Search

There is an urgent need to shift the urban mode distribution towards public transportation, micromobility, and shared mobility as a critical step towards achieving sustainable cities. Micromobility, with shared e-scooters as the main driving force, has sprung up as a promising mode for cities since the late 2010s. The development has been rapid and concurrent, with many changes in policy and operations. Given the novelty of the mode, there is an evident need for planners, policymakers, e-scooter companies, and researchers to understand the usage patterns and potentials of shared e-scooters. This thesis studied shared e-scooter usage patterns by analyzing app and trip data. Paper I analyses the access and walking distance to shared e-scooters. The Euclidean access distance was calculated from app and trip data. A process was then developed to estimate map-based walking distance from the Euclidean distance by removing and replacing outliers with an approximated value. Finally, a catchment area for shared e-scooters was presented. The result show that the walking distance is short, the majority walking less than 95 m and 2.1 min. Paper II evaluated shared e-scooters as a last-minute mode, a mode used as a way to mitigate the risk of late arrival. The study was based on the assumption of a preferred arrival time, which was tested where there was an associated risk of arriving late and when the assumed preferred arrival time shifts. Trip characteristics(speeds, distances, ride times, and trip frequency) of last-minute trips were analyzed and identified. The result show a peak in the number of trips ending before the full hour of the morning. These trips are infrequent on the user level and have lower average ride duration and higher average speeds, indicating an larger share of last-minute trips., Det finns ett stort behov av att öka andelen kollektivtrafik, mikromobilitet och delad mobilitet för att uppnå hållbara städer. Mikromobilitet, med delade elsparkcyklar som den främsta drivkraften, har vuxit fram som ett lovande transportmedel för städer sedan slutet av 2010-talet. Utvecklingen har varit snabb och jämnlöpande med många olika förändringar i policy och operationell verksamhet. Givet detta nya färdmedel finns det ett uppenbart behov för stads- och trafikplanerare, beslutsfattare, elsparkcykeloperatörer och forskare att förstå användningsmönstren och potentialen för delade elsparkcyklar. Denna licentiatavhandling studerade användningsmönster för delade elsparkcyklar genom att analysera app- och resedata. I Paper I analyseras gångavståndet till delade elsparkcyklar. Det euklidiska avståndet (fågelvägen) beräknades från app- och resedata från elsparkcyklar. Därefter utvecklades en metod för att uppskatta gångavståndet i gatunätet från det euklidiska avståndet genom att ta bort och ersätta outliers med ett approximerat värde. Slutligen presenterades ett upptagningsområde för delade elsparkcyklar. Resultatet visar att gångavståndet är kort, majoriteten går kortare än 95 m och 2,1 min för att resa med en elsparkcykel. I Paper II utvärderades delade elsparkcyklar som ett sista minuten-färdmedel, ett resalternativ som används för att minska risken för sen ankomst. Studien baserades på antagandet om en föredragen ankomsttid, som testades där det fanns en tillhörande risk med att anlända sent och när den antagna föredragna ankomsttiden ändras. Reseegenskaper (hastigheter, avstånd, restider och resfrekvens) för sista minuten-resor analyserades och identifierades. Resultatet visar en markant ökning i antalet resor som slutar före hel timma på morgonen. Dessa resor är infrekventa på användarnivå och har lägre genomsnittlig restid och högre genomsnittlig hastighet, vilket indikerar en större andel sista minuten-resor., QC 240226, Modellering av mikromobilitet (M3)

The micro-mobility sector, with electric scooters and hydrogen scooters, is an encouraging substitute for the passenger cars inside the cities and could help reduce the greenhouse gas emissions in the transportation sector. While passenger cars are currently the largest greenhouse gas emitter within the transportation sector, there is potential for its reduction through the adoption of micro-mobility solutions like electric and hydrogen scooters, particularly inside the cities. By switching from traditional car usage to these alternatives, cities can significantly lower emissions and promote more sustainable modes of transportation. For that purpose, it is important to analyze the economic viability of implementing a fleet of electric scooters and to explore the economic feasibility of deploying a fleet of hydrogen scooters to meet a certain demand, from the rental companies perspective. As of today, several papers have examined the economics behind electric scooters, however the potential of hydrogen scooters remains unexplored. The optimization model performed in this study combines multiple factors including hourly demand expressed in kilometers, technical specifications of scooters such as battery and tank sizes and energy consumption, as well as efficiencies of both electric and hydrogen scooter technologies. Furthermore, it considers parameters such as the hourly wholesale electricity prices and the levelized cost of hydrogen. The model, built in python, is designed to produce optimized results including the investment cost, expressed in the number of scooters and their unit price, the optimized charging strategies alongside the corresponding charging costs, and operational costs for both scooter technologies. The model is applied to a electric scooter pilot program organized by the city of Chicago., See file /Se filen

Denna rapport utforskar möjligheter och utmaningar relaterade till internationaliseringen av mikromobilitetstjänster, med särskild inriktning på elmopeder i de europeiska städerna Berlin och Paris. Detta på grund av den brist på sammanställda data som finns kring området. Genom ett samarbetsprojekt mellan Lunds Tekniska Högskola, Högskolan i Borås, och företag som Foodora och GoCiklo, strävar studien efter att identifiera de viktigaste drivkrafterna och hinder som påverkar expansionen av mikromobilitet i urban miljö. Genom en kombination av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med aktörer inom mikromobilitetssektorn, såsom tjänste- och elmopedsleverantör, erbjuder studien insikter om strategiska överväganden vid etablering av mikromobilitetstjänster över geografiska och kulturella gränser. Rapporten ger konkreta rekommendationer om hur företag kan navigera i komplexa reglerade miljöer och utnyttja ekonomiska incitament för att främja snabbare etablering av verksamhet. Vidare presenterar denna studie en omfattande undersökning om riktlinjer, ekonomiska och sociala perspektiv för att ge en nulägesanalys på mikromobilitet. Teoretiskt bidrar arbetet till en fördjupad förståelse av mikromobilitetsbegreppet och dess roll i en hållbar stadsutveckling. Praktiskt erbjuder studien strategiska rekommendationer för stadsplanerare och operatörer om hur elmopeder kan integreras i urbana miljöer på ett sätt som gynnar både användare och det bredare samhället. Studiens resultat understryker vikten av innovativa lösningar för att övervinna tekniska och infrastrukturella hinder, samtidigt som den belyser betydelsen av att anpassa incitament för att främja bredare acceptans och användning av elmopeder. Slutligen är ambitionen med detta arbete att vara till grund för att motivera framtidens stadsplanerare att överväga implementeringen av elmopeder, med särskilt fokus på GoCiklo som företag, This report explores the opportunities and challenges associated with the internationalization of micromobility services, focusing specifically on the electrification of electric mopeds in the European cities of Berlin and Paris. This is due to the lack of compiled data on the area. Through a collaborative project between Lund University of Technology, the University of Borås, and companies such as Foodora and GoCiklo, the study aims to identify the key drivers and obstacles that influence the expansion of micromobility in urban environments. Combining literature studies and semi-structured interviews with operators in the micromobility sector, such as service and electric moped providers, the study offers insights into strategic considerations for establishing micromobility services across geographical and cultural boundaries. The report provides concrete recommendations on how companies can navigate complex regulatory environments and utilize economic incentives to promote faster business establishment. Furthermore, this study presents a comprehensive examination of guidelines, economic, and social perspectives to provide a current analysis of micromobility. Theoretically, the work contributes to a deeper understanding of the micromobility concept and its role in sustainable urban development. Practically, the study offers strategic recommendations for urban planners and operators on how electric mopeds can be integrated into urban environments in a way that benefits both users and the broader community. The study's findings emphasize the importance of innovative solutions to overcome technical and infrastructural barriers, while highlighting the need to adapt incentives to promote broader acceptance and use of electric mopeds. Finally, the ambition of this work is to provide a foundation to motivate future urban planners to consider the implementation of electric mopeds, with a particular focus on GoCiklo as a company.

This thesis examines examples of the management of shared e-scooters in the three Swedish municipalities of Västerås, Borås, and Gävle to understand the approaches used in the planning of these vehicles. Since the amendment of the Traffic Ordinance (Chapter 3, Section 48) on September 1, 2022, municipalities have faced challenges in managing e-scooters in urban areas, as they are no longer allowed to be parked on sidewalks and bike lanes, and can only be parked at bicycle rack or other designated spots.The aim of the thesis is to see through content analysis how the three municipalities of Västerås, Borås and Gävle manage shared electric scooters in planning. This is to find best practice on how future planning for shared electric scooters can be designed in the city of Västerås in order to better address the requirements set in the Traffic Ordinance (Chapter 3, Section 48).The result shows that there are different approaches to handling electric scooters to benefit both the municipality and the interested operators who offer the electric scooter services. In this way, both parties can be involved in the development of the vehicle and its infrastructure for a more sustainable structure in the city and a better choice of means of transport.The city of Västerås has good opportunities to influence the development of shared electric scooters as they are still at a stage where they can evaluate what needs they have in this matter. The opportunities to take inspiration from other municipalities' management and implement these in the city can be a good first step towards planning that is adapted to the Traffic Ordinance (Chapter 3, Section 48)., Examensarbetet tittar på exempel av hantering av delade elsparkcyklar i de tre svenska kommunerna Västerås, Borås och Gävle för att se vilka tillvägagångssätt som används i planeringen av fordonet. Detta för kommuner har, sedan införandet av ändringen i Trafikförordningen (3 kap. 48§) den 1 september 2022, haft besvär med hur de ska hantera elsparkcyklar i staden då de längre inte får parkeras på gång- och cykelbanor och får endast parkeras vid cykelställ eller annan uppställningsplats.Syftet med examensarbetet är att genom innehållsanalys se hur de tre kommunerna Västerås, Borås och Gävle hanterar delade elsparkcyklar i planeringen. Detta för att hitta bästa praxis på hur framtida planering för delade elsparkcyklar kan utformas i Västerås stad för att bättre adressera de krav som ställs i Trafikförordningen (3 kap. 48§).Resultatet visar att det finns olika tillvägagångssätt att hantera elsparkcyklar för att både gynna kommunen och de intresserade operatörerna som erbjuder elsparkcykeltjänsterna. På detta vis kan båda parter involveras i utvecklingen av fordonet och dess infrastruktur för en mer hållbar struktur i staden samt bättre val av transportmedel.Västerås stad har bra möjligheter att påverka delade elsparkcyklars utveckling då de fortfarande är i ett skede där de kan utvärdera vad för behov de har i frågan. Möjligheterna att ta inspiration från andra kommuners hantering och implementera dessa i staden kan vara ett bra första steg att gå mot en planering som är anpassad efter Trafikförordningen (3 kap. 48§).

En resa i kollektivtrafiken börjar och slutar alltid med en resa till och från hållplatsen. Denna resa kan ha en stor påverkan på den totala restiden, och är avgörande för om kollektivtrafiken ses som ett attraktivt transportmedel. Samtidigt behöver andelen kollektivtrafikresenärer och cyklister öka i städer för att minska utsläppen, trängsel och göra städer mer tillgängliga och attraktiva. Syftet med den här rapporten är att undersöka förutsättningar, möjligheten och intresset av att införa ett hyrcykelsystem på tågstationer i Stockholmsområdet. Mer specifikt undersöks hur uthyrningssystemet kan integreras med kollektivtrafiksystemet. Metoden för undersökningen börjar med teoretisk bakgrund genom en litteraturstudie om hur hyrcykelsystem historiskt sett har fungerat i Europa och hur det fungerar idag. Utöver det har Region Stockholms politiska mål kopplade till ämnet sammanställts, och dessutom har klimatpåverkan av elcyklar kartlagts. Efter litteraturstudien har förutsättningarna, möjligheten och intresset för ett hyrcykelsystem på tågstationer separat undersökts med tre olika metoder. Genom en fallstudie med platsbesök på 4 olika tågstationer, analyserades fysiska miljön för att undersöka förutsättningarna. Vidare undersöktes intresset bland kollektivtrafikresenärer genom en kvalitativ och kvantitativ enkät, som skickades ut i Facebookgrupper för tågpendlare och studenter. Datan från enkäten bearbetades i Excel och i Python. Till sist undersöktes möjligheten att införa ett hyrcykelsystem genom en intervju med en anställd på Mälardalstrafik som arbetar med periodbiljetten Movingo. Resultaten från enkätstudien visar att färdemedelsvalet för tågresenärers första och sista sträcka med en stor majoritet består av kollektivtrafik och gång, och att det är färre som cyklar på sista sträckan än första sträckan. Vidare visar det att lite mindre än hälften tror att uthyrning av mikromobilitetsfordon på tågstationen skulle kunna minska dess restid, men det skiljer sig åt ber

Detta examensarbete utfördes år 2023 och gick ut på att undersöka elsparkcyklar och hur de hanteras. Mer specifikt hur och var de parkeras då det skapade problem för andra på gatorna, för att sedan ta fram en lösning som skapar ordning för ökad säkerhet och trivsel i stadsmiljöer. I början av projektet undersökte jag hyr elsparkcyklar, alltså tjänster där företag erbjuder transportalternativ med elsparkcyklar som medel. Resultatet av litteraturstudien visade att det var ett problem med felparkerade elsparkcyklar eftersom det skapar säkerhetsrisker, speciellt för äldre personer och individer med synnedsättning och sänker trivseln i städer. För att se vad det finns på marknaden så gjorde jag en marknadsundersökning som visade att redan finns flera lösningar som har tillämpats för att lösa problemet, lösningar från olika aktörer och som täcker olika områden. Jag upplevde att jag inte kunde bidra med något vettig inom det området så jag valde att ändra riktning och började undersöka privatägda elsparkcyklar för att se om det finns behov i det området. För att få in data direkt från användaren utförde jag en enkätundersökning som visade att individer som äger en elsparkcykel inte vågar parkera utomhus eftersom de är oroliga att deras enhet ska bli stulen. Eftersom projektet genomfördes i Gävle så intervjuade jag Gävle kommun för att veta vad de tänker kring elsparkcyklar, jag ville även veta vilka möjligheter jag hade och vilka ramar jag skulle förhålla mig till vid framtagning av lösning. Efter en hel del idégenerering, utforskande, tester och bearbetning så blev resultatet ett tillägg som monteras på befintliga cykelställ och ger bättre parkeringsmöjlighet för privatägda elsparkcyklar. Genom sin form och uttryck ska tillägget uppmuntra elsparkcyklister att använda sina enheter mer och ersätta korta resor med bilen, det i sin tur har en positiv effekt på miljön och hälsan.

Den 1 september 2022 infördes ett nationellt parkeringsförbud för elsparkcyklar i Sverige. Parkeringsförbudet innebar att delade elsparkcyklar enbart fick parkeras på särskilda platser för elsparkcyklar eller på cykelparkeringar. Stockholms stad och Malmö stad valde två olika utformningar av parkeringssystem för elsparkcyklar medan Göteborgs stad valde att skjuta upp införandet med hjälp av lokala trafikföreskrifter. Den här enkätstudien undersöker effekter och åsikter kring parkeringsförbudet hos delade elsparkcykelanvändare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Syftet med enkätundersökningen är att förstå vad användarna har för önskemål och attityder relaterat till parkering av elsparkcyklar. Enkäten togs fram under hösten 2022 och skickades ut till elsparkcykeloperatören Vois användare i Stockholm, Malmö och Göteborg den 17 november 2022. Totalt inkom 1584 svar. 965 användare från Stockholm, 145 användare från Göteborg och 159 användare från Malmö ingick i det slutliga urvalet som låg till grund för resultatet. Majoriteten av användarna från alla tre städer var heltidsanställda, boende inom Vois driftzon, hade minst en eftergymnasial utbildning och var av manligt kön. Ålder och årsinkomst varierade något mellan städerna. Användare i Stockholm hade i genomsnitt använt 2,7 elsparkcykeloperatörer senaste sex månaderna medan användare i Göteborg hade använt 2,6 och i Malmö 2,2. I Stockholm och Göteborg var den vanligaste användarfrekvensen en eller flera gånger per vecka medan det i Malmö var en eller flera gånger per månad. Användarna i Stockholm och Malmö uppgav att deras användarfrekvens, gångtid och åktid för resor med elsparkcyklar hade påverkats efter 1 september. Användarna i Göteborg rapporterade i lägre utsträckning att deras användning hade påverkats efter 1 september 2022. Mest positiva till parkeringsförbudet var användarna i Stockholm medan användarna i Malmö var mest negativt inställda. Användarna upplevde att införandet av parkeringsförbudet inneburit mer o, QC 20230428, Modellering av mikromobilitet

Denna studie syftar till att belysa elsparkcykelns roll i transportplaneringen och arbetet med hållbara transportsystem. Mobilitet och tillgänglighet är faktorer som ligger till grund för människors val av resor och värderas därför högt inom städers transportplanering. Mikromobila fordon är innovativa transportmedel med syfte att främja hög mobilitet och tillgänglighet samtidigt som de bidrar med ett hållbart resande. Studien berör ämnet resebeteende för att undersöka användningen av mikromobilitet för alternativa transportmedel. Det har även gjorts undersökningar baserat på metoden mobility management för att undersöka metoder för beteendepåverkan samt vilka syfte dessa har. Meningen med dessa åtgärder ligger till grund i att minska bilanvändningen samt att människor ska övergå till mer hållbara transportmedel. Studien undersöker fenomenet elsparkcyklar och resebeteenden i Malmö stad, Helsingborg stad och Trelleborg kommun, några av Skånes största kommuner. Malmö och Helsingborg har implementerat elsparkcyklar i deras transportnät och ställer sig i grunden positiva till fordonen men att situationen på flera sätt behöver lösas. Politiken har uttalat sig om att elsparkcyklar är här för att stanna eftersom de ser en potential i att skapa en högre mobilitet och framtidstänk i dessa fordon. Regleringar för elsparkcyklar har tillkommit under senare år efter att fordonen implementerats. Detta på grund av att städerna var oförberedda när elsparkcykelföretagen valde att etablera sina verksamheter. Detta har medfört att städerna halkade efter i utvecklingen och processen att tillämpa regelverk har tillkommit i efterhand. Eftersom det är ett relativt nytt fordon har ingen större studie genomförts kring användningen av dessa fordon vilket har lett till att städer har haft svårt att analysera vilka verktyg som behövs för en bra utveckling av elsparkcyklar i staden. Studiens dokument- och intervjustudie har belyst kommunernas arbete med hållbara transporter och förändrat resebet, This study aims to shed light on the role of electric scooters in transport planning and sustainable transport systems. Mobility and accessibility are factors that underpin people's travel choices and are therefore highly valued in urban transport planning. Micromobile vehicles are innovative means of transportation with the aim of promoting high mobility and accessibility while contributing to sustainable travel. The study addresses the topic of travel behavior to investigate the use of micromobility for alternative means of transport. There have also been studies based on the mobility management methodology to investigate methods for influencing behavior and their purpose. The purpose of these measures is based on reducing car use and encouraging people to switch to more sustainable modes of transport. The study investigates the phenomenon of electric scooters and travel behavior in Malmö city, Helsingborg city and Trelleborg municipality, some of Skåne's largest municipalities. Malmö and Helsingborg have implemented electric scooters in their transport network and are basically positive about the vehicles, but the situation needs to be resolved in several ways. Politicians have stated that electric scooters are here to stay because they see a potential in creating higher mobility and future thinking in these vehicles. Regulations for electric scooters have been added in recent years after the implementation of the vehicles. This is because cities were unprepared when electric scooter companies chose to establish their operations. This has meant that cities have lagged behind in the development and the process of applying regulations has been added afterwards. Since it is a relatively new vehicle, no major study has been conducted on the use of these vehicles, which has led to cities having difficulty analyzing what tools are needed for a good development of electric scooters in the city. The study's document and interview study has highlighted the municipalities'

In recent years, the e-scooter has gained exceptional worldwide adoption, and their hybrid vehicle design has placed them in a legislative void. To this end, many cities are developing local regulations to govern and follow-up e-scooter operations within their jurisdiction. As e-scooters are equipped with hardware like SIM cards, GPS sensors, and accelerometers, the vehicles can both collect and act on digital information. Increasingly, cities thus draw on these capabilities using the Mobility Data Specification (MDS) as a soft digital infrastructure to e.g., express local regulations and collect operator data for compliance purposes. This paper uses interview data from European and U.S. cities, e-scooter operators, and systems integrators to provide an overview of the history and components of MDS. The paper also presents cities’ current uses and emerging challenges regarding using MDS for regulation, compliance monitoring, as well as data analytics for physical infrastructure planning.

Innovation is a necessary element to transition towards a more sustainable transport paradigm. Advancements made in electrification and digitalisation are creating new forms of urban mobility which have the potential to reduce the impact of transport and shift modal splits. However, these developments have also been accompanied by new actors, influences, and challenges related to the urban governance process. In order to realise the sustainability benefits which urban settings desire, and innovative forms of technology promise, there is a need for purposive steering – for which policy and regulation are key tools. These themes are explored through a case study of the policy process for e-scooters in Stockholm, Sweden from 2018 to 2022. Guided by theory on sustainability transitions and the role of urban mobility governance, this thesis investigates how new influences are affecting progress towards sustainable mobility objectives. Results are derived from a combination of qualitative methods, including semi-structured interviews, as well as document and media analysis. Analysis suggests that disconnect within formal governmental hierarchies is complicating the agency of the municipality. Despite having similar long-term sustainability goals, communication and cooperation to deal with current challenges are limiting the municipality. Informal networks have also become channels for new forms of influence, with international organisations and city-to city interaction shaping policy discourse. In addition, knowledge is warranting authority for technology advocates of new technologies in the urban mobility sphere. This study ultimately demonstrates how new influences are complicating the municipality’s ability to work towards its own sustainability objectives for urban mobility. There is a need for improved collaboration and transparency with new actors, as well as a revolution in how the municipal level responds to, and sets the guidelines for a future in which urban mob, Innovation är en viktig process i omställningen mot ett mer hållbart transportsystem. Elektrifiering och digitalisering skapar nya former av urban mobilitet som besitter stor potential att minska negativa effekterna av transporter och förändra våra transportmönster. Men denna utveckling innebär även utmaningar för policy. Nya aktörer, inflytanden och utmaningar formar politiken, policy och reglering. För att förverkliga de aspekter av hållbarhet som urbana miljöer eftersträvar, och innovativ teknik utlovar, behövs tydlig och målorienterad styrning. Policy och reglering är nyckelverktyg för denna styrning. Dessa teman utforskas genom en fallstudie av policyprocessen för elsparkcyklar i Stockholm mellan 2018 och 2022. Med hjälp av teorier om “sustainability transitions” och “urban mobility governance” undersöker denna uppsats hur nya faktorer i transportsystemet påverkar utveckling mot mål om hållbar mobilitet. Resultaten härleds från en kombination av kvalitativa metoder, bestående av semistrukturerade intervjuer, samt dokument- och medieanalys. Analysen tyder på att friktioner och konflikterande visioner inom formella hierarkier inom offentlig verksamhet komplicerar kommunens auktoritet och autonomi. Trots att många offentliga aktörer delar liknande långsiktiga hållbarhetsmål gör brister i kommunikation och samarbete det svårt för kommunen att hantera aktuella utmaningar. Informella nätverk har också blivit kanaler för nya former av inflytande, med internationella organisationer och samarbeten städer emellan som formar politisk diskurs. Utöver detta, skapar även privata aktörers kommersiella intressen och teknologiska expertis en viss auktoritet i bestämmandet över nya produkter och tjänster i det urbana transportsystemet. Denna studie visar slutligen hur nya influenser försvårar kommunens förmåga att arbeta mot sina egna hållbarhetsmål inom mobilitet. Förbättrad samverkan och transparens med nya aktörer, samt en revolution i hur kommunen sätter ramarna för framtida

När delningstjänster för elsparkcyklar spred sig över hela världen hade städer varken kunskap eller verktyg att hantera detta nya fenomen. Situationen var liknande hösten 2019 när de över en natt kom och belamrade Malmös gator. Sedan delningstjänster för elsparkcyklar kom till Malmö har förhandlingar och utvecklingen av dess drift skett kontinuerligt och gör så även idag. Samtidigt har det pågått en debatt om hur bra elsparkcyklarna verkligen är, då främst gällande miljö-, regel- och säkerhetsperspektiv. Vad som saknats är en bredare debatt kring dess sociala påverkan av samhället. I en artikel i Sydsvenskan framgick det dock att elsparkcykeloperatörerna inte erbjuder delningstjänsten i Malmös utsatta områden till följd av bland annat vandalisering av fordonen. Elsparkcykeloperatörernas makt att exkludera områden och dess invånare från delningstjänster för elsparkcyklarna är problematiskt då det skapar ojämlika förutsättningar för Malmöbor att transportera sig i staden. Genom en triangulering av dokumentstudier och intervjuer undersöker uppsatsen hur det kommer sig att elsparkcykeloperatörer kan bestämma var elsparkcyklar får och inte får köra och/eller parkera samt hur samarbetet mellan publika och privata aktörer ser ut. Detta har undersökts för att bilda förståelse för hur exkluderingen av de utsatta områdena kommit till. Därefter har konsekvenserna av denna förhandlingsprocess undersökts utifrån begreppen transportexkludering och territoriell stigmatisering. Bristande regelverk och en skev maktbalans mellan publika och privata aktörer ger negativa konsekvenser för hur socialt utsatta områden i Malmö exkluderas och stigmatiseras av elsparkcykeloperatörerna på grund av marknadsintressen. En nationell lagändring och upphandling kan vara en väg framåt för att Malmö Stad själva ska kunna besluta om vart delningstjänster för elsparkcyklar ska finnas och förhindra att områdena exkluderas. På så vis kan de också uppnå sina egna mål och visioner i arbetet för inkluderand, When e-scooter sharing spread all over the world, cities had neither knowledge nor tools to handle the new phenomenon. This was also the case when they in the fall of 2019 came to the city of Malmö and trafficked the streets overnight. Since they came to the city, negotiations and development of the operations have continuously evolved and still do today. Meanwhile there has been a debate about how good the e-scooters actually are, mainly regarding environmental impact, regulation and safety. What’s been lacking is a broader debate about its social impact on society. However, an article in the newspaper Sydsvenskan shed light on the fact that no e-scooter company operates in Malmös ‘vulnerable areas’ using the risk of vandalism of the vehicles as a reason for this choice. The power that the e-scooter companies exclude certain areas from using the e-scooter is problematic since it creates unequal transport possibilities for the citizens of Malmö to travel around the city. Through a triangulation of document studies and interviews, this research examines how the e-scooter companies can decide where e-scooters are allowed or not allowed to drive and/or park. Furthermore, the research also looks into the collaboration between public and private actors. These topics have been researched to form an understanding of how the exclusions of the ‘vulnerable areas’ have been created. Based on this, the research then examines the consequences of the negotiation processes based on the theoretical concepts of transport exclusion and territorial stigmatization. Deficient laws and a skewed power balance results in negative consequences for how ‘vulnerable areas’ in Malmö are excluded and further stigmatized due to economic factors. We suggest that a national change of laws and a public procurement could be a way forward for the municipality of Malmö, which would allow them to decide for themselves that the ‘vulnerable areas’ can’t be excluded and hence be able to achieve their own v

The global micromobility market is a fast growing market valued at USD 40.19 Billion in 2020. As the market grows, it is of great importance for companies to gain market shares in order to stay competitive and be the first choice within micromobility services. This can be achieved by, e.g., offering a safe micromobility service, for both riders and other road users. With state-of-the-art technology, accident prevention and preventing misuse of scooters and cities’ infrastructure is achievable. This study is conducted in collaboration with Voi Technology, a Swedish micromobility company that is committed to eliminate all serious injuries and fatalities in their value chain by 2030. Given such an ambition, the aim of the thesis is to evaluate the possibility of using unsupervised machine learning for anomaly detection with sensor data, to distinguish abnormal and normal riding behaviours. The study evaluates two machine learning algorithms; isolation forest and artificial neural networks, namely autoencoders. Beyond assessing the models ability to detect abnormal riding behaviours in general, they are evaluated based on their ability to find certain behaviours. By simulating different abnormal riding behaviours, model evaluation can be performed. The data preparation performed for the models include transforming the time series data into non-overlapping windows of a specific size containing descriptive statistics. The result obtained shows that finding a one-size-fits all type of anomaly detection model did not work as desired for either the isolation forest or the autoencoder. Further, the result indicate that one of the abnormal riding behaviours appears to be easier to distinguish, which motivates evaluating models created with the aim of distinguishing that specific behaviour. Hence, a simple moving average is also implemented to explore the performance of a very basic forecasting method. For this method, a similar data transformation as previously described is no, Den globala mikromobilitetsmarknaden är en snabbt växande marknad som år 2020 värderades till 40,19 miljarder USD. I takt med att marknaden växer så ökar också kraven bland företag att erbjuda produkter och tjänster av hög kvalitet, för att erhålla en stark position på marknaden, vara konkurrenskraftiga och förbli ett förstahandsval hos sina kunder. Detta kan uppnås genom att bland annat erbjuda mikromobilitetstjänster som är säkra, för både föraren och andra trafikanter. Med hjälp av den senaste tekniken kan olyckor förebyggas och skadligt bruk av skotrar och städers infrastruktur förhindras. Följande studie utförs i samarbete med Voi Technology, ett svenskt mikromobilitetsföretag som har åtagit sig ansvaret att eliminera samtliga allvarliga skador och dödsfall i deras värdekedja till och med år 2030. I linje med en sådan ambition, är syftet med avhandlingen att utvärdera möjligheten att använda oövervakad maskininlärning för anomalidetektering bland sensordata, för att särskilja onormala och normala körbeteenden. Studien utvärderar två maskininlärningsalgoritmer; isolation forest och artificiella neurala nätverk, mer specifikt autoencoders. Utöver att bedöma modellernas förmåga att upptäcka onormala körbeteenden i allmänhet, utvärderas modellerna utifrån deras förmåga att hitta särskilda körbeteenden. Genom att simulera olika onormala körbeteenden kan modellerna evalueras. Dataförberedelsen som utförs för modellerna inkluderar omvandling av den råa tidsseriedatan till icke överlappande fönster av specifik storlek, bestående av beskrivande statistik. Det erhållna resultatet visar att varken isolation forest eller autoencodern presterar som förväntat samt att önskan om att hitta en generell modell som klarar av att detektera anomalier av olika karaktär inte verkar uppfyllas. Vidare indikerar resultatet på att ett visst onormalt körbeteende verkar enklare att särskilja än resterande, vilket motiverar att utvärdera modeller skapade i syfte att detektera det specifika

Denna kvalitativa studie syftar att undersöka på vilket sätt elsparkcykelföretaget Voi Technology kommunicerar trafiksäkerhet på deras webbplats och app i förhoppning att påverka sina användare till ett trafiksäkert beteende. Materialet består av fyra medietexter från företagets webbplats och app. Med hjälp av en retorisk analysmetod och studiens teoretiska utgångspunkter riskkommunikation och retorik, har språkliga element analyserats. Resultatet visar att Voi Technology kommunicerar trafiksäkerhet genom att använda sig av flera retoriska verktyg. Studien visar att Voi Technologys riskkommunikation om trafiksäkerhet är trovärdig, saklig och tydlig. Företaget bygger på sin karaktär och kompetens som företag, vilket har en väsentlig roll i deras kommunikation. Genom argument som uppmanar till handling skapas möjlighet för mottagaren att bli riskmedvetna, vilket kan resultera i att mottagarna genom sitt eget agerande kan utsätta sig själva och andra för färre risksituationer.

Electric scooters have been pointed out as an important solution in today’s urban transportation systems and as vehicles that will contribute to more sustainable traffic. Based on new technology and new means of transportation being offered, the way we choose to transport ourselves also changes. More individuals choose to rent, or share vehicles instead of owning their own, which may lead to shared mobility growing further in the future. This study examines people's perceptions of electric scooters and electric scooters in the urban space in central Stockholm, with perspectives from users and non-users. The study consists of a qualitative interview study in which the interviews have taken place with users and non-users and with an equal distribution between sexes. The study also consists of a knowledge review with research from previous relevant studies. Finally, the results are presented based on five different focus areas: choice of means of transport, accessibility, legislation, safety, and security as well as opinions and attitudes, and an analysis based on the issues is raised. Based on the results of the study, there is a positive attitude towards electric scooters as a means of transportation and of its potential, both among users and non-users. The findings show that the scooters have made a difference in the traffic environment with implemented and planned measures, but also that there is a need for further development and adaptation of the vehicle in the urban transportation systems. Regulation and legislation regarding electric scooters are considered deficient, and incorrect parking and mismanagement among users were highlighted as problematic., Elsparkcyklarna har pekats ut som en viktig roll i transportsystemet och som ett fordon som ska bidra till en mer hållbar stadstrafik. Baserat på ny teknik och nya färdsätt som erbjuds förändras också sätten vi väljer att transportera oss på. Fler individer väljer att hyra eller dela på fordon i stället för att äga ett eget vilket kan leda till att delad mobilitet kommer att växa ytterligare i framtiden. I den här studien undersöks människors uppfattningar kring elsparkcykling och elsparkcyklar i stadsrummet i centrala Stockholm, med perspektiv från användare och icke-användare. Studien består av en kvalitativ intervjustudie där intervjuerna skedde med användare och icke-användare och en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Studien består även av en kunskapsöversyn med forskning från tidigare relevanta studier. Avslutningsvis presenteras dels resultaten utifrån fem olika fokusområden: färdmedelsval, tillgänglighet, lagstiftning, trygghet och säkerhet samt åsikter och attityder och dels lyfts en analys upp baserad på frågeställningarna. Utifrån resultaten av studien finns en positiv syn på elsparkcyklar som färdmedel och dess potential. Det konstaterades att det skett en skillnad i trafiken med genomförda och planerade åtgärder, men även att det finns behov av en fortsatt utveckling och anpassning av fordonet i trafiken. Reglering och lagstiftning kring elsparkcyklarna anses som bristfälliga, och felparkeringar samt misskötsel bland användare lyftes upp som problematiskt.

Elsparkcykeln är det transportmedel som under året 2018 gjorde en explos-ionsartad entré i många av världens städer. Genom att använda smartphones och den utvecklade QR-tekniken kan vem som helst med en smartphone idag ladda ned appar som möjliggör användning av elsparkcykeln. Systemen byg-ger helt enkelt på att en smartphoneanvändare laddar ned leverantörernas app, där användarvillkor godkänns och betaluppgifter lämnas. Sedan använder man gps och karta för att lokalisera elsparkcyklar i ens närhet. Genom att använda smartphonens kamera kan elsparkcykeln låsas upp och användas. Rapporten behandlar ämnet elsparkcyklar, dess användning samt attityder mot det nya transportmedlet. Dess syfte är att identifiera vilka användarna är samt hur elsparkcykeln används men även att få en generell bild av hur vi ser på detta nyintroducerade transportmedel i vår stadsmiljö. Studien genomförs i fem olika delar, litteraturstudie, fältstudie, enkätstudie samt analys och diskussion. Studierna för arbetet riktade sig mot två olika grupper. Fältstudien genomfördes bland aktiva användare av elsparkcykel och enkätstudien genomfördes bland både aktiva användare samt icke användare. Fältstudien begränsades geografiskt till Lund och Malmö medan enkätstudien inte var lika begränsad geografiskt sett. Deltagarantalet låg strax under 200 för fältstudien och strax över 300 för enkätstudien. Rapporten fastställer att elsparkcyklar som nytt transportmedel mottagits i vår stadsmiljö dock med starka åsikter både negativa och positiva. För att elsparkcykeln ska få ett mer positivt mottagande krävs en del förbättringar och tydligheter kring säkerhet och reglering av hur de körs och hanteras i vår stadsmiljö. Elsparkcykeln ses som smidig och lättillgänglig för utbredda grup-per i samhället. Den typiska användaren av elsparkcykeln visar sig vara både kvinnor och män under 35 år, där majoritet ligger i åldersspannet 25–35 år. Studierna visar på att den typiska användaren har en avslutad gymnasieutbildning, The essay deals with E-scooters as an addition of use of transport in our cities. The purpose is to identify the users and the way of usage of the E-scooter, along with creating a general overview of how the E-scooter have been received by the public. The study contains five different parts: a literature study, a field study, a sur-vey, an analysis, and a discussion. The study for the research includes two dif-ferent groups. The field study was conducted with a group which included ac-tive users of the E-scooter. The survey was done with a group of both active users and non-users of the E-scooter. The essay shows that the E-scooter is semi accepted in our cities since the es-say shows strong opinions from the public both negative and positive. For the E-scooter to gain a more positive stand with the public some improvements and clarity is necessary regarding safety and regulations of how the E-scooter is being used and managed in our cities. The essay identifies the E-scooter to be viewed as an accessible and flexible with a wide group range. With the studies completed it is able to determine that the typical trip with an E-scooter is being made from point A to point B. It is also able to determine that there is a demand of more guidelines and laws regarding the E-scooter.

I dagens urbana miljö belyses flera problem kopplade till persontransport, buller, trängsel och utsläpp är idag stora problem för invånarna i större städer. Samtidigt efterfrågar människor hållbarare sätt att leva. Utifrån människans krav på mobilitet och önskan efter hållbarare transporter i bland annat stadsmiljö har mikromobilitetsfordon och elsparkcyklar dykt upp. Uppsatsen har undersökt hur och om aktörer inom delade elsparkcykel branschen bidrar till en ökad hållbar urban miljö och om relevanta aktörer idag samarbetar för att integrera elsparkcyklar i den urbana miljön. Detta har gjorts med hjälp av de teoretiska begreppen, hållbar mobilitet, mobility-as-a-Service och kundbeteende. Uppsatsen har undersökt fem olika elsparkcykel aktörer med hjälp av dokumentanalys och intervjuat två kollektivtrafikbolag och fyra kommuner i södra Sverige. Det har framkommit att med rätt förutsättningar kan elsparkcyklar bidra till en ökad hållbarhet i städer men i huvudsak när de ersätter bilresor. De samarbeten som finns är i dagsläget kopplade till kommuner och städers krav på aktörerna med hjälp av dialog. Det skiljer sig dock mellan städer hur man samarbetar och agerar, detta då det saknas nationell styrning vilket efterfrågas från samtliga parter. Samtliga parter anser också att bästa lösningen för att skapa både bättre hållbarhet och samverkan hade varit genom upphandling, vilket i dagsläget inte är möjligt på grund av juridiska hinder.

In this study, travel behavior for the users of E-scooter is analyzed based on survey questions. The main purpose of the study is to understand the nature of E-scooters users and their preferences as well as analyzing their trip parameters. The survey was designed to cover most ofthe behavioral influential factors. To represent the motives and barriers towards E-scooter adoption in greater Stockholm. it was sectioned into demographic data, general travel preferences, E-scooter choice preferences, last trip parameters and general discussion questions. Findings of this study suggested that E-scooters are mainly used by residents aged between 18-24. In Stockholm, public transportation facilities are very accessible and affordable than other private transportation modes. Travel time and travel cost were highly evaluated by the users and were considered as deciding criteria prior to making any trip in Stockholm. Findings suggested that trips made by E-scooters are mainly for fun and leisure rather than commuting and services. However, regarding normal trips, it was found that walking replaced the use of E-scooters more often. Historical data was used to validate and support the survey findings. Survey questions did not consider questions regarding impacts of COVID-19 on travel behaviours as well as the changes in travel patterns. Furthermore, the absence of highlights on research areas such as safety which covers the adoption of risky behaviours (i.e., driving on sidewalks, driving opposing traffic flow) and helmet use. The tool was used for research purposes was ‘Questionpro’., I denna studie analyseras resebeteendet för användarna av E-scooter baserat på enkätfrågor. Huvudsyftet med studien är att förstå E-scooters användares natur och deras preferenser samt att analysera deras tripparametrar. Undersökningen var utformad för att täcka de flesta av debeteendemässiga inflytelserika faktorerna. Att representera motiv och barriärer mot e-scooteradoption i större Stockholm. den delades in i demografisk data, allmänna resepreferenser, val av E-scooter-val, parametrar för sista resan och allmänna diskussionsfrågor. Resultaten av denna studie föreslog att E-skotrar huvudsakligen används av invånare i åldrarna 18-24. I Stockholm är anläggningar för kollektivtrafik mycket tillgängliga och prisvärda än andra privata transportsätt. Restid och resekostnader utvärderades mycket av användarna och ansågs vara avgörande kriterier innan de gjorde en resa i Stockholm. Resultaten föreslog att resor med e-skotrar främst är för skoj och fritid snarare än pendling och tjänster. När det gäller normala resor fann man dock att promenader ersatte användningen av E-skotrar oftare. Historiska data användes för att validera och stödja undersökningsresultaten.

Free floating electric scooters is a relatively new phenomena in many cities across the world and despite the Covid-19-pandemic, electric scooters are growing in popularity. There are however mixed opinions on whether electric scooters are environmentally friendly or not and if they are an option for municipalities to utilize in their planning towards more sustainable cities or not. Laws are also lacking for regulating this new means of transport. This study aims to examine how municipalities can plan for electric scooters in their traffic planning as well as examining if electric scooters work according to the municipalities’ visions for their future traffic planning. This study also aims to map out what Swedish cities have electric scooters today and examine what characteristics these cities have. The study has been conducted through interviews with two Swedish municipalities, one Norwegian municipality and one provider of free floating electric scooters. A literature review of several municipalities’ planning and strategy documents has been carried out as well. Findings show that free floating electric scooters exist in the most populous municipalities in Sweden. The municipalities have a high share of students and young people in the ages 18-35, which is the age group that tend to use electric scooters the most. The municipalities have a lower amount of days with snow-cover than the national average. Findings also show that municipalities are positive towards free floating electric scooters and think that they fit in with the overall visions for the municipalities’ planning.

Den här rapporten diskuterar vilka utmaningar som idag finns med friflytande elsparkcykelsystem i trafiken. Uppsatsen har sin utgångspunkt i att jämföra Göteborgs stad, Linköpings kommun och Norrköpings kommuns arbete med elsparkcyklar i förhållande till den teoretiska referensramen; delad mobilitet, mikromobilitet samt smart mobilitet och hållbara transporter. Ett vidare syfte ligger även i att peka på likheter och skillnader mellan kommunernas arbete, samt undersöka elsparkcykelns potential i utvecklingen av städernas framtida transportsystem. Uppsatsens empiri grundar sig i intervjustudier med fem tjänstemän, samt en dokumentanalys av relevanta dokument inom ämnet. Resultatet påvisar att huvudsakliga utmaningar för kommunerna bland annat ligger i en vag lagstiftning, trängsel, inkludering av olika stadsdelar, felparkering och olovlig körning. I relation till detta har åtgärder som exempelvis avtal mellan kommunerna och uthyrningsföretagen upprättats. Vidare visar resultatet ett intresse från kommunernas sida att i framtiden dra nytt av elsparkcykeln i utveckling av hållbara och delade transporter. I koppling visar analysen att en viktig del i att möjliggöra denna utveckling, bland annat, ligger i att integrera elsparkcykeln med andra trafikslag samt tillgodose relevant information till användare., This report discusses the challenges that exists today with free-floating electric scooter systems in traffic. The essay is based on comparing the City of Gothenburg, Linköping Municipality and Norrköping Municipality´s work with electric scooters in relation to the theoretical frame; shared mobility, micromobility and smart mobility and sustainable transport. A further point also lies in pointing out similarities and differences between the municipalities work and examining the potenital of the electric scooter in the development of the cities´ future transport systems. The essay´s empirical data is based on interview studies with five employees, as well as a document analysis of relevant policy documents in the subject. The results show that the main challenges for the municipalities lie in vague legislation, congestion, inclusion of different districts, incorrect parking and illegal driving. In relation to this, measures such as agreements between the municipalities and the rental companies has been drawn up. Furthermore, the results show an interest on the part of the municipalities to benifit from the electric scooter in the development of sustainable and shared transports in the future. In connection with this, the analysis show that an important part in enabling this development, among other things, lies in integrating the electric scooter with other modes of traffic and providing relevant information to users.

Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Syfte med denna studie har varit att analysera trafiksäkerheten för hyrcyklar i Malmö med inriktning på användningen av säkerhetsutrustning (vilket i detta fall innebär hjälm, varselväst och belysning). Studien har översiktligt sett över rådande regelverk. Studien grundas i hypotesen om att användare av hyrcyklar tenderar att färdas utan säkerhetsutrustning i högre utsträckning än användare av privata cyklar och kanske ser sin resa som tillfällig och mer spontan. Medan cyklister på en privat cykel troligen ser resan som mer planerad och är därav noggrannare med säkerhetsutrustning. Studien omfattas av en litteraturstudie, kortare strukturerade intervjuer och en inventering av cyklister i Malmö. Över 60 strukturerade intervjuer med hyrcykelanvändare har genomförts och över 1300 cyklar har inventerats på två av Malmös större cykelstråk, observationen innefattar både cyklister med privata cyklar och med hyrcyklar. Undersökningen bygger på jämförelser av trafikanters beteende när de cyklar med en privat cykel samt när de cyklar med en hyrcykel. (Trafikverkets beteckning: TRV 2019/27503 ”Hyrcyklar utifrån en trafiksäkerhetsaspekt”) Projektet har utförts under 2019 och 2020. Projektet slutrapporterades i maj 2020.

The free-floating electric scooter is a new phenomenon in the transport sector that seems to have a potential of promoting sustainable transportation and changing the way we travel in cities all around the world. This is done by catering the need for short trips and minimizing the dependence of self-owned vehicles and thus reducing the number of car trips. Though it seems to contribute to replacement of active sustainable traveling and create problems for pedestrians, it also seems to increase the number of inter-modal trips as well as act as a good solution to the first/last mile problem and also complement the public transport system. The purpose of this study is to investigate and analyse the key challenges and possible potential of e-scooter systems in four municipalities in Sweden (Stockholm, Göteborg, Helsingborg and Malmö). Also how the phenomenon is managed and how this could be improved by more strict regulation of the electric scooter market. The thesis questions focus on examining what the problems are for the municipalities, what is being done about it, and how the management could be developed. These questions are answered by making a theoretical basis and an empirical study of the subject of micro mobility and electric scooters through a literature analysis of the key issues and means of control for managing e-scooters and an interview study combined with a analysis of the municipalities documentation, management and practical experience of e-scooters. The results are then to be analysed by examining how the problem is represented by the municipalities, what presuppositions or assumptions underlie this representation and what is left unproblematic. In theory the challenges ranges from legislation, accessibility, traffic safety, accessibility, sustainability to cooperation and data collection. But in practice the long term goals of reaching the potential of sustainability or accessibility are not prioritized as much as the focus on managing the phenomen, Friflytande elsparkcykelsystem är ett nytt fenomen i trafiken som verkar ha potential att främja hållbart resande genom att tillgodose behovet för korta resor, minska andelen bilresor och beroendet av egenägda fordon, öka intermodalt resande och komplettera kollektivtrafiken. De verkar dock samtidigt ersätta ett stort antal resor som redan är aktiv och hållbara. De skapa r även framkomlighetsproblem genom belamring av stadens offentliga ytor. Syftet med denna studie är att utreda och analysera utmaningar och möjligheter med elsparkcykelsystem hos fyra kommuner i Sverige: Stockholm, Göteborg, Helsingborg och Malmö. Vidare ska studien granska hur elsparkcykelsystem hanteras av dem och vilka åtgärder eller styrmedel som behövs för att bättre kunna reglera det i framtiden. Arbetets frågeställning är: Vad är problemet? Vad har man gjort åt det? Vad mer bör man göra? Teoretisk besvarar jag dessa frågor genom en litteraturstudie av belagda utmaningar och åtgärder kring fenomenet. Empiriskt besvarar jag dem genom en dokumentanalys och intervjustudie av varje kommuns arbete och praktiska erfarenheter av elsparkcykelsystemens utmaningar och möjligheter. Teori och empiri analyseras sedan i en diskursanalys som granskar kommunernas problembild, vilka förutsättningar och antaganden som ligger bakom denna, vilka aspekter som utelämnas. I teorin innebär elsparkcykelsystemen utmaningar inom lagstiftning, framkomlighet, trafiksäkerhet, tillgänglighet, hållbarhet och samverkan mellan intressenter som kommuner, Polisen, elsparkcykeloperatörer och kollektivtrafikoperatörer. Det handlar om att ta tillvara på elsparkcykelns potential att bidra till hållbart resande och ett mer jämlikt transportsystem genom att planera långsiktigt och integrera elsparkcykeln i transportsystemet. I praktiken kommer dessa aspekter om elsparkcykeltjänstens tillgänglighet, hållbarhet, integration och samverkan mellan kommun och operatör i andra hand. För de svenska kommunerna handlar de största utmaningarna f

Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Med ökad cykling blir det ökat tryck på cykelvägarna. Syftet med projekt är att beskriva situationen just nu och delvis vad vi kan förvänta oss av framtiden. Informationen kan skapa förståelse och belysa de utmaningar och möjligheter som cykelinfrastrukturen står inför. En grundtes i projektet är att ha en bred ansats i ämnet och att vara konkret. Fokus har varit att samla in information, härleda mönster och identifiera konkreta problem och möjligheter. Några slutsatser: - Komplicerat regelverk för olika elfordon - Svårt att ha koll på regler för vilka som får vara på cykelvägar - Det blir allt vanligare att använda olika elfordon för kommersiell transport av gods på cykelbanorna - Det finns problematik kring uthyrningen av elsparkcyklar - Elcyklar skapar problem samtidigt som de ökar cyklandet, vilket kan ses positivt

Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Eldrivna enpersonsfordon (EPF) är ett samlingsnamn för en grupp av fordon som på senare år har börjat synas mer i trafiken. Bland denna fordonstyp räknas Segways, el-scootrar, Hooverboards och flera andra. I Sverige klassas dessa fordon som cykel och är därför tillåtna på allmänna vägar så länge de når en max-hastighet på 20 km/h och har en kontinuerlig märkeffekt på max 250 W. Dessa fordon representerar fortfarande en liten grupp i den allmänna trafiken men exempel från Singapore och delstaten Kalifornien i USA visar att utvecklingen kan gå snabbt framåt och att vissa produkter, som exempelvis el-scootrar med relativt låg tröskel för inlärning, har potential att bli ett substitut för andra färdsätt. Detta skapar nya utmaningar i stadstrafiken, inte minst när det kommer till trafiksäkerhet. Den STRADA-analys som genomförts i denna studie visar att majoriteten av trafikolyckorna mellan 2012 och 2017 med självbalanserande enpersonsfordon skedde på fritiden. Den mest förekommande olyckstypen av singelolyckor med skador på handled och armbåge. Olyckor med tvåhjuliga balansbrädor som Hooverboards och liknande var mest vanliga bland barn mellan 6 och 12 år och uppträdde från 2016, efter produktens införande på marknaden, medan olyckor med tvåhjuliga balansbrädor med styrstång (som Segways) kan kopplas till äldre personer och är mer utspridda under 2012-2017. Det rapporterade antalet olyckor under den analyserade perioden är låg, det kan dock antas att olyckor med EPF är underrapporterade. En klassning av EPF som egen fordonsgrupp skulle underlätta rapporteringen av olyckor och bidra till en ökad kontroll av produkterna då fordonen i så fall skulle behöva typgodkännas. Tydliga och enkla regler skulle samtidigt förenkla k