Search

Bakgrund: Varje år vårdas över 10 000 barn på neonatalavdelningar i Sverige. En stor del av dessa barn är födda för tidigt. Att vårdas på neonatalavdelning innebär ofta att det för tidigt födda barnet genomgår en mängd smärtsamma procedurer. För att dessa procedurer inte ska påverka barnet negativt nu och i framtiden krävs smärtlindring. Hud mot hud vård är en metod som kan minska smärtan för det för tidigt födda barnet. Syftet: Var att belysa hud mot hud vårds inverkan på det för tidigt födda barnets smärtreaktioner vid procedursmärtor under vårdtiden på neonatalavdelning. Metod: En systematisk litteraturöversikt över kliniska RCT studier som berör hud mot hud vård genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar integrerades. Resultat: Det framkom i majoriteten av studierna att hud mot hud vård har en positiv effekt på smärtreaktioner vid procedurrelaterad smärta hos det för tidigt födda barnet. Slutsats: Hud mot hud vård har en god smärtlindrande effekt vid procedursmärta, dock är den i vissa studier likvärdig med andra icke farmakologiska interventioner. Mer forskning behövs för att förtydliga hud mot hud vårdens betydelse vid smärtsamma procedurer.

Bakgrund: Cirka 10% av alla barn som föds varje år vårdas på neonatalavdelningar i Sverige. Allt fler barn överlever vilket i sin tur genererar ett högt tryck på neonatalavdelningar runt om i Sverige vilket resulterar i brist på vårdplatser. Den ökade vårdtyngden kompenseras genom att allt fler barn vårdas i neonatal hemsjukvård. Föräldrar kan uppleva en otrygghet att skrivas ut från neonatalavdelningen direkt och därmed kan hemsjukvård vara ett alternativ. Det finns få studier som beskriver sjuksköterskans erfarenheter av den neonatala hemsjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att följa barn genom vårdprocessen i den neonatala hemsjukvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som alla hade en specialistsjuksköterskeutbildning och lång erfarenhet av neonatalvård. Inklusionskriterierna var; sjuksköterskor som hade minst ett års erfarenhet av att arbeta i neonatal hemsjukvård. Vid analysprocessen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I föreliggande studies resultat framkom tre olika kategorier som alla beskrev sjuksköterskans erfarenheter av den neonatala hemsjukvården; Betydelsen av förberedelser för att skapa trygghet, Uppgiftsfokuserad vård med familjecentrerat perspektiv och Betydelsen av att ge stöd till familjen. I resultatet belystes vikten av tillgången till tid under alla delar av förberedelser som behövs under vårdprocessen. Att vara ute i god tid med förberedelser resulterade i en trygg utskrivning. Sjuksköterskorna belyste även vikten av att se varje familjs unika behov och anpassa sitt arbetssätt beroende på vilken familj som sjuksköterskorna mötte. Slutsats: En god förberedelse inför utskrivning till hemsjukvård ledde till en trygg övergång från sjukhusmiljö till hemmet där föräldrarna gavs möjlighet att bli säkra i sin föräldraroll med stöttning från sjuksköterskan i hemsjukvården

SammanfattningBakgrund: Tidig separation i samband med födseln av ett för tidigt fött och svårt sjukt barn kan leda till att anknytningen mellan föräldrar och barn påverkas. För att ett barn ska få en god känslomässig och psykosocial utveckling behövs en trygg anknytning. Barnsjuksköterskan har i sitt ansvarsområde att arbeta främjande för att anknytningsprocessen ska bli så god som möjligt.Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stötta föräldrar i anknytningsprocessen efter att de separerats från sitt för tidigt födda eller sjuka nyfödda barn.Metod och tillvägagångssätt: En kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpades. Elva barnsjuksköterskor på fyra olika neonatalavdelningar i Mellansverige intervjuades och innehållet analyserades därefter enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys.Resultat: Det framkom att barnsjuksköterskorna främjade anknytning mellan förälder och barn genom att göra anpassningar i miljön för att möjliggöra närhet och hud mot hudkontakt. Barnsjuksköterskan lade vikt i arbetet på att ge föräldrar emotionellt stöd för att främja anknytningsprocessen. Resultatet presenterades i två huvudkategorier med tillhörande subkategorier: Betydelsen av att skapa förutsättningar för noll-separation (Arbeta för att främja fysisk närhet mellan förälder och barn efter tidig separation, Optimera miljön kring barnet för att öka chanserna att främja anknytning, Att ha tillräckligt med resurser) och Betydelsen av att stärka föräldrarna i deras föräldraroll (Ge föräldrarna emotionellt stöd, Stötta föräldrarna i att de är huvudansvariga för barnets omvårdnad).Slutsats: Det finns fysiska och emotionella hinder som kan påverka anknytningsprocessen mellan föräldrar och barn. Barnsjuksköterskan spelar en viktig roll i att ge föräldrar det stöd de behöver för att främja anknytningsprocessen., SummaryBackground: Early separation in connection with the birth of a premature and seriously ill child can lead to the attachment between parents and children being affected. In order for a child to have a good emotional and psychosocial development, a secure attachment is needed. The pediatric nurse has in her area of responsibility to work to promote the attachment process to be as good as possible.Purpose: Describe pediatric nurses' experiences of supporting parents in the attachment process after they have been separated from their premature or sick newborn child.Method and approach: A qualitative method with an inductive approach. Eleven pediatric nurses at four different Neonatal wards in middle of Sweden were interviewed and the content was then analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis.Results: It emerged that the pediatric nurses promoted attachment between parent and child by making adjustments in the environment to promote closeness and skin to skin contact. The pediatric nurse placed emphasis in the work on giving parents emotional support to promote the attachment process. The results were presented in two main categories: The importance of creating the conditions for zero separation (Working to promote physical closeness between parent and child after early separation, Optimizing the environment around the child to increase the chances of promoting attachment, Having enough resources) and The importance of empowering parents in their parental role (Give the parents emotional support, Support the parents in being primarily responsible for the child's care). Conclusion: There are physical and emotional barriers that can affect the attachment process between parents and children. The pediatric nurse plays an important role in giving parents the support they need to promote the attachment process.

Bakgrund: När ett barn vårdas på en neonatalavdelning påverkas hela familjen och syskon riskerar att känna sig åsidosatta. Barnsjuksköterskor ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att varje familjemedlems behov beaktas. Syskon har rätt att få vara delaktiga under vårdtiden och få anpassat stöd utifrån ålder och individuella förutsättningar. Barnsjuksköterskor är ofta omedvetna om vikten av att stödja syskon och det saknas studier inom området. Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till barn som vårdas på en neonatalavdelning. Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval genomfördes som resulterade i 13 specialistutbildade och grundutbildade sjuksköterskor från åtta olika sjukhus som arbetat på en neonatalavdelning minst ett år. Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt och analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två generiska kategorier: Främja syskons delaktighet och samverka i team. Barnsjuksköterskor gav stöd till syskon genom att skapa en relation med dem, bemöta deras behov samt involvera dem i omvårdnaden av det sjuka barnet. Vidare var det av vikt att ha en anpassad miljö samt samarbeta med andra professioner, kollegor och familjen för att kunna stödja syskon på ett bra sätt. Slutsats: Barnsjuksköterskor har en viktig roll i att stödja syskon för att de ska känna sig delaktiga och inte bli åsidosatta. Att tillämpa en familjecentrerad omvårdnad är betydelsefullt för att stödja syskon., Background: When a child is cared for at a neonatal unit the whole family gets affected, siblings are at risk of feeling neglected. Pediatric nurses should establish family-centered care where family members are taken into consideration. Siblings have the right to be involved and supported based on age and needs. Pediatric nurses are many times unaware about the importance of supporting siblings and there is also a lack of studies within this area. Aim: The aim was to describe the pediatric nurses’ experiences to support siblings of children that are cared for at a neonatal care unit. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. An expedient selection was established which resulted in thirteen with specialist nurses and general nurses from eight different hospitals. All informants had at least one year of experience in working at a neonatal unit. Semi-structured interviews were preformed digitally and analyzed according to Elo and Kyngäs content analysis. Result: The content analysis resulted in two generic categories: Promote siblings’ involvement and cooperate in teams. Pediatric nurses supported siblings through establishing a relationship with them, meeting individual needs and involvement in the care of the sick child. Environment and pediatric nurses’ collaboration with professions as colleagues and family members was also essential in supporting siblings. Conclusion: Pediatric nurses are important in supporting siblings through making them feel included and not neglected. Family-centered care is also meaningful when giving support.

Introduktion: För tidigt födda barn som vårdas på en neonatalvårdsavdelning är känsliga för stimuli. Delaktiga föräldrar är en förutsättning för den vård som barnet får. Musikterapi har positiv inverkan på det för tidigt födda barnet och kan hjälpa familjen med förbättrad anknytning och kommunikation. Det är av intresse att höra föräldrarnas upplevelser av musikterapi i samband med smärtsamma procedurer på barnet. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av musikterapi i samband med blodprovstagning på barn som vårdades på en neonatalvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie där datainsamlingsmetod utgjordes av semistrukturerade intervjuer med påföljande innehållsanalys. Resultat: Totalt genomfördes sju interventioner vilket resulterade i åtta intervjuer. I dataanalysen framkom åtta kategorier. Dessa var (1) föräldrarna upplever att musikterapi ger sinnesro och en avledning från proceduren, (2) föräldrarna upplever att barnet var tryggt under proceduren, (3) föräldrarna upplever att blodprovstagning blir lättare att genomföra när musikterapi finns med, (4) föräldrarna upplever att musikterapin är till hjälp när de ska stötta sitt barn, (5) föräldrarna är nöjda med interventionens utformning, (6) föräldrarna upplever avstämning nödvändig för att klargöra deras delaktighet under proceduren, (7) föräldrar upplever musikterapeuten som ett stöd och (8) föräldrar upplever att vissa praktiska moment kan vara utmanande. Slutsats: Musikterapi i samband med blodprovstagning på för tidigt födda barn skänker föräldrarna sinnesro och ökar deras närvaro med sitt barn samt stöttar dem i föräldrarollen. Föräldrar upplever att blodprovstagningen blir lättare att genomföra och att deras barn är lugnt och tryggt under proceduren när musikterapi finns med.

Av de 110 000–120 000 barn som föds årligen i Sverige, avslutas ca 18,6 procent av förlossningarna med kejsarsnitt och ca tio procent av alla barn behöver vårdas på neonatalvårdsavdelning. Vid en normal förlossning främjas amningen och anknytningen mellan mor och barn genom hud mot hudkontakt som stimulerar barnets medfödda beteenden. Oxytocinfrisättningen stimuleras vilket underlättar moderns återhämtning och främjar bindningen till barnet. När mor och barn behöver separeras direkt efter födseln uteblir dessa normala förhållanden. Syftet med denna studie var att belysa konsekvenserna för relationen mellan mor och barn av tidig separation efter födseln. Metoden som tillämpades var litteraturöversikt med systematisk design. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo vilket genererade 16 artiklar till studiens resultat. Artiklarnas kvalité granskades via en kvalitetsgranskningsmall för att säkerställa god kvalité och öka resultatets tillförlitlighet. För att samla in, analysera och sammanställa data från de olika studierna användes en integrerad analys. Resultatet har sammanställts i form av två huvudkategorier och fem underrubriker som tillsammans underbygger studiens syfte. Studiens resultat visar på att separation har både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Separationen påverkar moderns förmåga att binda till sitt nyfödda barn, begränsar hennes möjlighet att delta i omvårdnaden av barnet, ökar risken för depression, hindrar tidig hud mot hudkontakt samt har en negativ inverkan på amningen. Slutsatsen från studien är att separation medför flertalet konsekvenser för mor och barns fysiska och mentala hälsa. Vårdpersonal bör vara medvetna om att separation bör undvikas i den mån det är möjligt. Om separation inträffat bör vårdpersonal ha kunskap om konsekvenserna för att erbjuda stöd som minimerar de negativa konsekvenserna., Of the 110 000-120 000 babies born annually in Sweden, approximately 18.6 percent of births ends with a caesarean section and approximately ten percent of all newborns need to be cared for in the neonatal care unit. During a normal delivery, breastfeeding and attachment between mother and child are promoted through skin-to-skin contact that stimulates the child's innate behaviors. Oxytocin release is stimulated which facilitates the mother's recovery and promotes bonding. When mother and child are separated early after birth, these normal conditions are absent. The aim of this study was to highlight the consequences for the relationship between mother and child of early separation after birth. The method applied was a literature review with systematic design. The article search was conducted in the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo, generating 16 articles for the study's result. The quality of the articles was reviewed using a quality assessment template to ensure good quality and increase reliability. An integrated analysis was used to collect, analyze, and summarize data from the various studies. The results have been summarized in two main categories and five subheadings that together support the purpose of the study. The results showed that separation has both short-term and long-term consequences. Separation affects the mother's ability to bond with her newborn, limits her ability to participate in the baby's care, increases risk of depression, hinders early skin to skin contact, and has a negative impact on breastfeeding. The conclusion of the study is that separation has numerous physical and mental health consequences for both mother and baby. Healthcare professionals should be aware that separation should be avoided as far as possible. If separation occurs, healthcare professionals should have knowledge of the consequences it causes so they can offer support that minimizes the negative consequences.

Bakgrund: Ett barn kan behöva vård på NVA av olika anledningar. För att familjen ska känna trygghet inför transitionen till hemmet krävs god planering och samverkan i hela vårdkedjan, från NVA till BHV. Det skapar förutsättning för att främja hälsa hos familjen. Föräldrar är med stöd av specialistsjuksköterskan viktiga för barnets utveckling och välbefinnande. Tidigare forskning visar att föräldrar som är delaktiga i sitt barns omvårdnad blir trygga att själva vårda barnet vilket stärker anknytningen och kan leda till en kortare vårdtid på NVA. Specialistsjuksköterskan är den som har kunskap om transitionens innebördoch kan anpassa stöd efter familjens behov för att bibehålla hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av transition från neonatal vårdavdelning till hemmet. Metod: En scoping review som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudteman framkom; Utskrivningens betydelse för framtiden, En förändrad livsvärld och Föräldrars behov. Det första temat består av tre subteman; Att känna glädje och oro inför hemgång som belyser föräldrars ambivalenta känslor kopplade till transition till hemmet och vikten av kompetent vårdpersonal för att föräldrar ska känna trygghet. Att inte känna sig inkluderad som pappa visar på pappors känslor av att inte bli inkluderade i sitt barns vård som gör att de upplever en svårighet att stötta sin partner och barn. Att förbättra transitionen till hemmet belyser föräldrars olika perspektiv av förberedelse inför transition. Det andra temat innehåller tre subteman; Att vara i sin hemmiljö beskriver föräldrars erfarenheter av att komma hem med sitt barn. Att få nya perspektiv på livet belyser föräldrars upplevelse av att bli föräldrar först när barnet kommer hem men också upplevelser av att kunna leva vidare efter transitionen. Att vilja skydda barnet innehåller upplevelser och erfarenheter av att skapa en vardag med barnet. I det tredje temat framkom två subteman; Att få stöd i sin föräldraroll b, Background: There can be various reasons for a child needing care in neonatal care unit. Forthe family to feel secure before the transition to home, good planning and cooperation is required throughout the continuity of patientcare, from neonatal care unit to children healthcare services. It creates conditions for promoting health in the family. Parents, with the support of the nurse specialist, are important for the child’s development and well-being. Previous research shows that parents who are involved in their child’s care become confident in caring for the child themselves, which strengthens the connection and can lead to a shorter period of care at the neonatal care unit. The nurse specialist is the one who has knowledge of the meaning of the transition and can adapt support to the family’s needs to maintain health. Aim: The aim was to describe parents’ experiences of the transition from neonatal care unit to home. Method: A scoping review that was analysed with qualitative content analysis. Results: Three main themes emerged in the result; The importance of the transition, A changed life world and Parents’needs. The first theme consists of three subthemes; Feeling joy and anxiety before going homewhich highlights parent’s ambivalent feelings connected to the transition home and the importance of competent healthcare professionals for parents to feel security. Not feeling included as a father shows fathers’ feelings of not being included in their child’s care, which makes them experience difficulty in supporting their partners and child. Improving the transition to the home highlights parents’ different perspectives of preparation for transition.The second theme contains three subthemes; Being in their home environment describes parents’ experiences of coming home with their child. Gaining new perspectives in lifehighlights parents’ experiences of becoming parents when the child comes home, but also experiences of being able to continue living after the transi

Bakgrund: Kängurumetoden (KMC) utgör en vital del av omvårdnaden av det för tidigt födda barnet. Metoden innefattar tre olika delar: hud-mot-hudkontakt mellan barn och förälder, exklusiv matning med bröstmjölk och strävan efter en tidigare hemgång alternativt flytt till en lägre vårdnivå. Evidensen för KMC belyser de positiva hälsoeffekterna som metoden har på barnet och dessutom lyfts metodens bidrag till att främja anknytningen mellan barnet och föräldern samt familjecentrerad omvårdnad. Vårdtiden på neonatalavdelningen är ofta förenad med separation mellan barn och förälder, något som kan motverkas med KMC. För en förbättrad implementering av metoden som rutin på neonatalvårdsavdelningar krävs en ökad förståelse för föräldrarnas upplevelser av KMC. Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att vårda sitt för tidigt födda barn med kängurumetoden på neonatalvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design som inkluderade nio originalartiklar av studier med kvalitativ ansats från databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Föräldrarnas upplevelser presenterades utifrån fyra teman: (I) förutsättningar för KMC, (II) emotionell upplevelse av KMC, (III) upplevd påverkan på barnet och (IV) teamwork & jämställdhet. Föräldrarna beskrev KMC som en övervägande positiv och känslosam upplevelse som bidrog till att etablera föräldrarollen och främja den tidiga anknytningen. Samtidigt lyfte de vikten av en lugn och bekväm miljö, vårdpersonalens stöd och tillräckligt med information om KMC för att kunna genomföra metoden. Slutsats: KMC var en uppskattad metod hos föräldrar och beskrevs som essentiell för anknytningen. Föräldrar upplevde en rad faktorer som förutsättningar för utförandet av KMC. Dessa faktorer går att påverka i omvårdnadsarbetet och därför betonas sjuksköterskans väsentliga roll i främjandet av kängurumetoden., Background: Kangaroo mother care (KMC) is a vital part of the care of the premature infant. The method includes three different aspects: skin-to-skin contact between infant and parent, exclusive feeding with breast milk and the pursuit of an earlier hospital discharge or transition to a lower level of care. The evidence for KMC highlights the positive health effects that the method has on the infant, while also describing the method's contribution to foster both bonding between infant and parent, as well as family-centered care. Care of the infant in neonatal care units (NICU) is often associated with separation between child and parent, which can be counteracted with KMC. For an improved implementation of the method as a routine in NICUs, an increased understanding of parents’ experiences of KMC is required. Aim: The aim was to investigate parents' experiences of caring for their premature infant with the kangaroo method in the NICU. Method: A literature review with a descriptive design that included nine original articles of studies with a qualitative approach from the databases PubMed, CINAHL and Web of Science. Results: The parents' experiences were divided into four themes: (I) preconditions for KMC, (II) emotional experience of KMC, (III) perceived impact on the infant and (IV) teamwork & equality. Parents described KMC as a predominantly positive and emotional experience that helped establish the parental role and nurture the early attachment. Simultaneously, they highlighted the importance of a calm and comfortable environment, the support of the healthcare staff and sufficient knowledge of KMC to be able to implement the method.Conclusion: KMC was valued by parents and described as essential for attachment. Parents perceived many factors as preconditions for the implementation of KMC. These factors can be influenced by nursing care and therefore the essential role of the nurse in the promotion of KMC is emphasized.

Bakgrund: I Sverige vårdas ungefär 10% av de barn som föds på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården är familjecentrerad omvårdnad väl etablerad där barnsjuksköterskan har en central roll i att arbeta med hela familjen. Många av de inneliggande barnen på en neonatalavdelning har äldre syskon. Flera neonatalavdelningar har under perioder haft tillfälliga besöksrestriktioner för syskon på grund av risk för smitta. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans upplevelser av att vårda familjer på en neonatalavdelning där syskon inte fått vistas på grund av tillfälliga besöksrestriktioner. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju barnsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av insamlad data resulterade i tre kategorier: Besöksrestriktionernas negativa inverkan på föräldrars situation, Besöksrestriktionernas inverkan på barnsjuksköterskans arbetegentemot familjen samt att arbeta med hela familjen i centrum. Barnsjuksköterskorna upplevde att de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon medförde en stress hos föräldrarna, en känsla av otillräcklighet hos specialistsjuksköterskorna samt att den familjecentreradeomvårdnaden blev svår eller omöjlig att erbjuda. Slutsats: Barnsjuksköterskan upplevde att föräldrar, barnsjuksköterskor samt den familjecentrerade omvårdnaden påverkades negativt av de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon. En familjecentrerad omvårdnad är gynnsam för hela familjen, vilket bör tas hänsyn till vid framtidabeslut angående tillfälliga besöksrestriktioner för syskon., Background: Approximately 10% of children born in Sweden are cared for in a neonatal unit. Familycentered care is well established in neonatal care, where the pediatric nurse has a central role in working with the whole family. Many of the children cared for in the neonatal units has older siblings. Several neonatal units have, during periods of time, had temporary visitation restrictions for siblings due to the risk of infection. Purpose: To describe the pediatric nurse's experiences of caring for families in a neonatal unit where siblings have not been allowed to stay during temporary visitation restrictions. Method: This study has a qualitative design with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven pediatric nurses. Data were analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: The analysis of the collected data resulted in three categories The negative impact of visitation restrictions on parents' situation, The impact of the visit restrictions on the pediatric nurse's work with the family. The pediatric nurses experienced that temporary visitation restrictions for siblings led to stress among the parents, a feeling of insufficiency among the specialist nurses and that family-centered care became difficult or impossible to offer. Conclusion: The pediatric nurses experienced that parents, pediatric nurse´s and family-centered care were negatively affected by the temporary visitation restrictions for siblings. Family-centered care is beneficial for the whole family, which should be considered in future decisions concerning temporary visitation restrictions for siblings.

Introduktion: Prematurt födda barn är barn som föds innan graviditetsvecka 37. Dessa barn kan ha behov av CPAP eller högflödesgrimma. Föräldrar kan uppleva stress av den prematura födseln. Familjecentrerat förhållningssätt är en grundsten för omvårdnaden. Att amma ett prematurt fött barn har sina svårigheter men har även många fördelar. Vårdpersonalen kan ge amningsstöd på olika sätt och detta upplevs olika av mödrar. Vårdpersonal med erfarenhet inom amningsstöd samt personal med motivation är värdefullt för mödrar. Familjecentrerad omvårdnad valdes som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att beskriva mödrars upplevelse av att amma prematurt födda barn som varit i behov av andningsunderstöd. Metod: Kvalitativ metod användes. Datainsamlingen utfördes genom individuella intervjuer via videosamtal. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett deduktivt förhållningssätt har utgåtts ifrån under arbetet. Resultat: Huvudresultatet var upplevelser av andningsunderstöd, vägen till amning, vikten av stöd och kunskap, moderns tilltro till sin självförmåga samt råd till andra föräldrar. Upplevelsen av att amma ett prematurfött barn som varit i behov av andningsunderstöd är olika. Såväl positiva som negativa upplevelser beskrevs. Att vårda barnet hud mot hud, avveckling av barnets andningsunderstöd och partnerns delaktighet var viktigt för en positiv upplevelse. Vårdpersonalens stöd spelade stor roll för amningsupplevelsen, där kontinuitet och kunskap beskrevs som viktiga. Anknytningen påverkades när mödrarna beslutade att inte helamma och istället ge bröstmjölksersättning. Slutsats: Mödrars upplevelse av att amma prematurt födda barn i behov av andningsunderstöd skiljer sig åt. Vårdpersonalens kunskaper och tidsbrist påverkade mödrarnas upplevelse. Det är viktigt att vårdpersonalen arbetar familjecentrerat., Introduction: Premature infants are born before week 37 of pregnancy. These infants may need CPAP or HFNC. Parents may experience stress from premature birth for different reasons. Family-centered care is a cornerstone of nursing in the neonatal unit. Breastfeeding a premature infant has its difficulties but it also has many benefits. The care staff can provide breastfeeding support in different ways and this is experienced differently by mothers. Care staff with experience in breastfeeding support and motivation are valuable for mothers. Family centered care was chosen as the theoretical frame of reference. Aim: The aim was to investigate mothers' experiences of breastfeeding a premature infant who were in need of respiratory support. Method: A qualitative method was used. Data collection was performed through individual interviews via video calls. Data were analyzed with qualitative content analysis. The study had a deductive approach. Results: The main results were experiences of respiratory support, the path to breastfeeing, the importance of support and knowledge, the mother’s confidence in her self-efficacy and advice to other parents. The mothers had different experiences of breastfeeding a premature infant in need of respiratory support. Positive and negative experiences were described. Caring for the child skin to skin, decreased dependency of the respiratory support and the partners participation were important for a positive experience. Support from care staff played a major role in the experience, where continuity and knowledge were described as important. The attachment between mother and infant was affected when the mother decided not to breastfeed. Conclusion: All experiences are individual and should not be generalized. The findings of the study are considered to have contributed with greater knowledge within mothers' experiences of breastfeeding premature infants who have been in need of respiratory support.

Bakgrund: Av de ca 110 000 – 120 000 barn som föds årligen i Sverige, behöver drygt tio procent vård på neonatalavdelning. Att amma sitt barn har väldokumenterade fördelar och är särskilt anpassat för det individuella barnets behov vilket ger fördelar både på fullgångna och prematurfödda barn. Syfte: Syftet med studien är att belysa faktorer vilka påverkar det amningsfrämjande arbetet på neonatalavdelningar. Metod: Allmän litteraturöversikt som innefattar totalt 16 vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar vilka inkluderats i resultatet har granskats enligt kvalitetsmall. Resultat: Amning och bröstmjölk väcker starka och blandade känslor hos vårdpersonalen. Vårdpersonal som genomgått någon form av utbildning inom området amning var generellt mer positivt inställda till att ge amningsstöd trots påverkan på arbetsbördan. Flaskmatning sågs som ett bekvämt alternativ även om bröstmjölkens fördelar var väl kända. Slutsats: I vilken utsträckning amningsstöd utförs och vilken kvalitet det har beror på stor del på vårdpersonalens egna upplevelser och känslor gällande amning. Då få studier fanns att tillgå är det en indikation på att vidare forskning inom området behövs., Background: In Sweden, approximately 110,000 – 120,000 babies are born every year. More than ten percent of all newborn babies born in Sweden are in need of care in neonatal care units. Breastfeeding has well-documented benefits and is specifically tailored to the needs of the individual child, providing benefits for both full-term and premature born babies. Aim: The purpose of the study is to shed light on factors that affect breastfeeding work in neonatal wards. Method: General literature review. Including a total of 16 scientific articles. All articles included in the results have been reviewed according to the quality template. Results: Breastfeeding and breast milk triggered strong and mixed feelings in the health care workers. Healthcare professionals who had undergone some form of training in the field of breastfeeding were generally more positive towards providing breastfeeding support despite the impact on the workload. Bottle feeding was seen as a convenient option although the benefits of breast milk were well known. Conclusion: The extent to which breastfeeding support is performed and the quality of it depends largely on the healthcare staff's own experiences and feelings regarding breastfeeding. Since few studies were available, it is an indication that further research in the field is needed.

Bakgrund: Det finns relativt lite forskning hur sjuksköterskor upplever mötet med fullgångna barn och deras föräldrar på neonatalavdelning. Av de barn som föds vårdas 10% på neonatalavdelning och två tredjedelar av dessa är fullgångna barn. Inom neonatalvård är målet att arbeta familjecentrerat vilket innebär att involvera familjen i vården av barnet. För att lyckas med detta på ett bra sätt krävs en god relation mellan sjuksköterskan och familjen. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta föräldrar till fullgångna barn på neonatalavdelning. Metod: En intervjustudie som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre teman framkom från analysen där ett tema var att finnas nära,med tre subteman: vikten av god relation där sjuksköterskorna berättade om svårigheter i bemötandet på grund av ovisshet och okunskap hos föräldrarna samt vikten av att finnas nära för att skapa en god relation. Att förmedla trygghet fick sjuksköterskorna göra genom att stötta föräldrarna i omvårdnaden av sitt barn där de inledningsvis fick ge föräldrarna mycket tid. Att ge handledning på olika sätt via nätet eller under en omvårdnadssituation och att hela tiden hålla föräldrarna uppdaterade. Ett annat tema som framkom var att arbeta med familjen i fokus med två subteman: att invänta föräldrarna där sjuksköterskorna arbetar utifrån familjecentrerad vård där föräldrarna involverades tidigt i vården men att det också fanns hinder för familjecentrerad vård. Att stödja anknytningen genom att se till att föräldrarna fick vara nära barnet samt uppmuntra dem att vara med sitt barn. Hinder för anknytningen kunde vara syskon hemma eller frånvaro av föräldrar på grund av andra orsaker. Temat sjuksköterskans arbetsmiljö som framkom av analysen innehöll två subteman: givande arbete där sjuksköterskor tyckte att det var givande att ta hand om fullgånget barn och dess föräldrar och att få följa barnets utveckling tillsammans med föräldrarna. Subtemat utmaning, Background: Research into nurses’ experiense in meeting full-term babies and their parents in the neonatal ward is scarce. 10% out of all newborn babies are cared for in the neonatal ward and out of these, two-thirds are full-term babies. The neonatal ward has a goal to adopt familycentered care for the baby which means involvement of the parents in the care. This means that it is essential for a good relationship between the nurse and the family. Aim: This study aims to highlight the nurses’ experiences in meeting the parents of the full-term babies in the neonatal ward. Method: The method chosen in this study is an interview study that has been analyzed using qualitative content analysis. Results: Three themes emerged from the analysis where one theme was to be close with three sub-themes: the importance of a good relationship where the nurses articulated difficulties in the meeting with the parents originating from uncertainty and ignorance as well as the emotional response from the parents to the full-term babies. Conveying safety was managed by the nurses by supporting the parents in their care for their child, which meant that the nurses had to provide plenty of time to the parents in the beginning. To provide guidance in different ways through the internet or in person and to always keep the parents informed of the development of the baby. Another theme that surfaced was work with the family in focus on two sub-themes: To wait for the parents where the nurse works from a familycentered care perspective and involves the parents at an early stage. to support the connectionby assuring that the parents get to be near their child as well as encouraging them to be close. Obstacles to connecting with the child in care can be competition from siblings at home or other reasons that prevent the parents from being present. The theme the nurse's work environmentthat emerged from the analysis contained two sub-themes: rewarding work where the nurses appreciated the care t

Det finns mycket forskning om fördelarna med hud mot hud som vårdform för barn som vårdas på neonatalavdelningar. Några av fördelarna är bättre saturation, stabilare temperatur och hjärtfrekvens samt att det blir lättare för barn och föräldrar att knyta an till varandra. Många av de studier som är gjorda visar fördelar för barnet eller föräldrarnas sida, det finns däremot inte så mycket forskning kring barnsjuksköterskans upplevelse av hud mot hud som vårdform. Syftet med denna studie var att lyfta fram barnsjuksköterskans upplevelse av att vårda barn hud mot hud. Barnsjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor med minst fyra års erfarenhet av neonatalvård har intervjuats och resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen genererade till tre kategorier Kunna förmedla trygghet, Erfarenhetens betydelse och Förflyttningar av neonatalbarn – ett riskmoment. Resultatet visar att barnsjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor är positiva till vårdformen men att det finns tillfällen då hud mot hud inte är lämplig exempelvis när barnet är ostabilt eller erfaren personal saknas. Vid förflyttningar av underburna barn på neonatalavdelningar behöver den personal som är med vid flytten erfarenhet, framför allt hos de barn som är intuberade. Det framkommer också hur viktigt det är med ett bra samarbete mellan kollegor samt en god relation med föräldrarna.

Introduktion: I Sverige föds det varje år cirka 120 000 barn, där 10% är i behov av vård på en neonatalavdelning. Orsaken till inläggning är många, och vårdtiden kan sträcka sig från ett par dagar upp till månader. För föräldrarna kan tiden mellan förlossning till utskrivning från neonatalavdelningen vara påfrestande, och många föräldrar upplever både fysisk och psykisk ohälsa. Föräldrarnas hälsa och behov kan tillgodoses med en familjefokuserad omvårdnad. Syfte: Syftet med arbetet var att utforska föräldrars omvårdnadsbehov i samband med att deras barn vårdas på en neonatalavdelning, och hur omvårdnadspersonal kan tillgodose dessa med hjälp av familjefokuserad omvårdnad. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv design. Litteratursökningen genomfördes via databaserna PubMed och CINAHL. Studiens resultat baseras på en analys av tio kvalitativa originalartiklar. I analysprocessen utformades meningsbärande enheter från artiklarnas resultat, som sedan grupperades i koder, subkategorier och kategorier. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades och var av hög- eller medelhög kvalitet. Resultat: Studiens resultat är utformat efter sex kategorier: 1) ny situation skapar osäkerhet och behov av stöd, 2) familjefokuserad omvårdnad och sätt som främjar den, 3) förbättringspotential och försvårande omständigheter, 4) att vara far på en neonatalavdelning, 5) informationsbehov från olika kanaler och 6) brister i vården som påverkar föräldrarnas delaktighet och engagemang. Slutsats: När vårdpersonal gav föräldrarna anpassad information och ett bra bemötande, samt inkluderade dem i barnets omvårdnad blev upplevelsen av den familjefokuserade omvårdnaden bra. Familjerna lyfte även aspekter som kunde försvåra den familjecentrerade omvårdnaden, och som påverkade deras upplevelse., Background: In Sweden, 12 000 newborn children need care at a neonatal intensive care unit (NICU) each year. There are many reasons for a child to be placed in a NICU, and the length of stay can vary from days to months. Parents can experience both physical and mental illness during the hospitalization. Family nursing is used to cater the parents needs. Aim: The aim of this study was to investigate parents' needs of nursing care when their newborn child is hospitalized in a NICU. The study also examines how nursing staff can use family nursing to meet the parent’s needs. Method: A qualitative literature review with descriptive design. The results are based on an analysis of ten original articles, found on the databases PubMed and CINAHL. In the data analysis, relevant findings from each study were designed into data units. The data units were synthesized into codes, subcategories and categories. The quality of the included articles was examined. Result: The result is based on six categories: 1) need of support in a new setting, 2) family nursing and ways to enhance, 3) difficult situations and suggestions for improvement, 4) to be a father, 5) information from different sources and 6) the shortcomings of healthcare and its effect on participation. Conclusion: Parents’ experience of family nursing was seen as positive when healthcare professionals had a good approach, gave them adapted information and included them in their child’s care. Parents also reported aspects that made the hospitalization more challenging.

Tio procent av alla barn som föds i Sverige vårdas på neonatalavdelning. Där arbetar barnsjuksköterskor med särskild kompetens inom barn- och barnsjukvård med en viktig roll att stärka barns rätt till hälsa och föräldrarnas delaktighet i vården. Hud-mot-hud är en omvårdnadsmetod som har visat sig ge många fördelar för barnen. Samtidigt har utmaningar identifierats kring hur hud-mot-hud kan genomföras på bästa sätt och att barnsjuksköterskors uppfattningar och attityder kan påverka resultatet. Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors uppfattningar om och attityder till att vårda hud-mot-hud på neonatalavdelning. Sex intervjuer med sjuksköterskor har genomförts via digitala videoverktyg. Resultatet visade att barnsjuksköterskor är positivt inställda till att vårda hud-mot hud. De anser att det är det viktigaste föräldrarna kan göra för sitt barn och ser det som sitt ansvar att göra dem delaktiga i vården och stötta dem så att anknytningen främjas. Diskussion har förts utifrån hur det är att vårda de mycket för tidigt födda och svårast sjuka barnen, vad hud-mot-hud betyder för anknytningen och familjecentrerad vård. Slutsatsen blir att barnsjuksköterskor med sin unika kompetens kan stärka föräldrarna i hud-mot-hud-vården så att barnens hälsa främjas.

Bakgrund: Neonatalvård behövs om barnet är fött för tidigt eller sjukt vid födseln och kan vara både en kortvarig vistelse på några timmar men ibland upp till flera månader. Efter utskrivning stödjer Barnhälsovård(BHV)-sjuksköterskorna föräldrarna genom ett tätt samarbete och följer barnets utvecklingsresa. Syfte: Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att vårda föräldrar vars barn varit inneliggande på en neonatalavdelning. Metod: Elva intervjuer genomfördes med BHV-sjuksköterskor i sydöstra Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade och innehöll öppna frågor. En kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman gjordes med induktiv ansats på manifest nivå. Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier: Ge tid att växa in i föräldrarollen och Arbeta för att stärka föräldrarollen. BHV-sjuksköterskorna erfor att föräldrarna genomgick en övergång mellan att barnet var övervakat på neonatalavdelningen till att klara sig hemma själva. BHV-sjuksköterskorna stärkte föräldrarna genom att tidigt knyta kontakt med dem, erbjuda extra stöd och normalisera vardagen. Slutsats: BHV-sjuksköterskans erfarenhet var att övergången mellan neonatalvård till hemmet och BHV kan vara svår för föräldrarna, och det är viktigt att BHV-sjuksköterskan stöttar föräldrarna att bli trygga i sin vardag., Background: Neonatal care is needed if the child is born prematurely or is sick at the time of birth. The child can be in need of care for a couple of hours up till several months. After discharge from the hospital, the Child Health Care (CHC)-nurses evaluate the child’s development regularly and provide support to the parents. Aim: The aim was to describe the CHC-nurse’s experiences of caring for parents whose child has been admitted to neonatal care. Method: Eleven interviews were conducted with CHC-nurses in the southeast of Sweden. A qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman was performed and had an inductive approach. Results: The result were presented in two categories: Giving time to grow into the parenting role and The work of strengthening the parenting role. The experience of the CHC-nurse was that the transition from neonatal care to home life could be strenuous for the parents and the child health nurses strengthened the parents by making early contact, providing extra support and normalizing everyday life. Conclusion: The experience of the CHC-nurse was that the transition between neonatal care to the home life can be difficult for the parents, and it is important that the CHC-nurse supports the parents to become safe in their everyday life.

Bakgrund: Trots att förflyttning av nyfödda barn är både riskfyllda och komplicerade så är det en förutsättning för god neonatalvård i hela Sverige. Denna förflyttning kan vara både ångestfylld och oroande för föräldrarna och ställer stora krav på barnsjuksköterskorna som tar emot familjen vid ankomst till den nya avdelningen. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att ta emot familjer som vårdats på en annan neonatalavdelning. Design och tillvägagångsätt: Kvalitativ design med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördes med nio barnsjuksköterskor på två olika neonatalavdelningar i Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Barnsjuksköterskorna uppgav att det fanns en osäkerhet i vilka rutiner som fanns för att ta emot familjerna och att de rutiner som fanns hade brister. De belyste även behovet av att skapa en relation med familjen genom att samtala, avsätta tid för familjen och att lyssna in föräldrarna. Slutsats: Barnsjuksköterskorna använder sig av olika verktyg för att skapa en relation med familjen och på så vis inge trygghet och förtroende. Det finns även önskemål från barnsjuksköterskorna om specifika rutiner på den egna arbetsplatsen gällande mottagandet samt bättre samarbete mellan neonatalavdelningarna.

Bakgrund:I snitt föds 115,000 barn i Sverige varje år. Ungefär en tiondel av dem vårdas på någon av landets 37 neonatalavdelningar. Under den perioden utsätts barnen för obehag och smärtsamma procedurer som kan vara påfrestande för ett nyfött sjukt eller för tidigt fött barn. Detta ställer höga krav på sjuksköterskorna. Syfte:Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av smärtbehandling till barn som vårdas på en neonatalavdelning. Metod:Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts. Artiklarna har valts ut i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Resultat:Sjuksköterskorna uppgav att det saknades riktlinjer och rutiner kring smärtbehandling på neonatalavdelningarna där de arbetade. Sjuksköterskorna ansåg även att bristen på kunskap och utbildning ledde till att barnen som vårdades på neonatalavdelningen ej erhöll den individuella smärtbehandling som varit önskvärd. Konklusion: För att öka kunskap och utbildning hos sjuksköterskorna samt att få tydligare riktlinjer och rutiner krävs att organisation och ledning tar ett större ansvar. Individanpassad smärtbehandling krävs för att minska barnens lidande.

Bakgrund: Barnet som föds prematurt genomgår en stor omställning från livet i magen till livet utanför, och behöver anpassad omvårdnad. Det prematura barnets familj hamnar i en omvälvande situation som kan kännas ovan och skrämmande. Vårdpersonalens bemötande av familjen är avgörande för familjens delaktighet, vilket ställer krav på personalens kompetens. Samskapande omvårdnad handlar om samspel mellan personal och förälder för att ge barnet så bra vård som möjligt. Syfte: Studiens syfte är att beskriva barnsjuksköterskans erfarenheter av att göra föräldrarna delaktiga i vården av sitt prematurfödda barn. Metod: Kvalitativ design användes och data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med barnsjuksköterskor på neonatalavdelningar. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrivs kommunikationens betydelse för föräldrarollen genom vikten av stöd och anpassad information till den enskilda familjen. Föräldrarna behöver information, stöd och vägledning för känna sig trygga och delaktiga. Vidare beskrivs den psykosociala och fysiska miljöns betydelse för föräldrarollen och hur även miljön påverkar föräldranärvaron. Slutsats: Familjecentrerad och samskapande omvårdnad uppnås med fördel genom att familjen får en patientansvarig sjuksköterska (PAS), där en förtroendefull relation bidrar till att kommunikationen och informationsflödet fungerar optimalt. Strategier och modeller behövs för att lättare kunna applicera kunskapen om PAS-relationen i verksamheterna., Background: Premature babies undergoes a major adjustment from the womb into life at the neonatal ward with special care. The family ends up in a new and frightening situation. Nurse´s treatment of the family is crucial for parental participation, which demands competent nurses. Co-productive care is about a parent-nurse partnership to provide the best possible care for the baby. Aim: The aim of the study is to describe the pediatric nurses experiences of making the parents involved in caring for their premature baby. Method: A qualitative design was used, data was gathered through focus group interviews with pediatric nurses at neonatal wards, and analyzed with qualitative content analysis. Result: The result describes the importance of communication for the parental role through support to the individual family and personalized information. Parents need information, support and guidance to become confident participants in their baby's care. The result also describes how the psychosocial and physical environment affects the parental role and parental participation. Conclusion: Family centered and co-productive care can be reached by providing an accountable nurse where a trustful relationship with the family contributes to good communication. Strategies and models are needed to apply the knowledge of the family-nurse relationship in the neonatal care.

Bakgrund: Varje år vårdas tio procent av alla nyfödda barn på neonatalavdelning. Föräldrar till prematurfödda barn känner sig ofta oförberedda i föräldraskapet då födseln ofta uppstår plötsligt. Ett av de behov föräldrar upplever på en neonatalavdelning är att få tillgång till information. Tidigare forskning har visat att det är viktigt för anknytningen att föräldrarna tidigt får tillgång till information. För att hjälpa föräldrar att få tillgång till information som är individanpassad har applikationen Neo föräldrastöd tagits fram. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av att använda applikationen Neo Föräldrastöd. Metod: Förbättringsarbete med kvalitativ design. Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer med föräldrar som använt sig av applikationen Neo föräldrastöd. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Användbarheten av applikationen Neo föräldrastöd beskriver säkerheten i applikationen samt faktorer som underlättade och försvårade användandet; Innehållet i applikationen Neo föräldrastöd beskriver hur föräldrar upplevde att ha tillgång till tillgänglig och anpassad information samt vilken information som uppskattades och saknades; Betydelsen för föräldrarna att använda applikationen Neo föräldrastöd beskriver hur applikationen kunde bidra till både positiva och negativa känslor för föräldrarna, samt vilket stöd applikationen Neo föräldrastöd bidrog med efter utskrivning. Slutsats: Föräldrarna ansåg att applikationen Neo föräldrastöd var säkert och användarvänligt. De uppskattade att informationen var individanpassad och alltid tillgänglig. Något som upplevdes som ett hinder för att använda sig av applikationen Neo föräldrastöd var om barnets hälsotillstånd var ostabilt., Background: Every year about ten percent of all newborn children end up needing specialist neonatal care. Parents of prematurely born children are often left unprepared to face the challenges this brings, and often struggle accessing relevant related information. Research has shown the crucial importance of early access to such information, and to aid and support these parents an application called Neo Parental Support (Neo Föräldrastöd) has been developed. Purpose: To discuss parents’ experiences of their use of the Neo Parental Support application (Neo Föräldrastöd). Method: Qualitative design. Data was collected through a series of interviews of relevant parents having used the application Neo Parental Support. This data was then further analysed through use of qualitative content analysis. Results: Three main categories emerged. The usability of the Neo Parental Support application describes application security, its functionality, and other factors influencing ease of usage. The content of the Neo Parental Support application discusses the user experience from a content perspective in terms of what valuable content was available, as well as areas where content could be enhanced. The importance of parents using Neo Parental Support application describes how the application could contribute to both positive and negative feelings for the parents, as well as what support Neo parental support contributed after discharge. Conclusion: The parents considered that the Neo parental support application was safe and user-friendly. They appreciated that the information was personalized and always available. Something that was perceived as a barrier to using the Neo parental support application was if the child´s state of health was unstable.

Bakgrund: Att bli förälder innebär en stor förändring i livet och tiden efter förlossningen upplevs vanligtvis som en tid full av kärlek och glädje. För föräldrar till sjuka nyfödda är denna en stressig period. Där flera av dem upplever att varken tillräckligt eller rätt stöd erbjuds, något som många gånger orsakas av bristande information. Detta väcker frågan om huruvida dessa känslor hos föräldrarna kan minskas och underlätta deras upplevelsen. Syfte: Syfte med detta arbete är att beskriva föräldrars erfarenheter under inläggningen av sitt nyfödda barn på en neonatalavdelning. Metod: Litteraturöversikt som byggs på granskningen av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat: Föräldrar upplevde svårigheter med att finna sig i sin föräldraroll utan stöd av sjuksköterskan och informationen på neonatalvårdavdelningen var många gånger otydlig och otillräcklig. Detta påverkade föräldrarna negativ och gjorde att de tappade förtroende för personalen. Sjuksköterskor som arbetar utifrån ett familjecentrerat förhållningssätt kan förbättra föräldrarnas upplevelser under inläggningen av det nyfödda. Slutsats: Familjer som vårdades utifrån ett familjecentrerat sätt, upplevde tiden på neonatalvårdavdelningen mer positivt. Föräldrarna som deltog i barnets omvårdnad upplevde mindre stress samt blev starkare i föräldrarollen. Mer forskning kring ämnet rekommenderas., Background: Becoming a parent means a major change in life and the time after childbirth is usually experienced as full of love and joy. For parents of sick newborns this is a stressful period and many of them feel that neither adequate nor proper support is offered. Something that is often caused by a lack of information. This raises the question of whether these feelings can be diminished and facilitate their experience. Aim: Describe parents' experiences during the neonatal care period. Method: Literature review based on the review of ten scientific qualitative articles which were analyzed using thematic content analysis. Results: Parents experienced difficulties finding themselves in their parenting role without support of the nurse. Information on the neonatal was often unclear and insufficient, this affected parents negatively and made them lose confidence in staff. Nurses who work from a family-centered approach can enhance parents' experiences during the hospitalization of the newborn. Conclusion: Families who were cared with a family-centered approach experienced a more positive time in neonatal ward. Parents who participated in the child's care experienced less stress and became stronger in the parent role. More research on the subject is recommended.

Bakgrund: Årligen föds omkring 11% av alla nyfödda spädbarn i världen prematurt. Neontalvården runt om i världen skiljer sig åt och även den svenska neonatalvården kan se olika ut. Miljön inom neonatalvården kan ha betydelse för anknytningen mellan föräldrar och spädbarn. På flera platser i världen används familjecentrerad neonatalvård som fokuserar på ett samarbete mellan föräldrar och vårdpersonal. Familjecentrerad neonatalvård är en del av den familjefokuserade omvårdnaden vilken är teoretisk referensram för litteraturstudien. Syfte: Syftet är att beskriva hur föräldrar med prematura spädbarn upplever vårdtiden på en neonatalavdelning. Metod: En litteraturstudie genomfördes där resultatet baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: en förändrad livssituation, rädsla, delaktighet och vårdpersonalens betydelse för föräldrarna. Det framkom att föräldrarna kände sig oförberedda kring att få ett prematurt spädbarn där känslor av rädsla kring att skada eller mista sitt spädbarn fanns. Föräldrarna uttryckte en önskan av att få vara delaktiga i omvårdnaden av sitt spädbarn. Dock belystes vikten av stöd från vårdpersonalen för att ha möjlighet att hantera situationen. Slutsats: För att föräldrar på en neonatalavdelning ska få en så positiv upplevelse som möjligt bör familjecentrerad neonatalvård användas, där delaktighet är ett centralt begrepp. Vårdpersonalen bör involvera föräldrarna i omvårdnaden av sitt spädbarn.

Bakgrund: Varje år behöver mer än 10 000 nyfödda barn i Sverige vård på en neonatalvårdsavdelning. Vårdtiden präglas av åtskilliga blodprovstagningar som orsakar barnet smärta och ökat vårdlidande. Sjuksköterskans ansvar innefattar att agera för barnets bästa i alla situationer, men det kan saknas tydliga riktlinjer för hur detta ska ske på arbetsplatsen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors resonemang och arbetssätt vid blodprovstagning på barn på neonatalvårdsavdelning, samt att undersöka hur barnets bästa finns i fokus vid proceduren. Metod: Studien utformades med en kvalitativ studiedesign i avsikt att generera kunskap om sjuksköterskornas erfarenheter vid blodprovstagning. Tolv intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide med sjuksköterskor verksamma vid en neonatalvårdsavdelning på ett svenskt universitetssjukhus. Den insamlade datan analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Resultat: Vilken stickmetod sjuksköterskorna använde var anpassat efter barnet och situationen. De såg till barnets förutsättningar och planerade provtagningen efter vad barnet klarade av, i samråd med föräldrarna. Sjuksköterskorna strävade efter föräldranärvaro vid provtagningen och åtog adekvata smärtlindringsmetoder i den mån som situationen tillät. Slutsats: Sjuksköterskorna hade genomgående barnets bästa i fokus vid provtagningsproceduren. De såg en komplexitet i sin roll att både vara den som orsakar barnet smärta, men även vara den som ska minska barnets vårdlidande., Background: Every year, more than 10 000 newborn children require hospitalization in a neonatal intensive care unit. During this time, they are subjected to several painful blood sampling procedures that will cause them suffering to some extent. The nurses’ responsibility is to act on what is best for each child at all times but clearer guidelines for how that should be executed in practical nursing care might be needed. Aim: To describe the reasoning and the working manner of the nurses when performing blood sampling on children. The study also aims to examine how the child’s best interest is taken into account before and during this procedure. Method: A qualitative design was used for this study. Semi-structured interviews were conducted with 12 registered nurses who work in the neonatal intensive care unit at a Swedish University Hospital. Collected data were analysed using inductive content analysis. Results: Regardless of which technique the nurses chose when performing blood sampling it was assessed as the most appropriate one for each child. They took the children’s prerequisites and ability to cope into account and planned the procedure in consensus with their parents. Nurses strove to encourage parents to stay close to and support their children when blood sampling was conducted, and adequate analgesic actions were undertaken. Conclusion: Nurses had the children’s best at heart all through the process of blood sampling. Their role as both inflicting and relieving pain was considered to be complex in the aim to avoid suffering.

Neonatalvårdsinformationen är svår att nationellt standardisera då Sverige har regionala skillnader i både avdelningsinformationen och vårdrutinerna. Syftet med detta arbete var att undersöka neonatalvårdsinformationen i vårdkedjans olika steg: före, under och efter en förlossning. Personer som planerar att föda barn på Mälarsjukhuset i Eskilstuna tilldelas ingen information om neonatalvård innan förlossningen, om inte barnet löper stor risk att hamna på Neonatalavdelningen. Detta trots att ett av tio nyfödda barn i landet hamnar på en neonatalavdelning, vilket är fler än barnmorskorna förutsäger innan förlossningen. Det befintliga informationsmaterialet från Region Sörmland på webben upplevs bristfällig på grund av att den är kortfattad, inkorrekt och till viss del irrelevant för målgruppen. Teorin utgår från användarfokuserad design samt text och bild i samverkan. Tidigare forskning visar att kunskap inom området är relaterat till upplevd trygghet. Utifrån teorin och insamlad empiriska data via kvalitativa intervjuer och en textanalys har ett informationsmaterial skapats som motiveras utifrån identifierade behov och preferenser. Studien indikerar att okunskap inom området påverkar den upplevda tryggheten inför en förlossning och för personer vars barn behöver neonatalvård. Denna studie har lett fram till antagandet att tidpunkten för informationen samt text och bild i samverkan kan påverka målgruppens upplevda trygghet och innehållets begriplighet. Detta resulterade i en gestaltning i form av reviderad webbinformation med ett informativt syfte.

Bakgrund: Hud mot hudkontakt är nödvändigt för att främja närhet och anknytning hos det prematurt födda barnet samt förstärker föräldrarollen.Syfte: Syftet med studien var att belysa män och kvinnors, dvs föräldrar till för tidigt födda barn och deras upplevelser av att använda metoden hud mot hud. Metod: Kvalitativ ansats där data samlades in genom intervjuer och analyserades med hjälp av en tematisk innehållsanalys. I studien ingick sammanlagt tolv informanter från södra Sverige vilka intervjuades under barnets vårdtid eller kort därefter. Resultat: Huvudresultatet mynnade i fyra kategorier ”Motstridiga känslor”, ”Viktigt för barnets utveckling”, ”Viktigt för anknytning och närhet” och ”Betydelsen av personalens kompetens och stöd”. Vidare ledde dessa till sex underkategorier ”Tidskrävande”, ”Barnfokuserad”, ”Förstärkte föräldrarollen”, ”Effekter av hud mot hud på föräldrarna”, ”Att försöka njuta och leva i nuet” och ”Betydelsen av miljön runt omkring”. Konklusion: Både kvinnor och män upplevde att dessa blivit föräldrar på riktigt när de fick utöva hud mot hudkontakt. Metoden hade även positiva effekter på föräldrarna. Vidare framkom att information var av stor betydelse och specialistsjuksköterskan och dess team bör eftersträva att ge upprepad information., Background: Skin-to-skin contact is necessary to promote closeness and attachment to the prematurely born baby and to strengthen the parenting role. Aim: The purpose of the study was to highlight women and men ́s, namely parents to early-born children and their experiences of using the skin-to-skin method. Method: Qualitative approach where data was collected by interviews and analysed by a thematic content analysis. The study included a total of twelve informants from south of Sweden, who were interviewed during their child’s care period or shortly after. Result: The main result led to the four following categories “Conflicting feelings”, “The importance of skin-to- skin for the child’s development”, “Important for attachment and closeness” and “The importance of competent staff and their support”. Furthermore, these led to six subcategories “Time-consuming”, “Child-focused”, “Strengthening the parent role”, “The impact skin-to-skin have on the parents”, “Trying to enjoy and live in the present” and “The importance of the environment”. Conclusion: Both women and men felt that them had become parents for real when they were allowed to use skin-to-skin contact. The method also had positive effects on the parents. Furthermore, it emerged that information was of great importance and the specialist nurse and team should strive to providing repeated information.

The medical and nursing care of preterm infantshas improved over the last decades, including the involvement of parents in the daily care. Previously parents could only visit a few scheduled hours per day but today most neonatal units in Sweden strive to let the parents be the primary caregivers, with the rightto stay at the unit during the entire hospitalization period. Despite this development, there is still need for a number of improvements, not only in the neonatal care but also during the complicated pregnancy.

Volym- och sprutpumpar används inom neonatalvården tillsammans med en specialanpassad kateter. De prematurfödda barnen är mycket känsliga för feldoseringar men det finns minimalt med dokumenterade projekt som undersöker hur väl den distribuerade dosen stämmer överens med den angivna på infusionspumpen. Målet med denna studie var att kontrollera om det fettbaserade läkemedlet Clinoleic flyter tillbaka i det gemensamma blocket, avgöra tiden det tar för läkemedel att flyta fram samt mäta mängden av läkemedel som kommer till mynningen av katetern. Antalet pumpar begränsades till startuppsättningen inom intensivvården på neonatalavdelningen, vilket är fyra pumpar. Mängden av läkemedlet för fem olika flöden undersöktes endast för läkemedlet Peyona med koffeinbas. Projektet genomfördes på Karolinska Universitetssjukhuset och i samarbete med Nya Karolinska Solna förbättrades förståelse för uppsättningens användning. Samtliga sjuksköterskor och ingenjörer vi kom i kontakt med på sjukhusen ansåg att fler studier behöver göras inom distribution av läkemedlen. Tydliga kopplingar kan ses mellan resultat som presenteras i arbetet och misstankar och förväntningar efter samtal med de som jobbar med pumpar. Möjliga framtida experiment som kan ge tydligare riktlinjer inom neonatalvården diskuteras. Det är några anmärkningsvärda resultat som redovisas i studien. De är att Clinoleic flyter bakåt i blocket och att fylla backventilen tar mellan 16 och 25 minuter för de undersökta flödena. Dessutom framgår det att distributionen av Peyona avviker minst för de högre flödena., Volume and syringe pumps are used in neonatal care together with a customized catheter. The premature born children are extremely sensitive to incorrect dosage, but there are only a short number of documented projects that investigate how well the distributed dose corresponds to that indicated on the infusion pump. The aim of this study was to check whether the fat-based drug Clinoleic flows back into the common block, determine the time it takes for drug to flow and measure the amount of drug that comes to the orifice of the catheter. The number of pumps and drugs was limited to the initial set that is used in intensive care in the neonatal department. The setup consists of four pumps and the drugs Peyona, Clinoleic, Glucos and Sodium Chloride solution. The amount of medicine distributed for five different flows was investigated only for the caffeine-based drug Peyona. The project was implemented at Karolinska Universitetssjukhuset and with help of Nya Karolinska Solna the understanding for the used setup was improved. All nurses and engineers we came into contact with at the hospitals felt that more studies should be done in the subject of the distribution of the drugs. Obvious connections are seen between results that are presented and suspicions and expectations after consultation with those who work with pumps daily. Possible future experiments that provide clearer guidelines for neonatal care are discussed. There are some notable results reported in the study. They are that Clinoleic is flowing back into the block and filling the check valve takes between 16 and 25 minutes for the investigated flows. for the investigated flows and that that the smallest distribution deviation of Peyona is observed in higher flows.

Bakgrund: Samvård på familjerum, där föräldrar tar hand om sitt för tidigt födda barn på ett eget rum med stöd av sjuksköterskor, är en vårdform som blir allt vanligare i Sverige. Sjuksköterskor inom neonatalvården behöver ha kunskap om hur föräldrar upplever samvård på familjerum för att kunna anpassa vården och stärka dem i föräldrarollen. Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelse av att samvårda sitt barn på familjerum på neonatalavdelning. Metod: En kvalitativ ansats valdes där datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med föräldrar vars barn vårdats på neonatalavdelning. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Omvälvande föräldraroll, Samvård på familjerum, Personalens stöd och bemötande ökar tryggheten. Enligt resultatet upplevdes samvården på familjerum som en stor förmån där föräldrarollen och anknytningen till barnet stärktes. Kompetent personal, ett gott bemötande, tydlig kommunikation och praktiskt stöd under vårdtiden är enligt föräldrarna viktiga faktorer för att känna trygghet och kunna ta hand om sitt barn självständigt. Slutsats: Tydlig kommunikation och information mellan sjuksköterskor och föräldrar skapar goda förutsättningar för trygghet i föräldrarollen, därför behöver kommunikation belysas ytterligare på neonatalavdelningar och i fortsatta specialistutbildningar för sjuksköterskor inom neonatalverksamhet.

Föräldrar till prematura och sjuka barn går igenom en stor händelse när deras barn vårdas på en neonatalvårdsavdelning. Personalen på neonatalvårdsavdelning är ansvariga för att stötta föräldrarna att hantera situationen samt involvera föräldrarna i barnets vård. Föräldrar som blir delaktiga i vården känner sig mer säkra i föräldrarollen och kan förstå barnets beteende bättre. Syftet med detta arbete var att belysa föräldrars upplevelser av familjecentrerad vård på neonatalvårdsavdelning och hur denna vårdform inverkar på föräldrars anknytning till sitt prematura barn. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 16 artiklar, publicerade mellan 2000 och 2015, ligger till grund för resultatet. Sökningar genomfördes i bibliografiska databaserna CINAHL, PubMed, SwedMed+ och Science direkt. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visar att föräldrar upplevde både positiva och negativa känslor i relation till personal, vårdmiljö, information och vägledning på neonatalvårdsavdelning. Dessa känslor var beroende av olika faktorer exempelvis hur samspelet mellan föräldrar och personal fungerade. Det framkom att föräldrars delaktighet i barnets vård hade en stor inverkan på deras anknytning till sitt barn. För föräldrarna var det viktigt att ha närhet och kroppskontakt med barnet redan från födseln. Slutsatser: Det framkommer i resultatet att föräldrarna beskrev att det viktigaste för en familjecentreradvård var personalens medverkan. Med personalens kunskap, tydlig och anpassad information kunde föräldrarna känna sig delaktighet i barnets vård. Att få vara hud mot hud med sitt barn var avgörande för att knyta an till sitt barn.

Införandet av informationsteknologi inom hälso- och sjukvården har blivit en stor del av den svenska hälso- och sjukvården. Processer kan effektiviseras, vårdkvalitén kan öka och det bidrar till en tydligare översikt för personalen. Däremot är införandet av en applikation eller ett system en tidskrävande och komplex process som måste genomgå flera olika instanser innan det kan införas. Det gäller såväl stora heltäckande system som småskaliga avdelningsspecifika programvaror. Studien undersöker vad som kännetecknar införandet av en applikation för neonatalavdelningen på Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL). Med hjälp av utvärderingsmodellen Technology Acceptance Model (TAM) utvärderas hur personalen upplever användandet av en sådan applikation för att stödja deras resursplaneringsprocess. Studien visar att det är en tidskrävande process att införa även en liten applikation och det kan vara svårt att motivera för ledningen att allokera resurser för något som enbart stödjer en avdelning. Studien visar även att med en vilja att förändra en arbetsprocess och med en positiv inställning till digitalisering kan en småskalig applikation upplevas som ett stöd för en arbetsprocess., The adoption of information technology in health care has become a major part of the Swedish health care sector. It has been shown that processes can be streamlined, the quality of care can increase and it helps to provide a clearer overview for the staff. On the other hand, the adoption of a software or system is a time-consuming and complex process that must go through several different instances before it can be implemented. It applies to both large-scale systems and small-scale department-specific software. The study examines what characterizes the introduction of a small-scale software for the neonatal department at Norra Älvsborg Länssjukhus (NÄL). The evaluation model Technology Acceptance Model (TAM) evaluates how the staff experience the use of such software to support their resource planning process. The study shows that it is a timeconsuming process to introduce even a small software and it can be hard to motivate management to allocate resources for something that only supports a single department. The study also shows that with a willingness to change a work process and with a positive attitude towards digitization, a small-scale software can be perceived as a support for a work process.