Search

Introduktion: Byggsektorn är en utsatt bransch där många arbetsrelaterade olyckor inträffar, inklusive olyckor med dödlig utgång. Fallolyckor är en av de vanligaste förkommande typerna av olyckor, trots säkerhetsåtgärder som fallskyddsutrustning och säkerhetsrutiner. Totalt nio byggnadsarbetare omkom på grund av fallolyckor 2018 och åtta 2019 i Sverige. Arbetsmiljöverket och Sveriges regering har länge arbetat tillsammans för att motverka dödsolyckor genom deras nollvision. Trots att mycket arbete har gjorts för att förebygga fallolyckor finns det mycket kvar att göra inom arbetsmiljöområdet. Arbetet genomförs i samarbete med Cramo AB, specifikt Cramoskolan, och kommer undersöka yrkesarbetares inställning till fallsäkerhet innan respektive efter ett utbildningstillfälle inom fallskydd. Målet är att utvärdera hur utbildningsinsatser påverkar yrkesarbetares medvetenhet om fallsäkerhet utifrån de fem nivåerna: 1) individen, 2) fysisk miljö, 3) systemet, 4) organisationen samt 5) säkerhetsklimat och säkerhetskultur. Metod: I studien användes en kvalitativ forskningsmetod för att besvara syftet och frågeställningarna. Datainsamling utfördes genom intervjuer och en litteraturgenomgång. Studien innefattade tolv intervjuer totalt, där sex personer från olika befattningar inom byggsektorn intervjuades både före och efter ett utbildningstillfälle. Resultat: Resultatet visade att fallskyddsutbildning hade en effektiv påverkan på yrkesarbetares medvetenhet om fallsäkerhet, däremot i varierande grad beroende på vad deras attityd samt bakgrund var sedan tidigare. De nivåer som yrkesarbetarna ansåg viktigast att arbeta vidare med för att öka fallsäkerheten var individen samt säkerhetsklimat och säkerhetskultur. Analys: Synen på fallsäkerhet förändrades mest hos de yrkesarbetare som inte hade några större erfarenheter kring att arbeta med säkerhet sedan tidigare, i kombination med en allmänt bristfällig syn på fallsäkerhet. Synen på fallsäkerhet förändrades minst hos de yrkesarbeta, Introduction: The construction sector is a vulnerable industry where many work-related accidents occur, including accidents resulting in fatalities. Fall accidents are one of the most common types of accidents, despite safety measures such as fall protection equipment and safety procedures. In Sweden year 2018, a total of nine construction workers lost their lives due to fall accidents and eight in 2019. The Swedish Work Environment Authority and the Swedish government has long been working to combat this with their zero-tolerance policy towards fatal accidents. Despite much work being done to prevent fall accidents, there is still a lot of work that needs to be accomplished in this field. The work is conducted in collaboration with Cramo AB, specifically Cramo School, and will investigate the attitudes of professional workers towards fall safety before and after training in fall protection. The goal is to evaluate how educational interventions affect professional workers' awareness regarding fall safety based on the five levels: 1) the individual, 2) the physical environment, 3) the system, 4) the organization, and 5) the safety climate and culture. Method: The study utilized a qualitative research method to answer the purpose and research questions. Data collection was carried out through interviews and a literature review. The study included a total of twelve interviews, where six individuals from different positions within the construction industry were interviewed both before and after a training session. Results: The results showed that fall protection training had an effective impact on professional workers' awareness regarding fall safety, but to varying degrees depending on their attitudes and previous backgrounds. The levels considered most important to work on to increase fall safety were the individual and the safety climate and culture, according to the professional workers. Analysis: The perception of fall safety had changed the most among professional

I slutet av 2019 drabbade ett coronavirus, COVID-19, världen vilket senare utvecklades till en global pandemi. Detta har medfört utmaningar för de allra flesta, dels på individnivå, dels för affärsvärlden. För organisationer har detta inneburit en omställning i och med att medarbetare inte längre haft möjlighet att ses fysiskt till följd av den höga smittorisken som viruset medfört. Digitala lösningar har varit vägen framåt för de flesta organisationer som omstrukturerat sin verksamhet för att möta de nya krav som pandemin utformade. Med digitala lösningar finns en svårighet i att möta de säkerhetsrisker som finns i vår digitala värld, det vill säga cybersäkerhets-frågor. I denna studie undersöks hur COVID-19 förändrat världsläget i form av en digital arbetsplats och svårigheter med de säkerhetsaspekter som medföljer denna omställning. Distansarbete är ingenting nytt, men finns idag i större utsträckning jämfört med tiden före COVID-19. I och med detta krävs det idag högre nivåer av cybersäkerhet hos organisationer som fortsätter att utföra sin verksamhet i en mer digital form än före pandemin. Målsättningen med denna studie har varit att finna en väg för organisationer att arbeta framåt med cybersäkerhet, och därigenom höja graden av medvetenhet hos sina anställda - oavsett bransch eller arbetsroll. Studien har utgått från en teoretisk grund inom ämnena cybersäkerhet, medvetenhet inom ämnet, ökade digitala hot under COVID-19 och distansarbete. Vidare har kvantitativa data samlats in i form av enkätsvar, och kvalitativa data i form av intervjuer med cybersäkerhetsexperter. De kvantitativa resultaten påvisade en branschskillnad i medvetenhet, där IT-branschen erhåller en högre grad av medvetenhet om cybersäkerhet. Resultaten från den kvalitativa undersökningen påvisar ett behov av satsning inom utbildning och stöd från organisationen för att främja motivation och engagemang, för att kunna höja graden av medvetenhet hos anställda.

Laborationer ska ingå i undervisningen enligt grundskolans kursplan i kemi. Samtidigt säger arbetsmiljölagen att laborativt arbete endast får utföras av den som har adekvat utbildning. Alla verksamheter som hanterar kemikalier styrs under arbetsmiljöverkets föreskrifter för kemiska arbetsrisker. Blivande kemilärare har inte genomgått någon obligatorisk utbildning i säkra laborationer och säker kemikaliehantering. Denna studie har därför ämnat undersöka hur väl skolorna efterlever rådande säkerhetsföreskrifter, samt vilka faktorer lärarna upplever mest avgörande för ett väl fungerande och effektivt säkerhetsarbete. Studien har genomförts med en kvantitativ inventering av åtta skolors kemikalieförråd och lektionssalar för kemiundervisning, varav alla skolor fick anmärkningar. De två skolor med störst respektive lägst antal anmärkningar valdes ut för kvalitativ intervju. Lärarnas upplevelser har analyserats ur ett ramverksteoretiskt perspektiv och fem nyckelfaktorer för säker kemiundervisning har identifierats: utbildning i säkerhet, lärarens förhållningssätt till säkerhet, elevgruppens storlek, ovanifrån styrning och prioritering samt kollegialt samarbete.

I detta kandidatarbete undersöker vi hur med hjälp av virtuell verklighet (VR) kan gestalta en fabriksmiljö och upplevelse som ökar säkerhetstänket för nyanställda på Volvo i Olofström. Undersökningen utgår ifrån vårt samarbete med Volvo och deras egen fabrik som är i fokus där de har velat ha en säkerhetsutbildning inom VR för deras nyanställda och gångtrafikanter i fabriken. Med hjälp av designperspektivet digital didaktisk design har vi kunnat ställa i centrum på lärandet i görandet, att planera och skapa aktiviteter för någon så att användaren i fråga kan tillägna sig nya kunskaper. Frågeställningen inom denna undersökning är “Hur kan man skapa en fabriksmiljö inom VR som främjar lärande.” Med hjälp av metoderna vi valde för designprocessen kunde vi gestalta en fabrik som simulerar deras och även främja lärandet för säkerhetstänket som var en viktig del att komma till insikt om. Resultatet på undersökningen är att vi skapade en VR-prototyp med hjälp utav spelmotorn Unity. I denna VR-prototyp tar användaren igenom sig en livlig och hektisk fabriksmiljö som speglar det vi själva har fått uppleva genom våra observationer när vi var på besök hos Volvo i Olofström. Genom våra undersökningar inom VR säkerhet har vi upphöjt vår förståelse om vilka möjligheter VR har inom lärandet och att förmedla information. Dem viktiga punkterna för oss var att öka säkerhetstänket hos användaren genom att placera dem i scenarion där deverkligen får uppleva hur det verkligen är att vara inom en livlig fabrik och vad som förväntas av dem. Nyckelord: Virtuell verklighet (VR), säkerhetsträning, fabriksmiljö, Volvo, In this bachelor thesis, we investigate how, with the help of virtual reality (VR), we can create a factory environment and experience that increases the safety thinking for new employees at Volvo in Olofström. The survey is based on our collaboration with Volvo and their own factory, which is in focus where they have wanted a safety training in VR for their new employees and pedestrians in the factory. With the help of the design perspective digital didactic design, we have been able to put the focus on learning in practice, to plan and create activities for someone so that the user in question can acquire new knowledge. The question in this study is "How to create a factory environment within VR that promotes learning." With the help of the methods we chose for the design process, we were able to design a factory that simulates theirs and also promote learning for safety thinking, which was an important part to gain insight into. The result of our research is that we have created a prototype with the help of the game engine Unity through this process that takes the user through a lively and hectic factory environment that reflects what we ourselves have experienced through our observations when we visited Volvo in Olofström. Through our research in VR security, we have raised our understanding of what opportunities VR has in learning and to convey information. The important points for us were to increase the security thinking of the user by placing them in scenarios where they really get to experience what it really is like to be in a lively factory and what is expected of them Keywords: Virtual reality (VR), safety training, factory environment, Volvo

Med hjälp av informationsteknologi (IT) kan företag hålla sig konkurrenskraftiga, samtidigt som det öppnar upp för säkerhetshot som informationsstöld. Phishing är ett exempel på säkerhetshot, vilket innefattar att angripare tillämpar digitala enheter för att konstruera manipulativa meddelanden i syftet att få tillgång till konfidentiell information genom individer (Xiong, Proctor, Yang & Lin, 2019). Många företag investerar i teknologiska lösningar för att skydda mot säkerhetshot, varpå mänskliga faktorer ofta ignoreras (Ghafir et al., 2018). Denna studie har därmed undersökt hur skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer kan stärkas, det vill säga säkerhetsmedvetenhet, säkerhetsutbildningar, säkerhetspolicies, informationssäkerhetskultur, ledning samt säkerhetsbeteende. Med hjälp av kvalitativa metodansatser har respondenter från ett samarbetsföretag intervjuats, för att besvara hur skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer kan stärkas genom två delfrågor: ”Vilka brister finns avseende skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer inom organisationer”? samt ”Vilka åtgärder kan organisationer ta för att förbereda anställda mot phishing-angrepp”?Studiens resultat visar att det kan förekomma brister avseende skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer som ökar risken med att anställda faller för phishing-angrepp, exempelvis att det saknas information i säkerhetsutbildningar för att förbereda anställda mot phishing-angrepp, att anställda inte tar del av säkerhetspolicyn kontinuerligt, avsaknad av uppföljningsutbildningar samt att kunskap från säkerhetsutbildningar och säkerhetspolicyn glömts bort vilket öppnar upp för riskfyllda säkerhetsbeteenden. Åtgärder mot brister som identifierats i studien innefattar bland annat att anställda bör få genomgå specifik säkerhetsutbildning om phishing som exemplifierar olika typer av phishing-angrepp, en ökad kunskapsdelning bland ledning och anställda i form av att anställda rapporterar in phishing

I detta kandidatarbete undersöker jag hur man med hjälp av virtuell verklighet (VR) kan skapa en fabriksmiljö för att bidra till ökad medvetenhet och säkerhetstänk i fabriken. Undersökningen baseras på en utmaning från Volvo med deras egen fabrik i fokus där dem velat ha en säkerhetsutbildning för deras gångtrafikanter i fabriken. Med hjälp av designperspektivet design thinking har Volvo fått vara delaktiga genom hela processen där vi kunnat skapa en produkt åt dem tillsammans. Undersökningens frågeställning är “Hur kan man med hjälp av Virtual Reality skapa upplevelsen av fabriksmiljö för att bidra till ökad medvetenhet och säkerhetstänk i fabriken?” där jag valt att gestalta detta i ett spel integrerat med VR. Med hjälp av de valda metoderna för designprocessen kunde jag sätta mig in i Volvos problem och skapa en fabrik som efterliknar deras så mycket som möjligt. Volvo själva fick ta del av skapandet genom bilder och videor för att ge feedback om miljön, samt hur realistisk upplevelsen kändes jämfört med deras egen fabrik. För att gestaltningen skulle testas och godkännas av Volvo involverades dem konstant i arbetet. Undersökningen resulterade i ett VR spel med en kort säkerhetsutbildning om fabrikens miljö och vissa faror som kan komma att ske i den. Eftersom ökad medvetenhet och säkerhetstänk hos personer inom arbetet inte kan mätas direkt har frågeställningen kunnat blivit besvarad efter endast ett fåtal test. De personer från Volvo som har testat det gav positiv respons och nya tankar och idéer kring tekniska utbildningar inom säkerhet som dessa har väckts hos många., In this bachelor thesis I’m examining how to create a factory environment with virtual reality (VR) to contribute to increased awareness and safety mindset in the factory. The examination is based on a challenge from Volvo with their own factory in focus where they wanted to have a safety training for their pedestrians in the factory. With help from the design perspective design thinking, Volvo has been involved through the whole process where we could create a product for them together. The survey question is ”How can you with help from Virtual Reality create the experience of a factory environment to contribute to increased awareness and safety mindset in the factory?” where I chose to shape this into a game integrated with VR. With help from the selected methods for the design process I could put myself into Volvo’s problem and create a factory that resembles theirs as much as possible. Volvo took part of the creation themselves through pictures and videos to provide feedback on the environment and how realistic the experience felt compared to their own factory. For the design to be tested and approved by Volvo, they were constantly involved in the project. The examination resulted in a VR game with a short safety training about the environment of the factory and some dangers that may occur in it. Because increased awareness and safety thinking in people within the work can not be measured directly, the survey question has been answered after only a few tests. The people at Volvo who have tested it gave positive results and new thoughts and ideas about technical training in security, such as these, have been awakened by many.

IT-System får idag en allt större och betydande del i organisationer, därmed ökar även beroendet av att informationssystemen ska fungera. Utan sina informationssystem kan verksamheter helt stanna upp eller försenas kraftigt. Riskerna som kan leda till systemhaveri är många och en god beredskap samt åtgärdsplanering krävs för att effektivt hantera dem. Med en god planering kan de negativa konsekvenserna av ett systemhaveri reduceras. Syftet med uppsatsen är att klargöra hur organisationer idag nyttjar åtgärdsplaner för att säkerställa organisationens fortsatta existens i samband med ett systemhaveri, samt hur de anställda engageras i planeringen. I denna studie genomfördes en undersökning över hur tre organisationer på olika nivåer; regional, nationell samt internationell nivå, hanterar sin risk- och åtgärdsplanering. Av resultaten framgick att samtliga var medvetna om de risker som de ställs inför, men val av riskprioritering och tillvägagångssätt skilde dem åt. Resurser är en betydande faktor i utvecklandet av en åtgärdsplanering, som påverkar till vilken grad risken kan hanteras. Vidare prioriterar organisationerna hanteringen av riskerna olika, detta till följd av faktorer såsom organisationstyp samt var i världen organisation är förlagd.