Search

I Sveriges klimatmål står att senast år 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det är ett klimatmål som innebär att alla sektorer behöver bidra för att målet ska vara möjligt att uppnå. Detta gäller även bygg- och fastighetssektorn som står för cirka 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. Då byggnader har stor miljöpåverkan både i produktion och vid användning har olika certifieringssystem tagits fram i syfte att bygga mer hållbart. Med hjälp av en miljöcertifiering med ett tydligt ramverk blir det enklare att arbeta för en miljömässigt hållbar byggnad. Det finns flera olika miljöcertifieringar på den svenska marknaden och några av de som används mest frekvent är Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED. De olika certifieringarna berör flera olika områden, exempelvis energianvändning, inomhusmiljö bland annat. Certifieringarna innefattar olika indikatorer. Det finns ännu ingen tydlig guide som visar vilket certifieringssystem som passar vilken typ av byggnad eller om alla certifieringar är allmänt applicerbara, utan att skilja sig åt. Av den anledningen är det intressant att undersöka ifall något system är mer lämpligt för kontorsbyggnader. Syftet med studien är att jämföra de olika miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED utifrån uppbyggnad, genomförande och betygssystem med utgångspunkt i kontorsbyggnader. Studien är avgränsad till att beröra nybyggnation av kontorsbyggnader på den svenska marknaden. Resultatet i studien visar på betydande skillnader i uppbyggnad och genomförande, likaså i betygssystemens utformning. BREEAM-SE har den mest omfattande certifieringsprocessen och är även det dyraste av alternativen, däremot är systemet nationellt anpassningsbart och flexibelt. LEED är det system som ligger längst ifrån svenska förhållanden men är däremot globalt välkänt och kan vara av intresse för internationella investerare, det är även ett omfattande system som beaktar hela byggnaden samt omgivning. Miljöbyggnad är det billigaste och mest användarvänliga systemet men omfattar endast byggnaden i sig. Systemet är anpassat till svenska förhållanden och är inget internationellt system, därför är det av mindre intresse för internationella investerare. Sweden's climate goal states that by 2045, Sweden must have zero net emissions of greenhouse gases. This climate goal means that all sectors need to contribute in order to achieve the goal. This also applies to the construction and real estate sector, which accounts for approximately 21 percent of Sweden's total greenhouse gas emissions from a life cycle perspective. As buildings have a major environmental impact both in production and in use, various certification systems have been developed with the aim of building more sustainable. With the help of an environmental certification, it will be easier to work for an environmentally sustainable building. There are several different environmental certifications on the Swedish market and some of the most frequently used are Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED. The different certifications cover several different areas, such as energy use and the indoor environment, and include different indicators. There is still no clear guide that shows which certification system is suitable for which type of building or if all certifications are generally applicable, without differing. For that reason, it is interesting to investigate if any system is more suitable for office buildings. The purpose of the studies is to compare the various environmental certification systems Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED based on contexture, implementation and rating systems for office buildings. The study is limited to new construction of office buildings on the Swedish market. The results in the study show differences in structure and implementation, as well as in the design of the rating systems. BREEAM-SE has the most comprehensive certification process and is also the most expensive of the alternatives, however, the system is nationally adaptable and flexible. LEED is the system that is furthest from Swedish conditions but is globally well known and may be of interest to international investors, it is also a comprehensive system for the entire building and surroundings. Miljöbyggnad is the cheapest and most user-friendly system but only covers the building itself. The system is adapted to Swedish conditions and is not an international system, therefore it is of less interest to international investors. Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

Utført på oppdrag fra Riksantikvaren

Utført på oppdrag fra Riksantikvaren

Utført på oppdrag fra Riksantikvaren

This article explores the challenges, advantages and limitations of the pro-active use of the social construction of technology (SCOT) to improve the methods applied in the development of technology for use by a broad range of actors. Our example is the development of environmental indicators for buildings (EIFOBs). We compare the pro-active use of SCOT with both the ‘traditional' use of SCOT and with the ‘traditional' way of developing EIFOBs. pro-actively applying SCOT in developing EIFOBs has the potential of bridging some of the communication gaps at the boundaries between the various professional groups in a multi-actor decision-making process. Using SCOT in a pro-active way means the research becomes action research and the researcher goes beyond the role of a mere observer and becomes an actor too. This means the researcher has to consider the criteria for valid action research when designing and carrying out the research.

Resultat från standardrutter 2002-2014 har analyserats och populationstrender beräknats för såväl enskilda arter (118) som grupper av fåglar och för miljömålsindikatorer. Trender presenteras gemensamt för Jönköpings (F), Kronobergs (G), Kalmar (H) och Hallands län (N) för att resultatet ska bli stabilt. Resultatet för vårt område är något bättre för miljömålsindikatorn Levande skogar-gammal skog och den europeiska indikatorn vanliga skogsfåglar jämfört med landet i övrigt. För två av indikatorerna, Levande sjöar och vattendrag och Begränsad klimatpåverkan, är resultatet sämre än i övriga Sverige. I övrigt är resultaten samstämmiga med övriga delar av landet och innebär att ingen tydlig förändring ses i trenderna. Hälften av fågelarterna har en tydlig positiv eller negativ trend. För de andra 59 arterna finns ingen statistiskt säker förändring. 38 arter ökar, till exempel trana, ladusvala och gransångare. Bland de 21 arter som minskar finns storspov, tornseglare och kungsfågel. Det finns skillnader mellan de västra och de östra delarna: Till exempel går det bra i väster för arter som vigg, silltrut och i viss mån tornseglare, som går tillbaka i öster. Å andra sidan går det bättre för gravand, svartvit flugsnappare och sånglärka i öster än i väster. Effekter av klimatets förändring missgynnar vissa nordliga arter, medan några sydliga arter expanderar. Exempel på arter som missgynnas av klimatförändringen är björktrast och rödvingetrast, medan gransångare och gärdsmyg gynnas.

Utført på oppdrag fra Riksantikvaren

Syftet med denna studie var att få en bättre förståelse för hur hållbarhetsrapportering av GRI:s miljöindikatorer skiljer sig åt mellan branscher samt att jämföra företags GRI-rapportering med SASB:s branschspecifika riktlinjer. I denna dokumentstudie har i huvudsak en kvantitativ metod använts. För att samla in det empiriska materialet genomfördes en innehållsanalys på hållbarhetsrapporter gjorda av 74 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm som tillämpat GRI. En komparativ analys genomfördes för att jämföra rapporteringen med SASB:s branschspecifika riktlinjer. Resultatet presenterades med hjälp av deskriptiv statistik i tabellform och analyserades sedan mot den praktiska och teoretiska referensramen samt tidigare forskning. Resultatet fann att branscherna basmaterial och konsumtionsvaror i snitt rapporterade flest antal indikatorer samtidigt som finans och sjukvård var de branscher som rapporterade minst. Resultatet visade även att branscherna valt att rapportera olika indikatorer. Jämförelsen med SASB:s riktlinjer visade att företag inte rapporterat lika mycket som tagits fram att de bör enligt SASB:s branschspecifika upplysningar. Då denna studie studerat företags rapportering av miljöindikatorer under ett specifikt år föreslås till vidare forskning att undersökningen genomförs igen men över flera år. Detta för att kunna se utvecklingen av företagens hållbarhetsrapportering över tid.

Titel: Ett ramverk för miljökrav och dess uppföljning av transportleverantörer Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE25E, VT16 Författare: Anna Jarenfors, Philip Karlsson, Albin Persson Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Hållbarhet delas in i de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna. Kraven på de ekologiska och sociala dimensionerna har utvecklats avsevärt då flera aktörer sätter stor press på företag att ta ett större miljö- och socialt ansvar. Den pågående hållbarhetsrörelsen kräver att företag utvidgar sitt fokus utöver traditionella ekonomiska mål till en hållbar metod. Transportaktiviteter är en stor del av företags logistikverksamhet. Vägtransport är en av de största miljöbovarna vilket har lett till att en minskning av vägtransportens utsläpp blivit en fråga som transportindustrin måste ta itu med. Vid upphandling av tjänster som har en betydande miljöpåverkan är det viktigt att ställa miljökrav på leverantören. Det mest lämpliga sättet att mäta nivån av miljöpåverkan är genom att använda indikatorer, vilket är variabler som är skapade för att förklara en situation eller tidstrend. Syfte: Studiens syfte är att identifiera vilka miljöindikatorer företag använder sig av, vilka miljökrav företag ställer på deras transportleverantörer för vägtransport och hur miljökraven följs upp. Syftet är även att skapa ett ramverk för vilka miljökrav ett företag kan ställa på deras transportleverantörer samt hur miljökraven kan följas upp. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med ett abduktivt angreppssätt för att besvara studiens frågeställning och syfte. Den teoretiska referensramen består av litteratur samt tidigare vetenskapliga studier. Insamling av empiriskt material har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex företag inom transport- och tillverkningsindustrin samt genom sekundärdata som hållbarhetsrapporter och interna dokument från företagen. Slutsats: Företag är inte specifika när de ställer miljökrav och följer upp sina leverantörer. Författarna har utifrån detta skapat ett ramverk med miljöindikatorerna tonkilometer, fordonskilometer, fyllnadsgrad, EcoDriving, energieffektiva fordon och drivmedel. De ska enligt författarna stå med i den leverantörskod som leverantörerna skriver under och den ska följas upp årligen.

Working paper 2012-1 presents the outcome of the project “Miljø- og klimaanalyse for norsk landbruk og matsektor” (Analysis of Environmental and Climate-related aspects of Norwegian agri-food sector). The project has been led by NILF in cooperation with MiSA and John Hille. The objective has been to develop methodological guidelines for comprehensive assessments of measures aimed at relieving environmental and climatic stresses from Norwegian food production and consumption.

I samarbejde med Center for Miljø i Københavns Kommune og DTU Management har Statens Byggeforskningsinstitut, med støtte fra København Kommunes Byøkologiske Fond, gennemført et projekt om opstilling af bæredygtighedsprofi ler for bydele i København. Formålet med projektet har været at udvikle og afprøve en 'førstegenerationsmodel' til vurdering af bæredygtighed i københavnske byområder med udgangspunkt i den hollandsk DPL-model. Projektet viser, at det på grundlag af eksisterende data fra forskellige kilder er muligt at synliggøre en række markante forskelle mellem de københavnske bydele og rejse diskussioner om mulige sammenhænge, der ligger bag miljøforholdene.

PROBLEM: Miljöfrågor innefattar ofta komplexa samband som är svåra att analysera och presentera på ett enkelt sätt utan att göra grova förenklingar. Därför finns det ett behov av verktyg som är lättanvända utan att för den skull gör avkall på transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hållbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hållbar utveckling. SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka två verktygs lämplighet för att fram­ställa indikatorer för hållbar stadsutveckling. Dessa indikatorer används sedan för att utvärdera miljöpåverkan från uppvärmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil. METOD: Tillvägagångssättet är en induktiv metod där vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat. RESULTAT: EFFem är ett transparent och lättanvänt verktyg att använda för att skapa indi­katorer som visar på undersökta projekts hållbarhet. Resultaten är nyanserade men inte alltid entydiga. SGA kan användas för att analysera enstaka aspekter av hållbarhetsprojekt såsom vi gjort i denna uppsats. I sitt nuvarande tillstånd är SGA emellertid inte lämplig att använda för mer omfattande analyser av projekts hållbarhet då den inte uppfyller kraven gällande källor och trans­parens. Slutligen har de mindre bostadsprojekten, framförallt Jöns Ols, en lägre miljöpåverkan per lägenhet och person jämfört med de större projekten. PROBLEM: Environmental issues often contain complex connections which are hard to analyse and explain in a simple way, without using far-reaching or rough simplifications. With ongoing urbanisation, cities become a key role in reaching sustainable development. AIM: The aim of this thesis is to evaluate the usefulness of two tools to create environmental indicators. The indicators are then used to evaluate four housing projects which all have a sustainable approach. METHOD: The method used is inductive, where empirical data is collected and analysed to create a result. RESULTS: EFFem is easy to use and when dealing with transparency and nuance, the tool is satisfying in creating sustainability indicators. The results, however, are not always unambiguous. SGA is suitable for analysing certain aspects of sustainability projects as done in this thesis. In its current state it is not eligible for extensive analysis of project sustainability because it does not meet the demands for transparency and sources. Finally, smaller building projects, especially the Jöns Ols project, seem to have lesser environmental impact than larger scale projects.

Problemet med övergödning har länge varit uppmärksammat i Sverige. De åtgärder som har satts in för att minska problemet har inte fungerat tillfredsställande och därför är det extra viktigt att följa upp och utvärdera målet Ingen övergödning. En central del i arbetet med miljömålen är utvärdering och uppföljning, som görs för att bedöma om vi närmar oss de uppsatta miljömålen. I det svenska miljömålsarbetet har så kallade miljöindikatorer fått en betydande roll. De fungerar som ett verktyg för att operationalisera, implementera, följa upp och utvärdera hållbar utveckling. Syftet med studien är att på regional nivå identifiera och analysera vad som styr valet av miljöindikatorer i uppföljningen och utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning samt urskilja om målet är uppföljningsbart. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två representanter från RUS-projektgrupp och tre personer som samordnar miljömålsuppföljningenute på länen. Den teoretiska ramen i uppsatsen bygger främst på målstyrning, uppföljning och utvärdering, samt på en beskrivning av miljöindikatorer och DPSIR-modellen. Resultatet från studien tyder på att det återstår en hel del arbete med att förbättra och utveckla uppföljningen av miljömålen på regional nivå och det kommer förmodligen att ta avsevärd tid innan miljömålet Ingen övergödning kommer att uppnås. Ett återkommande problem i miljömålsarbetet är bristen på tid och resurser för att kunna utföra arbetet och frågan är hur länsstyrelserna ska komma runt problemet med att hitta lämpligt datamaterial. Att hitta ideala indikatorer är också svårt. Många gånger styrs valet av miljöindikator av vilket datamaterial det finns att tillgå. Ytterligare ett problem är hur en samlad bedömning ska kunna göras av miljötillståndet och övergödningens effekter, när det inte går att göra jämförelser mellan länen. Samordningen är en av de viktigaste delarna i uppföljningen av miljömålen och i studien framkom det att den kunde ha fungerat bättre, om de miljömålsansvariga myndigheterna tagit på sig ett uttalat ansvar. Ytterligare studier krävs kring arbetet med att följa upp och utvärdera miljömålen på regional nivå, när alla länsstyrelser har tagit fram indikatorer.

Whenever we shop, the products we consider buying are labelled with the economical price we have to pay if we want to purchase them - an important parameter in our decisions as purchasers. The increrasing awareness for environmental limits and backlashes of human activities also in the building sector have fostered the wish to define 'the ecological price' of a building as a help for environmental conscious decision-making. In a social constructivist approach this Ph.D. thesis looks across and beyond the manifold existing approaches for environmental indicators for buildings. It acknowledges that among the relevant actors in the building sector the scientific view is only one perspective among others. This study combines natural-scientific knowledge with social-scientific knowledge, obtained in a close co-operation with actors in the building sector in Denmark and a research period in the Netherlands. It identifies lines of conflict and areas of consent betweeen the relevant actors and elaborates scenarios for a possible closure of ongoing debate about environmental indicators for buildings.

Rapporten undersøger hvordan videnskabelig miljøviden påvirker konkrete beslutningsprocesser. Det sker gennem et case-studie af beslutningen om udvidelse af Helsingørmotorvejen mellem 1987 og 1995. I arbejdsrapporten beskrives beslutningsprocessen som en historie opdelt i tre delbeslutninger: Selve udvidelsen af vejen, natur- og landskabsbeskyttende foranstaltninger og støjbeskyttelse. Konklusionen er, at videnskabelig viden spiller en rolle i hele processen, og særligt i de to delbeslutninger om natur/landskab og støj spiller videnskabelig miljøviden en rolle. Men mange andre forhold spiller en mindst lige så vigtig rolle for processens resultat.

Rapporten gør status over det metodiske grundlag for det nationale og internationale arbejde med miljøindikatorsystemer. Forskellige klassifikations- og informationssystemer gennemgås, og mulighederne for at opstille og udvikle forskellige typer af aggregerede miljøindeks analyseres, herunder også aggregerede bæredygtighedsindikatorer. Som et særligt udviklingsaspekt fokuseres der på DPSIR modellen og mulighederne for at gøre dette begreb mere dynamisk ved i højere grad at lægge vægt på det tidsmæssige aspekt i relationerne mellem indikatorer for driving force, pressure, state, impact og response *

IVL, IVF, IMT och SIK har tagit fram förslag till indikatorer och miljönyckeltal för att beskriva företags och branschers miljöprestanda på ett relevant och objektivt sätt. Metoden har tillämpats på branscherna verkstadsindustri, livsmedelsindustrin och grafisk mediebransch. Denna rapport har som syfte att uppnå följande delmål i projektet: Genomgång av egna och andra aktörers tidigare genomförda studier på området. Framtagning av en preliminär uppsättning näringslivsgemensamma indikatorer och nyckeltal. Inventering av miljöstatistik och datasättning av nyckeltal för de tre branscherna. Jämförelse mellan föreslagna näringslivsgemensamma miljönyckeltal baserade på statistik och motsvarande nyckeltal baserade på tidigare genomförda branschprojekt och fallstudier. De föreslagna nyckeltalen är uppbyggda som en kvot där täljaren består av ett miljörelaterat mått och nämnaren av ett nyttorelaterat mått. Ca 40 miljöpåverkansmått har tagits fram som förslag till de näringslivsgemensamma nyckeltalen. Som nyttomål har omsättning, förädlingsvärde och antal arbetade timmar valts ut. IVL, IVF, IMT och SIK har tagit fram förslag till indikatorer och miljönyckeltal för att beskriva företags och branschers miljöprestanda på ett relevant och objektivt sätt. Metoden har tillämpats på branscherna verkstadsindustri, livsmedelsindustrin och grafisk mediebransch. Denna rapport har som syfte att uppnå följande delmål i projektet: Genomgång av egna och andra aktörers tidigare genomförda studier på området. Framtagning av en preliminär uppsättning näringslivsgemensamma indikatorer och nyckeltal. Inventering av miljöstatistik och datasättning av nyckeltal för de tre branscherna. Jämförelse mellan föreslagna näringslivsgemensamma miljönyckeltal baserade på statistik och motsvarande nyckeltal baserade på tidigare genomförda branschprojekt och fallstudier. De föreslagna nyckeltalen är uppbyggda som en kvot där täljaren består av ett miljörelaterat mått och nämnaren av ett nyttorelaterat mått. Ca 40 miljöpåverkansmått har tagits fram som förslag till de näringslivsgemensamma nyckeltalen. Som nyttomål har omsättning, förädlingsvärde och antal arbetade timmar valts ut.