Search

Syftet med studien är att bidra till kunskapsutvecklingen om modersmålets betydelser för en mer allmän kunskapsutveckling för elever med ett annat modersmål än svenska. Studien undersöker därför hur lärarna arbetar för att säkerställa att modersmål inte blir ett isolerat ämne och hur modersmålet kan påverka flerspråkiga elevernas prestation i övriga skolämnen. Frågeställningarna som besvaras är: Hur framställer lärare ämnet modersmål? Vilka innebörder knyter modersmålsläraren till modersmålsundervisning? Hur menar sig lärarna arbeta för att modersmålsundervisning ska stärka elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen. Vilka svårigheter och möjligheter identifierar lärarna i detta pedagogiska arbete? Den sociokulturella teorin om lärande utgör studiens teoretiska utgångspunkt. I teori avsnittet ligger fokus på vissa aspekter såsom social interaktion, mediering, internalisering, zon för proximal utveckling (ZPD) och stöttning. I studien presenteras även resultat från relevant forskning som jämförs sedan med studiens resultat. Metoden bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare och syftar till att skapa djupare förståelse för ämnet. I enlighet med tidigare forskning, visar studiens resultat att bättre kunskaper på modersmål bidrar till bättre kunskapsnivåer och prestationer i övriga ämnen. Dessutom belyser studien vikten av studiehandledning på modersmål för flerspråkiga elevers utveckling och självständighet på längre sikt.

I denna text diskuterar vi sambedömning i modersmålsämnet och ger konkreta förslag på hur modersmålslärare kan arbeta med och utveckla en sambedömningspraktik. Vi presenterar också tidigare forskning om sambedömning utifrån två teoretiska utgångspunkter: Den första utgångspunkten är en social syn på lärande baserad på forskarna Jean Lave och Etienne Wengers studier av lärande i en praktikgemenskap. Dessa forskare intresserade sig för hur medarbetare lär av varandra, till exempel genom att mindre erfarna lär av de som har större kunskap inom ett visst område. Den andra teoretiska utgångspunkten handlar om vad som karaktäriserar och främjar en professionell dialog i sambedömning. I den professionella dialogen har deltagarna vanligen olika roller, där någon kan ha mer inflytande än andra, vilket ofta gäller sambedömning i modersmålsämnet.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka didaktiska metoder och strategier som ökar eleversdelaktighet i modersmålsundervisningen och vilka strategier främjar interaktion ochkommunikation på modersmålet i klassrummet. Med detta syfte undersöktes lärares didaktiskametoder och strategier i modersmålsundervisningen genom observationer. Observationernagjordes på modersmålslektioner för låg-, mellan- och högstadie-elever i två städer i södraSverige. Modersmålslektionerna ljudinspelades, transkriberades och analyserades.Observationernas resultat kopplades sedan samman med Cummins (2021) modell omflerspråkig undervisning. Resultatet av dessa observationer är att under lektionerna använderlärare olika metoder för att främja kommunikation och interaktion. Slutsatserna som dras är detär främst lektionens innehåll som styr hur läraren väljer att strukturera lektionen. Läraresdidaktiska val utifrån materialets innehåll är det som kan beröra och engagera eleverna. Redani planeringsskedet av ämnesområdet och den enskilda lektionen är det viktigt att lärare väger inelevernas befintliga kunskaper samt deras personliga erfarenheter. Genom att planera lektionermed dessa faktorer i åtanke ökar elevernas engagemang.

Fjärrundervisning används i allt större utsträckning inom modersmålsundervisningen. Orsakerna till detta kan vara att fjärrundervisning adresserar befintliga problem inom modersmålsämnet, såsom stora geografiska avstånd eller brist på lärare. Med tanke på modersmålets marginaliserade status i utbildningssystemet kan även ekonomiska skäl spela en roll. Denna studie undersöker hur fjärrundervisning inom modersmålsämnet är organiserad i grundskolorna enligt lärarna, samt hur de uppfattar de positiva och negativa aspekterna av att undervisa modersmålsämnen online. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är sociokulturell, med fokus på begreppen lärande i rum och medierade verktyg, i enlighet med perspektiven från Säljö (2014) och Strandberg (2006). Studien baseras på en kvantitativ metod där 25 modersmålslärare från olika kommuner i Sverige svarade på en anonymsemistrukturerad enkät. Resultaten visar att den virtuella miljön kan ha varierande effekter på eleverna. För vissa elever kan fjärrundervisning ha en positiv inverkan genom att förbättra sociala färdigheter, tillgång till lärande och självständighet, medan det för andra kan ha en negativ inverkan som förlust av motivationen eller isolering. Slutsatserna är att fjärrundervisning har sina positiva aspekter, men att det fortfarande finns många negativa problem som måste beaktas vid organiseringen av modersmålsundervisningen.

Denna studie syftar till att visa hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever och deltar i modersmålsundervisningen, samt hur elevernas egna upplevelser av hur erfarenheter i modersmålsundervisningen påverkar deras identitetsutveckling och prestationer i svenskämnet. En kvalitativ metod har använts för att samla in data, bestående av semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs 9 på högstadiet som deltar i modersmåls- och svenskundervisning. Studien fokuserar specifikt på svenskämnet och inte på svenska som andraspråk. Tidigare forskning har visat att både modersmål och modersmålsundervisningen spelar en väsentlig roll i att stärka flerspråkiga elevers skolresultat och identitetsutveckling. Dessa studier understryker vikten av att bevara och utveckla elevernas förstaspråk i skolan, vilket bidrar till förbättrad förståelse och kompetens i andraspråket samt stärker deras kulturella och personliga identitet. Forskningen pekar även på att negativa attityder från samhället och skolmiljön kan motverka dessa fördelar genom att minska elevernas motivation och deltagande i modersmålsundervisningen. Resultaten från studien visar att eleverna värderar sina modersmål och modersmålsundervisningen högt då de anser att dessa stärker deras språkfärdigheter och identitet, samt bidrar till en ökad personlig tillhörighet. Trots många positiva aspekter stöter eleverna på faktorer såsom schemakonflikter, trötthet efter skoldagen och negativa attityder från omgivningen, vilket påverkar deras motivation att delta i undervisningen. Eleverna uttrycker dock att deras känslomässiga band och anknytning till modersmålet är starkare än effekten av dessa hinder, vilket understryker modersmålets betydelse för deras identitetsutveckling. Denna studie framhäver modersmålets centrala roll i att främja språkutvecklingen i svenska. Resultaten visar även att modersmålet inte bara stödjer förbättrad resultat i skolan utan också väsentligt bidrar till att stärka elevernas identitet, vilket

Modersmålslärare vittnar om att det kan vara svårt att hitta relevanta läromedel att använda i undervisningen oavsett språk då texter från respektive hemland är anpassade för en undervisningskontext som skiljer sig från det svenska skolsystemet med exempelvis flera undervisningstimmar och språkkunskaper på en mera homogen nivå bland eleverna. Många lärare utvecklar därför eget undervisningsmaterial med inspiration från olika källor. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur modersmålslärare resonerar om användningen av läromedel i sin undervisning samt vilka val de gör avseende litteratur och läromedel för sin undervisning. Detta är intressant utifrån skrivningen i Lgr 11 att eleven ska utveckla ’ett jämförande förhållningssätt mellankulturer och språk’. Studien vill lyfta fram lärarröster som undervisar i olika modersmål i den svenska skolan för att öka kunskapen om lärares varierande praktiker och tillgång till texter på respektive modersmål. Den centrala forskningsfrågan är: Vilka texter användermodersmålslärare för att knyta ihop elevernas kulturella och språkliga bakgrund med den svenska kulturen och det svenska språket?Här presenteras intervjuer med modersmålslärare i arabiska, assyriska, grekiska och vietnamesiska som berättar om hur de använder, bearbetar och väljer olika texter i modersmålsundervisningen. Resultaten stämmer väl överens med tidigare studier där det framkommit att modersmålslärare skapar mycket eget material, men att de också kan använda läromedel från hemländerna, framför allt i den första läs- och skrivinlärningen.

Det är av stor betydelse att elever med annat modersmål än svenska får stöd i form avstudiehandledning på sitt modersmål för att säkerställa deras framgång i skolan. Studiensyftar till att utforska, beskriva och identifiera de viktiga aspekterna hos en välfungerandestudiehandledning på modersmålet. Studien belyser även de möjligheter och utmaningar vidanvändning av studiehandledning. Bakgrunden inleds med styrdokumentens syn påstudiehandledning och begreppsdefinitioner. Fortsättningsvis presenteras teoretiskt ramverk,vilket är den sociokulturella teorin, den proximala utvecklingszonen (ZPD), scaffolding(stöttning) och translanguage (transspråkande). Sedan presenteras tidigare forskning gällandestudiehandledning på modersmål. Det är en kvalitativ metod i form av semistruktureradeintervjuer. Datainsamlingen består av åtta studiehandledare som är verksamma i olikakommuner i södra Sverige. Resultatet visar att studiehandledning på modersmålet kan varaett verktyg för att stötta elevers inlärning av svenska och andra ämnen och att användamodersmålet parallellt med andraspråket. Att ha en bra relation med elever och att anpassastöd efter elevernas bakgrund och individuella behov är avgörande. Dessutom påvisarresultatet brister i samarbetet mellan studiehandledare och ämneslärare, tidsbrist för attförbereda sig och att det kan förekomma missuppfattningar kring studiehandledarens roll.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med högstadieelever som läser modersmål samt modersmålslärare. Syftet är att beskriva och analysera vilka uppfattningar högstadieelever som läser modersmål och deras modersmålslärare bär gällande elevinflytande inom modersmålsundervisning. Studiens frågeställningar omfattar elevernas och lärarnas beskrivningar av elevinflytande inom modersmålsundervisning; elevernas och lärarnas motivering av sin syn på elevinflytande samt ansvarsfördelning mellan eleverna och lärarna och dess samband med elevinflytande inom modersmålsundervisning. Studien har visat att elevinflytande beskrivs som elevernas direkta påverkan på undervisningen i olika pedagogiska situationer samt sker i form av informella individuella processer ur elevperspektiv och informella individuella och informella kollektiva processer ur lärarperspektiv. Både eleverna och modersmålslärarna tolkar elevinflytande som ett sätt att anpassa och individualisera undervisningen efter varje elevs intresse och behov. Ur lärar- och elevperspektiv finns det ett starkt samband mellan elevinflytande och skolans kunskapsuppdrag. Detta samband analyseras utifrån den pragmatiska teorin och teorin om formativ undervisning. Endast några utav de intervjuade lärarna kopplar elevinflytande med skolans demokratiska uppdrag, medan eleverna inte alls ser detta samband. Studiens resultat visar att elevernas möjlighet att utöva elevinflytande planeras och regleras av lärarna. Eleverna har en dubbel roll vid elevinflytande: de betraktas både som experter och som det objekt vilket undervisningen riktar sig mot.

In the Swedish school system, mother tongue education has been available, under certain regulations, as an elective subject, since the Home Language Reform of 1977 (Reath Warren, 2017). Since its introduction, the subject has been the subject of debate and contestation (Salö et al., 2018) but nonetheless, researchers have found that mother tongue instruction offers opportunities for development of literacies in the mother tongue and other languages as well as supporting learning in general (see Utbildningsdepartementet, 2019, for an overview of research). Among the structural challenges the subject faces, is that there are no specific qualifications required to become a mother tongue teacher, nor regulated educational pathways in Sweden, although several universities in Sweden do offer courses and programmes on different aspects of mother tongue instruction.In this presentation, an online resource for professional development for mother tongue teachers in Sweden will be presented, and analysed. This resource is the result of an initiative and funding from the Swedish National Agency for Education, and collaborations between researchers, mother tongue teachers and The National Agency for Education over one academic year. The online resource comprises seven units which each include a theoretical text exploring didactic or pedagogical perspectives relevant for mother tongue teachers, discussion questions addressing central concerns in the theoretical text and a classroom activity which mother tongue teachers are then invited to discuss, test and evaluate together with colleagues. The theoretical texts and activities were produced by a team that included both researchers and mother tongue teachers. In each of the seven units, perspectives from Sweden’s five national minority languages are also provided, given the very particular conditions under which students and teachers of these languages work.In the presentation, we argue that the ideological space created by polici

I mitt examensarbete undersöker jag möjligheter och utmaningar som modersmålslärare upplever under modersmålsundervisningen, samt vilka uppfattningar ämneslärare har om modersmålsundervisning som ett verktyg för elevernas kunskapsutveckling i andra skolämnen. Uppsatsen belyser vikten av att elever med ett annat modersmål än svenska lär sig sitt modersmål och hur det påverkan deras skolframgång och kunskapsutveckling i andra ämnen.Jag har använt en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse, genom intervjuer med modersmålslärare och ämneslärare om deras syn på modersmålsundervisning. Undersökningen omfattade sex modersmålslärare och sex ämneslärare på grundskola från årskurs 7–9 i två olika kommuner. Modersmålslärarna beskrev de möjligheter och utmaningar de ser i modersmålsundervisningen, medan ämneslärarna förklarade hur modersmålsundervisningen påverkar elevernas kunskap i andra ämnen. Resultaten visade att det finns viktiga utmaningar för modersmålslärarna inom undervisningen, som t.ex. för kort lektionstid, lektionstider efter skoltid när eleverna är trötta, bristande läromedel, bristande samarbete med andra lärare och brister i elevernas gruppindelning och undervisningslokaler. Det behövs vissa handlingar för att utveckla modersmålsundervisningen, till exempel att ordna modersmålsundervisning under den ordinarie skoltiden så mycket som möjligt och förbättra lektionslokalerna för att kunna använda digitala verktyg. Slutsatsen är att modersmålsundervisningen bör få mer tid och integreras i den ordinarie skolverksamheten. Det är viktigt att skolan uppmärksammar tvåspråkiga elevers kunskap och språkutveckling för att stärka dem. Modersmålsundervisningen är nödvändig för många elever som har svårt att lära sig svenska, särskilt nyanlända elever som har studiehandledning på sitt modersmål.

Today we live in a multicultural society where many students have Swedish as a second language. Straszer et al. (2022) says that in 2017 24% of all students in the Swedish schools had recently migrated to Sweden. We have noticed that language acquisition in the subject social science has not been researched as much as other subjects with higher status. We will answer questions such as why language acquisition is important for students that have Swedish as a second language. The method to this research is a form of literature study, where we have used scientific articles and a doctoral thesis. These treat both language acquisition in general but also linked to the subject language in social science, they also treat the importance of the mother tongue when it comes to language development in a second language. The articles take place both in Sweden but some articles treat language acquisition from a more international perspective such as examples from the United states of America and Singapore. In the result we meet subjects such as epistemic injustice that describes that all students don’t have the same presumptions when it comes to knowledge. Keerfoot and Bello-Nonjengele (2022) looks at this knowledge based justice from a lingual perspective where knowledge is being mediated through language and communication. We also take a look outside of Sweden to broaden our study with more examples and research. We have examples from both the USA and Singapore. Singapore for example has all their teaching in another language than their official language. Thereafter we also look at how one can work with language acquisition in a science classroom, both from a natural science perspective and a social science perspective. We found a gap in research where natural science holds a higher status than social science. This gap should be filled since we in many articles learned that language acquisition and social science work very well together. In the search of how one can work with l

Studiens syfte är att undersöka om boksamtal av skönlitterära böcker bidrar till en bättre textförståelse samt språk- och läsutveckling i modersmålsämnet. Fokuset har varit på hur arbetet med lustfyllda metoder kan ge elever möjligheten till att utveckla sitt modersmål, men även vilket intresse de visar för skönlitteratur och filmvisning av den lästa boken. Den valda metoden är kvalitativt arbete, där vi använt oss av ett interaktivt arbetssätt med skönlitteratur i form av boksamtal med användning av Chambers metod, filmvisning samt textanalys. Undersökningen genomfördes med tre elever som går i årskurs 7. Resultaten visar att arbetet med boksamtal generellt har en viktig betydelse och är en förutsättning för bättre läsförståelse hos eleverna. Filmvisningen däremot väcker elevernas fantasi och de blir säkrare med hur deras funderingar och tankar stämmer överens med verkligheten. Den utvecklar även deras förståelse och ger en bredare insikt om sagan. Vi insåg att arbetet med det interaktiva arbetssättet kan ge eleverna en ökad textförståelse samt bättre språk- och läsutveckling. Den kunde stödja och stärka inte bara elevernas språk, utan har utvidgat deras språkfärdigheter på så sätt att de kunde skaffa sig ett större ordförråd.

Andraspråkselever ökar avsevärt i det svenska samhället och inte minst i de svenska skolorna. Ökning av andraspråkselever kan ställa skolor, men framförallt lärare för stora utmaningar eftersom det krävs resurser och flera metoder för att kunna främja deras lärande. De samhällsorienterande ämnena innefattar ett ämnesspecifikt språk som andraspråkselever kan betrakta som svårt, därför är det väsentligt att lärarna kan arbeta språkutvecklande för att utveckla elevernas språkliga förmågor, men även för att bidra till en inkluderande klassrumsmiljö. Detta arbete grundar sig i en undersökning som genomförts på två skolor söder om Malmö, för att se hur lärare och modersmålslärare arbetar för att hjälpa andraspråkselever att uppnå en framgångsrik skolgång och vilka effekter detta ger till deras lärande. Arbetet grundar sig även till det sociokulturella perspektivet och hur stor påverkan det har för elevernas lärandeprocess.

All multilingual primary and secondary school pupils have the right to mother tongue instruction as language is essential in developing our identity, expressing our thoughts and emotions, and showcasing our knowledge and skills. The purpose of this qualitative study is to investigate the methods employed by mother tongue teachers to enhance the language development among their pupils and how they perceive mother tongue instruction as a school subject in relation to other subjects. The study takes a sociocultural theoretical perspective and is based on interviews with seven mother tongue teachers. The study’s results highlight the importance of mother tongue instruction as a basis for language development, identity formation and cultural preservation. The study provides an insight into the importance of mother tongue teaching, the didactic methods used by teachers to promote language development and the need for a greater prioritization of the school subject within the school curriculum as a way to promote multilingualism, increase intercultural understanding and contribute to a more inclusive and fair education system.The results of the study demonstrate that all interviewed teachers utilize various tools and resources to enhance students’ language development. This practice holds significance not only for the development of the mother tongue but also for reinforcing proficiency in the Swedish language. The range of learning resources encompasses textbooks, exercise books, whiteboards, digital tools, and letter cards. These methods underscore the importance of cultural and social contexts in language development, and play a crucial role in supporting students’ language development. Language is perceived as a tool for learning and knowledge advancement, wherein the mother tongue assumes a vital role in challenging students to formulate their understandings and critical thinking. Integrating current news and everyday contexts into education encourages students to enga, Alla flerspråkiga elever i grundskolan och gymnasiet har rätt att erhålla modersmålsundervisning och språket är avgörande för att utveckla vår identitet, uttrycka våra tankar och känslor samt visa upp våra kunskaper och färdigheter. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka metoder modersmålslärare använder för att främja språkutvecklingen hos sina elever och hur de uppfattar modersmålsundervisningen som skolämne i relation till andra ämnen. Studien utgår från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv och bygger på intervjuer med sju modersmålslärare. Studien belyser betydelsen av modersmålsundervisningen som en grund för språkutveckling, identitetsbildning och kulturbevarande. Studien ger en inblick i betydelsen av modersmålsundervisningen, de metoder som används av lärarna för att främja språkutvecklingen och behovet av en större prioritering av skolämnet inom skolans läroplan som ett sätt att främja flerspråkigheten, öka den interkulturella förståelsen och bidra till ett mer inkluderande och rättvist utbildningssystem.Studiens resultat visar att samtliga intervjuade lärare använder sig av olika verktyg och resurser för att främja elevernas språkutveckling. Denna praxis är av betydelse, inte bara för språkutvecklingen av modersmålet, utan också för att stärka elevernas färdigheter i svenska språket. Lärresurser inkluderar läroböcker, övningsböcker, whiteboard, digitala verktyg och kort med bokstäver. Dessa metoder understryker betydelsen av kulturella och sociala sammanhang för språkutveckling och spelar en avgörande roll i att stödja elevernas språkutveckling. Språket uppfattas som ett verktyg för lärande och kunskapsutveckling, där modersmålet spelar en viktig roll i att utmana eleverna att formulera sina tankar och utveckla sin förmåga att tänka kritiskt. Integration av aktuella nyheter och vardagliga sammanhang i utbildningen uppmuntrar eleverna att engagera sig i djupgående tänkande och uttrycka sina tankar på sitt modersmål. Dessutom jämförs

I denna kandidatuppsats i kursen finska för modersmålslärare undersöker jag normkritik i en barnbilderbok. I studien analyserar jag bilderboken Tatu och Patu – Kovaa menoa kiskoilla, som är skriven och illustrerad av Aino Havukainen och Sami Toivonen (2020). I uppsatsen analyserar jag bokens karaktärer utifrån ett normkritiskt perspektiv. Den teoretiska ramen för studien är Maria Nikolajevas bilderboksteori samt karaktärsmodellerna av E. M. Forster, Shlomith Rimmon-Kenan och Joseph Ewen. Som analysmetod tillämpas närläsning. I studien söker jag svar på hur barnbilderboken Tatu och Patu – Kovaa menoa kiskoilla lyfter fram normkritiken i bilder och ord i skildringen av karaktärer. Syftet med studien är även att ta reda på hur verket kan fungera som ett normkritiskt läromedel i undervisningen för modersmål finska i grundskolan i Sverige. Analysen visade att bilderboken Tatu och Patu – Kovaa menoa kiskoilla innehåller mångsidig och normkritisk karaktärsbeskrivning med ord och bilder. Utifrån analysen kan man dra slutsatsen att verket kan användas som normkritiskt läromedel i modersmålsundervisningen i finska eftersom vardagliga saker kan diskuteras utifrån boken i ett normkritiskt perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka en grupp modersmålslärares upplevelser av möjligheterna att genomföra cirkelmodellen som ett effektivt arbetssätt för att utveckla eleverna skrivförmåga trots en tydlig och väldokumenterad tidsbrist i ämnet i förhållande till kunskapskraven. Den teoretiska utgångspunkten som har legat till grund för den här studien är genrepedagogiken. Mot denna bakgrund gjordes en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer där fem modersmålslärare från södra Sverige medverkade. Studiens resultat visar att informanterna upplever flera utmaningar men också möjligheter när de arbetar med cirkelmodellen. Utmaningarna består i brist på undervisningstid och material samt svårigheter med att samarbeta med andra kollegor. Samtidigt upplever informanterna att arbetet med cirkelmodellen bidrar till utvecklingen av elevernas skriv - och samarbetsförmågor och ger möjlighet att anpassa undervisningen till olika nivåer beroende på var eleverna befinner sig.

Syftet med vår studie är att undersöka hur modersmålslärare arbetar med formativ bedömningi sin undervisning, samt vilka pedagogiska implikationer denna typ av bedömning har påelevens lärande, motivation och måluppfyllelse. Intresset bakom valet av det härproblemområdet grundar sig i att vi, i vårt dagliga arbete med modersmål, har identifierat ettantal utmaningar och svårigheter i just arbetet med modersmålsundervisning. De utmaningaroch svårigheter beror till en stor del på modersmålets utformning samt omständigheter ochförutsättningar för undervisningen i skolans styrdokument. Med tanke på allt detta och utifrånvår erfarenhet av användning av formativ bedömning i tidigare undervisning anser vi att vi haren stark grund för att anta att formativ bedömning kan främja elevens lärande och utveckling.Genom denna studie ville vi utforska tesen om att formativ bedömning främjar lärande genomatt undersöka vad andra modersmålslärare har för upplevelse av den formativa bedömningenoch dess inverkan på elevens lärande och utveckling. För att uppnå syftet med undersökningenså har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med modersmålslärare som huvudsakligforskningsmetod. Vidare har vi analyserat de gjorda intervjuerna med hjälp av teori som vihämtat ur Alan Brymans omfattande bok Samhällsvetenskapliga metoder. Resultaten som vifick fram genom att sammanställa intervjuerna har vi sedan jämfört med den formativabedömningens teoretiska bas som presenterats i bland annat litteratur av Anders Jönsson, JohnHattie, Helena Korp och Dylan Wiliams. På så sätt har vi kunnat dra relevanta slutsatser somkan vara till nytta i vårt fortsatta arbete och för modersmålslärare som jobbar under liknandeomständigheter och villkor.I sista avsnittet: Slutsatser och diskussioner belyser vi de viktiga slutledningarna vårt arbetelåter oss göra. Vi tar också upp några rekommendationer till de som vill forska vidare i dettaområde.

De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i densvenska skolan. Jag som i många år har varit verksam inom skola och utbildning ocharbetat med elever med ett annat modersmål än svenska anser att det är viktigt att förståhur lärare och elever tänker kring modersmålsundervisning och dess effekter påandraspråk- och kunskapsutveckling. Studiens syfte är således att ta del avmodersmålslärares och elevers åsikter och upplevelser kring modersmålsundervisningeni den svenska skolan. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts:Hur upplever eleverna sambanden mellan modersmålsundervisningen, sinkunskapsutveckling i andra ämnen och inte minst sitt självförtroende som anses vara enavgörande faktor för att lyckas nå framåt? Vad är modersmålslärarnas föreställningargällande ovannämnda sambanden och hur de beskriver sin yrkesprofession.Föreliggande studie bygger på en kvalitativ metodansats där tre intervjuer med tre olikamodersmålslärare och 11 elever från samma kommun utfördes. Intervjuerna med eleverutfördes på plats, intervju med en lärare via plattformen Google meet, och två intervjuermed andra lärare genomfördes på plats. Det empiriska innehållet presenteras utifrånelevernas och lärarnas upplevelser kring modersmålsundervisningen och analyserasutifrån olika teoretiska teorier.Resultat i min studie har visat att deltagarnas användande av modersmålet ochandraspråket styrs i mångt och mycket av deras sociala kontakter i vardagen. Resultatethar också visat att modersmålsundervisningen har en positiv effekt på såväl deflerspråkiga elevernas utveckling av modersmålet som på deras kunskapsutveckling.Enligt resultatet kan modersmålsundervisningen stärka elevernas sociala identiteter,självförtroende och gemenskap. Lärarnas missnöje gällande ett bristande samarbetemellan modersmålslärare och ämneslärare har också lyfts av studien.

För att hitta relevant material till vår kunskapsöversikt har vi utgått från lämpliganyckelbegrepp som vi haft användning av i undersökningen. De sökord som legat till grundför vår kunskapsöversikt har bland annat varit ”bilingual”, ”språkutveckling”,”transspråkande” och ”modersmål”. Denna studie grundar sig på artiklar skrivna avforskare, samt avhandlingar. Med hjälp av det valda materialet har resultatet kunnat besvaravår frågeställning: ”Hur påverkar modersmålet och modersmålsundervisningenandraspråkselevers utveckling i det svenska språket?” I undersökningen har tio olikavetenskapliga artiklar använts och resultatet av undersökningarna har visat vilken storpåverkan modersmålet och modersmålsundervisning har för inlärning av ett andraspråk.Det som skiljer de olika artiklarna åt, är att de använder sig av olika tillvägagångssätt för attfå fram resultat. Det har handlat om intervjuer, longitudinella studier och enkäter. I dennakunskapsöversikt har både nationella och internationella studier använts, för att få enbredare uppfattning av hur modersmålet och modersmålsundervisning påverkarspråkinlärningen, i Sverige såväl som i andra länder än Sverige.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur motståndsläsning eller motströmsläsning (resisting reading) kan användas som verktyg i tolkning av tre svenskspråkiga normkritiska sagobilderböcker; Alexander Janssons, Sofia Jensfeldts och Silvy Strands Rödluvan (2018), Askungen (2018) och Skönheten & Odjuret (2021). Dessa tre sagobilderböcker ingår i Moderna sagor-serien som publicerats av OLIKA förlag AB. Med hjälp av text- och bildanalyser utifrån ett genusperspektiv ville jag undersöka vilka genusstrukturer och normkritiska perspektiv dessa tre barnböcker visar upp. I anknytning till detta undersökte jag hur tolkning av normkritiska sagor med hjälp av motståndsläsning och -skrivande som en del av litteraturundervisning kan bidra till undervisning av normkritik och demokrati i den svenska skolan. Resultatet visar att läsande och skrivande mothårs kan inkluderas i undervisning av litteratur exempelvis vid modersmålsundervisning där fokus ligger i normkritik och samhällets demokratiska värderingar.

Sverige har en ökad etnisk mångfald som har resulterat i att klassrummen i de svenska skolorna är allt mer heterogena. Detta innebär att lärarna undervisar elever från olika delar av världen med olika språkliga förutsättningar och behov samt att lärarna stöter på elever vars modersmål inte är svenska. Språkutveckling har en stor betydelse för elevers lärande och kunskapsutveckling och därför är det viktigt att lärarna arbetar språkutvecklande Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på sambandet mellan kunskap och språkutveckling. Med hjälp av tidigare forskning har vi undersökt hur språkutvecklande arbetssätt gynnar elevers språk och kunskapsutveckling inom SO-ämnena, samt belyst olika strategier och arbetssätt för ett språkutvecklande klassrum. Forskningen vi tagit del av visar att språkutvecklande arbetssätt gynnar elevernas språk- och kunskapsutveckling inom SO-ämnena samt att professionella lärare som är ämneskunniga och kompetenta på sitt ämnesdidaktik är väldigt betydande för elevernas utveckling.

Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för hur olika faktorer kan motivera ungdomar som inte identifierar sig som tornedalingar eller har meänkieli som modersmål att vilja lära sig meänkieli. Studiens två frågeställningar är: På vilka sätt har olika processer och faktorer påverkat informanternas motivation till att lära sig meänkieli? Hur kan resultatet av studien tolkas och förstås för att kunna bidra till revitaliseringen av meänkieli? Svaren på dessa frågor skulle kunna bidra till att riktade pedagogiska insatser kan genomföras och att detta skulle kunna leda till att antalet ungdomar som vill lära sig meänkieli genom språkval och modersmålsundervisning i skolan ökade. Då nästan samtliga studier som genomförts hittills kring tornedalingar som minoritetsgrupp genomförts av forskare och skribenter som själva identifierar sig som tornedalingar så är också förhoppningen att denna studie skall kunna öka intresset hos forskare så att fler studier i ett utifrån perspektiv kan genomföras. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen bestod av sju informanter som kom från Småland, Norrbotten och Nordnorge. Informanterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och kontaktades alla utifrån att de var en del av Tornedalsteaterns nätverk av unga teaterutövare. Gemensamt för samtliga är att ingen av dem identifierade sig som tornedaling och att de påbörjade sina språkstudier i meänkieli genom olika teaterprojekt. Analysen genomfördes med en kombination av existentiell och filosofiskt inriktad hermeneutik. Resultatet visar att den motivationsfaktor som framträder tydligast är informanternas syn på hur pass relevant det var att lära sig meänkieli. En anmärkningsvärd sak som skiljer sig mellan denna och tidigare studier är på vilket sätt omgivningen har bemött och påverkat informanternas intresse för språket. Medan informanter som själva identifierat sig som tornedalingar itidigar

An expected knowledge contribution is to make visible the work of some mother tongue teachers with teaching primary school pupils in difficulties and to draw attention to the phenomenon including mother tongue teaching. The theories used in the study for analysis of empirical data and discussion are sociocultural theory, differentiated teaching and inclusive perspectives. The applied method is a qualitative study with semi-structured interviews with four mother tongue teacher and analysis of four pedagogical plans in the subject mother tongue. The results show that the thr mother tongue teachers have a democratic understanding of inclusion. They plan their teaching with the students' conditions and needs in mind and carry out a teaching with flexibility for further adaptations, enable the student's pedagogical participation in groups and offer a varied teaching. The 4 four mother tongue teachers' work with pupils in difficulty in compulsory school can be regarded as good examples of inclusive mother tongue teaching. The respondents experience various pedagogical challenges in their work with students in difficulty, such as finding functional teaching strategies, offering challenging teaching for the student and the rest of the group, finding the right level for the tasks and supporting the student in achieving the knowledge requirements. The respondents highlight some developmental needs such as better communication with the schools, further training on neuropsychiatric disabilities and special educational efforts in theory and practice as well as more frequent collegial discussions.

Forskning visar att motivation är betydelsefullt för elevers inlärningsprocess och skolresultat. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna underesökning att undersöka vilka orsaker som finns till bristande motivation hos eleverna i samband med modersmålsundervisningen samt vad lärare kan göra för att höja elevernas motivation i deltagandet av modrsmålsundervisningen. Denna kvalitativa studie utgår från sju intervjuer. Tre intervjuer av modersmålslärare och sju intervjuer med elever i högstadiet. Ur intervjuerna med lärare och elever framkom att de faktorer som påverkade elevens motivation var klassrumsklimat, schemat, relationer till omgivningen, gruppindelning och samarbetet mellan modersmålsläraren med övriga lärare inom andra skolämne., Research has shown that motivation is of great importance for the individual student's learning process and school results. The purpose of the degree project is to investigate the causes of lack of motivation in students who participate in mother tongue teaching and what teachers can do to stimulate this lack of motivation. In a qualitative study, a number of interviews were conducted. On the one hand, three mother tongue teachers in the subjects Arabic, Dari and Polish were interviewed, and on the other hand students from year 6 to year 9. The interviews asked questions about what perceptions students have about their mother tongue, what teachers can do about lack of motivation and what framework factors effect teachers' attitudes. To learn the mother tongue. The results showed that students lack of motivation was due to various factors, including lack of time, work environment, less inclusion of the mother tongue subject, mother tongue teachers relätionship to teachers in other school subject. The conclusion we reached showed the mother tongue subject's role in the diversity ofh the school community, by strengthening the student's identity and personality, and we found som tips on measures for lack of motivation among students and teachers for the subject's mother tongue.

Modersmålsundervisningen har länge haft en marginaliserad roll i den svenska skolan trots att tvåspråkig undervisning enligt forskningen har positiva effekter på barns utveckling i båda språken såväl som på skolprestationerna som helhet. Speciellt gäller detta samband för läsförståelse. Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse kring hur en mindre grupp lärare resonerar kring valet av arbetsmetoder och material samt vilka utmaningar de möter. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sju lärare och materialet har analyserats utifrån tidigare forskning samt Vygotskijs sociokulturella teori.Lärarna i studien använder lässtrategier och transpråkande i högre utsträckning än vad tidigare forskning visar men elevernas förkunskaper begränsar i många fall lärarnas möjligheter att följa kursplanen. Vad gäller material väljer lärarna efter tre kriterier; det ska fånga elevernas intresse, vara på en lagom svårighetsnivå samt vara i linje med skolans styrdokument. Att hitta lämpligt material är en av lärarnas största utmaningar tillsammans med heterogena undervisningsgrupper, otillräckliga förkunskaper hos eleverna samt begränsad undervisningstid. Uppsatsen väcker frågan om kursplanen och kunskapskraven är rimliga givet de förutsättningar som råder.Lärarna delar till viss del Vygotskijs syn på lärande. Detta märks framförallt i hur de väljer material med elevernas intresse i fokus samt den betydelse de anser att en elevs hemmiljö har för dess möjligheter att uppnå kunskapskraven.

This study emerged from the abrupt shift to online distance teaching due to the Covid-19 pandemic and reports of Mother Tongue Instruction (MTI) in Sweden, where online distance teaching was initially introduced in MTI only. In Sweden, MTI is offered to students whose parents/caregivers speak languages other than Swedish on a daily basis in the home. The focus is on how agentive space, as a body–space relationship, was created by students in a 9th grade class (ages 15–16 years) studying English MTI, in relation to both space and educational discourse. Despite the prescribed online distance teaching, many of the students collaboratively chose to assemble in a physical classroom without a supervisor on site. How the students created a new learning frame through their actions is discussed on the basis of video-recorded lessons, and two students’ reflective follow-up talks. In this new – and in many respects difficult – learning space, educational discourse and educational ground rules were upheld through collaborative agency, which also facilitated expressions of identity and emotional space among the students. It is worth exploring further how schools can more efficiently draw on students’ agency for language learning in similar and different contexts.

Studien syftar till att utforska några lärares syn på användningen av skönlitteratur som didaktiskt verktyg i modersmålsundervisning. Syftet med modersmålsundervisning är enligt Skolverket att elever ska ges möjlighet att utveckla sin identitet och sitt språk, men också skapa en djupare förståelse för sin omvärld. Studiens teoretiska grund består av Langers teori om läsande och språkutveckling där de fem olika faserna beskriver elevers olika föreställningsvärldar i läsprocessen samt Rosenblatts perspektiv om att läsning av skönlitteratur skapar ett kulturellt sammanhang och berikar verklighetsuppfattning. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sammanlagt sex erfarna modersmålslärare i grundskolan som är verksamma i Malmö och Växjö. Studiens resultat visar att lärarna i studien använder sig av boksamtal, högläsning och återberättande av texter när de arbetar med skönlitteratur i modersmålsundervisning. Deltagarna anser att skönlitteratur är en viktig komponent för språkutveckling och att den ger goda resultat om rätt förutsättningar ges till såväl läraren som eleverna i modersmålsundervisningen. Det framgick även att lärarens roll vid läsning av skönlitteratur är viktig för elevernas utveckling av tolkande läsning och i sin tur av språket.

Syftet med den här studien har varit att undersöka de praktiska svårigheterna som modersmålslärare möter i sin undervisning i grundskolan och gymnasiet när det gäller undervisning i modersmålet arabiska. I studien har jag utgått från följande frågeställningar: 1. Vilka utmaningar möter arabiska modersmålslärare i sin undervisning? 2. Hur kan modersmålsundervisningen utvecklas utifrån modersmålslärares perspektiv och erfarenhet? För att kunna besvara frågeställningarna har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex deltagare. De sex deltagarna arbetar som modersmålslärare i arabiska i olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet visar att modersmålslärare i arabiska möter en rad praktiska svårigheter där de bland annat nämner att de har brist på undervisningsmaterial som kan vara nödvändigt och nyttigt i undervisningsprocessen och att tillgången till digitala hjälpmedel är bristfällig. De beskriver också att modersmålslektionerna oftast börjar efter skoldagen och att elevgrupperna ofta är heterogena, vilket skapar ett problem i inlärningsprocessen. Alla dessa hinder påverkar elevernas utveckling och lärande negativt. De intervjuade lärarna har gett några förslag på hur situationen kan förbättras där de exempelvis föreslår att skolan ska erbjuda bättre lämpadeundervisningslokaler och att eleverna ska ges möjlighet att använda sina datorer under modersmålslektionerna. Om dessa två aspekter skulle uppfyllas hade lärarnas situation förbättrats avsevärt.

Modersmålsundervisningen i svenska skolor präglas av elever från olika årskurser och med vari-erande erfarenheter i modersmålet. Detta ställer krav på modersmålslärare att kunna hantera olika språknivåer som framträder i ett klassrum där elever med olika erfarenheter undervisas. Således är syftet med denna studie att undersöka och analysera hur lärare planerar för att stötta sina elever i ett klassrum där mångfald av språkliga erfarenheter råder såväl som hur olika språknivåer inverkar på upplägget av undervisningen. Utifrån det insamlade empiriska materialet ska praktiknära teoretiska sanningar formuleras med avsikten att vidga förståelsen kring hur modersmålslärares planerade stöttningsstrategier kan optimeras. Studien ämnar sig mer specifikt att undersöka den planerade stöttningen i modersmålslärares undervisning vilket genomförs med hjälp av en sociokulturell utgångspunkt samt utifrån Hammonds och Gibbons (2005) teoretiska modell om planerad språklig stöttning. För insamlingen av det empiriska materialet har kvalitativa undersökningsmetoder bestående av intervjuer, klassrumsobservationer och kompletterande reflektionssamtal genomförts med tre modersmålslärare. Resultaten visar att samtliga av lärarnas modersmålsundervisning är utformad på ett sätt som till en stor del är i linje med Hammonds och Gibbons (2005) stöttningsmodell på makronivå men med vissa avvikelser. Utifrån de generella teoretiska sanningar som har lyfts upp bör modersmålslärare göra sina elever kunskapsförtrogna med ämnesinnehållet, framför allt genom transspråkande. Samtidigt bör modersmålslärare intensifiera undervisningen och arbetsuppgifterna på ett sätt som korrelerar med elevernas utvecklingszoner och stöttningsbehov. Ytterligare bör modersmålslärare lägga vikt på att kontextualisera ämnesinnehållet i sin undervisning samt öppna upp för kamrat-stöttning. Således är det betydande att modersmålslärare har kännedom om hur sina elever lär sig för att lyckas med stöttningsarbetet i sin undervis

Studien handlar om modersmålselevers skrivande ur ett elevperspektiv. Syftet med detta examensarbete är att få ökad kunskap om modersmålselevers skrivande genom att undersöka de specifika svårigheter som eleverna kan möta när de skriver på modersmålet. Vi vill också undersöka hur elever själv uppfattar sina skrivförmågan för att skapa en djupare förståelse för metodval som främjar deras skrivförmåga samt kan motverka skrivsvårigheter i ämnet modersmål. Frågeställningarna som ska besvaras för att uppnå syftet är: Hur beskriver elever sin egen skrivförmåga? Vilka tekniker identifierar elever som förbättrar deras skrivförmåga? Vilka faktorer identifierar elever som försvårar deras skrivförmåga? Studien grundas i semistrukturerade intervjuer och har en kvalitativ ingång med en fenomenologisk metodansats. Vi har använt en intervjuguide vid intervjuerna som har spelats in, lyssnats igenom och transkriberats. Vi har analyserat studiens insamlade data av studien med hjälp av Ivaničs (2004) ramverk i Diskurser om att skriva och lära sig skriva. Detta ramverktyg är till för att användas som ett forskningsverktyg för att kunna skilja olika skrivdiskurser åt. Resultatet av vår undersökning är uppdelat i tre olika delar: elevers egen uppfattning om skrivande, studietekniker som främjar elevernas skrivande samt skrivande och undervisning. Vidare upptäckte vi att eleverna uppfattade det självvalda innehållet i skrivandet som lustfyllt, vilket i sin tur ökade deras motivation för skrivuppgifter. Däremot fanns det några elever som var missnöjda med modersmålsundervisningens upplägg i skolan. Eleverna uttryckte att en timmes modersmålsundervisning per vecka var inte tillräckligt, och att heterogena klasser hindrar dem från att ha en bra interaktion och ett bra samarbete i klassen.

Vi har i denna kunskapsöversikt sammanställt och analyserat ett tiotal vetenskapliga studier för att försöka kartlägga ett eventuellt samband mellan ungdomars litteracitet och TV-tittande samt datorspelande. Dessa aktiviteter har blivit vanligare de senaste åren medan läxläsning och läsning av skönlitteratur har blivit mer ovanligt. Att många ungdomar prioriterar på detta vis kan vara värdefullt för lärare att reflektera över, eftersom elevers intressen och identiteter bör inkluderas i undervisning. Datorspelande och TV-tittande visade sig ha liten direkt inverkan på ungdomars litteracitet överlag; de kunskaper som forskarna kunde se påverkas är ordförråd, ordförståelse och läsförståelse. Andra faktorer visade sig emellertid påverka mer, till exempel datorspelens och TV-programmens innehåll samt konsumentens socioekonomiska status och kön. Resultatet indikerar att barns och ungas fritid måste sammanlänkas med skolans praktiker och innehåll för att lärande ska möjliggöras. Lärare behöver skapa meningsfulla sammanhang och konversationer som relaterar till ungdomars intressen och identiteter.