed till ostens smak och konsistens. Även längden på fettsyrorna i mjölken påverkas av fodret och regleras inte av någon standard