Search

This essay examines the theories of Critical Race Theory (CRT) and Queer Legal Studies (QLS). CRT scholars argue that racism is not simply the product of individual prejudice but is also embedded in the legal system and other institutions. QLS scholars argue that LGBTQ+ people are subject to discrimination on the basis of their sexual orientation and gender identity, and that the law must be reformed to protect their rights. The first part provides a theoretical and historical background to the theories. The second part presents an empirical study of the theories' impact on Swedish law. The third part analyzes the Swedish constitutional provision on discrimination RF 2:12, with a focus on race and sexual orientation. The fourth part provides a practical analysis of Swedish court cases using the theories' methods. The fifth and final part discusses the theories' potential for the future of Swedish law. The Swedish development of anti-discrimination legislation can be understood through Hübinette and Lundström's periodization of Swedish race relations and proposes a future period of "White Understanding" and argues that the Swedish self-image is still influenced by the politics of the 20th century. The essay finds that the shame of the racist policies of the past has influenced the language of Swedish legislation. More importantly, the essay finds that the interests of the state have been prioritized over the interests of minorities. The empirical study found that the theories have had little impact on Swedish legal sources. However, the theories had a brief period of increased influence between 2004 and 2008. It also found that the theories have had some influence on the Swedish Supreme Court, as evidenced by the cases of Skattefjällsdomen and Girjasdomen.

2024 års upplaga av Juridiska fakultetens årsbok De lege uppmärksammar regeringsformens 50-årsjubileum. I boken behandlas utvalda konstitutionella teman av ett antal författare. Flera av bidragen har en historisk vinkling och söker fånga transformativa perioder i svensk författningshistoria och den författningspolitiska utvecklingen. Medverkande författareThomas Bull, Marianne Dahlén, Bruno Debaenst, Anders Eka, Victoria Enkvist, Sandra Friberg, Linnea Gullholmer, Mikael Hansson, Johan Hirschfeldt, Anna Jonsson Cornell, Karin Leijon, Lotta Lerwall, Anna-Sara Lind, Joakim Nergelius, Mikael Ruotsi, Caroline Taube, Olof Wilske, Inger Österdahl.

Vägen till regeringsformen har varit långt ifrån självklar när det gäller fri- och rättigheter. Detta gäller inte minst rätten till utbildning, trots att rätten till utbildning anses vara en viktig del i demokratins bevarande. I kapitlet ges en historisk tillbakablick över införandet av rätten till utbildning i regeringsformen. I texten diskuteras relationen mellan utbildning och demokrati och vad skolans s.k. demokratiuppdrag inbegriper. Frågan är om det finns skäl att utvidga regeringsformens bestämmelse om rätten till utbildning.

Artikeln behandlar den framväxten av en ny svensk författningskultur när 1974 års regeringsform nu har blivit 50 år gammal. I texten behandlar frågor av vad en författningskultur är och på vilket sätt den har blivit starkare i Sverige sedan regeringsformens tillkomst, bland annat på grund av starkare fri- och rättighetsskydd och ökat intresse för konstitutionella frågor i undervisning och forskning.

This public law study aims to analyze abstract norm review in Sweden and Azerbaijan, conducted byspecific entities – the Swedish Council on Legislation (Lagrådet) and the Constitutional Court ofAzerbaijan, respectively. The primary focus is to examine and compare the approaches of Lagrådet andthe Azerbaijani Constitutional Court in abstract norm control.In this essay, a comparison is made between abstract norm review in Sweden and Azerbaijan, revealingsimilarities in purpose but significant differences in the powers and the binding nature of decisions.Historically, Sweden has undergone a longer constitutional development, while Azerbaijan hasundergone changes following its independence from the Soviet Union, which is noticeable throughvarious historical and political contexts shaping their norm review processes.In practice, Lagrådet in Sweden plays an advisory role during the legislative process. Although itsadvice carries significant weight, the final decision to follow or deviate from these recommendationslies with the government. Meanwhile, the Constitutional Court in Azerbaijan possesses direct legallybinding authority over its decisions, which affect all organs and individuals in the country.The difference in independence and legitimacy between these institutions is reflected in their impact onlegislation. Despite its active role, Lagrådet is subordinate to the government's decisions. Meanwhile,the Constitutional Court in Azerbaijan has a more independent and tangible influence on legislation.

ättsstatens principer är en grundläggande del av det svenska statsskicket, en central del av EU:s kärnvärden och en förutsättning för internationella relationer stater emellan. På samtliga dessa nivåer framhålls vikten av att rättsstatens principer upprätthålls för att uppnå och skydda andra värden såsom demokrati, fri- och rättigheter och hållbar utveckling. Boken förklarar rättsstatens olika beståndsdelar och relevans, samt hur rättsstaten definieras och kommer till användning på internationell, europeisk och svensk nivå. I boken redogörs för de mest väsentliga aktörerna på de olika nivåerna, vilka betoningar och prioriteringar dessa har vad gäller rättsstatsprincipens innehåll, samt hur de relaterar, kommunicerar och på andra sätt interagerar med varandra. Författarna har en lång och bred erfarenhet av rättsstatsfrågor kopplat till både praktik och teori. Medverkande författare: Anna Jonsson Cornell, Per Bergling, Erik Wennerström och Richard Sannerholm

Händelserna kring den sista i en serie av revolutionära förändringar i Sverige under 1809 är temat för Leif Lewins bok Ödesåret 1809. Lewins bok syftar till en kontrafaktisk historieskrivning. Recensionen diskuterar Lewins angreppssätt och framställningen i tre teman., Title in Web of Science: The fateful year 1809: how Sweden's history could have turned out differently

Konflikter gällande egendomsskydd aktualiseras ofta i dagens samhälle. Skyddet för den enskildas egendom finns reglerat i en av Sveriges grundlagar men egendomsskyddet är inte absolut utan kan behöva stå tillbaka för angelägna allmänna intressen. Enligt proportionalitetsprincipen ska balans råda mellan vad den enskilda förlorar och det som det allmänna vinner. Sverige är genom europakonventionen bunden att tillämpa dess bestämmelser om äganderätt som lag. Syftet med denna uppsats har varit att utreda vad egendomsskyddet innebär, hur skyddet har utvecklats över tid samt hur NJA 2018 s. 753 ”parkfastigheten” har påverkat andra rättsområden avseende skyddet för den enskildas egendom. För att uppnå uppsatsens syfte har den rättsdogmatiska metoden använts, vilken tar sin utgångspunkt i att studera de allmänt accepterade rättskällorna. Av resultatet framgår att det aktuella rättsfallet från Högsta domstolen (HD) spelat en viktig roll avseende ett förstärkt egendomsskydd i Sverige om än det på olika rättsområden har skett på varierande sätt.

Kriminalpolitiken och det stigande gängvåldet var bland de mest diskuterade frågorna inför valet 2022 i Sverige. I syfte att lösa dessa problem sökte politiker och media vägledning i den danska lagstiftningen. Efter valet ingicks Tidöavtalet, en partiöverskridande överenskommelse i syfte att bilda regeringsunderlag. I avtalet föreslogs en kriminalisering av deltagande i kriminella gäng. Uppsatsen belyser och jämför den svenska och danska föreningsfriheten med utgångspunkt i huruvida den ovan nämnda kriminaliseringen är möjlig att genomföra i de båda länderna. Uppsatsen landar i slutsatsen att den danska föreningsfriheten är avsevärt svagare jämfört med den svenska. Föreningsfriheten i Sverige är svår att inskränka, endast för ett fåtal syften är en inskränkning tillåten. I kontrast till den svenska lagstiftaren har den danska relativt mycket frihet att begränsa föreningsfriheten. Den danska lagstiftaren är främst begränsad av den Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter (EKMR). Uppsatsen spekulerar att ett tvång för lagstiftaren att redovisa ändamål med inskränkande lagstiftning inte nödvändigtvis bara kan uttydas i regeringsformen utan även i art. 11 EKMR. Slutligen krävs det troligen en grundlagsändring för att kunna genomföra Tidöavtalets kriminalisering i Sverige. I Danmark finns alla rättsmedel som behövs för att kunna genomföra en sådan kriminalisering., The criminal policy and the rising gang violence were among the most debated issues leading up to the 2022 election in Sweden. In order to address these problems, politicians and the media sought guidance from Danish legislation. After the election, the Tidö Agreement was concluded, a cross-party agreement aimed at forming a government coalition. The agreement proposed the criminalization of participation in criminal gangs. This essay highlights and compares the Swedish and Danish freedom of association, based on whether the aforementioned criminalization is possible to implement in both countries. The essay concludes that the Danish freedom of association is significantly weaker compared to the Swedish one. The freedom of association in Sweden is difficult to restrict, as limitations are only allowed for a few specific purposes. In contrast to the Swedish legislator, the Danish legislator has relatively more freedom to restrict it. The Danish legislature is primarily constrained by the European Convention of the Human Rights (ECHR). The essay speculates that an obligation for the legislator to justify restrictive legislation may not only exist in the Instrument of Government, but also in Article 11 of the ECHR. Finally, implementing the criminalization proposed in the Tidö Agreement likely requires a constitutional amendment in Sweden. In Denmark, all necessary legal remedies are already available for such criminalization to be enacted.

Denna uppsats behandlar frågan om religionsfriheten i 2 kap. 1 § första styck-et 6 regeringsformen (RF) borde omformuleras till en relativ rättighet. Den positiva religionsfriheten i RF är idag reglerad som en absolut rättighet, alltså en rättighet som inte får inskränkas, och beskrivs i lagtexten som frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. I förarbetena anges dock att religionsfriheten innebär ett förbud mot normgivning som negativt särbehandlar vissa former av religionsutövning. Några positiva rättigheter beskrivs inte alls. Dessutom anges att övriga opinionsfriheter får begränsas trots att de utövas i religiösa sammanhang. Den positiva religionsfriheten skyddas utöver regeringsformens reglering även i artikel 9 i den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Där skyddas rät-ten att ha och byta religion samt rätten att ensam eller med andra, enskilt eller offentligt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. Religionsfriheten i EKMR är begränsningsbar men begränsande lagstiftning måste uppfylla krav på ändamålsenlighet, proportionalitet och nödvändighet. Regelverken i RF och EKMR är tänkta att komplettera varandra så att det starkaste rättighetsskyddet alltid ska gälla. Det finns flera problem med att religionsfriheten är utformad som en absolut rättighet i RF. Ett sådant är att den absoluta regleringen ger en missvisande bild av skyddets omfattning. Att religionsfriheten endast ska tolkas som ett förbud mot diskriminerande föreskrifter och att andra opinionsfriheter kan begränsas trots att de utövas i religiösa sammanhang framgår inte förrän vid en läsning av förarbetena. Detta gör att Sveriges invånare, som är de som ska åtnjuta grundlagens skydd, riskerar att vaggas in i en falsk trygghet i att religionsfriheten aldrig kan inskränkas. Ytterligare ett problem med den absoluta regleringen är att den är svår att kombinera med reli, The purpose of this essay is to examine whether the freedom of religion found in the 2 chapter 1 § in the Instrument of Government should be rephrased as a relative right (a right which can be restricted). Today, the positive right of the freedom of religion is regulated as an absolute right which means it can’t be restricted. In the Instrument of Government, it is described as freedom to exercise one’s religion, alone or in company with others. In contrast, the free-dom of religion is according to the legislative history meant to be understood as a prohibition against regulations which disfavors certain types of religious practices. No positive rights are defined. In addition, it is stated in the legislative history that the other freedoms in the article, such as freedom of speech, can be restricted even though they are exercised in a religious context. The positive right of the freedom of religion is also protected by the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (ECHR). Article 9 of the ECHR protects the right to have and to change one’s religion and the right to, alone or in community with others, and in private or in public, manifest one’s religion in worship, teaching, practice and observance. It is permitted under the ECHR to restrict the freedom of religion through legislation, but the restrictions must pursue a legitimate aim and be proportionate and necessary. The regulations in the Instrument of Government and the ECHR are meant be complementary to each other to always ensure the most extensive protection of the freedom of religion. The fact that the freedom of religion is regulated as an absolute right in the Instrument of Government causes several problems. Firstly, it causes a mis-leading conception of the scope of the right. It is not apparent until one reads the legislative history that the freedom of religion should be interpreted as a prohibition against discriminatory regulations and that other rights in the same artic

The study’s ambition is to examine the order of reimbursement of legal costs in the administrative law procedure and how it compels to the right of a fair trial. In particular, the ruling by the Supreme administrative court (HFD 2022 ref. 10) will be exposed and criticized. The paper uses a critical legal dogmatic method. In the administrative procedure, the principle of set-off applies, which means that each side bear their own legal costs. The prominent role of the court has been motivated as the purpose of this system. According to legal writings the change of the system from a one-party process to a two-party process has caused the system to take a step towards an accusatory procedure, where there is a greater need for counsel. The current order refers to the rules on damages for a person who wants cov-erage for their legal costs. It requires a lot for the public to be negligent ac-cording to the culpability assessment in Ch. 3 art. 2 of the Tort Liability Act. According to legislative history, it is not enough that the application of the law is incorrect. Only obviously incorrect application of the law can establish lia-bility for damages. When the application of the law does not guarantee an ab-solute right, the assessment of the public’s culpability is, on the other hand, not as generous. Then it’s likely that responsibility will be demanded. From practice, it appears that it may be against the right to a fair trial not to have one’s legal costs reimbursed by the public as a winning individual party. However, the costs must be justified in terms of the nature and value of the case. Compensation does not have to be awarded in the same process to which the cost relates, but one should not be faced with difficulties in another process to get these justified costs reimbursed. The Supreme Administrative Court’s decision of rejection is considered con-trary to the right to a fair trial because of the difficulty to get one’s legal costs reimbursed through damages. I, Uppsatsen syftar till att utreda ersättningssystemet av rättegångskostnader i förvaltningsprocessen och hur väl det stämmer överens med rätten till en rätt-vis rättegång. Särskilt kommer avgörandet HFD 2022 ref. 10 att redogöras för och kritiseras. Arbetet tillämpar en kritisk rättsdogmatisk metod. I förvaltningsprocessen gäller som huvudregel kvittningsprincipen, som inne-bär att parterna bär sina egna rättegångskostnader. Officialprincipens framträ-dande roll i förvaltningsprocessen har motiverat en sådan ordning. Förvalt-ningsprocesslagen har gått från en enpartsprocess till en tvåpartsprocess. En-ligt den juridiska litteraturen är det ett steg bort från officialprincipen mot en process präglad av förhandlingsprincipen, där större behov av ombud finns. För en enskild som önskar söka ersättning för sina rättegångskostnader mot det allmänna är i nuvarande ordning hänvisad till reglerna om skadestånd. Kraven för att det allmänna ska anses vårdslösa enligt vållandebedömningen i 3 kap. 2 § skadeståndslagen är högt ställda. Av förarbetena att döma räcker det inte att rättstillämpningen är felaktig, utan enbart uppenbart oriktiga rätts-tillämpningar kan grunda skadeståndsansvar. När rättstillämpningen inte ga-ranterar en absolut rättighet är bedömningen av det allmännas vållande däre-mot inte lika generös. Då är det sannolikt att ansvar ska utkrävas. Av praxis framgår det att det kan strida mot rätten till en rättvis rättegång att inte få sina rättegångskostnader ersatta av det allmänna som vinnande, enskild part. Kostnaderna ska emellertid vara befogade sett till målets beskaffenhet och till målets värde. Ersättning behöver inte dömas ut i samma process som kostnaderna hänför sig till, men det ska inom ramen för en annan process inte vara svårt att få dessa befogade kostnader ersatta. Högsta förvaltningsdomstolens avvisningsbeslut har ansetts strida mot rätten till en rättvis rättegång, till följd av att det genom skadestånd varit svårt att få sina rättegångskostnader

The Swedish constitution features a uniquely limited role of the King or Queen Regnant as Head of State among the European monarchies. Other constitutionalmonarchies, including the Scandinavian neighbouring countries of Denmark andNorway, award the Head of State certain formal legal powers. Contrastingly, theSwedish Head of State has no such role. Under the 1974 Instrument of Government, the King or Queen Regnant is intended to have merely a symbolical function. This contribution aims at exploring how this ambition is realised in the constitutional reality. The focus is thus on the legal constitutional aspects. The main aim of the article is to identify the legal role of the Head of State in the contemporary Swedishconstitutional monarchy.

Artikeln diskuterar och problematiserar Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2022 ref. 10. I rättsfallet slår HFD fast att enskilda inte har rätt till ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsdomstol inte kan medges på grund av den så kallade kvittningsprincipen. Rätten till rättvis rättegång i regeringsformen ändrar inte denna bedömning. Målet avgjordes i plenum och en stor minoritet hade en skiljaktig mening.

The topic that will be presented in the following paper intends to analyse whether the tools given in the Swedish constitution can be seen as sufficient in the light of the ever-changing political landscape. Due to the recent delays in the Swedish process of government formation it is relevant to examine whether this could be caused by constitutional regulations that are no longer useful due to a change in the political field. The topic is highly relevant because it is currently, in the fall of 2021, an ongoing process. The governmental formation process will be the centre of attention in this paper. The process will be analysed on the basis of legal text along with relevant literature. Through a legal investigation and a historical and theoretical overview the aim is to determine whether the tools given in the current constitution can be deemed sufficient when considering an ever-changing political landscape. The most important conclusion is that the interest of fairness must constantly be weighed against the interest of effectiveness. Therefore, the conflict of interest that can arise between these two phenomenons will come to be the deciding factor when determining whether the current constitution can be deemed sufficient or not. From a historical point of view the main question of the paper can be answered with a yes, the tools in the current constitution can be seen as sufficient. This conclusion is based on the fact that so far all crises in governmental formations have been solved by using the tools given in the constitution. But whether the tools can be deemed sufficient in a political landscape that keeps on changing is questionable, it depends on what importance is given to fairness and efficiency respectively.

Public liability regarding violations of the European Convention on HumanRights (ECHR) in Sweden is a given fact; member states, including Sweden, responsiblefor such violations are liable to compensate the individuals whoserights have been violated. Since 2014, a right to compensation for certain stateviolations of the second chapter – the human rights chapter – in the Instrumentof Government (1974:152), one of Sweden’s constitutional laws, has been establishedin case law. In 2020, a Swedish Government Official Report was published,which examined whether a basis for compensation should be establishedin the Tort Liability Act (1972:207) for violations in general of the second chapterof the Instrument of Government. The parliamentary committee investigatingthe matter concluded that such a basis should be established as it wouldstrengthen legal certainty and increase the state’s accountability for violations ofhuman rights stated within the constitution. However, as the inquiry was limitedto the second chapter of the Instrument of Government, the question of thestate’s liability concerning violations of other chapters in the Instrument of Governmentremains unanswered.This thesis examines the state’s liability in violations of certain articles in thefirst chapter of the Instrument of Government from a public law perspective,using a legal doctrinal method. Accountability in this thesis is not limited to tortsand therefore include other ways to attain non-pecuniary reparation, as torts isthe last resort for individuals in terms of effective remedies. To examine suchaccountability, the thesis firstly surveys the evolution of public liability in violationsof the second chapter of the Instrument of Government, which is basedon obligations following the ECHR. Secondly, application of Articles 1, 2 and 9in the first chapter of the Instrument of Government is accounted for. Thirdly,the relation between principles and rights within the first chapter of the Instrumentof Governme

The purpose of this study is based on a implementation theoretical perspective, to understand, want, and be able to study the conditions for social studies and science teachers at the upper secondary school level to implement the content of The Instrument of Government on freedom of speech, freedom of opinion and discrimination. The study is based on the political scientist Lennart Lundqvist’s implementation theory of understanding, will and ability. To fulfill this purpose, we have conducted eight semi-structured interviews, which consists of four social studies teachers and four science teachers. Based on the material we received through the eight interviews, we can conclude that not all teachers that participated in this study understand the content on freedom of speech, freedom of opinion and discrimination. All teachers described through their self- image a will to implement the content of The Instrument of Government on freedom of speech, freedom of opinion and discrimination when they handle value conflicts. Even though many teachers haven’t experienced discrimination in value conflicts it is still important to work with it. The teachers had the knowledge in common as the main factor which enabled them to implement.

In 2018, the Swedish Supreme Administrative Court ruled that it is permitted for municipalities to issue local bans on begging. Since then, fifteen municipalities in Sweden have issued bans on begging, with reference to beggars disturbing the public order. The bans on begging have however been disputed. In January 2021, the ECHR issued a ruling in which it stated that it is a human right to beg according to the ECHR, and that a relatively strict ban on begging in Switzerland was not compatible with the ECHR. In this thesis, with the help of the legal dogmatic method, municipalities’ right to issue bans on begging and what the bans may include is examined. It is examined from a legislative perspective and in relation to the public order act, to the right to private life stated in the ECHR, and in relation to the right to freedom of expression stated in the Swedish constitution as well as and in the ECHR. The essay also examines how the current bans on begging relate to what is found about the municipalities’ right to issue bans on begging. The conclusion of the thesis is that the regulation of begging bans is largely unclear. Furthermore, the political situation in a municipality may affect the bans on begging. This may lead to large differences between the municipalities. The following is however found about the regulation on bans on begging. A ban on begging must be aimed at maintaining public order. What lies in that concept is not clear, but it is clear that all kinds of begging in all places do not disturb public order. Since the European Court of Justice's ruling, it is clear that the ECHR limits municipalities' right to issue a ban on begging. This means that the bans on begging must be proportionate and that beggars’ vulnerability must be taken into account. Furthermore, there are many indications that begging is covered by the freedom of expression in the Swedish constitution as well as in the ECHR. Freedom of expression states that political expressions rec, År 2018 fastslog Högsta förvaltningsdomstolen att det är tillåtet för kommuner att utfärda lokala tiggeriförbud. Sedan dess har femton kommuner i Sverige utfärdat tiggeriförbud, med hänvisning till att tiggare stör den allmänna ordningen. Tiggeriförbuds vara eller icke-vara är dock omdiskuterad. I januari 2021 meddelade Europadomstolen en dom i vilken den konstaterade att det är en mänsklig rättighet att tigga enligt EKMR, och att ett relativt strängt tiggeriförbud i Schweiz inte var förenligt med EKMR. I denna uppsats undersöks, med hjälp av den rättsdogmatiska metoden, kommuners utrymme att utfärda tiggeriförbud, däribland vad tiggeriförbud kan ha för innehåll och utformning. Kommuners utrymme att utfärda tiggeriförbud undersöks ur ett normgivningsperspektiv och i förhållande till ordningslagen, samt till rätten till privatliv i EKMR och rätten till yttrandefrihet i dels RF, dels EKMR. Vidare undersöks hur de rådande tiggeriförbuden förhåller sig till detta utrymme. I uppsatsen framgår att rättsläget till stor del är oklart. Vidare, kan det politiska läget i en kommun påverka utfärdandet av tiggeriförbud, vilket kan leda till skillnader mellan kommunerna. Vad som kan konstateras angående rättsläget är i huvudsak följande. Tiggeriförbuden måste syfta till att upprätthålla allmän ordning. Vad som ligger i det begreppet är oklart, men det är klart att alla sorters tiggeri på alla platser inte stör den allmänna ordningen. Sedan Europadomstolens dom är det klart att EKMR begränsar kommuners utrymme att utfärda tiggeriförbud, bland annat genom att förbuden måste vara proportionerliga och att tiggarens utsatta situation måste beaktas. Vidare, konstateras att mycket tyder på att tiggeri omfattas av yttrandefriheten i RF och EKMR. Yttrandefriheten innebär att politiska yttranden erhåller ett särskilt starkt skydd. Eventuellt utgör tiggeri ett politiskt yttrande, och i så fall är det under väldigt få omständigheter tillåtet att begränsa tiggeri. Vad gäller hur de rådande ti

The state administration is the last link in the chain of assignments and responsibilities, where the people vote for a parliament, which elects a prime minister, who appoints a government whose subordinate state administration must ensure that its policies are implemented. If you turn it around, the state administration is responsible to the government, the government to the parliament and the parliament to the people. The purpose of this study is to investigate how the process of accountability in the Swedish administration looks like and if it works as intended. To investigate this, I have analyzed the National Agency for Education and their responsibility for Swedish results in the Pisa survey 2018 and the transfer of the Swedish Social Insurance Agency's director general. The results of the study show that the Swedish constitution presupposes that there is a connection between power and responsibility, which is highlighted as an advantage in relation to other systems as it contributes to increased clarity about how power is distributed. On the other hand, these advantages are counteracted by the fact that recurring informal contacts between authorities and ministries are encountered, which creates ambiguities when responsibility is to be demanded.

Crime and disorderly conduct, which are affecting Swedish retail trade, have been a problem in which several preventive measures have been taken. The store owners right to property is violated as a result of the problem with crime in the retail trade. On March 1, 2021, law (2021:34) about admissibility to stores (“tillträdesförbudslagen”) came into force. The law means that a restraining order combined with criminal liability can be issued against individuals who are deemed to be at risk of committing a crime inside a store. The law about admissibility to stores is an individual, punishable prohibition that differs from regular penal law due to the nature of the prohibition as it is directed at individuals. This thesis therefore examines how law about admissibility to stores relates to the criteria applied within regular criminalization in penal law. This is done with the help of doctrinal legal methodology and a theoretical assumption that criminalization must take place on established grounds in order to be accepted within the principle of rule of law. Based on a critical evaluation of the criteria set out in penal law this thesis shows that the law about admissibility to stores does not achieve these criteria particularly well. The law about admissibility to stores, and other individual, punishable prohibitions, should be regarded as a separate criminalization technique. This technique should be used to deal with behaviors that are particularly intrusive and are difficult to access with a standard criminalization procedure or other sanctions. Due to the restrictive nature of the law about admissibility to stores, the constitutionally protected right to freedom of movement is restricted. This thesis therefore examines whether the law meets the principal of proportionality that is set in the Instrument of Government for such a restriction. Based on an assessment of the law, in light of the proportionality principle, it can be concluded that the law about admissibil, Tillgreppsbrottslighet och ordningsstörningar som sker i svensk detaljhandel är en mångårig problematik som det vidtagits åtskilliga åtgärder gentemot. Butiksägares egendomsrätt kränks till följd av tillgreppsbrottslighet inom detaljhandeln. Den 1 mars 2021 trädde lag (2021:34) om tillträdesförbud till butik (”tillträdesförbudslagen”) i kraft. Lagen innebär att tillträdesförbud förenat med straffansvar kan utfärdas mot enskilda individer som bedöms löpa risk att begå brott inne i en butik. Tillträdesförbudslagen är ett exempel på ett straffsanktionerat individuellt förbud, vilket skiljer sig från generell kriminalisering genom förbudens karaktär som riktat mot enskilda individer. Uppsatsen undersöker därav hur tillträdesförbudslagen förhåller sig till de kriterier som tillämpas vid generell kriminalisering. Detta görs med hjälp av den rättsdogmatiska metoden och ett teoretiskt antagande att kriminalisering ska ske på etablerade grunder för att vara rättssäker. Utifrån en granskning av vilka kriterier som uppställs vid kriminalisering visar framställningen att tillträdesförbudslagen inte uppfyller dessa kriterier särskilt väl. Tillträdesförbudslagen, och andra straffsanktionerade individuella förbud, bör betraktas som en egen kriminaliseringsteknik. Denna kriminaliseringsteknik bör användas för att träffa beteenden som är särskilt integritetskränkande och svåråtkomliga med ett vanligt kriminaliseringsförfarande eller andra sanktioner. Vidare är det ett betydelsefullt inslag i uppsatsen att uppmärksamma tillträdesförbudslagens inskränkande karaktär av den grundlagsskyddade rörelsefriheten. Till följd av detta görs en bedömning avseende proportionalitetskravet som uppställs för en godtagbar inskränkning av rätten att röra sig fritt i 2 kap. 21 § regeringsformen. Utifrån en bedömning av tillträdesförbudslagen, mot bakgrund av proportionalitetskravet, kan slutsatsen dras att tillträdesförbudslagen inte är en oproportionerlig inskränkning av den enskilde individens rätt a

This thesis is arguing that Sweden needs to change the legislation for how the constitution can be changed, to maintain democracy and strengthen the constitutionalism in the country. The argument is based on the fact that the Swedish constitution is easy to change, and the time frame for a change is short if there is a political majority in the parliament. Constitutionalism is often connected with the rule of law, division of powers and constitutional courts, but is in this thesis mainly used as an idea of a restriction of the political majority to prevent misuse of the political power, but also as a tool to maintain democracy. The tension between democracy and constitutionalism is also discussed throughout the thesis to conclude if constitutionalism could be used without interfering with sovereignty of the people. A comparative study is done with Hungary, and the political development in the country is used as an example of the effect of a strong political majority without any boundaries. The countries similarities and differences are presented in relation to democracy and different types of legislation regarding constitutional change. A discussion is held on how constitutionalism can be used as a tool to maintain individual rights and democracy, but also if there are any negative consequences with a strong constitutionalism. The thesis is focusing on the regulation of constitutional change, since it is discussed that the way of changing the constitution is the truly important one to maintain a democratic country. But other aspects of constitutionalism are discussed as well. At the end of the thesis there is a suggestion to change the legislation for constitutional change in Sweden. All the suggestions are supposed to extend the time frame before changes can be made and make it more difficult to change the constitution with a strong political majority.

Från höger och vänster framträder just nu rörelser i Sverige och i många andra länder som anser sig tala för folket. Att all politisk makt utgår från folket kallas med ett hävdvunnet uttryck för folksuveränitet och är den självklara utgångspunkten i en demokrati. Men vilka är ”folket” i folkstyret? En förvirrande situation har uppstått där föreställningen om det suveräna folket underblåser kritiken mot demokratins, folkstyrets, organisering. Så hur kan och bör vi förstå demokratins löfte om att makten utgår från folket? All makt åt folket ger läsaren ögonöppnande perspektiv och redskap till ett kritiskt – och självkritiskt – granskande av demokratins mest grundläggande princip.

Publicerad 2021-11-07

Texten publicerades i Nerikes Allehanda den 5 december 2021.

I juli 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med uppdraget att utreda ett förbud mot rasistiska organisationer och deltagandet i sådana organisationer. Utredningen ska redovisa sina förslag i februari 2021. Uppdraget väcker intressanta och viktiga frågor om var gränsen går och var den bör gå för sådana rättigheter som föreningsfrihet och yttrandefrihet.

I turbulenta tider, då grundläggande rättigheter och begränsningar för maktutövning utmanas, ökar betydelsen av de gränser som den konstitutionella rätten ställer upp för utövandet av offentlig makt. Samtidigt blir det konstitutionellrättsliga läget allt mer komplext, inte minst på grund av europarättens inflytande. Konstitutionell rätt behandlar den konstitutionella rättens tre centrala teman: maktdelning och andra förutsättningar för utövande av offentlig makt, skyddet för grundläggande rättigheter samt rättsligt genomdrivande av konstitutionellrättsliga normer. Utifrån dessa tre teman behandlar författarna konstitutionella bestämmelser med ursprung i svensk nationell rätt, EU-rätten och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Boken är anpassad för att kunna användas som lärobok på juristutbildningen, men riktar sig också till en bredare publik. Konstitutionell rätt är relevant läsning för såväl erfarna jurister som läsare som är intresserade av konstitutionella frågor mer allmänt. Denna andra upplaga är påtagligt omarbetad och utvidgad.

Religionsfriheten är en omdebatterad rättighet runt om i världen. I Sverige har frågor om religionsfrihetens betydelse och gränser aktualiserats under senare år ur såväl ett politiskt som ett rättsligt perspektiv. I den här boken diskuteras religionsfriheten med utgångspunkt i olika rättighetsdokument (regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga). Religionsfrihetens innebörd, tolkning och räckvidd i respektive rättighetsdokument analyseras ingående liksom rättighetsdokumentens inbördes relation till varandra. Avgörande för religionsfriheten och hur skyddet i praktiken ser ut är var gränserna går för rättigheten, d.v.s. hur och under vilka former religionsfriheten kan begränsas samt hur olika argument balanseras mot varandra. Detta diskuteras ingående. Särskilda fokusområden är skola och hälso- och sjukvård och frågor som rör religion som kan tänkas uppkomma i dessa verksamheter. Exempel på frågor som behandlas i boken är vårdvägran av religiösa skäl, rätt att bära religiöst motiverad klädsel, föräldrars rätt att få sina religiösa övertygelser respekterade i skolan, rätt att starta konfessionella friskolor etc. Denna bok är ett bidrag till rättsvetenskapen med förhoppningen att skapa en ökad förståelse för religionsfriheten som sådan men också hur rättigheten definieras och tillämpas i olika sammanhang.

Prior to the millennium shift, references to fundamental rights when interpreting intellectual property law in doctrine were limited. However, the influence of fundamental rights has been on the rise in the past decade, notably in the context of freedom of expression and information and copyright law. In the early parts of 2013, the European Court of Human Rights issued two important judgements, where the possibilities of external limitations on copyright arose. Furthermore, the trend reached its peak in the summer of 2019, as three decisions were delivered by the Court of Justice of the European Union in an effort to define the boundaries between freedom of expression and information and copyright. In essence, the Luxembourg Court takes a liberal approach to the interpretation of copyright law in the light of fundamental rights as guaranteed in the Charter of Fundamental Rights in the European Union but does not consider it possible to limit copyright through external means, beyond the exhaustive list of exceptions and limitations of Article 5 of the Infosoc Directive. This thesis argues that, despite furthering the trend by allowing for a broad interpretation of copyright law when necessary, the three most recent decisions are in contrast with the two judgements from the Strasbourg Court. Thus, Swedish courts must interpret European court practice in a way that, in certain circumstances, goes beyond the codified exceptions and limitations in favour of fundamental rights. Further guidance for the application of these types of external limitations on copyright is, however, necessary, as the two European courts have yet to paint a complete picture of the constitutionalization of copyright law.

There has, for the past few decades, been an increasing tendency from states to hold social media and other information intermediaries liable for the illicit or undesirable speech of their users. Much less debated, however, has been the question of intermediary responsibility for the freedom of speech and information of internet users. In the EU, as well as the US, there are no clear legal safeguards for protecting freedom of speech on privately owned networking platforms – albeit the exponential growth of these platforms as spheres for public expression and discourse. This thesis argues that the content moderation practices and policies of some of the largest social media platforms, in several respects, correspond poorly to Swedish and European freedom of speech standards, as established in human rights law. Considering the rationale behind speech rights, as well as the increasing significance of social media for public discourse, the thesis suggests alternative legal measures to establish corporate responsibility and ensuring online freedom of speech.

Detta arbete visar en möjlig väg för skapandet av en utökad norm/lagprövning genom att öka lagrådets befogenheter samt självständighet, där den lagstiftande församlingen samt den dömande och uttolkande myndigheten får en tydligare gräns än tidigare, där lagprövning står i fokus. Detta görs utifrån svensk rättstradition, där tidigare lagar omarbetats samt omplacerats utifrån traditionell rättsutredning. Lagrådet har givits en egen personalbudget vilket tidigare låg under Högsta domstolen samt ett eget kapitel i Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform - RF. Lagrådets befogenheter och sammansättning har utökats samt deras tillsättning har överförts från politisk tillsättning till domarnämnden vilket omfattas av flera grupper från samhället, inte bara av politiker. Dessa sammanlagda åtgärder ger ett ökat tryck på parter att göra rätt från början i ett lagarbete, men det ger också möjlighet till att i efterhand granska och omarbeta fel som visat sig på vägen i ett konkret arbete. Detta systematiska sätt att arbeta ger en ökad öppenhet samt rättssäkerhet kring lagskapande och granskande arbete på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt., This work shows a possible path for the inception of an expanded norm / law review by increasing the powers for Council of law and its independence, where the legislative government and the judging law reviewing parts will have a clearer boundary than before, where legal reviewing is in focus. This is done on the basis of Swedish legal tradition, where previous laws have been revised and repositioned based on traditional legal reviewing method. The law council has been given its own staff budget, which was previously under the Supreme Court, and it has been given a separate chapter in The (1974:152) Instrument of government- RF. The council's powers and composition have been expanding and their appointment has been transferred from political appointment to the judicial committee, which is covered by several groups from society, not just by politicians. These aggregated measures give a total increase in pressure on parties to do right from the start, but also give the opportunity to retrospectively review and rework errors that have proven themselves in court’s rulings. This systematic way of working provides increased transparency and legal certainty of reviewing and creating of new law in a positive economic way.

In 2009, the Swedish legislation regarding the administrative procedure applicable to onshore wind energy was amended, in part to increase wind power production, but also to fulfill the requirements in regard to the administrative procedures for renewable energy activities in the 2009 Renewables Directive. As a result, the dual permit and approval procedures under the Plan and Building Act and the Environmental Code were replaced with a procedure through which large onshore wind power installations are only assessed under the Environmental Code—and thus, only by the relevant County Administrative Board. In order to not circumvent the constitutionally protected and very strong principle of local self-governance of Swedish municipalities, the Swedish government introduced a provision in the Environmental Code, through which the municipalities were given a sort of veto over large wind power installations. According to Chapter 16 section 4, the municipalities’ consent is a prerequisite for granting licenses to large wind power installations. This provision has resulted in a number of issues concerning e.g. transparency and foreseeability. The municipalities do not have to justify or explain their decision, and the operators cannot appeal the decision in regard to its substance, but only in regard to certain procedural aspects found in the Swedish Local Government Act. There is also an issue with the possible non-compliance with Article 13 in the underlying RES-directive—an article that, ironically enough, was one of the main reasons for the 2009 amendment. The aim of this essay is to discuss the 2009 amendment and the problems that have surfaced in connection to the municipal veto, concerning, inter alia, the political goals of reaching a 100 percent renewable electricity production and increasing wind energy in the energy mix. The first three chapters deal primarily with the legislative background, i.e. de lege lata, with the occasional input from the author. The fourt