Search

Även om den internationella arenan har sett en god utveckling när det gäller att skydda mänskliga rättigheter och inte kränka dem, har vissa länders regeringar, som Turkiet, ignorerat sina löften inför FN att skydda mänskliga rättigheter och inte kränka dem, även om Turkiet var ett av de första länder under det senaste århundradet att ratificera FN:s stadga för att skydda mänskliga rättigheter. Men enligt internationella organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter är Turkiet ett av de länder där mänskliga rättigheter har minskat de senaste åren, särskilt efter kuppen 2016. Bevis visar att den turkiska regeringen har begått våldsamma kränkningar mot aktivister, politiker, civila och fria medier. Därför kommer uppsatsen att belysa en av minoriteterna i Turkiet, den kurdiska minoriteten, och de kränkningar de utsatts för. Uppsatsen kommer också att ta upp nedgången i kvinnors minskade rättigheter och det våld som turkiska kvinnor utsätts för idag till följd av Turkiets utträde ur Istanbul Fördraget. Uppsatsen kommer utifrån teorier att analysera kränkningar av mänskliga rättigheter. Vidare kommer analyseras regeringssystemet i Turkiet. Den turkiska regeringen är en autokratisk regim och det är därför den kurdiska minoritetens rättigheter kränks, och även kvinnors rättigheter minskade och de utsattes för kränkningar som ett resultat av turkisk politik. Denna studie genomfördes också genom en fallstudie och analytisk ram eftersom detta tillvägagångssätt var lämpligt för att få en djupare förståelse av situationen för kränkningar av mänskliga rättigheter i Turkiet.

This paper examines the perception of Roma and Travelers in Swedish society between 1888 and 1904, including the use of terms "Zigenare" (Gypsy) and "Tattare" (Tinker). It explores notions of race, ethnicity, and perceived exotism. The study focuses on two newspapers, "Arbetet" and "Sydsvenska Dagbladet Snällposten," revealing that the groups referred to as "Zigenare" and "Tattare" were seen as distinct yet sharing some traits, notably a nomadic lifestyle. The findings show that both Roma and Travelers were racialized, with the Roma experiencing more extensive racialization. Additionally the paper demonstrates that, throughout the period, the terms "Tattare" and "Zigenare" remained separate, referring to two separate groups ascribed with different attributes., Denna uppsats undersöker synen på romer och resande i det svenska samhället mellan åren 1888 och 1904. Även användningen av begreppen zigenare och tattare undersöks i uppsatsen. Föreställningar om ras, etnicitet och upplevd exotism utgör uppsatsens centrala undersökningsområden. Uppsatsen undersöker tidningarna Arbetet och Sydsvenska Dagbladet Snällposten. Uppsatsens resultat visar att grupperna som benämndes zigenare och tattare sågs som skilda grupper med vissa gemensamma drag. Gemensamt var att båda grupperna upplevdes ha en kringvandrande livsstil. Vidare visar resultaten att både romer och resande rasifierades men att romer rasifierades i en mycket större utsträckning. Uppsatsens resultat visar även att begreppen tattare och zigenare under hela undersökningens period var åtskilda och syftade på två olika grupper som tillskrevs olika attribut.

With a postmodern archival perspective and Cooks four archival paradigms in mind, the purpose of this case study is to examine the Jewish Congregation in Stockholm’s needs and use of their own archives and what their thoughts are about preservation. The purpose is also to examine the content of the archive deposited by the congregation at the National Archives, and how the content can relate to the concepts of power, memory and identity. The source material consists of interviews and two writings relating to the archival investigation Härifrån till evigheten carried out in 2019. The source material also consists of the archival inventory list and its descriptions of the content in the deposited archive. The methods used in this study are a qualitative interview method and a qualitative content analysis. The findings show that the congregation archives, both the deposited and the local archive, are used by the congregation to carry out tasks within the congregation´s various work areas. A problem and an area of needed development related to the use of the archives is the need for digitization of archival materials. A problem that is also addressed in the archival investigation. Concerning thoughts of preservation, the result shows that the congregation need more resources to ensure the preservation of the future memories that the archives represent. There is however a will and awareness among those who work within the congregation that the archives that the congregation is now creating through their work should be preserved in the right way. The analysis of the content in the deposited archive shows that the historic memories that the scientists produce by using the archive in their scientific work, can be affected by the values of the congregation since they are controlling the access to the archive. Furthermore, the content of the archive contains memories created from the work of the congregation and the memories created by Jewish private individuals and organiz

The study seeks to get an understanding of how, in which context and why depictions of aminority group are constructed, communicated, and manifested in the daily press by examining how the Swedish region Torne Valley was represented in the daily press during 1900–1909. Furthermore, the ambition with the study is also to highlight if and how the minority group is created in relation to the majority group. This was conducted by answering when and how the Tornedalians and the Torne Valley as a geographical as well associocultural environment was described in the media at the time and why they were represented in that way. Additionally, the study adopts an outsider-approach to examine the concepts as exonyms (formulated by others). This was carried out through a qualitative discourse analysis of over 200 unique texts from three Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning and Göteborgs Aftonblad, which was supplemented by a brief quantitative analysis. The latter, to determine when the concept of Torne Valley and the Tornedalian minority group became known in the daily press. In the study, the second half of the 19th century is categorized as an introductory phase. This is followed by an establishment phase under 1900–1909, with a peak during the beginning of the 20th century. The establishment phase is not only when the concept was used more frequently but rather when the concept gained more attention in the press and entered the public arena. The results show that the Torne Valley mainly was brought to the light related to three overarching subjects – the folk high school in Matarengi, the year of famine between1902–1903 and the railway issue. This is extended to several discourses which are the exotic landscapes, the land of the future left behind, the dichotomy between Swedes and Finns, the cultural- and civilization project and the nation-building process. The study also shows that the depictions seamlessly are interwoven with commu

Denna studie hade till syfte att med en narrativ analysmetod studera interaktionen mellan hiphop-rapparen Petter och Stockholm City. De specifika frågorna som vi ville ha svar på i den här studien var hur Petter beskriver Stockholm som plats och som social struktur, hur hans inställning är till staden, hur detta påverkar individens livsstil och identitet, hur Petter beskriver sin relation till staden och hur detta kan förklaras genom tidigare forskning, vilka konsekvenser som Petter ser Stockholm har för honom och för andra som bor i den staden när det gäller etnicitet och sociospatiala faktorer. Metoden som användes i denna studie var en narrativ analys av 5 raptexter av Petter. Texterna analyserades och indelades i teman i enlighet med det som kallas tematisk analys, som är en form av narrativ analys. Resultaten visar att Petter beskriver Stockholm som en plats han älskar men också kritiserar hårt. Stadens sociala struktur beskrivs ur ett marxistiskt perspektiv. Denna studie visar också att Petter beskriver Stockholm som en plats som har sina fula och vackra sidor. Hans inställning till staden är ett slags hat-kärleksförhållande. Petter identifierar sig mycket med staden och detta sätt att identifiera sig med den lokala storstaden man bor i förklaras i teorin om urbanism, så resultaten backas upp av tidigare forskning. Resultaten visar också att Petter ser Stockholm som en plats som får människor att bete sig på vissa sätt, till exempel att göra människor materialistiska. Resultaten kopplades till teorin om urbanism och diskuterades. En intressant notering är att Petter inte till hundra procent faller i linje med förklaringen av urbanismteorin genom att han inte lägger någon större vikt, om alls, vid etnicitet eller sociospatiala faktorer. Han har mer av ett marxistiskt klassperspektiv, åtminstone i dessa 5 raptextlåtar som analyserades i denna studie., This study had the purpose of studying, with a narrative analysis method, the interaction between the hiphop-rapper artist Petter and Stockholm City. The specific questions that we wanted answered in this study was how Petter describes Stockholm as a place and as a social structure, how his attitude is towards the city, how this effects the individual`s lifestyle and identity, how Petter describes his relationship with the city and how this can be explained through earlier research, what consequences Petter sees Stockholm has for him and for others who live in that city when it comes to ethnicity and sociospatial factors. The method used in this study was a narrative analysis of 5 rap texts of Petter. The texts were analyzed and divided into themes in accordance with what is called thematic analysis, which is a form of narrative analysis. The results show that Petter describes Stockholm as a place he loves but also heavily criticize. The social structure of the city is described from a Marxist perspective. This study also shows that Petter describes Stockholm as place that has it´s ugly and beautiful sides. His attitude towards the city is a kind of a love-hate relationship. Petter very much identifies with the city and this way of identifying with the local big city you live in is explained in the theory of urbanism, so the results are backed by earlier research. The results also show that Petter sees Stockholm as a place that makes people behave in certain ways, for example making people materialistic. The results were linked to the theory of urbanism and discussed. An interesting note is that Petter don´t onehundred percent fall in line with the explanation provided by the theory of urbanismin that he doesn’t put much emphasis, if at all, on etnicity or sociospatial factors. He has more of a Marxist class perspective, at least in these 5 rap text songs that were analyzed in this study.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hinder och möjligheter kvinnliga chefer i mansdominerade branscher upplever i sin karriär. För att analysera de olika hindren och möjligheterna användes Kanters (1977) teori om kön som minoritet samt Ackers (1990) teori om den könade organisationen. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med nio kvinnliga chefer i mansdominerade branscher vilka valdes utifrån SCBs statistik från 2022. Resultatet visar att kvinnliga chefer huvudsakligen ställs inför informella hinder trots att formella möjligheter finns för kvinnor att bli chefer. De hinder kvinnorna beskriver är att anpassa sig till den rådande kulturen, att möta motstånd från manliga kollegor samt att möta höga krav på prestation. Intervjuerna analyserades med hjälp av transkribering, kodning och tematisk analys., The purpose of this study was to investigate the obstacles and opportunities that women encounter throughout their professional pursuits in male-dominated fields. To scrutinize the various obstacles and opportunities, we used Kanter’s (1977) minority gender theory and Acker’s (1990) theory about gendered organizations. The data collection was carried out through semi-structured interviews with nine female managers in different male-dominated industries, chosen based on statistics from the Swedish Statistic Bureau which concluded the most male-dominated fields. To analyze the data we used transcription, coding and thematic analysis. The results show that females making careers primarily encounter informal obstacles although have formal possibilities to become managers. The different types of challenges identified by the interviewed women included adapting to the culture, resistance from male colleagues, and high expectations. The interviews were analyzed using transcription, coding and thematic analysis.

The study aimed to investigate how power and powerlessness are created and portrayed in Ann-Helén Laestadius novel Stöld (2022) and what didactive implications the novel has for teaching at a high school level. Based on an intersectional perspective, it was analyzed when the axes of power gender, class ethnicity and age co-vary where power versus powerlessness occurs. For the analysis, the thoughts, acting and actions of three female and three male characters were studied. On an overall level, the analysis shows that Sámi as a minority group is powerless in relation to the majority society because of the historical context. On an individual level, the power perspective shifted depending on the characters age, gender or ethnicity. From a didactive perspective, the novel Stöld is relevant for teaching in upper secondary school partly based on the discourse they are in, and partly based on the possibility of applying several parts of the course syllabus with Stöld as a starting point.

Denna kandidatuppsats fokuserar på manliga sjuksköterskor på den svenska arbetsmarknaden. Sjuksköterskeyrket är kraftigt könssegregerat och andelen män uppgår till cirka 10 procent. Detta utgör ett problem då yrket är i behov av arbetskraft och att rekrytera från båda könen ökar möjligheten att tillgodose behovet av arbetskraft. Det finns betydligt mer forskning om kvinnor i mansdominerade yrken än forskning om män i kvinnodominerade yrken, samt relativt få studier genomförda i Sverige inom området. Med det som bakgrund är syftet med kandidatuppsatsen att ur ett genusperspektiv få en större förståelse för manliga sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke, samt hur könsnormer konstruerar yrkesvalet. Studien har utgått från en kvalitativ metod och tillvägagångssättet har inspirerats av empirisk fenomenologi. Åtta semistrukturerade intervjuer med manliga sjuksköterskor har genomförts och analyserats genom tematisk analys. Den teoretiska referensramen består av genusteorier samt teorier om minoritetsgrupper. Vidare presenteras tidigare forskning relaterad till studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att manliga sjuksköterskor upplever övervägande fördelar i sin minoritetssituation men även att de bemöter stereotypa uppfattningar med koppling till deras kön och yrkesroll. Vidare visar studien att vanliga motiv till att männen valde sjuksköterskeyrket är den sociala aspekten med yrket, en vilja att hjälpa andra samt att en betydande faktor bakom yrkesvalet är att ha fått en inblick i yrket genom exempelvis arbete inom omsorgen då yrket ofta framställs ur en negativ synvinkel. Resultatet samt statistik visar att det är en könssegregering inom yrket där män i stor utsträckning följer den manliga normen inom sjuksköterskeyrket genom att vidareutbilda sig till ambulanssjuksköterska. Den teoretiska referensramen och genusperspektivet har underlättat vid tolkning av studiens resultat och bidragit till förståelse kring vikten av, This bachelor's thesis focuses on male nurses on the Swedish labour market. The nursing profession is gender-segregated and approximately 10 percent of the workforce consists of men. This is a problem since the profession is in need of labour and recruiting both men and women would make it easier to meet the labour demands. There is significantly more research on women in male-dominated professions compared to research on men in female-dominated professions, and relatively few studies have been conducted in Sweden in this field of research. Therefore the aim of this study is to gain a greater understanding from a gender perspective of male nurses experiences of working in a female-dominated profession, as well as how gender norms construct the choice of profession. The study has a qualitative approach and is inspired by empirical phenomenology. Eight semi-structured interviews with male nurses have been done and analysed through thematic analysis. The theoretical framework is based on gender theories and theories related to minority groups. The study also presents previous research relevant to the purpose and research questions of this study. The study reveals that male nurses primarily experience advantages in their minority situation, but also how they encounter stereotypical perceptions related to their gender and professional role. The study demonstrates that common motivations for men choosing the nursing profession include the social aspect of the job, a desire to help others, and gaining insight into the profession for example through work in caregiving professions, as the profession is often presented from a negative point of view. The results indicate a segregation within the profession, where men tend to follow the masculine norm in the nursing profession by becoming ambulance nurses. The theoretical framework and gender perspective contribute to a greater understanding of the findings in this study and the importance of being aware of how the social statu

2023-10-12

Denne afhandling har til formål at undersøge, hvordan storayatollah Ali al-Sistani (den øverste religiøse autoritet for verdens shia-muslimer) og sunnimuslimske sheik Yusuf al-Qaradawi (den tidligere præsident for Det Europæiske Råd for Fatwa og Forskning) behandler emnerne samfundsrelationer- og transaktioner, samt muslimers ophold og borgerskab i Europa, i deres respektive fatwa-samlinger om genren fiqh al-aqalliyyāt (islamisk jura til muslimske minoriteter). Jeg anvendte den komparative metode til min fatwaanalyse ved at fokusere på følgende tre dimensioner af fatwa: spørgsmålet, svaret eller fortolkningen og begrundelsen. Disse dimensioner hjalp med at identificere lighedstrække og forskelle i tilgangen til, hvordan Sistani og Qaradawi håndterede de udvalgte emner og strukturerede deres respektive fatwaer. Afhandlingen argumenterer for, at lighedstrækkene i Sistanis og Qaradawis behandling af de udvalgte emner gennem deres fatwaer for det meste er koncentreret om de to fatwadimensioner – spørgsmålet og svaret eller fortolkningen, mens deres forskelle er metodiske, koncentreret om den tredje fatwadimension – begrundelsen. Hovedresultaterne i afhandlingen omfatter, at begge retslærde Sistani og Qaradawi lovligt tillader og legitimerer muslimske minoriteters aktive deltagelse i ikke-muslimske europæiske samfund både socialt, økonomisk, politisk og juridisk. Muslimer er forpligtet til at overholde love og regler i de lande, hvor de bor i, dog ikke på bekostning af deres egen eller deres børns muslimske identitet. Endelig har dette speciale bidraget til at præsentere en ny empirisk viden om genren fiqh al-aqalliyyāt som den første af slagsen på dansk. Derfor er det, det første akademiske bidrag til det danske forskningslandskab om genren fiqh al-aqalliyyāt og det første europæiske akademiske bidrag med en komparativ analyse af genren fiqh al-aqalliyyāt i shia- og sunnijura., This thesis aims to investigate how Grand Ayatollah Ali al-Sistani (the Supreme Religious Authority of World's Shia Muslims) and Sunni Sheikh Yusuf al-Qaradawi (the former President of the European Council for Fatwa and Research) treat the topics of Muslim relations and transactions as they take part in European communities, as well as the residence and citizenship of Muslims in non-Muslim, European countries. The Fatwas selected for the analysis were from al-Sistani´s and al-Qaradawi´s collection of Fatwas concerning the genre Fiqh al-Aqalliyyāt (jurisprudence for Muslim minorities). I applied the comparative method for my Fatwa analysis by focusing on the following three dimensions of Fatwa: the question, the answer or interpretation, and the justification. These dimensions helped to identify similarities and differences in the approach of how al-Sistani and al-Qaradawi handled the Fatwas. The thesis argues that the similarities between the Fatwa approach of al-Sistani and al-Qaradawi are mostly concentrated on the two dimensions– the question and the answer or interpretation, while their differences are methodical, concentrated on the third dimension– the justification. The main results presented in the thesis include that both scholars al-Sistani and al-Qaradawi legally allow and legitimize the active participation of Muslim minorities in non-Muslim European communities both socially, economically, politically, and legally. Muslims are obliged to abide by the laws and regulations of the countries where they reside, however, not at the expense of their own or their children's Muslim identity. Finally, this thesis has contributed to presenting a new empirical knowledge of the genre Fiqh al-Aqalliyyāt as the first of its kind in Danish research as well as language. The thesis is also the first European academic contribution with a comparative analysis of the genre Fiqh al-Aqalliyyāt within Shia and Sunni jurisprudence.

Tidigare forskning visar att byggbranschen är en av världens mest mansdominerade branscher där jämställdhet är svår att uppnå. Denna studie är en kandidatuppsats på Personal och arbetslivsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Studien syftar till att utifrån ett genusperspektiv analysera mäns och kvinnors erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad byggbransch. Vi vill med denna studie framföra både mäns och kvinnors perspektiv av att arbeta i en bransch som enligt tidigare forskning upplevs som tuff där machokultur förekommer. Det finns en hel del forskning som beskriver kvinnors perspektiv utifrån normer och genus i byggbranschen, men inte lika omfattande forskning om männens upplevelser kring detta. De huvudområden som omfattar studien är arbetsmiljö, jämställdhet, sociala relationer samt genusnormer. Åtta respondenter, fyra kvinnor och fyra män från olika byggföretag har genom en kvalitativ forskningsmetod intervjuats. Respondenterna har medverkat i semistrukturerade intervjuer genom fysiska och digitala möten. Svaren har sedan sammanställts, tematiserats och analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att både män och kvinnor välkomnar en jämställd byggbransch som genom utbildning, generationsskiften, medvetenhet samt arbetsmiljöarbete succesivt förväntas öka den kvinnliga arbetskraften i den svenska byggbranschen., Previous research shows that the construction industry is one of the world's most male-dominated industries where gender equality is difficult to achieve. This study is a bachelor ́s thesis in the program Personnel and work at Dalarna University and the study aims to analyze men's and women's experience of working in a male-dominated construction industry from a gender perspective. With this study, we want to present both men's and women's perspectives of working in an industry that according to previous research is perceived as tough where macho culture occurs. There is a lot of research that describes women's perspectives based on norms and gender in the construction industry, but not as extensive research on men's experiences around this. The main areas that include the study are work environment, gender equality, social relations, and gender norms. Eight respondents, four women and four men from different construction companies have been interviewed through a qualitative research method. The respondents have participated in semi-structured interviews through physical and digital meetings. The answers have then been compiled, thematized and analyzed with the help of a thematic analysis. The results show that both men and women welcome an equal construction industry which, through education, generational shifts, awareness, and work environment management, is gradually expected to increase the female workforce in the Swedish construction industry.

This essay deals with recurring grotesque motifs in Mikael Niemi’s novels Kyrkdjävulen, Populärmusik från Vittula (Popular Music from Vittula), Fallvatten and Koka björn (To Cook a Bear). It aims to widen the academic understanding of Niemi’s works by focusing on their aesthetics in relation to previous studies, which have mostly been concerned with placing Niemi in a context of Tornedalian minority literature. With the grotesque defined as monstrous and boundary breaking imagery that challenges common rational, ideological or moral world views, this study shows that these motifs can both strengthen, nuance and undermine postcolonial interpretations of the novels.Through Mikhail Bakhtin’s theory of the grotesque, emphasis is placed on the subversive and utopian aspects of the grotesque motifs. With the use of Sigmund Freud’s term the uncanny (das unheimliche) and Julia Kristeva’s term the abject, psychological and emotional aspects of the selected motifs are drawn to the surface. And, by turning to Sara Ahmed’s thoughts on emotions and performativity, the function of disgust in said motifs is examined. The grotesque motifs in question are: the degradation of the mouth, the lower animals, the boy with the knife, the witch mother, and the androgyne. The first part of the analysis shows that in Niemi’sworks the mouth is associated with storytelling, power, agency and the subject’s ability to both knowand express himself, but also to take the world into himself and be changed by it. The mouth is often degraded, which in a carnivalesque manner results in a linguistic revival. The second part of the analysis argues that lower animals, such as rats, reptiles and bat-like devil spawn, are symbols of the abject – that which man must cast out in order to exist. The motifs of the rats and devils are associated with themes of language, identity and writing, but also allude to a threatening feminine principle. In the third part of the analysis, the motifs of the boy with the kni

Political tolerance is defined as the willingness to tolerate political ideas, actions, or practices of others that one disapproves of or finds objectionable. Tolerance is considered an indispensable democratic virtue. Contemporary debate in liberal, pluralistic societies covers a variety of controversies regarding tolerance as a concept, its exact meaning as well as its practical boundaries. Other factors such as different perceived threats by the majority group lower tolerance towards minority groups even in democratically stable countries. Sweden as a state rest on a strong liberal democratic foundation with emphasis on individual freedom and dignity as well as to the idea of political equality. Meanwhile, Sweden is confronted with increasing intolerant attitudes and public expressions of intolerance towards immigrants as well as other minority groups. Another consequence is hesitation among citizens to publicly express their opinions and a sense of self-censorship. Thus, the state fails to guarantee all individuals their equal right to political freedom and self-determination. Although previous research has recognized the challenge of balancing political tolerance with other democratic values such as equality and autonomy, no such study has yet been conducted. This thesis is a contribution to the field of research. The aim is to empirically study how tolerance is expressed from a liberal democratic perspective on freedom of expression and thought towards three minority groups in Sweden: Jews, the Saami people, and Muslims. Applying a qualitative, comparative method, the thesis analyses how tolerance is expressed in media based on three liberal democratic core values: participation, autonomy, and equality. The chosen method provides a deeper understanding of how toleration is expressed towards each minority group. It also shows how the minority groups equal right to freedom of expression and thought is perceived. The results show that each minority group provide

Sverige är ett av de länder i världen som erbjuder störst skydd av HBTQI+-personers rättigheter. Detta skydd utgår bland annat från de mänskliga rättigheterna och den svenska diskrimineringslagstiftningen. Det är förvaltningens uppgift att se till att diskrimineringslagstiftningen upprätthålls i det svenska samhället. Utifall att själva förvaltningen skulle frångå en lag skulle dess verkan i samhället undermineras, både genom att förvaltningen inte utför sin uppgift och eftersom den fungerar som ett exempel på hur svensk lag bör implementeras. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka huruvida indikationer finns på att det i den svenska förvaltningen förekommer diskriminering av HBTQI+-personer. Vidare vill uppsatsen även finna indikationer på hur denna eventuella diskriminering i så fall ser ut, då HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter tas i beaktande. Dessa syften ämnas uppfyllas genom en fallstudie av den svenska Kriminalvården utifrån principen mest trolig att finna diskriminering av HBTQI+-personer. För att besvara frågeställningarna genomförs en intervjustudie. Materialet från denna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och en analysram byggd utifrån begreppet diskriminering, såsom det beskrivs i svensk lag. En av de tydligaste slutsatserna som kommit av analysen är att indikationer finns på att diskriminering av HBTQI+-personer existerar inom Kriminalvården, och därmed i den svenska förvaltningen. I slutsatserna beskrivs även indikationer på hur denna diskriminering ser ut i relation till HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter.

This is a qualitative interview study that examines the life of young Jewish women in Sweden. The purpose of this essay is to investigate what parts of the Jewish tradition that the young women has chosen to maintain in their lives as well as to investigate the relationship between the Jewish girls and their non-Jewish environment. Material was collected with the help ofeighth semi-structured interviews and used to further be discussed and analyzed alongside previous research and chosen theoretical aspects. According to the result, a Jewish community in terms of family, friends or assemblies is crucial for the Jews’ ability to maintain their culture. In their very own community, the young women celebrate several Jewish holidays and create a strong bond to Israel. The religious aspect of Judaism has none or very little impact on the girls’ lives. This can be explained by their secularized environment and the fact the Judaism is more than just a religion. It is an ethnic group that shares history where the young women see themselves as a part of this collective. Furthermore, their relationship with their non-Jewish surroundings turns out to be quite uncomplicated even though they all have experienced antisemitism to a varying degree. The conclusion from this study is that even though the girls are not religious at all and despite their concerns related to being Jewish, the young women are very proud of their heritage and want to pass it on to future generations.

Syftet med denna studie var att få kunskap om hur förskollärare uttrycker att de upplever arbetet med att uppfylla de mål och riktlinjer förskolans läroplan anger om barn från minoritetsgruppers rätt till språk och kultur. Arbetet är uppbyggt genom en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor ställda till sex förskollärare verksamma i samiska förvaltningskommuner samt en samisk samordnare verksam i en förvaltningskommun. Det insamlade materialet är tematiskt kodat och analyserat. Studiens resultat grundar sig i förskollärares upplevelse och visar på hur olika förskollärare i kommuner i det samiska förvaltningsområdet arbetar för att uppfylla läroplansmålen. Resultatet visar också att varje förskollärare upplever läroplanens uppdrag som viktigt. Studien visar också på att förskollärarna upplever utmaningar i form av brist på material, kunskap, eget språk, tid samt stöd och kunskap från ledning och organisation. En slutsats för studien är att förskollärarna upplever uppdraget som viktigt men också utmanande. Ytterligare en slutsats i studien är att bristen på samisktalande förskollärare är stor och att en utveckling av material och handledning vore av vikt., Betyg i Ladok 230116.

Tornedalingar är en svensk minoritet från Tornedalen som ligger i norra Sverige. Under historien har minoriteten utsatts för en assimileringspolitik för att försvenska tornedalingar. Detta har framförallt påverkat användningen av deras språk, meänkieli. Som resultat av deras kamp för sina rättigheter till sitt eget språk och kultur ska samhället nu följa lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, som innefattar alla Sveriges minoriteter. Lagen innefattar bland annat att synliggöra minoriteten i samhället, vilket en som landskapsarkitekt kan göra. Detta genom att utforma konstnärlig gestaltning och koppla det till historien och kulturen på platsen, vilket kan hjälpa med att synliggöra minoriteten i samhället. "Intresset för stadens historiska och kulturella kvaliteter ökar. Det finns därför ett växande behov av planering och förvaltning som lyfter kulturarvets positiva möjligheter för utvecklingen av städer och platser.” (Riksantikvaren 2009:3) Övertorneå kommun har nyligen startat en satsning på konst utomhus och syftet med undersökningen är att undersöka hur den konsten är platsanknuten för att synliggöra tornedalingar i det offentliga rummet. För att undersöka hur konsten i Övertorneå kommun har platsanknutit sina konstverk så utförs en kulturmiljöanalys, så kallad DIVE-analys, och en platsanalys samt en intervju med Övertorneå kommun. Vissa av konstverken är väl anknutna till minoriteten men har blivit malplacerade och det har lett till en missuppfattning av konstverken. Detta resulterade i ett konstaterande att kommunen behöver arbeta med platsanknytning i framtiden., Tornedalians are a Swedish national minority from Torne valley which is located in northern Sweden. During history, the minority has been subjected to an assimilation politics towards Swedishize Tornedalians. This has mainly affected the use of their language, meänkieli. As a result of their struggle for their rights to their own language and culture, society must now follow the law on national minorities and minority languages, which includes all of Sweden's minorities. The law includes, among other things, making the minority more visible in the society, which a landscape architect can do. This can be done by designing an artistic design and connecting it to the history and culture of the place. "Interest in the city's historical and cultural qualities is increasing. There is therefore a growing need for planning and management that highlights the cultural heritage's positive opportunities for the development of cities and places." (Riksantikvaren 2009:3) Övertorneå kommun has recently started an investment in art in the public space and the purpose of the study is to investigate how that art is connected to the place to make Tornedalians visible in the public space. To investigate how art in Övertorneå kommun has linked its works of art to a site, a cultural environment analysis, so-called DIVE analysis, and a site analysis as well as an interview with Övertorneå kommun are performed. Some of the works of art are well connected to the minority but have been misplaced and this has led to a misconception of the artworks. This resulted in a statement that the municipality needs to work with site connection in the future.

This thesis examines how perceived discrimination in the Danish labour market affect non- western ethnic minority women’s sense of citizenship. Because, the majority of existing studies focus on the effects of perceived discrimination on internalized negative evaluations and self- esteem, there is limited evidence on how perceived discrimination affects the sense of citizenship. In this case study, we conduct nine semi-structured in-depth interviews with non- western ethnic minority women with different educational and ethnic backgrounds. Using traditional theories of discrimination, Per Mouritsen’s dimensions of citizenship, social identity theory, social integration theory and Axel Honneth’s theory of recognition, we find results that both confirm and differ from our five theoretically grounded expectations. The findings of this thesis show that the majority of the women perceive discrimination in the Danish labour market as a result of their religious and ethnic backgrounds. All the women are in various degrees aware of the possibility of perceived discrimination against either themselves and/or their self- reported ethnic-religious in-group. First, the perceived discrimination in the labour market affects the women’s sense of citizenship in a limited and temporary extent. Where the perceived discrimination in the labour market does not have an impact on the women’s political participation, we find a more significant, but temporary, negative impact on their feelings of recognition. This is due to subsequent positive experiences in the Danish labour market, such as employment in diverse and inclusive work environments. Furthermore, the women’s sense of belonging in the Danish society is characterized by an ambivalence in which they by default have a natural sense of belonging due to being either born/raised in Denmark and/or having Danish citizenship that they experience is being contested by the Danish society, media, and politicians. This ambivalenc

The study examines the recountings of the work of five librarians at four public libraries in smaller municipalities in southern Sweden with their assignment of national minorities. Reports have shown that there are shortcomings in many libraries with regard to the fulfillment of goals described in the Library Act’s writing about national minorities. The study aims to investigate what activities representatives of libraries recount they work with, how they reason about national minorities’ visibility in the library space and how they view the library’s minority policy role. The method used is semi-structured interviews. The material is analyzed thematically. The theory guiding the study is R. Audunson et. als theory of libraries as a meeting place and its ability to bridge gaps in society. In the librarians’ recountings it appears that they primarily work with libraries as being low intensive meeting places which includes collections, expositions and visibility in the library space. Some of them work with events that can be described as high intensive activities. The results of the study cautiously suggests that it may not be sufficient to solely serve as low intensive meeting places in same ways as before in order to break old traditions of not having prioritized national minorities in the past. The study contributes with descriptions of librairians’ experiences of and thoughts on the subject at a time when national minority policies are being raised and the results may provide insights on how additional incentives for public libraries can be designed.

Syftet med examensarbetet var att undersöka samer och samisk religion i relation till undervisningsämnet religionskunskap. Studien har undersökt läroplanernas utveckling, både från grundskolan och gymnasieskolan med fokus på samisk religion. Läromedel inom religionsämnet har dessutom granskats i relation till läroplanernas förändringar samt för varje undervisningsstadium. En enkätstudie har slutligen genomförts vilken ligger till grund för lärares framställning av samisk religion i undervisningsämnet utifrån Lgr 11 och Gy 11. Metoden som tillämpats i studien har varit en komparativ metod samt kvalitativ metod med kvantitativa inslag. Resultatet visar att samisk religion fått större plats i läroplanerna i relation till samhällsförändringar. Läroplanerna utgör den grund som läromedel utgår från, med andra ord struktureras läromedel utifrån läroplanernas innehåll liksom fokusområde. I samband med Lgr 11 och Gy 11 har samer med tillhörande religion fått större utrymme i läromedel. Trots detta visar studien att förhållandevis få läromedel behandlar samer och samisk religion i relation till andelen läromedel som granskats i examensarbetet. Resultatet visar att drygt hälften av lärarna som medverkat i studien undervisar om samer, detta trots att majoriteten av lärarna menar att tiden inte räcker till. Flertalet lärare anser det viktigt att belysa samer och samisk religion i undervisningen, lärarna önskar därför att lärarutbildningar i större utsträckning lyfter Sveriges nationella minoriteter. Majoriteten av lärarna menar däremot att de har tillräckliga kunskaper för att samer ska behandlas rättvist i undervisningen. Resultatet har skildrats i relation till ett diskursteoretiskt ramverk för att synliggöra maktstrukturerna gällande majoritetssamhälle och minoritetssamhälle., The purpose with this advanced professional degree was to research Sami populations with associated religion in relation to religious education. In addition, the study has researched the development of the national school curriculum from primary school and secondary school with focus on Sami religion. Development and changes in teaching materials in accordance with the development of the school curriculum and its various phases has also been examined. To conclude, a survey has laid the foundation for a study of teachers' own portrayal of Sami religion in RE for Lgr 11 and Gy 11 students. A Qualitative Comparative analysis methodology has been practiced in the study with some quantitative uses. The results of the study show the Sami religion has received a larger place in the national school curriculum in relation to societal changes. The school curriculum sets the foundation the school materials are based on, in other words the materials are structured on the basis of the curriculum and its focus area. In relation to Lgr 11 and Gy 11, Sami with associated religion has seen a significant place in teaching materials. Despite this, there are comparatively few teaching materials that cover Sami population with Sami religion in relation to the amount of researched materials. Results show about half of the teachers participating in the study include Sami population and history in their teachings, despite the majority of teachers stating that time spent is not enough. Many teachers state Sami studies are important in education and wish that teachers' education include Sami more frequently. However, the majority of teachers report that they have sufficient competence for Sami to be covered in their teachings. The result has been described in relation to discourse theoretical framework to cast light on the hierarchical structures concerning majority and minority society.

Kvinnor i skogsbranschen är i minoritet (Lidestav och Sjölander 2007), traditionellt sett har det alltid varit så (Lidestav 2011). Detta leder till att kvinnor anses som avvikande ifrån normen (Blomquist och Röding 2010). Problemet uppkommer redan vid utbildningarna, där andelen kvinnor som söker är få (Lidestav 2011). Även som chefer är kvinnor i minoritet inom skogsbranschen, så även på SCA Skog. Denna studie inriktas därför på att undersöka varför det är så, samt om något hindrar kvinnor att bli chef. Studien undersöker även vilken attityd kvinnor respektive män som är anställda på SCA Skog har till att arbeta mot en chefsposition. Studien är både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning med dels enkätfrågor till medarbetarna på SCA Skog, dels fem djupintervjuer med utvalda chefer som är kvinnor på SCA Skog. Resultatet visar att det är generellt få kvinnor i skogsbranschen, vilket leder till få chefer som är kvinnor. De kvinnor som är chefer är ofta på lägre chefsnivå. På denna nivå speglar andelen chefer andelen anställda kvinnor. På toppnivå speglar andelen chefer inte andelen anställda kvinnor, detta till följd av rådande strukturer och norm. Det största hindret för kvinnor att nå en chefsposition är att de är i minoritet samt anses som avvikande. Kvinnor anses behöva prestera bättre än män för att få samma respekt och anseende, på grund av att kvinnor avviker från normen. Män och kvinnor som grupper strävar lika efter en chefsposition. Resultatet visar tydligt att svaren är på individnivå. Därför är det viktigt att lyfta in fler aspekter än kön i ett jämställdhetsarbete., Women in the forest industry are in the minority (Lidestav and Sjolander 2007), traditionally it has always been that way (Lidestav 2011). This leads to women being considered deviating from the norm (Blomquist and Röding 2010). Problems arises already in the education, where the proportion of women is few (Lidestav 2011). As there are few managers who are women in the forest industry and at SCA Skog AB, the study focuses on examining why this is the case, and whether something prevents women from becoming managers. The study also examines the attitude female and men that are employed at SCA Skog AB have, to work towards a management position. The Study is a qualitative survey of both questionnaires to employees at SCA Skog AB, and five in-depth interviews with selected executives who are women at SCA Skog AB. The results indicate that the women generally are few in the forest industry, which leads to few managers who are women. The women who are managers are often at a lower managerial level, at this level the proportion of managers reflects the proportion of employed women. At the top level, the proportion of managers does not reflect the proportion of employed women, this is due to prevailing structures and norms. The biggest obstacle for women to reach a managerial position is that they are in the minority and are considered deviant. Women need to perform better than men to get the same respect and reputation because women deviate from the norm. Men and women as groups strive equally for a managerial position, the results clearly show that the answers are at the individual level. Therefore, it is important to highlight more aspects than gender in gender equality work.

In The Dynamics of Identity Negotiation in a Border Region: The Case of Georgian Azeri-Tukrs of Kvemo Kartli Karli-Jo T. Storm studies collective identities among Georgian Azeri-Turks in relation to officially propagated narratives of national identity in Georgia and Azerbaijan. Storm’s ambitious work offers us insights into the complexities of the social and spatial positions of minority populations in the post-Soviet nation building projects.

Syftet med studien var att undersöka männens upplevelse av att arbeta på en kvinnodominerad arbetsplats. Empiriinsamlingen har skett utifrån sex enskilda intervjuer med män som arbetar på förskola. De teoretiska utgångspunkterna har varit sociala genusmönster, könsprocesser i organisationer och minoriteter i organisationer, vilka har använts för att analysera det insamlade materialet. Materialet visade att de flesta av intervjupersonerna tyckte att kön har betydelse i förskolan, bland annat för att det inte förväntas att män ska arbeta i förskola. Intervjupersonerna upplevde de tre tendenser som kännetecknar minoriteter på arbetsplatser, synlighet, kontrast och assimilering. Männen upplever stereotypiska föreställningar om män i förskolan av de kvinnliga förskolpedagogerna, bland annat att de blir tilldelade specifika arbetsuppgifter och stereotypiska könsroller, som upprätthåller sociala genusmönster. Materialet visade även hur männen konstant tänker på hur de agerar med barnen i förskolan för att inte riskera att bli misstänkliggjord för sexuella övergrepp mot barn. Resultatet analyserades utifrån två huvudteman, genusmönster och konsekvenser samt erfarenheter av att vara i minoritet, som redogör männens upplevelse av att arbeta som minoritet på en kvinnodominerad arbetsplats. För vidare forskning hade det varit intresserat att gå ännu djupare i minoritetsproblematiken på både kvinno- och mansdominerade arbetsplatser., The aim of the study was to investigate men's experience of working in a women-dominated workplace. The collection of data has been based on six individual interviews with men who work in preschool. The theoretical starting points have been social gender patterns, gender processes in organizations and minorities in organizations, which have been used to analyze the material from the interviews. The material showed that most of the interviewees thought that gender is important in preschool, partly because men are not expected to work in preschool. The interviewees experienced the three tendencies that characterize minorities in the workplace: visibility, contrast and assimilation. The men experience stereotypical conceptions about men in preschool by the female preschool educators, among other things that they are assigned specific tasks and stereotypical gender roles, which maintain social gender patterns. The material also showed how the men constantly think about how they interact with the children in the preschool so as not to risk being suspected of sexual assault against children. The result was analyzed based on two main themes, gender patterns and consequences and experiences of being a minority, that describe the men's experience of working as a minority in a women-dominated workplace. For further research, it would have been interesting to go even deeper into the minority problem in both women and male-dominated workplaces.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnliga piloters erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad bransch. Speciellt intressant är kvinnornas upplevelser av hur könsnormer tar sig uttryck i en bransch som både är mansdominerad och maskulint kodad. För att besvara studiens syfte samlades materialet in via semistrukturerade telefonintervjuer med sju kvinnliga piloter. Det teoretiska ramverk studien använder sig av är Goffmans dramaturgiska perspektiv, doing gender samt hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att de existerande könsnormerna som intervjudeltagarna gav uttryck för inom yrket representerades av typiska feminina och maskulina normer. Så som att de manliga piloterna skulle vara mer tekniskt begåvade medan kvinnliga piloter är mer känslosamma. De intervjuade kvinnliga piloterna uppgav att de behöver prestera bättre än en manlig kollega för att få samma acceptans kring sin kompetens i pilotrollen, baserat på de rådande normerna om att kvinnor inte är lika tekniskt begåvade som männen. Således anpassar sig de kvinnliga piloterna i studien efter den normaliserade synen på pilotyrket genom att öka sin prestation. Studien fann även att majoriteten av de kvinnliga piloterna har fått negativa kommentarer angående deras kompetens.

Uppsatsens syfte är att undersöka de bakomliggande faktorerna till konflikten mellan folkgruppen rohingya och majoritetsbefolkningen i Myanmar. Vidare har syftet även varit att undersöka maktrelationerna i landet och hur de har påverkat den så kallade decimeringen mot rohingya. Undersökningen har tillämpat realismen och konstruktivismen till situationen för att utreda händelserna som föregått det senaste decenniet, genom att applicera följande frågeställningar. Vad är det för maktutövning som utövas mot rohingyerna i Myanma? Vilka maktförhållanden på den internationella arenan påverkar rohingyernas situation? Undersökningen har visat att den obalanserade makten mellan rohingyerna och militären har resulterat i diskriminering och våld mot minoritetsgruppen. Detta sker genom att militären och makthavarna använder sig av både indirekt och direkt maktutövning för att bibehålla sin makt lika väl som rohingyernas rättigheter fortsatt begränsas. Undersökningen har också framkommit att detta sker genom stiftandet av lagar och regler som endast gynnar den burmesisk-buddhistiska folkgruppen i syfte att bibehålla obalansen. Vidare har många år av diskriminering resulterat i att rohingyerna ligger i underläge och utanförskap då de nekas tillträde till publika sfärer, såsom skola, utbildning och sjukvård. Dem saknar även nationstillhörighet och medborgerliga rättigheter. De buddhistiska, nationalistiska och fascistiska normerna och värderingarna i landet har bidragit till denna underlåtna syn på folkgruppen trots att Myanmars regeringen har försökt demokratisera landet de senaste åren. Dock erkänner regeringen inte diskrimineringen eller etniska rensningen som pågår gentemot rohingyerna. I och med det har dem obalanserade maktrelationerna upprätthållits och därav resulterat i att rohingyerna inte kan påverka sin situation

I uppsatsen undersöks svenska myndigheters föreställningar om den romska minoriteten under tidsperioden 1923–1966. Genom att analysera fyra olika myndighetsdiskurser (1923, 1944, 1956 och 1966) har jag undersökt myndigheters konstruktioner av den romska minoriteten i Sverige. Att fastställa vilken kontinuitet respektive förändring som har förekommit i myndighetsdiskurserna har också varit ett mål med uppsatsen. Metoden som använts är en diskursanalys inspirerad av Foucaults synsätt om makt/kunskap, samt att det som framställs som normalt implicerar att det som inte nämns i diskursen är onormalt och avvikande. Resultatet bekräftar tidigare forskning om att romerna betraktades som ett olösligt problem, i en utredning från 1923, eftersom de essentialistiska idéerna var så framträdande. Samtidigt har jag visat att det förekom flera språkliga inkonsekvenser, vilket bland annat berodde på att utredningskommittén var partisk. Det förekom också språkliga inkonsekvenser i myndighetsdiskursen från 1944, även om romerna inte längre betraktades som ett olösligt problem. År 1956 hade moderniseringstanken, om att romerna skulle assimileras och bli bofasta, fått fotfäste i myndighetsdiskursen. Trots att äldre essentialistiska idéer avfärdades av utredningens expert, Carl-Herman Tillhagen, var även denna myndighetsdiskurs fylld av motsägelser, eftersom den bland annat innehöll flera essentialistiska utsagor om den romska populationen. I socialläkaren John Takmans slutrapport från 1966 är moderniserings- tanken än mer framträdande, samtidigt som Takman var noga med att tydligt ta avstånd från äldre essentialistiska tankemönster. Trots detta avståndstagande användes essentialistiska kategorier, såsom ras, både i Takmans slutrapport, samt i den omfattande socialmedicinska studie av den romska minoriteten, som rapporten beskriver. Historikern Ida Ohlsson Al Fakir har visat att orsaken till detta hade att göra med att kategorin ras även hade fått en social dimension inom vetenskapen vid

Studien syftar till att undersöka samers framställning inom religionsämnet i svenska läroplaner inom grundskola och gymnasieskola. Frågorna som legat till grund för undersökningen har varit under vilka år läroplanerna har förändrats och hur religionsämnet har förändrats. Vidare har frågor ställts som hur länge samer har nämnts i läroplaner samt hur benämningen har förändrats. Arbetet har avgränsats genom att enbart välja grundskolans- och gymnasieskolans läroplaner samt fokuserat på religionsämnet. En kvalitativ- samt komparativ metod har använts för att tolka och jämföra läroplaner samt samers framställning i dessa. Ett diskursteoretiskt perspektiv har använts för att belysa samhällsstrukturer som kan påverka samers framställning. Resultatet visade att grundskolan har fem läroplaner som utgivits från 1962 till och med år 2011. Historiskt sett har religionsämnet benämnts som kristendomskunskap, numer benämner man ämnet däremot som religionskunskap, vilket kom att ändras till följd av Lgr 69. Tidigare låg fokus inom ämnet på bibelstudier, till att fokuset numer snarare ägnas till större religioner. Samtliga läroplaner redogör för att utbildningen ska vara objektiv, allsidig och saklig. I grundskolans läroplaner har naturfolk eller minoriteter nämnts, i Lgr 11 nämndes samer som ett moment i årskurs 4–6. Fokus ligger däremot på äldre samisk religion. Läroplanen för gymnasieskolan har utgivits i tre utgåvor, från år 1970–2011. Ingen av läroplanerna har lyft varken minoritet, naturfolk eller samer. Slutligen har undersökningen visat att samer till stor del inte lyfts i undervisningen, förutom den äldre samiska religionen, vilket upprätthåller okunskapen i samhället om samer.

Introduktion: Kvinnliga piloter är en minoritet inom trafikflyget. Kvinnliga chefer är också ovanligt. Forskning visar också att kvinnliga piloter utsätts för diskriminering. Syfte: Denna studie har som syfte att uppmärksamma hur kvinnliga kommersiella piloter ser på sin karriär inom en bransch där de tydligt är en minoritet Metod: Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer. Resultat: Kaptensgrad och ett fungerande socialt liv är generellt sett målen med karriären. Majoriteten av informanterna ser fler negativa sidor av yrket än positiva trots detta verkar lön och kärleken till flygandet överväga dessa. Slutsats: De kollegiala relationerna upplevs som professionellt goda men ökad press och diskriminering förekommer. Stor problematik kring graviditet och familjeliv upplevs., Introduction: Female pilots are a minority in commercial aviation. Female managers in aviation are also rare. Research has shown that female pilots are a subject to discrimination. Objective: The objective of this study is how female commercial pilots view on their career in a business where they are a minority. Method: The study was conducted through qualitative interviews. Results: To become a captain and having a functioning social life are generally the career goals. The majority of the informants experiences more negative aspects of the profession than positive ones, despite that, the salary and the love of flying seem to outweigh them. Conclusion: The collegial relationships are perceived as professionally good but increased pressure and discrimination exists. Major problems regarding pregnancy and family life are experienced.