Search

Musiken har en tradition i förskolan och har därför en betydelse för de barn som befinner sig ivåra förskolor såväl som för de pedagoger som arbetar där. Syftet med studien är att undersökahur pedagoger beskriver att de använder musik, vad de ser för fördelar med att använda musikenoch vilka möjligheter samt begränsningar som kan finnas. Studiens empiriska material byggerpå intervjuer med fem yrkesverksamma pedagoger. Deras utsagor analyseras med utgångspunkti sociokulturellt perspektiv. Resultatet som framkom i studien är att musik används på olika sätt i förskolan och kan utifråninformanternas beskrivningar förstås som ett dagligt verktyg i förskolorna. Musiken beskrivsofta i relation till ett lärande.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares resonemang kring sitt bemötande av barns känslor och arbetet med känslor i förskolan. Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med fokus på den närmaste utvecklingszonen, språk och interaktion. Genom semistrukturerade intervjuer har data insamlats som har analyserats och bidragit med värdefullt material. Resultatet visar att arbetet med känslor är ett komplext och stort ämne som bör lyftas och prioriteras i förskolan. Resultatet visar att förskollärare tycker att det är avgörande för barns utveckling och lärande att de får möjlighet att både uttrycka och uppleva känslor. Förskollärare har ett gediget ansvar gällande att stödja och handleda barnen i att förstå, hantera och identifiera känslor.

Antalet elever med autismspektrumtillstånd som är inskrivna i grundskolan har ökat under de senaste decennierna. Detta har skapat utmaningar i skolorna när personalen ska möta de olika unika behoven hos dessa elever (Roberts & Webster, 2022). Elever med autismspektrumtillstånd som får goda förutsättningar vad gäller undervisning och miljö kan fortsätta utvecklas positivt långt upp i åldrarna (Bejerot & Nordin, 2014). Syftet med den här studien är därför att undersöka och analysera erfarenheter bland specialpedagoger och lärare om de specialpedagogiska metoder som används för att stödja elever med autismspektrumtillstånd. Erfarenheter från fyra lärare och fyra specialpedagoger har belysts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att lärare upplever att de har otillräckliga kunskaper kring elever med autismspektrumtillstånd. Trots detta har lärarna, genom erfarenhet, implementerat arbetssätt som fungerar för dessa elever. Struktur, tydlighet, samspel och materiellt integrerat stöd är centrala delar av de specialpedagogiska metoder som beskrivs. Behov av ytterligare fortbildningar för lärare inom autismspektrumtillstånd diskuteras. Analysen visar att specialpedagoger inte känner samma avsaknad av kunskap, men att det inte är helt självklart hur kunskaperna ska föras vidare till undervisande lärare. Vidare forskning behövs om vilka specialpedagogiska metoder som kan vara användbara för att stödja elever med autismspektrumtillstånd, samt hur dessa metoder bäst kan implementeras.

Studiens syfte är att bidra med kunskap kring hur förskollärare uppfattar arbetet med inkluderande undervisning utifrån barns behov vid samlingssituationer i förskolan. De två tillhörande frågeställningarna är hur förskollärare motiverar begreppet inkluderande undervisning utifrån kvalitet samt hur de beskriver arbetet med inkluderande undervisning i samlingssituationer. Med en kvalitativ metod som utgångspunkt genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem olika förskollärare där ett subjektivt och målinriktat urval har beaktats i form av att studera hur länge de har arbetat som förskollärare. Det vetenskapsteoretiska perspektiv som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet vilket baseras på att redskap kan bidra till mediering av kunskap där sociala samspel är centralt mellan individer. Resultatet visar bland annat att förskollärarna utformar möjligheter till samspel mellan barn samt tillvaratar barns nuvarande kunskaper. Inkluderande undervisning är ett känt begrepp i grundskolan och i dagens samhälle börjar det synliggöras mer inom förskolans utbildning. En slutsats i studien är att förskollärarna har kunskap gällande hur de applicerar inkluderande undervisning samt anpassar samlingssituationer utifrån det vilket även är ett exempel på en implikation för den pedagogiska verksamheten.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2022, s.8) beskriver att elever i dagens samhälle behöver förses med en digital kompetens. Skolor i Sverige erbjuder elever digitala verktyg som stöd i skrivutveckling i svenskundervisning. Digitala verktyg har också̊ implementerats i högre utsträckning i undervisningen. Vårt övergripande syfte har varit att, med stöd av en kvalitativ undersökning, granska lärare och elevers reflektioner om möjligheter och utmaningar gentemot digitala verktyg i svenskundervisningen. Följande frågeställning som ligger till fokus i denna studie är: Vilka möjligheter och utmaningar anser elever att digitala verktyg medför i skrivutveckling i svenskundervisningen?Vilka möjligheter och utmaningar anser lärare att digitala verktyg medför i skrivutveckling i svenskundervisningen? Studien utgörs av en kvalitativ undersökning utifrån lärare och elevers perspektiv. Vi har intervjuat elva elever och sju lärare i två olika skolor. Resultatet från intervjuerna visar att elever och lärare anser att digitala verktyg tillför fler möjligheter än utmaningar i skrivundervisningen. Resultatet i denna studie redogör för att elever och lärare ser ett fler tal möjligheter med digitala verktyg i skrivutvecklingen. Digitala verktyg ser till elevers kvalité på texter utvecklas, att motivationen ökar samt att det är mer roande. De utmaningar som elever och lärare anser tillkommer med digitala verktyg i skrivutveckling är diverse tekniska besvär samt att digitala kompetensen inte är tillräcklig.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur musiklärare beskriver sin undervisning och bedömning i musikskapande i grundskolan. Enligt tidigare forskning varierar undervisning och bedömning i musik beroende på flertalet faktorer. Studien tar avstamp i ett sociokulturellt perspektiv där lärande ses som något som sker i alla sociala sammanhang. Studiens empiri är insamlad genom kvalitativa intervjuer med verksamma musiklärare i grundskolan runt om i Sverige. Resultatet i studien visar på likheter och skillnader i både undervisning och bedömning av musikskapande. I resultatet nämns den muntliga interaktionen mellan lärare och elev som den största framgångsfaktorn både i undervisning och bedömning av musikskapande. Trots det visar resultatet att skriftlig interaktion används i stor utsträckning, dels för att synliggöra elevernas förmågor men likaså för att läraren ska få ett skriftligt underlag till sin bedömning. Resultatet diskuteras och problematiseras i relation till tidigare forskning där ett formativt förhållningssätt vid bedömning är framträdande och beskrivs både av deltagarna i studien och tidigare forskning som fördelaktigt vid musikskapande.

Sammanfattning Förutsättningar för att skapa lärande i fritidshemslokaler som delas med skolan är ett outforskat område, däremot finns en hel del artiklar och rapporter som belyser miljön och platsens betydelse på fritidshemmet. Fritidshemmet är en plats som ska rymma stora barngrupper i lokaler som många gånger inte lever upp till de rum och ytor fritidshemmet borde ha i relation till antalet barn. Fritidshemsundervisningen får ofta bedrivas utomhus och det beror inte enbart på att det är hälsosamt att vara ute, utan att det är brist på plats inomhus. Detta arbete riktar in sig på lokalernas betydelse för lärande i fritidshemmet, med positiva och negativa aspekter med att dela lokaler med skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse lokalerna har för lärandet i fritidshemmet och om lärarna utifrån sitt uppdrag har rätt förutsättningar att skapalärande i lokalerna. Metod Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med ett sociokulturellt perspektiv. Studien belyser även KASAM, känslan av sammanhang. Insamlingen av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer med narrativa inslag. Vi har genomfört Intervjuer med tio informanter som arbetar på olika skolor som finns representerade i södra och västra Sverige. Resultatet delades in i teman vid analysarbetet. Analysen är av narrativ karaktär. Resultat I resultatet beskriver lärarna att mycket tid får läggas på städning och iordningställande när lokalerna delas med skolan och att tid från verksamheten försvinner till det. Resultatet påvisa ratt eleverna är trygga i lokalerna när de är delade med skolan då de befinner sig i samma lokaler under hela dagen. Resultatet visar även på att om det finns en väl fungerande kommunikation mellan de olika yrkeskategorierna i skolans och fritidshemmets lokaler blir samsynen kring elevernas hela skoldag mer fördelaktig. I diskussionen har studiens resultat avhandlats med kopplingar till tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till språkutveckling. Studien undersöker hur förskollärare stimulerar barnen i deras språkutveckling och vilka medel och redskap som förskollärarna använder sig av. En kvalitativ metod utfördes med fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor i Sverige. I intervjuerna användes semistrukturerade intervjuguide för att få en större förståelse. Teoretiska perspektiv som användes i studien är Vygotskij teorier och sociokulturellt perspektiv. Resultat visar att respondenterna använder olika metoder och redskap i syfte att främja barnens språkutveckling. De redskap och medel som främst används är digitala verktyg Pollyglutt, barnanpassad litteratur, pekkarta och bildstöd. respondenterna väljer att arbeta i mindre grupper, använder sig av TAKK samt hogläsning. Vid högläsning uppger respondenterna att frågor ställs till barnen för att fånga deras intresse och göra dem delaktiga i läsningen vilket har goda effekter på språkutvecklingen. Resultat visade också att respondenterna stöttar barnen i att sätta ord på saker och ting i den fria leken såväl som i samspel och kommunikation med andra barn, vilket har betydelse för barnens ordförråd och utveckling av språket.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt förskollärare uppger att de använder för att främja de yngre barnens språkutveckling i förskolan. Det som ligger till grund till uppstarten av denna studie är intresset för barns språkutveckling och hur förskollärare med hjälp av olika redskap, strategier och förhållningssätt till leken kan främja språket. För att bidra med kunskap om vilka språkutvecklande arbetssätt som används, valdes metoden semistrukturerade intervjuer. Efter samtal med ansvariga rektorer, kontaktades sex förskollärare från sex förskolor i en kommun i mellersta Sverige. I studiens resultat framkommer det betydelsefulla strategier och redskap som förskollärare uppger att de använder i språkutvecklande syfte, förskollärares förhållningssätt till barns lek som en arena för språkutveckling presenteras också i resultatet. Några förskollärare i studien betonar vikten av att aktivt närvara i barns lek för att kunna utmana och sätta ord på det som sker, medan andra beskriver den hårfina balans som bör finnas mellan att aktivt nära och närvara på håll. Även dramatisering och ett lekpedagogiskt arbetssätt lyfts fram som en användbar strategi för att främja de yngre barns språkutveckling. Resultatet visar även hur betydelsefulla redskap som bildstöd, tecken som stöd och digitala verktyg är för barns språkande. I studiens slutsats redogörs det för hur det språkutvecklande arbetssättet genomförs, samt att det inte råder några tvivel om att det finns en mångfacetterad kunskap kring barns språkutveckling och hur man kan arbeta med den., The purpose of this study is to contribute with knowledge about which working methods preschool teachers state that they use to promote the younger children's language development in preschool. The basis for the start of this study is the interest in children's language development and how preschool teachers with the help of different tools, strategies, and approaches to play can promote the language. To contribute knowledge about which language development methods are used, the method of semi-structured interviews was chosen. After conversations with responsible principals, six preschool teachers from six preschools in a municipality in central Sweden were contacted. The results of the study show the significant strategies and tools that preschool teachers state that they use for language development purposes, preschool teachers' approach to children's play as an arena for language development is also presented in the results. Some preschool teachers in the study emphasize the importance of being actively present in children's play in order to be able to challenge and put into words what is happening, while others describe the delicate balance that should exist between actively being present and being present at a distance. Dramatization and a play pedagogical approach are also highlighted as a useful strategy for promoting younger children's language development. The results also show how important tools such as image support, signs as support and digital tools are for children's language. The study's conclusion describes how the language development approach is implemented, and that there is no doubt that there is a multifaceted knowledge about children's language development and how to work with it.

Sammanfattning Inledning Studiens fokus är förskollärares beskrivning om det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn. Förskolan är idag präglad av mångfald av språk och allt större krav ställs på förskolorna. Enligt Skolverket (u.å) ska förskolan aktivt främja barnens språkutveckling. I vår studie definierar vi förskolans arbete med att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Syfte Vår studie har som syfte att få ökad kunskap kring förskollärarens arbetssätt med flerspråkiga barn. Metod Med kvalitativa interjuver valde vi att besvara syftet. Sammanlagt deltog det 7 förskollärare utifrån tre olika förskolor i undersökningen. Resultat Vår studie visar på förskollärarnas synsätt och arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i verksamheten. I vår analys synliggörs förskollärarens användning av redskap och förskollärarens synsätt på flerspråkighet. Förskollärarna beskriver redskapen i sitt arbete som till exempelvis läsplatta och bildstöd i sitt arbete med flerspråkiga barn. Redskapen kan komma till uttryck i vår studie som följande: verbala redskap, fysiska redskap och digitala redskap

Syftet med detta arbetes undersökning är att fördjupa kunskapen om hur, när och varförspel används i (modern) språkundervisning samt hur spel påverkar elevernas lärande. Istudien analyserades och diskuterades befintliga hypoteser kring spel som inlärningsredskapi jämförelse med insamlat data av en digital enkätundersökning av 24 språklärare och derasattityder till spelets användning under deras lektioner. Resultatet visar bland annat att spelpositivt kan påverka den kommunikativa förmågan och öka elevernas intresse att lära sigspråket och aktivt delta i undervisningen. Facit av undersökningen är att speletsanvändningsområden är mångfaldiga och att för en lyckad inlärningseffekt kräver spelplanering, målsättning och transparens.

Den föreliggande studien undersöker vilken roll stödstrukturer kan ha för elevers skrivande av fanfiction i form av sagor, med fokus på språkliga och litterära aspekter. Studien genomfördes på en stor högstadieskola i södra Sverige och sammanlagt deltog 81 elever från fyra klasser i årskurs sju. Endast två av de fyra klasserna exponerades för stödstrukturen i fråga under skrivandets gång. Primärmaterialet utgörs av elevernas sagor, medan sekundärmaterialet utgörs av ett frågeformulär som undersöker elevernas uppfattningar av skrivandet, upplevelser av att ha tagit del av visuella stödstrukturer samt huruvida de upplever ha utvecklat kunskaper om språkriktighet, sensmoral och bildspråk. Det är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i syfte att erhålla kunskap om den pedagogiska praktiken för att bättre förstå den och i sin tur försöka bidra till det vetenskapliga samtalet kring praktiken. Resultatet visar att klasserna som exponerades för stödstrukturen brukade ett rikare bildspråk än klasserna som inte exponerades för stödstrukturen, främst vad gäller gestaltande beskrivningar och liknelser. När det gäller språkriktighet visar resultatet att det förekom färre särskrivningar samt felaktiga bruk av versaler och skiljetecken i en av klasserna som exponerades för stödstrukturen. Å andra sidan förekom det flest särskrivningar samt felaktiga bruk av versaler och skiljetecken i den andra klassen som exponerades för stödstrukturen. Sammanfattningsvis visar resultatet att stödstrukturer kan spela roll för bruket av gestaltande beskrivningar och liknelser vid skrivandet av fanfiction i form av sagor, men att stödstrukturer inte nödvändigtvis spelar roll vad gäller språkriktighet. I det avslutande kapitlet förs en diskussion om metod och material samt huruvida dataunderlaget är tillräckligt omfattande för att kunna säga om stödstrukturer spelar någon roll för elevers skrivande överhuvudtaget. Slutli

Syftet med vår undersökning är att belysa förskollärares arbetssätt med att främja barns språkutveckling i förskolan. Undersökningen utgår från två frågeställningar: Hur beskriver förskollärare sitt arbetssätt för att främja barns språkutveckling och vilka språkfrämjande redskap använder förskollärare för att främja barns språkutveckling i förskolan. I undersökningen används strukturerade intervjuer med nio utbildade samt legitimerade förskollärare. Intervjuerna har analyserats utifrån begrepp från sociokulturell teoribildning. Resultatet visar att förskollärare använder barns vardagliga situationer för att främja barns språkutveckling i förskolan. Förskollärarna använder förskolans läroplan som utgångspunkt för arbetet med barns språkutveckling och detta är viktigt att utgå ifrån när det gäller planering av aktiviteter. Utifrån resultatet beskriver förskollärarna att barns intressen samt behov ska ligga till grund när det gäller undervisning i förskolan, detta beskrivs som utgångspunkt för arbetet med att främja barns språkutveckling. Utifrån resultatet använder förskollärare leken som metod för att främja barnsspråkutveckling. Resultatet visar också att förskollärare arbetar aktivt med att skapa en miljö som främjar barns språkutveckling. Resultatet visar även att förskollärare använder sig av olika språkfrämjande redskap såsom Bornholmsmodellen, bilder, stödtecken, högläsning och samtal.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare undervisar i folkmusik. Studien tar både upp förhållningssätt till den gehörstradition som folkmusik bygger på, hur utbildningen har påverkat musiken och vilka konkreta metoder lärare använder i sin undervisning. Bakgrundslitteraturen sätter folkmusik och undervisning i ett historiskt perspektiv och den tidigare forskningen tar upp begrepp som metodik, institutionalisering, gehör och tyst kunskap. Arbetet studeras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att samla in material till studien har semistrukturerade intervjuer använts och dessa har sedan analyserats tematiskt. I resultatet presenteras lärarnas metodiska tankesätt kring genrespecifika övningar som antingen har utformats på egen hand, utifrån låtar eller utifrån existerande material som har anpassats till genren. Vidare framkommer tankar kring tyst kunskap i en gehörstradition och hur detta ses i relation till utbildning. En folkmusikmetodik som är på väg att formas och utvecklas genom att folkmusiken har tagit plats i utbildningsmiljön är något som diskuteras av respondenterna. Diskussionen tar upp hur nya redskap för lärande utvecklas när musiken hamnar i nya kontexter och vilka redskap lärare tycker är viktiga för lärandet av fiol och folkmusik., The main goal of this study is to examine the methodology in the teaching of fiddle, used by teachers in traditional music. The study examines the approaches to the tradition of learning music by ear which is central to the teaching of traditional music, how education has affected music and which methods teachers use in their tuition. The background literature sets traditional music and teaching traditional music in a historical perspective. Previous research studies address concepts such as methodology, institutionalization, learning music by ear and silent knowledge. Material for the study is collected through semi-structured interviews. The interviews were transcribed and then analyzed thematically. The result presents the teachers' methodical way of thinking about genre-specific exercises. These have either been designed by themselves, based on tunes or based on existing material that has been adapted to the genre. Furthermore, thoughts emerge about silent knowledge in a learning by ear-tradition and how this is seen in relation to education. A traditional music methodology that is about to be shaped and developed, due to traditional music taking place in the educational environment, is discussed by the respondents. The discussion addresses how new tools for learning develop when the music is put in new contexts and which tools teachers think are important for the learning of fiddle and traditional music.

The study examines the various tools and resources that are used by social studies teachers when teaching about the EU on an upper-secondary school level. The paper is based on the sociocultural theory on learning and tries to determine what abilities are developed in each material. In total, qualitative content analysis were done on 26 teaching materials. Four social studies teachers, working at four different schools have shared their teaching material with the study. The shared teaching material makes up the data for this study. The result of the study is compared with the result of previous research that has also been linked with the subject. All teaching material shared with the study about the EU have been in digital format, centered around a classroom and lesson plan where the computer plays a leading role. The teaching material used is mainly produced by the teachers themselves, with about a quarter of the teaching material obtained from external sources. The study finds that PowerPoint is the most frequently used resource, which is often used to introduce the student to the subject and mainly aims to develop the student’s conceptual ability. In teaching about the EU, there has been a large focus on developing the student’s conceptual-, analytical- and communicative ability. The result of the study shows that the development of these three abilities often take place in connection with each other and are to a certain extent dependent on each other. Conceptual ability is the most frequently developed and trialed ability in the teaching material shared with the study. The study finds that role-playing is a popular tool among most of the participating teachers of this study. The result show that almost all abilities are developed with the help of role-playing exercises, while at the same time it increased the possibility for communication between the students and for collective learning, which is in line with the sociocultural theory on learning. Like role-playi, I studien undersöks de olika redskap och resurser som samhällskunskapslärare använder sig för att undervisa om EU på gymnasienivå. Uppsatsen bygger på den sociokulturella teorin för lärande och undersöker vilka förmågor som utvecklas i respektive redskap och resurs. Totalt gjordes kvalitativa innehållsanalyser på 26 undervisningsmaterial. Vi som skriver uppsatsen har fått ta del av undervisningsmaterialet från fyra olika samhällskunskapslärare, yrkesverksamma på fyra olika skolor. Materialet som uppsatsen har fått ta del av är direkt hämtad från lärarnas egen undervisning och kursupplägg för diverse kurser inom samhällskunskap. Resultatet av studien jämfördes med resultatet från tidigare forskning som kopplas till ämnet. Allt undervisningsmaterial som tilldelats om EU utgår ifrån digitala resurser, med ett lektionsupplägg där datorn har spelat en central roll. Undervisningsmaterialet som används är främst framtaget av lärarna själva, med ungefär en fjärdedel som hämtas från externa källor. Studien finner att PowerPoint är den mest frekvent använda resursen, som ofta används vid introduktionsfasen av arbetsområdet för att utveckla begreppsförmågan. Undervisningen om EU har ett stort fokus på att begrepps-, analys- och den kommunikativa förmågan utvecklas och prövas. Resultatet för studien visar att utvecklandet av de tre förmågorna ofta sker i samband med varandra och är till en viss utsträckning beroende av varandra. Begreppsförmågan är den vanligaste förmågan att utveckla eller pröva genom undervisningsmaterialet. Studien finner att rollspel är ett populärt redskap hos de flesta av lärarna som deltagit i studien. Resultatet visar att nästan alla förmågorna utvecklas med hjälp av rollspelen samtidigt som det ökar möjligheten för kommunikation mellan eleverna och kollektivt lärande, i linje med det sociokulturella perspektivet på lärande. Likt rollspelen, är flertalet av de analyserade undervisningsmaterialen förankrade i eller inspirerade av verkligheten, vilket den

In the Scandinavian Runic-text Database, 69 medieval objects with runic inscriptions from Oslo are registered. Archaeologists found most of these inscriptions during large excavations in the 1970s and 1980s. Since 2013, the Norwegian Institute for Cultural Heritage Research has conducted extensive archaeological excavationsin Oslo, but found only 13 new runic inscriptions, which raised the total number of inscriptions to 82. In this article I present the new inscriptions and discuss the irrepresentativity in the archaeological record, comparing the excavations from forty years ago to the modern urban excavations. I discuss three possible representational factors: conditions for preservation; methods of excavation; and the field archaeologist's attention to rare finds. I conclude that the methods for excavation probably have been the most to blame fo rthe shortage of runic inscriptions these last few years. Large, prestigious excavations like the Follo Line Project force a stricter, more priority-based policy when it comes to object procurement in the field.

I takt med den ökade invandringen till Sverige har vikten av att inkludera de tvåspråkiga elevernas förstaspråk i undervisningen blivit allt viktigare. Begrepp som förekommer inom fysiken är ofta abstrakta och svåra att förstå. Med hjälp av förstaspråket kan eleverna lättare ta till sig ämnesinnehållet. Syftet med denna studie är att få kunskaper kring användningen av translanguaging hos de arabisktalande eleverna när de ska förklara begrepp inom rymden. Translanguaging som metod har vid en sammanställning av ett forskningsläge visat att det stöttar de tvåspråkiga eleverna på flera sätt i NO-undervisningen. Eftersom det inte framkom hur skolor som inte använder sig av metoden arbetar för att hjälpa de tvåspråkiga eleverna, blir det intressant att se huruvida eleverna ändå använder sig av de strategier som finns inom translanguaging. Vår förhoppning är att resultaten kan komma till gagn för lärare i NO. Studiens resultat visar på att eleverna använder sig av translanguaging vid tillfällen då de arbetar i grupper där gruppmedlemmarna är arabisktalande. När elevernas förstaspråk eller andraspråk inte räcker till vid förklaring av ett begrepp, används istället kroppsspråket som ett kompletterande redskap. Även om användningen av arabiska kan hjälpa eleven att uttrycka sin förståelse för begrepp inom rymden, finns det tillfällen då förstaspråket inte alltid räcker till. Begrepp som kräver längre och djupare resonemang ställer också högre krav på att eleven kan behärska ett mer naturvetenskapligt språk. Eftersom elevernas kunskaper i förstaspråket är begränsade till det vardagliga språket, blir det därmed svårt för dem att fullt utnyttja sina språkliga resurser i NOundervisningen. Att eleverna inte var vana vid translanguaging kan också haft en inverkan på hur väl de lyckades använda sig av sitt förstaspråk.

Denna masteruppsats syftar till att bidra med kunskap om lärares lärande och undersöka deras användning av kulturella redskap i en aktionsstudie. I studien undersöks processen i ett arbetslag där universell design för lärande (UDL) presenteras och diskuteras som en möjlig stödstruktur för undervisningen i form av en aktionsstudie. Målet med den är att bidra med kunskapsbildning om hur undervisning kan planeras och utformas med hjälp av den systematik UDL bidrar till. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes en aktionsstudie med tre lärare på en F–6 skola. Studien är genomförd med en kvalitativ metod där loggboksanteckningar från aktionsstudiens sessioner utgör en del av empirin, åtföljd av enskilda, reflekterande intervjuer. Deltagarna undervisade två klasser i ett tre–lärarskap på ett mellanstadium och diskuterade och reflekterade över texter och filmer om universell design för lärande (UDL) under sex sessioner. Resultaten från aktionsstudien visar hur språket och kommunikationen förändrades under sessionerna, vilka möjligheter och hinder för implementeringen av UDL som identifierades och inställningen till forskningsbaserade arbetssätt utkristalliserades. Hur deltagarna använde sig av kulturella redskap i sitt eget lärande likväl som i sin undervisning framkommer också som ett resultat av denna studie., This master thesis aims to contribute with knowledge about teachers´ learning and investigate their use of linguistic tools in an action research study. In this, where UDL is presented and discussed as a possible scaffolding structure, the process in a team of teachers at a middle school is investigated. The aim of the action research study is to create knowledge about how the systematic work with UDL can contribute to the planning and forming process of teaching. In order to answer the research questions in the study, an action research study was conducted with three teachers at a middle school. The study is conducted with a qualitative method, in which field notes from the sessions in the action research study is one part followed by separate, reflective interviews with the participating teachers. The participating teachers were teaching in two classes in a grade at a middle school and have during six sessions discussed and reflected on texts and films about Universal Design for Learning (UDL). The results from this action research study showed how the use of language and communication changed during the sessions, which possibilities and obstacles could be identified in implementing UDL and how the attitude towards research based approaches could be seen. How the participants used sociocultural tools in their own learning as well as in their teaching can also be seen as a result of this study.

Aktuell statistik visar att förskollärarbristen är alarmerande, Lärarförbundet skrev redan år 2017 att endast 42% av de anställda årsarbetarna i förskolan hade förskollärarexamen. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur olika lärarprofessioner ser på inomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling samt hur de arbetar för att skapa en inomhusmiljö som stimulerar barns språkutveckling. För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa intervjuer med sex informanter, uppdelat på två förskollärare, två barnskötare samt två övrig personal. Intervjuerna bidrog till en insikt i hur olika lärarprofessioner ser på inomhusmiljöns betydelse samt hur de arbetar med inomhusmiljön för att stimulera barns språkutveckling. Intervjuerna har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begrepp som kommunikation, interaktion, kontext och redskap. I resultatet beskrivs kommunikationen som central för barns språkutveckling. För att gynna språkutvecklingen hos barn framkommer det i resultatet hur informanterna väljer att utforma den fysiska inomhusmiljön med redskap som bjuder in till lek. Samtliga informanter menade att leken bjuder in till interaktion och kommunikation vilket i sin tur gynnar språkutvecklingen. En fysisk inomhusmiljö som stimulerar barns språkutveckling består enligt informanterna av böcker, bilder, bygg- och konstruktionsmaterial samt material som bjuder in till rollekar. Slutsatser av resultatet visar att det finns en samsyn på den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling samt hur de väljer att utforma den fysiska inomhusmiljön för att på bästa sätt stimulera barns språkutveckling, oavsett utbildning eller befattning i förskolan.

Studien behandlar hur ensemblepedagoger på olika gymnasieskolor väljer undervisningsinnehåll i ensemble. Syftet var att studera om hur syftet med ensemblekurserna samt det centrala innehållet genomsyrar ensembleundervisningen som bedrivs av varje ensemblepedagog. Kurserna Ensemble 1 samt Ensemble med körsång studeras med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Även hur ensemblepedagogernas didaktiska val formar ensembleundervisningen undersöks. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra ensemblepedagoger. Data analyserades med hjälp av den didaktiska triangeln samt en didaktisk översiktskarta. I resultatkapitlet presenterades det ensemblepedagogerna diskuterade om. Resultatet visar att en klar majoritet av ensemblepedagogerna ansåg att vissa moment i kursen Ensemble 1 och Ensemble med körsång tar mer plats än andra i deras undervisning. Sammanfattningsvis talar både deltagare i studien och tidigare forskning om vikten av samspel och repertoarkännedom. I ensemblekurserna finns det olika föreställningar om vad som är mer centralt innehåll än annat. Denna studie fördjupar sig därför i forskningsfrågor som berör hur ensemblepedagoger väljer undervisningsinnehåll i ensemblekurserna.

Syfte och forskningsfrågor Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnliga musikartister går tillväga för att lansera sitt artisteri oberoende av de större skivbolagen. Eftersom musikindustrin till större delen är dominerad av män samt beroende av de större skivbolagen riktar sig denna forskning in på det kvinnliga entreprenörskapet inom musikindustrin. De framtagna forskningsfrågorna handlar om hur kvinnliga musikartister tar sig fram när det kommer till lansering av sitt artisteri oberoende av de större skivbolagen. Alltifrån hur lanseringen ser ut, vilka redskap som kan användas samt vilka möjligheter och begränsningar som existerar för kvinnliga artister i musikbranschen. Metod Denna studie innehar en kvalitativ metodundersökning med en induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via fem stycken intervjuer genomförda med kvinnliga självständiga artister som alla är aktiva i dagens musikbransch. Därefter har en framtagen analys tydliggjort svaren av forskningsfrågorna. Slutsatser Det som gör att en kvinnlig artist i musikbranschen kan klara sig oberoende av de större bolagen handlar om att ta hjälp av det kvinnliga musiknätverket. Med en noggrann utveckling av det personliga varumärket och en utförlig lansering kan man genom det kvinnliga musiknätverket som redskap ta sig fram i musikbranschen oberoende av de större bolagen., Purpose and research questions The purpose of this essay is to examine the way that female musicians work to launch their artistry independent of larger record labels. Since the music industry is prominently dominated by men and dependent on the larger record companies this research will focus on the entrepreneurship of women in said industry. The research questions will therefore focus on how female music artists make their way when it comes to launching their artistry independent of larger records companies. How does the launch work, what tools are used and what possibilities and limitations do the women of the music industry face? Method This study features a qualitative method research with an inductive approach. By gathering the empiric material through five interviews with female independent artists that are currently active in the music business. Thereafter an analysis produced has made the answers to the research questions clear. Conclusion The conclusion of what makes a female artist successful in the music business, independent of the larger record labels, is the social network between female musicians. With a thorough development of the personal brand and a detailed launch you can use the social network between female musicians to make their way in the music business.

The aim of this study is to investigate work on social and emotional learning in the everyday practice of 221 educators working in preschools and schools. With using a mixed method both quantitative and qualitative information was gathered. In the introduction and background, the state of knowledge is problematized, SEL is defined, previous research reports and the education in SEL is described. The literature review describes SEL in relation to educators, children/pupils and children with special needs. An expansive learning approach permeates the performance analysis. The study's results are largely in line with previous research in the field of SEL and shows correlations between educators and child/pupils social and emotional skills and relational competence. The educators describe that they perceive children's behavior in a different way, had better understanding themselves, gained a common understanding and a common language, and become better at working inclusively and making adjustments based on the children’s/pupils needs. The educators felt that the children/pupils managed routine situations better based on the environment's expectations. The children/pupils were also perceived to have developed a better self-esteem and self-confidence based on the fact that they more often succeeded in interacting with others and that they were seen and confirmed based on their needs. The thesis concludes with suggestions for further research and hopes., Denna studie syftar till att undersöka hur pedagogerna upplever att en kompetensutveckling i socialt och emotionellt lärande - SEL påverkar deras vardagsnära praktik och barnen/eleverna. 221 pedagoger verksamma inom förskola och skola deltar i studien. Med hjälp av en mixad metod samlades kvantitativ och kvalitativ data in. I inledningen och bakgrunden problematiseras kunskapsläget och SEL definieras. Tidigare forskning redovisas grundligt utifrån socialt och emotionellt lärande i förhållande till hälsofrämjande och förebyggande arbete, pedagoger, barn/elever samt barn i behov av särskilt stöd. Engeströms teori om expansivt lärande tillsammans med tidigare forskning om SEL används i resultatanalysen. Studiens resultat visar på samband mellan pedagogers och barns/elevers sociala och emotionella kompetens och relationella kompetens. Pedagogerna beskriver att de har fått bättre förståelse för barns beteende, fått en samsyn och ett gemensamt språk, och blivit bättre på att arbeta inkluderande och göra anpassningar utifrån barnens/elevernas behov. Pedagogerna redogör för hur barnen/eleverna klarar rutinsituationer bättre utifrån omgivningens förväntningar. Barnen och eleverna upplevs också ha utvecklat en bättre självkänsla och självförtroende utifrån att de oftare lyckades i samspel med andra och att de blev sedda och bekräftade utifrån sina behov. Uppsatsen avslutas med förslag på vidare forskning och förhoppningar.

Examensarbete inkluderar utveckling av upphängning till redskap som även ska vara eldrivet. Arbetet analyserar och utvärderas dagens marknad för att en produktutveckling från idé till färdig produkt ska presenteras i arbetet. Projektet har bidragits av företaget Carvia Ab som tillverkar fordon med el-drift, produkterna skall därför vara anpassade till deras fordon.

Lektionssalen i skolämnet bild är bildsalen. Bildsalen är nära sammankopplad med själva bildämnets födelse och utveckling ur det som tidigare var teckningsämnet. Teckningsämnet var under ett sekel ett inarbetat ämne i den svenska skolan. Läroplanen för grundskolan 1980, Lgr 80 innebar stora förändringar. Den fastslog att teckningsämnet skulle byta namn till bild och ta formen av ett mer allsidigt och kommunikativt bildämne. Själva bildsalens anor härleds till slutet av 1800-talet men så som vi känner igen den idag är det i samband med den fysiska planering som tillkom under ”Det fria skapandets era” på 1950-talet som ställde stora krav på såväl variationer av teknik som redskap samt material.[1] För att upprätthålla bildsalarnas funktionalitet fanns fram till 1980-talet inspektörer anställda av bland annat Stockholms stad, vilka hade till uppgift att inspektera skolors bildsalar ifråga om bestånd och tillämpning. Sedan 1981 har ingen offentlig rekommendation utfärdats för hur en bildsal skall utformas.[2] I min studie har jag valt att ta reda på vad en bildsal är för lärare och elever på de skolor jag har besökt. Det här mot bakgrund av att allt fler skolor bedriver sin bildundervisning utan en anpassad bildsal. Genom fältstudieinspirerade studier på fyra väldigt olika skolor med klassrumsobservation genomförde jag studier med fokus på bildsal-och redskapsanvändning. Besöken avslutades med att lärare såväl som elever fick fylla i enkäter om redskapens och bildsalens roll. I min studie har jag använt mig av läroplansteorins diskussioner om hur en nationell läroplan realiseras i praktiken.[3] Läroplanens förverkligande kräver en fysisk planering för att den skall kunna genomföras. Bildämnet är nära förbundet med sina material och sina redskap. Jag har bland annat använt mig av tidigare års examensarbeten från Konstfacks bildlärarutbildning som grund för min egen studie. De har båda studerat förändringar inom själva bildlärarut

I det här självständiga arbetet ville vi få mer kunskap kring hur TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation) kan användas som ett medierande redskap samt hur TAKK kan främja barn som är i behov av kommunikativt stöd. Vi valde att utgå från det sociokulturella perspektivet då vi har valt att ta reda på mer kring hur TAKK kan användas som ett medierande redskap. Empirin har hämtats genom kvalitativa intervjuer som vi sedan har sorterat, kategoriserat och analyserat i vårt arbete. Resultatet visar att TAKK används som ett medierande redskap för att främja barns olika behov av stöd för att kunna kommunicera.

Vygotskijs teorier talade mycket om barns utveckling i leken. Jag har valt att byta ut begreppet “lek” mot “spel”, mer specifikt brädspel, i den kontexten. Med brädspel kan eleverna ta åt sig av teoretiska kunskaper på ett praktiskt sätt. Det är även en nyckel för elever som pratar ett annat modersmål än svenska då språket har en stor vikt i spelet vad gäller kommunikation och att läsa regler. Det är även ett bra verktyg för att kunna lyfta eleverna ur Piagets teorier kring utvecklingsstadier där brädspel ofta tränar spelaren att tänka abstrakt och strategiskt. För att på ett adekvat sätt få svar på min frågeställning kring synen på brädspel som ett verktyg för inlärning, samt hur användandet ser ut, har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. I det genomförde jag intervjuer med fritidshemslärare i en mindre kommun i Sverige. Resultatet blev att lärare har en bra inställning till brädspelets pedagogiska potential och att det används flitigt i varierande syfte., Vygotsky's theories spoke a lot about children's development during play activities. I have chosen to replace the term "play" with "games", more specifically board games, in that context. With board games, students can take advantage of theoretical knowledge in a practical way. It is also a key for students who speak a different mother tongue than Swedish, as the language is of great importance in the game in terms of communication and reading the rules. It is also a good tool to be able to elevate students from Piaget's theories of developmental stages where board games often train the player to think abstractly and strategically. Which my respondents agree with and emphasizes that the students should play more board games and the leisure centre should ensure that the opportunity exists for this with varied options of board games. This is to create a varied and meaningful leisure time at the leisure centre. In order to adequately answer my question about the view of board games as a tool for learning, and how it’s used, I have chosen to use a qualitative method. In this, I conducted interviews with leisure-time teachers in a small municipality in Sweden. The result was that teachers have a good outlook on the board game's pedagogical potential and that it is widely used for various purposes.

I denna studie undersöker vi med hjälp av narratologisk metod hur flykt framställs i bilderböcker genom förlopp och perspektiv. Detta gör vi genom att analysera fyra bilderböcker utgivna efter 2015 i samband med en ökning av flyktingar runt om i världen. Detta görs i en kvalitativ textanalys som bemöter ämnet flykt och grundas i ett hermeneutiskt perspektiv. Syftet med vårt examensarbete är att se hur flykt framställs och skildras i de olika bilderböckerna för att kunna nå en förståelse om vad de förmedlar och hur flykt framställs. Frågeställningarna i studien är: Hur skildras flykt som förlopp? Vilka perspektiv på flykt förmedlar/kommer fram i bilderböckerna?I analysen har det verbala och det visuella setts som två komponenter som bildar en helhet, alltså en ikonotext där texten och bildernas samverkan analyserats. De fyra böckerna har analyserats ingående i tre olika rubriker, flykten som förlopp, perspektiv på flykten och bilden av flykten. Detta har gjorts för att belysa och utläsa de olika aspekter i en berättarteknik och perspektiv som kan förekomma i bilderböckerna med teman som förekommer i svenska förskolor. I resultatet gick det att utläsa hur det visuella kompletterar det verbala och hur det kan finnas utrymme för vidare kunskap. Vidare i vårt resultat kan vi se att flykten som förlopp skiljer sig åt i de fyra valda bilderböckerna genom olika berättarperspektiv, konflikttyper och intriger. Perspektiven som förmedlas i bilderböckerna skiljer sig åt och ger olika bilder av hur flykt förmedlas, från att vara verklighetstroget till ett mer sagolikt perspektiv. Slutligen resonerar vi över pedagogernas viktiga och stödjande roll i att kunna uppmärksamma olika teman som kan skildras genom förloppet och olika perspektiv. Därav diskuteras pedagogernas roll och behov att ha en övergripande kunskap för att kunna behandla bilderböckerna som redskap i komplexa ämnen. Detta då olika föreställningar, samverkan mellan bild och text samt olika perspektiv kan påverka förme

Silence, voice and power are the main themes in this essay. The purpose is to analyze how the silence is used as an instrument for control, and how it can be used strategically to take power, but also as a resistance against the power. The novel The Vegetarian by Han Kang and the autobiography novel on verse, brown girl dreaming by Jacqueline Woodson are the core of this essay. This essay focuses on how the characters break the silence, and how they use the silence strategically to find their voice in a society that systematically works to keep women, children and men silent. The silence works in specific ways in all kinds of situations, to explore the complexity of the power dimensions a comparative analysis allows the themes to emerge and enlighten each other’s diversity. With help from Rebecca Solnit in Alla frågors moder, Audre Lorde in Your silence will not protect you and Michel Foucault’s Diskursens ordning, among other voices, the essay aims to search for how the silence can work as a strategy and what it means to speak. The essay shows how the oppressing silence is broken in brown girl dreaming, and how the voice becomes the power, but also how the silence was used in the African-American Civil Rights Movement as an act of resistance. The essays also analyze the female main character in The Vegetarian, who makes a journey from an oppressed woman where the patriarchal men violate her silence and forcing her to speak, to an existence where silence, life and growth thrives. The silence has its own language and sometimes, it’s louder than words.

I Sverige beräknas strax över hälften av alla vuxna vara överviktiga eller ha utvecklat fetma (Folkhälsomyndigheten, 2018). Enligt WHO (2017) är ökningen av tillståndet inte bara ett allvarligt samhällsproblem, utan utgör även ett växande globalt hot mot folkhälsan. Ett hot som går att åtgärda, men utan åtgärd kan tillståndet ha förödande konsekvenser, i värsta fall förkortat liv (ibid). Med detta i åtanke växte mitt intresse fram att studera problematiken utifrån en pedagogisk synvinkel. Syftet med föreliggande studie var att belysa de erfarenheter och upplevelser av socialt stöd om beskrivs av en grupp individer som deltar i ett viktminskningsprogram genomsyras att behandlingsmetoden kognitiv beteendeterapi [KBT], ställt i relation till förändring av livsstil genom ett lärande perspektiv. Studien hade ett induktivt förhållningssätt och inspirerades av en hermeneutisk-fenomenologisk ansats med livsvärden som fokus. Som insamlingsmetod användes två fokusgruppsdiskussioner och två ”tillfällen i sammanhanget”, likt observation. Urvalet bestod av sex personer som deltog i en viktminskningsgrupp där KBT praktiserades. Av resultatet framgick att deltagarna upplevde behandlingen som gynnsam, dels genom viktreducering samt av ett generellt ökat hälsotillstånd, vilket kan kopplas till den nya mer hälsosamma livsstilen. Det har varit av intresse att belysa ämnet utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Många studier fokuserar på ett viktminskningsresultat och inte vad som möjliggör ett långsiktigt lärande. Genom att synliggöra lärandet genom den sociala kontexten och upplevelsen om vad som möjliggör lärande kan vi även öka förståelsen för problematiken och vidare metoden.

Digitala redskap är nu för tiden en vanlig strategi inom marknadskommunikation och destinationsutveckling. Trots detta är litteratur i ämnet begränsad. Därför har denna studie strävat mot en fördjupad förståelse för Göteborg & Co:s digitala redskap Evenemangskalendern. Det är en digital förteckning där turister kan hitta de aktuella evenemang som erbjuds i Göteborg. Frågorna som har tagits fram rör relevanta styrmedel förkalendern och Göteborg & Co:s syn på användningen av kalendern som ett redskap förmarknadskommunikation. Med bakgrund i destinationsmarknadsföring har en induktiv fallstudie tagit form medintervjuer, observationer och dokumentanalys. Studien är begränsad till fyra kvalitativa intervjuer, fyra observationsobjekt och sex dokument. Alla med fokus på Göteborg & Co:s egna material och anställda. Resultatet från dessa källor har sedan i en diskussion kopplats samman med teori inom destinationsutveckling, marknadskommunikation och organisationsteori. Studien visar att Evenemangskalendern inte är inbegripen i den gedigna marknadskommunikations-analys som resten av goteborg.com undergår. Kalendern har inga fasta processer gällande omvärldsbevakning eller besöksstatistik. Detta kan bero på att det operativa arbetet utförs på annan fysisk plats än det strategiska arbetet. Det ligger även en begränsning i hur Göteborg & Co definierar en turist., Digital devices are nowadays a common strategy in marketing communication and destination development. Despite this, we find the literature on the subject limited. Therefore, this study has strived towards an immersed understanding of Göteborg & Co:s digital device Evenemangskalendern (Event Calendar). It is a digital listing where tourists can find the current events offered in Gothenburg. The questions produced revolves around relevant control documents for the calendar and Göteborg & Co:s view at the use of the calendar as a device for marketing communication. With a background in destination marketing, an inductive case study has taken form with interviews, observations and document analysis. The study is limited to four qualitative interviews, four observation objects and six documents. All with focus on Göteborg & Co:s own material and employees. The result from these sources has in a discussion been merged with theory within destination development, marketing communication, and organization theory. The study shows that the Event Calendar is not included in the solid marketing communication analysis that the rest of goteborg.com go through. The calendar has no fixed processes regarding benchmarking or visitor statistics. This could be due to the fact that the operative work is being executed at another physical place than the strategic work. There is also a limitation in how Göteborg & Co defines a tourist.

Abstrakt Pedagogernas roll i förskolan är att använda sig av så många olika redskap och stöd som möjligt för att alla barn ska utvecklas på bästa sätt och efter sina förutsättningar. Musiken kan ses som ett sådant redskap och stöd. Kunskaper hos pedagoger om att utveckling inom ett område kan innebära utveckling inom ett annat område är betydelsefullt. Genom en ökad musikkompetens hos pedagoger så ges barnen fler redskap att exempelvis uttrycka sig, inhämta kunskap och utvecklas socialt. Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger beskriver musikens betydelse i förskolan och som ett pedagogiskt redskap och stöd för att utveckla prosocialt beteende. Prosociala handlingar definieras enligt Persson (2004) som handlingar som gynnar en annan person exempelvis hjälpa, trösta och dela med sig. Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ forskningsansats. En jämförelse har gjorts mellan traditionella förskolor och musikförskolor för att se om det finns likheter och skillnader i hur pedagogerna använder musik i förskolan. Det teoretiska ramverk som använts vid analys av resultatet är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna anser att musik främst har betydelse för barns språkutveckling, glädje och gemenskap. I resultatet framkommer att på musikförskolorna ses musik i ett något vidare perspektiv genom att pedagogerna beskriver att musik genomsyrar verksamheten på ett annat sätt än vad pedagogerna på de traditionella förskolorna uttrycker. Majoriteten av pedagogerna beskriver musiken som ett pedagogiskt redskap och stöd i flera olika sammanhang. Det som dock inte framkom i studien var tydliga resultat gällande musik kopplat till prosocialt beteende.

Syftet med denna studie är att ta del av förskollärares uppfattningar om hur det är att arbeta i mångkulturella förskolor och hur förskollärare inkluderar och möjliggör lärandet för flerspråkiga barn samt vilka redskap förskollärare använder sig av. Studien bygger på fenomenografisk metod och kvalitativa intervjuer där sex förskollärare från tre olika enheter intervjuas enskilt. I studien används det sociokulturella, socialkonstruktivistiska och fenomenologiska perspektivet för att få en djupare och bredare syn på hur förskollärare arbetar. Studiens frågeställningar är: Hur arbetar förskollärare för att inkludera och möjliggöra lärandet för flerspråkiga barn i mångkulturella förskolor? Vilka utmaningar och möjligheter möter förskollärare ute i mångkulturella förskolor? Resultatet i studien visar att förskollärarna utgår utifrån olika redskap i sitt arbete som konkret material, sagor och sånger på barns olika språk för att inkludera och möjliggöra lärande för flerspråkiga barn. Förskollärarna uttrycker även vilka möjligheter de får i arbetet så som förståelse för andra kulturer, bemötandet av människor med andra erfarenheter och mötet med människor från olika kulturer. Allt detta ses som berikande. I studien nämner förskollärarna även några utmaningar som de stöter på i mångkulturell förskola och det är fördomar, kulturkrockar och språkliga förbistringar.

Syftet med denna studie är att ta del av och beskriva hur förskollärare berättar om sitt arbete med flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Studiens syfte undersöks genom följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare sin roll i flerspråkiga barns modersmålsutveckling? Vilka redskap anser förskollärare är betydelsefulla i arbetet med flerspråkiga barns modersmålsutveckling? Vilken syn beskriver förskollärarna att de har på modersmålets betydelse för flerspråkiga barn? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv för att undersöka hur förskollärare beskriver på vilket sätt samspelet mellan förskollärare och barn, med hjälp av olika redskap, ger möjlighet till flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med fem semistrukturerade, enskilda intervjuer för att ta del av varje förskollärares berättelser. I resultatet uttrycker förskollärarna att de behöver ha ett genuint intresse för att lära sig och ta till sig ny kunskap gällande flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Förskollärarna behöver ta hjälp av olika redskap för att synliggöra varje barns modersmål i verksamheten. Enligt förskollärarna måste modersmålet uppmuntras både i hemmet och i förskolans kontext och arbetet med flerspråkiga barns modersmålsutveckling grundar sig i respekt för allas lika värde.