Search

Denna studie utgår från tre kommuners arbete med platsattraktivitet på lokal- och regional nivå i samband med en elintensiv industrietablering i Västernorrlands län. Syftet med studien är undersöka kommunernas arbete med platsattraktivitet och särskilt undersöka vilken roll gränsöverskridande samarbeten har, hur de fungerar samt hur samverkan konkurrerar med kommunernas enskilda behov av lokal tillväxt och kompetensförsörjning. En intervjustudie med Härnösands-, Sundsvalls- och Timrå kommun samt region Västernorrland visar att kommunerna har en tydlig vision för att skapa en attraktiv plats och att samverkan har en betydande roll för att skapa ett attraktivt län. Samtidigt kan en tendens av oro och medvetenhet identifieras i och med att större städer kan erbjuda en annan typ av serviceutbud än mindre kommuner och därmed kan konkurrera ut mindre kommuner trots lokal marknadsföring, vilket kan skapa ojämn regional utveckling. Trots detta fungerar interkommunala samarbeten väl och samverkan mellan de studerade kommunerna visar sig vara nödvändigt för att vända den årliga nettoutflyttningen och öka befolkningstillväxten. Avslutningsvis har ett tidigt engagemang lett till gränsöverskridande samarbeten på olika nivåer som innebär att målet om lokal och regional tillväxt inte längre är omöjligt.

I denna rapport redovisar Trafikverket utredningen om Stångådalsbanans och Tjustbanans funktion för regional utveckling. Regeringen uppdrog åt Trafikverket att genomföra utredningen i beslutet om nationell plan 2022–2033, med målsättningen att banorna ska vara så pass utredda att de kan övervägas i kommande planrevidering, som avser perioden 2026–2037.

Globalt koldioxidutsläpp från industrier vid förbränning av fossila bränslen är en av de ledande faktorerna för utsläpp av koldioxid och bidrar till global uppvärmningen. Nya metoder krävs därmed för att säkerställa en hållbar framtid från förnybar energi genom tillämpning och implementering i olika sektorer för att säkerställa ett fossilfritt samhälle. Vätgas är en energibärare som till följd därav anses agera som en lösning i omställning till grön energi. Vätgas kan därmed hjälpa flera olika länder i arbetet mot ett fossilfritt samhälle. Syftet med rapporten ämnar till att identifiera Region Gävleborgs vätgasarbete och utveckling, från produktion, lagring, finansiering och hur användning av vätgasen ser ut i infrastrukturen genom intervjuer med lokala aktörer och företag. Därefter analyseras Storbritannien, Tyskland och Italien vilket sammanfattade ländernas egna vätgasstrategier och utveckling, vilket låg till grund i jämförelse med Region Gävleborg. En tydlig likhet finns genom metoden elektrolys för att framställa grön vätgas vilket skapar avkarbonisering av industrikluster och transport. Olika förnybara källor kan användas i metoden för att framställa grön vätgas genom elektrolys, i Tyskland är vindkraft en möjliggörare samtidigt som Sverige och Storbritannien använder havsbaserade metoder för vindkraft. Italien främjar användandet av solceller vid framställning av grön vätgas. Det insamlade resultatet har därmed påvisat att det finns goda förutsättningar för etablering av vätgasinfrastruktur för länderna samt för Region Gävleborg.

Denna uppsats har studerat hur hållbar utveckling beskrivs, hur den ekonomiska (tillväxt) ställer sig till social och ekologisk hållbarhet, hur regionerna utrycker platsmarknadsföring i termer av hållbarhet samt hur Agenda 2030 har påverkat diskursen om hållbarhet. Detta grundar sig främst i att hållbar utveckling under senare tid klättrat högt på dagordningen för politiken och samhällsplaneringen. Där den regionala utvecklingen genom samverkan med andra aktörer som kommuner är en viktig del för att nå en hållbar utveckling och bidra i genomförandet av Agenda 2030. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur hållbar regional utveckling förstods och uttrycktes i det regionala utvecklingsarbetet och hur detta har förändrats. Detta genom en dokumentstudie där regionala utvecklingsstrategier undersöktes för att se hur dessa förhöll sig till begreppet, politik och policys för hållbar utveckling. Studiens två frågeställningar var därför: - Hur beskrivs hållbarhet i regionala utvecklingsstrategier? - Hur har innehållet i regionala utvecklingsstrategier förändrats? För att kunna besvara syftet och frågeställningarna har studien utgått från ett teoretiskt ramverk med tre teman. Det första är policymobilitet som inrymmer hur policys överförs mellan olika platser och geografiska skalor, där platsen påverkar hur de implementeras och förstås. Dels för att policys ofta kopieras av andra exempelvis regioner, dels för att det ofta krävs en översättning för att passa in på den nya platsen med dess förutsättningar och behov. Det andra temat var hållbar utveckling där det diskuterades om begreppets definition, otydligheter och svårigheterna att få de tre dimensionerna att samspela. Teori avslutades med platsmarknadsföring som har varit och än idag är viktig för regionernas utvecklingsarbete. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativ innehållsanalys där fyra teman operationaliserades utifrån mitt teoretiska ramverk där Region Norrbotten, Region Dalarna, Region S

This study examines the multifaceted aspects of the area Gustavsberg located in Värmdö municipality. We plan to focus on Gustavsberg´s development as a tourist destination to meet the requirements to become a successful tourist destination. The local actor´s effort and their role in the hospitality industry will be examined. Also, the ability to cooperate to develop Gustavsberg’s activities and events will be focused on as well as how improvements are achieved to meet visitor requirements. The theories that are applied for the area´s destinations development, destinations strategies, destination marketing, action plans and creative tourism provide a structured framework for understanding why and how Gustavsberg can develop. The importance of development and improvement for the area will be crucial to remain a competitive and attractive destination. This study used a mix of qualitative interviews and observations and even quantitative surveys to examine the areas development from different perspectives and opinions. The findings revealed that Gustavsberg has a great potential for cooperation to create a clear vision for the future and shape a better development of the hospitality industry in Gustavsberg. It was also revealed that the municipality is in the process of starting a destination section. That will mean that one of the important actors within the hospitality industry will take the leading role for implementing and planning that is missing today. Moreover, we have concluded that Gustavsberg owns many unique sights and attractions but based on all the data we have collected, we see that the area still has many challenges that need to be overcome. By focusing on the opportunities and reinforcing cooperation between the actors, Gustavsberg can maintain and strengthen its role as a varied and attractive destination in tourism.

Myndigheten Region Blekinge har under de senaste decenniernas tid använt sig av Blekinge Tekniska Högskola (BTH) som ett lärosäte i sin utvecklingsstrategi för tillväxt och innovation. Med sina expertisområden och forskningsinsatser har BTH spelat en betydande roll i att forma strategier och initiativ för regionens utveckling inom varumärke, utbildning och innovation. Den kommande undersökningen syftar till att kasta ljus över hur regionen nyttjar högskolan som resurs för regionens utveckling och planering. Där högskolan fungerar som lärosäte och kunskapsmotor för att främja utbildning och innovation i regionen.

This scientific study has researched whether EU funds within projects have been used for the development of the hospitality industry. The study has investigated three municipalities and these have been Hammarö, Säffle and Karlstad. These three municipalities have been chosen because they are close to each other geographically, two small municipalities and one large municipality. The study has provided an insight into how these three municipalities work with financing projects in the hospitality industry via EU funds. The reason why these three municipalities were chosen for this study is because we wanted to compare how small municipalities differ from a large municipality and how they work with the development of the tourism industry, but mainly with EU funds. The interest in the study has come from lectures from many different actors who have mentioned that the economic aspect has been the part that has held back the development of the hospitality industry. The study has been conducted as a qualitative study using qualitative semi-structured interviews. Furthermore, the study has used document analysis which has been to go through the municipalities' regional development plans, destination development plans and population change depending on the size of the municipality and what conditions this creates linked to grant opportunities. Document analyzes and interviews are what have helped us arrive at a result. Results show that these three municipalities have different conditions when it comes to EU grants and this can cause them to differ depending on which municipality and how they invest in the tourism industry, but also how they work with EU funds. The result shows that if municipalities were to start using more EU funds and have the skills to do so, this could result in it contributing to greater development on the site. But the study will also go into the fact that there are more aspects within this and not just financial aspects.

Regional development policy has been devoted to tackling global competition for decades. This governmental rationality puts growth objectives at the heart of development and Swedish regions have channelled their efforts into building attractiveness and supporting market differentiation. This competitive orientation has been accompanied by a collaborative approach, rather than by political debate over competing ideological positions. Since the early 2020s, a new direction for regional development has begun to evolve as the Swedish government is changing its regional policy from regional growth to sustainable regional development. By using Carol Bacchi’s critical policy approach (WPR), this thesis explores how sustainability is represented in recent regional development policy and whether these problem representations create room for other conceptualisations of development or open up space for what Chantal Mouffe describes as the political to re-enter the policy field. The study draws on fieldwork comprising interviews, policy documents and observations. The thesis shows that regional development is changing into a broader and more societal-oriented field as a result of the sustainability efforts, but the major problem representations identified in the policy proposals produce sustainability as a problem of outdated methods, silo-based organisation and a lack of innovative tools. Aspects such as climate change, inequality or loss of biodiversity are seldom addressed in the proposals. Together, this constitutes sustainability in regional development as a matter of form, rather than content. As a consequence of the effects of how sustainability is currently represented, the thesis concludes that there are openings for re-vitalisation due to colliding aims and approaches, but the challenge they pose to the established rationality has not yet induced a (re)politicisation of development in regional policy., Omställningen till ett mer hållbart samhälle pågår inom en uppsjö av områden, men vad händer när hållbarheten genomförs där helt andra syften och styrningsformer är etablerade? Regional utveckling har de senaste decennierna framför allt handlat om att konkurrera om nya invånare och företagsetableringar, attrahera investeringar och stötta innovationer. Den svenska regeringen har nu pekat ut den regionala nivån som avgörande för omställning till hållbar utveckling, och politikområdet byter namn från regional tillväxt till regional utveckling. Denna studie handlar om vad som händer när hållbarhet introduceras i ett område som präglats av konsensus och strävan efter att skapa tillväxt, och vad görandet av hållbarhet innebär för vilken utveckling som i och med detta blir möjlig. Kan effekterna av hållbarhetsansträngningarna öppna upp området för det som den politiska teoretikern Chantal Mouffe kallar det politiska? Genom intervjuer, observationer och analyser av skriven policy undersöks hur hållbarhet representeras i regional utveckling, och vad detta får för effekter. Studien visar att omställningen breddar regional utvecklingspolitik för fler frågor än de strikt näringslivspolitiska, men att hållbarhet i hög grad representeras som form och metodproblem medan innehållsliga aspekter trängs undan och begränsas.

Examensarbetet undersöker Borlänge kommuns kulturarv och analyserar detta genom authorized heritage discourse. I arbetet studeras kommunala planeringsdokument så som översiktsplan och kulturmiljöplan samt den digitala besöksguiden Visit Dalarna och Borlänges kommuns respons på utnämningen till Sveriges fulaste stad. Undersökningen visar att kulturarvet har en liten roll i kommunens planeringsdokument och att det både i dessa och i besöksnäringen primärt är äldre och mer traditionella arv som är utvalt. Detta beror troligtvis på att staden, bland annat till följd av dess unga ålder, inte värdesätter mer samtida miljöer som kulturarv och ser kulturarvet som en tillgång i regional utveckling samt att besöksnäringen väljer ut kulturarv som ska tilltala nationell och internationell turism vilket resulterar i kulturarv som resonerar mer med den kollektiva identiteten Dalarna mer än den lokala säregna identiteten., The thesis examines Borlänge municipality's cultural heritage and analyzes it through the authorized heritage discourse. By studying municipal planning documents as well as the digital visitors guide Visit Dalarna and Borlänge municipality's response to the designation as Sweden's ugliest city, the thesis shows that cultural heritage has a small role in the municipality's planning documents and that both in these and in the tourismindustry it is primarily older and more traditional heritage that is selected. This is probably due to the fact that the city does not value more contemporary environments as cultural heritage and that the city do not see cultural heritage as an asset in regional development. The tourism industry selects cultural heritage that should appeal to national and international tourism, which results in cultural heritage that resonates more with the collective identity Dalarna more than the local identity.

Vem eller vilka som antas ha rätt och nödvändig kompetens i rekryterings- ochkompetensförsörjningsprocesser villkoras av föreställningar och normer om könoch genus. Rapporten redogör för en studie inom projektet AttraktionskraftVärmland, och syftar till att belysa hur föreställningar om kompetens och könpåverkar kompetensförsörjning och rekrytering till högre tjänster i Värmland. Föratt bidra till mer jämställd kompetensförsörjning i Värmland görs analyser urgenusperspektiv på flera sätt. Genusvetenskaplig forskning används för attsynliggöra villkor och strukturer så att medvetenheten om könsmärkta premisserkan öka.Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra kategorier av informantersom på olika sätt jobbar med rekrytering i/till privat och offentlig sektor iVärmland: personer på rekryteringsföretag, HR-funktioner, anställande chefer ochnyligen anställda chefer. Resultaten presenteras i två delar. Den första delen fokuserar olika moment i rekryteringsprocesser där de könsmärkta premissernadiskuteras i avsnitten ’Att hitta och nå kandidater?’, ’När kandidaten är funnen?’,’Spelar nätverk roll?’, ’Jämställd rekrytering?’, samt ’Genusmedvetnarekryteringsprocesser?’. Summariskt visas hur både kompetensbaserad rekryteringoch nätverksrekrytering inbegriper moment som är starkt könsmärkta, men utanatt det problematiseras. Rekryterares och chefers föreställningar, nätverk ochpraktik återskapar normer om kompetens som gynnar män. Ojämställdheten inomrekryteringsprocesser görs till en fråga om kvinnors föreställda brister, exempelvisavsaknad av ”rätt” utbildning, erfarenhet eller egenskaper. I den andra delen fokuseras plats och platsers betydelse för bådekompetensförsörjning och rekryteringsprocesser i avsnitt om ’Ett närsyntvärmländskt näringsliv?’, ’Hemvändare’, ’En arbetsmarknad i förändring?’,’Pandemin, en ny nyckel till kompetensförsörjningen?’, samt ’Kompetensbrist iVärmland?’. I korthet konstateras att det finns föreställningar om Värmland somslutet och lite, Kompetens och kön i Värmland

Currently, Northern Sweden faces a phase of new industrialisation. Large "green" industrial projects are located or planned to be initiated in the region. Attractors are a reliable supply of green energy, land for large establishments and social as well as political stability. Initially, the actors are factories for the production of batteries and fossil-free steel, but also bitcoin mines, data server halls, etc. have been established. Following are consultants, real estate actors, architects, planners etc. In this respect, the green "reindustrialisation" has the potential to change the relatively slow growth in the region. The first long wave of industry ended in the 1970s, in a process that involved many elements of a "resource curse". In the paper, after a presentation of facts, visions and narratives connected with this change, we analyse the economic background and forces behind the stagnation. We ask if the region have the insights and leadership that may exploit the situation and move the region on to a path of growth? Labour and housing are needed, but the region must also develop institutions, narratives and habits that will keep and attract a broader set of assets. Legislation, policy and narratives at national and European levels are other obstacles for growth.

I ett landskap som Värmland kan bergens, skogens och vattnets betydelse för industrialiseringen inte överskattas. Med strukturomvandlingarna, som inleddes under 1960-talet och fördjupades under kommande decennier, blev det också dessa näringar som drabbades hårdast. Förändrade levnadsbetingelser för både människor och miljö skapar både omedelbara förändrings- och kristillstånd samtidigt som det triggar historiskt utdragna sociala, ekonomiska och ekologiska processer som fortfarande påverkar oss. Ambitionen med den här sessionen är att fånga hur utvecklingen från industrialisering, till avindustrialisering och till grön återindustrialisering skapar både stora förhoppningar och osäkra framtidshorisonter. Vi vill diskutera frågor som: Vad karakteriserar en ”grön” industriort? Hur har erfarenheterna från strukturomvandlingen påverkat synen på dagens industrisatsningar? Hur kan pågående globala samhällsförändringar bäst hanteras på lokal nivå?, Sessionspresentatörer: Max Jakobsson Mälardalens universitet, Magnus Ahlstrand & Emil Jessen Länsstyrelsen i Värmland, Davor Mujezinovic Karlstads Universitet, Åsa Melin Karlstads Universitet, Eric Båve Urban och regional utvecklingsplanering, Sara Gottenhuber, Tema Miljöförändring Linköpings universitet, Maths Isacson, professor emeritus vid Ekonomisk-historiska institutionen Uppsala Universitet, Maria Frisk, Region Värmland.

The aim of the dissertation is to develop a better understanding of the role of local agency in the transformation of old industrial regions. Theoretically the dissertation builds on concepts which are important in the debate on regional development in old industrial regions such as path dependency, negative lock-ins, the role of institutions, and new path development, while exploring and unpacking the role of agency. Old industrial regions are studied using a dynamic and process-oriented approach. Together with detailed, longitudinal case studies, it enhances our understanding of when, why and by whom agency is used in new path development. This challenges the assumption that old industrial regions are static, without any large variations, and that their fate is pre-determined. Empirically, the dissertation investigates agency expressions and regional development in three traditional Swedish industrial regions (Borås, Kiruna, and Olofström) which have suffered from decline and structural crisis. Different types of development and industries are under scrutiny, and the dissertation offers valuable methodological insights into the study of agency. Old industrial regions are structurally constrained and locked-in. Nevertheless, the dissertation finds that new path development is possible in heavily constrained regions. Furthermore, it finds that local actors use their agency in every part of industrial development, and use both local and non-local resources. The dissertation distinguishes between change agency and reproductive agency, which work in tandem. Change agency is important for developing new products, perceiving new futures, and bringing local actors together and, thus, is mainly used in initial stages of path development, whereas reproductive agency is used to stabilise later phases. Change agency can initiate institutional changes, which can pave the way for further change agency. Furthermore, the dissertation nuances our understanding of reproductive agen

Trafikverket har under ett antal år arbetat med metoder för att studera konsekvenser av förändrade hastighetsgränser i vägnätet. I tidigare arbeten har fokus framför allt varit på effekter för person­resor, såsom arbetspendling och tillgång till olika former av service. Mindre fokus har lagts på näringslivets transporter då de aktuella hastighetsjusteringarna till stor del inte bedömts ha samma påverkan på fordon med totalvikt som överstiger 3,5 ton. Samtidigt har under 2000-talet näringslivets transporter genomgått betydande förändringar. I en traditionell uppdelning av fordonsflottan antogs näringslivet använda medeltunga och tunga last­bilar medan hushåll och organisationer använde personbilar. Med en tung lastbil menas fordon som har en totalvikt som överstiger 3,5 ton. Dessa får köra högst 90 km/timmen på motorväg eller motor­­trafikled och 80 km/timmen på annan väg eller om lastbilen har släp. Baserat på dessa regler har konsekvenserna för näringslivet av sänkta hastighetsgränser ned till 80 km/h bedömts som små. Idag har ”en tredje kategori” av lätta lastbilar, budbilar, pickuper, service­bilar mm, med en vikt under 3,5 ton, vuxit fram, fordon som i allt större omfattning används av närings­livet och som därmed följer trafikföreskrifter, t.ex. hastighetsgränser, för personbilar. Denna kategori av fordon är bland annat vanliga hos företag och verksamheter inom t.ex. distribution, mindre bygg- och under­hålls­verksamhet, fastighets­skötsel, offentlig service, omsorg, hälsovård och handel. Syftet med denna rapport är att undersöka hur den växande ”tredje kategorin” av närings­livets fordon kan identifieras och urskiljas i statistiken samt hur dessa fordon hanteras i Trafikverkets nuvarande modellsystem. I rapporten undersöks och ges förslag på fortsatt metod­utveckling för att analysera vilka effekter trafiksäkerhets­höjande hastighets­sänkningar kan medföra för olika delar av näringslivet i en region., Förstudie Metodutveckling hastighetsgränser för näringslivets transportflöden

Strukturförändringar inom industrin i kombination med ny sjöfartsteknologi och utbyggda väg- och järnvägsnät innebar omvälvningar i Sveriges hamnar. Under andra hälften av nittonhundratalet skedde stora förändringar i många av kusthamnarna, såväl volymmässigt som lokaliseringsmässigt och organisatoriskt. I denna studie dras paralleller kring hur hamnrörelsen utvecklades i tre skilda regioner, nämligen norra Norrlandskusten, sydöstra Skåne samt Göteborg. Det teoretiska ramverket baseras på perspektiven kring utvecklingsblock och förändrade transportmönster samt på tidigare forskning på hamnarnas verksamhetsinriktning. Studiens slutsatser är för det första att beroendeförhållandet till lokalsamhället varierar starkt. I Norrland förstärks de fyra kvarvarande hamnarnas förankring till de närliggande exportinriktade storindustrierna. I Skåne sker en övergång mot specialisering i hamnarna; i Ystad mot internationell färjetrafik och i Åhus mot logistikservice till livsmedelsklustret i närområdet. Göteborgs hamn drar nytta av såväl den växande utrikeshandeln som ökad oljekonsumtion, ”containeriseringen” och ett alltmer inter-regionaliserat transportmönster. För det andra försvinner mer eller mindre den sjöledes inrikestrafiken, och hamnarna blir efterhand transportnoder för utrikeshandeln. För det tredje sker organisatoriska förändringar i samtliga undersökta hamnar. I flera fall tar kommunen ett större ägar- och driftansvar medan det i övriga fall utvecklas någon form av offentlig-privat samverkan i hamnaktiviteterna.

Inom EU finns en sammanhållningspolitik som går ut på att minska klyftorna mellan regioner i unionen. I Sverige finns en regional utvecklingspolitik där man vill jämna ut olikheterna mellan stad och landsbygd och bland annat besöksnäringen har pekats ut som en viktig motor för tillväxt. Även evenemang nämns allt oftare i strategier för regional utveckling och det är något som har blivit en allt vanligare reseanledning. Den här studien syftar till att undersöka vilken roll evenemang har i de regionala utvecklingsstrategierna i Jämtland Härjedalen och om det även speglas i hur evenemang finansieras med offentliga medel från regionen och EU. För att undersöka detta utgår studien från teorier om hållbar utveckling, lokaliseringsfaktorer och path dependency. Innehållsanalyser av både kvalitativ och kvantitativ karaktär har genomförts av dels de strategiska dokumenten och dels de evenemangsprojekt som registrerats i Tillväxtverkets Projektbank mellan åren 2011 och 2020. Studien visar att efter år 2014 har evenemang fått en väldigt stor plats i strategierna. Resultaten tyder också på att de evenemangsprojekt som fått offentliga medel har en tydlig koppling till utvecklingsmålen i regionen och att majoriteten av pengarna gått till stora idrottsevenemang i kommunerna Östersund och Åre., 2022-06-01

För att stödja regioner och industrier att minska växthusgasutsläppen och nå Europeiska unionens mål om klimatneutralitet till år 2050 har EU tagit fram färdplanen “Den gröna given” och fonden för en rättvis omställning (FRO). FRO syftar till att minska negativa socioekonomiska konsekvenser som följer av omställningen mot mindre kolintensiva processer i sårbara regioner och industrier. Två av fyra utpekade svenska regioner är Västerbotten och Norrbotten samt deras metall- respektive stålindustri. Studiens syfte är att med en narrativ analys av Västerbottens och Norrbottens territoriella omställningsplaner och semistrukturerade intervjuer undersöka hur tre policynivåer (nationell, regional och kommunal) uttrycker tolkningar av rättvis omställning. Med hjälp av en abduktiv ansats har tidigare studier fungerat som ett stöd för att identifiera rättviseanspråk (processuell, fördelning, erkännande och återställande) samt berättelser i studiens empiriska material. Studiens narrativa analys har belyst vilka aktörer det är som förväntas genomföra arbetet av omställningen och vilket utfall av vinster och förluster som kan följa. Dessutom tyder studiens berättelser att ett gemensamt arbete är viktigt för en rättvis omställning. Likaså framkommer det att den nationella politiska berättelsen präglar hur den regionala och kommunala berättelsen formas, samt vilka rättviseanspråk som dominerar. Studiens slutsatser är bland annat att återställande-rättvisa dominerar i den nationella berättelsen och att ett fokus finns på tekniska lösningar. Den regionala berättelsen använder främst processuell-rättvisa och betonar vikten av politiskt ansvarstagande. Den kommunala berättelsen använder också processuell-rättvisa men även fördelnings-rättvisa genom att uttrycka att medborgare också bör inkluderas i en rättvis omställning., To support regions and industries in decreasing their greenhouse gas emissions and reaching the European union's goal regarding climate neutrality by 2050, the EU has presented a set of proposals named “The Green Deal” as well as the Just Transition Fund (JTF). JTF aims to limit the negative socioeconomic consequences that a transition towards less carbon intensive processes in vulnerable regions and industries could result in. Two of the four designated Swedish regions are Västerbotten and Norrbotten and their metal- and iron-industry. The study aims to, with a narrative analysis of Västerbotten’s, and Norrbotten’s Territorial Plans and semi-structured interviews, investigate how three policy levels (national, regional and local) express interpretations of Just Transition. With an abductive approach, previous studies have worked as a support in identifying justice claims (procedural, distributional, recognition, restorative) and stories within the empirical material. The study's narrative analysis has elucidated which parties that are expected to contribute to the transition and what wins and losses that the transition could result in. Furthermore, the studies stories highlight that working together is important in reaching a Just Transition. It also becomes clear that the national political story influences the regional and local policy stories, as well as which justice claims that are dominating. The study’s conclusions are, for example, that the spatial and temporal aspects of the story deepen the understanding of justice, and that recognitional justice is the least used justice claim in the study's policy stories.

Denna uppsats behandlar förändringar i den svenska strategiska översiktsplaneringen i allmänhet samt i relation till bostadsplanering. Studiens syfte är att undersöka vilka förändringar som kan identifieras i kommunala översiktsplaner från dess introduktion i 1987 till idag. Denna undersökning har utförts genom att analysera befintliga översiktsplaner från fyra utvalda kommuner; Gävle, Norrköpings, Sundsvalls och Västerås. En dokumentanalys och kodningsanalys genomfördes och jämfördes med befintliga studier inom nyliberalism och bostadsplanering. Analysen visar att det finns nyliberala tendenser inom alla fyra kommuner. Det kan identifieras genom tydliga förändringar gällande kommunernas hanterande av bostadsplanering för att attrahera investeringar i näringslivet och högutbildade. Det kan även ses genom en förändring i hur kommuner önskar att utveckla turist- och besöksplatser för att attrahera besökare till regionen. Orsaken till detta är sannolikt förändringar i den globala marknaden där städer måste omvandla sig själva till världsstäder för att göra sig konkurrenskraftiga i en växande global ekonomi och sammankopplad omvärld. De stigande kraven på att attrahera högutbildade innebär dock att utsatta grupper och låginkomsttagare ställs åt sidan, något som försämras genom brist på användande av nuvarande och aktuell forskning inom kommunal översiktsplanering och bostadsplanering.

Studien undersöker hur Porjus vattenkraftverk påverkade den industriella utvecklingen i Norrbottens län mellan 1915–1938. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elintensiva industrier etablerades efter vattenkraftverkets invigning samt hur industristrukturen i Norrbottens län påverkades under perioden 1915–1938. För att svara på frågorna blev undersökningen en fallstudie som utredde hur och om elektriciteten från Porjus vattenkraftverk bidrog till ekonomisk utveckling i Norrbottens län. Att utvecklingen av elektricitet och elinfrastruktur ska gynna den ekonomiska utvecklingen genom en ökad etableringstakt av industrier samt att industrierna blir mer elintensiva har visats i tidigare forskning. Samtidigt som andra studier demonstrerat hur elektrifiering inte nödvändigtvis leder till ekonomisk utveckling om inte priserna är lönsamma. Slutsatsen av undersökningen är att Porjus vattenkraftverk gav upphov till ökad industrietablering i Norrbottens län, där de elintensiva industrigrupperna gynnades till störst del. Slutligen drogs slutsatsen att industristrukturen i Norrbotten primärt stärktes snarare än ändrades efter att vattenkraftverket invigdes år 1915., This thesis analyzes how Porjus hydropower plant affected the industrial development in Norrbotten county between 1915-1938. The purpose of the study was to investigate if electricity-intensive industries arose after the inauguration of the hydropower plant, and how the industrial structure in Norrbotten county was influenced during the period 1915-1938. To answer those questions a case study was performed to investigate if and/or how the electricity from Porjus hydropower plant contributed to economic development in Norrbotten county. Previous studies have shown that the development of electricity and electricity infrastructures will benefit economic development through an increased number of industries and that the industries will become more electricity-intensive. At the same time, other studies have demonstrated how electrification does not necessarily lead to economic development unless prices are profitable. The conclusion of the thesis is that an increase of industrial establishments in Norrbotten county appeared after the inauguration of Porjus hydropower plant. At the same time the electricity-intensive industrial groups where the ones that benefited the most from the increased electricity the hydropower plant generated. Finally, it was concluded that the industrial structure in Norrbotten primarily was strengthened rather than changed after the hydropower plant was inaugurated in 1915.

I Skåne introduceras under tidigt 2020-tal en regional nivå för planering. Uppsatsens syfte är att identifiera eventuella konsekvenser samt hur roller kan påverkas av denna förändring. Introduktionen av en intermediär nivå för planering är omvälvande, i synnerhet ur kommunal synvinkel vars planmonopol legat fast sedan 1947. I studien porträtteras förändringen genom intervjuer med tjänstepersoner inom mindre kommuner samt regionen, analyserat genom teorierna bakom governance och nyregionalism. Resultatet indikerar att nuvarande formulering av regionplaneuppdraget adderar ytterligare komplexitet till en redan svårnavigerad miljö. I denna komplexa miljö framstår planen som ett visionslöst, administrativt dokument vilket blir problematiskt om visioner för planering betraktas som demokratins förverkligande i rummet. Regionplanering är en förlängning av det regionala utvecklingsansvaret vilket placerats hos regionen för en starkare demokratisk anknytning. Med en visionslös regionplan förefaller dock denna ambition som misslyckad, i synnerhet med tanke på en påtaglig kommunalpolitisk aktivitet. Ett ytterligare problem är att planen främst handlar om de större kommunernas tillväxtmotorer medan de mindre kommunernas intressen hamnar i bakgrunden. För att uppnå den demokratiska ambitionen samt möjliggöra introduktionen av väsentliga frågor bör reformarbetet samt regionplaneuppdraget bättre anpassas till regionnivåns särpräglade karaktär.

Regionerna ansvarar för den regionala utvecklingsplaneringen men besitter inte själv beslutanderätt kring genomförandet av den fysiska planeringen. Kommunerna har därtill inte mandat att hantera problem som kräver regionala lösningar. Det innebär att regionen för att få genomslag för vision och mål behöver samverka med andra aktörer i planeringssystemet samt att kommunerna har ett intresse av samverkan regionalt. Frågan är vilka förutsättningar den regionala planeringen har för detta och är kommunerna villiga att ge upp del av sin beslutanderätt till förmån för samarbete och samverkan i regionen? Syftet har varit att undersöka hur väl sambandet mellan den regionala och kommunala planeringen fungerar genom att analysera i vilken mån regionala visioner och mål omsätts i kommunala översiktsplaner. Arbetet har utformats som en flerfallstudie där två regioner med innefattande kommuner jämförts, region Örebro län och Skaraborgs kommunalförbund i Västra Götalandsregionen. Data har samlats in genom dokumentstudier av regionala och kommunala dokument varmed en kvalitativ innehållsanalys har genomförts på materialet. Begreppen governance och rescaling har utgjort den teoretiska utgångspunkten för arbetet. Av granskade översiktsplaner har framgått att i genomsnitt 70 procent innehåller regionens vision eller mål. Huruvida det är ett resultat av en fungerande samverkan mellan den regionala och kommunala nivån tycks dock ha mindre påverkan på utfallet. Det tycks vidare inte göra någon skillnad i hur regionens vision och mål överförs i kommunala dokument om regionen består av jämbördiga kommuner eller om regionen har en enskilt stark kommun. Däremot bör det kunna argumenteras för att det kan vara enklare att komma överens om en gemensam regional målbild om kommunerna är jämnstora. Regionaliseringen av utvecklingsansvaret kan inte ensamt ses ha haft en inverkan på kopplingen mellan RUS och kommunernas översiktsplaner. Det får ses som en av flera faktorer som sammantaget bör bi

As the main operational tool of the EU Cohesion Policy, the European Regional Development Fund (ERDF) aims to invest in regional development initiatives at the regional administrative level in the member states. Hence, governed by European legal regulations, the ERDF tend to initiate policy change and policy adaptionconcerning regional development policies on the regional administrative level. Consequently, this thesis addresses the issue concerning through which functions the ERDF influences the Regional Development Strategy for Västra Götaland 2021–2030, which constitutes the operative strategy on regional development policy in Västra Götaland, including goals, priorities, and methods. By utilizing Europeanization as theoretical framework, constituted by three factors of Europeanization, concerning a supranational factor, a multilevel governance-factor and a policy network-factor, the ERDF functions influencing the strategy were distinguished and explained. Through a theory consuming analysis, this thesis conclude that the ERDF influences the regional development strategy for Västra Götaland through three functions; through the incorporation of European discourses into the strategy, which were established by the European legal acts governing the ERDF; through the multilevel governance system managing the ERDF, which has generated an institutionalized system of cooperation between European, national and regional levels for the management of regional development policies; and,through the need to cooperate in a policy network in order to implement the ERDF regionally, as well as accomplish the regional development strategy.

Digitalisering har i teorin och av olika aktörer ansetts vara ett bra verktyg som kan överbrygga de utmaningar som landsbygdsföretag står inför och därför bidra till en regional utveckling. För att digitalisering ska överbrygga landsbygdsföretagens utmaningar krävs det att användandet fungerar i praktiken. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka landsbygdsföretag som har digitaliserat sin verksamhet. Uppsatsen studerar landsbygdsföretag i Värmland, som digitaliserat sin verksamhet med hjälp av stödinsatser initierade av Tillväxtverket. Genom kvalitativa intervjuer har fyra personer från olika landsbygdsföretag berättat om hur digitaliseringen har fungerat och påverkat deras verksamhet i praktiken. Resultatet i studien visar att företagen har haft olika anledningar till varför de har digitaliserat sin verksamhet, men en gemensam nämnare till landsbygdsföretagen digitalisering är de externa påtryckningar från kunder och från stundande samhällsutveckling. Landsbygdsföretagens implementering och resultat av digitalisering skiljer sig även, men en gemensam faktor är att de har bidragit till att underlätta företagens arbetssätt. Resultatet i denna studie visar att definitionen av digitalisering är bred. Detta innebär att man bör reflektera kring hur väl digital teknik faktiskt kan hjälpa landsbygdsföretag att överkomma den mångfald av strukturella utmaningar som de står inför.

För att nå en hållbar utveckling måste förhållandet mellan människor och miljö beaktas genom att ta hänsyn till ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Proportionerna mellan dessa aspekter är inte lika då det visat sig att ekologisk hållbarhet är en förutsättning för social och ekonomisk hållbarhet. För att begränsa klimatpåverkan måste utsläpp av växthusgaser minska, och det innebär att det måste ske en omställning inom bland annat transportsektorn. Regeringen anger att utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn måste minska kraftigt och i en snabbare takt för att i princip vara noll år 2045. Under våren 2021 påbörjade Region Västernorrland processen med att revidera den gällande infrastrukturplanen som gäller mellan åren 2018–2029. Planen revideras vart fjärde år och den pågående revideringen kommer att omfatta åren 2022–2033. I samband med revideringen pågår också en strategisk miljöbedömning (SMB) för att integrera hållbarhetsaspekter i planprocessen på bästa sätt. SMB är ett lagstadgat verktyg för att integrera hållbarhetsaspekter i planering och beslutsfattning under framtagandet av planer och program som väntas ha en betydande miljöpåverkan. Eftersom regionala infrastrukturplaner förväntas ha betydande miljöpåverkan ska en SMB tas fram i samband med planprocessen, vilket Region Västernorrland gör. Det övergripande syftet med fallstudien i Region Västernorrland är att bidra med en djupare förståelse och kunskap om hur regioner på bästa sätt kan arbeta med SMB i samband med framtagandet av en regional infrastrukturplan. Resultatet av studien visar att Region Västernorrland har utvecklat sitt arbete med SMB till en mer strategisk process jämfört med föregående planeringsprocess. De har tagit med sig erfarenheter gällande till exempel dokumentation och att säkerställa att deltagarna får relevant grundkunskap inför processen. Regionen är förändringsbenägna och vill u, The system between humankind and the environment is key in the work towards sustainable development, and the aspects of ecological, social, and economic sustainability. The proportions of these aspects are not equal, as it has been shown that ecological sustainability is the foundation for social and economic sustainability. A decrease in greenhouse gas emissions is a necessity to limit the impacts on the climate, a change in approach will be essential in e.g., the transport sector. The emissions from the transport sector must start decreasing by a log and at a faster pace to reach the goal of essentially zero emissions by 2045. The region of Västernorrland in Sweden started the process of revising the current transport plan during the spring of 2021. The transport plan contains national investments in regional transportation infrastructure e.g., investments in roads and railways. The plan is revised every fourth year and the revised plan will cover the years 2022-2033. In connection to the revision a strategic environmental assessment (SEA) was conducted to integrate sustainability aspects to the process. SEA is in Sweden compulsory by law as a tool to integrate sustainability aspects into the planning process and the decision making for plans and programs that are expected to have a significant environmental impact. As the regional transportation plan is expected to have significant environmental impact, an SEA needs to be conducted along with the revision process of the transportational plan, as the region of Västernorrland does. The aim of this case study is to contribute with a deeper understanding and knowledge of how regions can work with SEA in relation to the revision of regional transportation plans. The results of the study show that Region Västernorrland have developed their work with SEA towards a more strategic process, compared to the previous revision process. They have developed their work with documentation of the process and ensured they prov

Denna fallstudie har syftat till att undersöka hur samverkan mellan region och kommuner i framtagandet av en regional utvecklingsstrategi kan uppnås och främjas. Studiens syfte är också att undersöka hur kvalitetsteknikens teorier kring kund- och leverantörssamverkan samt teorier kring partnerskap kan användas för att förstå relationen mellan region och kommun i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. Studien undersöker arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för Gävleborgs län. Datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer med kommunala politiker och tjänstepersoner med ett övergripande ansvar för kommunernas verksamhet. Resultatet visar att Region Gävleborg har skapat förutsättningar för kommunerna att påverka arbetet med och utformningen av den regionala utvecklingsstrategin. Upplevd otydlighet kring ansvar och förväntningar på deltagande har gjort att kommunernas organisation av och deltagande i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin inte har varit optimal. Det gör att arbetet inte når upp till de krav som ställs på samverkan utifrån de teorier som presenterats. Genom att använda sig av modeller för partnerskap och leverantörssamverkan skulle regioner kunna åstadkomma en bättre samverkan inom det regionala utvecklingsarbetet i allmänhet och arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi i synnerhet., This case study aims to examine how a fruitful cooperation between county councils and municipalities can be achieved and promoted when they set out to develop a regional development strategy. This case study also explores how theories concerning customer- and supplier cooperation within quality management can be used to understand the relationship between county councils and municipalities in relation to regional development. The case study concerns the creation of a new regional development strategy for Gävleborg County. Data collection consists of qualitative interviews with politicians and officials from municipalities in Gävleborg County with an overall responsibility for within the municipalities. The results show that Gävleborg County has managed to create the prerequisites needed for the municipalities to influence both the process and the regional development strategy. Ambiguity concerning roles and responsibilities led to a less efficient organization and participation from the municipalities’ side in shaping the regional development strategy, with the consequence that the commitment doesn’t meet the criteria for cooperation in the presented theories. By using the models for partnership and supplier cooperation counties could achieve a better cooperation within regional development, including the commitment of shaping a new regional development strategy., 2021-06-06

Swedish government wants, through regional development policy archive equal conditions despite the country’s different presumptions, in the perspective ofeconomics, geographic and socially. Regional policy is a method to take advantage of, and us the differences within the country and operate efforts to increase the equality when needed. Swedish regional development policy has changed over time, both in organizational forms, and also different conditions of society. Since 2019 the assignment to operate for regional development has changed, with the aim of clarifyingwhich actors are responsible. From 2019 the Swedish Regions are responsible for the assignment to achieve regional growth, by the main tool, the regional development strategy document. Based on the mentioned changed conditions, the aim for this study is to describe the working process with Gävleborgs regional development strategy, and how the municipalities within the region experienced the participation and the opportunities to influence the strategy document. The study is based on a theoretical framework, that clarifies different perspectives on how to stimulate regional development, and the relationship between centre andperiphery. The empirical material has been analysed through a thematic analysis method. The result of the study present that no municipality experience a maximum hearing for their ideas, or at least experience that there is always someone else who allows more influence. The result as an extension of previous research clarifies that regional development as a concept is complex, and possibly complicates the opportunity to create a strategy document where all the involved municipalities feeling satisfied with the result. The document is pointing out innovation, education, and infrastructure as important perspective to achieve regional development. These components are also pointed out as important, within the theoretical framework. The municipalitiesinvolved in the working process also be

Regional project finance is an important national economic instrument for regional develop-ment in Sweden. Despite that, the research on the subject is limited meaning that there is little knowledge of the instrument’s distribution and consequences. This is problematic regarding the goal of the project funds, which is to contribute to growth throughout the country. The aim of this thesis was therefore partly to investigate how the distribution, and the applications of, regional project funds differ between Swedish municipalities with different geographical characteristics, partly to analyse the reasons for these differences. The study was a qualitative case study of Västerbotten and was divided into two parts. The first part was based on a data material on project funds of Region Västerbotten between 2014-2020 to examine how the project funds were applied for, and distributed, between the region´s municipalities during that period. The second part was mainly based on transcripts from interviews with municipal officials from six municipalities to examine the explanations for those differences. The result shows that there are significant differences between municipalities with different geographical characteristics of Västerbotten which is explained by differences in access to resources and participation in collaborative projects between the municipalities. In conclusion it therefore seems to be some challenges in enabling the whole country to take advantage of these funds.

Med ändrade konsumtionsmönster och en ökad global internetanvändning följer ett stegrande behov av hantering av all digital trafik. IT-jätten Facebook vänder därför sin blick mot Sverige och Luleå för att etablera sitt första datacenter utanför USA. Men hur kommer det sig egentligen att region Norrbotten är ett så attraktivt alternativ? Denna litteraturstudie redogör med hjälp av kvantitativa och kvalitativa data utlokaliseringen av datacenter och serverhallar i Sverige genom att analysera typfallet Facebooks etablering i Luleå. Studien tittar både på de regionala och nationella strategierna samt kortsiktiga och långsiktiga effekter på regionens tillväxt. Etableringsprocesser i den här formen tar ofta lång tid innan de får de grandiosa önskade effekter som är på Luleåbornas läppar. Men slutsatsen jag dragit är att om regionen och landet fortsätter att arbeta med exogena likväl endogena strategier samt anpassa sig i den mån de har gjort står Luleå och dess grannkommuner inför en strukturomvandling med en regional utveckling och tillväxt.

Planerna på en järnmalmsgruva i Kallak utanför Jokkmokk i Norrbottens län har mött stortmotstånd, men har också ivriga förespråkare. Denna artikel analyserar de kontroversiellaplanerna genom att studera handläggningen av ansökan om bearbetningskoncession.Ärendet har handlagts i flera omgångar och två gånger hänskjutits till regeringen för beslut. Iskrivande stund, åtta år efter att ansökan gjordes, saknas ännu beslut i ärendet. Genom endiskussion av fallet Kallak vill jag belysa hur djupt politiska grundantaganden kommer in iförvaltningsprocessen och påverkar hur olika instanser agerar i ärendet. Artikeln bygger påen analys av material som har producerats och inkommit i processen i form av skrivelser ochyttranden. Handläggningsprocessen visar att frågan om att bevilja en bearbetningskoncessionär svåravgränsad och knuten till ett antal andra överlappande problemområden.Med den här artikeln vill jag bidra med förståelse för hur handläggningen i det här fallet intealls är konsensusdriven, teknisk fråga, utan hur konflikter mellan olika preferenser, värdenoch världsbilder kommer till uttryck i beslutsprocessen.

Arvidsjaur flygplats är betydelsefull för invånarna och aktörer i Arvidsjaur, Arjeplog och Sorsele kommuner. Flygplatsen har dessutom varit avgörande för tillväxten inom biltestnäringen i Sverige. Den har även betydelse för andra näringar i regionen och för tillgängligheten till omvärlden. Flygplatsen är en av ett betydande antal icke-statligt ägda flygplatser i Sverige, de ingår inte i statliga Swedavia, men matar trafik relativt Swedavias nät. I Arvidsjaur ägs flygplatsen av Arvidsjaur kommun. Kommunen ger ett årligt ägarbidrag för att finansiera flygplatsens icke-kommersiella verksamhet, dvs den grundläggande flygservicen. Sverige har således valt en modell som skiljer sig från t.ex. i Norge, där motsvarande flygplatser kan ingå i det samordnade statliga nätet av flygplatser. Syftet med denna studie är mot den bakgrunden att från ett samhällsekonomiskt perspektiv studera flygplatsens betydelse för Sveriges ekonomi, för Arvidsjaur kommun samt för det europeiska näringslivet. Är det mot en den bakgrunden möjligt att motivera kommunens engagemang i flygplatsen? Vi visar att ur ett nationellt transportekonomiskt perspektiv är Arvidsjaur flygplats med betydande sannolikhet samhällsekonomiskt lönsam. Vi gör även troligt att det ur ett kommunalekonomiskt perspektiv, inom vissa ramar, är rätt att Arvidsjaur kommun säkrar flygplatsens existens, även som nu när svenska staten inte tar ansvar för flygplatsens operativa bas. Vi konstaterar samtidigt att flygplatsens bidrag till Arvidsjaur, Arjeplog och Sorsele kan stärkas ytterligare, och att kommunerna kan agera för att öka det lokala underlaget för flygplatsen. Avgörande är att fastighetsmarknaden utvecklas och en befolkningstillväxt säkras. Fler lägen för villor och lägenheter bör skapas, och marknaden för kommersiella fastigheter måste aktiveras. Flygplatsen kan via en ny väg bättre integreras med centrala Arvidsjaur, flygplatsen kan även självt utveckla sin verksamhet. Verksamheten vid flygplatsen samt dess läge i Norrl, Forskningsfinansiärer: Arvidsjaur flygplats, Trafikverket, Region Norrbotten

Vägledning för regionala trafikstrategier – en förstudie är ett stöd till regioner som önskar att ta fram en strategi och ett underlag med fokus på transporter, trafik och tillgänglighet. Regionala trafikstrategier är på sikt tänkt att ersätta regionala systemanalyser och har ett bredare fokus som även fångar upp hållbarhetsdimensioner och den metodik som ligger till grund för arbetet med kommunala trafikstrategier. Precis som i den regionala systemanalysen ligger fokus på brister och problem i systemet samt hur dessa kan åtgärdas.

This dissertation explores the issue of employability of doctorate holders through the theoretical lens of the model of the entrepreneurial university. It starts from the observation that there is a bottleneck in the academic labour market in many countries, making it increasingly difficult for recent doctoral graduates to engage in an academic career. Traditionally, doctoral education was designed for a career in academia; but the employment situations of doctorate holders call for more relevance of doctoral education and doctoral-level skills on the non-academic labour market. The main argument of this dissertation is that the openness and the interactions of the entrepreneurial university with its environment, in particular its region, makes it a relevant model to enhance the employability of doctorate holders outside academia. The thesis is based on five publications written either solely by the author or in collaboration with other scholars, mostly case studies compiling both qualitative and quantitative data and approaches. Three main findings can be highlighted from the research: (i) the entrepreneurial university increases its socioeconomic impact by building an alignment with regional stakeholders over the years and thanks to key individuals, by retaining human and social capital within itself and by broadening the scope of its activities and stakeholders; (ii) doctorate holders’ employability is key in the entrepreneurial university’s regional socioeconomic impact, as they are increasingly employed outside academia but are likely to experience job mismatches in this situation, mainly related to education and skills; (iii) regional stakeholders can take different types of initiatives to enhance the employability of doctorate holders, and increase the entrepreneurial university’s socioeconomic impact: more specifically, doctorate holders and non-academic employers can get to know each other better; intermediaries such as Science Parks can support them throug, Avhandlingen undersöker anställningsbarheten för en disputerad person med teoretisk utgångspunkt i en modell av det entreprenöriella universitetet. I de flesta länder är det svårt för nyexaminerade doktorer att komma in på arbetsmarknaden, inte minst för dem som vill fortsätta inom akademin. Traditionellt är en doktorandutbildning utformad för en fortsatt karriär inom akademin, men på grund av de begränsade möjligheterna på arbetsmarknaden krävs doktorandutbildningar med större relevans och som även ger färdigheter inför en icke akademisk karriär. Huvudtesen i denna avhandling är att det entreprenöriella universitetets öppenhet och interaktionen med det omgivande samhället, inte minst med den närliggande regionen, ökar de nydisputerades anställningsbarhet utanför akademin. Avhandling baseras på fem publikationer skrivna antingen av en enskild författare eller i samarbete med kollegor och som grundar sig på såväl kvalitativa som kvantitativa studier. Tre huvudsakliga resultat kan lyftas från forskningen: (i) Det entreprenöriella universitetet ökar sitt socioekonomiska inflytande genom att skapa en plattform för samarbete med regionala aktörer, som utvecklas över åren och där mänskligt och ekonomiskt kapital i sig bidrar till att öka och bredda samarbetet ytterligare. (ii) De disputerades anställningsbarhet är en nyckel till det entreprenöriella universitetets möjlighet till socioekonomisk regional påverkan. Detta beror på att de disputerade i ökande utsträckning anställs utanför akademin och sannolikt upplever att det finns en miss-match i kunskaper och färdigheter. (iii) Regionala aktörer kan ta olika typer av initiativ för att öka anställningsbarheten för nyexaminerade doktorer och därmed också öka det entreprenöriella universitetets socioekonomiska inflytande. Mer specifikt bör doktorander och arbetsgivare utanför akademin lära känna varandra bättre. Intermediärer som närliggande forskningsbyar, Science parks, kan ge stöd genom att inrätta olika typer av mötesplat

This report compiles data at a national and regional level in order to develop the tourism industry and provide input to the ongoing strategic work in the region of Jämtland Härjedalen. The report is part of a project with funding from Region Jämtland Härjedalen. The project is run by Jämtland Härjedalen Tourism (JHT), in collaboration with the tourism research centre ETOUR at Mid Sweden University. The report presents the complex nature of tourism research, including several academic disciplines in order to better understand, explain and problematise tourism and travel. Tourism is a global phenomenon that is closely linked to economic development, demographic change, social relations and changes in the natural environment. Tourism contributes, both positively and negatively, to ecological, economic and social change. There are several challenges when it comes to sustainable destination development where growth in business often is given priority before social and environmental consequences. Swedish tourism academic research often addresses the benefits and challenges that the tourism industry can bring to society. Research on the impact of tourism on the climate has also increased in recent years, as well as the role of tourism in local communities. A clear trend is that the focus on sustainability has become increasingly important in tourism research. In addition to tourism research, national and regional reports and documents on tourism in Sweden and Jämtland Härjedalen are presented. These reports and documents show that the country's growing tourism industry is important for development throughout the country, and there are clear synergies between local service and tourism in rural areas. The hospitality industry can be described as an important link between the city and the countryside, and there are few other industries that have such a distinct "whole-country perspective". There are challenges for the tourism and hospitality industry to achieve susta, Denna rapport sammanställer underlag på nationell och regional nivå i syfte att utveckla regional besöksnäring och ge underlag till pågående strategiarbete i Jämtland Härjedalen. Rapporten är en del i projektet ”Besöksnäringens roll för regional utveckling” med finansiering från Region Jämtland Härjedalen. Inom projektet tar Jämtland Härjedalen Turism (JHT) i samverkan med turismforskningsmiljön ETOUR på Mittuniversitetet fram kunskapsunderlag med fokus på turism- och besöksnäringsutveckling. Innehåll och slutsatser bygger på en sammanställning av både publicerat material och insamlad data. I rapporten presenteras turismforskningens komplexa natur som spänner över flera akademiska discipliner för att kunna förstå, förklara och problematisera turism och resande. Turism är ett globalt fenomen som hänger tätt samman med ekonomisk utveckling, demografiska förändringar, sociala relationer och naturmiljöns förändringar. Turismen bidrar, så väl positivt som negativt, till ekologisk, ekonomisk och social förändring på en plats. Det finns många och stora utmaningar när det kommer till hållbar destinationsutveckling där tillväxten inom näringslivet, ofta grundat i behovet av arbetstillfällen och förstärkt skattekraft i kommuner, prioriteras före sociala och miljömässiga konsekvenser som kan uppstå. Inom svensk turismforskning är en övervägande del inriktad på vilken nytta och vilka utmaningar som besöksnäringen kan medföra till samhället, där aspekter av social och ekonomisk hållbarhet har stort fokus på samarbete mellan myndigheter och lokala aktörer. Även forskning om turismens påverkan på klimatet har ökat de senaste åren, liksom vilken roll turismen spelar för lokalt boende. En tydlig tendens är att fokus på hållbarhet har blivit allt viktigare inom turismforskningen. Vid sidan om turismforskningen presenteras även nationella och regionala rapporter och dokument rörande turismen i Sverige och Jämtland Härjedalen. Dessa rapporter och dokument visar på att landets vä, Besöksnäringens roll för regional utveckling

Nya Karolinska sjukhuset i Solna (NKS) har varit ett omfattande samhällsplaneringsprojekt. Det har handlat om att bygga ett nytt sjukhus i världsklass och om att reformera sjukvården i regionen – en ny byggnad för en ny organisation. Det urbana sjukhuset har även varit en viktig komponent i stadsutvecklingsprojektet Hagastaden och i utvecklingen av ett regionalt kluster i världsklass. För att förstå ett megaprojekt som NKS är det viktigt att sätta in det i ett vidare samhälleligt sammanhang men också i den lokala och regionala kontext det är sprunget ur. Denna här rapporten redovisar resultat från en rumslig analys av detta samhällsplaneringsprojekt. I analysen har fokus varit dels på kontextens betydelse, dels på de olika typer av rumsliga föreställningar och fysiska åtgärder som har underbyggt planeringen av NKS och stadsdelen Hagastaden., Framtidens universitetssjukhus. Beslut om Nya Karolinska Solna

Turism ses numera som en motor för både lokal och regional utveckling och tillväxt, inte minst i perifera områden. Det pågår en förändring i det turistiska rummet då allt fler starka destinationer skapas och destinationsbegreppet har därav blivit centralt i besöksnäringens utveckling. Destinationsutveckling kräver samverkan och privata turismaktörer är beroende av offentliga aktörer, då de ger förutsättningar och villkor för deras verksamhet. Samverkan inom en destination anses öka kunskapsutbyte, innovation och konkurrenskraft. Aktörer som samverkar är generellt starkare än enskilda aktörer som nödvändigtvis inte har samma möjlighet till samverkan på grund av exempelvis geografiskt läge eller brist på resurser. Förutsättningarna för utveckling och stöd kan därav variera mellan besöksnäringens aktörer. Denna kvalitativa uppsats syftar till att undersöka hur rollfördelning och samverkan mellan privata och offentliga aktörer ser ut i och utanför destinationer. Detta undersöks genom en fallstudie av region Jämtland Härjedalen, där Wikners i Persåsen utgör ett typexempel på en mindre aktör i periferin som inte är formellt knuten till en specifik destination. Utifrån ett målinriktat urval har semistrukturerade samt skriftliga intervjuer via frågeformulär genomförts med representanter från nationell, regional, kommunal och lokal nivå. Detta för att belysa samtliga nivåers perspektiv på besöksnäringens utveckling i regionen. Resultatet tyder på att samverkansklimatet inom regionen är bra generellt. Dock finns det flertalet mindre aktörer som ställs inför utmaningar då man allt mer arbetar strategiskt utifrån destinationsperspektivet, vilket förutsätter en samverkan mellan flera aktörer. Det har även uppstått ett dilemma gällande ansvaret för den regionala marknadsföringen av besöksnäringen., 2020-06-08

Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunpolitiker i Kalmar län upplever möjligheterna att påverka den regionala utvecklingen i länet. Regional utveckling handlar om att skapa hållbar tillväxt i alla delar av EU och omsätts genom de nationella och regionala utvecklingsstrategierna. Sedan den 1 januari 2019 har samtliga tidigare landsting omvandlats till regioner med ansvar för regional utveckling. Många små kommuner saknar dock resurser att satsa på regional utveckling då demografiska och strukturella förändringar har bidragit till en ökad utflyttning och sämre ekonomi. Uppsatsen antar en explorativ ansats och genom semi-strukturerade intervjuer med tre av länets kommunstyrelseordförande försöker studien besvara frågan om kommunernas möjligheter att påverka den regionala utvecklingspolitiken har förändrats efter den 1 januari 2019. De empiriska resultaten bekräftar mycket av den tidigare forskningen och visar att kommunerna inte har tillräckliga resurser att satsa på regional utveckling. Studien visar också vikten av ett tydligt regionalt ledarskap och att regional utveckling till stora delar handlar om infrastruktur för en liten kommun.

Denna masteruppsats undersöker vilka intressen det är som formar den regionala utvecklingsplaneringen utifrån ett perspektiv av regionförstoring och hållbar mobilitet. Globaliseringen har resulterat i att konkurrensen om förutsättande faktorer för en ekonomisk tillväxt idag sker mellan regioner. Regioner har således genom den regionala utvecklingsplaneringen identifierats till att vara nyckelaktörer för att erhålla ekonomisk tillväxt. En strategi för detta är regionförstoring då en utvidgad geografisk funktionalitet stärker den regionala konkurrenskraften gentemot andra regioner. Parallellt har regioner identifierats till att vara nyckelaktörer för en omställning till ett hållbart mobilitetsparadigm vilket står i konflikt med det ökade transportarbetet som orsakas av regionförstoring. Detta innebär att avvägningar behöver göras inom den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån hur regioner uttrycker och hanterar den konflikterande relationen mellan regionförstoring och hållbar mobilitet syftar studien till att undersöka vilka intressen det är som styr den regionala utvecklingsplaneringen och då även formar hur samhället utvecklas. Genom strategi- och policydokument som är vägledande för regional utveckling har den regionala utvecklingsplaneringen i Region Jönköpings län, Region Örebro län och Region Östergötland studerats. Slutsatserna påvisar hur kombinationen av den regionala utvecklingsplaneringsprocessens begränsade utrymme för medborgardeltagande och betydelsen som det regionala näringslivet tilldelas för att säkra regionens konkurrenskraft och överlevnad har resulterat i att näringslivets intressen konsekvent tillgodoses inom den regionala utvecklingsplaneringen. Studiens slutsatser stärker befintlig forskning om hur en tillväxtorienterad utveckling riskerar att cementera strukturer som ekologiskt påfrestande transportvanor, de traditionella könsrollerna och socioekonomisk segregation. Avslutningsvis påvisas även studiens slutsatser ett behov av att nyansera

Nordens befolkningsstruktur är under förändring. En åldrande befolkning, migration och urbanise-ring leder till utmaningar för såväl arbetsmarkna-den som välfärden i stort. Den könssegregerade arbetsmarknaden, det traditionellt ojämställda omsorgsansvaret och kvinnor och mäns olika flyttmönster, gör det till utmaningar som det är angeläget att belysa utifrån genusperspektiv. Syftet med denna rapport är att på en övergripande nivå sammanställa kunskap som finns om den demografiska utvecklingen i Norden, utmaningar kopplade till den och särskilt visa på genusperspek-tivets tillämpning och betydelse för frågorna.Utmaningarna återfinns i hela Norden, men präglas av regionala förutsättningar och skillnader mellan rurala och urbana områden. Därför har rapporten särskilt fokus på frågor om regionala utvecklings- och policyfrågor kopplat till demografi och urbanisering. Frågeställningar inom temat handlar bland annat om mobilitet, pendling, försörjningsstrategier samt regionala utvecklings-strategier. Underlaget till kunskapsöversikten har hämtats från både policydokument och forskning.

Det här examensarbetet har identifierat möjligheter och begränsningar för att främja en hållbar plaståtervinning i den skånska plastindustrin, på uppdrag av Region Skåne. Analysen har gjorts med hjälp av ramverket teknologiska innovationssystem (TIS), som syftar till att identifiera de systemsvagheter som kräver politiska åtgärder för att stärka TIS:ets prestanda. Aktörerna i den skånska plastindustrin har lång erfarenhet av att använda internt spill, men den skånska återanvändningen av konsumentplast (PCR) och industriplast (PIR) är mer begränsad. I den skånska plaståtervinningsindustrin sker insamling, sortering och regranulering av PCR och PIR, men ingen tvättning av plastavfallet sker inom de skånska gränser (än). Det saknas en tydlig definierad marknadsplats för den återvunna plasten, eftersom aktörerna inte har kännedom om varandra. Legitimiteten för återvunnen plast påverkas starkt av tekniska hinder och osäkerheten om kemikalieinnehållet i produkter. Det sociala kapitalet i TIS:et begränsas av det låga förtroendet som finns mellan politiker och industrins aktörer vilket skapar oro inom industrin. På den regionala nivån identifierades två systemsvagheter: I Skåne finns det ingen verksamhet av tvätt och malning. Det finns också en brist på teknisk arbetskraft som riskerar att hindra den tekniska innovationen inom TIS:et. Nationellt begränsas TIS:ets prestanda av två systemsvagheter: att det saknas en långsiktig nationell plaststrategi och att det finns ett svagt förtroende mellan industrin och offentliga aktörer. Den första åtgärden som rapporten kommer fram till för att stärka TIS:ets prestanda är att starta nätverk, i vilket TIS-aktörerna kan identifiera brister, skapa nya affärsområden och sprida kunskap. Offentliga stödfunktioner behöver också inrättas, där offentliga aktörer kan ge stöd och premiera cirkulärt tänkande inom industrin, skapa mötesplatser och underlätta tillståndsprocesser för att stärka den regionala innovationen. För att åtgärda de teknisk, This master thesis has identified possibilities and limitations of plastic recycling in the plastic industry of Scania. The analysis has been done by using the concept of technological innovation systems (TIS), which aims to identify system weaknesses that require political measures to strengthen the performance of the TIS. The actors in the plastic industry of Scania has long experience of using internal waste, but the usage of industrial waste (PIR) and commercial waste (PCR) is more limited. In Scania, collection, sorting and granulation of PCR and PIR takes place. However, no washing of the plastic waste occurs in Scania (yet). A clearly defined market for the recycled plastic does not exist, since the actors are unaware of each other. The legitimacy for the recycled plastics is strongly affected by technical barriers and uncertainty of the chemical content of the products. The social capital in the TIS is limited by a lack of trust between the industry and the policy makers, which causes concern within the industry regarding the future of recycled plastics. Two system weaknesses were identified on a regional level. In Scania there is no washing and grinding of plastic waste. There is also a deficit of technical labour which risks blocking the innovation within the TIS. On a national level, the TIS is limited by the lack of trust between the industry and public actors and the absence of a national plastic strategy. The first measure to strengthen the performance of the TIS is to create networks. Within networks, the actors of the TIS can identify problems, identify new products and diffuse knowledge. Public support functions should be implemented where public actors, such as municipalities and county councils, can support and reward circularity within the industry and aid the actors with legislative matters. There needs to be a support to research and development, e.g. by financial support to projects and research. A national plastic strategy is required, which