Search

The essay examines the discussions and arguments surrounding the introduction of legislation on the termination of pregnancy in Sweden during the 1930s. The focus is on analyzing how various stakeholders, such as the Law Council and the first and second chambers of the parliament, reasoned about the need for and design of abortion legislation, as well as what reasons were considered legitimate for allowing abortion at the time. The thesis analyzes the arguments presented during the introduction and dis-cusses why the law was introduced at that time. It highlights how the legislation was not primarily aimed at giving women freedom of choice, as the small group affected by the first regulation did not provide permission for the majority who wanted to perform abortions. The thesis also shows how the societal view on racial biology and the desire to improve the genetic quality of the population influenced the legislation. The discussions in parliament reflected various contemporary views on responsibility, morality, and social norms, revealing a complex picture of both support and opposition to the abortion legislation. In summary, abortion is a highly relevant topic in today's societal debates, and it is important to understand the origins of the regulations to gain a broader perspective on the issue. The essay provides a thorough review of the historical and ideological contexts surrounding Sweden's first abortion legislation and highlights the different perspectives that shaped its design and implementation., Uppsatsen undersöker diskussionerna och argumentationen kring införandet av lagstiftningen om avbrytande av havandeskap i Sverige under 1930-talet. Den centrala utgångspunkten är att analysera hur olika intressenter, såsom Lagrådet och riksdagens första och andra kammare, resonerade kring behovet och utformningen av abortlagstiftningen samt vilka skäl som diskuterades för- respektive emot att tillåta abort vid tidpunkten. Uppsatsen analyserar argumenten som läggs fram vid införandet och utifrån dessa diskuteras därefter varför lagen infördes just då. Den belyser hur lagstiftningen inte primärt syftade till att ge kvinnor valfrihet, eftersom den lilla krets som träffades av den första regleringen inte gav den majoritet som ville utföra aborter tillåtelse att genomföra det. Uppsatsen visar också hur samhällets syn på rasbiologi och önskan om att förbättra befolkningens genetiska kvalitet påverkade lagstiftningen. Diskussionerna i riksdagen reflekterade olika tidstypiska synsätt på ansvar, moral och samhälleliga normer, och det fanns en flerdelad bild av både stöd och motstånd mot abortlagstiftningen. Sammanfattningsvis är abort ett väldigt aktuellt ämne i dagens samhällsdebatter, och det är viktigt att se till varifrån regleringen kommer för att få en bredare förståelse för den. Uppsatsen ger här en grundlig genomgång av de historiska och ideologiska kontexterna kring Sveriges första abortlagstiftning och lyfter fram de olika perspektiv som formade dess utformning och införande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sverige kom att få fri abort genom att redogöra för argumentationen som fördes under riksdagsdebatten år 1974 gällande införandet av den nya abortlagen. Det görs genom rättshistorisk metod och materialet som har använts är främst riksdagsprotokollen från debatten. För att sätta in riksdagsdebatten i sitt sammanhang berör uppsatsen även kort en överblick över aborträttens historia under 1900-talet. År 1938 röstades den första abortlagen igenom, vilken legaliserade abort i undantagssituationer. Debatten kring abortfrågan var dock långt ifrån över och fortsatte flera år framöver. Lagen utvidgades vid två tillfällen och till slut tillsattes 1965 års abortkommitté för att se över lagen i sin helhet. De kom med ett förslag om en ny abortlag vilket väckte olika reaktioner från olika håll. Det framgick dock att allt fler var positivt inställda till en mer liberal abortlag och år 1974 lade regeringen fram förslag om en ny abortlag och den röstades igenom samma år. Den nya abortlagen innebar fri abort fram till 12:e veckan och efter en utredning till och med den 18:e veckan. Fanns det synnerliga skäl efter den 18:e veckan kunde man även på tillåtelse av Socialstyrelsen göra en abort. Utgångspunkten i uppsatsen är att redogöra för debatten som hölls innan lagen kom att röstas igenom. Under debatten framkom flera olika åsikter rörande frågan, men många av dem berörde samma ämnen. De största diskussionsfrågorna i debatten var fostrets rätt till liv, vilket ansvar samhället skulle ta i frågan, mannens ansvar, att abort skulle vara en nödfallsåtgärd, vilken tidsgräns som skulle sättas och vilken belastning det skulle innebära för sjukvården. Därutöver undersöker uppsatsen de olika partiernas ställning i frågan. Det framgår klart att det är en individuell fråga, men det framgår även tydligt att många inom samma parti delar samma uppfattning. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet Kommunisterna var de partier som var starkast för förslaget, m, The purpose of this essay is to investigate how Sweden got free abortion by examining the arguments made during the parliamentary debate in 1974, which concerned the legislation of free abortion. This is done using a legal historical method and the material that has been used consists mainly of the protocols from the debate. To put the debate in its context the thesis also gives an overview over the history of the right to abortion during the 20th century. In 1938, the first abortion law was legislated in Sweden. It stated that abortions were only allowed in exceptional situations. The debate about abortion was far from over though and continued for several years to come. The law was expanded on two occasions and finally an abortion committee was appointed to review the law in 1965. Their work resulted in a proposal for a new abortion law which raised different reactions. However, it was clear that more and more people leaned toward a more liberal abortion law. In 1974 the government came with a new proposal for a new abortion law, and it was accepted the same year. The new abortion law gave women the right to free abortion up to the twelfth week, as well as up to the eighteenth week after an investigation. If there were any particular reasons, abortion could also be accepted after this point in time with the permission from the National Board of Health and Welfare. The essay examines the debate that was held prior to the law in 1974 was accepted. During the debate different opinions came forward, but many of them touch on the same subjects. Much of the debate concerned the fetus’s right to life, which responsibility the society should take, the man’s responsibility, whether abortion should be an emergency measure, when abortion should be accepted and which burden on the healthcare system this could entail. Furthermore, the essay examines the different positions the political parties took in the matter. The question was very individual for many, but it becomes clear

Otillräkneliga lagöverträdare har länge erhållit en straffrättslig särställning i Sverige. När brottsbalken trädde i kraft år 1965 förändrades det eftersom tillräknelighetskravet togs bort. En lagöverträdares tillräknelighet är inte längre avgörande för frågan om dess straffansvar. Den svenska regleringen har sedan dess kommit att bli såväl kritiserad som unik. Följande uppsats har därför i syfte att belysa hur rättsutvecklingen av det svenska tillräknelighetskravet har växt fram. Rättsutvecklingen har huvudsakligen berott på två straffrättsliga förändringar. För det första har den svenska straffrättens syfte bytts ut och för det andra har definitionen av de straffrättsliga begreppen skuld och ansvar förändrats. Syftesförändringen kan framför allt härledas från lagstiftaren och inflytelserika kriminalpolitiker, medan begreppsförändringarna har utarbetats av diverse idéhistoriker. Tillsammans har de lagt grunden för tillräknelighetskravets borttagande i Sverige, och på så sätt också bidragit till dess ”sinnessjuka” straffansvar., Criminal offenders who lack imputability have had a special legal status in Sweden for many years. That changed in 1965 when the imputability principle was removed from Swedish criminal law. An offender’s imputability is no longer crucial for the determination of their criminal responsibility. Since then, the Swedish regulation has become both criticized and unique. Therefore, this essay aims to explore how the legal development of the imputability principle has evolved in Sweden over time. The development has mainly depended on two things. Firstly, the purpose of Swedish criminal law has changed from retribution to crime prevention. And secondly, the definition of the concept of responsibility and guilt has shifted. The change of purpose has primarily derived from the legislator and influential criminal politicians, while the conceptual change has been developed by various intellectual historians. Together, they have justified the removal of the Swedish imputability principle and thereby contributing to its “insane” criminal responsibility.

Bikt och absolution ses som viktigt, och till och med heligt, inom flera kristna samfund. Tystnadsplikt för de uppgifter som kommer fram i bikt och själavård bör respekteras i största möjliga mån då ett frångående riskerar att skada trossamfunds förtroendeställning. Denna uppsats ämnar undersöka hur regleringen av tystnadsplikt inom Svenska kyrkan förändrats från införandet av 1974 års regeringsform och fram till idag. Uppsatsen studerar även skyldigheten att anmäla oro för barn enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen och dess relevans för trossamfund. Det görs en granskning av hur detta hanteras av tre olika kyrkor: Svenska kyrkan, Equmeniakyrkan och Romersk-katolska kyrkan i Sverige. Uppsatsen syftar till att lyfta flera perspektiv vid avvägningen av lämpligheten i huruvida trossamfund bör omfattas av anmälningsskyldighet vid kännedom eller misstanke att barn far illa., Confession and absolution hold significant importance within several Christian denominations. To break the seal of confession is a violation of trust and only to be done when deemed necessary. This essay explores how the seal of confession within the Church of Sweden has been regulated by Swedish law, starting from the implementation of the current constitution of Sweden. Additionally, this essay examines the legal obligation to report concern for a child’s welfare according to 14 § 1 of the Swedish Social Services Act and its implications for religious communities. The study includes a description of how this has been conducted by three different churches: the Church of Sweden, Equmeniakyrkan (the Uniting Church in Sweden) and the Roman Catholic Church in Sweden. The purpose of this essay is to present multiple perspectives when considering the appropriateness of a legal obligation to report concern for a child’s welfare in regard to religious communities.

Både Sveriges rättsväsende och makthavare gjorde avsteg från gällande processrätt på 1600-talet. Den samtida lagstiftningen uppställde stränga regler för rättegången, bevisvärderingen och straffen. Trolldom hade utgjort ett brott enligt lagstiftningen sedan medeltiden. Med förändringar inom rättsväsendet utökades brottet, samtidigt som anklagelser om Blåkullafärder och djävulspakter spred sig över landet. Utländsk rätt påverkade de nyupprättade hovrätterna. Den hårda inkvisitionsprocessen talade om tortyr och rannsakningar. Kyrkan och den värdsliga makten strävade efter att bekämpa det som inte var renlärigt. Dessa var inslag i den hysteri som bröt ut på 1660-talet i Sverige. Under häxprocessernas mest intensiva period i Sverige mellan 1668 och 1676 gjordes avsteg från lagstiftningen för att hantera utmaningarna med fenomenet. Hovrätternas arbete togs över av särskilda trolldomskommissioner, som dömde på plats och verkställde dödsstraffen direkt. De ordinarie bevisreglerna, starkt påverkade av den legala bevisteorins krav på frivilliga erkännanden, myndiga vittnen och annan bevisning än enbart indiciebevisning, frångicks helt. Erkännanden tvingades fram med olaglig tortyr. Barnvittnena och indiciebevisningen blev centrala i trolldomsmålen, där fullgod bevisning generellt var en bristvara. Valen rättfärdigades med flera faktorer, såsom religionen, bevisläget, tilltro till barnens samstämmighet, undantagsförbrytelser och effektivitet. Inte lika uttalade motiv kan ha varit rädsla, påtryckningar och en vilja att lugna ned situationen. Flera nutida forskare talar om masshysteri. Uppsatsen ämnar att närmare undersöka nämnda avsteg från 1600-talets svenska processlagstiftning samt motiven bakom dem, med en rättshistorisk metod ur ett rättsutvecklingsperspektiv., Both the Swedish Judiciary and rulers made deviations from applicable procedural law in the 17th century. The contemporary legislation set up strict rules for the trial, the evaluation of evidence, and the punishment. Sorcery had constituted a criminal offense according to the law since the Middle Ages. With changes within the Judiciary, the crime was expanded, while accusations of journeys to Blåkulla and devil pacts spread across the country. Foreign law affected the newly established Courts of Appeal. The stern Inquisition process spoke of torture and interrogations. The Church and the worldly powers aspired to combat what was not true faith. These were elements of the hysteria that erupted in the 1660s in Sweden. During the most intense period of the witch trials in Sweden between 1668 and 1676, deviations were made from the legislation to handle the challenges brought by the phenomenon. The work of the Courts of Appeal was taken over by special Witchcraft Commissions, which convicted on site and executed the death penalties immediately. The ordinary rules of evidence, heavily affected by requirements of the legal theory of evidence of voluntary confessions, witnesses of legal age and other evidence than solely circumstantial evidence, was completely departed from. Confessions were extorted with illegal torture. The child witnesses and the circumstantial evidence became central to the sorcery cases, where satisfactory evidence in general was a scarce commodity. The choices were justified by several factors, such as the religion, the state of evidence, trust to the concordance of the children, exceptional crimes, and efficiency. Not as pronounced motives may have been fear, pressures, and a will to calm down the situation. Several present-day scholars speak of a mass hysteria. The essay intends to closer investigate mentioned deviations from the Swedish 17th century procedural law and the motives behind them, with a legal history method from a legal development p

Mellan 1934 och 1975 steriliserades över 60 000 personer och en övervä-gande majoritet av dem var kvinnor. Den lagstiftning som låg till grund för ingreppen hade som syfte att förhindra ”mindervärdiga individer” från att bli föräldrar. I flera fall skedde steriliseringen utan ett frivilligt samtycke från pa-tienten. Uppsatsen syftar till att skapa en förståelse för varför och hur en så-dan lag kunde röstas igenom i Sveriges riksdag. Då de flesta av offren för lagstiftningen var kvinnor fokuserar uppsatsen på att analysera de kvinnliga ledamöternas åsikter. Frågeställningarna som uppsatsen besvarar är vad de kvinnliga riksdagsledamöterna ansåg om steriliseringslagstiftningen samt var-för de hade dessa åsikter. För att undersöka hur steriliseringslagstiftningen uppkom och utvecklades har en rättshistorisk metod använts. Då uppsatsen inkluderar en analys av hur dåtidens ideal och sociala normer påverkade lagstiftarnas åsikter har även en genusrättslig metod nyttjats. Dessutom diskuteras rättspositivism för att få en förståelse för hur riksdagsledamöterna såg på rätten. Uppsatsen bygger på information från rättskällor såsom förarbeten men övrigt historiskt material, exempelvis tidningsartiklar, har också använts. Materialet består vidare av idéhistorisk forskning om steriliseringslagstiftningen. Informationen om riks-dagskvinnorna och dåtidens ideal har begränsats då uppsatsen har en ord-gräns. Genom en analys av kvinnornas partitillhörighet, tillägg i steriliseringsdebat-ten och övriga engagemang går det att urskilja flera riksdagskvinnor som var för steriliseringslagstiftningen. Vissa av dem motionerade dessutom för att utvidga lagen ytterligare. Uppsatsen diskuterar förklaringar för detta såsom rasbiologins status som vetenskap, avsaknad av mänskliga rättigheter och att kvinnorörelsen själv drev steriliseringsfrågan. Samtidigt lyfter uppsatsen det faktum att det fanns flera riksdagskvinnor som inte deltog i steriliseringsde-batten och därför inte nödvändigtvis var fö, Between 1934 and 1975 over 60 000 individuals were sterilized in Sweden and a predominant majority of the patients were female. The legislation which allowed these procedures intended to prevent “inferior individuals” from hav-ing children. In many cases, the operations took place without voluntary con-sent from the patients. The purpose of the thesis is to understand why this law was passed by the Swedish parliament. Since most of the victims of the legis-lation were female, the thesis answers the questions of what the female par-liament members thought about the law and why they held this opinion. To research how the sterilization legislation developed in Sweden the method-ology of legal history was used. A gender-legal method has also been utilized to analyze how social norms impacted the legislator’s opinions. Legal positiv-ism is also discussed, since the thesis examinates the legislator’s view of the law. Sources of law, such as legislative history, is used along with other his-torical materials like newspaper articles from the examined period. The thesis also employs intellectual historical research as a source. Because of the word count constraints, information about the social norms of the time and facts about the parliamentarians have been limited. Through an analysis of the female legislator’s party affiliations, contributions in the debate about sterilizations and other engagements, it is apparent that there were several female parliamentarians who supported the sterilization legislation. Many of the women in parliament 1941 even supported to extend the law further. Several explanations for this are discussed in the thesis such as the fact that during this time, eugenics were considered a respected science in Sweden. There was also a lack of human rights protected by law and parts of the Swedish women’s movement itself campaigned for sterilization legisla-tion. However, the thesis also notes that there were female parliamentarians who did not participate

This essay aims to examine the motives behind the introduction of regulated prostitution in Stockholm in 1859. Furthermore, the paper aims to answer the question of what interests the legislator wanted to protect through the regula-tions. The legal historical method is used, and a gender perspective is applied in the analysis. The subject of the investigation is the city of Stockholm during the 19th centu-ry. This was a time when the city underwent major changes. Women's legal status slowly improved as they gained greater opportunities to participate in public life and become economically independent. However, women's wages were significantly lower than men's and some women turned to prostitution to support themselves. Venereal diseases were a growing problem in Sweden. Syphilis posed the greatest danger, and it was clear that measures needed to be taken. Regulations were introduced to exercise supervision over people who were thought to constitute a particularly high risk of spreading infection. Special regulations for the city's female prostitutes came into force. The rules required women to register at the city's prostitution bureau to be kept under surveillance and to undergo regular gynecological examinations. In addition, there was a long list of rules describing how women were allowed to behave in public. The rules stated, among other things, which parts of the city they were forbidden to visit and how they could dress. The system was called regulated prostitution. Breaking the rules could lead to sentencing to forced labor. Among the proponents of regulation were several physicians who argued that prostitution was the main cause of the rapid spread of venereal diseases in the city. Critics of the regulation argued that the regulation system was degrading, and that the social stigma surrounding registered women made it difficult for them to leave prostitution. Protecting public health was the most distinct motive behind the regulation. Furthermore, the legisl, Förevarande uppsats syftar till att undersöka motiven bakom den reglemente-rade prostitutionens införande i Stockholm 1859. Vidare ämnar uppsatsen att besvara frågan om vilka skyddsintressen som lagstiftaren ville skydda i och med föreskrifternas införande. Den rättshistoriska metoden tillämpas i utred-ningen. I analysen används även ett genusrättsligt perspektiv. Uppsatsen gör ett nedslag i 1800-talets Stockholm, en tid då staden genom-gick stora förändringar under. Kvinnors rättsliga ställning förbättrades lång-samt i takt med att de fick större möjlighet att ta plats i offentligheten och bli ekonomiskt självständiga. Samtidigt var kvinnors lön betydligt lägre än mäns och en del kvinnor vände sig till prostitution för att försörja sig. Könssjukdomar var ett växande problem i Sverige. Syfilis utgjorde den största faran och det stod klart att åtgärder behövde vidtas. I ett försök att stävja smit-tan infördes föreskrifter som syftade till att utöva särskild uppsikt över perso-ner som antogs utgöra en särskild stor risk i smitthänseende. Under seklets andra hälft skärptes reglerna och särskilda föreskrifter som gällde stadens prostituerade kvinnor trädde i kraft. Reglerna ålade kvinnor att skriva in sig på stadens Besiktningsbyrå för att kunna hållas under uppsikt och inställa sig till regelbundna gynekologiska undersökningar. Dessutom fanns en lång rad ordningsregler som reglerade hur kvinnorna fick uppföra sig i offentligheten. Reglerna angav bl.a. vilka gator de inte fick vistas på och hur de fick gå klädda. Systemet kallades för reglementering. Brott mot föreskrifterna kunde leda till tvångsarbete. Bland reglementeringens förespråkare fanns flera läkare som argumenterade för att prostitutionen utgjorde den största orsaken till könssjukdomarnas snabba spridning i samhället. Kritiker till reglementeringen argumenterade för att föreskrifterna var kränkande och att den stämpel som kvinnorna fick ge-nom inskrivningen gjorde det svårt för dem att ta sig ur prostitutione

In the early 1970s, the Swedish legislative body decriminalized the act of insulting a state official. However, in 2024 an investigation on the request of the government proposed to reintroduce the same offense. This essay analyzes the proposal in light of historical changes in the law and the current legislation in Sweden and Finland. The investigative chapter first addresses the former prohibition of insulting a state official and its decriminalization. Then the current regulation of the general prohibition against insults, with a focus on public officials and its relation to freedom of expression, are examined. The proposal to reintroduce the offence of insulting a state official is then introduced, followed by an overview of Finland’s current regulation regarding insults against state officials. The comparative analysis reveals that Finland’s legislation offers more robust protections for both state officials and freedom of speech compared to the current Swedish regulation. While the Swedish proposal seeks to enhance the protection of state officials it risks negatively impacting freedom of speech. Future regulation should consider the distinction of legal protection between individuals and state officials as well as the balance between protection and responsibility for state officials. The proposed regulation implies a restriction on freedom of speech; potentially affecting the free formation of opinions. Introducing a legally regulated right to criticize would clarify what is permitted and help the legislative body draw a clearer boundary between the protection from defamation and freedom of expression. In conclusion, while the Swedish proposal aims to strengthen the protection of state officials, it must be balanced against the necessity to uphold freedom of speech. A revised proposal incorporating elements from the Finnish legislation could provide a more balanced framework; ensuring both the protection of public officials and the freedom of speech., I början av 1970-talet avkriminaliserade den svenska lagstiftaren det särskilda brottet missfirmelse mot tjänsteman. År 2024 föreslog en utredning på regeringens begäran att återinföra samma brott. Denna uppsats analyserar förslaget i ljuset av historiska förändringar av regleringen och nuvarande lagstiftning i Sverige och Finland. Den utredande delen behandlar först det tidigare brottet missfirmelse mot tjänsteman och hur det avkriminaliserades. Därefter granskas den nuvarande regleringen av det allmänna förolämpningsförbudet med särskilt fokus på tjänstemän och förbudets förhållande till yttrandefriheten. Förslaget om att återinföra brottet förolämpning mot tjänsteman presenteras sedan, vilket följs av en redogörelse för Finlands gällande reglering om förolämpningar mot tjänstemän. Den komparativa analysen visar att den finska regleringen erbjuder ett mer robust skydd för både för tjänstemän och yttrandefriheten jämfört med den nuvarande svenska regleringen. Medan det svenska förslaget syftar till att stärka skyddet för tjänstemän, riskerar det att negativt påverka yttrandefriheten. Framtida reglering bör utreda rättskyddets fördelning mellan enskilda och offentliga företrädare och balansen mellan skydd och ansvar för offentliga företrädare. Förslaget innebär en inskränkning i yttrandefriheten och kan på-verka den fria åsiktsbildningen negativt. En lagstadgad kritikrätt skulle tydliggöra vad som är tillåtet och hjälpa lagstiftaren att dra en tydligare gräns mellan skyddet för ärekränkning och yttrandefriheten. Medan det svenska förslaget syftar till att stärka skyddet för statliga tjänstemän, måste det vägas mot behovet av att upprätthålla yttrandefriheten. Ett reviderat förslag som inkorporerar element från den finska lagstiftningen skulle kunna ge en mer balanserad reglering, som säkerställer både skyddet av offentliga tjänstemän och yttrandefriheten.

En av den svenska regeringsmaktens minst uppmärksammade och sällan omdiskuterade maktbefogenheter är regeringens rätt enligt 12 kap. 9 § första stycket regeringsformen att genom nåd efterge eller mildra en brottspåföljd eller annan sådan rättsverkan av brott samt ett annat liknande myndighetsingrepp som avser enskildas person eller egendom. Nådeinsti-tutet innebär att regeringen, under ett politiskt ansvar, har getts en benåd-ningsmakt att ändra rättsverkningarna av bl.a. en lagakraftvunnen dom och kan därmed omedelbart befria den som dömts till ett fängelsestraff. I den här uppsatsen undersöks nådeinstitutet närmare med syftet att utreda nådeinstitutets reglering, dess funktion och spänningen mellan nådeinsitu-tet och den demokratiska rättsstatens principer om bl.a. maktfördelning, rättssäkerhet och likhet inför lagen. För att belysa nådeinstitutets rättsliga, politiska och historiska dimensioner ges först en historisk tillbakablick av den svenska benådningstraditionen och behandlar därefter rättsdogmatiskt frågor om beredningen i nådeärenden och den rättsliga ramen vid utöv-ningen av nåd. Analysen visar att nådeinstitutet genom historien haft såväl maktpolitiska, statsfinansiella som religiösa funktioner samt syftat till att främja en hu-manitet i påföljdshänseende när en alltför sträng strafflagstiftning inte lämnade utrymme för ömmande eller förmildrande omständigheter. Da-gens funktion knyts i stället till en modern säkerhetsventilsteori där vissa synnerligen ömmande omständigheter som framkommit eller tillkommit efter domen fått laga kraft innebär att den ådömda påföljden framstår som stötande ur humanitär synpunkt, exempelvis att den dömde efter domen drabbats av en svår obotlig sjukdom eller av en svår olycka. Samtidigt vi-sar analysen nådeinstitutets brister ur ett rättsstatligt perspektiv där bl.a. utövningen av nåd har en inbyggd oförutsägbarhet och saknar garantier för likabehandling samt i vissa typfall undergräver domstolarnas självständig-het och går, One of the least noticed and rarely discussed powers of the Swedish gov-ernment is its right according to chapter 12. Section 9, first sentence, in the Instrument of Government to pardon or mitigate a criminal penalty or oth-er such legal effect of a crime as well as another similar intervention by authorities that concerns the person or property of individuals. The right to pardon means that the government, under political responsibility, has been given the power to change the legal effects of a sentence and thus for ex-ample be able to immediately free a person who has been sentenced to prison. In this essay, the Swedish right to pardon is examined with the aim of in-vestigating the regulation of the right to pardon, its function, and the ten-sion between the institution of clemency and the principles of the rule of law regarding distribution of power, legal certainty, and equality before the law. To highlight the legal, political, and historical dimensions of the insti-tution of clemency, I will give a historical overview of the Swedish par-doning tradition, and a legal dogmatic presentation about the preparation of clemency cases and the legal framework for the exercise of clemency. The analysis shows that throughout history the right to pardon has had po-litical, state financial and religious functions as well as aimed to promote a humanity in terms of punishment when the strict penal legislation of the time did not leave room for distressing or mitigating circumstances. To-day's function is instead linked to a modern safety valve theory, where cer-tain exceptionally distressing circumstances that have emerged or occurred after the sentence means that the punishment appears offensive from a hu-manitarian point of view, for example that the convicted after the sentence suffered from a severe incurable illness or from a serious accident. At the same time, the analysis shows the right to pardon has shortcomings from a rule of law perspective, such as that the exer

Historiskt har Sverige haft en unik relation till snus, som varit djupt rotat i den svenska kulturen. Denna uppsats undersöker hur denna produkt har hanterats juridiskt, från de tidiga 1900-talens liberala inställning till dagens betydligt mer restriktiva syn, med ett särskilt fokus på utvecklingen från 2000-talet och framåt. Uppsatsen analyserar hur regleringarna av snus och andra tobaksprodukter såsom cigaretter har utvecklats, fram till den samtida synen på snus. Uppsatsen belyser hur den nya lagstiftningen, Lag (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter, visar en förskjutning mot en folkhälsopolitik som ser alla former av nikotinanvändning, inte enbart tobaksrökning, som ett signifikant folkhälsoproblem. Uppsatsen behandlar också den aktuella SOU 2024:23 om tobak och nikotin, som ytterligare belyser behovet av lagstiftning på området. Genom noggranna undersökningar av förändringar i samhällets attityder och den vetenskapliga förståelsen av olika tobaksprodukters skadeverkningar, bidrar denna uppsats med en djupgående analys av den samtida svenska regleringen. Uppsatsen belyser också hur nya produkter som tobaksfritt snus har utmanat den befintliga regleringsmodellen, vilket har tvingat fram en anpassning av lagstiftningen för att hantera produkter som inte passar in i de traditionella kategorierna. Uppsatsen visar vidare på betydelsen av internationella påverkansfaktorer såsom EU-lagstiftning och WHO:s riktlinjer och hur dessa har format den nationella lagstiftningen inom tobaksområdet. Genom en kombination av historisk översikt och samtida analys illustreras hur snuset, en traditionell svensk kulturprodukt, har blivit föremål för globala hälsotrender och lett till nya lagar om tobaksfria nikotinprodukter under 2000-talet., Historically, Sweden has had a unique relationship with snus, which has been deeply rooted in Swedish culture. This paper examines how this cultural product has been handled legally, from the liberal attitude of the early 1900s to today's much more restrictive view, with a particular focus on developments from the 2000s onwards. The paper analyzes how the regulation of snus and other tobacco products such as cigarettes has evolved, shaping the contemporary view of snus. The paper highlights how the new legislation, the Act (2022:1257) on Tobacco-Free Nicotine Products, shows a shift towards a public health policy that sees all forms of nicotine use, not only tobacco smoking, as a significant public health problem. The paper also addresses the current legislative proposals in SOU 2024:23 on tobacco and nicotine, which further highlights the need for legislation in this area. Through careful studies of changes in societal attitudes and scientific understanding of the harmful effects of different tobacco products, this paper provides an in-depth analysis of contemporary Swedish tobacco legislation. The paper also highlights how new products such as tobacco-free snus have challenged the existing regulatory model, forcing an adaptation of the legislation to deal with products that do not fit into the traditional categories. The paper further shows the importance of international influences such as EU legislation and WHO guidelines and how these have shaped national tobacco legislation. Through a combination of historical overview and contemporary analysis, this paper illustrates how snus, a traditional Swedish cultural product, has become the subject of global health trends, resulting in new legal actions towards the products in the 2000s.

How great are the powers of the Swedish king in reality, and what has the development looked like? Which similarities and differences can be seen in Denmark? The countries have a long history as monarchies, and the development has in many ways taken place in parallel. During the 19th century, both countries transitioned from royal autocracies to approaching a status as fullyfledged parliamentary democracies. The similarities found in the broad characteristics of the development can largely be explained by the historical, regional and societal similarities between the countries. Differences in how the reforms that constitute the development has taken shape can be explained through the local differences in the history of the countries. The Swedish development, constituted by smaller reforms under the same Instrument of Government, has been characterized by the long period of peace and political stability that the country has experienced. In contrast, the Danish development’s many constitutional reforms has been affected by the late abolition of royal autocracy and the devastating defeat in the war of 1864. In Sweden, during the 1950s, the work towards a new Instrument of Government started. The question of the position of the head of state proved to be of central importance for the possibility of the constitutional reform. Public opinion was against a change of the status of the head of state, but the view of the parliament was different. One explanation for this is the professionalization of politics that took place during the 1960s, which was manifested partly in that politicians in questions of politics leaned more to the left than their voters. Despite some disagreement, representatives of the major political parties reached a solution to the question of the position of the head of state during negotiations in Torekov in 1971. The result, which has been given the name The Torekov Compromise, was that the head of state was given a mere ceremonial role without polit, Hur stor makt har egentligen den svenska kungen, och hur har utvecklingen sett ut? Vilka likheter och skillnader finns att se i Danmark? Länderna har en lång historia som monarkier, och utvecklingen har på många sätt skett parallellt. Under 1800-talet gick båda länderna från att vara kungliga envälden till att närma sig en status som fullgoda parlamentariska demokratier. Likheterna som hittas i utvecklingens huvuddrag kan till stor del förklaras med de historiska, regionala och sociala likheterna mellan länderna. Skillnaderna i hur reformerna som utgör utvecklingen tagit form kan förklaras utifrån lokala olikheterna i ländernas historia. Den svenska utvecklingen bestående av mindre ändringar i praxis inom en och samma regeringsform har präglats av den långa period av fred och politisk stabilitet som landet upplevt. I kontrast har den danska utvecklingens många grundlagsändringar påverkats av dess sena uppbrott med enväldet och det förödande nederlaget i kriget 1864. I Sverige började under 1950-talet arbetet med en ny regeringsform. Statschefsfrågan visade sig vara av central betydelse för möjligheten till författningsändringen. Folkopinionen var emot en ändring av statschefens ställning, men stämningen i riksdagen var en annan. En förklaring till detta är den professionalisering av politiken som skett under 60-talet, vilken bland annat uttrycktes i att riksdagsmännen i politiska frågor låg mer till vänster än sina väljare. Trots vissa motsättningar kom företrädare för de stora politiska partierna fram till en lösning på statschefsfrågan under förhandlingar i Torekov 1971. Resultatet, som fått namnet Torekovskompromissen, blev att statschefen enbart gavs en ceremoniell roll utan politisk makt i den nya regeringsformen. I dagens rättsläge kan huvuddragen i regleringen av statschefens ställning i Sverige och Danmark sägas vara mycket lika. Båda länderna är parlamentariskt demokratiska monarkier, och kungen eller drottningen har i båda länderna enbart en symbolisk roll

Sweden is consistently seen as being one of the most secularized countries in the world. Achieving this status, however, has required one of the most extensive reforms in modern time. With the enactment of the 1951 law for religious freedom every person was granted the right to freely express their religious beliefs, and due to this a nearly 50 year long investigation begun with the intent of clarifying the future relations between the state and the Church of Sweden. These far-reaching discussions eventually led to a proposal that would ultimately lay the base for a separation between the church and state at the arrival of the new millennium. The Church of Sweden thereby went from having the role of a state church to becoming its own legal subject and an independent religious community. However, the separation meant that the Church of Sweden retained a number of privileges compared to other religious communities. The favorable position that the church was noted for having already in the 1950s thus remains to some extent. Considering the extensive investigative work that was done before the reform and that the debate today still resembles the debate 70 years ago, this essay aims to investigate what changes the separation of church and state lead to and why further changes were not implemented. The essay is based on a legal historical method and analyzes the legal development on the subject leading up to the position we find ourselves in today., Sverige rankas idag allt som oftast som ett av världens mest sekulariserade länder. Vägen hit har dock inneburit en av de mest omfattande reformerna i modern tid. Genom religionsfrihetslagen år 1951 tillförsäkrades var och en rätten att fritt utöva sin religion och med anledning av detta påbörjades ett närmare 50 år långt utredningsarbete i syfte att klarlägga framtiden för samarbetet mellan staten och Svenska kyrkan. Dessa långtgående diskussioner mynnade så småningom ut i ett principbeslut som kunde läggas till grund för en slutlig separation vid millennieskiftet 2000. Svenska kyrkan gick i och med detta från att ha rollen som statskyrka till att bli ett eget rättssubjekt och ett självständigt trossamfund. Separationen innebar dock att Svenska kyrkan fick behålla ett antal privilegier i jämförelse med andra trossamfund. Den särställning som det anmärktes på redan under 1950-talet kvarstår alltså till viss del. Med anledning av det genomgripande utredningsarbete som gjordes inför reformen och att debatten trots det i dagsläget liknar den som fördes för 70 år sedan har denna uppsats i syfte att utreda vad statskyrkoreformen egentligen inneburit och varför fler förändringar inte genomfördes. Uppsatsen utgår från en rättshistorisk metod och analyserar rättsutvecklingen på området fram till det läge vi befinner oss i idag.

Since 1999, the purchase of sexual services is illegal in Sweden. The criminalization was a result of several government investigations and a part of the women's integrity reform. It was motivated mainly by two interests: on the one hand the protection of the weaker party, who is often exploited by the buyer, and on the other hand the general public were mentioned in the legislative history. In the evaluation investigation ten years later, it was noted that there had been a certain shift in the protection interest, where focus had been moved toward the individual's personal and sexual integrity. In November 2023, the report "Ut ur utsatthet" was published, describing a shift in the view of those who sell sexual services. The Supreme Administrative Court addressed the issue of taxation of income related to sexual services in a ruling from 1982. It concerned a woman who was required to pay tax in the income category of business activities on income of this sort. Lower courts have referred to this ruling even after the prohibition on the purchase of sexual services was introduced. The courts have argued that criminalization does not affect the tax assessment. The issue has received significant attention over the past year and has been questioned by politicians and the organization Talita, among others. The Swedish Tax Agency has responded to the criticism by referring to their obligation to adhere to the law. Tax law is based on its fiscal purpose and the requirement for legal certainty. One of the most important taxes in Sweden is the income tax, and individuals' earned incomes are taxed in accordance with a legislated procedure based on personal declarations. In the essay’s analysis, arguments for and against tax exemption for prostitutes are presented. Various aspects are raised regarding the protection interest of the individual in relation to tax law principles. There are certain problems with comparing two distinct regulatory systems, but it appears necessary for, Sedan 1999 är det olagligt i Sverige att tillägna sig sexuella tjänster mot ersättning. Kriminaliseringen var en följd av flera statliga utredningar och en del av kvinnofridsreformen. Skyddsintressena sågs vid den här tiden som dubbla, såväl den svagare parten som ofta utnyttjas av köparen som det allmänna nämndes i förarbetena till lagen. Vid utvärderingsutredningen 10 år senare lyftes att det skett en viss förskjutning av skyddsintresset med fokus på den enskildas personliga och sexuella integritet. I november 2023 publicerades betänkandet Ut ur utsatthet som beskriver ett skifte i synen på den som säljer sexuella tjänster. Betänkandet nämnde i förhållande till detta att prostituerade inkomstbeskattats i Sverige både före och efter kriminaliseringen. Frågan om förutsättningar för beskattning av ersättning hänförlig till sexuella tjänster behandlades i HFD 1982 där en kvinna ålades att betala skatt i inkomstslaget näringsverksamhet på dessa inkomster. Prejudikatet har hänvisats till i underrätter även efter införandet av förbud mot köp av sexuella tjänster. Till detta har domstolarna anfört att kriminaliseringen inte påverkar den skatterättsliga bedömningen. Frågan har fått stor uppmärksamhet under det senaste året och har bland annat ifrågasatts av politiker och organisationen Talita. Skatteverket har bemött kritiken med att hänvisa till deras bundenhet av lagens lydelse. Skatterätten utgår från det fiskala syftet och kravet på rättssäkerhet, vilka utgör grunderna för regelsystemet. En av de viktigaste skattetyperna i Sverige är inkomstskatten, och enskilda personers förvärvsinkomster beskattas i enlighet med ett lagstadgat förfarande grundat i personliga deklarationer. I uppsatsens analys framförs argument för och emot skattebefrielse av prostituerade med bakgrund i utredningen. Olika aspekter lyfts kring skyddsintresset av den enskilde i förhållande till skatterättsliga principer. Det finns vissa problem i att jämföra två skilda regelsystem med varandra men det

Under 1800-talet präglades hela Kontinentaleuropa av en kodifikationsfeber. Stora delar av Kontinentaleuropa kodifierade civilrätten. Kodifikat-ionstrenden nådde även de nordiska länderna. Sverige, Norge och Danmark gjorde alla någon form av kodifikationsförsök, men inget av dem ledde till en antagen kodifikation. De nordiska länderna avvek både från resten av Kontinentaleuropa och från varandra. Sveriges, Norges och Danmarks kodifikationsförsöken såg alla olika ut, vilket är bakgrunden till denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att undersöka de likheter och skillnader som fanns mellan de tre kodifikationsförsöken, samt vad de kan bero på. För att undersöka likheterna och skillnaderna används en komparativ metod. Målet med den komparativa metoden är att med ett nytt perspektiv undersöka rättshistorien för att upptäcka nya mönster som kan hjälpa oss förstå historien bättre. Uppsatsen redogör för de olika kodifikationsförsöken och diskuterar deras likheter och skillnader. Sverige kom längst i sitt kodifikationsförsök, Danmark påbörjade knappt sitt och Norge var någonstans där emellan. Det som undersöks i analysen är likheter och skillnader i händelseförloppet och kodifikationsdebatten, samt en nordisk rättskultur som förklaring för likhet-erna. Skillnaderna i händelseförloppet av kodifikationsförsöken hänförs främst till de olika politiska situationerna som länderna befanns sig i. Sverige och Norge hade precis haft revolutioner som lett till att de antagit nya grundlagar medan Danmark fortfarande var ett envälde. Danmarks avsaknad av revolution medförde att de inte fick den knuffen som verkade behövas i de nordiska länderna för att man skulle försöka kodifiera rätten. När Danmark fick sin revolution och enväldet avslutades, nästa 50 år senare, hade den historiska skolan och deras kodifikationskritiska idéer fått stort inflytande, vilket ledde till att kodifikationer längre inte var lika populära. Likheterna i kodifikationsdebatten och faktumet att ingen av kodifikati, During the 19th century, continental Europe was engulfed by a codification fever. Most parts of continental Europe proceeded to codify their private law. The codification trend also reached the Nordic countries. Sweden, Norway, and Denmark all attempted to codify their private law at some point, but none of the attempts ever lead to them adopting a codification. The Nordic countries deviated, both from continental Europe and from each other. Sweden’s, Norway’s, and Denmark’s codification attempts all looked different, which is the basis of this thesis. The purpose of the thesis is to examine the similarities and differences between the three attempts, as well as the causes behind the similarities and differences. A comparative method was used to accomplish this task. The goal when using the comparative method was to gain a new perspective on the legal history of the codification attempts to better understand them. The thesis explains the different codification attempts and discusses their similarities and differences. Sweden got the furthest in their attempt while Denmark barely started, Norway’s attempt was somewhere in between. The analysis examines the similarities and differences in the codification attempts as well as the debate that took place in relation to the attempts. The analysis also examines a Nordic legal culture as an explanation for the similarities between the codification attempts. The differences between the codification attempts are mainly related to the different political situations the countries found themselves in. Sweden and Norway had just undergone revolutions which led to them adopting new constitutions, while Denmark was still an autocracy. Denmark’s lack of revolution meant that they did not get the push that seemed necessary for the Nordic countries to consider codifying their laws. When Denmark finally got their revolution and the autocracy ended, about 50 years later, the codification fever was over, and codifications were no longer

Denna uppsats har två syften. Det första syftet är att utreda hur filmcensur för vuxna i Sverige har utvecklats, motiverats och kritiserats mellan 1911-2011 med hjälp av den rättshistoriska metoden. Uppsatsens andra syfte är att utreda om lagstiftarens sätt att motivera filmcensuren för vuxna någonsin var hållbar utifrån ett kritiskt perspektiv. Avhandlingen använder främst förarbeten till lagar om filmcensur och litteratur för att visa hur filmcensuren för vuxna har utvecklats, motiverats och kritiserats mellan 1911-2011. När filmvisningar fick sitt genomslag i början på 1900-talet så blev lagstiftaren orolig för att omoraliska filmer skulle påverka befolkningen negativt. Följaktligen etablerades biografförordningen 1911, vilket innebar att Statens biografbyrå kunde klippa eller totalförbjuda biograffilmer. Under 1900-talet andra halva började allt fler kritisera filmcensuren för vuxna. Exempelvis kritiserades filmcensuren för vuxna eftersom det saknades otvetydigt bevis för att filmer kunde skada vanliga vuxna medborgare. Utöver detta var yttrandefrihetens förbättrade rättsliga ställning och den teknologiska utvecklingen bidragande till den ökade kritiken mot filmcensuren. I samband med att filmcensuren blev svårare att motivera så valde man att ta bort flera censurgrunder, dock dröjde det först till 2011 innan lagstiftaren helt avskaffade filmcensuren för vuxna. Både det politiska klimatet och lagstiftarens övertygelse om att det fanns ett behov av att skydda medborgaren från filmens skadeverkningar var bidragande faktorer till att filmcensuren för vuxna existerade i 100 år. Uppsatsens analys visar att lagstiftarens sätt att motivera filmcensuren för vuxna, utifrån ett kritiskt perspektiv, aldrig var hållbart. Enligt analysen har det alltid saknats särskilt viktiga skäl för att använda filmcensur för vuxna. Utöver detta konkluderar analysen att filmcensuren alltid har varit ineffektiv och resulterat i en oproportionerlig inskränkning av flera viktiga intressen., This essay has two aims. The first purpose is to investigate how movie censorship for adults in Sweden has been developed, motivated and criticized between 1911-2011 using the legal historical method. The essay's second purpose is to investigate whether the legislator's way of justifying film censorship for adults was ever sustainable from a critical perspective. The thesis mainly uses preparatory work for laws focused on film censorship and literature to show how film censorship for adults has been developed, justified and criticized between 1911-2011. When movie screenings gained traction at the beginning of the 20th century, legislators became concerned that immoral films would negatively affect the population. Consequently, the Cinema Ordinance was established in 1911, which meant that the national Censorship Board could cut or completely ban movies. Since the 1950s, more and more people began to criticize movie censorship for adults. For example, movie censorship for adults was criticized because there was a lack of unequivocal evidence that films could harm ordinary adult citizens. In addition to this, the improved legal status of freedom of expression and technological development also contributed to the increased criticism of movie censorship. In connection with film censorship becoming more difficult to justify, it was decided to remove several grounds for censorship, however it was only until 2011 before the legislature completely abolished movie censorship for adults. Both the political climate and the legislature's belief that there was a need to protect citizens from the harmful effects of movies were contributing factors to the existence of movie censorship for adults for 100 years. The essay's analysis shows that the legislator's way of justifying movie censorship for adults, based on a critical perspective, was never sustainable. According to the analysis, there has never been a strong reason for using movie censorship for adults. In addition to this

Syftet med denna uppsats har varit att analysera de svenska krigsdomstolarnastillblivelse, utveckling och avskaffande mellan 1300-talet fram till år 1987. Domstolarnahar studerats ur ett institutionellt perspektiv med en kontextuell metod för att undersökahur de som rättslig organisation och sammansättning förändrats över tid. Det har ävenutretts om krigsdomstolar som rättinstitut skulle kunna återupprättas i Sverige och ivilken mån det skulle vara fördelaktigt utifrån historiska erfarenheter. Slutsatserna somdragits av den genomförda undersökningen var att krigsdomstolarna initialt inrättadessom ett disciplinärt institut menat att upprätthålla krigsmoralen och skapa ett enhetligtjuridiskt ramverk för krigsfolket som en separat rättsinstans. Gustav II Adolfskrigsartiklar införde en ordnad militärprocessrättslig ordning som fick stor spridning iEuropa under 1600-talet. Under Frihetstiden uppstod en klyfta mellan domstolarnasdömande och de drakoniska lagstraffen, med en påföljande stagnation av rättsligutveckling. Krigsdomstolarnas slutliga avskaffande härleds primärt till introduktionenav den allmänna värnplikten och det parlamentariska ifrågasättandet av forumetsundantag från likhetsprincipen som började på 1800-talet. Vad gäller krigsdomstolarnasåterinförande blev slutsatsen att inga formella hinder är för handen för ett sådantåterinförande utifrån konstitutionella eller internationella förpliktelser och att inspirationkan tas från historien vid ett eventuellt återinrättande. En jämförelse har även gjorts medfinsk rätt. Avslutningsvis blev slutsatsen att en introduktion av ett sådant rättsinstitutigen skulle riskera att undergräva likhetsprincipen och medföra de problem somkrigsdomstolarna historiskt upplevde., The purpose of this dissertation has been to analyse the Swedish military tribunalsconception, development, and abolishment between the 1300s up until the year 1987.The tribunals have been studied from an institutional perspective with a contextualmethod to distinguish how they as a judicial organisation and their composition havechanged over time. It has also been investigated whether military tribunals could bereimposed in Sweden and to what extent that would be favourable based on historicalexperiences. The conclusions that have been drawn from this investigation has been thatmilitary tribunals were initially instituted as a disciplinary institute meant to upholdwartime morale and to create a uniform judicial framework for the soldiers as a separatejudicial instance. The war articles of Gustavus Adolphus imposed a militarily proceduralorder which spread widely in Europe in the 17th century. During the Age of Liberty a riftemerged between the judgments of the tribunals and the draconic punishments, with asubsequent stagnation of judicial development. The final abolishment of the militarytribunals stems primarily from the introduction of national conscription and theparliamentarian questioning of the military tribunal’s exception from the equalityprinciple which began in the 1800s. Regarding the reintroduction of the militarytribunals, the conclusion became that no formal obstacles are in the way fromconstitutional or international obligations and that inspiration may be taken from historyin the case of an eventual reintroduction. A comparison has also been made as regardingFinnish law. Finally, the conclusion became that an introduction of such judicialinstitutes would again risk undermining the equality principle and cause the problemswhich the military tribunals historically experienced.

The Swedish regulation of drugs has been a highly politicized issue since drugs became a problem in Sweden in the middle of the 20th century. Since the introduction of the Penal Law on Narcotics (1968:64) (PLN), multiple criminalizations and increased penalties have been implemented, with the overall aim to defeat the drug problem in society. The goal has been a ”drug-free society” with zero tolerance as a key concept. Criminalizations and increased penalties constitute limitations in people’s autonomy. The essay thus, through a legal genetic method, aimes to examine whether the development of the Swedish regulation of drugs has been compatible with basic principles for criminalization. The principles are not absolute and the assessment of when a principle can be considered violated highly depends on the approach to the relationship between the government and its citizens, making it difficult to give a clear answer. However, the principles described in the essay have helped identify certain tendencies in the development of the regulation of drugs in Sweden that can be subject to questioning. For instance, when there have been doubts about whether an action should be criminalized or not the action has been criminalized, which can be seen as a violation of the presumption that a criminalizion should not be implemented when there are doubts. Certain deliberations which, out of consideration for the interests of individuals, resulted in abstaining from criminalizing an action or limiting the extent of a criminalization have been waived in favor of increased efficiency. Furthermore, flaws in the justification of criminalizations that relate to an action carried out to oneself have been seen. For example, there has been a lack of discussion about which interest primarily motivated the criminalization of drug use and how it weighs in relation to the interest of self-determining. Finally, the restrictive drug policy pursued in Sweden has not led to any measurable results on

The nature of the Swedish human rights legislation has undergone a significant transformation over the past decades. Whereas there was an overall consensus during the 20th century that the regulation and interpretation of human rights was best left to parliament, judicial review and strategic litigation has since come to play an ever larger role within the Swedish legal system. Throughout the 20th century the political majority viewed constitutional human rights as protection against potential anti democratic forces that were to come into play in times of crises. They were not primarily intended to be invoked to question regular legislation. A political majority considered human rights legislations to be too vague to hinder anything but blatant human rights violations, and thus their specific contents were deemed too political to be determined by anyone but the popularly elected parliament. Over the past 30 years, this attitude has shifted. The development of Swedish law has resulted in the view that even democratic parliaments are able to violate human rights in ordinary legislation. As such, the power to interpret and determine the scope of the human rights legislation has shifted from parliament to adjudicative organs through judicial review. At the same time, political activism through strategic litigation has grown in popularity and achieved significant legal changes. In summary, the modern human rights legislation has resulted in a redistribution of political power that is in stark contrast to what was envisioned when the Swedish constitutional rights were first developed. In this study, I examine the legal developments that have enabled the modern human rights legislation in order to create an understanding of its role within the Swedish democracy, over time and today. Through legislation, its legislative history, and court practice I chart and analyze the significant events surrounding the human rights legislation in the Swedish constitution and the European

In Sweden, there is no direct prohibition against burning religious scriptures, which however exists in Finland. Burning religious scriptures is a form av blasphemy, and it is this type of legislation Finland has. Blasphemy means insulting God or another religious object. The purpose of this essay is to examine the history of blasphemy legislation in Sweden and Finland. The research questions are "how has the blasphemy legislation developed in Sweden and Finland?” and "how does the development of blasphemy legislation differ between Sweden and Finland?". To answer these questions three methods have been used, in the form of the legal historical, legal dogmatic and comparative. The perspectives of the essay are legal historical and comparative. The primary material used include literature from the early 20th century and legal preparatory documents. The essay begins with a historical overview of Finnish and Swedish legal relations and the relationship between religion and society in both countries. Thereafter follows a presentation about blasphemy legislation in Sweden and Finland throughout history. Finland was a part of Sweden until 1809. The country first became able to develop its own legislation in the 1860s. It is from this point the comparison between Sweden and Finland begins. Before Protestantism was introduced in Sweden in the 16th century, the church had its own legal system, why blasphemy was not regulated in secular legislation. When blasphemy was introduced in secular legislation for the first time, the legislation was directly derived from the Bible. From this point of time, the blasphemy legislation in Sweden gradually became less strict. There were changes in the legal protected interest from God to people´s religious feelings, as well as changes in elements and reduced penalties. The name of the provision also changed to breach of religious peace in 1949. This provision was repealed through a legal amendment in 1970 with reference to the significance, I Sverige finns inget direkt förbud mot att bränna religiösa skrifter, vilket det däremot finns i Finland. Att bränna religiösa skrifter är en form av hädelse, och det är en sådan typ av lagstiftning som Finland har. Att häda innebär att kränka Gud eller ett annat religiöst föremål. Syftet med denna uppsats är att undersöka hädelselagstiftningens historia i Sverige och Fin-land. Frågeställningarna är ”hur har utvecklingen av lagstiftningen om hädelse sett ut i Sverige och Finland?” och ”hur skiljer sig utvecklingen av lagstiftningen om hädelse åt mellan Sverige och Finland?”. För att besvara frågeställningarna har tre metoder använts, i form av den rättshistoriska, rättsdogmatiska och komparativa. Uppsatsens perspektiv är rättshistoriskt och komparativt. Det material som har använts inkluderar framför allt litteratur från tidigt 1900-tal och lagförarbeten. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en historisk genomgång av finsk och svensk rätts relation till varandra samt religionens roll i samhället i länder-na. Därefter behandlas lagstiftningen om hädelse i Sverige och Finland genom historien. Finland var en del av Sverige fram till 1809. Det blev först på 1860-talet möjligt för landet att utveckla sin egen lagstiftning. Det är därifrån jämförelsen mellan Sverige och Finland tar sin början. Innan protestantismen infördes på 1500-talet i Sverige hade kyrkan en egen rättsordning, varför hädelse inte reglerades i den världsliga lagstiftningen. När hädelse introducerades i den värdsliga lagstiftningen för första gången hämtades lagstiftningen från bibeln. Från den tidpunkten blev hädelselagstiftningen i Sverige successivt mindre sträng. Den genomgick förändring av skyddsobjektet från Gud till människors religiösa känslor, fick förändrade rekvisit och sänkt straff, samt ändrade namn till brott mot trosfrid. Bestämmelsen om brott mot trosfrid upphävdes genom en lagändring 1970 med hänvisning till yttrandefrihetens betydelse. Finland upplevde en liknande förändring av hädelselag

Die Vereinsfreiheit ist ein wichtiger Teil der westlichen Demokratie. Durch diese Freiheit haben Bürger die Möglichkeit, auf einer ideellen Basis zusammenzuarbeiten, um ihre Interessen weiterzuentwickeln. Das Interesse des Staates in das Vereinsleben ist zumindest zweischneidig und die Frage der Regulierung der ideellen Vereine ist in Schweden seit rund dem Anfang 1900 diskutiert worden. Es ist Zweck des Aufsatzes, die Regulierung von ideellen Vereinen in Schweden und Deutschland zu vergleichen, um zu untersuchen, warum Schweden kein Gesetz dafür hat. Daraus legt der Aufsatz den Unterschied der Regulierung von ideellen Vereinen in beiden Ländern dar, den Grund, weshalb es in Schweden keine Rechtsvorschriften für ideelle Vereine gibt und ob Erwägungsgründe für und gegen Regulierungen von ideellen Vereinen heutzutage immer noch tragfähig sind. Durch die Untersuchung der Rechtskulturen und der Regulierung der Vereinsfreiheit beider Länder werden die obenstehenden Fragen beantwortet. Die Vereinsfreiheit stammt in beiden Ländern aus der EMKR und ihren Grundsätzen. In Deutschland sind ideelle Vereine gesetzlich geregelt, wäh-rend sie in Schweden durch Rechtsprechung geregelt werden. Bezüglich der zweiten Frage haben die parlamentarischen Parteien nicht den Regulierungsvorschlägen zustimmen können. Zudem ist die wichtigste Frage der Rechtsfähigkeit durch Rechtsprechung geklärt worden, nämlich dass ein Verein mit einem Vorstand und einer Satzung rechtsfähig ist. Neuere problematische Tendenzen, die mit dem Vereinswesen verbunden sind, wurden durch Sondervorschriften behandelt. Der letzte Gesetzentwurf wurde 1983 eingereicht und weist darauf hin, dass es zum jetzigen Zeitpunkt keinen demokratischen Willen für die Regulierung von ideellen Vereinen gibt. Dies deutet darauf hin, dass die schwedische Rechtskultur die Regulierung nach schwedischem Vorbild gelöst hat, statt nach deutschem Vorbild durch Kodifizierung der Rechtsprechung., Föreningsfriheten är en viktig del av den västerländska demokratin. Genom denna frihet har medborgare i föreningar möjlighet att samarbeta för att göra gemensam sak av intressen och låta dessa påverka utvecklingen av samhället på en ideell grund. Statens intresse i föreningslivet är åtminstone tveeggat. Frågan om reglering av ideella föreningar har diskuterats av politiska partier i Sverige sedan omkring början av 1900-talet. Även i Tyskland diskuterades frågan om lagstiftning i under denna tid vilket ledde till att ideella föreningar reglerades genom lag 1908. I Sverige är ideella föreningar inte reglerade genom lag även om lagstiftningsförslag har lagts fram under 1900-talet. Syftet med uppsatsen är att jämföra regleringen av ideella föreningar i Sverige och Tyskland för att undersöka varför Sverige inte har någon lag om ideella föreningar. Därav utreder uppsatsen skillnaden i reglering av ideella föreningar länderna emellan, anledningen till att det inte finns någon lagstiftning i Sverige och om skälen för och emot reglering av ideella föreningar fortfarande står sig i Sverige idag. Dessa frågor besvaras i upp-satsen genom undersökning av ländernas rättskulturer och regleringen av föreningsfriheten. Den första frågan besvaras med att båda länders föreningsfrihet är förankrad i EKMR och ländernas grundlagar. I Tyskland är ideella föreningar reglerade i lag medan de i svensk rätt regleras av rättspraxis. Som svar på den andra frågan har inte riksdagspartier kunnat enats om de regleringsförslag som har lagts fram. Samtidigt har rättspraxis löst den tyngsta frågan om rättskapacitet, vilket en förening uppnår om den har någorlunda stadgar och en styrelse. Slutligen framgår att frågan om reglering av ideella föreningar inte längre är prioriterad. Nyare problematiska tendenser kopplade till föreningslivet har hanterats genom speciallagstiftning. Då senaste motionen för införande av lagstiftning lades 1983 finns inte någon demokratisk vilja att reglera ideella föreningar, Freedom of association is an important part of Western democracy. Through this freedom, citizens in associations can work together to share interests and allow them to influence the development of society on a non-profit basis. The state's interest in associations is at least double-edged. The question of regulating non-profit organisations has been discussed by political parties in Sweden since around the beginning of the 20th century. In Germany, too, the issue of legislation was discussed during this time, which led to non-profit organisations being regulated by law in 1908. In Sweden, non-profit organisations are not regulated by law, although legislative proposals have been put forward during the 20th century. The purpose of the paper is to compare the regulation of non-profit organisations in Sweden and Germany to investigate why Sweden does not have a law on non-profit organisations. Therefore, the paper investigates the difference in the regulation of non-profit organisations between the countries, the reason there is no legislation in Sweden and whether the reasons for and against the regulation of non-profit organisations still stand in Sweden today. These questions are answered in the paper by examining the countries' legal cultures and the regulation of the freedom of association. The first question is answered by stating that both countries' freedom of association is anchored in the ECHR and their constitutions. In Germany, non-profit organisations are regulated by law, while in Sweden they are regulated by case law. In response to the second question, parliamentary parties have not been able to agree on the proposed regulations. At the same time, case law has resolved the main issue of legal capacity, which an association achieves if it has reasonable statutes and a board of directors. Finally, the issue of regulating non-profit organisations is no longer a priority. More recent problematic trends related to associations have been addressed by speciali

I kölvattnet av den omtalade ”snippadomen” har debatten om det svenska nämndemannasystemet väckts på nytt våren 2023. Debatten uppmärksammar dels problematiken kring de politiska partiernas nära inblandning med rekryteringen av nämndemän, dels huruvida nämndemannasystemet som det ser ut idag är motiverat. Flera politiska partier har uttryckt en önskan att reformera systemet utan att ge exempel på hur. I Danmark är lekmannasystemet vid en första anblick annorlunda utformat. Därtill har systemet enbart funnits i cirka 100 år. Det är därmed betydligt nyare än Sveriges system, vars anor går 800 år tillbaka i tiden. Med utgångspunkt i detta ställer uppsatsen frågan om det finns något att lära från det danska systemet. Syftet med uppsatsen är att undersöka det svenska nämndemannasystemet och dess eventuella förbättringsmöjligheter. Genom att studera båda länders lekmannasystem, utreds först likheterna och skillnaderna. Därefter resoneras kring fördelar och nackdelar med respektive system för kunna ge ytterligare underlag vid besvarandet av den slutliga frågan – finns det ett reformbehov i Sverige och hur skulle en sådan reform kunna se ut? Uppsatsens frågeställningar besvaras därmed genom applicerandet av en komparativ metod för att skapa en ökad förståelse för den inhemska lagstiftningens utformning, samtidigt som det öppnar upp möjligheten att utforska ett annat lands lösning på liknande problem. Därtill används även en rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod. Uppsatsen förhåller sig kritisk till huruvida det svenska systemet verkligen uppnår sitt tänkta syfte. En av de främsta motiveringarna till nämndemannasystemet är att skapa förtroende för de svenska domstolarna. Utifrån vad som presenteras i uppsatsen ställs frågan om det snarare är så att dagens nämndemannasystem gör motsatsen. Det konstateras att Danmarks system med nævninger och domsmænd verkar fungera mer ändamålsenligt. Därtill finner uppsatsen att det finns inspiration att hämta från Danmark särskilt i hänse, In the wake of a highly controversial appellate court verdict from February 2023, the debate about the Swedish lay judge system has been revived. The debate highlights both the problems surrounding the political parties’ close involvement in the recruitment of lay judges as well as whether the current lay judge system is justified. Several political parties have expressed a desire to reform the system without providing examples of how. At first glance, the lay judge system in Denmark appears to be different from the Swedish. Additionally, the system has only existed for about 100 years. Therefore, it is considerably newer than the Swedish system, which has roots dating back 800 years. Based on this, the essay raises the question of whether there is anything to learn from the Danish system. The purpose of the essay is to examine the Swedish lay judge system and its potential for improvement. By studying the lay judge systems in both countries, the similarities and differences are investigated. The essay then proceeds to discuss the advantages and disadvantages of each system, in order to provide further basis when answering the final question: Is there a need for reform in Sweden, and what could such a reform look like? The essay’s research questions are therefore answered through the application of a comparative method, aiming to enhance understanding of the domestic legislation’s structure while also exploring another country’s approach to similar issues. In addition, a legal doctrinal and legal analytical method are used. The essay takes a critical stance on whether the Swedish system truly achieves its intended purpose. One of the primary justifications for the lay judge system is to build trust for the Swedish courts. Based on the arguments presented in the essay, the question is raised whether the current lay judge system instead undermines this purpose. It is concluded that Denmark’s system with nævninger and domsmænd appears to fulfill its purpose better. Fur

The infanticide provision entails a privileging of the case when a woman intentionally kills her newborn child. The range of punishment for the crime is imprisonment for a maximum of six years. Despite its rare application today, the provision has a dark and extensive history and constituted a significant challenge for criminal law and criminal policy during the 18th century. The societal view of women who gave birth outside of marriage was extremely shameful and the act was punishable by death. Difficulties in criminal justice policy led to legislation where women could be convicted solely on presumptions and face brutal punishments like beheading and burning at the stake. Over time, social, cultural, and forensic developments reshaped the perception of the perpetrator in cases of infanticide. The woman, once regarded as an unleashed evil entity, came to be seen as a victim of societal shaming and pressure, influenced by high psychological and hormonal stresses. Consequently, a milder punishment than what would typically be imposed for taking a person's life was considered justifiable. The present-day infanticide provision was established with the introduction of the Swedish Penal Code. The provision assumes that the woman acted under the influence of psychological imbalances resulting from pregnancy, childbirth, or breastfeeding. However, the current legal provision has been criticized in the discourse as untimely and redundant. To this day the regulation grapples with social, psychological, and criminal law aspects. Therefore, exploring the historical background and examining the ongoing debate surrounding it, presents an intriguing essay topic. This essay aims to investigate the evolution of the infanticide provision and examine arguments regarding its suitability from a perspective of legal development. Additionally, alternative approaches in current discourse will be explored., Barnadråpsbestämmelsen medför en privilegiering för det fall en kvinna uppsåtligen dödar sitt nyfödda barn. Straffet för brottet är fängelse i högst sex år. Trots att dagens reglering sällan tillämpas i praxis, har dess föregångare –barnamordsbestämmelsen– en mörk och omfattande historia, som under 1700-talet utgjorde det dominerande straffrättsliga och kriminalpolitiska problemet i samhället. Samhällssynen på kvinnor som födde barn utanför äktenskapet var oerhört skambelagd och gärningen bestraffades med döden. Straffrättspolitiska svårigheter medförde lagstiftning där kvinnor kunde dömas till halshuggning och bålbränning, enbart på presumtioner. Med tiden omformade sociala, kulturella och rättsmedicinska utvecklingar synen på gärningsmannen i barnamordsbrott. Kvinnan, som en gång betraktades som en lössläppt, ondskefull varelse, kom att ses som ett offer för samhällets press och skambeläggande, under påverkan av stora psykologiska och hormonella påfrestningar. Följaktligen ansågs ett lindrigare straff än vad som vanligtvis skulle utdömas när någon berövar en annan människa livet rättfärdigat. Den nuvarande barnadråpsbestämmelsen inrättades i och med införandet av brottsbalken. Bestämmelsen förutsätter att kvinnan agerat under påverkan av psykisk obalans till följd av graviditeten, förlossningen eller amningen. I diskursen har bestämmelsen i gällande rätt kritiserats som otidsenlig och överflödig. Än idag brottas regleringen med sociala, psykologiska och straffrättsliga aspekter. Att utforska den historiska bakgrunden till barnadråpsbestämmelsen och undersöka den pågående debatten kring dagens reglering utgör därför ett intressant uppsatsämne. Denna uppsats syftar till att undersöka barnadråpsbestämmelsens utveckling samt undersöka argument kring dess lämplighet ur ett rättsutvecklingsperspektiv. Alternativ till regleringen som föreslagits i diskursen kommer även att beröras.

Sedan kommunalskattelagen (1928:379), KL, infördes år 1928, har oinskränkt skattskyldighet för fysiska personer förelegat vid bosättning eller vid stadig-varande vistelse i Sverige. Stadigvarande vistelse har inte definierats i lagtext, men den allmänna uppfattningen har sedan 1928 varit en vistelse överstigande sex månader. Inskränkt skattskyldighet har vidare förelegat för fysiska perso-ner endast för vissa angivna inkomster som åtnjutits ifrån Sverige. Under början av 1990-talet genomgick den svenska skattelagstiftningen sin största reform någonsin. Reformen kom att bli känd som ”Århundradets re-form”. Det svenska skattesystemet bygger mer eller mindre fortfarande på den lagstiftning som då implementerades. Under åren har det dock tillkommit lag-stiftning och lagstiftning har behövt anpassas till de krav som ställts på den bland annat på grund av Sveriges medlemskap i EU, men också på grund av ökad internationalisering och globalisering. Vid införandet av inkomstskattelagen (1999:1229), IL, år 2000 skedde inga väsentliga förändringar i lagstiftningen avseende skattskyldighet i Sverige. Obegränsad skattskyldighet i Sverige föreligger för fysiska personer som är bosatta i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige eller har väsentlig anknytning till Sverige och har tidigare varit bosatt här. Begränsad skattskyldighet före-ligger följaktligen för personer som inte är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Beskattningen i Sverige varierar beroende på om den fysiska personen är obegränsat eller begränsat skattskyldig här i landet. För den som är obegränsat skattskyldig i Sverige och som erhåller inkomster som är skattepliktiga i in-komstslaget tjänst, har att betala preliminär skatt genom skatteavdrag utifrån tillämplig skattetabell. För den som är begränsat skattskyldig i Sverige och som erhåller inkomster som är skattepliktiga enligt lag (1991:536) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, har att betala särskild inkomstskatt för utomlands bosatta personer (SINK), v, Since the Municipal Tax Act was implemented in 1928, a person has been considered a tax resident in Sweden either by being a resident in Sweden or by permanently staying in Sweden. What constitutes a permanent stay has not been defined in the law. However, the general perception has, since 1928, been that a stay that exceeds six months should constitute a permanent stay. During the beginning of the 1990’s, the Swedish tax legislation saw its big-gest reform ever. It came to be known as the “Reform of the Century”. The Swedish tax system is more or less still based on the legislation that was im-plemented at the time. However, many changes have had to made to the tax system in order to adapt to the demands placed on it due to Sweden’s mem-bership in the EU, but also due to increased internationalization and globaliza-tion. Although, there has not been any significant changes to the legislation regard-ing tax lability in Sweden. A person is still considered being a tax resident in Sweden if he or she is a resident in Sweden, permanently stays in Sweden or have significant connections to Sweden after being a resident here. A person who does not fulfill the criteria for being considered a tax resident, are instead considered being a non-tax resident in Sweden. Taxation in Sweden varies depending on whether a person is to be considered a tax resident or not in Sweden. A person who is a tax resident in Sweden and receives an income that is taxable according to the Income Tax Act, must pay preliminary taxes based on the applicable tax table. A person who is a non-tax resident in Sweden receives an income that is taxable according to the Special Income Tax Act for Foreign Residents (SINK), must pay a definitive tax of 25 percent. As a result of the EU Court’s practice, Sweden has had to intro-duce the possibility for non-tax residents to request to be taxed according to the Income Tax Act instead. Should this possibility not exist, the Swedish tax legislation could be consi

Arbetet ämnar ge ett teoretiskt perspektiv på utformningen av det svenska lagspråket. Genom en retorisk argumentationsanalys, grundad i Chaïm Perelmans teori om föreställda publiker och Lloyd Bitzers teori om den retoriska situationen, utreds konsumentlagstiftningen i sin egenskap som meningsbärare mellan en retorisk avsändare och en retorisk mottagare. Den gamla och den nya konsumentköplagen jämförs kvalitativt, och valen lagstiftaren gjort i den språkliga utformningen av dessa två lagar ställs mot den konstruerade diskursen kring lagspråk i gällande rätt, författningar, den historiska debatten och den bredare juridiska traditionen. Några av slutsatserna som arbetet drar är att det länge funnits en stark vilja att göra lagspråket lättillgängligt för medborgarna – speciellt i konsumentlagstiftningen – men att denna vilja inte prioriterats i samband med stiftandet av den nya konsumentköplagen. Anledningen till detta anser jag vara den förändrade retoriska situationen i samband med lagens utvidgade tillämpningsområde. Perelmans uppdelning av publikbegreppet används för att definiera och placera en rad mottagargrupper i en hierarki efter lagstiftarens vilja att ändra språket efter dessa gruppers intresse. Högst upp på denna lista hittar vi mottagargruppen jurister, längst ner hittar vi mottagargruppen konsumenter. Det finns en diskrepans mellan den konstruerade diskursen och verkligheten när detta retoriska teoretiska ramverk används, som pekar på ett grundläggande problem i hur man skriver lag. Ett problem som juristerna länge har haft som uppgift att lösa och fortfarande har, men som inte är förenligt med en lagstiftning som är lättillgänglig för allmänheten., The thesis aims to provide a theoretical perspective on the language used in the Swedish law. Through a rhetorical argumentation analysis, grounded in Chaïm Perelman’s theory of perceived audiences and Lloyd Bitzer’s theory of the rhetorical situation, the consumer sales act is investigated in its capacity as a carrier of meaning between a speaker and an audience. The old and the new consumer sales act is qualitatively compared. The choices the legislator made in the construction of these two laws are juxtaposed with the construed discourse about legal language in codification, the historical debate, and the broader juridical tradition. Some of the conclusions are that there is a long-standing intention to try to make the legal language more easily approachable for the public – especially in the consumer sales act – but that this intention has been sidelined when constructing the new consumer sales act. The reason for this seems to be a change in the rhetorical situation, followed by the increased scope of the legislation. Perelman’s fragmentation of the audience is used to define and place different audience groups in a hierarchy of how much the legislator prioritizes the needs of these groups in the legal language. At the top we find the jurists, at the bottom we find the consumers. There is a discrepancy between the construed discourse and reality when this rhetorical theoretical framework is used. It points to an underlying problem in how law is written. A problem the jurists have been made to solve, but one that is not compatible with a legal language that is supposedly easily approachable for the public.

The paper examines women's access to academic studies and higher government positions since the mid-19th century. During this period, demands emerged from certain members of parliament and female individuals themselves, aiming to improve women's status. The reforms undertaken were directed towards facilitating a new workforce—unmarried women from the middle class - to help the women to seek employment and secure their livelihood. As society's demand for labor increased, more women could enter the workforce. Consequently, it became harder to justify reasons to prevent women from obtaining academic education. In 1873, women were admitted to university studies. Despite this access, most positions and roles within the civil service remained closed to them, due to section 28 of the 1809 Instrument of Government. Which prevented women from being appointed to government positions whom required royal authorization, including judicial roles. In 1909, women were admitted to some senior government positions, but the major changes did not occur until the 1920s. The 1923 Qualification Act (or “behörighetslagen”) granted women access to a large number of government posts, with some exceptions. The arguments put forward regarding women's qualities could be interpreted both for and against the Qualification Act, which created an ambiguity in the debate. Additionally, the introduction of universal suffrage in 1919 played a role in the discussions, as women were considered legally equal to men. In the 1923 parliament, there were five women representing various political affiliations, and not all were initially entirely convinced about opening the doors to government positions for women., Uppsatsen behandlar utvecklingen av kvinnors tillträde till akademiska studier och högre statliga positioner från mitten av 1800-talet. Under denna period påbörjades krav från vissa riksdagsledamöter och kvinnliga individer själva, vilka syftade till att förbättra kvinnors ställning. Reformerna som genomfördes var riktade mot att underlätta för en ny grupp av arbetskraft – ogifta kvinnor från medelklassen – att söka anställning och säkra sin försörjning. Under denna tidsperiod gjorde även samhällets behov av arbetskraft att fler kvinnor kunde ta sig in på arbetsmarknaden. Därefter blev det svårare att hitta skäl för att hindra kvinnorna att skaffa sig akademisk utbildning. 1873 fick kvinnor tillträde till universitetsstudier. Trots att kvinnor år 1873 fick tillträde till universitetsstudier, förblev de flesta positioner och tjänster inom civil stat stängda för dem. Enligt 28 § i 1809 års Regeringsform (RF) förhindrades kvinnor från att utnämnas till tjänster med kunglig fullmakt, vilket inkluderade domarämbetet. År 1909 gavs kvinnor tillträde till vissa högre statliga befattningar, men de verkliga förändringarna inträffade inte förrän under 1920-talet. Genom behörighetslagen 1923 gavs kvinnor rättigheter till ett betydande antal statliga ämbeten, förutom i vissa undantagsfall såsom domarämbetet. De argument som framfördes angående kvinnors egenskaper kunde tolkas både för och emot behörighetslagen, vilket skapade en viss dubbeltydighet i debatten. Dessutom spelade införandet av den allmänna rösträtten 1919 en roll i debatterna då kvinnor ansågs vara juridiskt likställda med män. I 1923 års riksdag satt det med fem kvinnor som hade olika politisk hemvist, och alla var inte helt övertygade från början om att öppna upp dörrarna för statsämbeten för kvinnorna.

The foreign prostitute has, over a period of more than 100 years, transitioned from being deported due to her antisocial behavior to being regarded as a victim today. This development has taken place over an extended period, where the perspectives of legislators and society have alternately influenced each other. A clear stance was taken by the state when the criminalization of sex purchase was introduced in 1999. Prostitution was acknowledged as a serious societal issue, but punishing the vulnerable was deemed by the legislator as unjust. This viewpoint persists today among both authorities and human rights advocates. The question is how the Tidö Agreement's proposal regarding lack of moral conduct aligns with this perspective. The essay aims to elucidate how the concept of lacking moral conduct fits into today's legal culture. Expelling someone on the grounds of prostitution has not been possible in Sweden since 1989. At the time the first deportation law was introduced, the foreign prostitute was viewed as mentally ill, disorderly, and a societal danger who should be deported. This perception persisted within the legislator until the early 1980s, after a strong feminist spirit had permeated the previous decade in both legislation and society at large. The blame was thus shifted away from the prostitute and instead placed on troubled upbringings and insufficient societal efforts. As attitudes towards her changed, immigration legislation followed suit. The legislator expressed the inconsistency of treating Swedish and foreign prostitutes differently, leading to the abolition of prostitution as a deportation ground. In 1999, the Sex Purchase Act came into effect as a result of a changed perspective on prostitution and its participants, with a focus on the buyer. Despite the harmful effects of prostitution on society, the legislator considered it more important to protect the exploited woman than to possibly address the problem through the criminalization of the sell, Den utländska prostituerade kvinnan har under drygt 100 år gått från att utvisas på grund av sin asocialitet till att i dag betraktas som ett offer. En utveckling som skett över lång tid där lagstiftarens och samhällets syn på problemet påverkat varandra om vartannat. Ett tydligt ställningstagande presenterades från statens sida när en kriminalisering av sexköp infördes år 1999. Prostitutionen var ett allvarligt samhällsproblem, men att straffa den utsatta anförde lagstiftaren som oskäligt. Ett synssätt som än idag råder hos såväl myndigheter som människorättsjurister. Frågan är hur Tidöavtalets förslag om bristande vandel överensstämmer med detta synssätt. Uppsatsen ämnar redogöra för hur bristande vandel passar in i dagens rättskultur. Att utvisa någon på grund av prostitution har nämligen inte varit möjligt i Sverige sedan år 1989. Vid tiden då den första utvisningslagen infördes sågs den utländska prostituerade kvinnan som en sinnessjuk, ordningsstörande och samhällsfarlig person, och hon skulle utvisas. En syn som alltjämt vidmakthölls hos lagstiftaren fram tills början på 1980-talet, efter att en stark feministisk anda genomsyrat tidigare decennium både vad gäller lagstiftning och samhället i stort. Skulden fråntogs därigenom den prostituerade kvinnan och lades istället på trasiga uppväxter och bristande samhälleliga insatser. I takt med att synen på henne förändrades gjorde utlänningslagstiftningen detsamma. Lagstiftaren framförde det märkliga i att behandla den svenska och den utländska prostituerade kvinnan så olika, vilket följaktligen ledde till att prostitution som utvisningsgrund avskaffades. År 1999 trädde sexköpslagen i kraft som ett resultat av en förändrad syn på prostitutionen och dess parter, med köparen i fokus. Trots prostitutionens samhällsskadliga verkningar ansåg lagstiftaren det viktigare att skydda den utnyttjade kvinnan än att, möjligtvis, åtgärda problemet genom en kriminalisering av säljaren. Sedan dess har de prostituerade bedömts vara

I vilken utsträckning garanteras egentligen rätten till liv? Historiskt sett har användningen av dödsstraff varit omfattande och genomförts med varierande metoder. Debatten kring straffet har pågått under lång tid men under 1900- talet tog den fart på riktigt och både Sverige och Danmark undersökte möj- ligheterna att avskaffa straffet i fredstid under tidigt 1900-tal. De resonemang och argument som utgjorde grunden för avskaffandet under fredstid var i stora drag likartade i båda länderna. Centrala argument grundade sig i uppfatt- ningen att straffet ansågs omoraliskt och onödigt. Det togs även upp att straf- fet inte kunde anses motiverat enligt de individual- och allmänpreventiva aspekterna. Argumenten bemöttes i Sverige av en rädsla för ett eventuellt ret- roaktivt återinförande av straffet om landet skulle hamna i krig senare. Trots dessa farhågor avskaffade Sverige dödsstraffet i fredstid år 1921 medan pro- cessen i Danmark tog lite längre tid och ett liknande avskaffande var genom- fört först år 1933. Under mitten av 1900-talet återinförde Danmark temporärt dödsstraffet för vissa brott som begåtts under den tyska ockupationen under andra världskri- get. Sverige som höll sig mer neutrala i kriget gjorde ingen liknande återinfö- ring. På 1970-talet kom frågan kring dödsstraffet på tal igen och diskussionen om ett totalt avskaffande togs upp i såväl svenska som danska lagstiftande organ. Denna gång var argumentationen präglad av händelserna i Norden ef- ter andra världskriget och risken för ett återinförande med retroaktiv verkan kom på tal igen. Sedan avskaffandet i fredstid hade internationellt arbete inom FN och EU fått påverkan på tankegångarna i länderna och slutligen avskaffa- des dödsstraffet i krigstid i Sverige år 1973 och i Danmark år 1978. I Sverige togs beslut om att grundlagsfästa skyddet mot dödsstraff medan ett liknande beslut har inte tagits i Danmark., To what extent is the right to life truly guaranteed? Historically, the use of the death penalty has been extensive and implemented through various methods. The discourse surrounding this penalty has persisted for an extended period, gaining bigger attention in the 20th century when both Sweden and Denmark explored the possibilities of abolishing the penalty during peacetime in the early 1900s. The reasoning and arguments forming the foundation for the abolition during peacetime were largely parallel in both countries. Central ar- guments were grounded in the perception that the penalty was deemed im- moral and unnecessary. Additionally, it was asserted that the penalty could not be considered justified from both an individual and a general deterrent perspective. In Sweden, these arguments were met with a fear of a potential retroactive reintroduction of the penalty, if the country were to enter a state of war later. Despite these apprehensions, Sweden abolished the death penalty during peacetime in 1921, while the process in Denmark took a bit longer, with a similar abolition being implemented in 1933. During the mid-20th century, Denmark temporarily reinstated the death pen- alty for certain crimes committed during the German occupation in World War II, whereas Sweden, maintaining a more neutral stance in the war, did not enact a similar reintroduction. In the 1970s, the question of the death pen- alty resurfaced, and the discussion of its complete abolition was brought up in the legislative bodies of both Sweden and Denmark. This time, the argu- ments were influenced by events in the Nordic region following World War II, and the risk of reintroduction with retroactive effect was once again dis- cussed. Since the abolition during peacetime, some international work within the UN and the EU had influenced the thought processes in these countries, ultimately leading to the abolition of the death penalty during wartime in Swe- den in 1973 and in Denmark in 1978. In Sw

Till följd av det amerikanska presidentvalet år 2016 befann sig elektorskollegiet återigen i samhällsdebattens fokus. Diskussionerna har uppmärksammat systemets styrkor och brister, samt belyst den konstitutionella konstruktionen. Även Tyskland har ett elektorssystem benämnt förbundsförsamlingen. Det tyska tillkom i mitten av 1900-talet, medan det amerikanska tillkom under den senare delen av 1700-talet. Uppsatsen har delvis till avsikt att utröna huruvida det amerikanska systemet behöver reformeras. Vidare undersöks syftena bakom respektive system samt deras reglering för att genomföra en jämförelse. Huvudfokus är det amerikanska elektorskollegiet, vilket har medfört en ytterligare undersökning av den amerikanska samhällsdebatten på området. Metoder som används är komparativ metod sett till jämförelsen länderna emellan, samt rättshistorisk metod sett till den rättshistoriska kontexten. Rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod används för att undersöka gällande rätt, samt analysera och argumentera kring den. Uppsatsen utgår från en demokratisk teori och analyserar de båda systemen utifrån densamma. Vidare sker en rättspolitisk argumentation angående vilka reformer som vore önskvärda sett till ovannämnd teori., In the aftermath of the 2016 US Presidential Election the spotlight was yet again directed at the Electoral College. The consequential discussions have shed a light on the strengths and weaknesses of the system, whilst directing attention toward the constitutional construction. Germany also has an Electoral College called the Federal Convention. The German system was devised in the middle of the 20th century, while the American one was devised in the later parts of the 18th century. The intention of this paper is to examine whether the American system needs reform. Furthermore, an examination of the intentions of both the American and German system, and their respective constructions, takes place. The main focus is the Electoral College, which is the reason for an additional analysis of American debate on the matter. The methods used are comparative method regarding the comparison between the systems concerned, and legal history-method regarding the historical context. Legal doctrinal and legal analytic method are also used to examine the law as well as analyzing and discussing it. The paper uses a democratic theory and analyzes the systems from this perspective. Furthermore, a legal political discussion regarding suitable reforms, regarding said theory, takes place.

Denna uppsats syftar till att redogöra för lagstiftningsutvecklingen inom den svenska skiljemannarätten. Vidare ämnar uppsatsen utreda de bakomliggande faktorerna som motiverat och initierat lagstiftningsförändringar inom skilje-mannarätten historiskt. Därutöver ska den första speciallagstiftningen inom skiljemannarätten undersökas med särskilt fokus på den föregående debatten till lagstiftningen och varför speciallagstiftningen intas. Utredningen har genomförts utifrån den rättshistoriska metoden för att undersöka och analysera lagstiftningens historiska utveckling över tid. Skiljeförfarande är en alternativ tvistlösningsmetod till den ordinarie rättskipningen i domstolarna. Förfarandet kännetecknas av skyndsamhet, effektivitet, sekretess och att parterna själva har möjlighet att välja sina rättskipare. Till skillnad från en domstolsdom kan skiljedomar endast överklagas på formella grunder och förfarandet kan bli kostsamt i jämförelse med en process i domstol. Uppsatsens utredning är uppdelad utifrån viktiga nedslag i skiljemannarättens lagstiftningsutveckling. Spår av skiljeförfarandeliknande tvistlösning återfinns i Bibeln, i grekisk mytologi och i några av världens tidigaste civilisationer. Under svensk medeltid bestod lagstiftningen på skiljemannaområdet endast av ett stadgande i Visby stadslag, men mycket talar för att tvistlösningsformen, trots den sparsamma lagstiftningen, användes i stor utsträckning. Under tidigmodern tid kom skiljemannarätten att utvidgas och bestämmelser angående skiljeförfarande återfanns i 1667 års sjölag, 1669 års exekutionsstadga och 1734 års lag. 1800-talet innebar en fortsatt utveckling av lagstiftningen på skiljemannaområdet, inledningsvis med 1826 års civillagsförslag, vilket inne-höll ett förslag till lag om skiljemän. Trots att civillagsförslaget aldrig blev lag lade det grunden för ytterligare reglering inom området. Efter en omfattande lagstiftningsprocess antogs den första speciallagstiftningen inom skiljemanna-rätten i form, This essay aims to describe the legislative development within Swedish arbi-tration law. Furthermore, the essay intends to investigate the underlying fac-tors that have motivated and initiated legislative changes in arbitration law historically. In addition, the first special legislation within arbitration law will be examined with a particular focus on the preceding debate to the legislation and as to why the special legislation was adopted. The study has been con-ducted using the legal historical method to examine and analyze the historical development of legislation over time. Arbitration is an alternative method of dispute resolution to the ordinary judicial process in the state courts. Arbitration is characterized by expediency, efficiency, confidentiality, and the opportunity for the parties to choose their own arbitrators. Unlike court judgments, arbitral awards can only be appealed on formal grounds, and the procedure can be costly compared to normal court proceedings. The essay's investigation is divided based on significant key points in the legislative development of arbitration law. Traces of arbitration-like dispute resolution can be found in the Bible, in Greek mythology, and in some of the world's earliest civilizations. During the Swedish medieval period, legislation on arbitration consisted only of one provision in the Town Law of Visby, but there are many indications that, despite the sparse legislation, this form of dispute resolution was widely used. During the early modern period, the legislation on arbitration was expanded, and provisions regarding arbitration were found in the Maritime Code of 1667, the Execution Statue of 1669, and the Civil Code of 1734. The nineteenth century marked a continued development of legislation in the field of arbitration, initially with the Civil Code Proposal of 1826, which contained a proposal for a law on arbitrators. Although the Civil Code Proposal was never adopted, it laid the foundation for further pro-vi

Denna uppsats syftar till att ge en rättshistorisk redogörelse för tvångsvården av alkohol- och narkotikamissbrukare i Sverige, från den första lagen om behandling alkoholister 1913 till 1981 års LVM. Studien fokuserar på lagstiftningens målgrupp, gränsdragningen mellan lagstiftning om tvångsvård av missbrukare och psykiatrisk tvångsvård samt ansvaret för att ansöka om och finansiera tvångsvården av missbrukare. Även lagstiftarens syn på och skildring av missbrukaren samt hur detta påverkat lagstiftningen undersöks. Förutom att studera lagtext är det framförallt förarbetet, specifikt propositioner och utredningsbetänkanden som undersökts. Rättsutvecklingen gällande tvångsvård av missbrukare har gått förhållandevis långsamt från 1913 års alkoholistlag till införandet av 1981 års LVM. Det syfte som angavs för den första alkoholistlagen, att skydda övriga samhället från den fara och olägenhet missbrukarens alkoholkonsumtion skapade, gällde i princip oförändrat för både 1931 års alkoholistlag och för NvL. I enlighet härmed har inte heller målgruppen för tvångsvården ändrats avsevärt. En särskild kommunal nämnd, nykterhetsnämnden infördes 1913 med uppgift att ansöka om tvångsvård av alkoholister och bevaka nykterhetsläget i kommunen. Även denna institution förblev sig lik fram till 1979. Beträffande finansieringen av tvångsvården påfördes till en början en vårdavgift på sökanden, vilket innebär att nykterhetsnämnden till stor del svarade för kostnaderna. Kostnadsbördan lyftes sedan gradvis från kommunerna för att istället täckas av staten. Ett generellt tema i diskursen kring lagstiftningen är frågan om ifall alkoholoch drogmissbruk främst skulle ses som ett socialt eller medicinskt problem. Hur denna fråga besvarades varierade något över tid., This thesis aims to descibe the legal history of cumpulsory care of alcohol and substance abusers in Sweden from the first Act on the Treatment of Alcoholics in 1913 up until the Care of Abusers Special Provisions Act of 1981. Specifically, the study centers around the definition of the target group of said legislation, the demarkation between legislation on compulsory treatment of abusers and compulsory mental care, as well as the municipal responsability for funding and applying for care of abusers. The study also investigates legislators’ view and potrayal of abusers and how this has affected legislation. Besides examining the text of law, the study was carried out using primarily the legislative history. The developement of the law concering compulsory treatment of abusers was relatively slow during the time period of interest for this thesis. The explicit aim of the compulsory treatment was to protect society from the danger and inconvenience caused by the alcohol abuser. This aim remained more or less the same from the passing of the first Act on the Treatment of Alcoholics 1913 until the Social Services Act was passed in 1979. Since the target group of the legislation was closely connected to its purpose, this too was very similar throughout the studied period. A special municipal committee, the sobriety committee was introduced in 1913 for the purpose of applying for the compulsory care. This instituation remained the same until 1979 aswell. Regarding the funding of the compulsory care, there was initially a care fee inposed on the applying subject, meaning that the sobriety committée was largely responsable for covering the costs. This weight was later lifted gradually and instead covered by the state. A general theme in discourse surrounding the legislation is wether alcohol and substance abuse should be seen primarily as an issue of social or medical concern. The answer to this question varied somewhat over time.

The essay compiles the arguments in the minutes of the Swedish parliament first chamber and the first-law committee's statement concerning the introduction of the Marriage Code in 1920 based on the legislative drafting's bill. This is done through a liberal feminist perspective on the ideals of equality and ideas about gender equality that currently existed with analysis of the outcomes in the voting and of the arguments themselves., Uppsatsen sammanställer argumenten i riksdagens första kammares protokoll samt första lagutskottets utlåtande rörande införandet av Giftermålsbalken år 1920 grundad på lagberedningens proposition. Detta görs genom ett liberalfeministiskt perspektiv på de likställighetsideal och tankar om jämställdhet som fanns för tiden med analys på utfallen i voteringen och argumenten i sig.

As the first Swedish Court of Appeal was promulgated in 1614, among other tasks, the reevaluation of all death sentences from the district courts fell under its responsibilities. Six years prior to this, in 1608, a new code of penal law, the so-called Appendix, had been put into place on royal initiative. Now, the Court of Appeal could either affirm the sentences from the district courts, or overrule them and replace them with a new sentence. If the Court of Appeal laid down a sentence without express legislative support, it was an example of the judge’s arbitrium. The right of arbitrium and its exact meaning were debated during the 17th Century. This essay establishes the various meanings of arbitrium, the views of it and, subsequently, presents three cases of its usage. Moreover, the essay outlines the societal structure of the time, the background and education of the judges, and the societal views of legal proceedings. Not least, the influence of ius romanum, ius naturalis and moral philosophy on penal law is examined. In conclusion, the Appendix of 1608 led to punishments much harsher than what was right and just in the eyes of the public. By the continued usage of its arbitrium, the Court of Appeal, despite royal opposition, sought to reach the solution most just and right from a societal point of view. Thus, legal proceedings came to reflect the general societal morale and conscience, even though an already initially outdated penal code was formally in effect., När den första hovrätten inrättades i Sverige år 1614 gavs den bland annat i uppdrag att kontrollera de dödsdomar som utdömts i underrätterna. Då en ny och strängare strafflag, kallad Appendix, införts 1608 hade antalet dödsdomar ökat kraftigt. Hovrätten kunde då välja att antingen fastställa underrättens dödsdom, eller leuterera och utdöma ett eget straff. När hovrätten utdömde ett annat straff än det som var föreskrivet i lag kallades det att domaren använde sig av sitt arbitrium. Begreppet arbitrium hade flera betydelser och var under hela 1600-talet omdiskuterat. I uppsatsen redogörs för de olika betydelserna, hur man såg på arbitrering och sist presenteras tre exempel på hur arbitrering kunde användas. För att läsaren ska få en djupare förståelse för begreppet och dess användning redogörs även för den rättskultur arbitrering användes i. I begreppet rättskultur innefattas i den här uppsatsen både juristkulturen och den externa samhälleliga synen på lag och rätt. Därför inleds uppsatsen med en redogörelse för ståndssamhällets uppbyggnad, synen på straffet som en uppfostringsmetod och den djupa tron som genomsyrade samhället. Fokus läggs även på hovrätternas upprättande och deras arbetsuppgifter, då det var först genom hovrätternas införande som domaren gavs en befogenhet att arbitrera, något de i de flesta fall rörande dödsdomar också gjorde. Tidigare tillhörde den rätten kungen. För huruvida rätten att arbitrera var något som skulle fortsätta tillhöra kungen eller om domarna hade den rätten redogörs också, då det fortsatte att vara omdebatterat under hela 1600-talet. Eftersom juristkulturen och aktörsperspektivet är av vikt för att förstå hur arbitrering användes redogörs också för vilka egenskaper en domare förväntades ha och hur juridikstudier kunde se ut på 1600-talet. Det fanns dock inga krav på att assessorerna i hovrätten skulle ha någon juristutbildning eller ens en utbildning inom något annat ämne. Studier inom andra ämnen såsom teologi, historia och fil

The 34-point programme to combat organised crime is an ongoing codification of a political shift in the legislator’s view of criminal policy and the societal role of the police force. The measures are often criticised by academics and experts in the field for being ineffective, and that the means are not empirically proven to achieve the goals put forth. The thesis aims to give an explanation to this political shift, through a historically materialist, and legal theoretical analysis of Swedish criminal law during the 20th century, and the government’s motives for the 34-point programme. A joint reading of Locke’s theories of the societal contract, and political anthropology expresses two distinct ways of looking at the evolution of political society, with one goal: to see one’s place in history, and to not accept reality for what it is, but rather for what it could be. Marx expresses a similar method in his materialist understanding of the world, which opens the possibility of applying the social contract, in a post-modern world, through the critical theory of the Frankfurt school. Habermas views democracy as a continuous process, and power as a corrupting force that needs restraining, and that can be counteracted through further democratization. That is if self-determination and the notion that all people are created equal is something we can agree is worth holding on to. Fascism is the natural evolution of a society that has ceased to democratize and should not be viewed as a pathological problem. Swedish punitive law has throughout the 20th century, up until today taken different forms, but a general belief in the government’s ability to right societies wrongs permeate the punitive sanctions of the last century. ‘Folkhemmet’ – the people’s home – did not account for a heterogenic population, and legal measures became a means for conformity. The punitive turn is the latest expression of this, and a more militant strategy has taken form. The effects of the punitive, 34-punktsprogrammet mot organiserad brottslighet är en pågående kodifiering av en rättspolitisk vändning i lagstiftarens syn på strafflagstiftningens och polisväsendets roll i samhället. Förslagen kritiseras av akademin och av yrkesverksamma för att det är ineffektiva, och att medlen inte kan visas uppnå de mål de syftar att göra. Denna rättspolitiska trend förklaras i uppsatsen, genom en historiematerialistisk och rättsteoretisk analys av den svenska kriminalpolitiken under 1900-talet, och regeringens motiv till förslagen. En samlad läsning av Lockes teorier om samhällskontraktet och politisk antropologi ger uttryck för två skilda sätt att se på framväxten av det politiska samhället, med ett mål: att se sin plats i historien och inte acceptera verkligheten för vad som är, utan snarare för vad som kan vara. Marx ger uttryck för en liknande vilja i den materialistiska synen på världen, vilket öppnar upp för möjligheten att applicera idén om samhällskontraktet i en postmodern värld genom Frankfurtskolans kritiska teori. Habermas ser demokrati som en ständig process och makt som en korrumperande kraft som behöver tyglas och motverkas. Detta om grundantagandet att självbestämmande och alla människors lika värde är något som anses vara värt att hålla kvar i. Fascism är den naturliga utvecklingen av ett samhälle som inte vårdar sin demokrati, och bör inte tolkas patologiskt. Den svenska kriminalpolitiken under 1900-talet fram till idag har tagit olika former, men en allmän tilltro till statens förmåga att rätta en felad del av befolkningen genomsyrar det senaste århundradet. Folkhemmet misslyckades att befolkningens heterogenitet i åtanke, och straffrätten blev ett medel för konformitet. Den straffande vändningen är det senaste uttrycket, och en mer militant och rättfram strategi har tagit form. Effekterna av dessa är svåra att förutspå, men historien ger inga vackra exempel.

Uppsatsen syftar till att utreda hur rättstillämpningen på S:t Barthélemy fungerade i förhållande till rättstillämpningen i Sverige. Genom en rättshistorisk metod och ett komparativt perspektiv undersöks skillnaderna och likheterna mellan de två rättssystemen. Frågan besvaras genom att närmare undersöka följande tre områden: domstolens sammansättning, lagstiftningen och rättskipningen. Domstolens sammansättning tar sikte på domaren och nämnden inom de två rättssystemen. På S:t Barthélemy bestod domstolen av en konselj bestående av guvernören samt sju, senare sex, ledamöter. I Sverige ligger fokus på häradsrätten som leddes av häradshövdingen tillsammans med en nämnd bestående av tolv ledamöter. Nämnden utsågs från början av häradshövdingen men kom senare att utses av befolkningen. Konseljens blandning av folkvalda ledamöter och ledamöter som valdes genom reglementet skapade dock problem. Liknande problem fanns i häradsrätten då endast en enhällig nämnd kunde överrösta häradshövdingen. Det fanns därför en tydlig brist inom domstolssystemen som härrörde från statens intresse av att välja domstolens ledamöter. I kapitlet som berör lagstiftningen fokuserar uppsatsen på Guvernör Rosensteins förordning av den 30 juni 1787 och tjänstehjonsstadgan. Den förstnämnda reglerade slavarnas livssituation på ön, den andre förhållandet mellan tjänstehjon och husbonde. Fokus riktas sedan på bestämmelserna om aga inom respektive lag i syfte att skapa en bra rättslig förståelse inför kapitlet om rättskipning. Analysen av lagstiftningen visar att förhållandet mellan slav och slavägare byggde på ägandeskap medan förhållandet mellan tjänstehjon och husbonde huvudsakligen byggde på ett anställningsavtal. Slaverilagstiftningen var också osäkrare än tjänstehjonsstadgan, trots stadgans svårtillämplighet. Lagarna hade också olika syften och intressen. Rättskipningen presenteras i form av rättsfall som berör husaga. Rättsfallen presenteras och analyseras sedan. En jämförelse mellan rättsfallen, The thesis aims to investigate how the adjudication in St. Barthélemy functioned in relation to the adjudication in Sweden. The differences and similarities between the two legal systems are examined through a legal historical method and a comparative perspective. The question is answered by examining the following three areas: the composition of the court, the legislation, and the administration of justice. The composition of the court refers to the judge and the lay judge committee within the two legal systems. In St. Barthélemy, the court consisted of a council composed of the governor and seven, later six, lay judges. In Sweden, the focus is on the lower court, which was chaired by the parish governor together with a lay judge committee composed of twelve members. The lay judge committee was initially appointed by the parish governor but later came to be elected by the population. However, the councils’ mix of elected members and members elected by the regulations created problems. Similar problems existed in the lower court as only a unanimous lay judge committee could overrule the parish governor. There was therefore a clear weakness in the court system which stemmed from the state's interest in appointing the members of the court. In the chapter concerning the legislation, the essay focuses on Rosenstein's decree of 30 June 1787, and the Servant Acts. The former regulated the living situation of slaves on the island, the latter regulated the relationship between servants and landlords. The focus then turns to the provisions on chastisement within each law in order to provide a clear legal understanding before the chapter on the adjudication. The analysis of the legislation shows that the relationship between slave and slave owner was based on ownership, while the relationship between servant and landlord was mainly based on a contract of employment. The slave legislation was also more uncertain than the Servant Act despite the statute’s enforcement difficulti

Uppsatsens syfte är att undersöka utvecklingen av efterlevande makes arvsrätt i Finland och Sverige under 1900-talet, med fokus på argumentationen bakom den. De är två länder med nära historiskt, samhälleligt och kulturellt samband, vilket gör rättshistorien och jämförelsen intressant. Utvecklingen startade från att makarna inte hade någon arvsrätt alls i länderna och gick hand i hand ända fram till 1980-talet, då Sverige införde arvsrätt med fri förfoganderätt för efterlevande maken, medan Finland införde rätt för efterlevande att sitta i oskiftat bo. Argumentationen och orsakerna bakom utvecklingen var ändå liknande i båda länderna. Under seklet ökade efterlevande makes behov av ekonomiskt stöd medan bröstarvingarnas behov minskade, i takt med att bådas medelålder steg. Familjen och staten tog en större roll än släkten i försörjningen och stödet för efterlevande maken., The purpose of this paper is to study how the surviving spouse’s inheritance rights in case of death of the other spouse have developed during the twentieth century in Finland and Sweden. The focus will be on the arguments behind the legislations and how they developed during the reforms over the years, and how they differ, or don’t, between the two countries. Due to the countries’ shared history and cultural and societal values they make for an interesting historical comparison. The development started from the spouses having no inheritance rights at all in the in the early nineteen hundreds and went hand in hand until the 1980s, when Sweden introduced inheritance rights for the surviving spouse before the direct heirs, while Finland introduced the right for the spouse to live in the joint residence. The arguments and reasons behind the development were nevertheless similar in both countries. During the century, the surviving spouse's need for financial support increased, while the need of the direct heirs diminished, as their average age increased. The family and the state took on a greater role than the relatives in the maintenance and support of the surviving spouse.

Under hösten 2019 anordnades på Juridiska institutionen en doktorandkurs i rättshistoria för doktorander i juridik. Kursens huvudsakliga syfte var att presentera rättshistorieämnet ur olika infallsvinklar. Presentationerna gav en överblick olika metodologiska inriktningar som rättskultur, rättsgenetik och komparativ rättshistoria. Ambitionen var även att ge en rättshistorisk bakgrund som hade relevans för de olika juridiska forskningsprojekt som var representerade bland kursdeltagarna. I kursen deltog 16 doktorander som hade i uppgift att i en kortare uppsats presentera de rättshistoriska inslagen i sin respektive forskning och lägga fram den för diskussion. I föreliggande publikation presenteras förutom en inledande redogörelse för doktorandkursen sex bidrag som ur ett svenskt rättshistorisk perspektiv är de mest relevanta. Ett bidrag är författat av en doktorand i rättshistoria (Richard Nordqvist) medan övriga fem har författats av doktorander i positivrättsliga ämnen. De senare bidragen har ett särskilt intresse, då de innehåller rättshistorisk forskning som annars riskerar att hamna utanför rättshistorikernas omedelbara krets. Kursen organiserades av universitetslektor Bruno Debaenst och doktorand Rawaz Shanagar, Uppsala, och finansierades av Institutet för rättshistorisk forskning. Innehåll: • Bruno Debaenst & Rawaz Shanagar, Att bygga broar. Doktorandkursen i Uppsala. • Maria Rasmussen, Dödande med kallt blod i stundens hetta – Om försvårande och förmildrande omständigheter vid uppsåtligt dödande med särskilt fokus på gärningar begångna i affekt 1734 – 2019. • Ivar Lavett, Från vettet genom tiderna – En översikt över avvitas ställning i svensk straffrätt. • Oskar Mossberg, Tredjemansavtalets tidiga historia – ett traditionskritiskt utkast. • Richard Nordqvist, E. V. Nordling och lösöreköpsförordningen: en fråga om hur lagförarbetena blev en rättskälla. • Eric Norén, Expropriation i Sverige – en historisk exposé. • Anni Carlsson, Om samhällets lungor och äm

Under 1734 års lags tillämpningsperiod var våldtäktsbrottets syfte att skydda ära och heder. Det innebar att kvinnor som av rättsväsendet och samhället sågs som osedliga inte erhöll samma skydd som ärofulla kvinnor. Medan män förväntades ha ett ansvarslöst sexuellt beteende så delades kvinnor in i två grupper, de kyska skyddsvärda och de osedliga icke skyddsvärda. För att bli betraktad som en skyddsvärd kvinna så skulle man vara ren och oskuldsfull. Under lagens tillämpningsperiod blev det svårare och svårare för kvinnor att leva upp till kraven för de skyddsvärda då beskrivningen av den ideala kvinnan inte längre var mänsklig. Det ledde till att kvinnor riskerade att själva anses ansvariga för den våldtäkt de utsatts för, en osedlig kvinna kunde nämligen locka män till att begå otuktiga handlingar. När 1734 års lag ersattes av strafflagen år 1864 ansågs våldtäktsbrottets syfte vara att skydda kvinnan som individ, äran fick ändock en framträdande roll då en kvinnas otuktiga leverne utgjorde en förmildrande omständighet vid påföljdsbestämmandet i ett våldtäktsmål. Vissa ansåg dessutom att osedliga kvinnors nej sällan var allvarligt menat. Hade den våldtagna kvinnan haft samlag tidigare ansåg man således att hon hade samtyckt även till framtida sexuella handlingar. Kvinnlig sexualitet förknippades med sjukdomar som hysteri, kleptomani och nervsvaghet, medan manlig sexualitet var en naturlig, aktiv, otålig och aggressiv drift som behövde tillfredsställas. Män skulle erövra kvinnor, men om kvinnan visade intresse för sexuellt umgänge så skulle mannen bli avtänd. För att våldtäktsparagrafen skulle anses vara tillämplig krävdes att mannen hade utövat absolut våld, vilket var ett våld som utplånade alla kvinnans försök till motstånd. Om kvinnan inte hade gjort så mycket motstånd att hon dog eller blev medvetslös så ansågs hon många gånger inte ha blivit tvingad till samlaget, en våldtäkt hade då inte skett. Vid brottsbalkens tillkomst år 1965 angavs att syftet med våldtäkt

During the early medieval period in Europe the criminal justice system was controlled by powerful families and the guiding principle for punishments was reparation. In this system shaming was of little use but eventually the church's increased influence led to change. Over the course of several hundred years the church increased centralization and state power to further their teachings to all Europe's denizens. Under the rule of church and state shaming was seen as an effective method of punishment, in part due to the low costs associated and because of the clear message sent to the public. The growing popularity of shaming punishments largely continued over the course of the early modern period in Europe, although the number of frequently used shaming punishments diminished. Shaming punishments were used particularly often to punish women and those from the lower classes. Once the enlightenment occurred shaming punishments started to be seen as ineffective and inhumane. Calls for reform became more common. At the same time prisons emerged as a viable alternative to shaming. After more than a century this led to shaming becoming largely abandoned in all western criminal justice systems. There were however some abbreviations during the 20th century. After many years of being virtually non-existent shaming has become more potent in western criminal justice systems. The two main factors behind this are dissatisfaction with the available methods of punishments as well as the widespread use of the internet. Some people view this development positively and claim that it will make our criminal justice system more flexible and more cost effective. In my eyes shaming punishments are cruel, uncontrollable and a form of mob justice. They should never again have any formal role to play in the criminal justice system., Under den tidiga medeltiden i Europa kontrollerades straffrätten av mäktiga ätter och den vägledande principen var kompensation för brott. I detta system var skamstraff av begränsad nytta men så småningom ledde kyrkans utökade inflytande till förändring. Under flera hundra år utökade kyrkan centraliseringen och statsmakten för att kunna förmedla deras lära till Europas invånare. Under styret av kyrka och stat betraktades skam som en effektiv strafform, delvis på grund av att det var kostnadseffektivt men också på grund av de tydliga budskapen skamstraff kunde förmedla. Bruket av skamstraff fortsatte utökas under tidig modern epok men mängden skamstraff som brukades förefaller ha minskat. Särskilt användes skamstraff för att straffa kvinnor och de från de lägre klasserna. När upplysningen inträffade började skamstraff ses som ineffektiva och inhumana. Samtidigt uppstod fängelse som ett hållbart alternativ till bland annat skamstraff. Efter mer än ett århundrade ledde detta till att skamstraff i stort sett övergavs i alla västerländska rättssystem under 1800-talet. Vissa avvikelser från detta skedde dock under 1900-talet. I den moderna epoken har skam blivit mer relevant inom bestraffning återigen. Detta beror främst på missnöje med de befintliga strafformerna, samt internets utbredning. Vissa ser denna utveckling som positiv och menar att det kommer leda till en flexiblare och mer kostnadseffektiv straffrätt. Jag anser att skamstraff är grymma, icke-kontrollerbara och utgör en form av mobbrättvisa. De bör aldrig igen ha en formell roll inom straffrätten.

Syftet med denna uppsats är att öka min och läsarens förståelse för sexualbrottens utveckling genom historien, men även att öka förståelsen för de bakomliggande faktorer som låg till grund för de ideologier och perspektiv enligt vilken lagen stiftats. De frågeställningar som besvaras är följande: Hur har diskursen kring sexualbrott förändrats inom svensk rätt från mellankrigstiden fram till idag? Vilka likheter eller skillnader i form av värderingar och attityder går att utröna i de valda förarbetena? Detta är ett rättshistoriskt arbete där kritisk diskursanalys och hermeneutik används för att analysera det språkbruk som använts och de makthierarkier som fått plats under lagstiftningsprocessen genom historien. Lagstiftningsarbetet har genom historien sett ut på olika sätt, men alla lagar de senaste 100 åren har på ett sätt eller annat föregåtts av en SOU. Detta arbete grundas därför på några av författaren valda utredningar som alla resulterat i en större förändring av sexualbrotten. Arbetet innehåller även tvärvetenskapliga källor som ger ytterligare perspektiv och sammanhang till de olika tidsperioderna samt de makthierarkier som analyseras.Det första kapitlet i denna uppsats redogör för de rättsvetenskapliga riktlinjer enligt vilka denna uppsats är författad. I det andra kapitlet presenteras valda utredningar och viss historisk kontext. I de tre följande kapitlen analyseras dessa utifrån temana “normer”, “mannen” och “kvinnan”, i vilka det framkommer att lagstiftningen har gått från att ha ett moraliserande och allmänpreventivt syfte till ett rättspositivistiskt, det vill säga objektivt, syfte som inte ska bedöma något annat än den objektiva handlingen. I kapitlet om normer analyseras bland annat språkbruk, objektiv normativitet och könsroller. Här diskuteras bland annat hur normativa perspektiv har använts för att legitimera och vidmakthålla könsmaktshierarkin. Kapitlet om mannen innehåller analys av synen på förövare, manlighet ur ett intersektionellt perspekt

This thesis evaluates and constructs a general, product-neutral legal concept and model of financial instruments, as opposed to the product-dependent definitions currently employed in contemporary capital markets law. Through a combination of law and economics perspectives, legal history, and comparative analysis, the study examines the various types of financial instruments currently and previously in use. The legal characteristics and features of these instruments are evaluated and compared, leading to the identification of commonalities that can be used to define a product-neutral concept. The thesis argues that such a concept is more beneficial to the function of the capital markets by removing obstacles for financial innovation while also providing a consistent way to ensure that new financial products are governed by the same regulatory framework as comparable instruments.The thesis also examines the historical evolution of financial instruments and how it has been driven by the evolution of international trade and the demand and surplus of available capital. The proposed concept is applied to current financial instruments, including equity and debt, as well as pre-modern markets, and evaluated in terms of regulation, practical use, and legal characteristics such as transferability and negotiability.The research of this thesis encountered several challenges and limitations. Firstly, the historical and comparative analysis proved difficult to carry out, due to limitation in available source material and language related restrictions, respectively. These limitations were overcome by limiting the scope and by employing contacts with law firms in the respective jurisdictions. Secondly, several key issues proved to require further research to be able to provide definitive conclusions. Such research would have been out of scope and as such, simplified explanations and models were employed. The thesis concludes with a discussion of the practical implications of the p

The legal conception and methodology developed by the Historical School of Jurisprudence had a strong impact on Swedish legal scholars in the 19th century, influencing the legal faculties at the universities as well as the drafting of private law legislation. In his seminal work System des heutigen römischen Rechts Friedrich Carl von Savigny, the figurehead of the Historical School, used the terms legal relations and legal institutions as core concepts, distinguishing between the natural institutions of family law and the artificial institutions of private law. These terms were used in a similar capacity to how Friedrich Julius Stahl, a decade earlier, had used them in his work on legal philosophy, Die Philosophie des Rechts nach geschichtlicher Ansicht. The distinction between natural and artificial institutions has been criticized as an unhistorical abstraction and as a necessary precondition for the subsequent development of conceptual jurisprudence. This thesis investigates the relation between natural and artificial institutions, as well as the function and meaning of the artificial institutions in the legal system and the reasoning of the courts. The thesis proposes a spectrum ranging from natural to artificial as an analytical framework. Through a historical and dogmatic analysis of three legal institutions different aspects of the artificial character of legal institutions are presented. The analysis of the legal institution of stoppage in transitu shows that a natural institution based on customary law over time can evolve into an artificial institution, far removed from the concrete circumstances in which it developed. This is the case with stoppage in transitu in Swedish law. The analysis of the legal institution of culpa in contrahendo shows that it originated in a legal remedy theorized by Rudolf von Jhering and gained authority through court practice over time until it was codified in German law. By contrast, the use of culpa in contrahendo in Swedish