Search

Landskapsarkitektur syftar till att skydda människors och miljöns hälsa samtidigt som det arbetas för en mer hållbar framtid, på senare tid med större fokus på biologisk mångfald. Detta leder till att lösningar förväntas vara multifunktionella och alltså bistå med flera lösningar inom samma landyta. Ökningen av rekreation i naturområden sätter press på våtmarker där människor och natur försöker samexistera. I detta examensarbete har ett större fokus lagts på fåglar, eftersom de är en bra indikator på biologisk mångfald och det har upprepade gånger visats att mänsklig närvaro har en effekt på fågellivet i en våtmark – och därigenom den biologiska mångfalden som helhet. Syftet är att hitta de sårbara delarna i kombinationen av rekreation och fågelliv och att presentera lösningar på hur man kan mildra eventuella negativa konsekvenser och sträva efter multifunktionaliteten. Effekten av åtta olika parametrar på häckande fågelarter analyserades statistiskt för att skilja på deras separata och kombinerade påverkan. Det visade sig att både ekologiska och urbana aspekter påverkar fågellivet och att fåglarna i allmänhet verkar gynnas av att det inte finns människor i våtmarkerna. Som ett exempel på god praxis diskuteras dock också att människors närvaro kan ge ett viktigt, måttligt underhåll av områdena genom att boskap betar och skrämmer bort rovdjur, vilket ökar fåglarnas mångfald. Dessutom kan människor bjudas in till våtmarkerna med hjälp av små, men effektiva urbana ledtrådar som inte stör fågellivet nämnvärt och på så vis få mer ut av sin rekreation. En bra våtmark gör det alltså möjligt för människor att uppleva fågellivet och samtidigt låta fåglarna och den allmänna biologiska mångfalden frodas., Landscape architecture aims to protect human and environmental health while working for a more sustainable future, lately with a greater focus on biodiversity. As a result, solutions are expected to be multifunctional and thus provide multiple solutions within the same land area. The increase of the recreation in natural areas puts pressure on the wetlands where people and nature try to coexist. In this thesis, a greater focus has been placed on birds, since they are a good biodiversity indicator, and it has been repeatedly shown that human presence has an effect on the birdlife in a wetland - and thus biodiversity as a whole. Here, the aim is to find the vulnerable parts of the combination of recreation and birdlife and to present solutions on how to mitigate possible negative consequences and aim for multifunctionality. The effect of eight different parameters on breeding bird species was statistically analyzed, in order to disentangle their separate and combined impact. It was found that both ecological and urban aspects have an effect on the birdlife and generally birds seem to benefit from the absence of people in wetlands. However, as an example of good practice, it is also discussed that people’s presence can provide a vital, moderate maintenance of the areas through livestock grazing and scaring off predators, which increases bird diversity. In addition, people can be invited to the wetlands by means of small, yet effective urban cues that do not significantly disturb bird life and thus people get more out of their recreation. A good wetland thus allows people to experience the birdlife, and at the same time let birds and the general biodiversity thrive.

Arbetets syfte är att utforska vilka marina åtgärder som kan införas för att vitalisera hamnområden inom ramen för stadsomvandlingsprojekt, och hur dessa kan stärka marina ekosystem samtidigt som de skapar upplevelsevärden för människor. I arbetet utforskas möjligheten att anlägga en ‘marin park’, som förenar de värden som ett grönområde och ett vattenområde kan generera. Underlagsmaterial har samlats in genom platsbesök och samtal med sakkunniga inom fältet, och resulterade i en sammanställning av relevant forskning, praktiska exempel och lärdomar från genomförda projekt som rör marina åtgärder och marina parker. Slutligen föreslås gestaltningsprinciper för en marin park i Nyhamnen, Malmö. Parkens syfte är att skapa bättre förutsättningar för marint liv i hamnbassängen och bidra med rekreativa och pedagogiska värden för människor som rör sig i den ombyggda hamnmiljön., The aim of this paper is to explore which revitalising measures can be implemented in harbour areas during urban transformation projects, and how these can strengthen marine ecosystems while creating recreational values for people. The paper discusses the concept of a ‘marine park’, which combines the benefits that a green area and a seaside can provide. Data was gathered through site visits and through consultations with experts in the field, and resulted in a compilation of relevant research, practical examples and knowledge gained from projects that have been carried out. Finally, a design for a marine park in Nyhamnen, Malmö is presented, the purpose of which is to create better conditions for marine life in the harbour basin and to contribute to recreational and pedagogical values for inhabitants and visitors of the transformed harbour area.

I takt med urbanisering och förtätning riskerar bullernivåerna att öka i, och omkring, stadsmiljöer (Boverket, u.å.-a; UN-Habitat, 2022). Det är inte bara vid bostaden som befolkningen utsätts, buller är ett närvarande fenomen i många av stadens offentliga rum och i den omkringliggande naturen. Rekreation i grönområden av god kvalitet kan ha betydande effekt på folkhälsan (Buxton m.fl., 2021; Folkhälsomyndigheten, 2023). Men trots att buller påverkar upplevelsen av grönområden och rekreationsytor (Grahn m.fl., 2024) är kunskapen om ljudmiljön i dessa områden ofta begränsad. Syftet med den här studien är att ta reda på hur tillgången till rekreation i grönområden, som erbjuder en god ljudmiljö, ser ut i Stockholmsregionen. I en geografisk analys har ljudmiljön i grönområden identifierats och avståndet från invånarnas bostäder till grönområden med god ljudmiljö beräknats. En majoritet av befolkningen (86%) har ett större grönområde med godkänd ljudmiljö (Max 45 L0622 på minst 90% på områdets yta) inom 5 kilometer. Men appliceras ett striktare riktvärde (Max 40 L0622 på minst 90% av områdets yta) bor en tredjedel av befolkningen utan ett stort grönområde med god ljudmiljö inom tillgängligt avstånd. I centralt belägna områden tenderar medelavståndet att vara längre, det gäller särskilt i de nordvästra kranskommunerna Solna och Sundbyberg. Medan områden längre från storstadskärnan generellt sett följer ett mönster av kortare avstånd till natur fri från störande bullernivåer. Den här typen av kartläggning kan användas som underlag i planeringen för arbeten med bevarande av goda ljudmiljöer i grönområden. Resultaten ger också indikationer på vilka områden som kan vara intressanta att studera närmare för att se över potentiella åtgärder för att förbättra invånarnas tillgång till grönområden med god ljudmiljö., With ongoing urbanization and densification, noise levels are at risk of increasing in and around urban environments (Boverket, u.å.-a; UN-Habitat, 2022). The citizens are not only in exposure of noise in their home, but noise is also a present phenomenon in many areas of our cities, including the surrounding nature. Recreation in green areas of high quality may have significant effect on public health (Buxton et al., 2021; Public Health Agency, 2023). But even though noise affects the experience of green and recreational areas (Grahn et al., 2024), knowledge of the soundscape in these areas is often limited. The purpose of this study is to find out what access to recreation in green areas, which offer a good quality soundscape, looks like in the Stockholm region. Through geographical analyses, the soundscape of green areas is identified and the distance from the residents' homes to green areas with a good quality soundscape is calculated. Most of the population (86%) has a larger green area with an approved soundscape (Maximum 45 L0622 on at least 90% of the area's surface) within 5 kilometers. However, if a stricter threshold is applied (Maximum 40 L0622 on at least 90% of the area's surface), a third of the population are without a large green area of good quality soundscape within an accessible distance from their home. In centrally located areas, the average distance tends to be longer, this is especially true in the municipalities of Solna and Sundbyberg. Areas further from the metropolitan center generally follow a pattern of shorter distances to nature free from disturbing noise levels. This type of mapping can be used as a basis for urban planning and future efforts of preserving of good quality soundscapes of green areas. The results also indicate which areas may be interesting for further studies, intended to review potential measures of improving resident access to green areas with a good quality soundscape.

Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems syn på och arbete med vila och rekreation. Vad innebär vila och rekreation enligt lärare i fritidshem? Hur tillgodoses elevers behov av vila och rekreation i fritidshem? Upplever lärare i fritidshem några utmaningar när det gäller att möta elevers behov av vila och rekreation? I studien har kvalitativ metod använts, för att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare i fritidshem. Relationell teori kopplas till studiens resultat. En majoritet av lärarna har svårt att skilja begreppen vila och rekreation åt. Begrepp och beskrivningar som återkommer är avkoppling, återhämtning, att ta det lugnt, stilla aktiviteter, fysiska aktiviteter och att befinna sig i inomhus- och utomhusmiljö. För att tillgodose elevers behov av vila och rekreation är lärarna uppmärksamma på elevernas individuella behov och tar tillvara på deras inflytande i verksamheten. Lärarna tillgodoser elevernas behov genom att erbjuda en bredd av aktiviteter och undervisning i olika miljöer såväl inomhus som utomhus. De betonar elevers valfrihet som en viktig del i arbetet att tillgodose elevers behov av vila och rekreation. De utmaningar som lärarna beskriver i arbetet handlar om fritidshemmets praktiska begränsningar, främst avseende stora elevgrupper, låg personaltäthet och bristande lokaler. Lärarna lyfter även att behov, konflikter och grupptryck utgör utmaningar i arbetet.

Intresset för rekreation väcktes i samband med en tidigare kurs, där vi fann att skrivelserna om uppdraget med rekreation och vila var kortfattade och något svåra att tolka. Mot bakgrund av detta ville vi veta hur lärare i fritidshem upplever sitt arbete med rekreation. Studiens syfte har varit att undersöka hur lärare i fritidshem tolkar begreppet rekreation och hur de upplever möjligheterna att skapa rekreation i fritidshemmets miljö. För att ta reda på ovanstående använde vi oss av följande frågeställningar: Hur tolkar lärare i fritidshem sitt uppdrag att erbjuda eleverna rekreation och vila? Om och i så fall hur arbetar lärare i fritidshem för att skapa rekreationsmöjligheter för elever? och Upplever lärare i fritidshem att de fysiska miljöerna är anpassade för uppdraget att erbjuda rekreation? Genom kvalitativa intervjuer med lärare i fritidshem samlade vi in empirin, som sedan analyserades med hjälp av ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Resultatet av intervjuerna visar att rekreation och vila är svårdefinierat och att lärarna upplever att läroplanens skrivelser är öppna för individuella tolkningar. Vad rekreation innebär råder det delade meningar om, lärarna verkar dock vara eniga om att rekreation är olika för olika personer. Studiens resultat tyder även på att rekreation verkar vara kopplat till självbestämmande och fri tid. Lärarna lyfter fram miljöerna i fritidshemmet som problematiska i förhållande till arbetet med rekreation och vila. Studien visar dock att lärarna har en förmåga att skapa möjligheter för rekreation och vila inom dessa miljöer.

Denna studie undersöker betydelsen av sociala nätverk och rekreationsaktiviteter för välbefinnandet hos ett urval skandinaviska sjöfarare, med särskilt fokus på hur dessa aktiviteter påverkar deras psykosociala hälsa ombord på fartyg. Studien belyser sambandet mellan mental ohälsa och tillgängligheten till rekreationsmöjligheter, samt analyserar effekterna av internet och socialt stöd för att hantera isolering och stress. Genom en kvalitativ metodologi med semistrukturerade intervjuer och användning av Social Network Theory, analyseras dynamiken och interpersonella relationer ombord. Resultaten tyder på att sjöfararna starkt värderar rekreationsaktiviteter såsom fysisk träning och social interaktion, vilka bidrar till en känsla av normalitet och minskar känslor av isolering. En kritisk faktor är behovet av stark social sammanhållning, främjad av gemensamma aktiviteter, men studien identifierar även utmaningar såsom bristen på djupgående relationer och behovet av att balansera socialt umgänge med individuella behov. Studien understryker vikten av fortsatta undersökningar för att förbättra sjöfararnas arbetsförhållanden och välbefinnande, och erbjuder insikter för strategiutveckling., This study explores the significance of social networks and recreational activities for the well-being of a group of Scandinavian seafarers, with a particular focus on how these activities impact their psychosocial health aboard ships. The research highlights the relationship between mental health issues and the availability of recreational opportunities and analyzes the effects of internet and social support in managing isolation and stress. Employing a qualitative methodology with semi-structured interviews and using Social Network Theory, the dynamics and interpersonal relationships aboard are analyzed. The results suggest that seafarers highly value recreational activities such as physical exercise and social interaction, which contribute to a sense of normality and reduce feelings of isolation. A critical factor is the need for strong social cohesion, promoted by shared activities, but the study also identifies challenges such as the lack of deep relationships and the need to balance social engagement with individual needs. The study underscores the importance of continued investigations to improve the working conditions and well-being of seafarers and provides insights for developing strategies that support these goals.

En ökad urbanisering medför en större betydelse av tätortsnära skogar. Sociala värden i tätortsnära skogar påverkas av flera olika faktorer, däribland den individuella upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka hur sociala värden upplevdes av besökare och vilka sociala värden som hade utvecklingspotential vid det tätortsnära skogsområdet Djurängen i Kalmar kommun. En webbaserad enkätstudie genomfördes som behandlade besökares upplevelser, åsikter och tankar om sociala värden vid Djurängen där 76 respondenter deltog. De viktigaste slutsatserna var att sociala värden upplevdes olika och att de sociala värden som hade utvecklingspotential var belysningen på de belysta promenadslingorna samt kartor och markeringar på stigar och leder. Sociala värden som kunde indikera på utvecklingspotential var uppehållsplatser, kulturarv och pedagogiska värden. Studien visade en komplex balans mellan respondenternas upplevelse av sociala värden.

Under de senaste decennierna har trycket på de urbana grönområdena ökat till följd av att städerna växer. Under coronapandemin utnyttjades de gröna offentliga platserna i städerna i större utsträckning än tidigare och när SVT gjorde ett reportage om pulkaåkande barn på Skogskyrkogården i Stockholm var samhällsdebatten i gång. Begravningsplatsens funktion i staden ifrågasattes, då begravningsplatser tillhör de få grönområden som fredas i städer som förtätas. Studier visade att det finns vissa likheter mellan den urbana begravningsplatsen och den urbana parken, vilket gör att det finns potential för begravningsplatsen att tillgodose en mängd funktioner som parker har och att fungera som en multifunktionell plats. Forskning visade dock att begravningsplatsens roll faktiskt skiljer sig mot den offentliga parkens och att den är en av få platser i staden som tillåter människor att sörja i stillhet, utan att störas. Att begravningsplatser används i större utsträckning är inte den enda utmaningen de står inför, under de senaste decennierna har Sverige gått mot att bli ett alltmer mångkulturellt land. Detta gör begravningsplatserna till viktiga offentliga platser för social inkludering i ett mångreligiöst samhälle. Med dessa tankar som utgångspunkt deltog jag i Moviums 2021 års studenttävling ”Framtidens minnesplats - Östra kyrkogården i Malmö”. Tävlingen gick ut på att ta fram ett idéförslag för Östra kyrkogårdens minneslund och närmaste omgivning i Malmö, som skulle förvalta Sigurd Lewerentz kulturarv samtidigt som begravningsplatsen skulle utvecklas utifrån Sigurd Lewerentzs sätt att tänka och gestalta. Syftet för detta arbete blev därför att ta fram ett gestaltningsförslag för hur en begravningsplats kan utformas till en plats där liv och död kan samverka, utan att tappa sin primära roll ̶ att vara en plats för sorg och stillhet. Förslaget skulle även möta framtida behov, samtidigt som befintliga kulturhistoriska och arkitektoniska värden på platsen inte skulle gå förlor, In recent decades, the pressure on urban green spaces has increased due to the growth of cities. During the coronavirus pandemic, the green public spaces in cities were utilized to a greater extent than before, and when SVT (Swedish Television) reported on children sledding in the Skogskyrkogården cemetery in Stockholm, a public debate ensued. The function of the cemetery in the city was questioned, as it is one of the few green areas preserved in densifying urban environments. Studies indicated certain similarities between the urban cemetery and the urban park, suggesting that the cemetery has the potential to serve various functions similar to parks and operate as a multifunctional space. However, research also showed that the role of the cemetery differs from that of a public park and is one of the few places in the city that allows people to mourn in silence without disturbance. The increased usage of cemeteries is not the only challenge they face; over the past decades, Sweden has become increasingly multicultural. This makes cemeteries an important public space for social inclusion in a multi-religious society. With these thoughts as a starting point, I participated in the Movium 2021 student competition, "The Future Memorial Place - Östra kyrkogården in Malmö." The competition aimed to develop a conceptual proposal for the memorial grove of Östra kyrkogården and its immediate surroundings in Malmö, preserving Sigurd Lewerentz's cultural heritage while evolving the cemetery based on his principles of thought and design. The purpose of this work was to propose a design for how a cemetery could be shaped into a place where life and death can coexist without losing its primary role - being a place for grief and tranquility. The proposal also aimed to meet future needs while preserving existing cultural-historical and architectural values on the site. Based on literature studies, reference projects, and site visits, various aspects were identified as the basis for

Because of current planning initiatives and the prospect for urban development in the suburbs surrounding Copenhagen, the transformation of Young Industrial Landscapes is becoming more relevant and important. These landscapes have some inherent characteristics that create possibilities but also make them difficult to develop without changing the infrastructure, borders, and buildings on site. So how do we keep as much of the original industrial landscape with its physical features that refer to history, and at the same time create opportunities for future development? This is the approach for this thesis, where we through theory and analysis find that this industrial landscape inhabits characteristics that create an inhospitable area for the public, with little to no connections to the outside world and with few if any public spaces. We also find that these issues apply to both the industrial area and suburban planning in general, therefore the design solutions for this project concern both the industrial area itself and the surrounding context in the form of nearby urban and recreational green areas. To combat these structural problems, this thesis will showcase clear strategies and interventions. These will be showcased through a new porous and pedestrian oriented structure, functions to create life in the area, and social nodes for gathering in and around the area. This framework design respects and enhances the original structure of the case area, while creating opportunity for further development.

När allt fler människor bor i städer omvandlas gröna ytor till grå vilket leder till utmaningar när det kommer till hantering av dagvatten, biologisk mångfald och rekreation. Naturbaserade lösningar, som exempelvis anlagda våtmarker, kan göra våra städer mer resilienta mot klimatförändringar samtidigt som människor och andra arter gynnas. Sydöstra stadsdelarna i Uppsala är ett stadsutvecklingsprojekt där naturbaserade lösningar kan inkorporeras. Eftersom planområdet avvattnas mot ett Natura-2000 område är det av största vikt att dagvatten från den kommande utvecklingen renas. Samtidigt behöver gröna ytor för rekreation och biologisk mångfald säkras. Som en del av anpassningen av våra städer syftar det här arbetet till att undersöka hur landskapsarkitekter kan arbeta med våtmark på ett multifunktionellt sätt, för att undersöka hur dagvattenhantering, biologisk mångfald och rekreation kan samverka i utformningen av en våtmark. Arbetet presenteras i form av ett gestaltningsförslag av en våtmarkspark i ett delområde i Sydöstra stadsdelarna. Fokus i gestaltningen är att kombinera dessa funktioner. Som grund för gestaltningen ligger en litteraturbaserad kunskapsöversikt, referensprojekt och platsanalys. Utifrån detta togs tre gestaltningsprinciper fram som vägledning för utformningen. Dessa är: Volym och komplexitet i form, Land och vatten samt Återhämtning. Gestaltningen består av skålade ytor, vars volym möjliggör fördröjning av skyfall. Dessa omges av ängsmark och gångstråk. Dagvatten leds via en försedimenteringsdamm vidare till en meandrade våtmarksslinga, vars komplexitet, främjar biologisk mångfald, rening och rekreation. Upphöjda spänger gör det möjligt att vistas nära vatten och växtligheten vilket främjar människors välmående och återhämtningsförmåga, samtidigt som störning av ekologiska värden reduceras. I arbetet presenteras ett förslag på hur en våtmark kan utformas med nämnda funktioner i åtanke, det finns dock fler möjliga lösningar. Frågan ”hur en våtmark kan, When more people live in cities, green space is turned into grey leading to challenges in terms of stormwater management, biodiversity, and recreation. Nature-based solutions, such as creating wetlands, can make our cities more resilient to climate change as well as improve the well-being of people and other species. The south-eastern neighborhoods in Uppsala are an urban development project where nature-based solutions can be implemented. Hence a large part of the planned area drains towards a Natura 2000 area, stormwater generated by the development must be purified. Space for biodiversity and recreation must also be considered. As a part of adapting our cities, this thesis aims to investigate how landscape architects can work with wetlands in a multifunctional manner in an urban context to explore how stormwater management, biodiversity, and recreation can interplay in a wetland design. The result is presented as a design proposal for a wetland park in the south-eastern neighborhoods. The focus of the proposal is to combine these functions. The foundation of the proposal is based on a research review, reference projects, and site analysis. From that, three design principles were created as guidance for the design process. These are: Volume and complexity in shape, land and water, and restoration. The proposal consists of three bowl-shaped surfaces, whose volume allows a delaying effect in case of a cloud burst. The stormwater is led via a pre-pond to a meandering wetland, whose complexity in shape favors biodiversity, purification, and recreation. Raised footpaths enable people to interact with the water and vegetation, which encourages people's ability to restore and at the same time reduce the disturbance of ecological values. A proposal is presented in the thesis with the mentioned functions in mind, however, it is one of several possible solutions. The question of ”how a wetland can be designed” can therefore have several answers depending on the landscape archi

Klimatförändringarna är ett faktum och IPCC slår nu fast att det sker en ökning av jordens globala medeltemperatur kan förväntas öka ytterligare om inte utsläppen av växthusgaser till atmosfären kraftigt reduceras. Ekosystem hotas av klimatförändringarna däribland de sköra system som hittas i bergsregioner, där glaciärer påverkas mycket negativt. Men även mänskligt välbefinnande så som ekonomi, infrastruktur och rekreation. Schweiz tredje största inkomstkälla kommer från turistindustrin där skidturismen är en stor del. Variabler som är kritiska för skidåkning kan förväntas att påverkas negativt och därmed den turism som bedrivs. Studien är avgränsad till en ort, Engelberg i schweiziska alperna för att undersöka hur skidturismen kopplat till byn kommer att påverkas av klimatförändringarna. Den här studien har undersökt förändring i variabler som är kritiska för skidåkning så som temperatur, snödjup ochglacialmassa, en intervju har även gjorts med den största aktören i byn somär Titlis Bergbahnen. Resultatet visar bland annat en tydlig trend i att medeltemperaturen har ökat med nästan +1°C både under sommar och vintertid på högsta och lägsta mätpunkten i skidsystemet under 10 år-perioden. De resultat som tagits fram indikerar på samma trender som IPCC prognostiserar i sin sjätte bedömningsrapport. Resultaten visar även att det har skett en kraftig reducering i glacialmassa och den kan förväntas att reduceras ytterligare, och om ungefär 60 år försvinna helt. I och med att variablerna som är kritiska för skidåkning kommer att påverkas kommer skidturismen att förväntas påverkas negativt i Engelberg och för Titlis Bergbahnen., Climate change is affecting the global climate and IPCC states that global warming is expected to increase if the world does not heavily reduce the emission of greenhouse gases. Mountain regions with glaciers are expectedto be affected very negatively due to climate change. But also, human wellbeing such as economy, infrastructure and recreation. The third largest income for Switzerland is coming from the tourism industry where the skiing industry is a huge part and is also threatened by climate change. This study is limited to one village, Engelberg, within the Swiss alps to investigate how the skiing industry connected to the village will be affected by climate change. This study has investigated change in those variables that are critical for skiing, such as temperature, snow depth and glaciermass, an interview has been conducted with the largest stakeholder in the village which is Titlis Bergbahnen. The results show a clear trend that theaverage temperature have increased with almost +1°C both during summerand winter, for both two different measuring points on the mountain, during a 10-year period. The results indicate the same trends as IPCCprognoses in their sixth assessment report. The results show a massivereduce in glacier mass and it is expected to reduce even further, and inabout 60 years to be gone. Since the variables that are critical for skiing will be affected the ski tourism in Engelberg, and for Titlis Bergbahnen, will be negatively affected., 2023-06-02

Studien ämnar att skapa förståelse för hur fritidslärare och rektorer tolkar och beskriverarbetet med vila och rekreation i fritidshemmets inomhusmiljö. Det är ett faktum attfritidsverksamheten ofta brottas med stora elevgrupper i trånga lokaler som inte ärändamålsenliga för den fritidsverksamhet som ska genomföras där. Tidigare forskningfastställer att den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet är av stor betydelse för elevernashälsa och välbefinnande vilket gör en studie av den fysiska omgivningen inne påfritidshemmet angelägen att genomföra. Studien baserar sig på kvalitativasemistrukturerade intervjuer med både fritidshemslärare och rektorer i syfte att få fram tvåolika personalgruppers perspektiv på möjligheten till vila och rekreation i inomhusmiljönpå fritidshemmet. Både ett miljöpsykologiskt samt ett systemteoretiskt perspektiv haranvänts som teoretisk bakgrund i analysen. Ett resultat som framkommer i studien är att detfinns en gemensam syn på att begreppen vila och rekreation är tätt sammankopplade medvarandra med den skillnaden att fritidslärare kopplar dem till lugna miljöer med lågljudnivå medan rektorerna kopplar dem till miljöombyten. Det råder enighet mellanfritidslärarna och rektorerna kring läroplanens uppdrag att vila och rekreation ska erbjudaseleverna i fritidshemmets verksamhet. Ett annat resultat visar att fritidshemmen inryms ilokaler som främst är designade för skolverksamheten, vilket informanterna uppleverförsvårar möjligheten att erbjuda vila och rekreation. Rektorerna i fråga beskriver att dearbetar aktivt med att möjliggöra för fritidshemspersonalen att arbeta med vila ochrekreation i inomhusmiljön genom strategiska åtgärdsplaner eller med hjälp avsjälvskattningar. Studien kommer även fram till att arbetet med vila och rekreation iinomhusmiljön på fritidshemmet måste bygga på relationer och samspel mellanfritidshemspersonalen och rektorerna om ett förbättringsarbete ska kunna ske inomområdet.

When exploiting an area, important ecosystem services can be lost, and an ecosystem service analysis gives a clear picture of how a plurality of values are affected. The purpose of this study is to investigate how the detailed development plans for two properties in Laholm municipality will affect the ecosystem services, and what compensation measures that may be implemented. A qualitative method was used where literature search, interviews, question answers, observation and ESTER 2.0 were included. The results suggest that that the supporting ecosystem services on both properties and the cultural ecosystem services on one of the properties will be negatively affected by the exploitation. However, the cultural ecosystem services on one of the properties will be positively affected. Laholm municipality does not actively work with the mitigation hierarchy and compensation measures. Possible compensation measures to create could be ponds and meadow patches, planting of flowering trees and placement of benches and picnic tables. A collaboration with Båstad municipality would further be beneficial for protecting the landscape and promoting biological diversity across municipal borders., Vid exploatering av ett område kan viktiga ekosystemtjänster gå förlorade och med hjälp av en ekosystemtjänstanalys får man en tydlig bild över de många olika värden som påverkas. Syftet med studien är att ta reda på hur detaljplanerna för två fastigheter i Laholms kommun kommer påverka ekosystemtjänsterna, samt undersöka möjliga kompensationsåtgärder. I studien användes en kvalitativ metod där litteratursökning, intervjuer, frågesvar, observation och ESTER 2.0 inkluderades. Resultatet visar att de stödjande ekosystemtjänsterna på båda fastigheterna och de kulturella ekosystemtjänsterna på en av fastigheterna kommer påverkas negativt av exploateringen. Däremot kommer de kulturella ekosystemtjänsterna på en av fastigheterna påverkas positivt. Skadelindringshierarkin och kompensationsåtgärder är inget Laholms kommun arbetar aktivt med. Möjliga kompensationsåtgärder att skapa skulle kunna vara dammar och ängsplättar, plantering av blommande träd samt utplacering av bänkar och picknickbord. En samverkan med Båstad kommun hade vidare varit fördelaktigt för att skydda landskapsbilden och främja en biologisk mångfald över kommungränserna.

Syftet med denna rapport är att bidra till ett förbättrat kunskapsunderlag inom planering och besöksförvaltning för att bidra till en ökad hållbarhet inom friluftsliv. Utifrån studier i Jämtlandsfjällen vill vi skapa förståelse och kunskap om hur friluftslivet samt dess miljöpåverkan på mark- och vattenmiljöer lyfts och hanteras i planering och förvaltning. Vi studerar hur friluftsliv beaktas ochdefinieras i planering samt hur det lyfts i samband med hållbarhet med särskilt fokus på miljömässig påverkan. Syftet är också att beskriva och analysera betydelsen av planering och förvaltning i samband med friluftslivsfrågor där vi bland annat har utgått från tillväxt och besöksnäring,miljö och naturvård, folkhälsa samt riksintressen och intressekonflikter. Den geografiska avgränsningen är Jämtlands läns fjällkommuner vars västliga delar ligger i fjällkedjan: Berg, Härjedalen, Krokom, Strömsund ochÅre. Det är ett geografiskt område med olika intressen som energi,skogsnäring, rennäring, rekreation, idrott och turism som nyttjar naturresurserna. I vår studie har vi gjort dokumentanalyser av regionala ochkommunala plan-, handlings- och strategidokument. Utöver det harsemistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner och representanter för olika myndigheter och organisationer genomförts. Inledningsvis har vi identifierat hur ofta friluftsliv omnämns, samt i vilken kontext, i olika dokument. Resultaten visar att begreppet friluftsliv mer eller mindre är frånvarande i de regionala dokumenten, medan det i jämförelse nämns relativt ofta i kommunernas översiktsplaner men i stort sett inte alls i övergripande visions- och strategidokument. Generellt sett är kunskapen om vad friluftsliv är och hur det definieras relativt låg bland de intervjuade. Det blir tydligt att friluftsliv ses som aktiviteter i naturen som ”bara” sker. Till viss del ses möjligheter med fysisk planering, men administrativa gränser och splittrad ansvars- och arbetsfördelning gör det svårt att få ett helhetsgrepp o

Urban green space is of substantial importance in regards to the development of sustainable cities. Both the UNs Agenda 2030 and the Swedish environmental goal of A Good Built Environment identify that the city's green space is important for the well-being of humans. According to the World Health Organization, urban green space contributes to mental and physical health and reduce the risk of disease and poor health amongst the urban inhabitants. Today, Europe is experiencing a high rate of urbanization in several parts of the continent and according to the EU the rate is at its highest in the Stockholm region. The city's share of green space area has decreased in recent decades and according to government authority Boverket this negative trend is part of the reason why the goal of A Good Built Environment won't be reached in 2030. 2030 also marks the end year for the goal of building 130 000 new housing units in the municipality of the City of Stockholm, a goal the municipality has set in order to meet the increase in housing demand. The capital's green space is of importance for the inhabitants' well-being. At the same time, a race against the interest of increased development in the city is in full swing. In light of this, this essay aims to investigate how the issue of urban green space is handled by city planners and how the question is regarded by the citizens in the context of planning. The focus of the essay lays on the municipality of the City of Stockholm and by conducting a case study, three different planning programs are investigated within the municipality. Background work, program proposals and public feedback reports are analyzed. Initially, a theoretical framework is presented together with the municipality’s guideline document Grönare Stockholm (“Greener Stockholm”) with the purpose of aiding the conclusions that are made in the essay. Conclusions show that there are similarities in regards to planning approaches between the municipality’s guideli, Tillgången av urbana grönytor är av stor betydelse i utvecklingen av hållbara städer. Både FN:s Agenda 2030 och Sveriges miljömål God Bebyggd Miljö pekar ut stadens grönytor som viktiga för människans välbefinnande. Enligt Världshälsoorganisationen kan urbana grönytor främja mental och fysisk hälsa och minska risken för sjukdomar och försämrad hälsa hos stadsbor. I Europa sker idag en hög urbaniseringsgrad i flera delar av kontinenten och enligt EU är denna som allra högst i Stockholmsregionen. Andelen grönyteareal har minskat i huvudstaden de senaste decennierna och enligt Boverket bidrar den negativa trenden till att målet om God Bebyggd Miljö ej kommer uppnås fram till år 2030. År 2030 markerar även det slutliga årtalet för målet om 130 000 nya bostäder i kommunen Stockholm stad, vilket kommunen har satt i syfte att möta den ökande bostadsefterfrågan. Huvudstadens grönytor kan ses vara av betydelse för stockholmarnas välbefinnande. Samtidigt sker en kapplöpning gentemot intresset för ny exploatering i syftet att möta bostadsbehovet. Mot bakgrund av detta har denna uppsats som syfte att undersöka hur frågan om grönytor hanteras av planerare och även hur stadens invånare ser på frågan i planeringssammanhanget. Uppsatsen fokuserar på kommunen Stockholm stad och genom en fallstudie undersöks tre olika planprogram inom kommunen. Underlagsarbeten, programförslag och yttranden från samråd analyseras. Inledningsvis presenteras ett teoretiskt ramverk tillsammans med Stockholms stads riktlinjedokument Grönare Stockholm för hantering av grönytor i syfte att understödja uppsatsens slutsatser. Uppsatsen visar på att det förekommer likheter i förhållningssätt mellan Stockholm stads riktlinjedokument Grönare Stockholm och innehållet i de programförslag som undersökts i uppsatsen. Detta kan vara en indikation på att riktlinjedokument Grönare Stockholm är av betydelse för hur utfallet för grönytor ter sig i praktiken. Vad gäller likheter framgår även en genomgående överensstämm

Människan har ett grundbehov av natur och miljö för vårt välmående vilket resulterat i exempelvis rehabiliteringsträdgårdar och arbete för en bättre utomhusmiljö med fokus på återhämtning. En plats som förespråkas som rum för återhämtning är naturreservat då de är en viktig arena för friluftsliv och rekreation. I det här arbetet, Rum för återhämtning, vandrar texten genom miljöpsykologiska teorier och naturreservat för att undersöka olika rekreativa faktorer som kan vara till gagn för landskapsarkitekter i framtida utformningar av naturreservat. Syftet med uppsatsen är att kvalitativt undersöka hur landskapsarkitekter kan ta hjälp av analysverktyg som rekreativa faktorer för att stärka en framtida utformning av naturreservat i största allmänhet. Att som landskapsarkitekter fördjupa dessa kunskaper för att miljön vi gestaltar ska kunna bidra till rekreation och på sikt främja folkhälsan. Genom platsbesök och promenader i naturreservaten Hammarskog och Kronparken i Uppsala Län undersöks de rekreativa faktorerna som återfinns i miljöpsykologisk forskning. Vad rekreativa faktorer är och huruvida det går att identifiera dem i naturreservaten Hammarskog och Kronparken blir till underlag för analys och diskussion. Med förståelse för miljön omkring oss, natur, hälsa, friluftsliv och rekreation kan vi expandera våra kunskaper i strävan att förbättra folkhälsan med hjälp av återhämtande rum. Arbetet visar att med hjälp av analysverktygen som tagits fram i denna uppsats så kan landskapsarkitekter närma sig att identifiera rum för återhämtning i naturreservat och med den kunskapen främja folkhälsan., Humans have a basic need for the nature and environment for our well-being which has resulted for example in rehabilitation gardens and the work for a better outdoor environment targeting recovery. Nature reserves are advocated as an arena for outdoor life and recreation. In this thesis, Rooms for Restoration, walks you through environmental psychological theories and nature reserves for exploring recreative factors that may be of use for landscape architects in future designs of nature reserves. The purpose with this thesis is to examine qualitatively how the use of restorative factors and analyses can contribute to future designs of nature reserves in general and with a deepen knowledge promote public health. With field studies in the nature reserves Hammarskog and Kronparken in Uppsala county, Sweden, the recreative factors of environmental psychology studies is examined. What the recreative factors are and how they are discovered in nature reserves Hammarskog and Kronparken will be the support ground for analyse and discussion. By understanding the surrounding environment, nature, health, outdoor life and recreation we are able to expand our knowledge in promoting public health with the help of rooms of restoration. This thesis shows that with the tools of analyse presented in this work landscape architect can approach the identification of rooms for restoration in nature reserves and with that knowledge improve the health of the people

Grundat på litteratur och intervjuer dras slutsatsen att en förändring måste ske om vi ska säkerställa kyrkogårdars gröna kulturarvs kulturhistoriska uttryck för framtida generationer. Detta då det finns tillvägagångssätt för att möta de problem och hot som detta står inför. Vad som gör detta ännu viktigare är att kyrkogårdarna också spelar en viktig roll i stadslandskapet för de människor som lever i städerna och att det finns en efterfrågan på ytor för rekreation i städer då mängden grönytor minskar. Kyrkogårdarna utgör i detta fall viktiga resurser för samhället då de bortsett från att ha funktionen som begravningsplats bidrar med ekosystemtjänster och kan nyttjas på många sätt, något som kunnat fastlås inte minst under arbetets intervjuer men också efter att granskat litteratur. Dock visar både intervjuer och litteratur på problematik dels då kyrkogårdarnas gröna kulturarv står inför flera utmaningar och hot, dels att kyrkogårdars faktiska möjligheter till utveckling ibland bromsas på grund utav att de går under Kulturmiljölagen och ofta generellt biotopskydd enligt 7 kapitlet 11§ Miljöbalken. Dessa har visat sig ibland utgöra hinder för eventuella förändringar så som byte av växtmaterial till något annat trots att det som används antingen angrips av skadegörare eller sjukdomar. Det går att söka dispens hos Länsstyrelsen då myndigheten har ansvaret för att handlägga ärenden gällande generellt skyddade biotopskydd samt tillståndsärenden enligt Kulturmiljölagen. Förutsatt att det finns goda argument kan byte av växtmaterial får ske, men att det då väljs ett material som liknar det tidigare så uttrycket förblir detsamma. Att systemet är uppbyggt på detta sätt är i sig problematiskt då det bromsar upp arbetet med att föra kyrkogårdarnas gröna kulturarv in i framtiden och på så viss också säkerställa dess kulturhistoriska uttryck genom en bredare användning av växtmaterial och sin tur en bättre resiliens., Based on literature and interviews, it is concluded that a change must take place if we are to ensure the cultural and historical expression of cemeteries' green cultural heritage for future generations. This since there are challenges and threats to face. What makes this even more important is that cemeteries also play an important role in the urban landscape for the people who live in cities and that there is a demand for spaces for recreation in cities as the amount of green space decreases. In this case, the cemeteries constitute important resources for society as, apart from having the function as a burial place, they contribute ecosystem services and can be used in many ways, something that was able to be determined not least during the work's interviews but also after reviewing the literature. However, both interviews and literature show problems, partly because the green cultural heritage of cemeteries faces several challenges and threats, partly because cemeteries actual opportunities for development are sometimes slowed down since they are subject to the Cultural Environment Act and often general biotope protection according to chapter 7, § 11 of the Environmental Code. These have sometimes shown to be obstacles to possible changes such as changing plant material to something else, even though what is used is either attacked by pests or diseases. It is possible to apply for a dispensation from the County Administrative Board, as the authority is responsible for handling matters concerning generally protected biotope protection and permit matters according to the Cultural Environment Act. Provided that there are good arguments, a change of plant material may take place, but then a material similar to the previous one is chosen so the expression remains the same. That the system is structured in this way is in itself problematic as it slows down the work of bringing the green cultural heritage of the cemeteries into the future and to a certain extent also en

I detta examensarbete behandlas vattenvårdsinsatser som medel för att tillgängliggöra rekreation i det stadsnära odlings- landskapet. Vattenvårdsinsatserna grundar sig i att hantera den historiska dränering och utdikning som förändrat vattenmassor i stor del av det svenska odlingslandskapet. En manipulation som lett till förändringar för det ekologiska livet i hav, sjö och vattendrag men som även påverkat landlevande organismer, vårt samhälle inkluderat. Kombinationen av vattenvård och rekreation utgör ett exempel på den multifunktionella markanvändning, med värden för staden och odlingslandskapet, som kan ta plats i det stadsnära odlingslandskapet. Genom en initial undersökning lyfts utmaningar och möjligheter till multifunktionalitet, med fokus på att till- gängliggöra rekreation, som vattenvårdsinsatser genererar i det stadsnära odlingslandskapet. Kunskapen från den initiala studien appliceras på en platsstudie av Ståstorpsån i Trelleborgs kommun, ett befintligt vattenvårdsområde, i det stadsnära odlingslandskapet. Syftet är att utreda vilka platsspecifika förutsättningar som finns för rekreation i området. Detta görs dels genom ett platsbesök inspirerad av metoden Travelling Transect och dels genom samtal med markägare. Resultatet från platsstudien analyseras för att besvara vilka utvecklingsmöjligheter som finns för att tillgängliggöra rekreation i området. Vidare diskuteras vattenvårdsinsatser som medel för att tillgängliggöra rekreation i det stadsnära odlingslandskapet samt ån som multifunktionell grön korridor mellan stad och odlingslandskap., Water conservation management as a means for making recreation available in the peri-urban farming landscape is investigated in this master thesis. These water conservation efforts are a way of handling the historical drainages systems which has altered the hydrology within the Swedish agriculture landscape. This manipulation has led to a change for the ecological life in seas, lakes and rivers, as well as it has affected land-living organisms and the human society. The combination of water conservation and recreation is an example of multi-functional land use, which can take place in the peri-urban farming landscape, with values for the urban area and the agri- culture. This initial study emphasizes challenges and opportunities for multi-functionality, with focus on enable recreation, as water conservation management can lead to in the peri-urban farming landscape. The knowledge of the initial survey has been applied on a site study of Ståtorpsån in the municipality of Trelleborg, which is an existing water conservation area in the peri-urban farming landscape. The purpose is to investigate what site specific conditions there are in terms of recreation in the area. The approach has been a site study inspired by the method Travelling Transect, and conversations with land owners. The results from the site study are analyzed to answer what development opportunities there are to enable recreation in the area. Further on water conservation management as a mean to enable recreation in the peri-urban farming landscape, as well as the water stream as a green way between the city and the farming landscape, is discussed in the thesis.

Dualistiska västerländska tankesättet som separerar det mänskliga från det icke-mänskliga kan ses som roten till den pågående miljökrisen. Inom stadsplanering är förtätning och funktionsblandning de dominerande sätten för att hantera stadsutbredningens negativa effekter. Detta kan dock minska urbana grönytor och negativt påverka ekologiska och sociala värden. Industriområden inkluderas dock sällan i dessa stadsbyggnadsideal. De tenderar att ses som avvikande, skräpmark eller tomma ark. I en tid med begränsade markresurser och påtagliga miljöproblem behövs nya lösningar för att tillgodose ekologiska och sociala behov. Arbetets syfte är att utforska hur landskapsarkitektoniska tillvägagångsätt och teorier kan användas för att undersöka, synliggöra och förstärka befintliga och potentiella ekologiska och rekreativa värden i funktionsseparerad aktiv industrimiljö. Detta för att undersöka industrimiljöns potential att bidra med att tillgodose ekologiska och rekreativa behov, liksom hur dessa miljöer, med dess värden och problem, kan synliggöras och främja en ny typ av urbant varande med potential att utveckla den idag ohållbara natur-människa-relationen. Undersökningen genomförs som en fallstudie av Malmö industrihamn och baseras på en kombination av olika metoder och material. Ett fenomenologiskt angreppssätt, där vandrande i landskapet är en central del, används för att förstå och utveckla platsen. Detta kompletteras av studier av kartor och planeringsdokument, samt studier och tillämpning av andra teoretiska perspektiv. Dessa metoder används parallellt med varandra och i växelverkan med analys och gestaltning. Undersökningen visar att kompletterande metoder som möjliggör en djupgående förståelse kunnat synliggöra och stärka befintliga ekologiska och rekreativa värden i Malmö industrihamn. En gestaltning som bygger vidare på den befintliga karaktären kan bevara, synliggöra och ur vissa aspekter stärka dess associerade kvaliteter samtidigt som området tillgängliggörs. At, Western ways of thinking separate the human from the non-human. This can be understood as the origin of the environmental crisis. In urban planning the dominant ways of dealing with negative effects of urban sprawl are densification and mixed land use. However, this can reduce urban green space and negatively affect ecological and social values. Furthermore, industrial areas are rarely included in these urban planning ideals. They tend to be seen as deviants, wastelands or blank canvases. In an age of limited land resources and tangible environmental problems, new solutions are needed to meet ecological and social needs. The aim of this study is to explore how landscape architectural approaches and theories can be used to investigate, highlight and enhance existing and potential ecological and recreational values in functionally separated active industrial environments. This in order to explore the potential of industrial environments to contribute with ecological and recreational values, as well as their potential to recreate the current unsustainable nature-human relationship. The exploration is carried out as a case study of Malmö industrial harbor and is based on a combination of different methods and materials. A phenomenological approach, where walking in the landscape is a central part, is used to understand and develop the landscape. This is supplemented by the study of maps and planning documents, as well as the study and application of other theoretical perspectives. These methods are used in parallel with each other and in interaction with analysis and design. The survey shows that supplementary methods that enable a deep understanding are able to reveal and strengthen existing ecological and recreational values in Malmö industrial harbor. A design based on the existing character can preserve, highlight and in some aspects strengthen its associated qualities while making the area accessible. Promoting residence in the area can potentially raise awareness

Med ett förändrat klimat och städer som förtätas och hårdgörs ställs högre krav på dagvattenhantering. I städer som förtätas prioriteras även blå- och grönytor ofta bort, och invånarnas möjligheter till rekreation minskar. Detta arbete undersöker därför hur dessa två ämnen kan integreras genom att gestalta en dagvattendamm med fokus på rening och rekreationsvärden. För att optimera reningen används så kallade flytande våtmarker, en relativt ny reningsmetod där växter planteras på en flytande stomme och därefter placeras på en öppen dagvattenanläggning. Växternas rötter tillåts växa genom stommen och extraherar föroreningar från vattnet som sedan lagras i biomassan. Därefter skördas biomassan och omhändertas på lämpligt sätt. Dessutom gynnar flytande våtmarker sedimentering genom att sänka vattnets hastighet, och biofilm som bryter ned föroreningar ansamlas på rötterna. Syftet med detta arbete är att undersöka hur flytande våtmarkerna kan konstrueras med naturmaterial och hur de kan tillämpas på en förprojekterad damm i Tallstråket i södra Uppsala. Dammen blir en del av Södra Åstråket, där många människor rör sig i dagsläget och där fler med stor sannolikhet kommer att röra sig i framtiden. Dessutom ger den upphöjda Kungsängsleden intill arbetsområdet människor god överblick över platsen. Därför undersöker arbetet även hur dammen kan gestaltas med fokus på besökare och förbipasserande. Genom att tillföra olika typer av tillägg och vegetation som ger något för besökare att uppleva tillförs rekreativa värden på en plats som annars endast hade varit en teknisk anläggning, och dammen bidrar på så sätt till en mer social hållbar miljö. Dessutom ger de olika tilläggen, såsom en bro och en brygga, möjligheten för människor att komma nära och betrakta de första flytande våtmarkerna i sitt slag i Uppsala., With a changing climate and densification of cities the requirements for stormwater management increase. In addition, blue and green areas often do not get prioritized in densified cities, and the people’s opportunities for recreation decrease. Therefore, this thesis examines how these two subjects can be combined by designing a stormwater pond focusing on purification of the stormwater and recreational values. To optimize the purification floating treatment wetlands are used. Floating treatment wetlands are a relatively new purification method where plants are planted on a floating platform. The roots of the plants grow through the platform into the water, where they extract pollutants and store them in their biomass. The biomass is then harvested to remove the pollutants from the site. Moreover, the roots create a curtain that slows down the water and benefits sedimentation, and biofilm that breaks down pollutants accumulate on the roots. The purpose of this thesis is to examine how the floating wetlands can be constructed with natural materials and how they can be applied on a pre- designed stormwater pond in Tallstråket in southern Uppsala. The pond will become a part of Södra Åstråket, where many people today pass by and where more people in the future most likely will pass by. Also, Kungsängsleden next to the pond gives people a good overview over the site. Therefore, the thesis also examines how the pond can be designed with a focus on visitors and people passing by the site. By designing the pond in a way that gives something for visitors to experience, recreational values are added to a site that otherwise only had been a technical facility. The pond therefore contributes to a more socially sustainable environment. In addition, by designing the pond with a bridge and a dock, visitors can come close and explore the first floating treatment wetlands of its kind in Uppsala.

Skellefteå kommun har under det senaste decenniet expanderat i rekordfart vilket medfört exploatering och förtätning av staden. Kommunens expansion och väntade inflyttning bidrar till att allt fler människor ska samsas om stadens allmänna platser. Samtidigt hamnar dessa i en allt tätare kontext där det offentliga rummet ska erbjuda rekreativa kvaliteter för alla, men där hänsyn också ska tas till de boendes integritet och livsmiljö. Älvrummet i Skellefteå tätort utgör ett viktigt, sammanhängande grönstråk i den centrala staden vilket nyttjas för rekreation. I Sunnanå har närheten och placeringen intill privata tomter lett till att de boende gör anspråk på det allmänna området. Det leder till att delar av älvrummet upplevs mer privat än offentligt, vilket i sin tur lett till att platsen inte används i full utsträckning. Detta arbete behandlar övergången mellan ett offentligt rekreationsområde och privata tomter genom användandet av metoden integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) samt en teoretisk utgångspunkt, och resulterar i ett gestaltningsförslag för älvrummet mellan Lejonströmsbron och Östra Grubbgatan i centrala Skellefteå. Arbetet syftar till att svara på hur älvrummet kan utformas för att förstärka områdets roll som allmänt rekreationsområde och samtidigt bibehålla en god boendemiljö. Detta utifrån ett perspektiv som inkluderar Skellefteå som expanderande stad. Gestaltningsförslaget presenteras genom ett program med programpunkter och en programplan vilka gestaltas och illustreras i plan, perspektiv och sektioner. Gestaltningen utformas för att förändra de upplevda zonerna mellan privat och offentligt som finns på platsen idag, skapa fler möjligheter till rekreation och framhäva områdets identitet. Förslaget bygger på ett koncept som knyter an till arbetsområdets problematik och identitet utifrån den potential och känslighet som finns på platsen. Förslaget har utvecklats genom metoden analys genom syntes vilket innebär att gestaltningen har utvecklats iter, Over the past decade the city of Skellefteå has expanded rapidly, resulting in development and densification of the city. The municipality's expansion and expected population growth means that more and more people will have to share the city's public spaces. At the same time, these are placed in an increasingly dense context where the public space should offer recreational qualities for everyone, but where consideration must also be given to the integrity and living environment of the residents. The river area in central Skellefteå is an important, continuous green space that is used for recreation. In Sunnanå, the proximity and location next to private plots has led to residents claiming the public space. This leads to parts of the river area being perceived as more private than public, which in turn has led to the place not being used to its full extent. This thesis addresses the transition between a public recreational area and private properties through design. The design is developed through the method analysis through synthesis (Krupinska 2014), using an integrated landscape character assessment (Brämerson-Gaddefors et al. 2020) and a theoretical framework (Dee 2001, Gehl 2010; 2011, Jacobs 1962, Robinson 2016), resulting in a design proposal for the river space between Lejonström bridge and Östra Grubbgatan in central Skellefteå. The study aims to answer how the river space can be designed to strengthen its role as a general recreational area while maintaining a good living environment. This from a perspective that includes Skellefteå as an expanding city. The design proposal is presented through a program and is visualized and illustrated through plans, perspectives and sections. The design is formed to change the perceived zones between public and private that exist in the area today and create more opportunities for recreation while emphasizing the area's identity. The proposal is based on a concept that connects to the identity of the defined area based

I denna uppsats har flodnära platsers utvecklingspotential för rekreationsvärde undersökts för att få en större förståelse för flodens roll i staden, hur projekt som främjar rekreation kan se ut och vilka rekreationsvärden som ingår, och hur erfarenheter från internationella projekt och vägledande dokument skulle kunna appliceras i en svensk kontext med en tillämpning i Göteborg. Syftet med uppsatsen är att ge ett underlag som planerare kan använda sig av när de undersöker olika möjligheter i städer som har en låg andel parkmiljöer, men som har tillgång till flodnära mark med potential att utvecklas till urbana parker. Målet är att undersöka hur vattennära trafikinfrastruktur har omvandlats till rekreativa rum och sedan föreslå hur erfarenheter från dessa projekt kan tillämpas med svenska förutsättningar. De metoderna som valts i denna uppsats är dokumentstudie och referensstudie. Dokumentstudien behandlar tre olika texter som är framtagna för att agera underlag till flodnära utveckling, River restoration: a strategic approach to planning and management skriven av WWF och GIWP, Rivers by Design: rethinking development and river restoration skriven av RESTORE and Urban rivers - vital spaces: Manual for urban river revitalisation skriven av REURIS. Referensprojekten som valts till denna uppsats är Cheonggyecheon River Restoration Project i Seoul, Sydkorea och Madrid Río i Madrid, Spanien. Tillämpningen i en svensk kontext görs genom en analysmodell skapad av Stockholms stad som heter friyteguiden. Analysen appliceras på en utvald plats i centrala Göteborg, Göta älvs södra strand. Resultatet av dokumentstudien och referensstudien visar att det finns likande sätt man talar om fördelarna med rekreation och hur gestaltningen realiseras med gångstråk och rekreationsmöjligheter. Resultatet av friyteanalysen tillsammans med hur Göteborg stads översiktsplan beskriver mål för att öka andelen grönyta i staden och koppla staden till vattnet ger en indikation på att det skulle ku, In this essay the recreational development potential of riverside areas have been investigated to gain an understanding of the rivers role in the city, how projects that support recreation are planned internationally, and how these findings could be applied in a Swedish planning context. The findings were applied by studying the municipal overview plan together with a guide for finding and categorizing public open space created by Stockhom stad called Friyteguiden. The aim of the essay is to give a groundwork for planners in Sweden to use when they are investigating the different possibilities that there are in cities with a low amount of park spaces, but has riverside areas available with potential to evolve into urban parks. The purpose of the investigation is to see how riverside traffic infrastructure can be turned into recreational spaces, and then suggest how experiences from previous projects can be applied with Swedish prerequisites. The methods used are document study and reference study. The document study uses three different texts that are created with the purpose of being the basis for riverside development for the investigation, River restoration: a strategic approach to planning and management written by WWF and GIWP, Rivers by Design: rethinking development and river restoration written by RESTORE and Urban rivers - vital spaces: Manual for urban river revitalisation written by REURIS. The result from the document and reference study shows that there are similar ways of speaking about recreation in documents and reference projects, especially concerning how recreation has been embodied by walking paths and other possibilities for recreation. The result of the analysis together with the municipal overview document suggests that there are goals to increase the amount of green space in the city and to connect the city with the river further. This indicates that it could be suitable to create a similar project in Gothenburg as in Madrid and Seoul if the

I dagens samhälle är klimatförändringar ett faktum och det innebär ett varmare klimat och ökad nederbörd. Samtidigt går utvecklingen i den urbana miljön mot ökande andel hårdgjorda ytor. Tillsammans för detta med sig mer dagvatten att hantera samt sämre möjligheter för vattnet att infiltrera i marken. Detta leder till överbelastade rörsystem under mark som svämmar över och föroreningar vilka läcker ut i vattendrag. Därför behövs öppen hållbar dagvattenhantering som fördröjer och renar dagvattnet. Denna studie syftar till att undersöka relationer mellan funktion och rekreativa värden hos dagvattenanläggningar. Frågor vilka ställs är vilka vanliga typer av öppna hållbara dagvattenhanteringslösningar kan tänkas fungera i ett rekreationsområde? Varför är vatten ett viktigt designelement? Hur kan inslag av vatten främja kulturella ekosystemtjänster? Målet med studien är att uppmärksamma dagvatten som en värdefull tillgång och redogöra för sannolika främjande faktorer för en dagvattenanläggning med rekreativa inslag. En litteraturstudie genomfördes och kompletterades med platsbesök i Hyllie dagvattenpark och Vintrie dagvattenstråk för att besvara frågeställningarna. Sammanfattningsvis framkommer en rad dagvattenlösningar vilka kan tänkas fungera i ett rekreationsområde. Det är särskilt lösningar vilka kräver utrymme, till exempel dammar, översvämningsytor och gröna stråk. Litteraturstudien tyder på att människan evolutionärt tycks ha en preferens för vatten och platsanalysen belyser vattnets roll som identitetsskapande för en plats. Vatten verkar främja kulturella ekosystemtjänsterna, då vatten har egenskaper som främjar människans välbefinnande indirekt och direkt. Dock innebär inte inslag av vatten automatiskt en lyckad gestaltning eller främjande av människans välbefinnande. Passande utformningen och fungerande skötsel av vattnet är viktiga aspekter. Sammanfattningsvis tycks en balans mellan funktion och rekreativa värden hos en dagvattenanläggning uppnås genom att tän, In today's society climate change is a fact and this means a warmer climate and increased precipitation. At the same time development in the urban environment is moving towards an increasing proportion of impermeable surfaces. Together, this means more stormwater to manage but decreased opportunities for the water to infiltrate the ground. This leads to overloaded underground pipe systems that flood and pollutants that leak into waterways. Therefore, open sustainable stormwater management is needed that delays and purify the stormwater. This study aims to investigate relationships between function and recreational values of stormwater facilities. Questions that are asked are what common types of open sustainable stormwater management solutions can be suitable for a recreation area? Why is water an important design element? How can features of water promote cultural ecosystem services? The intention of this study is to draw attention to stormwater as a valuable asset and present on likely promoting factors for a stormwater facility with recreational values. The questions are answered through a literature study supplemented with site visits at Hyllie Dagvattenpark and Vintrie Dagvattenstråk. The results bring a number of stormwater solutions which seems to be sutiable for the purpose of a recreation area. The solutions require space and are for example ponds, flood surfaces and green paths. The literature study indicates that humans seem to have an evolutionary preference for water and the site analysis highlights the role of water in creating identity for a place. Water appears to promote cultural ecosystem services, as water has properties that promote human well-being indirectly and directly. However, elements of water do not automatically mean a successful design or promotion of human well-being. The stormwater solution must have a suitable design and an effective maintenance. In summary, a balance between function and recreational values of a stormwater facility

I Stockholms mellersta skärgård finner man Rindö. Militär aktivitet har varit en central del av öns historia. På order av Gustav Vasa tilläts den första försvarsanläggningen byggas som ett lås till huvudstaden. Idag är funktionen på platsen en annan, bostäder, ostmakeri, ölbryggeri och skola är några av de sociala funktioner som etablerats som en följd av en exploateringsvåg i tätorten Oskar-Fredriksborg också benämnt Rindö hamn. Nya bostäder har bidragit till ett ökat besökstryck på de lokala grönområdena, Vaxholm stad har i nya detaljplaner därför beslutat att öka framkomligheten och utnyttjandet av strandlinjen för rekreativa ändamål. Följande arbete syftar till att gestalta en strandpromenad i skärgårdsmiljö som kan tillgodose behovet av ökad framkomlighet i landskapet på grund av ny planerad bostadsbebyggelse samt fungera inom ett riksintresse för kulturmiljövård. Examensarbetet ämnar även beskriva hur rekreativa värden kan stärkas i anslutning till vatten och kustmiljöer. Arbetets frågeställning är följande: Hur kan den befintliga stigen mellan Rindö hamn och villaområdet Solö på östra Rindö utvecklas och gestaltas för att klara ökat besökstryck, stärka framkomligheten och de rekreativa värdena, samtidigt som gestaltningen värnar riksintresset för kulturmiljövård och Rindö hamns landskapsbild? Den huvudsakliga metoden för att besvara frågeställningen är gestaltning som underbyggs med metoden analys genom syntes. Tillsammans med en grundlig utredning av landskapets olika lager med en integrerad landskapskaraktärsanalys och Seascape character assessment har skissande och studerande av referensprojekt varit centralt för att besvara arbetets frågeställning. Konceptet bygger på analys och inventering av Rindö hamn där det tydligt framkom att platsen har tydliga kontraster mellan natur och kultur samtidigt som det finns en rumslig barriär av berg och skog mellan Solö villaområde och Rindö hamn. Det gav upphov till konceptet att knyta samman. Konceptet fungerar som e, In Stockholm's central archipelago you will find Rindö. Military activity has been a central part of the island's history. By order of Gustav Vasa, the first defense facility was allowed to be built as a lock to the capital. Today, the function of the site is different, housing, cheese factory, beer brewery and a school are some of the social functions that were established as a result of a development wave in the urban area of Oskar-Fredriksborg also called Rindö hamn. New housing has contributed to increased visitor pressure on the local green areas, the city of Vaxholm has therefore decided in new detailed development plans to increase accessibility and utilization of the shoreline for recreational purposes. The following work aims to shape a boardwalk in Rindö hamn that will meet the need for increased accessibility and prevent wear and tear on the landscape due to new development of housing. This paper also intends to investigate how recreational values can be strengthened in connection with the coast and the national interest area for cultural resource management. The work's research question are as follows: How can the existing path between Rindö hamn and the residential area of Solö in eastern Rindö be developed and designed to cope with increased visitor pressure, strengthen accessibility and recreational values, while at the same time caring for the national interest in cultural resource management and Rindö hamn's landscape picture? The main method for answering the research question is design, which is supported by the method of analysis through synthesis. Along with a thorough investigation of the different layers of the landscape with an integrated landscape character analysis, sketching and studying reference projects has been central to answering the research question. The concept is based on the analysis and inventory of Rindö hamn where it was clearly revealed that the place has clear contrasts between nature and culture while at the same time ther

I Täbys nya skogsvårdsplanen som lanserades 2021 finns det beskrivningar hur skogen ska skötas för att värna om höga natur- och rekreationsvärden samt främja ett rörligt friluftsliv. Det är viktigt att ständigt fånga upp kommuninvånarnas åsikter då samhället utvecklas och förändas och för att kunna anpassa skötselinsatserna efter det.Denna studie undersökte vilka natur- och rekreationsvärden som Täbys invånare främst uppskattar. 140 personer deltog i enkätundersökning där 60 % svarade att de hade 5-15 minuters gångavstånd till det tätortsnära skogsområdet. 54 personer besökte ett skogsområde någon gång i veckan ochbesöket varade i genomsnitt en timme. De flesta besök sker ensamma och i det tätortsnära skogsområdet ägnar sig besökarna främst åt att promenera. Stolpaskogen var det mest välbesökta skogsområdet som är beläget centralt i Täby med flertalet angränsande stadsdelar. Naturskog var den mest uppskattade skogstypen och motionsspår var det mest uppskattade rekreationsvärdet

Kontakt med naturen har bevisats vara viktigt för människors välbefinnande, humör och känslostämning. Av den anledningen är skogen och naturen mycket viktig, speciellt i tätortsnära områden. I tidigare undersökningar har man kommit fram till skogen förändrar känslostämningen hos människor och att framför allt positiva känslor väcks. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka specifika känslor som väcks och vad som kan påverka dessa. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning på plats vid naturreservatet Älvrummet i Trollhättan. Resultatet har sedan sammanställts och analyserats med chi-2-test för att se ifall det fanns några signifikanta samband. Studiens resultat påvisar som många andra undersökningar att ett skogsbesök har en påverkan på känslostämningen. Resultatet visar också att det är framför allt positiva känslor som väcks. Till viss mån påverkade umgänge, aktivitet och besökta attraktioner några enstaka känslor, men i de flesta fall fanns inget samband mellan studerade faktorer och känslostämningen.

Syftet med studien är att undersöka hur elever upplever deras möjligheter till rekreation i fritidshem. Forskningsfrågor som ställs i studien är: -Vilka platser i fritidshemsmiljön upplever eleverna ger dem avkoppling och återhämtning? -Vilka aktiviteter upplever eleverna ger dem avkoppling och återhämtning i fritidshem? Studien är kvalitativ och samtalspromenader har genomförts med fem elever på ett fritidshem. I resultatet framgår att eleverna har olika upplevelser om vad rekreation är för dem. Samtliga elever tycker rekreation är kopplat till tystnad och ensamhet. När eleverna har bråkat med sina vänner vill de gärna vara själva och tänka genom saker. De vill lugna ner sig och det kan de bara göra när de är ensamma. Eleverna upplever rekreation när de är i biblioteket, ute på skolgården eller på deras egen plats som bara de vet om för där kan de vara ensamma. Att läsa bok, spela spel, måla, kicka en boll och dansa är aktiviteter som eleverna anser ger dem ett lugn. De behöver då inte koncentrera sig och dessa aktiviteter är elevstyrda. Några elever ger även förslag på vad som skulle kan förbättras. De tycker att korridoren är högljudd och där kan de inte ta det lugnt. Därför vill de ha en soffa som är placerad inne på fritidshemmet, för där kan de ta det lugnt. Till soffan önskar de många kuddar och filtar som även kan användas till koja för att eleverna ska kunna återhämta sig i fred. Detta för att de ska kunna finna rekreation närmare på fritidshemmet.

Detta examensarbete har handlat om att designa en kulturell ekosystemtjänst för urban miljö. Kulturella ekosystemtjänster kan beskrivas som de tjänster naturen ger oss som har en positiv inverkan på vår hälsa (Naturskyddsföreningen, 2021). Exempelvis så mår vi människor bra av att vistas i naturen då det minskar stress och ger oss ro. I och med att Sverige är ett land som fortsätter att urbaniseras så behöver dessa ekosystemtjänster implementeras även i städerna. Stadsgrönska har länge haft en bevisad betydelse för stadsbornas hälsa (Stigsdotter, 2005). Det kan vara allt från parker och skolgårdar till trädgårdar som tillhör hus.Trots att det finns mycket forskning som pekar på att grönska i stadsområden påverkar människors hälsa positivt så finns det fortfarande en viss problematik kring hur grönytor ska planeras och utformas för att attrahera stadsborna. Genom litteraturstudier, intervjuer, enkäter och observationer har jag försökt komma fram till ett svar på just denna fråga - Hur skapar man en grönyta som attraherar stadsborna? Något som jag upptäckte genom min process var att många endast besöker grönytor på våren och sommaren för att de upplever utomhusmiljön på vintern som kall, grå och tråkig. Därför såg jag att det fanns ett behov av att skapa en utemiljö som är trivsam under alla årstider. En viktig del i mitt koncept blev därför de vintergröna växterna som möjliggör just detta. Både genom sitt estetiska värde och sitt rekreationsvärde, samt genom alla andra ekosystemtjänster som växterna ger oss. En annan viktig del av detta koncept är de uppvärmda bänkarna som gör platsen trivsam och tillgänglig under alla årstider. Konceptet i sin helhet skapar liv i en annars bortglömd men mycket vacker och betydelsefull plats för hamnstaden Gävle.

The project explores the possibility of a multi-purpose building meant to enhance the lives of the inhabitants of Alberga in Eskilstuna, Sweden. This was done by defining a hybrid program which includes spaces for culture, leisure, education and health. A special part of the program was the inclusion of an "educational greenhouse" which should serve as a hub for greenhouse farming but also as a learning-hub about the possibilities of sustainable food production for present and future use towards a self-sustaining community. Alberga is a rural town, which implies a close geographical tie towards the farming industry. The research that was done showed, however, that most of the inhabitants did not engage or worked in the industry, which effectively demonstrated a mismatch in possible economical and quality-of-life gains from surrounding industry in the form of job opportunities, community-benefits, etc. The project seeks to not only improve the lives of the inhabitants by providing cultural, recreational and training-areas, but also to involve the inhabitants in the sustainable food-production process which is an important aspect for society as a whole but also for future generations to come., Projektet undersöker möjligheten till en multifunktionell byggnad avsedd att förbättra livet för invånarna i Alberga i Eskilstuna, Sverige. Detta gjordes genom att definiera ett hybridprogram som inkluderar utrymmen för kultur, fritid, utbildning och hälsa. En speciell del av programmet var införandet av ett växthus som ska fungera som ett nav för växthusodling men också som ett lärocentrum för möjligheterna med hållbar matproduktion för nuvarande och framtida användning mot ett självförsörjande samhälle. Alberga är ett landsbygdssamhälle, vilket innebär en nära geografisk anknytning till lantbruket. De undersökningar som gjordes visade dock att de flesta av invånarna inte engagerade sig eller arbetade i industrin, vilket effektivt visade en missmatchning i möjliga ekonomiska- och livskvalitets-vinster från omgivande industri i form av jobbmöjligheter, samhälls-, och gemenskapsförmåner, etc. Projektet syftar till att inte bara förbättra invånarnas liv genom att tillhandahålla kultur-, rekreations- och träningsytor, utan också att involvera invånarna i den hållbara matproduktions-processen som är en viktig aspekt för samhället som helhet men även för kommande generationer.

The purpose of the project was to design and develop a public hybrid building, focusing on innovative ways to connect different needs that exist in society. You were assigned a basic program to interpret and develop in relation to a chosen site and the conditions of that area. Then you created a plus program that would interact with the basic program to create optimal conditions. Sites were chosen from a delimited part of Eskilstuna's rural area. This project focuses on sustainability and recreation; a greenhouse where neglected or unwanted plants can be restored and give joy to others. Some plants find new homes while others are placed in the greenhouse's showrooms where people of all ages can enjoy the environment. Here you have the chance to, for example, stroll around the various paths, sit down and sketch or enjoy a book. You can also take part in the greenhouse's workshops, for example, lectures on sustainability, film showings or painting opportunities. Here you will find something for all ages. The result became a hybrid building with focus on sustainability, where residents can relax, be inspired and deepen their knowledge on important subjects., Syftet med projektet var att gestalta och utveckla en offentlig hybridbyggnad med fokus på innovativa sätt att koppla samman olika behov som finns i samhället. Inför projektet blev man tilldelad ett basprogram som man fick möjlighet att tolka och utveckla i förhållande till den plats man valt och områdets förutsättningar. Man fick sedan utveckla ett eget plusprogram som skulle samspela med basprogrammet för att skapa bra förutsättningar. Plats fick man välja fritt inom en avgränsning innefattande en del av Eskilstunas landsbygdsområde. Projektet fokuserar på återbruk och rekreation; ett växthus där man tar emot växter som behöver ett nytt hem och som istället för att försummas kan ge glädje åt andra. En del växter hittar nya hem medan andra planteras ut i växthusets utställningslokaler där folk i alla åldrar kan njuta av miljön. Här har man chansen att till exempel strosa omkring på de olika stigarna, sätta sig och skissa eller njuta av en bok. Man kan även ta del av växthusets workshops, som kan handla om föreläsningar om hållbarhet, filmkvällar eller måleritillfällen. Det finns något för alla åldrar. Resultatet blev en hybridbyggnad med hållbarhetsfokus och en knytpunkt för invånarna att koppla av, inspireras och fördjupa sina kunskaper.

Torg, parker och stråk är platser som ofta ses som något gemensamt, en viktig del av det offentli- ga rummet, en skådeplats för diverse yttringar och därmed en fungerande demokrati. Offentliga rum och dess möbler är viktiga för ett stadsdels välmående, som en egen kategori av artefakter som berättar om stadsdelens historia och samtid. Ledtrådarna finns där som för att hjälpa oss att förstå dess sammanhang både mentalt och fysiskt, såsom ett inristat budskap eller hur möbeln är placerad i förhållande till sin omgivning. Offentliga möbler och rum kan liknas vid komponenter- na som får en stadsdel att vara bebodd, hemtrevlig och vital. I stadsrummet kan invånarna mötas och bänken blir då en central förutsättning för samtal och integration i stadsrummet. En offentlig möbel är på sätt och viss något gemensamt, likaså kan den vara en förlängning av individens hem och privata svär. I mitt examensarbete, för kandidatutbildningen på Konstfack, kandidatprogram- met inredningsarkitektur och möbeldesign under vårterminen 2022, formges - ett rum, en möbel för möten i det offentliga rummet.

Under 1960- och 1970-talet planerades och byggdes ett av Sveriges största och mest tidstypiska fritidshusområden på västra sidan av Ornö i Stockholms skärgård; Mörbyfjärdens tomtområde. Området kallas ibland för Brevik efter ursprungsgårdarna Lill-Brevik och Stor-Brevik (som kom att bli belägna centralt i området). Men området i sin helhet skall kallas Mörbyfjärdens tomtområde eftersom det innefattar ytterligare tre ursprungsgårdar och består idag av 13 kvarter och 321 fastigheter. Karaktäristiskt för området är utformningen med stora kollektiva ytor, närheten till natur och bad samt idrottsföreningen som än idag är mycket aktiv. Artikeln som är populärvetenskaplig baseras på en undersökning av områdets detaljplan och planbeskrivning lika väl som en undersökning av marknadsföringen av området under 1960- och 1970-talet i SvD och DN.

Dagvattnet i centrala Malmö innehåller mycket föroreningar och mycket av vattnet går till Malmös kanaler. Då kanalerna är förbundna med Öresund finns en potentiell vinst i att försöka rena detta vatten. Det är ont om plats ovan mark i de centrala delarna av staden och en idé är att använda flytande våtmarker för att uppnå reningseffekt i vattnet. Vilken renande effekt kan förväntas, hur fungerar flytande våtmarker och hur skulle de kunna utformas för att erhålla ett rekreativt värde, är några av de frågeställningar som legat till grund för arbetet. Detta arbete har utifrån ett gemensamt intresse hos författaren och VA Syd, undersökt flytande våtmarker i syfte att se vilken reningspotential de skulle kunna ha i Malmös kanaler. Dessutom har undersökts vilka skötselåtgärder som är nödvändiga, vilken vegetation de flytande våtmarkerna skulle innehålla samt var de lämpligen placeras. Arbetet inleddes med intervjuer och litteratursökning för att täcka in olika möjliga aspekter som påverkar och påverkas av flytande våtmarker, såsom potentiell föroreningsreduktion, inverkan av kringliggande faktorer och praktiska erfarenheter från arbetet med flytande våtmarker. En del behandlar vegetationens olika förutsättningar och förväntade samband med reningseffekt. Arbetet avslutas med utformningsförslag- och aspekter samt med råd till VA Syd i den del som benämns Slutsats. Genom litteraturstudie och samtal med branschverksamma personer inom flytande våtmarksprojekt har information om flytande våtmarkers funktion, vad som kan påverka dess reningseffekt, skötselaspekter, lämpliga växtval, förslag på rekreativa värden och förslag på vidare undersökningar framställts. Ett försök att bedöma hur mycket flytande våtmark som erfordras för rening har också genomförts. Detta är dock beräkningar som också behöver vidareutvecklas. Resultaten visar att flytande våtmarker har potentialen att förbättra vattenkvaliteten i Malmös kanaler. För att främja reningseffekt under årets olika delar finns vi

Psykisk ohälsa är det vanligaste hälsoproblemet i Sverige och framför allt bland unga. Det är alarmerande siffror som ses öka. Brist på regelbunden återhämtning kan vara en orsak och leda till psykisk ohälsa och utmattning.Vårt ursprung nära naturen påverkar oss även idag och i skogen finns många hälsofördelar att hämta. Där får hjärnan vila från alla intryck vi dagligen utsätts för och vi kan få känna lugn och ro.Denna studie undersökte om och hur korta skogsvistelser påverkar välmående. 10 deltagare fick göra korta skogsvistelser och besvara enkäter före och efter skogsvistelsen för att skatta olika aspekter på välmående. Studien visade att korta skogsvistelser hade en momentan positiv effekt på alla efterfrågade aspekter. Efter 15 min i skogen kände deltagarna sig mer avspända, glada, harmoniska lugna och klartänkta än innan. Långtidseffekter sågs främst på koncentrationsförmåga. Samtliga deltagare uppger att de har fått ett förbättrat välmående efter sina skogsvistelser och åtta av tio uppger ett förbättrat välmående efter studien.

Idag sker ett samspel mellan alla levande organismer, växter och djur som gör det möjligt att våra levnadsbehov kan tillgodoses. Vid nybyggnation av hus är det många som inte tänker på att man kan anpassa villatomten så att den bidrar till en mindre klimatpåverkan. En villaträdgård där hänsyn tagits till ekosystemtjänster kan t.ex. bestå av växtlighet som hjälper bin att pollinera grödor, växter som ger syre samt träd och buskar som reglerar temperaturen. Det är därför intressant hur ekosystemtjänster fungerar i en mindre skala och vad småhusföretag kan göra för att bidra till en klimatsmart villaträdgård och därav öka den biologiska mångfalden. Naturvårdsverket vill öka medvetenheten om hur beroende vi människor är av biologisk mångfald, naturen och fungerande ekosystem för växter, djur och människor. Med en ökad kunskap om de ekosystemtjänster som finns idag växer förståelsen som hjälper till att bevara biologisk mångfald samt skapa ett större engagemang för ett hållbart sätt att leva. Syftet är att undersöka hur en villatomt kan anpassas för att bidra till en mer klimatsmart trädgård med hjälp av ekosystemtjänster. Syftet är inte undersöka VillaZero utan hela tomten där flera perspektiv vägs in för att en familj ska kunna göra skillnad för ekosystemtjänster jämfört mot ett mer traditionellt sätt. Målsättningen med arbetet är att komma fram till ett förslag hur man kan utforma en villatomt som gynnar de ekosystemtjänster som finns i dagsläget. Skillnaden blir påverkbar om flera i ett villaområde eller samhälle väljer denna lösning, där det finns en genomtänkt tanke över helheten. Studien visade att att det finns goda möjligheter att utforma sin trädgård för att gynna de ekosystemtjänster som finns. Med hjälp av t.ex växthus, pallkragar, en damm och grönska ökar de stödjande, kulturella, reglerande och försörjande ekosystemtjänsterna. Tomten har med hjälp av en mall från Stockholm Stad lyckas uppnå en högre grönytefaktor efter utformning av tomt än innan vilket, Today, there is an interplay between all living organisms, plants and animals that makes it possible for our living needs to be met. When building a new house, many people do not think that it is possible to adapt the residential plot so that it contributes to a smaller climate impact. A villa garden where ecosystem services have been taken into account can e.g. consist of vegetation that helps bees pollinate crops, plants that provide oxygen as well as trees and shrubs that regulate temperature. It is therefore interesting how ecosystem services work on a smaller scale and what single-family homes can do to contribute to a climate-smart home garden and thereby increase biodiversity. The Swedish Environmental Protection Agency wants to increase awareness of how dependent we humans are on biodiversity, nature and functioning ecosystems for plants, animals and humans. With an increased knowledge of the ecosystem services that exist today, the understanding that helps to preserve biological diversity and create a greater commitment to a sustainable way of life grows. The purpose is to investigate how a residential plot can be adapted to contribute to a more climate-smart garden with the help of ecosystem services. The purpose is not to investigate VillaZero but the whole plot where several perspectives are weighed in so that a family can make a difference for ecosystem services compared to a more traditional way. The aim of the work is to come up with a proposal on how to design a residential plot that benefits the ecosystem services that currently exist. The difference will be noticeable if several people in a residential area or community choose this solution, where there is a well-thought-out idea of ​​the whole. The study showed that there are good opportunities to design their garden to benefit the ecosystem services that exist. With the help of, for example, greenhouses, pallet collars, a pond and greenery, the supportive, cultural, regulatory and livelihood ecos

Idag är den gemensamma tvättstugan bortrationaliserad och tvättmöjligheterna flyttarmer och mer in i den privata bostaden. Vi förlorar plattformar och mötesplatser som kan ge utrymme för diskussioner och gemenskap och det utarmar jordens resurser att det individuella ägandet uppmuntras före det gemensamma. I mitt examensprojekt spekulerar jag med hjälp av rumslig gestaltning om tvättstugan som en attraktiv plats för reflektion och rekreation, som syftar till att få människor att välja den gemensamma tvättstugan och därmed ge den ett fortsatt existensberättigande. Det är relevant att vi människor delar på de resurser vi har och förutom ökad ekologisk hållbarhet kan tvättstugan som rum ge ett ökat socialt välmående för oss som individer. I mitt designförslag har jag adderat nya sysslor och moment i en befintlig tvättstuga i Hökarängeni Stockholm, som idag vanligen inte finns i denna typ av rum. Exempelvis badkar och dusch, hängmattor i torkrum och fotbad i ett socialt torgliknande utrymme. Dessa sysslor betraktar jag som ritualer som fångar det poetiska i en så vardaglig syssla som tvätt och får oss att stanna upp för ett ögonblick. I dagens tempo stressar vi på och konsumeratvidare och min förhoppning är att vi med tid för reflektion över vårt livsstil kanske göra en skillnad för framtida generationer.Min slutsats är att tvättstugan som rum i framtiden har stor potential att inrymma fler aktiviteter och sysslor än idag, och att det skulle kunna berika denna typ av gemensamma rum, göra de mer attraktiva och få de att fylla en betydelsefull funktion, både social och ekologisk.

Bakgrund Friluftslivet medför utövande av flertalet olika aktiviteter i gemensam natur. När naturen brukas i olika syfte kan likväl interpersonella- som sociala värderingskonflikter uppstå. Fulltofta strövområde i Skåne har identifierat en konflikt mellan mountainbikecyklister och övriga besökare och har utvecklat en zonindelning av området i syfte att leda besökarna rätt i strövområdet. Syfte En utvärdering utfördes för att ta reda på om besökarna i strövområdet uppfattat zonindelningen och om det återstår en konflikt mellan nyttjare av området. Metod Ihop med Stiftelsen Skånska Landskap och Visitskåne, spreds webbenkäter via sociala medier för att nå urvalet som besökt området minst en gång sedan 2019. Resultat Webbenkäten resulterade i 106 svar och majoriteten av respondenten kände inte till att det pågick en zonindelning i området (56%). Var fjärde vandrare upplevde mötet mellan grupperna dåligt (21%). Slutsats Den information som besökarna tagit del av har inte varit tillräcklig. Det återstår en konflikt mellan nyttjargrupperna i området.

Idag byggs urbana, rekreativa grönområden ofta bort till följd av förtätning, samtidigt som städernas kyrkogårdar lämnas orörda. Studien syftar till att i en svensk kontext, undersöka möjligheterna att planera för att urbana kyrkogårdar även ska fungera som rekreationsområde, utan att platsens spirituella dimension går förlorad. Studien har en abduktiv ansats, där kvalitativa intervjuer med planerare samt en representant från Svenska kyrkan utförts. Vidare har platskänsla använts som verktyg för att tolka materialet. Slutsatsen är att det idag finns olika intressenter, tillika platskänslor, att ta hänsyn till vid kyrkogårdsplanering. Några strategier, för att balansera de rekreativa och spirituella värdena, är att låta kyrkogården ha olika funktioner på olika ytor eller tidpunkter. En annan strategi är att anpassa vilken typ av rekreation som platsen uppmanar till. Det finns också möjligheter att utveckla kyrkogårdens spirituella värden som kan betraktas som rekreativa i sig., Today, urban recreational green areas are gradually removed as a result of densification, while urban cemeteries are left untouched. This study aims to investigate the possibilities for urban cemeteries in Sweden to function as recreational areas, without losing the spiritual dimension. The study takes an abductive approach, where qualitative interviews with planners and representatives from the Church of Sweden were conducted. Furthermore, the concept of ‘sense of place’ has been used as a tool for interpreting the material. The conclusion is that there are many stakeholders, and different senses of place, to take into account in cemetery planning. Strategies for balancing the recreational and spiritual values involve working with different spaces and analyzing how they are used at different times. Adapting what type of recreation that is encouraged, is another approach. Lastly, some planners believe that the cemetery's spiritual values can be considered recreational in itself.

Det är viktigt att finna återhämtning i vardagen för att undvika mental trötthet, inte minst för de som utsätts för mycket stress eller lider av utmattning (Johansson 2020). Genom att ta hjälp av forskning inom miljöpsykologi är det möjligt att gestalta miljöer som erbjuder hög potential till mental återhämtning. Att vara ute i naturen och promenera, umgås med människor som uppskattas, ägna sig åt trädgårdsarbete eller annan fysisk aktivitet är några av de saker som kan få människan att finna återhämtning (Kaplan et al. 1998). Syftet med arbetet är att bidra med ökad förståelse för hur väl gestaltade parkmiljöer kan bidra till förbättrad mental hälsa och välmående både i staden och på landsbygden. Resta gård är en besöksgård utanför Uppsala som har utvecklats mycket under de senaste åren. Ökad aktivitet och fler antal besökare har lett till att behovet av en park inom gårdscentrum har tilltagit. Genom att skapa en restorativ miljö som tar hänsyn till den historiska strukturen är det möjligt att gestalta en park som är väl anpassad till platsen och som bidrar till mental återhämtning. Denna uppsats omfattar en litteraturstudie om miljöpsykologi, växtgestaltning och permakultur. Utöver det har även en platsanalys genomförts. Platsanalysen innefattar undersökningar kring Resta gårds historia, gåturer med boende, anställda och landskapsarkitekter samt en inventering och analys av platsen idag. Genom att ta avsats i principer inom miljöpsykologi kunde ett program för parkområdet tas fram. Principerna tillämpades för att säkerställa att alla aspekter uppfylldes för att kunna gestalta en restorativ miljö som erbjuder mental återhämtning. Hela processen har varit iterativ för att möjliggöra bästa resultat. Denna process har slutligen lett fram till ett gestaltningsförslag för Resta gårds parkområde. Resultatet av processen är en park som har goda förutsättningar att erbjuda mental återhämtning enligt den forskning som finns inom miljöpsykologi (Kaplan et al. 1998; Ulrich 19, It is important to find recovery in everyday life to avoid mental fatigue, not least for those who are exposed to a lot of stress or mental exhaustion in their daily life (Johansson 2020). By using research in environmental psychology, it is possible to create environments that offer high potential for mental recovery. Being out in nature and walking, hanging out with people you like, engaging in gardening or other physical activities are some of the things that can make people find recovery (Kaplan et al. 1998). The purpose of this thesis is to create an increased understanding of how well-designed park environments can contribute to improved mental health and well-being both in the city and in the countryside. Resta gård is a visitor farm outside Uppsala that has progressed and developed a lot in recent years, mostly in terms of a higher activity in general, as well as an increased number of visitors. Such circumstances have led to an increased demand and need for a park within the courtyard center. By creating a restorative environment that takes into account the historical structure, it is possible to create a park that is well adapted to the site and most importantly, contributes to mental recovery. This thesis includes a literature study on environmental psychology, plant design and permaculture. In addition to this, a site study has also been carried out. The site study includes walks with residents, employees and landscape architects, as well as an inventory and analysis of the site today and finally, an investigation of the history of Resta gård. By taking ledge in the principles in environmental psychology, a program for the park area could be produced. The principles were applied in order to ensure that all aspects were fulfilled to reach a restorative environment and in practice, a park that offers mental recovery. The whole process has been iterative to enable the best results. This process has finally led to a design proposal for Resta gård's park area

Detta arbete visar hur en flygplats kan omgestaltas till en stadsdelspark med målet att ge platsen en identitet och där befintliga kvaliteter kombineras med sociala, ekologiska och estetiska värden. Gestaltningen genomförs inom ramen av den internationella idétävlingen Malmi flygplatspark, där avsikten är att komma med nya innovativa sätt att omgestalta den nedlagda flygplatsen till en stadsdelspark. I takt med förändringar i olika näringar frigörs ny mark i staden och gör platsen disponibel för nya ändamål. När storskaliga platser omvandlas till nya stadsdelar är det viktigt att säkerhetsställa att det finns tillräckligt med plats och variation av grönområden och parker för att förbättra invånarnas hälsa och sociala interaktion samt stärka miljön och ekologiska samband. Gestaltningsprocessen inbegrep ett antal metoder som legat till grund för detta arbete. Där presenteras Malmi-områdets platsspecifika förutsättningar och historia. Vidare analyserades två referensprojekt Fornebu Nansen Park och Tempelhof Friheit, två forna flygplatser som omgestaltas till stadsdelsparker. Att använda referensprojekt gav en djupare förståelse för platsens kvaliteter och hur dessa kan utvecklas. En vetenskaplig förstudie genomfördes för att stärka designvalen i gestaltningen där teorier om platsidentitet, upplevelseaspekter i stadsrummet och tri-valent design studerades. Skissarbetet genomfördes för hand, i modell och digitalt under hela arbetets gång för att utveckla och landa i det slutgiltiga förslaget. Gestaltningsförslaget Lyftet – en gemensam plats i den nya staden syftar på allas rätt till det offentliga rummet. I förslaget har en variation av upplevelser och platser skapats för att bjuda in alla människor att använda parken under årets alla säsonger. Gestaltningen syftar till att förstärka platsens identitet genom att lyfta platsens historia och samtidigt tillföra något nytt. Arbetet i stort syftar till att bidra till nya idéer om hur storskaliga platser likt flygplatser kan o, The aim of this thesis is to illustrate how an airport can be redesigned into a city district park while strengthening its identity and combining existing qualities with social, ecological and aesthetical values. The design proposal is done within the framework of the international architectural idea competition Malmi Lentoasemanpuisto with the object to generate new innovative ideas how to redesign the old airport into a city district park. Cities are growing and industries are changing which creates opportunities to use abandoned spaces for developing new city districts. One important part of developing a new district is to ensure that there is enough green space and a variation of spaces to improve social interaction and health for the citizens and strengthen ecological and environmental correlation. The main part of the thesis was the design process, which included several methods and analysis. Malmi airport current state and history were studied. Furthermore, analysis was made of two reference projects; Fornebu Nansen Park and Templehof Freiheit, both former airfields. The analysis of the reference projects gave a deeper understanding of the qualities of the place and how to amplify them. A scientific research about place identity, experience aspects of urban space and Tri-valent design was carried out in order to understand and motivate the design choices. Sketch works were made by hand, model and digitally during the entire process to develop the final design proposal. The design proposal Take off – Common Ground in the New City emphasizes everyone’s right to public space. The proposal has a variation of space and experiences to invite everyone to use the park all year around and around the clock. The design aims to strengthen the place identity by including elements inspired by its former use and at the same time add something new. In a broader sense the objective of the thesis is to produce new ideas how to redesign large scale places such as airfields to b

Intresset för naturvistelse, från allmänheten såväl som från privata- och offentliga aktörer, har nyligen ökat och forskning i ämnet har kunnat påvisa allt tydligare resultat vilka förespråkar naturen som hälsofrämjande arena. Detta har bidragit till att det idag finns ett behov av att öka vår förståelse kring vilka kvaliteter i naturen som är värdefulla ur hälsosynpunkt, för att kunna identifiera, skydda och utveckla dessa miljöer för framtiden. Syftet med arbetet var därför att undersöka vilka upplevelsevärden och miljörelaterade egenskaper som bäst kan förutsäga en miljös naturhälsovärde och via dessa identifiera hälsofrämjande naturområden. Upplevelsevärdena; Vildhet, Rofylldhet, Artrikedom, Kultur och Öppenhet, vilka vetenskapligt visats vara viktiga för en hälsofrämjande miljö, samt ett naturhälsovärde inventerades på 203 slumpmässigt utlagda platser i Västerbottens län. Via miljörelaterade egenskaper för de olika provpunkterna undersöktes vilka egenskaper som är viktiga för ett områdes hälsofrämjande potential. Detaljerad analys av naturhälsovärden i skogsmiljöer utfördes därefter av 157 provpunkter på skogsmark. Resultatet visar att en hög ålder på skogen är den enskilt viktigaste egenskapen tillsammans med impediment och ett långt avstånd till exploaterad mark för att kunna förutsäga om ett skogsområde är hälsofrämjande. Vidare är upplevelsevärdena Vildhet och Rofylldhet bäst lämpade för att identifiera ett högt naturhälsovärde. I kartan över Västerbottens län ses att större områden av hälsofrämjande skogar främst är belägna i de västra delarna medan mindre områden ligger i öst, nära samhällen och vägar. Resultatet är av vikt såväl för intressenter i skogen som planerar skogsbruksåtgärder och nya rekreationsområden, som för de som vill besöka hälsofrämjande skogar., The interest in outdoor visits, from private and public actors, has recently increased as researchers are reaching consensus about nature as a reliable health-promoting arena. Therefore, there is a need to increase our understanding of nature characteristics that are valuable from a health perspective, to be able to identify, protect and manage these environments for the future. The purpose was therefore to investigate which Perceived Sensory Dimensions and environmental characteristics, that best ca n predict the “Na ture Hea lth Va lue” (NHV) a nd through these identify hea lth -promoting areas. The Perceived Sensory Dimensions; Wild, Serene, Species richness, Culture and Space, which are scientifically proven to indicate health-promoting environments, were along with the NHV, assessed at 203 randomly placed sites in Västerbotten County. Through available data of environmental characteristics in the inventoried points, an area's health-promotive potential were investigated. Detailed analysis of health values was then performed on 157 points on forest land. The results show that an old forest is the single most important characteristic for identifying a health-promoting forest along with impediments and a long distance to exploited land. Furthermore, Wild and Serene are best suited for identifying a high NHV and thus finding health-promoting forests. The map of Västerbotten County shows that larger areas of health-promoting forests mainly are located in the west, while smaller areas are located in the east, close to communities and roads. The result is important for forest related stakeholders to plan forestry measures and new recreational areas, or to act as a basis for those who just want to visit health-promoting forests.

Den pågående pandemin under 2020–2021, då denna studie har tagit fram, har utökat svenskars användning av natur- och rekreationsområden. Ett förändrat friluftsliv kan ge upphov till nya aktiviteter. En aktivitet som under den senaste tiden, och särskilt under pandemin, har fått ett uppsving är kallbad. Hur kan en plats utvecklas med stöd i kunskap om aktiviteter som bedrivs där vintertid? I denna kvalitativa studie har olika metoder använts för att studera aktiviteten kallbad utifrån kallbadares perspektiv. Deltagande observation och gåturer har varit de två huvudsakliga metoderna. Studien har utgått från en badplats i Göteborg som enskilt undersökningsområde. I resultatet presenteras två huvudteman med totalt åtta subteman, vilka har analyserats och diskuterats i stöd av relevant litteratur. Resultatet visar hur ett gott bad ger upphov till lugn och avslappning, men också kan ge energi. Resultatet visar att en god plats för ett gott bad ska vara tillgänglig i fråga om vart den är belägen i förhållande till besökare. Den ska innefatta aspekter som förenklar möjligheten för bad och social samvaro. Platsens utformning ska ge möjlighet för användning vid nederbörd och vind. I en avslutande del testas konklusionerna av resultatet genom ett konceptuellt gestaltningsförslag av undersökningsområdet., The ongoing pandemic during 2020-2021, when this study has been done, have had an impact in people’s use of nature- and recreation areas. A differentiated outdoor life can generate in new activities. One activity thar recently have gained an increased interest is cold bathing. In what way can the development of an outdoor area be designed when based on winter activities? In this qualitative study, different methods have been used to investigate the activity cold bathing based on the user’s perspective. Participation observations and walking tours have been the two major methods, and they have been conducted on a bathing spot in Gothenburg. In the result two major themes and eight subthemes are presented, analyzed and further on discussed in the context of relevant literature. The result shows that cold bathing’s can have impact on a feeling of calm, and also be a source for energy. The result shows that a good site for winter bathing favorably is accessible regarding the sites location in the city and that the design of the site making the activity easier. Social spots and the possibility to use the site when raining or snowing are also important aspects. In final, the conclusions of the result are tested as a backdrop in a conceptual redesign of the chosen bathing spot.

Landskapsarkitektens roll att skapa miljöer som främjar fysisk aktivitet kan antas vara självklar, men är något vi sällan upplevt diskuterats djupare under utbildningen. Att grönområden och närheten till dessa är av stor vikt för befolkningens möjligheter att vara fysiskt aktiva är tydligt, liksom landskapsarkitektens roll i koppling till detta. Kunskapen kring hur byggda miljöer och specifika komponenter påverkar människors förmåga att vara fysiskt aktiva är däremot ett sällan undersökt ämne. Faktiska rekommendationer för hur en aktiverande utomhusdesign kan skapas är också få, liksom byggda exempel där huvudfokus i gestaltningen varit fysisk aktivitet. I detta arbete får man därför följa kunskapsinsamlingen och gestaltningsprocessen mot ett förslag för ökad fysisk aktivitet längs ett 3 kilometer långt aktivitetsstråk i Falun – ”Tisken runt”. Arbetet tar avstamp i en litteraturstudie som ger en inblick i vad forskning visar gällande den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet. Kunskapsinsamlingen presenteras i första kapitlet och är indelad i tre övergripande faktorer; fysiska, individuella och sociala, vilka alla enligt en social-ekologisk modell är påverkande komponenter på fysisk aktivitet. Huvudfokus under litteraturdelen är faktorn fysisk miljö men även korrelationen mellan samtliga faktorer lyfts fram. Litteraturstudien sammanfattas slutligen med ett antal gestaltningsprinciper som besvarar en av arbetets frågeställningar. I kapitel tre presenteras området som arbetet utgår från och följs av en inventering och analys. Inventeringen och analysen ska fungera som ett medel för att säkra rätt aktivitetsval, placering och utformning under gestaltningsprocessen. Kapitlet avslutas med program och programskisser. Förslaget presenteras därefter i kapitel fyra med en övergripande programplan, och följs därefter av illustrationer och inzoomade planer på särskilt intressanta platser i förslaget. Övergripande syftar arbetet till att öppna upp för diskussion och vidare, The role of landscape architecture regarding the creation of environments that promotes physical activity could be assumed to be obvious, but this is a discussion we rarely experienced in more depth. The fact that parks and nature are of great importance for the population’s opportunities to be physically active is unambiguous, as well is the role of the landscape architect in connection to this. However, the knowledge of how built environments and their specific components affect people’s ability to be physically active is a rarely studied topic. In this work, you can read about the information gathering and the design process, which in the end leads to a proposal for increased physical activity along a three kilometres path in Falun; the “Tisken runt”. The work is based on a literature study that provides an insight into what research there is regarding how impact build environment affects physical activity. In the first chapter, the information gathering is presented, which is divided into three overall topics; the physical environment, the individual environment and the social environment, all of which, according to a socio-ecological model, are influential components to physical activity. The information gathering – and with that the first chapter, has focused on the physical environment and its correlation with the other factors. In chapter three, an introduction to Tisken, the site of the thesis, is presented. The introduction is followed by an inventory and analysis that functions as a tool to help decide the correct activities, placement during the design process. The chapter ends with a program and program sketches that are based on the inventory and analysis. The final proposal is presented in chapter four, along with an overall program plan, followed by illustrations and plans on particularly interesting spots within the proposal. The overall aim of the work is to open up for discussion and further development of an activating architecture, as well as th

De flesta av oss vet, och forskning styrker, hur viktig fysisk aktivitet, utevistelse samt vila och rekreation är för ett hälsosamt liv. För våra skolor och fritidshem tas begreppet hälsa upp i styrdokument men det finns få riktlinjer för hur denna ska främjas. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger anpassade fritidshemsverksamheten och arbetade aktivt med det hälsofrämjande utifrån styrdokumentet. Detta då skolan har ett samhälleligt ansvar i att motverka den ökade ohälsan bland barn och unga i Sverige som studier har visat på. För att undersöka detta har en mix-metod använts där en semistrukturerad intervju och ostrukturerad observation utförts tillsammans med en tematisk analys. Resultatet visade på att olika faktorer som trygghet, glädje, delaktighet och valmöjligheter som var grundversionen fritidspedagogerna strävade att arbeta med för att skapa en hälsofrämjande verksamhet. Resultatet pekade även på att fysisk aktivitet, utevistelse, rekreation och vila är viktiga för att uppnå det hälsofrämjande kriterierna. Slutsatsen av arbetet påvisade att det fanns en medvetenhet hos fritidspedagogerna om det hälsofrämjande arbetet, som bör utföras i verksamheten. Däremot ser det olika ut på skolorna och utvecklingspotential finns.