Search

Aim: The aim of the study was to investigate, with a focus on health factors, how empoyees in school and social care experienced civility between colleagues and if it would benefit the well-being in the work group. Method: Eight semi-structured interviews were conducted, four from school and four from social care, where the respondents described their experiences of civility in their work group. The recorded results were transcribed and then analyzed using qualitative content analysis. Results: The respondents felt thet epathic comminication promoted polite tretment and well-being and was positive for the relationships in the work group where they experienced themselvs to be more seen, respected and confirmed. Clear work routines were perceived to support polite treatment and well-being and the respondents felt that a prerequisite for courteous behavior was that they were given the opportunity to create stable work structures and start from the same value base in the work group. Stress, lack of time and workload were seen as obstacles to polite behavior and treatment. Conclusion: Civility in work groups might be a health-promoting factor increasing the well-being of workers in smaller work groups in schools and social care. By paying attention and actively working to strengthen civility within these smaller work groups, workers energy and job satisfaction could increase, and in this way the psychosocial work environment would improve., Problemformulering: Den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige idag är stressrelaterade sjukdomar där brister i den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön är en framträdande orsak. För att stärka den psykosociala arbetsmiljön i arbetsgrupper i syfte att öka arbetstagares hälsa och välbefinnande samt minska sjukfrånvaro har olika hälsofrämjande faktorers betydelse diskuterats. Arbetslivsforskning kring den psykosociala arbetsmiljön har tidigare fokuserat mer på riskfaktorer som orsakat ohälsa än de hälsofrämjande faktorer, eller de så kallade friskfaktorerna och som utgår från det salutogena perspektivet. Syftet med vår studie var att med fokus på friskfaktorer undersöka hur arbetstagare inom skola och omsorg upplevde hövligt beteende för att se om det kunde gynna välbefinnandet i arbetsgruppen. Metod: För att besvara syftet genomfördes åtta semistrukturerade intervjuver, fyra från skolan och fyra från omsorgen, där respondenterna fick möjlighet att berätta om sina upplevelser av hövligt beteende i sin arbetsgrupp. De inspelade resultatet transkriberades och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Respondenterna upplevde att en empatisk kommunikation främjade hövligt bemötande och välbefinnande och var positivt för relationerna i arbetsgruppen och för dem själva där de kände sig sedda, respekterade och bekräftade. Tydliga arbetsrutiner upplevdes stödja hövligt bemötande och välbefinnande där respondenterna upplevde att en förutsättning för hövligt bemötande var att de fick möjlighet att skapa stabila arbetsstrukturer och utgå ifrån samma förhållningssätt i arbetsgruppen. Stress, tidsbrist och arbetsbelastning sågs som hinder för hövligt beteende och bemötande. Slutsats: Hövliga beteenden kan vara en hälsofrämjande faktor som kan öka välbefinnandet hos arbetstagare inom mindre arbetsgrupper inom skola och omsorg. Genom att uppmärksamma och aktivt arbeta för att stärka hövligt beteende inom den mindre arbetsgruppen sku

This study examined the phenomena of dark tourism, aiming to identify the primary factors motivating travellers to visit former concentration and/or extermination camps. Additionally, it explores the ethical aspects associated with the historical significance of the sites and the victims. The target group consisted of individuals who had visited a concentration camp, excluding those who had personal relations to the site or had visited as part of a mandatory school trip. To collect the empirical data for the study, qualitative methods were employed, including netnography and semi-structured interviews. The online platforms that were used are as follows. YouTube, Reddit, TikTok, Tripadvisor, Familjeliv, Fodors, Skalman, and Maria's Memoarer, along with six respondents from the interviews. The results point to several factors driving the motivation to visit a concentration camp, showing that pleasure, adventure, and an interest in death are not the driving factors for the visit. Furthermore, the study revealed that visits to these sites are complex, but by maintaining to the ethical guidelines set by the museums/camps. Concentration and extermination camps can contribute to preserving the memory of its victims and the history behind the destination., Studien undersökte fenomenet mörk turism med syftet att se de primära faktorerna som motiverade resenärer att resa till koncentrations- och/eller förintelseläger. Dessutom att undersöka de etiska aspekter som kan tillkomma med tanke på platsens historia och de människor som berörs. Målgruppen för studien var resenärer som besökt ett koncentrationsläger och där det inte varit relationer eller skolresa som student inblandat. För att samla in empiri till studien användes det kvalitativa metoder, där dessa har varit netnografi och semistrukturerade intervjuer. De digitala plattformarna för den netnografiska undersökningen var Youtube, Reddit, Tiktok, Tripadvisor, Familjeliv, Fodors, Skalman och Marias memoarer. Dessutom genomfördes det intervjuer med sex respondenter. Resultaten indikerade på att det finns flertalet olika faktorer för drivkraften till att besöka ett koncentrationsläger. Det framkom att nöje, äventyr och intresse för döden inte var de främsta motivationerna till besöket. Vidare visar studien att besök på dessa platser är komplexa, men samtidigt med att upprätthålla etiska riktlinjer kan koncentrations- och förintelseläger bidra med att bevara minnet av historien och offren.

Det pågår en alltmer utbredd debatt om vad lärares respektive elvevassistenters roll ska vara i skolan och vem som ska fokusera på enbart undervisning respektive de mer socialpedagogiska aspekterna av lärandet. En sådan tydligare uppdelning mellan yrkesroller kommer oundvikligen att påverka innebörden i relationen mellan de olika yrkesrollerna och eleven. Syftet med denna studie är att belysa hur lärare respektive elevassistenter framställer innebörden av en god relation, hur de arbetar för att främja skapandet av goda relationer, samt i vilken grad de uppfattar att relationen kan påverka lärandet. Med en hermeneutisk utgångspunkt utfördes semistrukturerade intervjuer med ett urval bestående av fyra lärare och 4 elevassistenter för att besvara syftet med studien. Resultatet visar att innebörden av en god relation utifrån lärarnas perspektiv är en relation med närhet och distans som innehåller ömsesidig respekt, ärlighet och tillgänglighet. För att uppnå detta var lärarnas egenskaper, miljön utanför klassrummet och deras förmåga att relatera och visa intresse för eleverna betydande. Utifrån elevassistenternas perspektiv visar studien att en god relation innebär trygghet, tillit och förtroende där elevassistenten ska vara som en familjemedlem. För att uppnå den goda relationen bjuder elevassistenterna på sig själva, anpassar sig till eleverna och de lyfte förmågan att relatera och att visa intresse för eleven som betydande. Informanterna upplever att relationen har en påverkan på klassrumsmiljön samt elevernas engagemang och motivation gentemot skolarbetet. Den insamlade empirin analyserades utifrån Aspelins fyra nivåer av relationell pedagogik. Utifrån empirin har vi fört en diskussion i förhållande till den pågående debatten om att anställa annan personal för att minska lärares arbetsbelastning så de kan fokusera på undervisning, och vilka eventuella konsekvenser ett sådant tillvägagångssätt kan ha

Die vorliegende Arbeit evaluiert die Wirksamkeit der „Reschpekt Mobile Academy“. Als Präventionsmaßnahme gegen Gewalt an Einsatzkräften wurde die Lern-App zur Förderung eines bewussteren und respektvolleren Umgangs in der Gesellschaft entwickelt. Um neben klassischen Angeboten zur Förderung von Respekt einen umfassenden Einblick in die Wirksamkeit von digitalen Möglichkeiten zu erlangen, ist die vorliegende Arbeit von großer Bedeutung. Die Studie umfasste dabei eine vierwöchige Testphase der Lern-App der Proband:innen. Im Anschluss wurde die Thematik anhand von Fokusgruppen diskutiert. Als Grundlage für die Analyse der „Reschpekt Mobile Academy“ wurde die Wahrnehmung von Respekt in der Gesellschaft und gegenüber Einsatzkräften thematisiert. Die Auswertung der Interviews anhand der evaluativen sowie der inhaltlich strukturierenden qualitativen Inhaltsanalyse nach Kuckartz zeigten, dass die App vor allem im Bereich der Bewusstseinsschaffung und des Informationsgewinns zur Thematik als wirksam wahrgenommen wird. Darüber hinaus wurden wertvolle Gestaltungsideen sowie Verbesserungen der App erhoben, welche einen wichtigen Aspekt bei der Weiterentwicklung der App spielen. Die vorliegende Arbeit legt somit dar, inwiefern digitale Angebote zur Förderung von Respekt eingesetzt werden können., vorgelegt von: Debora Barbara Sophia Küthmann, Masterarbeit Universität Innsbruck 2024

Bland förskollärares många uppdrag ingår ansvaret för att varje barn utvecklar förtroendefulla sociala relationer, vilka utgör en central del av den pedagogiska relationen. Dessa relationer har avgörande betydelse för barns utveckling och deras framtida framgång i skolan. För att uppnå detta krävs profesionell relationskompetens hos förskollärare, och denna kompetens är beroende av flera aspekter. Dessa aspekter kan påverka möjligheten att skapa både positiva och negativa relationer med barnen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka aspekter som förskollärare anser ingår i relationskompetens och hur de arbetar med och reflekterar över pedagogiska relationer med barn i förskolan. Den här studien använder en kvalitativ metod och genomför semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Analysen baseras på teorin om sociala samband samt Aspelins relationskompetensmodell, tillsammans med bregreppen socialt tillvägagångssätt och relationellt förhållningssätt. Resultaten visar att förskollärare har olika tolkningar och förståelser av relationskompetens, som inkluderar lyhördhet, anpassning, respekt och tydliga gränser för att upprätthålla en balans i relationen. Förskollärare använder olika strategier och metoder för att skapa positiva pedagogiska relationer, där kommunikativ kompetens framträder som central. Resultaten visar även vilka faktorer som påverkar när relationerna blir negativa. Studien bidrar till att öka förskolans insikt i hur relationskompetensen hos deras förskollärare kan påverka barn som de ansvarar för och den belyser fördelna med att aktivt fokusera på relationsbyggande inom dess verksamhet. Nyckelord: förskollärare, pedagogisk relation, kommunikation, lyhördhet, respekt, relationskompetens

Die vorliegende Bachelorarbeit (BA) begann mit dem Interesse an einem achtsamen Umgang in der Schule zu arbeiten und diesen mit dem Bereich der Musik zu verbinden. Im Schulalltag neigen Lehrpersonen tendenziell dazu, einerseits Musik als Bildungsgut und Fachinhalt im Unterricht vom Zeitbudget her lehrplanorientiert auszugestalten und andererseits Achtsamkeit wenig in den Unterricht zu integrieren. Die Verbindung von Musik und Achtsamkeit scheint als Synthese wenig geläufig zu sein. Es erfolgte eine vertiefte Auseinandersetzung mit den beiden Themenbereichen und deren Verbindungen. Die BA befasst sich mit der Frage, inwiefern diese beiden Themen verbunden werden können. Darauffolgend sucht die Autorin Lösungsansätze, wie ausgewählte Übungssequenzen qualitativ sinnvoll eingestuft werden können und wie daraus eine mögliche Auswahl für den Unterricht einer Unterstufenklasse zusammengefügt werden kann. Dabei steht im Musikbereich, der Kompetenzbereich MU.2 Hören und sich orientieren, aus dem Lehrplan 21 im Fokus. Um die Forschungsfrage zu beantworten, arbeitete die Autorin aus der Theorie wichtige Erkenntnisse heraus. Diese wurden als Orientierungslinien verwendet für das entstehende Produkt. Es entstand ein Übungsrepertoire, welches Bausteine enthält, die die Themenbereiche Musikhören und Achtsamkeit beinhalten und den Kindern spezifische Erfahrungen ermöglichen. Die Erprobung in einer 1./2. Klasse ermöglichte die anschliessend durchgeführte Analyse des Produktes. Als Endergebnis des ganzen Prozesses der BA wurde schliesslich das vorläufige Übungsrepertoire mit relevanten Erkenntnissen der Praxiserprobung ergänzt. Im Anschluss daran wurden die der BA unterlegten Leitfragen beantwortet.

Die vorliegende Arbeit untersucht, welche Anerkennungskonflikte im öffentlichen Diskurs zu Landwirtschaft, Gesellschaft und Politik im Kontext von aktuellen Transformationsprozessen identifiziert werden können. Die Anerkennungstheorie bietet zwei verschiedene Verständnisse des Begriffes: ein egalitäres, welches vereinbar ist mit liberaldemokratischen Grundprinzipien und ein authentisches, welches potenziell im Konflikt mit diesen Prinzipien steht. Für die Analyse der zugrundeliegenden Art der Anerkennungskonflikte wurde neben den Theorien der Anerkennung auf das heuristische Mittel der Frame-Analyse zurückgegriffen. Es konnten drei verschiedene Frames identifiziert werden: (I) Konsistenz und Vergütung, (II) Existenz und Freiheit und (III) Transformation und Verantwortung in denen jeweils verschiedene Anerkennungsgegenstände, - mittel und -quellen im Zentrum stehen. In der Diskussion konnte gezeigt werden, dass die diskursive Funktionalität des Anerkennungsbegriffes doppelt gelagert ist: Der Terminus wird nicht nur benutzt, um zur Wiederherstellung von Anerkennungsverhältnisse aufzurufen, sondern auch, um sie aufzukündigen. Sowohl die beobachtete Aufkündigung durch das Aberkennen der normativen Autorität der Nicht-Anerkennenden als auch der Aufruf zur Wiederherstellung aus einem authentischen Anerkennungsverständnis heraus, fordern dabei liberaldemokratische Grundprinzipien heraus und stehen der kollektiven Gestaltungsaufgabe des agrarpolitischen Transformationsprozesses im Weg., This paper addresses the conflicts of recognition emerging in the public discourse on agriculture, society and politics in the context of current transformation processes. The theory of recognition offers two distinct understandings: an egalitarian one, which is compatible with basic liberal democratic principles, and an authentic one, which potentially conflicts with these principles. To identify current recognition conflicts and analyze their underlying nature, the heuristic tool of frame analysis was used alongside theories of recognition. Three different frames were identified: (I) consistency and compensation, (II) existence and freedom, and (III) responsibility and transformation. In each frame, different objects, means, and sources of recognition play a central role. The discussion revealed a twofold discursive functionality of the concept of recognition: It is used both, to denounce existing relations of recognition and to call for their restoration. As such, both the observed denunciation through the denial of the normative authority of the non-recognizers and the call for restoration on the basis of an authentic understanding of recognition challenge basic liberal democratic principles and undermine the collective task of shaping the transformatory process.

Cílem této bakalářské práce je analýza literárních žánrů, literárních témat a jejich prezentace ve společenskopolitickém časopisu Respekt. Zvláštní pozornost se věnuje kulturní rubrice. Práce také seznamuje čtenáře s jeho vznikem, historií, redakčním zastoupením a další obecné informace o časopisu. Nalezneme zde i porovnání s podobně zaměřenými tituly. Tato práce shrnuje postavení literatury v tomto týdeníku., The aim of this bachelor thesis is to analyse literary genres, literary themes and their presentation in the socio-political magazine Respekt. Special attention is paid to the cultural section. The thesis also introduces the reader to its origins, history, editorial representation and other general information about the magazine. Comparisons with like-minded titles are also included. This thesis summarizes the position of literature in this weekly journal., Fakulta filozofická, 1. Studentka představila téma práce, cíle, zvolenou metodu. 2. Vedoucí a oponent práce seznámili komisi s posudky. 3.Studentka reagovala na otázky obsažené v posudcích a na další dotazy členů komise. 4. Diskuse, Dokončená práce s úspěšnou obhajobou

Successful Lean implementation is a combination of both technology and culture, using bothkey principles of continuous improvement (CI) and respect for people (RFP). However, manyorganizations fail to implement Lean and critical factors in this failure are leadership, cultureand the lack of RFP. When CI and RFP permeate an organization, it is called real Lean, andwhen there is only a focus on CI it is called false Lean. Without Lean culture, where RFP playsthe main role, Lean becomes an add-on tool. The purpose of this thesis is twofold. The first part of the purpose is to developalternative understandings of RFP and relationships to ethics, leadership and culture in Leanimplementations. The second part is to suggest a normative framework helping leaders toachieve real Lean. The purpose is operationalized into the following research questions: - What understandingsof RFP can enable Lean implementations? - What understandings of ethics, leadership andculture can enable Lean implementations? - How can these understandings form a normativeframework for Lean leaders? The study is a qualitative, exploratory and descriptive case study with anabductive approach. The data have been collected by documents, interviews, questionnaires,and participant observations. Content and discourse analysis are used together with pattern-matchingto analyse the data. The study shows that it is important to understand the differences in culture (national/organizational) prior to Lean implementation and to conduct an organizational analysis to findsimilarities and differences between Lean and organizational values. The study also finds thatRFP is composed of elements in different cultural levels. The elements identified are ethics,leadership and culture, each of which has invisible elements, often linked to Japanese religionsand traditions, that need to be visualized and discussed. Previous research has presented variousframeworks and models exist but these are more know-what than know-how. O, Framgångsrik implementering av Lean är en kombination av både teknik och kultur där båda nyckelprinciperna ständiga förbättringar (CI) och respekt för människan (RFP) används. Många organisationer misslyckas dock med att implementera Lean där de kritiska faktorerna är: ledarskap, kultur och bristen av RFP. När CI och RFP genomsyrar organisationen kallas det äkta Lean, och när det endast är fokus på CI, falsk Lean. Utan Leankulturen, där RFP spelar huvudrollen, blir Lean endast ett tilläggsverktyg. Avhandlingen har ett tvådelat syfte. Första delen är att utveckla alternativa förståelser av RFP och relationer till etik, ledarskap och kultur vid implementering av Lean. Den andra delen är att föreslå en normativ ram som hjälper ledare att uppnå äkta Lean. Syftet operationaliseras i följande forskningsfrågor. - Vilka förståelser av RFP kan möjliggöra implementering av Lean? - Vilka förståelser av etik, ledarskap och kultur kan möjliggöra implementering av Lean? - Hur kan dessa förståelser bilda ett normativt ramverk för Leanledare? Studien är en kvalitativ, utforskande och beskrivande sammanlagd fallstudie med en abduktiv ansats. Data har samlats in genom dokumentstudier, intervjuer, enkäter och deltagande observation. Innehålls och diskursanalys har använts tillsammans med jämförelse mellan teori och verklighet för att analysera data. Det visar sig att det är viktigt att dels förstå skillnaderna i kultur (nationell/organisatorisk) innan Leanimplementeringen, vilket kan göras i en organisations analys, för att hitta likheter skillnader mellan Lean och organisationens värderingar. Det visar sig att RFP består av element i olika kulturella nivåer. De element som identifierats är etik, ledarskap och kultur där varje element har osynliga inslag, ofta kopplade till japanska religioner och traditioner, som behöver visualiseras och diskuteras. Inom tidigare forskning finns ramverk och modeller, men de är mer ‘know-what’ än ‘know-how’. Organisationer behöver mer ‘know-how’ för

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att redogöra för fem romers erfarenheter av utbildning under perioden 1970–2000-talet. För att uppfylla detta syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fem romer som bor i Sverige och som har gått i skola någon gång under perioden 1970–2000-talet. Dessa fem respondenter gav svar på följande frågeställningar: Vilka erfarenheter har romer av skolan, vilka erfarenheter har respondentens föräldrar av skolan och hur anser romer att allas rätt till en likvärdig utbildning bättre kan omfatta alla? Respondenternas svar på dessa frågeställningar analyserades utifrån Pierre Bourdieus begreppsteori, vilken inkluderar habitus, fält, kapital och symboliskt våld. Därigenom gavs en tydligare bild av romers erfarenheter av utbildning under perioden 1970–2000-talet.Sammanfattningsvis framkom att de respondenter som hade haft bra förebilder och som fått stöd och hjälp från skolan, hade klarat skolan bättre och hade även genomgått en längre utbildning. De respondenter som saknade bra förebilder och som inte fick stöd och hjälp från skolan och hemifrån, klarade däremot inte skolan lika bra, vilket resulterade i att de avslutade grundskolan tidigare än de andra barnen. Det fanns dels skolor som försökte hjälpa respondenterna och ge dem det stöd de behövde, dels fanns det skolor som ignorerade respondenternas önskan om stöd och hjälp i skolan. För att förhindra den strukturella diskrimineringen som pågick – och fortfarande pågår – i såväl skolan som i samhället, behövs utbildning för både elever och föräldrar. Uppsatsens slutsatser var följande: ingen vill särskiljas och betraktas som annorlunda; alla behöver bli bekräftade, inklusive romer; det behövs utbildning för både barn och föräldrar för att förhindra strukturell diskriminering, och stöd och hjälp behöver ges till elever som inte får det hemifrån. Begrepp: nationell minoritetsgrupp, romer, diskriminering, respekt, bemötande, utbildning och acceptans., The purpose of this paper was to account for Roma experiences of education during the period 1970–2000. Thus, a qualitative interview study was used with five Roma who live in Sweden and who have gone to school sometime during the period 1970–2000. These five respondents provided answers to the following questions: What experiences do Roma have of the school, what experiences did the parents have of the school and how can the education be more including and equal according to Romani people? The respondents answers to these questions were analyzed based on Pierre Bourdieu’s conceptual theory, wich includes concepts such as habitus, field, capital and symbolic violence. This gave a clearer picture of Roma experiences of education in relation to the formal reforms. In summary, the respondents who had good role models, support and help from the school, managed school better and also had a longer education. On the contrary, those repsondents who lacked good role models, support and help from school and from home, did not cope as well, which resulted in them finishing primary school earlier than other children. There were schools that tried to help the respondents and give them the support they needed. However, there were also schools that ignored respondents’ desire for support and help at school. Finally, education for both students and parents was needed to prevent the structural discrimination that was present – and is still present – in both school and in society. The conclusion of this essay was as follows: no one wants to be distinguished as and considered different; everyone needs to be affirmed, including Roma; education was needed for both children and parents to prevent structural discrimination; and support and assistance was also needed for students who did not get it from home. Concepts; national minority group: Roma, discrimination, respect, treatment, education and acceptance.