Search

”Maktobalans i expertsamtal om fotboll” undersöker hur makt förhandlas genom språket i tre olika studiosamtal om fotboll, i vilka både manliga och kvinnliga experter deltar. Studien undersöker hur den manlige experten framställs i jämförelse med den kvinnlige, och om samtalsformerna mellan de olika plattformarna skiljer sig åt eller liknar varandra. Samt om det förekommer skillnader genom på vilket sätt man talar om dam respektive herrfotboll. Materialet som har hämtats in under våren 2023 är från SVT Sport och CMore Sport, ett av samtalen rör damfotboll och de andra två herrfotboll. Metoden som genomförts är en diskursanalys i vilken samtalsanalys ingått som ett understödjande verktyg. Det övergripande resultatet visar att det finns tydliga maktmönster och könsrelaterade skillnader där männen har en mer betydande roll än kvinnorna. Det finns en samtalsordning studiosamtalen rättar sig efter vilken påverkar maktbalansen och således även framställningen av kön, och ger den manlige experten en tyngre roll i jämförelse med sin kvinnlige motsvarighet. Det framkommer också att man talar om damfotboll och herrfotboll på olika sätt, och att herrspelare tilldelas en större betydelse än damspelare., ”Power imbalance in expert discussion about football” examines how power is negotiated through the language of three different studio conversations about football which include both male and female football experts. The study examines how the male expert is portraited in comparison to the female one and if the forms of conversation between the platforms differ or are similar. As well as whether there are differences in how you talk about women's and men's football. The material that has been collected in the spring of 2023 is from SVT Sport and CMore Sport, one of the conversations relates to women's football and the other two men's football. The method implemented is a discourse analysis in which conversation analysis is included as a supporting tool. The overall result shows that there are clear power patterns and gender-related differences where men have a more significant role than women. There is a conversational order the studio conversations adhere to which affects the power balance and thus also the representation of gender, which gives the male expert a heavier role in comparison to his female counterpart. It also appears that women's football and men's football are spoken of in different ways, and that male players are given more importance than female players.

Denna studies syfte är att undersöka hur användare av plattformen TikTok uppfattar att kvinnliga ideal konstrueras på plattformen med ett fokus på det aktuella mediafenomet “Clean Girl”. Studien ämnar även att urskilja fenomenets eventuella påverkan på dess användare på både en samhällelig och individuell nivå. Vi har valt att utgå från en kvalitativ metod där vi med hjälp av fokusgrupper har intervjuat nio kvinnor i åldern 20-25 som dagligen använder TikTok och är införstådda med betydelsen av fenomenet “Clean Girl”. Studien tar sina teoretiska utgångspunkter i Giddens teori om identitetsskapande, Bourdieus om symboliskt Kapital, begreppen “Advice Media” och “Tripartite Influence” Model samt ett genusperspektiv. Studien har erhållit resultat som visar att medieanvändarna upplever att TikTok är en plattform där olika kvinnliga ideal konstrueras, och "Clean Girl" är ett av dessa ideal. Respondenternas samlade upplevelse av fenomenet "Clean girl" påvisar ett orealistiskt kvinnoideal, vilket skapar en oerhörd press på individen. Samtidigt är samhället i stort med och upprätthåller dessa ohållbara förutsättningar. Detta leder till att flera användare upplever att det blir en svår värld att leva i, där man hela tiden behöver rekonstruera sig själva utifrån de nya kvinnliga idealen som ständigt konstrueras på TikTok.

”Maktobalans i expertsamtal om fotboll” undersöker hur makt förhandlas genom språket i tre olika studiosamtal om fotboll, i vilka både manliga och kvinnliga experter deltar. Studien undersöker hur den manlige experten framställs i jämförelse med den kvinnlige, och om samtalsformerna mellan de olika plattformarna skiljer sig åt eller liknar varandra. Samt om det förekommer skillnader genom på vilket sätt man talar om dam respektive herrfotboll. Materialet som har hämtats in under våren 2023 är från SVT Sport och CMore Sport, ett av samtalen rör damfotboll och de andra två herrfotboll. Metoden som genomförts är en diskursanalys i vilken samtalsanalys ingått som ett understödjande verktyg. Det övergripande resultatet visar att det finns tydliga maktmönster och könsrelaterade skillnader där männen har en mer betydande roll än kvinnorna. Det finns en samtalsordning studiosamtalen rättar sig efter vilken påverkar maktbalansen och således även framställningen av kön, och ger den manlige experten en tyngre roll i jämförelse med sin kvinnlige motsvarighet. Det framkommer också att man talar om damfotboll och herrfotboll på olika sätt, och att herrspelare tilldelas en större betydelse än damspelare., ”Power imbalance in expert discussion about football” examines how power is negotiated through the language of three different studio conversations about football which include both male and female football experts. The study examines how the male expert is portraited in comparison to the female one and if the forms of conversation between the platforms differ or are similar. As well as whether there are differences in how you talk about women's and men's football. The material that has been collected in the spring of 2023 is from SVT Sport and CMore Sport, one of the conversations relates to women's football and the other two men's football. The method implemented is a discourse analysis in which conversation analysis is included as a supporting tool. The overall result shows that there are clear power patterns and gender-related differences where men have a more significant role than women. There is a conversational order the studio conversations adhere to which affects the power balance and thus also the representation of gender, which gives the male expert a heavier role in comparison to his female counterpart. It also appears that women's football and men's football are spoken of in different ways, and that male players are given more importance than female players.

Bakgrund: Dagens samhälle är till stor del konstruerad efter den information vi konstant blir matade med genom en mängd olika kanaler. De som kan ta del av all information bildar normen högst upp i samhällets hierarki. Det är vanligt med fördomar och myter om personer med hörselnedsättningar vilket leder till att individer ofta känner sig stigmatiserade i samhället. Personer med hörselnedsättning kan få en lägre social ställning och hamna i samhällets periferi. En viktig källa för information är dagstidningar såsom Dagens Nyheter. Dagens Nyheter når ut till en stor del av befolkningen och anses vara en bidragande del i hur diskurserna i samhället formas och hur till exempel personer med hörselnedsättning porträtteras. Tidigare forskning från USA och Australien om hur personer med hörselnedsättning porträtteras visar på övervägande negativt laddade diskurser. Vi har inte hittat någon svensk diskursanalytisk forskning som fokuserar på begrepp kring hörselskada. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur begreppet hörselskada har porträtterats genom att undersöka den underliggande diskursen i Sveriges största dagstidning, Dagens Nyheter, under tre decennier. Vi var intresserade av att se vilka diskurser som framträdde i artiklarna och ifall dessa diskurser förändrades över tid. Metod: En kritisk diskursanalys genomfördes, där det empiriska underlaget för studien var Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Sökordet som användes för att hitta de relevanta artiklar som utgjorde korpus för studien var hörselskad*. De slumpmässigt utvalda artiklarna spridda över tre decennier var tjugo till antalet och fördelade så att det var fem artiklar från respektive decennium. En djupgående analys gjordes av fynden som hittades i artiklarna med hjälp av den tredimensionella metoden och de för metoden adekvata verktyg. Resultat: Studien visar fem framträdande etiketter (teman): ”begreppsbenämning”, ”förminskande och diskriminerande uttryck”, (”o)kunskap”, ”andrafiering” samt, Background: The society today is largely constructed around the information we are constantly gaining through a variety of channels. Those who can access all types of information constitute the norm at the top of the society's hierarchy. People with hearing loss have a lower position and can easily end up in the periphery. Prejudices and myths commonly arise around people with hearing impairments, which result in individuals feeling stigmatized in the society. An important source of information is daily newspapers such as Dagens Nyheter. Dagens Nyheter reaches a large part of the Swedish population and is considered to be a contributing part of how discourses in society are shaped. Previous research, mainly from the USA and Australia, about how people with hearing loss are portrayed in the media reveal predominantly negatively charged discourses. No similar study from Sweden has been identified. Aim: We wanted to investigate how the concept hearing loss was portrayed, by investigating the underlying discourse, in Dagens Nyheter, over three decades. The intent was to discover which discourses that appeared, and if these discourses changed over time. Methods: A critical discourse analysis was carried out based on empirical material from Sweden's largest daily newspaper, Dagens Nyheter. The search term used to find the relevant articles, that formed the corpus of the study, was hearing loss*. We randomly selected 20 articles spread over 30 years - 5 articles from each decade. An in-depth analysis was made by applying the three-dimensional method and by using the appropriate tools. Results: The study resulted in five prominent labels (themes): choice of term, diminishing and discriminatory expression, (lack of) knowledge, othering and positive angle. The labels consisted of categories containing all findings made from the corpus for the study. Four out of five labels consisted of negatively charged discourses and only one label contained positive angles in the way the c

Syftet med studien är att undersöka hur andra medier än den tryckta texten behandlas i läromedel för högstadiets svenskämne. Mot bakgrund av läroplansformuleringar, svenskämnestraditioner och en vidgad syn på begreppet text, där exempelvis litteratur, narrativ och sakprosa utvidgats och omfattar fler format än det tryckta, har vi valt att göra en diskursanalys där vi även applicerat en medieekologisk tolkningsram som riktar fokus mot medier och dess teknologi samt mediers historiska utveckling och påverkan av samhället. Genom att analysera hur olika former av medier och textformer beskrivs, vilka ord som används och i vilka sammanhang de förklaras i läromedlen visar resultatet upp ett inkluderande synsätt på medier och digitala verktyg, men resultatet synliggör också diskurser där ett visst motstånd mot vissa medier urskiljs genom olika framskrivningar och att det tryckta, skrivna ordet innehar en stark ställning.

Mediadelcom

Mediadelcom

Mediadelcom

Mediadelcom

Mediadelcom

Syftet med studien är att undersöka hur andra medier än den tryckta texten behandlas i läromedel för högstadiets svenskämne. Mot bakgrund av läroplansformuleringar, svenskämnestraditioner och en vidgad syn på begreppet text, där exempelvis litteratur, narrativ och sakprosa utvidgats och omfattar fler format än det tryckta, har vi valt att göra en diskursanalys där vi även applicerat en medieekologisk tolkningsram som riktar fokus mot medier och dess teknologi samt mediers historiska utveckling och påverkan av samhället. Genom att analysera hur olika former av medier och textformer beskrivs, vilka ord som används och i vilka sammanhang de förklaras i läromedlen visar resultatet upp ett inkluderande synsätt på medier och digitala verktyg, men resultatet synliggör också diskurser där ett visst motstånd mot vissa medier urskiljs genom olika framskrivningar och att det tryckta, skrivna ordet innehar en stark ställning.

Det finns ett problem i samhället där autistiska individers autism inte tas på allvar eftersom de inte passar in på de föreställningar som människor har om hur autism kan uttrycka sig. Medier (bland annat fiktionsmedier) kan påverka de föreställningar som människor har om hur autism kan uttrycka sig eftersom de producerar och reproducerar vad som ses som ”autistiskt”. Genom en komparativ analys av en framställning av en autistisk tv-seriekaraktär som är skapad med hjälp av en autistisk individ och teori om hur autism kan uttrycka sig hos autistiska individer i verkligheten har den här studien syftat till att förstå om en autistisk karaktär som är skapad med hjälp av en autistisk individ producerar och reproducerar föreställningar om hur autism kan uttrycka sig som stämmer överens med hur autism faktiskt kan uttrycka sig hos autistiska individer i verkligheten. Studien har undersökt hur den studerade framställningen liknar och/eller skiljer sig från hur autism kan uttrycka sig hos autistiska individer i verkligheten för att uppnå syftet. Studien visar att framställningen av den autistiska karaktären som är skapad med hjälp av en autistisk person producerar och reproducerar föreställningar om hur autism kan uttrycka sig som stämmer överens med hur autism faktiskt kan uttrycka sig hos autistiska individer i verkligheten., There is currently an issue in society where autistic individuals are not being recognised as autistic because they do not fit the preconceptions of autism that people have in their mind. Media content have the power to influence what is considered to be ‘autistic’, since it can produce and reproduce how autistic people are ‘supposed to be’. By using a comparative analysis, this study has aimed to understand if a fictional autistic character who were created with the help of an autistic individual produce and reproduce preconceptions about autistic people that are in line with how autism can be displayed in autistic people in real life. This study has investigated how the autistic tv show character resembles or differs from how scientific research claim that autism can be displayed in autistic people in real life. This study demonstrates that the autistic fictional media character who were created with the help of an autistic individual, produce and reproduce preconceptions about autistic people that are in line with how autism can be displayed in autistic people in real life.

Bakgrund: Dagens samhälle är till stor del konstruerad efter den information vi konstant blir matade med genom en mängd olika kanaler. De som kan ta del av all information bildar normen högst upp i samhällets hierarki. Det är vanligt med fördomar och myter om personer med hörselnedsättningar vilket leder till att individer ofta känner sig stigmatiserade i samhället. Personer med hörselnedsättning kan få en lägre social ställning och hamna i samhällets periferi. En viktig källa för information är dagstidningar såsom Dagens Nyheter. Dagens Nyheter når ut till en stor del av befolkningen och anses vara en bidragande del i hur diskurserna i samhället formas och hur till exempel personer med hörselnedsättning porträtteras. Tidigare forskning från USA och Australien om hur personer med hörselnedsättning porträtteras visar på övervägande negativt laddade diskurser. Vi har inte hittat någon svensk diskursanalytisk forskning som fokuserar på begrepp kring hörselskada. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur begreppet hörselskada har porträtterats genom att undersöka den underliggande diskursen i Sveriges största dagstidning, Dagens Nyheter, under tre decennier. Vi var intresserade av att se vilka diskurser som framträdde i artiklarna och ifall dessa diskurser förändrades över tid. Metod: En kritisk diskursanalys genomfördes, där det empiriska underlaget för studien var Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Sökordet som användes för att hitta de relevanta artiklar som utgjorde korpus för studien var hörselskad*. De slumpmässigt utvalda artiklarna spridda över tre decennier var tjugo till antalet och fördelade så att det var fem artiklar från respektive decennium. En djupgående analys gjordes av fynden som hittades i artiklarna med hjälp av den tredimensionella metoden och de för metoden adekvata verktyg. Resultat: Studien visar fem framträdande etiketter (teman): ”begreppsbenämning”, ”förminskande och diskriminerande uttryck”, (”o)kunskap”, ”andrafiering” samt, Background: The society today is largely constructed around the information we are constantly gaining through a variety of channels. Those who can access all types of information constitute the norm at the top of the society's hierarchy. People with hearing loss have a lower position and can easily end up in the periphery. Prejudices and myths commonly arise around people with hearing impairments, which result in individuals feeling stigmatized in the society. An important source of information is daily newspapers such as Dagens Nyheter. Dagens Nyheter reaches a large part of the Swedish population and is considered to be a contributing part of how discourses in society are shaped. Previous research, mainly from the USA and Australia, about how people with hearing loss are portrayed in the media reveal predominantly negatively charged discourses. No similar study from Sweden has been identified. Aim: We wanted to investigate how the concept hearing loss was portrayed, by investigating the underlying discourse, in Dagens Nyheter, over three decades. The intent was to discover which discourses that appeared, and if these discourses changed over time. Methods: A critical discourse analysis was carried out based on empirical material from Sweden's largest daily newspaper, Dagens Nyheter. The search term used to find the relevant articles, that formed the corpus of the study, was hearing loss*. We randomly selected 20 articles spread over 30 years - 5 articles from each decade. An in-depth analysis was made by applying the three-dimensional method and by using the appropriate tools. Results: The study resulted in five prominent labels (themes): choice of term, diminishing and discriminatory expression, (lack of) knowledge, othering and positive angle. The labels consisted of categories containing all findings made from the corpus for the study. Four out of five labels consisted of negatively charged discourses and only one label contained positive angles in the way the c

Det finns ett problem i samhället där autistiska individers autism inte tas på allvar eftersom de inte passar in på de föreställningar som människor har om hur autism kan uttrycka sig. Medier (bland annat fiktionsmedier) kan påverka de föreställningar som människor har om hur autism kan uttrycka sig eftersom de producerar och reproducerar vad som ses som ”autistiskt”. Genom en komparativ analys av en framställning av en autistisk tv-seriekaraktär som är skapad med hjälp av en autistisk individ och teori om hur autism kan uttrycka sig hos autistiska individer i verkligheten har den här studien syftat till att förstå om en autistisk karaktär som är skapad med hjälp av en autistisk individ producerar och reproducerar föreställningar om hur autism kan uttrycka sig som stämmer överens med hur autism faktiskt kan uttrycka sig hos autistiska individer i verkligheten. Studien har undersökt hur den studerade framställningen liknar och/eller skiljer sig från hur autism kan uttrycka sig hos autistiska individer i verkligheten för att uppnå syftet. Studien visar att framställningen av den autistiska karaktären som är skapad med hjälp av en autistisk person producerar och reproducerar föreställningar om hur autism kan uttrycka sig som stämmer överens med hur autism faktiskt kan uttrycka sig hos autistiska individer i verkligheten., There is currently an issue in society where autistic individuals are not being recognised as autistic because they do not fit the preconceptions of autism that people have in their mind. Media content have the power to influence what is considered to be ‘autistic’, since it can produce and reproduce how autistic people are ‘supposed to be’. By using a comparative analysis, this study has aimed to understand if a fictional autistic character who were created with the help of an autistic individual produce and reproduce preconceptions about autistic people that are in line with how autism can be displayed in autistic people in real life. This study has investigated how the autistic tv show character resembles or differs from how scientific research claim that autism can be displayed in autistic people in real life. This study demonstrates that the autistic fictional media character who were created with the help of an autistic individual, produce and reproduce preconceptions about autistic people that are in line with how autism can be displayed in autistic people in real life.

I denna artikel analyseras vilka ordbetydelser som tillskrivs adjektivet "gammaltestamentlig" i svenska dagstidningar mellan 1987-2017. Analysen genomförs från ett bibelvetenskapligt receptionskritiskt perspektiv och med ett metodologiskt ramverk hämtat ifrån Norman Fairclough. Analysen visar att adjektivet används i vardagligt språkbruk, även rörande andra ämnen än religion eller bibel. Genom att beskriva något som "gammaltestamentligt" vill aktörer i en majoritet av fallen framhålla negativa aspekter av det beskrivna, t.ex. "gammaltestamentligt" sträng eller hård . Detta i motsats till adjektivet "bibliskt" som kan syfta till både något positivt eller negativt, och "evangeliskt" som oftast syftar till något positivt, t.ex. "evengelisk" frihet. Artikeln argumenterar för att tolkningen att Hebreiska bibeln, eller det Gamla testamentet, står för något negativt, t.ex. något primitivt, våldsamt eller hämndlystet, har kopplingar till anti-judiska traditioner och strereotyper.

Studier visar att attityder kan vara angelägna faktorer vid beslut om vaccinering samt att medier kan bidra till en minskad tillit för myndigheter och vaccin. Denna studie syftar till att förstå hur ovaccinerade unga vuxna mellan åldrarna 18 till 27 år har upplevt myndigheters kriskommunikation om covid-19 vaccinet samt vilka medier och informationskanaler som användes av intervjupersonerna under pandemin. Studien besvarar därav följande tre forskningsfrågor: - Vilka attityder har ovaccinerade unga vuxna till myndigheters kriskommunikation gällande covid-19 vaccinet? - Vilka medier och informationskanaler har ovaccinerade unga vuxna använt främst under covid-19 och vilka har de upplevt vara mest tillförlitliga? - Kan medier eller myndigheters kriskommunikation ha bidragit till ett vaccinmotstånd hos ovaccinerade unga vuxna? Frågorna besvaras utifrån åtta semistrukturerade intervjuer och i studien presenteras teorier om tillit samt uses and gratifications. I den tematiska analysen har tre huvudteman med följande två underteman framkommit. Samtliga respondenter uppger att de känt negativa attityder gentemot myndigheternas kriskommunikation om vaccinet samt att det funnits en bristande tillit. De uppger även att de under pandemin inhämtat mer användbar information från olika medier än den bristfälliga information som myndigheterna gått ut med avseende vaccinet., Research claims that attitudes can be keen factors in the decisions about vaccination and that the media can contribute to a reduced trust in authorities and vaccines. This study aims to understand how unvaccinated young adults between the ages of 18 to 27 years have experienced the authorities' crisis communication about the covid-19 vaccine and which media and information channels were used by the respondents during the pandemic. The study therefore answers the following three questions: - What attitudes do unvaccinated young adults have towards the authorities' crisis communication regarding the covid-19 vaccine? - What media and information channels have young adults used mainly during covid-19 and which have they found to be the most reliable? - Could media or government crisis communication have contributed to vaccine resistance in young adults? The questions are answered based on eight semi-structured interviews and the study presents theories about trust and uses and gratifications. In the thematic analysis, three main themes with two subthemes have emerged. All respondents stated that they felt negative attitudes towards the authorities' crisis communication about the vaccine and that there was a lack of trust towards them. They also state that during the pandemic they obtained more useful information from various media than the deficient information that the authorities issued regarding the vaccine.

Studiens syfte är att öka förståelse för hur diskurser om hälsa kommer till uttryck med särskilt fokus på coachningsituationerna i TV-serien Den stora hälsoresan- från soffpropp till superkropp. Reality-programmet går under genren makeover och handlar om svenska kändisar som ska ta sig igenom träningsupplägget 16 weeks of hell. Analysen använder sig av en multimodal kritisk diskursanalys där språkliga och visuella aspekter analyseras. Det teoretiska ramverk som används i analysarbetet av det empiriska materialet är makt, diskurs, makover-genre och medier i förhållande till kropp och hälsa. Teorierna bidrar till en ökad förståelse för hur olika hälsodiskurser framställs i programmet. Resultatet av analysen identifierade fyra olika diskurser för hur hälsa kommer till uttryck i relationen expert och deltagare. I slutdiskussionen diskuteras resultatet till tidigare studier och teorier. Det utmärkande för studien är de utmanande hälsodiskurser som återfinns i resultatet där maktförhållandet mellan expert och deltagare utmanas.

This paper is about what disgust means for how people talk about and act in toilets. The overall purpose is to map and analyze meanings attributed to toilets, primarily public, but also semi-public, variants (semi-public are toilets that are publicly available under certain conditions, for example for guests at a restaurant). A more specific purpose is to investigate how disgust organizes these meanings as well as people’s toilet practices. The main material is based on interviews with 11 people who clean or have cleaned toilets professionally in different places and in different contexts, for example at shopping centers, companies, institutions and ships. The paper is also based on media material collected with the help of the database retriever.nu and a search on "public toilets". In addition, observations have been made in public toilets, such as at airports, training facilities and bus stations. Theoretically, the paper is based on a discourse-theoretical perspective that focuses on logics, i.e. organizing principles possible to identify in different practices and discourses. According to the results, a cultural logic of disgust characterizes notions of toilets and toilet practices, which means that toilet visitors strive to distance themselves ritually, symbolically and practically from the materiality of the toilet. As an example, toilet visitors create distance to a presumed contaminated toilet seat by hovering, i.e. by performing their needs without touching the toilet seat with the buttocks. Non-contact technologies such as automatic soap dispensers fulfill a similar distancing function., Offentliga toaletter är ett omdiskuterat fenomen. I svenska medier framgår att mycket kritik riktas mot den här typen av inrättningar. Förutom att det påstås att offentliga toaletter är dåligt underhållna, utsätts för skadegörelse och utgör tillhåll för kriminella, så hävdas att de är vidriga och frånstötande. Skribenter berättar om skräck-fyllda upplevelser på offentliga toaletter, vars golv, väggar, tvättställ och toalettstolar har varit täckta av lämningar från tidigare besökare. Offentliga toaletter förknippas således med någonting mycket äckligt. Den här texten handlar om vad äckel betyder för hur människor tänker om och agerar på toaletter. Det övergripande syftet är att kartlägga och analysera de betydelser som tillskrivs toaletter, i första hand offentliga, men också semioffentliga varianter. (Semioffentliga är toaletter som är publikt tillgängliga under vissa villkor, till exempel för gäster på en restaurang). Ett mer specifikt syfte är att utreda hur äckel, som föreställning och förmedlad känsla, organiserar dessa betydelser och människors toalettpraktiker.

I denna artikel analyseras vilka ordbetydelser som tillskrivs adjektivet "gammaltestamentlig" i svenska dagstidningar mellan 1987-2017. Analysen genomförs från ett bibelvetenskapligt receptionskritiskt perspektiv och med ett metodologiskt ramverk hämtat ifrån Norman Fairclough. Analysen visar att adjektivet används i vardagligt språkbruk, även rörande andra ämnen än religion eller bibel. Genom att beskriva något som "gammaltestamentligt" vill aktörer i en majoritet av fallen framhålla negativa aspekter av det beskrivna, t.ex. "gammaltestamentligt" sträng eller hård . Detta i motsats till adjektivet "bibliskt" som kan syfta till både något positivt eller negativt, och "evangeliskt" som oftast syftar till något positivt, t.ex. "evengelisk" frihet. Artikeln argumenterar för att tolkningen att Hebreiska bibeln, eller det Gamla testamentet, står för något negativt, t.ex. något primitivt, våldsamt eller hämndlystet, har kopplingar till anti-judiska traditioner och strereotyper.

Studier visar att attityder kan vara angelägna faktorer vid beslut om vaccinering samt att medier kan bidra till en minskad tillit för myndigheter och vaccin. Denna studie syftar till att förstå hur ovaccinerade unga vuxna mellan åldrarna 18 till 27 år har upplevt myndigheters kriskommunikation om covid-19 vaccinet samt vilka medier och informationskanaler som användes av intervjupersonerna under pandemin. Studien besvarar därav följande tre forskningsfrågor: - Vilka attityder har ovaccinerade unga vuxna till myndigheters kriskommunikation gällande covid-19 vaccinet? - Vilka medier och informationskanaler har ovaccinerade unga vuxna använt främst under covid-19 och vilka har de upplevt vara mest tillförlitliga? - Kan medier eller myndigheters kriskommunikation ha bidragit till ett vaccinmotstånd hos ovaccinerade unga vuxna? Frågorna besvaras utifrån åtta semistrukturerade intervjuer och i studien presenteras teorier om tillit samt uses and gratifications. I den tematiska analysen har tre huvudteman med följande två underteman framkommit. Samtliga respondenter uppger att de känt negativa attityder gentemot myndigheternas kriskommunikation om vaccinet samt att det funnits en bristande tillit. De uppger även att de under pandemin inhämtat mer användbar information från olika medier än den bristfälliga information som myndigheterna gått ut med avseende vaccinet., Research claims that attitudes can be keen factors in the decisions about vaccination and that the media can contribute to a reduced trust in authorities and vaccines. This study aims to understand how unvaccinated young adults between the ages of 18 to 27 years have experienced the authorities' crisis communication about the covid-19 vaccine and which media and information channels were used by the respondents during the pandemic. The study therefore answers the following three questions: - What attitudes do unvaccinated young adults have towards the authorities' crisis communication regarding the covid-19 vaccine? - What media and information channels have young adults used mainly during covid-19 and which have they found to be the most reliable? - Could media or government crisis communication have contributed to vaccine resistance in young adults? The questions are answered based on eight semi-structured interviews and the study presents theories about trust and uses and gratifications. In the thematic analysis, three main themes with two subthemes have emerged. All respondents stated that they felt negative attitudes towards the authorities' crisis communication about the vaccine and that there was a lack of trust towards them. They also state that during the pandemic they obtained more useful information from various media than the deficient information that the authorities issued regarding the vaccine.

Syftet med denna studie är att genom tillämpandet av en kvalitativ diskursanalys och ett medieteoretiskt perspektiv förstå historieämnets plats i den allmänna mediediskursen om källkritik. Studiens material består av tidningsartiklar från svenska dagstidningar publicerade mellan 2010–2022 som berör ämnet källkritik i samband med skola. Dessa artiklar presenteras sedan tematiskt utefter de teman som är framträdande i artiklarna. Studiens huvudsakliga resultat visar att nyhetsmediernas bild av källkritik främst är kopplat mot samhällets digitalisering och att historieämnets roll hamnar i skymundan vid kunskapsförmedling kring källkritik. Historieämnets nämns ett antal gånger men fungerar då snarare som en bisats till digitaliseringen. Resultatet går således delvis i linje med skolans styrdokument där källkritiken ofta kopplas mot just digitaliseringen.

I denna artikel analyseras vilka ordbetydelser som tillskrivs adjektivet "gammaltestamentlig" i svenska dagstidningar mellan 1987-2017. Analysen genomförs från ett bibelvetenskapligt receptionskritiskt perspektiv och med ett metodologiskt ramverk hämtat ifrån Norman Fairclough. Analysen visar att adjektivet används i vardagligt språkbruk, även rörande andra ämnen än religion eller bibel. Genom att beskriva något som "gammaltestamentligt" vill aktörer i en majoritet av fallen framhålla negativa aspekter av det beskrivna, t.ex. "gammaltestamentligt" sträng eller hård . Detta i motsats till adjektivet "bibliskt" som kan syfta till både något positivt eller negativt, och "evangeliskt" som oftast syftar till något positivt, t.ex. "evengelisk" frihet. Artikeln argumenterar för att tolkningen att Hebreiska bibeln, eller det Gamla testamentet, står för något negativt, t.ex. något primitivt, våldsamt eller hämndlystet, har kopplingar till anti-judiska traditioner och strereotyper.

I denna artikel analyseras vilka ordbetydelser som tillskrivs adjektivet "gammaltestamentlig" i svenska dagstidningar mellan 1987-2017. Analysen genomförs från ett bibelvetenskapligt receptionskritiskt perspektiv och med ett metodologiskt ramverk hämtat ifrån Norman Fairclough. Analysen visar att adjektivet används i vardagligt språkbruk, även rörande andra ämnen än religion eller bibel. Genom att beskriva något som "gammaltestamentligt" vill aktörer i en majoritet av fallen framhålla negativa aspekter av det beskrivna, t.ex. "gammaltestamentligt" sträng eller hård . Detta i motsats till adjektivet "bibliskt" som kan syfta till både något positivt eller negativt, och "evangeliskt" som oftast syftar till något positivt, t.ex. "evengelisk" frihet. Artikeln argumenterar för att tolkningen att Hebreiska bibeln, eller det Gamla testamentet, står för något negativt, t.ex. något primitivt, våldsamt eller hämndlystet, har kopplingar till anti-judiska traditioner och strereotyper.

This paper is about what disgust means for how people talk about and act in toilets. The overall purpose is to map and analyze meanings attributed to toilets, primarily public, but also semi-public, variants (semi-public are toilets that are publicly available under certain conditions, for example for guests at a restaurant). A more specific purpose is to investigate how disgust organizes these meanings as well as people’s toilet practices. The main material is based on interviews with 11 people who clean or have cleaned toilets professionally in different places and in different contexts, for example at shopping centers, companies, institutions and ships. The paper is also based on media material collected with the help of the database retriever.nu and a search on "public toilets". In addition, observations have been made in public toilets, such as at airports, training facilities and bus stations. Theoretically, the paper is based on a discourse-theoretical perspective that focuses on logics, i.e. organizing principles possible to identify in different practices and discourses. According to the results, a cultural logic of disgust characterizes notions of toilets and toilet practices, which means that toilet visitors strive to distance themselves ritually, symbolically and practically from the materiality of the toilet. As an example, toilet visitors create distance to a presumed contaminated toilet seat by hovering, i.e. by performing their needs without touching the toilet seat with the buttocks. Non-contact technologies such as automatic soap dispensers fulfill a similar distancing function., Offentliga toaletter är ett omdiskuterat fenomen. I svenska medier framgår att mycket kritik riktas mot den här typen av inrättningar. Förutom att det påstås att offentliga toaletter är dåligt underhållna, utsätts för skadegörelse och utgör tillhåll för kriminella, så hävdas att de är vidriga och frånstötande. Skribenter berättar om skräck-fyllda upplevelser på offentliga toaletter, vars golv, väggar, tvättställ och toalettstolar har varit täckta av lämningar från tidigare besökare. Offentliga toaletter förknippas således med någonting mycket äckligt. Den här texten handlar om vad äckel betyder för hur människor tänker om och agerar på toaletter. Det övergripande syftet är att kartlägga och analysera de betydelser som tillskrivs toaletter, i första hand offentliga, men också semioffentliga varianter. (Semioffentliga är toaletter som är publikt tillgängliga under vissa villkor, till exempel för gäster på en restaurang). Ett mer specifikt syfte är att utreda hur äckel, som föreställning och förmedlad känsla, organiserar dessa betydelser och människors toalettpraktiker.

I denna artikel analyseras vilka ordbetydelser som tillskrivs adjektivet "gammaltestamentlig" i svenska dagstidningar mellan 1987-2017. Analysen genomförs från ett bibelvetenskapligt receptionskritiskt perspektiv och med ett metodologiskt ramverk hämtat ifrån Norman Fairclough. Analysen visar att adjektivet används i vardagligt språkbruk, även rörande andra ämnen än religion eller bibel. Genom att beskriva något som "gammaltestamentligt" vill aktörer i en majoritet av fallen framhålla negativa aspekter av det beskrivna, t.ex. "gammaltestamentligt" sträng eller hård . Detta i motsats till adjektivet "bibliskt" som kan syfta till både något positivt eller negativt, och "evangeliskt" som oftast syftar till något positivt, t.ex. "evengelisk" frihet. Artikeln argumenterar för att tolkningen att Hebreiska bibeln, eller det Gamla testamentet, står för något negativt, t.ex. något primitivt, våldsamt eller hämndlystet, har kopplingar till anti-judiska traditioner och strereotyper.

This paper is about what disgust means for how people talk about and act in toilets. The overall purpose is to map and analyze meanings attributed to toilets, primarily public, but also semi-public, variants (semi-public are toilets that are publicly available under certain conditions, for example for guests at a restaurant). A more specific purpose is to investigate how disgust organizes these meanings as well as people’s toilet practices. The main material is based on interviews with 11 people who clean or have cleaned toilets professionally in different places and in different contexts, for example at shopping centers, companies, institutions and ships. The paper is also based on media material collected with the help of the database retriever.nu and a search on "public toilets". In addition, observations have been made in public toilets, such as at airports, training facilities and bus stations. Theoretically, the paper is based on a discourse-theoretical perspective that focuses on logics, i.e. organizing principles possible to identify in different practices and discourses. According to the results, a cultural logic of disgust characterizes notions of toilets and toilet practices, which means that toilet visitors strive to distance themselves ritually, symbolically and practically from the materiality of the toilet. As an example, toilet visitors create distance to a presumed contaminated toilet seat by hovering, i.e. by performing their needs without touching the toilet seat with the buttocks. Non-contact technologies such as automatic soap dispensers fulfill a similar distancing function., Offentliga toaletter är ett omdiskuterat fenomen. I svenska medier framgår att mycket kritik riktas mot den här typen av inrättningar. Förutom att det påstås att offentliga toaletter är dåligt underhållna, utsätts för skadegörelse och utgör tillhåll för kriminella, så hävdas att de är vidriga och frånstötande. Skribenter berättar om skräck-fyllda upplevelser på offentliga toaletter, vars golv, väggar, tvättställ och toalettstolar har varit täckta av lämningar från tidigare besökare. Offentliga toaletter förknippas således med någonting mycket äckligt. Den här texten handlar om vad äckel betyder för hur människor tänker om och agerar på toaletter. Det övergripande syftet är att kartlägga och analysera de betydelser som tillskrivs toaletter, i första hand offentliga, men också semioffentliga varianter. (Semioffentliga är toaletter som är publikt tillgängliga under vissa villkor, till exempel för gäster på en restaurang). Ett mer specifikt syfte är att utreda hur äckel, som föreställning och förmedlad känsla, organiserar dessa betydelser och människors toalettpraktiker.

This paper is about what disgust means for how people talk about and act in toilets. The overall purpose is to map and analyze meanings attributed to toilets, primarily public, but also semi-public, variants (semi-public are toilets that are publicly available under certain conditions, for example for guests at a restaurant). A more specific purpose is to investigate how disgust organizes these meanings as well as people’s toilet practices. The main material is based on interviews with 11 people who clean or have cleaned toilets professionally in different places and in different contexts, for example at shopping centers, companies, institutions and ships. The paper is also based on media material collected with the help of the database retriever.nu and a search on "public toilets". In addition, observations have been made in public toilets, such as at airports, training facilities and bus stations. Theoretically, the paper is based on a discourse-theoretical perspective that focuses on logics, i.e. organizing principles possible to identify in different practices and discourses. According to the results, a cultural logic of disgust characterizes notions of toilets and toilet practices, which means that toilet visitors strive to distance themselves ritually, symbolically and practically from the materiality of the toilet. As an example, toilet visitors create distance to a presumed contaminated toilet seat by hovering, i.e. by performing their needs without touching the toilet seat with the buttocks. Non-contact technologies such as automatic soap dispensers fulfill a similar distancing function., Offentliga toaletter är ett omdiskuterat fenomen. I svenska medier framgår att mycket kritik riktas mot den här typen av inrättningar. Förutom att det påstås att offentliga toaletter är dåligt underhållna, utsätts för skadegörelse och utgör tillhåll för kriminella, så hävdas att de är vidriga och frånstötande. Skribenter berättar om skräck-fyllda upplevelser på offentliga toaletter, vars golv, väggar, tvättställ och toalettstolar har varit täckta av lämningar från tidigare besökare. Offentliga toaletter förknippas således med någonting mycket äckligt. Den här texten handlar om vad äckel betyder för hur människor tänker om och agerar på toaletter. Det övergripande syftet är att kartlägga och analysera de betydelser som tillskrivs toaletter, i första hand offentliga, men också semioffentliga varianter. (Semioffentliga är toaletter som är publikt tillgängliga under vissa villkor, till exempel för gäster på en restaurang). Ett mer specifikt syfte är att utreda hur äckel, som föreställning och förmedlad känsla, organiserar dessa betydelser och människors toalettpraktiker.

Syftet med denna studie är att genom tillämpandet av en kvalitativ diskursanalys och ett medieteoretiskt perspektiv förstå historieämnets plats i den allmänna mediediskursen om källkritik. Studiens material består av tidningsartiklar från svenska dagstidningar publicerade mellan 2010–2022 som berör ämnet källkritik i samband med skola. Dessa artiklar presenteras sedan tematiskt utefter de teman som är framträdande i artiklarna. Studiens huvudsakliga resultat visar att nyhetsmediernas bild av källkritik främst är kopplat mot samhällets digitalisering och att historieämnets roll hamnar i skymundan vid kunskapsförmedling kring källkritik. Historieämnets nämns ett antal gånger men fungerar då snarare som en bisats till digitaliseringen. Resultatet går således delvis i linje med skolans styrdokument där källkritiken ofta kopplas mot just digitaliseringen.