Search

Syskonrelationen är den längsta relationen i livet. Därtill utgör syskonrelationen en viktig arena för barns utveckling. Trots detta finns det få studier där syskonrelationen undersöks i relation till barnmisshandel. I följande studie undersöktes skillnader i den självskattade stöd- och konfliktnivån i syskonrelationen, mellan barn som rapporterade svår barnmisshandel och barn i en kontrollgrupp, samt om kön förändrade dessa skillnader. Vidare undersöktes om stöd- och konfliktnivån påverkade den upplevda nivån av psykosomatiska problem hos barn som rapporterade svår barnmisshandel. Studien genomfördes på ett urval av 1 392 pojkar och flickor mellan 15-16 år, med data från projektet Longitudinal Research on Development in Adolescence (LoRDIA). Barn som rapporterade svår barnmisshandel upplevde signifikant lägre stödnivå och signifikant högre konfliktnivå i sin syskonrelation, än barnen i kontrollgruppen. Skillnaderna var signifikanta både för pojkar och flickor, men pojkar upplevde ett signifikant lägre stöd i sin syskonrelation än flickor. Nivån av syskonstöd och syskonkonflikt påverkade emellertid inte nivån av psykosomatiska problem hos barn som rapporterade svår barnmisshandel. Effektstorlekarna var små i majoriteten av resultaten, vilket tyder på att syskonrelationer är komplexa fenomen som vid sidan av barnmisshandel och kön, även påverkas av en rad andra faktorer. Resultaten diskuteras i ljuset av tidigare forskning och i relation till anknytningsteori, kompensationshypotesen, kongruenshypotesen och könssocialisation., The relation between siblings is one of the longest throughout the life span. Moreover, the sibling relationship constitutes an important context for children’s development. Nevertheless, in the context of child maltreatment, it remains largely understudied. In this study, we examined the differences in self-reported sibling support and sibling conflict, between children who reported severe child maltreatment and children in a control group, as well as if these differences were affected by gender. Furthermore, we examined whether the level of sibling support and sibling conflict affected the extent of psychosomatic problems experienced by children who reported severe child maltreatment. The study was conducted on a sample of 1 392 boys and girls between the ages of 15-16, using data from the research project Longitudinal Research on Development in Adolescence (LoRDIA). Children who reported severe child maltreatment experienced significantly less sibling support and significantly higher sibling conflict than the control group. These differences were significant for both boys and girls, although boys experienced significantly less sibling support than girls. The level of sibling support and sibling conflict, however, did not affect the extent of psychosomatic problems in children who reported severe child maltreatment. Effect sizes were small in the majority of the results, suggesting that sibling relationships is a complex phenomenon that, besides child maltreatment and gender, may be affected by a number of other factors as well. The results are discussed in light of previous research, and in relation to attachment theory, the compensation hypothesis, the congruence hypothesis, and gender socialization.

Inåtvända psykiska problem såsom ångest och nedstämdhet är vanliga bland barn i skolåldern. I en kartläggning av systematiska litteraturöversikter har vi studerat skolans betydelse för förekomsten av sådana problem. Ett delresultat visar att inåtvända psykiska problem minskar när skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur de kan hantera sin och andras psykiska hälsa.De positiva effekterna ses i alla åldrar från lågstadiet till gymnasiet och vidbåde universella insatser till alla barn och riktade insatser till barn som har ökad risk att utveckla psykiska problem eller redan har symtom. Effekten verkar dock minska över tid. Det är därför intressant att vidare utreda om fortlöpande insatser kan ge mer hållbara effekter. Sammantaget visar resultaten att skolan kan bidra till minskade inåtvända psykiska problem genom att lära barn om psykisk hälsa och hur den kan hanteras., Internalizing problems such as anxiety and depressive symptoms are com-mon among school-ages children. To study school-related determinants ofsuch problems, we performed a scoping review of systematic literature re-views. One result from the scoping review was that school-based activities aiming to enhance mental health knowledge and management can decrease internalizing problems in school-aged children. The effect is similar in young-er and older school-aged children, and it is seen in both universal interven-tions to all children and interventions targeting children with an increased risk of developing internalizing problems or already having such problems.The effect, however, decreases over time, making further investigations of continuous or repeated knowledge-enhancing activities interesting. Taking together, the results show that schools can contribute to the decrease of internalizing problems by teaching children about mental health and mental health management.