Search

News and media reports on social work have had policy and legislative consequences for social work practice in Sweden. Generally, it is often argued that media reports have negative implications for public perception and public trust towards social services. However, empirical studies supporting such claims are rare. Going back to the classic theory of cultivation regarding media effects, this study investigates possible associations between news media use, public trust in news, and public trust towards social services in Sweden. Analyses are based on survey data from a representative sample of Swedish adults and young adults (n = 1 697) and linear regressions have been applied. In contrast to assumptions in the existing literature, no associations were identified between the level of news use, preferred news outlet and public trust towards the social services, whereas trust in news predicted trust in social services. The findings challenge dominating notions on the implications of news media use and public trust in social services. In short, news reports of the social services do not simply translate into public (dis)trust. This also enable, linear regressions has been applied. In contrast to assumptions in existing literature, no associations., Nyheter och massmediala rapporter har haft betydelse för policy och lagstiftning inom det sociala området i Sverige, inte minst i relation till exempelvis inrättandet av Lex Sarah. Ofta hävdas också att rapporter i massmedia har negativa konsekvenser för allmänhetens uppfattningar om, och förtroende för socialtjänsten. Empiriska studier av liknande påståenden är emellertid sällsynta. Med utgångspunkt i kultiveringsteori undersöker vi i denna studie möjliga samband mellan användning av nyhetsmedier, allmänhetens förtroende för nyheter och allmänhetens förtroende för socialtjänsten i Sverige. Studien bygger på enkätdata från ett representativt urval av svenska vuxna och unga vuxna (n = 1697). Data har analyserats deskriptivt och med hjälp av linjär regressions analys. I motsats mot tankar om medias påverkan visar resultatet inget samband mellan nivå av nyhetsanvändning, föredragen nyhetskanal och förtroende för socialtjänsten. Däremot hade förtroende för nyheter ett samband med högre tillit till socialtjänsten. Dessa fynd tyder på att det är dags att omvärdera tidigare dominerande idéer om kopplingen mellan nyhets – och medierapporter och allmänhetens förtroende för socialtjänsten. Vi menar att nyhetsrapporter om socialtjänsten inte per automatik leder till ett allmänt missförtroende för socialtjänsten, något som dessutom skapar möjligheter för socialarbetare att närma sig nyhetsbevakningen av socialtjänsten på ett annat sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka F–3 lärares utsagor om deras undervisning av nyheter i SO, vilka utmaningar och möjligheter de ser med det och att undersöka vilka strategier som finns för att hantera eventuell oro som uppstår av betungande nyhetsinnehåll hos eleverna. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med åtta respondenter och en pilotintervju. Resultatet visar att undervisningen av nyheter skiljer sig i årskurserna och utefter gruppens behov. Dessutom upplever lärare sina elever som oroliga över aktuella samhällsfrågor som lyfts i nyheter, vilket de ser som en utmaning i arbetet, exempelvis beträffande ämnena krig och gängkriminalitet. En möjlighet med nyheter är att kunna göra eleverna samhällsmedvetna. Resultatet visar också att eleverna ges strategier i form av åtgärdande diskussioner och till viss del genom ett förebyggande värdegrundsarbete. Slutsatserna som kan dras av studien är att elevernas oro beträffande nyheter kan behöva undersökas vidare och att det kan behövas mer material som stödjer lärare i arbetet mot de tidigare årskurserna F–1, till exempel genom ett nytt nyhetsprogram.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur prostitution, sexköpare och sexsäljare, framställs i tryckt media. I detta fall, i åtta nyhetsartiklar från Aftonbladet. Detta för att sedan kunna se hur eller om diskursen förändrats, före och efter #Metoo. Metoden som användes var en kvalitativ, kritisk diskursanalys, med grund i representationsteori och genusvetenskap. Med dessa teorier som utgångspunkt har flera skillnader kunnat visas, medan andra detaljer fortsatte att existera. Resultatet säger att prostituerade kvinnors historier sällan var beskrivna i artiklar innan #Metoo, vilket det i högre utsträckning var efter #Metoo. Sexköparnas historier däremot framkommer ofta innan, och allt mindre efter. Dessa beskrivs även som närhetssökande, ensamma män, medan de efter #Metoo alltmer framställs som förövare och torskar på gruppnivå. Aftonbladets problemformulering tycks också ha ändrats. Slutsatsen var att texterna innan uppropen fokuserade på männen, hur de gått tillväga och varför de köper sex. Efteråt beskrivs ett systematiskt samhällsproblem, som heter människohandel och prostitution., The purpose of this thesis was to examine how prostitution, sex buyers, and sex sellers are portrayed in print media. In this case, eight news articles from Aftonbladet were analyzed. This was done to see how or if the discourse has changed before and after #Metoo. The method used was a qualitative, critical discourse analysis, based on representation theory and gender studies. With these theories as a foundation, several differences have been identified, while other details continued to persist. The results indicate that the stories of prostituted women were rarely described in articles before #Metoo, but were more frequently covered after #Metoo. Conversely, the stories of sex buyers often appeared before and became less common afterward. Before #Metoo, sex buyers were depicted as men seeking closeness and being lonely, whereas after #Metoo they were increasingly portrayed as perpetrators and johns at a group level. Aftonbladet's problem formulation also seems to have changed. The conclusion was that the texts before the movement focused on the men, how they acted, and why they bought sex. Afterwards, a systematic social problem called human trafficking and prostitution is described.

This study examines how ESG news affects companies' share values, as well as how the ESG categories individually affect share values. The study focused on Swedish listed companies and covers a total of 150 news articles from the period 2021-2024. This led to share values for 74 different companies being analyzed. The news articles were selected from Dagens Industri and the share values were taken from Avanza. The study was conducted with an event study to examine how specific events affect share values. In accordance with previous studies, a measurement period of 11 days per event was chosen. Four pairs of hypotheses were formulated and tested with two-tailed t-tests. The results showed that ESG news affects companies' share values, especially news within the environmental and governance categories. These categories were found to have a significant impact and created greater market reactions than the social news., Denna studie undersökte hur ESG-nyheter påverkar företags aktievärden samt hur de enskilda kategorierna inom ESG var för sig påverkar aktievärdena. Undersökningen fokuserade på svenska börsnoterade företag och omfattade totalt 150 nyhetsartiklar under perioden 2021–2024. Detta ledde till att aktievärden för 74 olika företag analyserades. Nyhetsartiklarna hämtades från Dagens Industri och aktievärdena från Avanza. Studien genomfördes med en eventstudie för att undersöka hur de specifika händelserna påverkade aktievärdena. I enlighet med tidigare studier valdes en mätperiod på 11 dagar per händelse. Fyra hypotespar formulerades och testades med tvåsidiga t-test. Resultaten visade på att ESG-nyheter påverkar företagens aktievärden. Detta gällde särskilt nyheter inom kategorierna miljö och styrning, som visade sig ha en signifikant påverkan och väckte större marknadsreaktioner än sociala nyheter.

Digitaliseringen har omförhandlat vilkoren för journalistiken och hur den på förmedlar samhällsnyttig information till medborgarna i en demokrati. Uppsatsens övergripande syfte är att beskriva i vilken utsträckning och hur centrala svenska nyhetsmedier anpassar sin nyhetsrapportering på sociala medier efter plattformslogik. Detta har gjorts utifrån begreppet “uppmjukning av sociala nyheter” (social news softening) som definierats av Klein m.fl. 2023. Studiens kvantitativa del utgörs av en sammanställning av nyhetsartiklarnas ämne, avseende distinktionen mellan hårda och mjuka nyhetsämnnen. Materialet för denna analys består av inlägg från Dagens Nyheter och SVT Nyheter på Facebook och Instagram. Den kvalitativa delen består av en innehållsanalys av utvalda nyhetsartiklar och inlägg från Dagens Nyheter och SVT Nyheter på respektive konto på Instagram, Facebook samt på mediernas egna webbsidor. Studiens kvantitativa resultat visar att både Dagens Nyheter och SVT Nyheters nyhetsrapportering inför det svenska riksdagsvalet 2022 i huvudsak består av hårda nyhetsämnen. Det kvalitativa resultatet visar på väldigt få och svaga tendenser på uppmjukning av sociala nyheter enligt Klein m.fl.:s konceptualisering.

Bakgrund: Libanon har enligt WHO bland de lägsta suicidtalen i världen samtidigt som detta tabubelagda ämne misstänks vara underrapporterat. Det finns få tidigare studier inom ämnet. Syfte: Att se huruvida, i vilken utsträckning och på vilket sätt suicid framställs av vetenskapliga studier och inom libanesisk massmedia enligt den sociala representationsteorin. Hypotes om åtminstone partiell underrepresentation av suicid. Material och Metoder: Sammanställning och jämförelse av suiciddata, suicidrelaterad forskning och nyhetsartiklar samt artikelanalys enligt social representationsteori. Resultat: Suicidtalen ter sig vara underrepresenterade, medan övriga tillgängliga suiciddata ter sig överensstämmande med varandra. Suicidantal och -artiklar har ökat i och med Libanons försämrade läge 2019. Suicid förankras som ett växande, komplext och skrämmande problem av massmedia. Nyanserad suicidrapportering, dock något få suicidartiklar sett till suicidtalen. Slutsats: Suiciddata, vetenskapliga studier och nyhetsrapporteringen är i stort sett samstämmiga förutom i avseendet antal suicidfall där officiella libanesiska suicidtal ter sig låga. Suicid framställs på ett nyanserat och till största delen adekvat sätt av libanesisk massmedia, dock med tendens till överförenklingar. Hypotesen om partiell underrepresentation stämmer, sett till antalet suicidartiklar, men i övrigt är representationen nyanserad., Introduction: Lebanon has according to WHO among the lowest suicide rates in the world. At the same time this taboo subject is suspected to be underreported. Few previous studies exist within the field. Aims: To see whether, to which extent and in which way suicide is represented in scientific research and Lebanese mass media according to social representation theory. The hypothesis is that suicide is partially underrepresented. Material and Methods: Compilation and comparison of suicide data, suicide-related research and news. Conduction of an article analysis according to social representation theory. Results: The suicide rates seem to be underrepresented, while other available suicide data seem consistent with each other. Suicide numbers and articles have increased with Lebanon's deteriorating situation in 2019. Suicide is seen as a growing, complex, and frightening problem according to the mass media. The suicide reporting is nuanced, there are however somewhat few suicide articles compared to the number of suicides. Conclusions: Suicide data, scientific studies and news reporting are largely in agreement except regarding the number of suicide cases where official Lebanese suicide rates appear to be low. Suicide is presented in a nuanced and mostly adequate way by the Lebanese mass media, although with a tendency to oversimplify the matter. The hypothesis of partial underrepresentation is true regarding the number of suicide articles, but apart from that the representation is nuanced.

In 1973 the first portioned oral moist tobacco (snus) in Sweden is launched unto the markets by Svenska Tobaksbolaget AB. The product was called Smokeless and was meant to be regarded as an alternative to, at the time, very popular cigarettes. Smokeless was not well received and instead of regarding the product as an alternative to smoking, it was regarded rather as an inferior snus. Today we have a myriad of new tobacco alternatives, with the nicotine pouches being one of the more recent ones having received an upsurge and caused a debate on tobacco products. With this debate in mind, the following study aims to go back in time and see how one of our earliest tobacco alternatives was received by the media and the public. Some questions it seeks to answer is whether marketing plays a role in how the product is discussed and what attributes of Smokeless are described? The material used for the study is Tobaksbolagets own magazine, Tobaksbladet: personaltidning för Svenska tobaks AB. This specific issue of the paper is called Tobaksbolaget i mass media. Tobaksbolaget does not write their own articles in this issue but rather the paper consists of recent news coverage specifically about Tobaksbolagets business. With the help of marketing theory as well as research on specifically tobacco marketing, the study establishes three different themes through which the articles and senders will be analyzed. The result of this study shows that the products descriptions in media is affected by the marketing but maybe not in the way Tobaksbolaget imagined it.

The increased pace and sensationalism in news journalism during the digitalization has made terms like fake news and clickbait more popular and a concern has emerged that future generations will live in a world where truth is a fluid concept. Our study aims to investigate the sources from which young adults receive news and their source-critical thinking about that information. To examine this, we performed a quantitative survey, 104 respondents in the age of 18 to 25 participated and answered 41 questions. The results gathered during 2 weeks because of the time-frame of our study. This study addresses differences in young adults’ trust in various news sources, what variables may affect it and how critical they are to information in their newsfeed. The focus is on how young adults actively influence their news flow and how this affects their trust in it, as well as which variables affect trust in news, linked to who conveys it and the recipient’s level of education. The results show that young adults who actively search for news and influence their news flow have a bigger trust for the news that they are taking part of. It also shows that trust in news is linked to the educational level of the recipient’s and their perception that the news source which is distributing the information are seen as not angled and impartial.

This study aims to investigate the representation of the region Tornedalen and tornedalians, a Swedish minority, in national news media through a critical discourse analysis. Despite being recognized as a national minority, tornedalians have reported a lack of media coverage, which can lead to feelings of invisibility and discrimination. News media has a significant impact on what we discuss and think about, and they have the responsibility to provide a broad representation of society, including its diversity. However, historically, minority groups have been overlooked or devalued in news media, which can have consequences for marginalized groups lacking significant power, including minorities. Therefore, this study seeks to deepen the understanding of the media’s impact on society’s perception of the minority. The study analyzes how power structures and ideologies shape their representation, interpreted from a post-structuralist perspective, using concepts such as producers/consumers, positioning, otherness, subaltern, and cultural identity. The study’s findings suggest that Tornedalen is often represented as a peripheral and exoticized place, reinforcing the idea of a homogeneous Swedish identity. Tornedalians are often positioned as “the other” with their cultural practices and language being portrayed as inferior or irrelevant. Journalistic practices play a crucial role in shaping knowledge and understanding of minority groups such as tornedalians, and the study highlights the need for news media to provide a more diverse and accurate representation of society. The study also suggests areas for further research, such as investigating how different audiences interpret and react to news articles, and how Tornedalen and tornedalians are represented in public service media. Overall, this study contributes to the understanding of how news media shapes society’s perception of minorities and highlights the importance of providing a diverse and accurate representation o

Today, social media is used not only for communication and entertainment, but also as one of the most important platforms for receiving news. A lot of young adults take part in news through social media and in many cases social media is the only source for socially important information. The new role as a news provider, which social media has adopted, is examined from an audience perspective with a focus on habits and opinions. This study examined the digital news habits of Generation Z. The study is based on two research questions: one about how Generation Z take part in news via social media and one about how they are critical of the source. The study had a quantitative approach with additional qualitative elements and implemented a web survey as a method. The web survey combined open questions, multiple-choice questions and one-answer questions, the combination gave us both a broad overview with numbers to measure, but also qualitative and deeper answers that the respondent themself had formulated. There were three theories applied to the study, the theories are electronic Word of Mouth (eWOM), Uses and Gratification theory and Social Network theory. These theories provided the basis for the design of the web survey and were implemented in the analysis and discussion of the study result. The result of the study showed that all respondents receive news via social media daily, but that receiving news is usually not an active choice. News finds the audience without them looking for it, this is mostly due to algorithms and social networks. A lot of the respondents answered that they do not trust news that are published on social media, nevertheless they continue to take part in news via social media. The result also showed that the respondents believe that a lack of source criticism is one of the biggest disadvantages of news on social media.

Denna undersökning har studerat hur förekomsten av nyheter, information och desinformation på Instagram påverkar unga vuxnas uppfattning om källor och avsändares trovärdighet. Syftet var att ta reda på vilken typ av källor och avsändare på Instagram unga vuxna väljer att tro på och varför. Därtill undersöks i vilken utsträckning unga vuxna påverkas av källor och avsändares position i förhållande till källkritik, samt vilka metoder som används för att ta reda på en källas tillförlitlighet. För att undersöka unga vuxnas syn på källkritik och förmåga att identifiera desinformation har det genomförts tre fokusgruppsintervjuer. För att analysera materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys, där diskussionerna från fokusgrupperna kategoriserades utifrån identifierade teman. Dessa teman jämfördes med varandra för att finna likheter och skillnader, samt för att kunna bilda lämpliga underkategorier. Resultatet visade att det finns flertalet faktorer som påverkar trovärdigheten på Instagram såväl positivt som negativt. Innehåll som är publicerat av public service har en hög trovärdighet, medan influencers trovärdighet skiljer sig beroende på användarens uppfattning. Delade politiska åsikter mellan avsändare och mottagare behöver inte innebära högre trovärdighet. Däremot visar resultatet att unga vuxna ser på politiskt innehåll på Instagram med viss försiktighet. Resultatet visade även att unga vuxna har svårt att identifiera desinformation, men samtidigt har ett källkritiskt tänk., Following study examines how the presence of news, information and disinformation on Instagram can have an effect on young adults´s perception of source and sender credibility. The purpose of the study was to find out what kind of sources and senders on Instagram young adults choose to believe and why. In addition to investigating the extent to which young adults are influenced by sources and senders' position in relation to source criticism, as well as what kind of methods are used to find out the reliability of a source. In order to investigate young adults' view of source criticism and ability to identify disinformation, three focus group interviews have been conducted. To analyze the material, a qualitative content analysis was carried out, where the discussions from the focus groups were categorized, based on identified themes. These themes were compared to find similarities and differences, as well as to be able to form suitable subcategories. The results showed that there are several factors that affect credibility on Instagram, both positive and negative. Content published by public service showed a high credibility, while the credibility of influencers differs depending on the user's perception. Shared political views between senders and receivers does not necessarily mean higher credibility. However, the results show that young adults view political content on Instagram with certain caution. The results also showed that young adults have difficulties identifying disinformation, but at the same time have a source-critical mindset.

Syftet med projektet Young citizens and the quality of news: Construals, Emotions and Strategies har varit att utforska nya sätt att undersöka hur unga betraktar nyheter, hur de interagerar med nyhetsinnehåll och hur känsloreaktioner inverkar på bedömningen av kvalitet. Studien är gjord med hjälp av ett flertal metoder, både kvantitativa, kvalitativa och laborativa. Genom att be unga mellan 18 och 25 år att själva leta upp nyheter på sin mobil och samtidigt mäta deras ögonrörelser, genom att visa dem ett antal nyhetsklipp och mäta deras reaktioner samt genom att göra djupintervjuer med de unga om vad de sett och hur de upplevt det, har forskargruppen kunnat dra flera slutsatser kring hur unga definierar och reagerar på nyheter. Nu finns rapporten som sammanfattar projektet att läsa och ladda ner på Medier & demokratis hemsida. Studien visar bland annat att kvalitet för unga mediekonsumenter är intimt sammankopplat med upplevd relevans och att nyheters förmåga att beröra emotionellt beskrivs som väldigt viktigt för hur de unga i studien bedömer kvalitet. Hur de unga gör för att hitta nyheter varierar, men ett tydligt mönster bland studiens deltagare är att de föredrar textbaserade nyhetsartiklar. I rapporten ger forskarna flera tips på vad redaktioner bör göra för att lyckas nå de unga läsarna.

News and media reports on social work have had policy and legislative consequences for social work practice in Sweden. Generally, it is often argued that media reports have negative implications for public perception and public trust towards social services. However, empirical studies supporting such claims are rare. Going back to the classic theory of cultivation regarding media effects, this study investigates possible associations between news media use, public trust in news, and public trust towards social services in Sweden. Analyses are based on survey data from a representative sample of Swedish adults and young adults (n = 1 697) and linear regressions have been applied. In contrast to assumptions in the existing literature, no associations were identified between the level of news use, preferred news outlet and public trust towards the social services, whereas trust in news predicted trust in social services. The findings challenge dominating notions on the implications of news media use and public trust in social services. In short, news reports of the social services do not simply translate into public (dis)trust. This also enable, linear regressions has been applied. In contrast to assumptions in existing literature, no associations., Nyheter och massmediala rapporter har haft betydelse för policy och lagstiftning inom det sociala området i Sverige, inte minst i relation till exempelvis inrättandet av Lex Sarah. Ofta hävdas också att rapporter i massmedia har negativa konsekvenser för allmänhetens uppfattningar om, och förtroende för socialtjänsten. Empiriska studier av liknande påståenden är emellertid sällsynta. Med utgångspunkt i kultiveringsteori undersöker vi i denna studie möjliga samband mellan användning av nyhetsmedier, allmänhetens förtroende för nyheter och allmänhetens förtroende för socialtjänsten i Sverige. Studien bygger på enkätdata från ett representativt urval av svenska vuxna och unga vuxna (n = 1697). Data har analyserats deskriptivt och med hjälp av linjär regressions analys. I motsats mot tankar om medias påverkan visar resultatet inget samband mellan nivå av nyhetsanvändning, föredragen nyhetskanal och förtroende för socialtjänsten. Däremot hade förtroende för nyheter ett samband med högre tillit till socialtjänsten. Dessa fynd tyder på att det är dags att omvärdera tidigare dominerande idéer om kopplingen mellan nyhets – och medierapporter och allmänhetens förtroende för socialtjänsten. Vi menar att nyhetsrapporter om socialtjänsten inte per automatik leder till ett allmänt missförtroende för socialtjänsten, något som dessutom skapar möjligheter för socialarbetare att närma sig nyhetsbevakningen av socialtjänsten på ett annat sätt.

Is the general perception that Swedish news always conveys a true picture of reality and that the news is always credible? National security and military threats are today an essential part of the security policy agenda. The nature of the world around us has changed significantly in recent months and Sweden's security policy is directly affected by developments in the world around us. The rapid changes in the security policy situation mean that the Swedish people need a truthful news report. The credibility of information plays an increasingly important role in not damaging the functionality of society or creating a false image of reality. The question in the study will investigate whether there is a basis for a credibility assessment in Swedish security policy news. The study aims to add new knowledge in how to use the content of the news to assess the credibility of the news. The study finds that in Swedish security policy news it is possible to use values and source information in the text to assess the news' credibility. The most prominent aspect of the study is how a credibility assessment can be made through the clarity of the values and source information. The credibility is probably greater the clearer the basis of the news.

The aim of this study is to bring more knowledge about how teachers in social studies use news and current events in their teaching to develop skills and knowledge with their pupils. This study uses Gert Biestas three dimensions of schools' purpose of education. The method used in this study is a qualitative semi structured interview with six social studie teachers in upper secondary school, which then was coded with an thematic analysis. The result shows that teachers can use current events and news as a complement to their own teaching and to concretize and exemplify their teaching on an everyday basis for the pupils. With the theory it shows that pupils both can qualify knowledge and use that knowledge to think critically and subjective., Godkännande datum: 2022-06-02

Purpose: The purpose of this survey is to investigate what young adults , aged 17-18 years from two upper secondary schools in Gävleborgs county, think make news media credible. The purpose is also to see how much trust they have in preselected news media and what their perceptions on source criticism are. Method: This study applies a quantitative research method where data was collected via web-based surveys created on SurveyMonkey. The population refers to students at two different upper secondary schools in Gävleborg County, aged 17–18. Result and conclusion: The results of this study show that the respondents think concepts as objectivity, popularity, and language, are specifically important when it comes to figuring out whether a media is credible enough to be trusted or not. Regarding source criticism, the respondents are well aware that one should think critically of sources before trusting news, which most of them perceive that they do, but the results also showed that a proportion of respondents choose specific news media where they let go of the boundaries regarding source criticism. Suggestion for future research: Further research is proposed to investigate why young people think it is important that the media channel has many users in order for it to be seen as credible? And how can it be, that despite the little trust that many of the social media have, many young people still use them anyway? Here you could go deeper into issues such as how and why, through interviews to get more qualitative answers to these thoughts., Syfte: Syftet med denna undersökning är att undersöka vad ungdomar, i åldrarna 17–18år från två gymnasieskolor i Gävleborgs län, tycker gör nyhetsmedier trovärdiga, hur stort förtroende de har för dem, samt vad de har för uppfattningar gällande källkritik. Metod: Denna studie tillämpar en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in via webbaserade enkäter som skapats på SurveyMonkey. Populationen avser elever på två olika gymnasieskolor i Gävleborgs län i åldrarna 17–18 år. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att respondenterna väger tyngst när det kommer till objektivitet, popularitet och språk, gällande huruvida en nyhetsmedia är trovärdig eller inte. Angående källkritik så är respondenterna väl medvetna om att man borde tänka källkritiskt innan man litar på nyheter, vilket dom flesta uppfattar att de gör, men resultatet visade också att en andel respondenter väljer ut specifika nyhetsmedier där de släpper på gränserna gällande källkritisk hållning. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning föreslås undersöka varför ungdomar tycker det är viktigt att mediekanalen har många användare för att den ska anses som trovärdig? Samt hur det kan komma sig att trots den ringa tillit som många av de sociala medierna har, så använder sig ändå många unga av dem ändå. Här bör och kan man gå djupare in på frågor som t.ex. hur och varför, genom intervjuer för att få mer kvalitativa svar på dessa funderingar.

Syftet med undersökningen är att finna olika arbetsmetoder som lågstadiepedagoger i årskurserna 1–3 använder i sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Undersökningen reflekterar även om vilka möjligheter och hinder som lågstadiepedagoger möter i sina arbetsmetoder när det kommer till nyhetsundervisning. Arbetsmetoderna skulle därmed kunna bidra till kunskap- och lärandetillfällen som man själv kan använda i sin egen undervisning. Forskning har visat att det finns ett begränsat antal undersökningar utförda på lågstadiet med yngre elever inom samhällskunskapsämnet. Forskningen som finns har bland annat belyst hur lågstadielärare arbetar med samhällskunskapsämnet i bredare omfång. En större mängd forskning finns för de äldre årskurserna då forskare bland annat undersökt hur elever förstod information i tidningsartiklar, nyheter kopplat till bilder samt hur elever i olika åldrar uppfattade sanna och falska nyheter. För denna undersökning har metoderna observation och kvalitativ intervju använts där fyra observationstillfällen och sju intervjuer med lågstadiepedagoger som undervisar i årskurserna 1 – 3 blivit utförda. Teorin som använts i denna undersökning var det sociokulturella perspektivet. Analyser och diskussioner har sedan blivit utförda med stöd av teorin och den tidigare forskningen där resultatet grundat sig i lågstadielärarnas utsagor.Undersökningens resultat visar hur lågstadielärare inkluderar nyhetsprogrammet Lilla aktuellt som en del av sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Lilla aktuellt har ett stort fokus i klassrummen och lärarnas arbetsmetoder relaterat till nyhetsprogrammet skiljer sig beroende på vilken skola de arbetar på samt vilken elevgrupp som klassen består av. I samband med nyhetsundervisning har samtliga lärare prioriterat muntlig kommunikation som tillvägagångsätt då man antingen tillsammans i helklass eller i mindre grupper samtalat om nyhetsinnehåll. En del lärare lägger större tyngd på att diskutera nyhetsinnehåll på ytan med, The purpose of this paper was to find different teaching methods that is used by primary school teachers in grades 1 – 3 in their social studies instruction regarding news. This paper would also inform the possibilities and the obstacles that the primary school teachers face with their own teaching methods when it comes to news education. The teaching methods would thereby contribute to knowledge- and learning opportunities that other teachers can use in their own classrooms. Research has shown that there are limited number of surveys done in social studies education for lower grades with younger children. The research that can be found has shown with a wider range how primary school teachers educate the students in social studies. A bigger amount of research can be found for older students in news teaching and some of this research show how students understood the information in articles, the connection between news and pictures and also what students in different ages could understand with true and fake news. The methods that have been used for this paper are observation and qualitative interview and the total of four observations and seven interviews with primary school teachers that teach in the grades 1 – 3 have been collected. The theory that has been included in this paper is the sociocultural perspective regarding teaching methods. With the support from the theory and previous research has statements from the primary school teachers been analyzed and discussed.The result of this paper has shown that primary school teachers include the news program Lilla aktuellt as a part of the social studies when it comes to teaching about news. The news program Lilla aktuellt has a big focus in classrooms but the teachers’ teaching methods related to this varied based on the school and the groups of students. The most common teaching methods when it comes to news education has shown to be oral communication either in smaller groups or with all the students together. Some

I den här studien undersöker vi hur nyheter och aktuella händelser används i undervisningen av samhällskunskap på gymnasiet och hur lärare ställs inför den didaktiska utmaningen att välja sitt material. Detta görs för att tydliggöra likheter och skillnader i innehållet som kan existera mellan olika gymnasieprogram. Vi undersöker det genom observationer i klassrumsmiljö vid tre olika tillfällen i två olika gymnasieklasser. Observationerna kompletterades sedan med samtal med två olika lärare som undervisar i samhällskunskap på skolan och med ett formulär utskickat till de elever som var närvarande under lektionstillfället. Genom detta undersöker uppsatsen lärarens respektive elevernas perspektiv på undervisning som inkluderar nyheter och aktuella händelser. Studiens resultat visar att det av både elever och lärare anses vara viktigt för undervisningen att nyheter inkluderas. Däremot visar det sig vara annorlunda i praktiken. Hur lärare talar om ämnet och vad de har för bild av hur samhällskunskapsundervisningen bedrivs är annorlunda än hur det faktiskt praktiseras. Det är tydlit att lärare anser det vara viktigt när de pratar om ämnet, men det är inte lika tydligt i den faktiska undervisningen. Det kan tyda på en norm kring hur lärare i samhällskunskap ser och talar om sitt ämne, men som ej är synlig på samma vis i praktiken. Studien kommer även fram till att skillnader i hur eleverna ser på nyhetsanvändning i undervisningen beroende på vilket gymnasieprogram de studerar vid ej existerar på samma vis som tidigare forskning pekat på.

This study aims to contribute knowledge about how secondary teachers perceive their work with political news, in their teaching in the subject social studies. The study is based on qualitative interviews with five secondary teachers, who hold varying experience of teaching in the subject of social studies. The results shows that the teachers work with relatively similar news sources as well as media forms, and they are primarily influenced by their own personal news media preferences. The data shows that it is equally common for the teachers to use the method and ideal type of news integration as well as of news coverage. Regarding the teacher’s approach, the respondents mainly represented the ideal type of strong objectivity along with a weak neutrality. Conclusions that could be drawn from this study are that teachers largely have a positive view of political news in their teaching whereas aspects as accessibility, lack of time and the feeling of too much content represent challenging factors. The study points out that the teachers have a great interest in the news and that the media can be used as a possible source for knowledge in teaching. But this is only true under certain circumstances where source credibility is constantly present. Perhaps the study's most important contribution is that of the increased knowledge about the teacher’s selection of content, together with making teachers' media views and understanding of media influence visible. This highlights the complexity of the position the teacher finds themselves in, both as a frontline bureaucrat as well as an agendasetter.

This thesis studies how the incel culture is portrayed in the Swedish news media and which explanatory models that are depicted for the phenomenon’s emergence. The thesis is based on a thematic medial analysis and is guided by a social constructivist approach. Based on 78 news reports from six different news media sources, six themes have been distinguished and also analysed through the concept of hegemonic masculinity. The findings show that Swedish news media produce a description of incels as being mentally and socially challenged. Incels are further constructed to possess hatred; against themselves, women and society. The self-hatred among incels is constructed to have connections to a strong fixation on appearance which is characterized by an ideal of being white. Finally, the portrayal of a minority of incels as terrorists is constructed throughout the news media coverage, but the majority of incels are rather portrayed as opposed to such acts. It has been possible to expound different portrayed explanations to the rise of the incel phenomenon, such as societal changes; an altered male role and a societal alienation. Two other explanations are also constructed which are based on male appearance and subject positioning., Denna studie utforskar hur incelkulturen porträtteras i svensk nyhetsmedia samt vilka skildrade förklaringsmodeller till fenomenet. Studien är baserad på en tematisk mediaanalys och har vägletts av en socialkonstruktivistisk ansats. Utifrån 78 nyhetsrapporteringar från sammantaget sex olika nyhetsmediala källor, har sex tematiseringar utarbetats och även analyserats genom konceptet om hegemonisk maskulinitet. Resultatet påvisar att det i svensk nyhetsmedia förekommer en konstruktion av incels som psykiskt och socialt utmanade. Incels konstrueras vidare besitta ett hat; mot självet, kvinnor och samhället. Självhatet bland incels skildras ha kopplingar till en stark utseendefixering som i sig är präglad av ett vithetsideal. Slutligen återses porträtteringen av en minoritet av incels som terrorister, där majoriteten av incels snarare skildras motsätta sig sådana dåd. Det går vidare att uttolka olika skildrade förklaringar till incelfenomenets uppkomst där samhälleliga förändringar; en förändrad mansroll och ett samhälleligt utanförskap i media framkommer ligga till grund för fenomenet. Det konstrueras även två andra förklaringar som grundas i manligt utseende samt subjektpositionering.

This study examines the attitude towards news from young, Swedish students in the age between 13 - 15 years old. To regularly take part in news reports and be interested in what is happening in the world is important to be a part of a democratic society. The aim of the study, was with the help of the users and gratification theory and the news values theory, investigate the news habits and attitude towards news among the students with the age of 13 - 15 years. This study has been performed through a quantitative survey, where 330 students participated and answered 16 questions. The result of the study shows that young students know the importance of following the news, but they don’t prioritize it in their daily use of media. Even if they spent more than three hours per day on their phone - the most frequent answer was that they read or watched news content less than ten minutes per day. With the knowledge of the users and gratification theory, the basic needs become more satisfied with the use of social media and entertainment content instead of news. Young students consume news from social media, Youtube and TikTok - but they do not trust them as much as they trust traditional media. The most common news source is through family and friends, which shows that young people rarely search for news themselves. Instead they let the news find them, which could be problematic in the future.

Sociala medie-appen Tiktok når 24 procent av personer under 35 år i världen, där 7 procent av dem använder appen för nyheter. I Sverige är det åldersgruppen 9 till 14 år som förr inte tagit del av nyheter alls i någon hög grad, som nu tar del av nyheter via Youtube, Instagram och Tiktok, där Tiktok är den vanligaste nyhetskällan. Tiktoks snabbt ökande popularitet i samband med en progressiv adaption av nyhetsmedier som har tagit steget till plattformen gör det intressant att studera vad svenska nyhetsmedier publicerar på Tiktok. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilket typ av innehåll svenska nyhetsmedier publicerar på sina egnaTiktok-konton. Det här examensarbetet har med utgångspunkt från teorierna nyhetsvärdering och medielogiken/sociala medie-logiken undersökt Svt Lilla aktuellt, Expressen, Aftonbladet,och Tv4 Nyheternas Tiktokkonton genom en kvantitativ innehållsanalys. Totalt har 209 Tiktokvideor analyserats från ovannämnda nyhetsmedier under en 32-dagars tidsperiod. Resultatet av undersökningen visar att nyhetsmedierna publicerar mest om brott och/ellernöjesnyheter och att de flesta nyhetsmedierna anpassar sig efter Tiktoks format.

Denna studie syftar till att undersöka hur ensamkommande barn framställs i svenska nyhetsmedier genom att studera 28 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter under oktober-december 2015 och 2017. Den metod som används i denna studie är innehållsanalys. En jämförelse mellan åren och valda nyhetstidningar görs för att konstatera om det finns någon skillnad i framställningarna av ensamkommande barn. Resultaten visar att ensamkommande barn framställs i svenska nyhetsartiklar som sårbara, en belastning och en utmaning. Jämförelsen mellan perioderna visar att man 2015 fokuserade på det stora antalet ensamkommande barn och de svårigheter som uppstod kring mottagandet: 2017 lades mer tonvikt på diskussionen kring begränsningar i flyktingmottagandet.

This report goes through the process of developing a generic article scraper which shall extract relevant information from an arbitrary web article. The extraction is implemented by searching and examining the HTML of the article, by using Python and XPath. The data that shall be extracted is the title, summary, publishing date and body text of the article. As there is no standard way that websites, and in particular news articles, is built, the extraction needs to be adapted for every different structure and language of articles. The resulting program should provide a proof of concept method of extracting the data showing that future development is possible. The thesis host company Acuminor is working with financial crime intelligence and are collecting information through articles and reports. To scale up the data collection and minimize the maintenance of the scraping programs, a general article scraper is needed. There exist an open source alternative called Newspaper, but since this is no longer being maintained and it can be argued is not properly designed, an internal implementation for the company could be beneficial. The program consists of a main class that imports extractor classes that have an API for extracting the data. Each extractor are decoupled from the rest in order to keep the program as modular as possible. The extraction for title, summary and date are similar, with the extractors looking for specific HTML tags that contain some common attribute that most websites implement. The text extraction is implemented using a tree that is built up from the existing text on the page and then searching the tree for the most likely node containing only the body text, using attributes such as amount of text, depth and number of text nodes. The resulting program does not match the performance of Newspaper, but shows promising results on every part of the extraction. The text extraction is very slow and often takes too much text of the article but provides a, Den här rapporten går igenom processen av att utveckla en generisk artikelskrapare som ska extrahera reöevamt information från en godtycklig artikelhemsida. Extraheringen kommer bli implementerad genom att söka igenom och undersöka HTML-en i artikeln, genom att använda Python och XPath. Datan som skall extraheras är titeln, summering, publiceringsdatum och brödtexten i artikeln. Eftersom det inte finns något standard sätt som hemsidor, och mer specifikt nyhetsartiklar är uppbyggda, extraheringen måste anpassas för varje olika struktur och språk av artiklar. Det resulterande programmed skall visa på ett bevis för ett koncept sätt att extrahera datan som visar på att framtida utveckling är möjlig. Projektets värdföretag Acuminor jobbar inom finansiell brottsintelligens och samlar ihop information genom artiklar och rapporter. För att skala upp insamlingen av data och minimera underhåll av skrapningsprogrammen, behövs en generell artikelskrapare. Det existerar ett öppen källkodsalternativ kallad Newspaper, men eftersom denna inte länge är underhållen och det kan argumenteras att den inte är så bra designad, är en intern implementation för företaget fördelaktigt. Programmet består av en huvudklass som importerar extraheringsklasser som har ett API för att extrahera datan. Varje extraherare är bortkopplad från resten av programmet för att hålla programmet så moodulärt som möjligt. Extraheringen för titel, summering och datum är liknande, där extragherarna tittar efter specifika HTML taggar som innehåller något gemensamt attribut som de flesta hemsidor implementerar. Textextraheringen är implementerad med ett träd som byggs upp från grunden från den existerande texten på sidan och sen söks igenom för att hitta den mest troliga noden som innehåller brödtexten, där den använder attribut såsom text, djup och antal textnoder. Det resulterande programmet matchar inte prestandan av Newspaper, men visar på lovande resultat vid varje del av extraheringen. Textextraheringen är väl

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och redogöra för vad forskningen säger om hur samhällskunskapsämnet påverkas av sociala medier. Med en frågeställning som lyder: ”Vad säger tidigare forskning om hur undervisningen i samhällskunskap påverkas av sociala medier?” Processen där materialet som har använts har framkommit utifrån en systematisk sökningsprocess. Sökningarna har huvudsakligen gjorts i tre olika databaser, vilka är ERIC via EBSCO, ERC och LIBsearch. Resultatet visar att samhällskunskapen påverkas en hel del av sociala medier. Eleverna läser sina nyheter till en allt högre grad på sociala medier, vilket kräver en ökad aktivitet av lärarna kring ämnen som källkritik, medie- och informationskunnighet samt att elevernas demokratiska deltagande måste byggas på rätt grunder. Kunskapsöversiktens slutsats säger detsamma. Även ungdomars politiska delaktighet kommer fram, om hur sociala medier påverkar samhällskunskapsämnet.

En politiskt kunnig befolkning är enligt många demokratiteoretiker en förutsättning för en välfungerande demokrati. Politisk kunskap hos medborgare ger dessa möjligheten att agera ansvarsutkrävande och rösta bort makthavare som anses ha förbrukat sin rätt till makt. Av tidigare forskning kring ämnet framgår att nyhetsmedia har en viktig roll som förmedlare av information som kan leda till politisk kunskap. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka huruvida konsumtion av nyhetsmedia resulterar i en ökad politisk kunskap för svenska högskolestudenter, samt styrkan i detta samband. Mer preciserat undersöks förhållandet mellan konsumtion av nationella nyheter och kunskap om nationell politik, samt förhållandet mellan konsumtion av lokala nyheter och kunskap om lokal politik, alltsammans i en svensk kontext. En enkätundersökning har legat till grund för studiens resultat, vilken skickats till högskolestudenter i Uppsala. Undersökningens resultat har vidare analyserats med hjälp av regressionsanalyser. I studiens resultatdel framkommer tendenser på att en ökad nyhetskonsumtion leder till ökad politisk kunskap för högskolestudenter, både i nationell och lokal kontext. Det visar sig också att en ökad nyhetskonsumtion har en större påverkan på politisk kunskap på nationell nivå, samt att nivån av lokalpolitisk kunskap är låg.

The purpose of this study was to increase awareness of the media’s portrayal of American female and male politicians. When Kamala Harris became the first female vice-president in the United States a discussion about how men and women should be portrayed in the media began. This discussion sparked an idea for us as writers to investigate gender roles in American politics. The United States is a large, influential country that receives a lot of media attention. This leads to global interest and it is therefore relevant to investigate the media's portrayal of these politicians. To reach a conclusion on the issue, articles from Vogue and The Washington Post were reviewed. The portrayal of men and women in text and image were analyzed within these articles. The articles were analyzed with gender theories from Gunilla Jarlbro and Yvonne Hirdman. Erving Goffman’s theory about gender portrayal was also applied. With methods in semiotics and Fairclough's critical discourse analysis power structures in text and images were made visible. The analysis identified three main discourses: age, clothing and persona. An ethnicity discourse could also be identified in Harris articles. The main conclusion this study has shown is that women and men were portrayed differently. Studies show that the media tends to focus on women’s appearance rather than their political standpoints. This is still the case. However, this study has shown when mentioning clothing it has a purpose and is being used as a tool to strengthen women’s legitimacy.

Denna studie undersöker vad två olika grupper (klassiska och nischade) influencers innehåll på Instagram består av och hur stor del som kan kategoriseras som opinion, reklam och nyheter. Studien syftar också till att undersöka om influencers styrs av några journalistiska riktlinjer och i sådant fall på vilket sätt. För att ta reda på i vilken utsträckning influencers fungerar som marknadsförare, opinionsbildare och nyhetsförmedlare har vi valt att göra en kvantitativ innehållsanalys av 600 Instagraminlägg. På så sätt har vi kunnat definiera influencers roll som aktör i mediesamhället utifrån teorier om förändringar inom samtida mediesystem, som bland annat avser förändringar i informationsflödet och det offentliga kommunikationsutrymmet, det ömsesidiga beroendet mellan olika aktörer samt interaktionen mellan gamla och nya medielogiker och gamla och nya aktörer. Resultatet visar att nischade influencers till stor grad representerar ”gamla aktörer” som använder sig av både nya och gamla logiker medan klassiska influencers utgör ”nya aktörer”. De nya aktörerna använder främst nya logiker anpassade efter sociala medier medan de gamla aktörerna förhåller sig tilljournalistiska normer för att måna om sin professionella identitet som journalister och influencers.

Samhällskunskapsämnet är brett och täcker flera olika områden. Denna uppsats försöker svara på frågor om hur elever som läser samhällskunskap på gymnasiet resonerar kring nyheter, samt kring nyheter och lärande. Studien har en teoretisk utgångspunkt i att det inte räcker med att ha förmåga och möjlighet. Man behöver även ha motivation, vilket kan appliceras på nyhetskonsumtionen i ett medielandskap med större möjligheter och utbud än tidigare. I studien har åtta elever från två gymnasieskolor med kursen samhällskunskap 2 i sin utbildning intervjuats efter en semistrukturerad intervjuform. Eleverna som intervjuades uppgav att de använder digitala verktyg som mobil och dator när de ska ta till sig nyheter. Där var även sociala medier en källa som var tydligt framträdande, dock ansåg flera att man behöver vara uppmärksam på källkritiken då det kan vara väldigt mycket information i sociala medier. Vidare ansåg eleverna att man kan lära sig mycket av nyheter om vad som händer i samhället och det fanns önskemål att detta även involveras i undervisningen i samhällskunskap., The subject of social science is a wide subject that covers several academic disciplines. The research questions in this study concern how Social Science pupils in upper-secondary school view their own consumption of news and how they reason concerning news and learning. A theoretical perspective is approached from a view that you cannot only have opportunity and ability you also need motivation, which can be applied to news consumption in an ever-increasing media environment. In the present study, eight upper-secondary school pupils from two schools were interviewed based on a semi-structured interview. Respondents were selected based on a requirement that the course Social Science 2 is included in their education. The respondents said that they use digital tools such as smartphones and computers when they consume news. Social media was also a prominent source. However, several of them claimed that you need to be more observant with source criticism compared to traditional media when using social media. Moreover, the pupils’ opinions were that you can learn a lot of what happens in the world from news. And some wished for this area to be involved in the Social Science courses to a higher extent.

This study examined the topic of growing news consumption on Instagram and the impact that could have on the spread of misinformation. The purpose was to establish if there was an issue with news being mixed into a platform with Swedish influencers. Furthermore, the study aimed to examine whether young adults were faced with risks when consuming news on Instagram. An experiment was conducted in order to research if influencers liking posts were able to further mislead young adults. The experiment occurred in a web survey where 196 respondents participated. Respondents were exposed to a fabricated health related news post about vaccinating against covid-19. Comparing the result of those who saw the stimuli and those who only saw the unliked news post, resulted in indications that influencers were able to further mislead young adults. Spearmans rank correlation showed a significant correlation, 0.289**, between source-credibility and message-credibility. The influencers did not need to have an expertise in the area of health. Nonetheless, they could still increase the trustworthiness to health-related news by approximately 29% as indicated by the results. In order to protect young adults from misleading news, Instagram needs to separate influencers from public health news. In addition, influencers need to be informed that their social media post interactions could produce consequences. Further research could be qualitative, finding out reasons behind the social validation. Furthermore, future research could categorize the influencers investigated., Denna studie undersökte den växande nyhetskonsumtionen på Instagram och påverkan förändringen kan ha på spridningen av falska nyheter. Syftet var att upptäcka eventuell problematik när nyheter integreras på en plattform med svenska influencers. Dessutom ämnade studien att undersöka unga vuxnas potentiella risker när de konsumerade nyheter på Instagram. Ett experiment genomfördes för att undersöka huruvida influencers kunde gillade-markera nyhetsinlägg på Instagram och ytterligare missleda unga vuxna. Experimentet genomfördes i en webbenkät där 196 respondenter deltog. Respondenterna tog del av ett fabricerat hälsorelaterat nyhetsinlägg om vaccinering mot covid-19. Genom att jämföra resultatet av dem som fick ta del av stimuli och de som endast såg det ogillade nyhetsinlägget påvisades indikationer på att influencers kunde missleda unga vuxna ytterligare. Spearmans rangkorrelation visade en signifikant korrelation på 0,289** mellan informants-tillförlitlighet och informations-tillförlitlighet. Influencerna visade sig inte behöva en expertis inom hälsa och vård. Resultatet indikerade att de ändå kunde öka tilliten till en hälsorelaterad nyhet med ungefär 29%. För att motarbeta unga vuxnas missledning bör Instagram särskilja influencers från nyhetsinlägg. Dessutom bör influencers informeras om hur deras interaktioner med inlägg på sociala medier kan ge konsekvenser. Vidare forskning kan vara kvalitativ och redogöra för anledningar till den erhållna sociala bekräftelsen. Dessutom kan framtida forskning kategorisera de undersökta influencerna.

Medielandskapet och mediepubliken har de senaste årtionden blivit alltmer fragmenterat på grund av ett ökat utbud av mediekanaler. Medieforskare vittnar om att gymnasieelevers varierande nyhetskonsumtion även beror på klassrelaterade skillnader. Elever ifrån kapitalstarka hem tenderar att konsumera nyheter med ett stort engagemang där de betraktar sig själv som bildade och ser ett högt värde av att vara allmänbildad. I kontrast tenderar elever ifrån kapitalsvaga hem att betrakta sig själva som icke allmänbildade och främlingar i nyhetsflödet, samtidigt som de innehar ett lågt engagemang för nyheter. Denna uppsats syftar därmed också till att undersöka hur gymnasieelever konsumerar och värderar nyheter. Svenska medieforskare har främst undersökt skillnader för nyhetskonsumtion mellan elever ifrån yrkesprogrammet kontra högskoleförberedande programmet. Forskare inom utbildningssociologi hävdar dock att man inte bör göra för stora sociologiska kategorier när gymnasieskolans sociala karaktär undersöks. Denna uppsats har därför fokuserat sig på att undersöka skillnader för nyhetskonsumtionen mellan tre högskoleförberedande program. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är hämtade ifrån Pierre Bourdieu och inkluderar begreppen kapital och habitus. Resultatet visade på att det existerar små, men ändå synliga skillnader mellan de tre programmen, där de största skillnaderna var mellan det estetiska- och det naturvetenskapliga programmet. Likt med den tidigare forskningen var det elever vars föräldrar innehade en högst utbildningsnivå som konsumerade nyheter mer frekvent, samt att dessa elever hade ett mer källkritiskt förhållningssätt gentemot nyheter.

The intention of this thesis is to take a closer look at the information practices of SFI students, a group that is not researched much in regards to their behavior of handling, processing and searching for information and news. This was done using a survey that was sent out to 90 students at an SFI school and it resulted in 59 students answering, furthermore this empirical data was then analyzed using Reckwitz (2002) basic ideas about practice theory, further built on Shove, Pantzar & Watsons (2012) thoughts on the different concepts, as well as Savolainen's (2007, 2008) thoughts on information practice. Findings show that a majority of the respondents search for both information and news with the help of the internet, and furthermore is sharing as well as receiving information and news to and from others of great importance. The study also finds that the respondents think of information as knowledge and learning, and that information and news is something that can be helpful in regards to being aware of ones surroundings and the rest of the world. Findings show as well that the global COVID-19 pandemic has had an impact in regards to how the respondents search for information and news, and how they perceive it.

The Swedish independent research institute V-Dem, which measures democracy around the world, declared in their most recent report on the issue that India was no longer classified as a democracy, but an electoral autocracy. Amongst other things, V-Dem draws the conclusion that the election of the Hindu nationalist leader Narendra Modi in 2014 has been a strong contributor to the decline in democracy in India. At the same time, The U.S. Department of State declares that the U.S.-India partnership is founded on a shared commitment to freedom and democratic principles. With India as a close ally, friction could arise. This thesis aims to explore how India is portrayed in American media, to get a broader understanding of how Americans view India and Narendra Modi. Many scholars believe policy is based on people’s opinions, and people’s opinions are largely based on how the media portrays certain issues. The author also draws a comparison between American right-leaning media outlets and left-leaning media outlets to examine if there are any differences regarding the depiction of India between them. By performing a quantitative content analysis, the author aims to examine how American media portrays India, its leaders, and democracy. The layout of the study is based on exanimating 175 published articles about India and coding them via a codebook designed to measure democratic values and the depiction of Narendra Modi, his government, and party BJP. The findings suggest that when democratic values are depicted in articles about India, it is mostly in negative terms. On the other hand, the portrayal of Narendra Modi, his government, and his party are more balanced. The findings also suggest that right-leaning and left-leaning media have a very similar way of portraying India, its democracy, and Narendra Modi.