Search

Masteroppgave i engelsk, Høgskulen på Vestlandet, campus Bergen MGUEN550

El presente estudio examina las percepciones de los estudiantes sobre el uso del video en una actividad de comprensión auditiva. La actividad se llevó a cabo con 22 estudiantes de noveno grado que habían estado estudiando español desde el sexto grado en una escuela primaria sueca. Basado en un marco teórico de perspectiva multimodal, el proceso analítico y sintético y escucha extensa se realizó una actividad audiovisual usando el método de experimento. El resultado, las percepciones de los estudiantes son positivos. Ellos sienten que es posible aprender un lenguaje más avanzado y auténtico y que las actividades audiovisuales conectan más con el mundo real, debido a la ayuda visual, como el lenguaje corporal, expresiones faciales y contexto que el vídeo proporciona. En conclusión es necesario educar a los docentes en cómo se enseña comprensión auditiva con el uso de video y desarrollar o complementar los materiales de enseñanza con materiales audiovisuales. This study examines students' perceptions of the use of video in a listening comprehension activity. The activity was carried out with 22 students in the ninth grade who have studied Spanish since the sixth grade in a Swedish primary school. Based on a theoretical framework of multimodal perspective, the analytical and synthetic process and an extensive listening, an audiovisual activity was carried out using the experimental method. The result, the students' perceptions are positive. They experience that it is possible to learn a more advanced and authentic language and that audiovisual activities connect more to the real world, thanks to the visual aids, such as body language, facial expressions and context that the video provides. In conclusion, it is necessary to educate teachers on how to teach listening comprehension with the use of video and to develop or complement teaching materials with audiovisual materials. Denna studie undersöker elevernas uppfattningar om användningen av video i en hörförståelseaktivitet. Aktiviteten genomfördes med 22 elever i årskurs nio som har läst spanska sedan årskurs sex i en svensk grundskola. Utifrån ett teoretiskt ramverk av multimodalt perspektiv, den analytiska och syntetiska processen och ett omfattande lyssnande genomfördes en audiovisuell aktivitet med en experimentell metod. Resultatet, elevernas uppfattningar är positiva. De upplever att det går att lära sig ett mer avancerat och autentiskt språk och att audiovisuella aktiviteter kan kopplas mer till den verkliga världen, tack vare de visuella hjälpmedel, som kroppsspråk, ansiktsuttryck och sammanhang som videon ger. Sammanfattningsvis är det nödvändigt att utbilda lärare i hur man lär ut hörförståelse med användning av video och att utveckla eller komplettera läromedel med audiovisuellt material.

Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att behandla kunskapsområdet inom svenska med fördjupning i hur lässtrategier kan vara ett hjälpmedel för att skapa förståelse av texter. Vi har gjort en systematisk litteraturundersökning för att få fram de avhandlingar, studier och artiklar som kunde vara relevanta för det ämne vi valt med hjälp av de internationella databaserna ERIC och ERC, och vi har även använt oss av den svenska databasen Swepub. I kunskapsöversikten presenteras tio olika avhandlingar och artiklar kortfattat och i nästkommande del presenteras vårt resultat. I vår resultatsdel presenteras tre olika aspekter som vi känner svarar på den frågeställning vi valt. Dessa tre aspekter är, Lässtrategier som ett hjälpmedel i undervisningen, Motivation är en viktig aspekt för elevernas lärande och meningsskapande är betydelsefullt för elevers lärande. Resultatet av vår undersökning visar att lässtrategier kan vara ett positivt hjälpmedel både för lärare och elever i undervisningen. Elever behöver motivation för att de ska vilja lära sig och de behöver meningsskapande då det inte bara handlar om att skapa en mening utan det handlar om allt runtomkring. I nästkommande del drar vi slutsatser och diskuterar kring vår frågeställning hur lässtrategier ska hjälpa elever att skapa förståelse för texter. Det handlar generellt om att läraren ska skapa intresse hos eleverna redan i grundskolans tidiga år. I vårt avslutande kapitel beskrivs vår synpunkt på hur vi kan göra i framtida forskning inom detta område, då vi som blivande lärare anser att lässtrategier är något som kan gynna oss lärare men även de elever vi kommer att få undervisa.

Syftet med denna studie är att belysa vilken uppfattning tre logopeder har om hur användning av bildstöd i mellanstadiet kan främja och stötta språkutvecklingen hos elever med språklig problematik. Det är en kvalitativ undersökning där logopederna intervjuades och där studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande på så sätt att begreppen appropriering, scaffolding och mediering blev centrala och användes som analysverktyg i en tematisk analys. Resultat och analys visade att logopederna ansåg att det är viktigt vilken terminologi som används gällande språklig problematik och kompensatoriska verktyg för att få elever att känna sig inkluderade. Informanterna lyfte också betydelsen av kunskap om begreppen språklig sårbarhet och visuellt stöd. Det är viktigt att pedagoger som arbetar med visuellt stöd förstår syfte, till vem och i vilket sammanhang det ska användas. Logopederna lyfte att det som bildstödet stöttade mest gällande språkutveckling var de ämnesövergripande begreppen, som eleverna kan använda i flera ämnen

Studiens syfte är att undersöka verksamma 1-3-lärares uppfattning om användningen av multimodala texter i undervisningen och hur multimodala texter kan stödja elevers läsförståelse. För att kunna besvara syftet har följande forskningsfrågor besvarats: · Vilka medier förekommer i lärarnas undervisning? · Vilka modaliteter förekommer i multimodala texter som lärarna använder? · Hur integrerar lärarna multimodala texter för att utveckla elevers läsförståelse? Studien utgår från ett socialsemiotiskt perspektiv som har som utgångspunkt i tecken och deras egenskaper och funktioner. Studien är kvalitativ och materialet har samlats in med semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna har tre lärare från en stor kommun deltagit och två från en mindre kommun. Resultatet visar på att samtliga lärare använde multimodala texter i undervisningen däremot var det bara en av lärarna som hade förkunskaper om begreppet. För övriga lärare var multimodala texter ett nytt begrepp. De deltagande lärarna använde sig av multimodala texter för att bland annat kunna variera undervisningen och på det visset kunna nå ut till alla elever. De multimodala texterna användes även för att förstärka undervisningens syfte genom att kombinera olika sociala modaliteter. Resultatet visade även på att de multimodala texter som förekom mest inrymde de semiotiska modaliteterna bild och typografisk text. The aim of this study is to examine how primary teachers use multimodal texts in their Swedish education and how they can be used to further pupils reading comprehension in order to elucidate how multimodal texts can be used to enhance pupils reading comprehension. To answer this aim the following questions has been answered: · Which kind of media do teachers use in their education? · Which semiotics modes are used in multimodal texts that teachers use in their education? · Howe dose the teachers integrate multimodal texts to enhance pupils reading comprehension? The study proceeds from a social semiotics perspective which assuming signs and their characteristic and functions. The study is based on qualitative method and the material was collected with semi-structured interviews. Three teachers from a larger municipality and two teachers from a smaller municipality. The result shows that all the teachers used multimodal texts in their education, but it was only one of the teachers that had previous knowledge about the word multimodal texts. To the rest of the teachers was the word multimodal texts new. The teachers used multimodal texts in their education to crate variation and to reach out to all de pupils. Multimodal texts are also used for strengthening the educations purpose with help of various modes. The result also show that the most common multimodal texts consisted of the modes image and typographic text.

Denna studie behandlar frågorna vad för typ av känslomässig påverkan har studiens utvalda färger på personer som upplever den i möte med andra medier och hur kan färg påverka andra medier? Med syfte att lyfta fram information och ge ökad kunskap kring ämnet. Studien gått ut på att underbygga tidigare forskning för att få en grund i hur en färg känns för att sedan höra under andra människor upplever färg i deras vardag och även testa det på en väldigt liten skala. Studierna har analyserar genom att leta efter mönster som kan sen diskuteras mot den tidigare forskningen. Det som resultatet visar är att färg i vardagen är inget som de personer som intervjuats i studien har tänkt på aktivt tills de blev tillfrågad då de blev mer uppmärksamma och tänkte igenom mer grundligt. Under det testet med färg och musik så visar det att det skulle vara möjligt att fungera men med tanke på hur litet testet var så är det inget slutgiltigt svar om det fungerar.

Det första mekaniska låset dateras till ungefär 4000 år sedan. Sedan dess har lås kommit att bli en allt mer central part av våra dagliga liv. Vad som i början skapades för att säkra skatter och hem utvecklades till att säkra mobiltelefoner, datasystem och kreditkort. Tillsammans med den digitala revolutionen kom ny teknologi och nya möjligheter. En av de möjligheterna är Internet of Things, vilket erbjuder användare att numera låsa up en dörr via sin mobiltelefon. Detta examensarbetet studerar användarupplevelsen och mänsklig respons av modaliteter i samband med en digital låslösning och hur design kan användas för att få användarna att känna sig säkra och trygga. Precis som intentionen var för 4000 år sedan. Resultatet blev en designutveckling av gränssnittet i en digital låslösning, som en adderad funktion till den befintliga produkten. Arbetet resulterade i en utveckling av deras produkt med en multimodal lösning som fokuserade på att öka den upplevda säkerheten.

Masteroppgave i musikkpedagogikk This Master thesis offers a close examination of the Biophilia Educational Project: a multimodal, inter-institutional education programme conceived by Icelandic avantgarde/ alternative rock music artist Björk, that aims to teach children about music, nature, science and technology through creative work. This study seeks to document the evolution of this unique project, from initial idea through the pioneering Björk: Biophilia iPad app album, and its affiliated educational programme that has achieved government support and distribution in all the Nordic countries. Further, the thesis seeks to develop knowledge of the project’s design that may be used to conceive, implement, or improve similar practices elsewhere. This thesis is the first to provide a detailed, independent account of the Biophilia Educational Project in English. The methodology for this study is based on a constructivist grounded theory paradigm (Charmaz, 2014), seeking to inductively generate knowledge through concurrent data collection and analysis. The main body of data consists of interviews with teachers and steering group members of the Biophilia Educational Project, in addition to classroom observations and a review of documents and digital artefacts. The results show how Biophilia may be understood as a vast, elaborate concept that stretches beyond the end-to-end use of the app album in question and demonstrates how diverse perspectives may affect the perceived usefulness of Biophilia in music education. Biophilia’s success in Iceland and other Nordic countries is to some extent attributed to the “wow factor” (Bamford, 2006), but as with other arts education programmes, conclusiveness regarding exactly which elements contribute to its popularity has proven difficult. The development and implementation of Biophilia appears to have strong roots in the musical cultures of Reykjavik, and this is seen as a significant contributor to its appeal in terms of the “wow factor”. Denne masteroppgaven tilbyr en nøye undersøkelse av Biophilia Educational Project: et multimodalt, inter-institusjonelt utdanningsprosjekt skapt av den islanske avantgarde-artisten Björk som har til hensikt å lære barn om musikk, natur, vitenskap og teknologi gjennom kreativt arbeid. Denne studien søker å dokumentere dette unike prosjektets utvikling, fra idéstadiet, via det nyskapende Björk: Biophilia app-albumet for iPad, og det tilhørende pedagogiske opplegget som har oppnådd offentlig finansiering og distribusjon i de nordiske landene. Videre søker oppgaven å utvikle kunnskap om Biophilias prosjektdesign, som kan vise seg nyttig for å unnfange, implementere eller forbedre liknende praksiser andre steder. Denne oppgaven er den første til å tilby en detaljert, uavhengig gjennomgang av Biophilia Educational Project på engelsk. Metodebruken i denne studien er basert på et konstruktivistisk grounded theory paradigme (Charmaz, 2014), med hensikt om å induktivt generere kunnskap gjennom parallell datainnsamling og analyse. Hoveddelen av datamaterialet består av intervju med lærere og styringsgruppemedlemmer i Biophilia Educational Project, i tillegg til klasseromsobservasjon og gjennomgang av dokumenter og artefakter. Resultatene viser hvordan Biophilia kan forstås som et vidstrakt, omfattende konsept som strekker seg forbi den avgrensede bruken av den aktuelle appen, og demonstrerer hvordan ulike perspektiver kan påvirke den opplevde nytteverdien av Biophilia i musikkopplæring. Biophilias suksess på Island og i de øvrige nordiske landene er i en viss utstrekning knyttet til “wow-faktoren” (Bamford, 2006), men som i andre kunstfaglige utdanningsprosjekter har det vist seg vanskelig å avgjøre hvilke elementer som bidrar til dets popularitet. Utviklingen og implementeringen av Biophilia har tilsynelatende sterke røtter i Reykjaviks musikkultur, og dette blir ansett som et betydelig bidrag til dets tiltrekningskraft med tanke på “wow-faktoren”.

Examensarbetet bygger på en läsryggsäck som kan användas som ett didaktiskt arbetsredskap med 2-3 åriga barn i förskolan. Studiens syfte är att lyfta estetiska kommunikationsformer och beskriva semiotiska egenskaper i fem snuttefilmer. Syftet är också att granska och analysera lärarhandledningens innehåll. Snuttefilmerna bygger på bilderböcker vilket ses som multimodal kommunikation då bilder, tecken och berättande samverkar. Det empiriska materialet består av fem kvalitetsfilmer och en lärarhandledning för förskolan. I bearbetning av filmerna används fem estetiska kriterier och en semiotisk analys av den rörliga bilden. Lärarhandledningens innehåll granskas med textanalys med fokus på didaktiska aspekter. Det sociokulturella perspektivet i arbetet används för att kommunikation och språk kan ses som ett verktyg för samspel, tänkande och samtal i en social aktivitet.Resultatet av snuttefilmerna visar en gestaltning av verkligheten som kan vara djur, rutiner, leksaker, personer, relationer och miljöer som yngre barn kan känna till. Resultatet visar att filmerna inte består av några dialoger utan av en berättarröst, ljudeffekter och upprepande musik. Bilderna i filmerna är enkla med få detaljer i bakgrunden. I filmerna gestaltas barnrollerna som självständiga att upptäcka världen men att de också kan hjälpa andra. Resultatet av filmerna och lärarhandledningens innehåll kan ge möjlighet att möta både personliga och känslomässiga upplevelser som kan få uttryckas verbalt och med kroppen. Resultatet visar också att kommunikativa samspel finns med som en röd tråd genom lek och samtal i handledningen.