Search

The growing human population is concentrating in urban environments across the globe, leading to urban expansion and densification. Consequently, political debates and social movements concerned with urban planning and land use have increased in relevance. Conflicts over urban space arise where people problematise and challenge dominant land-use rationalities, so it follows that one way of critically analysing dominant rationales of urban land use is to examine them in relation to collective action that challenges these norms. One example of counternormative practice are collective gardens, a subset of community gardens characterised by collective management and publicly-oriented programming. Because their use of urban land and collective social organisation appear inconsistent with the privatisation and free-market economy of neoliberal capitalism, studying collective gardens has implications for understanding these places as products of political forms of sensemaking, expressing grievances and demands that respond to the dominant political-economic context of contemporary urban life. Based on this understanding, this study explores discourses about the political significance of collective gardens as places where alternative norms of urban life are developed. What senses of place can be understood to be nurtured in relation to collective gardens, how does this manifest, and what is conveyed about citizenship and urban life in neoliberal capitalist contexts? These questions are investigated through a political discourse framework, supplemented by discursive theories of aesthetics, narratives, and sensemaking to learn about the meanings attributed to collective gardens as constituted within wider social contexts. The aesthetics of collective gardens are explored through multi-sited research at gardens across Germany and Sweden to analyse how urban space is materially reimagined. The study then turns to case studies in both nations to explore narratives – first to und, En växande befolkning koncentrerar sig alltmer till urbana miljöer världen över. I kölvattnet av den utvecklingen har både politiska debatter om stadsplanering och markexploatering, och sociala rörelser som mobiliserar kring frågor som rör användning av stadsmiljöer, fått ökad relevans. När medborgare ifrågasätter rådande normer som styr hur det urbana rummet organiseras kan dock konflikter uppstå. En väg mot att bättre förstå vad som står på spel i sådana konflikter är att undersöka kollektiva aktiviteter som på olika sätt utmanar dominerande normer om urbant liv. Den här avhandlingen närmar sig dessa frågor genom att empiriskt undersöka så kallade tillsammansodlingar, det vill säga gemensamma trädgårdar vars tonvikt ligger på kollektiv förvaltning och utåtriktade kulturaktiviteter. Deras verksamheter inrymmer både markbruk och social organisering som på olika sätt utmanar och/eller utgör alternativ till nyliberala normer, privat ägande och marknadsekonomi. Genom att studera tillsammansodlingarnas plats i, och relation till, nyliberala städer bidrar avhandlingen med kunskap om hur trädgårdarna kan förstås som en kritik mot den rådande politiska och ekonomiska ordningen samtidigt som de gestaltar möjliga framtida alternativ. Mot den här bakgrunden syftar avhandlingen till att undersöka diskurser om tillsammansodlingarnas politiska betydelse, samt hur de kan förstås som platser där alternativa normer uttrycks och praktiseras. Utifrån ett teoretiskt ramverk som kombinerar politisk diskursteori och teorier om estetik, narrativitet och meningsskapande besvaras följande frågor: Vilka ”platskänslor” ger trädgårdarna upphov till? Hur uttrycks dessa? Vad förmedlar trädgårdarna om samtida normer om och – konkreta och föreställda – alternativ till samtida medborgarskap i urbana miljöer? Tillsammansodlingarnas estetik undersöks genom observationer av ett större antal trädgårdar i Sverige och Tyskland, då med analytiskt fokus på deras konkreta utformning och användning av mat

The aim of the study is to investigate social studies teachers’ idea of the importance of students’ agency for their future citizenship and how social studies teachers in upper secondary school assist students’ agency in their teaching. The methodologically the study is based on, is 6 interviews with social studies teachers of different ages and with different experience. The results show that the social studies teachers’ teaching have two main themes. The themes are to contribute to the students’ analysis of the world around them and assist the students’ future life as employees. Two theoretical starting points have been used to discuss the results, Ninni Wahlström’ capacity strategy and John Dewey’s communication theory. Social studies teacher’s teaching with a focus on students’agency means that the students should develop the future skills to set goals, reflect on their learning, to be able to make independent decisions, which leads to become competitive in the labor market with general competencies such as creativity, language skills and social competence. This results in that the students become competitive in the labor market where they have the capacity to become independent individuals with general skills such as creativity, language skills and social skills. The social studies teachers view that it is crucial for the students ’agency that they develop an analysis of the world around them, which means that the students can analyze current events such as the Ukraine war in 2022 and be able to discuss this with other people. The students can use this in their future citizenship. Social studies teachers encourage students’ agency in social studies by using project work in social studies for students to learn to solve problems in creative ways to solve real problems as future citizens. The social studies teachers encouragea linguistic ability through their social teaching that encourage students' agency. It means being able to reason, see connections and draw c

Den digitala världen utvecklas i rask takt, och elever i dagens skola spenderar mycket tid på mediala plattformar. Trots att styrdokument fastslår att samhällskunskapsundervisningen ska utveckla de kompetenser som elever behöver för att navigera detta har undervisningen inte följt med i utvecklingen. Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur undervisning i medielitteracitet kan genomföras, varför sådan undervisning är nödvändig och vilka utmaningar som behöver adresseras för att undervisningen ska vara möjlig. Empirisk data från nio forskningsartiklar analyserades utifrån pragmatisk lärandeteori. Resultatet visade att undervisningen inte sällan bedrivs med lärarcentrerad metodik, att innehållet fokuserar på de grundläggande delarna av medielitteracitet och att lärare saknar förståelse och förmåga relaterat till detta begrepp. Uppsatsen presenterar elevcentrerade aktiviteter med inslag av produktion som förslag på hur medielitteracitet kan utvecklas genom adekvat undervisning. Detta kan gestaltas i erfarenhetsbaserat lärande med inslag av inquiry. Behovet av undervisning uttrycks av såväl lärare och elever som av politiska aktörer på nationell, europeisk och global nivå, och blir uppenbart i ljuset av elevernas mediala vanor. För att lärare ska kunna undervisa i dessa frågor krävs det att de förses med möjligheter till fort- och utbildning inom ämnesområdet. Om läraren utvecklar en god medielitterär förmåga kommer eleverna lättare kunna guidas till att använda mediala plattformar på ett ändamålsenligt sätt vad gäller både konsumtion och produktion av innehåll – en förutsättning för kritiska, ansvarstagande och demokratiska samhällsmedborgare.

Birka Folk High School, Jämtland County Folk High School, opened its doors in 1901 and welcomed its first students. As part of their studies, the students participated in discussions covering a wide range of issues. The purpose of this thesis has been to examine the views on citizenship expressed in discussions among students at Birka Folk High School in Sweden from 1901 to 1920. What characteristics did the students believe a good citizen should possess, and did these expectations differ based on gender? Can any contradictions between the region of Jämtland and the nation of Sweden be discerned in the students' discussions? To answer these questions, five record books from Birka Folk High School's student discussions for the years 1901-1920 have been studied using a qualitative method. The study found that the students expressed the belief that a good citizen should be self-controlled, honest, helpful, and sober. There were also differences in expectations depending on whether the citizen was a woman or a man. The woman was expected to be a healthy and good mother with primary responsibility for the home and child rearing, while the man was expected to be hardworking and dutiful. In the students' discussions, there were no contradictions between the region of Jämtland and the nation of Sweden. The students expressed warm feelings for Jämtland, but these do not seem to create any aversion to the nation. It is rather that the students' feelings for the region put it in a larger context and create a sense of belonging with the nation., Birka folkhögskola, då Jämtlands läns folkhögskola, slog upp portarna 1901 och tog emot sina första elever. Inom ramen för sina studier deltog eleverna i diskussioner där ett brett spektrum av frågor diskuterades. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilken syn på medborgarskap som framkommer i de diskussioner som folkhögskoleelever vid Birka folkhögskola hade under perioden 1901 till 1920. Vilka egenskaper ansågs en god medborgare behöva och skiljde elevernas förväntningar på hur en god medborgare skulle vara beroende på om medborgaren var en kvinna eller man? Kan någon motsättning mellan regionen Jämtland och nationen Sverige skönjas i elevernas diskussioner? För att besvara frågorna har fem protokollsböcker från Birka folkhögskolas elevdiskussioner för åren 1901 - 1920 studerats. De diskussioner som bedömts relevanta utifrån uppsatsens syfte har studerats utifrån en kvalitativ metod. Undersökningen visade att eleverna gav uttryck för att en god medborgare skulle visa självbehärskning, vara ärlig, hjälpsam och nykter. Det fanns även skillnader i förväntningar om medborgaren var kvinna eller man. Kvinnan skulle vara en sund och god mor vars huvudansvar var hemmet och barnuppfostran, medan mannen skulle vara arbetsam och plikttrogen. I elevernas diskussioner framkom det inga motsättningar mellan regionen Jämtland och nationen Sverige. Eleverna uttrycker varma känslor för Jämtland men dessa verkar på inte skapa någon aversion mot nationen. Det är snarare så att elevernas känslor för regionen sätter in den i ett större sammanhang och skapar en känsla av tillhörighet med nationen.

Studien syftar till att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnor med skyddade personuppgifterupplever sitt medborgarskap och om det finns någon kongruens mellan idén om medborgarskap och kvinnornas egna upplevelser. Utifrån medborgarskapsteori har två dimensioner identifierats: deltagande och känslor. Materialet utgörs av sekundärdata baserad påJämställdmyndighetens rapport 86 gömda kvinnor och deras 128 barn samt berättelser publicerade på organisationen Gömda kvinnors Instagramkonto @gomda.kvinnor. Studiedesignen utgörs av en tvärsnittsstudie där fler än ett fall undersöks över tid för att avslöja mönster i verkligheten. Materialet analyseras med hjälp av en kvalitativ textanalys, mer specifikt en kritisk idéanalys. Resultaten visar att kvinnorna ställs inför många problematiska situationer till följd av skyddet och upplever att samtliga medborgerliga dimensioner i någon mån påverkas av att leva med skyddade personuppgifter. Kvinnornas upplevelser tyder därmed på att det inte finns kongruens mellan idén om medborgarskap och deras egen upplevelse.Inkongruensen tolkas däremot vara störst i en i av subdimensionerna.

En förbättrad förståelse för hbtq+ studenters upplevelser av högre utbildning! Det tydliga budskapet framförs i en artikel som nyligen publicerats i Higher Education Research and Development., Texten publicerades i Aktuell högskolepedagogisk forskning 2023, nr 1. Texten publicerades den 28 januari 2023 och finns fritt tillgänglig online på följande länk: https://www.su.se/ceul/forskning/aktuell-h%C3%B6gskolepedagogisk-forskning/spelar-hbtq-studenters-upplevelser-av-h%C3%B6gre-studier-n%C3%A5gon-roll-1.644817

SAMMANFATTNING Boendesegregationen har ökat i Västerås (SVT, 2018), vilket har lett till att det stigmatiserade Bäckby och medelklassbetonade Öster Mälarstrand-Hamre-Talltorp har hamnat i fokus, där de två områdena har jämförts. Dessa jämförelser har en tendens att uteslutande göras utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Detta gör att fokus enbart riktas mot socioekonomiska faktorer, och därmed utelämnar andra relevanta aspekter i förhållande till boendesegregationen, som till exempel hur socialt aktiva och politiskt engagerade invånarna är i respektive bostadsområde. Denna uppsats har för avsikt att jämföra Bäckby och Öster Mälarstrand-Hamre-Talltorp utifrån ett breddat medborgarskapsperspektiv (där socioekonomiska faktorer är inkluderade) för att bedöma den sociala hållbarheten (graden av medborgarskap) i respektive område. Syftet är alltså att beskriva och undersöka kopplingen mellan social hållbarhet och medborgarskap, att undersöka nivån av medborgarskap i båda områdena samt att jämföra för att se om resultatet i denna undersökning skiljer sig från den schablonmässiga bilden. För att göra detta kommer denna undersökning att utgå ifrån en komparativ metod, där Bäckby och Öster Mälarstrand kommer att jämföras utifrån välvalda variabler som beskriver medborgarskap och social hållbarhet. Till detta kommer primära källor i form av observationer och intervjuer samt sekundära källor i form av statistiskt material att samlas in. Materialet kommer därefter att poängsättas utifrån tre grader – låg, medel och hög – för att bedöma graden av medborgarskap som i sin tur kommer att visa graden av social hållbarhet. Resultatet i denna undersökning visar skillnaderna mellan Bäckby och Öster Mälarstrand-Hamre-Talltorp är minimal. Bäckby bedöms vara socialt hållbarare med 0,1 poängs marginal. Vi kommer fram till att det finns vissa betydande skillnader i medborgarskapets utformning i de båda o

This study aims to explain the experiences that individuals with visual impairments in higher education undergo. In this study, I focus on people who consider themselves braille readers, as my objective is not only to investigate the reality regarding the process of acquiring accessible literature but also to understand the importance of braille literacy in a broader sense. I also want to show the connection and interdependency between education, citizenship, and disability in contemporary Sweden but also in historical retrospect.My study shows that there is an inequality in access to course literature and education in Sweden. The literature is not always available on time and is often inaccessible for individuals who are braille readers, though accessibility is required through laws and regulations that demand that every citizen be treated equally and have the same opportunities, disregarding disabilities. The conclusion is that authorities, including universities, have a lot of work to do to follow regulations such as the Convention on the Rights of Persons with Disabilities and the Discrimination Act. One of the solutions to this problem is to increase the status of the braille language.

När en känslomässigt laddad diskussion blossar upp i samhällskunskapsundervisningen kan det leda läraren och eleverna in i ett ämne eller en fråga som ingen av dem hade förväntat sig. Inom samhällskunskapsdidaktisk forskning finns ett tilltagande intresse för att utforska sådana oväntade undervisningssituationer. Syftet med den här teoretiska artikeln är att vidareutveckla samhällskunskapsdidaktisk teori om det oväntade med specifikt fokus vid den didaktiska varför-frågan. I artikeln skisseras ett perspektiv på det oväntade som utgår från Hannah Arendts teori om handling och subjektivitet. Utifrån denna teori förstås elevers handlande som ett politiskt ”ådagaläggande” av individen som alltid är unikt, oväntat och riskfyllt. Detta arendtska perspektiv ställer jag sedan i relation till medborgaridealet ”den reflekterande åskådaren” som har formulerats inom det samhällskunskapsdidaktiska forskningsfältet. Artikeln avslutas med en diskussion om hur konflikten mellan olika medborgarideal inom forskningsfältet kan förstås., When an emotionally heated discussion erupts in the social science classroom, it can bring the teachers and students into a topic or question that none of them had foreseen. Within the research field of social science education there is a growing interest for these unexpected teaching situations. The aim of this theoretical article is to further develop didactical theory of the unexpected in social science education with an emphasis on the didactical why-question. By drawing on Hannah Arendt’s theory of the subject and action, the article outlines a perspective on the unexpected in social science teaching. This perspective highlights how students’ actions can be understood as a distinct revealing of the individual that is unique, risky, and unexpected. The article puts this Arendtian perspective in relation to the citizenship ideal of the “the reflective spectator” that has been formulated within the research field. The article ends with a discussion on how to understand the conflict between different ideals of citizenship in the research field of social science education.

Conscientious objection to military service is a widely studied subject in many fields, peace and conflict studies included. The military institution has been an integral part of Israeli society and culture since its inception. However, what happens when you resist not only military service but also significant norms of society? This study explores the experiences of conscientious objectors in Israel with seven semi-structured interviews to understand how it affects their feeling of belonging and rejection within society. By using a thematic analysis and applying an analytical framework consisting of three notions; citizenship, discipline, and redefinition of citizenship, this study seeks to understand the power dynamics in society that shapes their experience of resisting military service. This study argues that conscientious objectors are deviating from the norms and, therefore, are experiencing various forms of discipline that consequently affects their sense of belonging and rejection within Israeli society. It also finds that the objectors themselves are rejecting the hegemonic attitudes of Israeli society which in turn leads them to redefining their belonging and notion of citizenship. This study contributes to the understanding of the intersections between citizenship, military service, and individual conscience.

Det har gått några år sedan en ny riksväg anlades ute på den svenska landsbygden. Det kom att påverka invånarna i ett samhälle där riksvägen tidigare passerade. Den här uppsatsen handlar om deras upplevelser av den nya vägen. Syftet med studien är att undersöka vad som sker med ett samhälle ute på den svenska landsbygden som nås av en modern infrastruktur. I uppsatsen diskuteras hur ett samhälle som präglas av det förflutna påverkas av en modern infrastruktursatsning, ortsbornas längtan efter en levande landsbygd och på vilket sätt vägen exkluderar ortsborna, vilket i sig blir en fråga om medborgarskap då det handlar om huruvida ortsborna har rätt till att nyttja vägen lika mycket som andra människor i landet. Empirin som presenteras i uppsatsen består av material från intervjuer, samtal och deltagande observation. Materialet har analyserats med hjälp av antropologiska begrepp/teorier om nostalgi och planering/konstruktion av vägar. Trots att samhället i fråga värnar om sitt förflutna hoppas ortsborna på att vägen kan leda till positiva förändringar i samhället, även om de är oroliga för att samhällets verksamheter och arbeten kan försvinna och därmed en del av samhällets förflutna., A few years have passed since a new highway was built in the Swedish countryside. It came to affect the inhabitants of a community where the old highway used to pass. This essay is about their experiences of the new road. The purpose of the study is to investigate what happens to a community in the Swedish countryside when a modern infrastructure is built. The essay discusses how a community characterized by the past is affected by this modern infrastructure investment, the local residents' longing for a living countryside and in what way the road excludes the local residents, which in itself becomes a question of citizenship when the road in certain ways is built for other purposes. The empirical data presented in the essay consists of material from interviews, conversations and participant observation. The material has been analyzed using anthropological concepts/theories of nostalgia and road planning/construction. Although the community in question cherishes its past, the locals hope that the road can lead to positive changes in the community, although they are worried that the community's activities and jobs may disappear and thus a part of the community's relation to the past.

I detta kapitel riktar vi uppmärksamhet mot en central social rättighet som har en lång historik och som länge varit tätt knuten till välfärdsstaten och dess utveckling: rätten till arbete. Mer specifikt fokuserar vi på rätten till arbete i en samtida EU-kontext och de särskilda utmaningar som följer i spåren av att fattiga EU-medborgare nyttjar rätten att röra sig fritt inom unionens gränser. Den fria rörligheten ger inte automatiskt rätt till fullt stöd från välfärdssystemet i den medlemsstat dit EU-medborgaren sökt sig, vilket innebär en risk för att olika behov av stöd och välfärd inte tillgodoses. Det innebär att den fria rörligheten skapar en rad utmaningar för den nationella välfärdsstaten. För att möta dessa utmaningar har EU bland annat instiftat en fond, Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (Fead), som vi undersöker närmare i detta kapitel. Fonden finansierar sociala insatser riktade mot utsatta EU-medborgare i medlemsstaterna, däribland Sverige. I kapitlet presenterar vi en analys av intervjuer med projektpersonal verksamma inom projekt finansierade av Fead, där vi undersöker hur de beskriver sitt arbete och de strategier de utvecklar för att tillvarata utsatta EU-medborgares sociala rättigheter.

Utställningen ”Medborgarskap & digitalisering” gestaltar i olika media de digitala utmaningar vi som medborgare möter i vardagen och har hämtat inspiration från forskning som bedrivs vid LiU av forskargruppen DINO. DINO - Digitalisering i nya offentligheter vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) - studerar hur digitalisering av offentliga tjänster påverkar oss som samhällsmedborgare. Forskargruppen undersöker digitaliseringens effekter på det offentliga samtalet och hur offentliga tjänster görs tillgängliga på nya sätt. En viktig del av deras forskning är också att studera vilka som riskerar att hamna utanför och varför. I många fall blir folkbibliotek ett slags stödfunktion i vardagliga situationer när teknik inte fungerar eller inte är tillgänglig så att medborgare kan agera som aktiva aktörer i samhället. DINO:s studier av de frågor om digitala problem som besökare på biblioteken kommer med har visat att dessa problem påverkar människors möjligheter att agera som medborgare. Det kan till exempel handla om att hantera olika e-tjänster, såsom att boka en tid på vårdcentralen, att betala räkningar, att söka jobb, eller att hantera sitt busskort för att åka kollektivtrafik. Med utgångspunkt i denna forskning presenterar utställningen olika situationer och händelser kopplade till vardagens digitala utmaningar., Foto till intervjun med Mariana S. Gustafsson: Teiksma Buseva (klassrum) och Charlotte Perhammar (porträtt), Kommunikations- och marknadsavdelningen, LiUFoto från invigningen: Teiksma Buseva Foto på spelare: Peter Karlsson, Linköpings universitetsbibliotekFoton till bildspelet "Resan till vården": Petra Hellsing, Östgötatrafiken och Karolina Wiborn, Östgötatrafiken

Social inkludering och livslångt lärande utgör nyckelområden inom den Europeiska unionens arbetsmarknads-, utbildnings- och socialpolitiska områden. I denna artikel undersöks hur professionella inom EU-finansierade insatser riktade till utsatta EU-migranter i Sverige arbetar med att främja lärande för social inkludering för målgruppen. Analysen är inspirerad av Foucaults begreppsapparat kring styrningsrationaliteteroch makt. Syftet är att bidra med kunskap om lärande riktat mot utsatta grupper som ska lära sig att bli socialt inkluderade. I artikeln analyseras vilka problembilder, utmaningar och möjligheter för lärande som lyfts fram inom EU-finansierade sociala insatser samt vilka pedagogiska rationaliteter och tekniker som ligger till grund för fostrandet av projektens deltagare. Det empiriska underlaget för artikeln är 16 kvalitativa intervjuer med personer som på olika vis är involverade i de EU-finansierade insatserna. Ett av studiens huvud-sakliga resultat handlar om två olika rationaliteter för lärande som identifierats; individorienterat lärande samt strukturellt inriktat lärande. Det individorienterade lärandet handlar om fysisk och psykisk ohälsa sprungen ur projektdeltagarnas leverne. Det strukturellt orienterade lärandet handlar om att främja medborgar-kunskap – kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter som finns i Sverige och Europa − för att främja gruppens deltagande i samhällslivet och demokratin.

Utställningen ”Medborgarskap & digitalisering” gestaltar i olika media de digitala utmaningar vi som medborgare möter i vardagen och har hämtat inspiration från forskning som bedrivs vid LiU av forskargruppen DINO. DINO - Digitalisering i nya offentligheter vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) - studerar hur digitalisering av offentliga tjänster påverkar oss som samhällsmedborgare. Forskargruppen undersöker digitaliseringens effekter på det offentliga samtalet och hur offentliga tjänster görs tillgängliga på nya sätt. En viktig del av deras forskning är också att studera vilka som riskerar att hamna utanför och varför. I många fall blir folkbibliotek ett slags stödfunktion i vardagliga situationer när teknik inte fungerar eller inte är tillgänglig så att medborgare kan agera som aktiva aktörer i samhället. DINO:s studier av de frågor om digitala problem som besökare på biblioteken kommer med har visat att dessa problem påverkar människors möjligheter att agera som medborgare. Det kan till exempel handla om att hantera olika e-tjänster, såsom att boka en tid på vårdcentralen, att betala räkningar, att söka jobb, eller att hantera sitt busskort för att åka kollektivtrafik. Med utgångspunkt i denna forskning presenterar utställningen olika situationer och händelser kopplade till vardagens digitala utmaningar., Foto till intervjun med Mariana S. Gustafsson: Teiksma Buseva (klassrum) och Charlotte Perhammar (porträtt), Kommunikations- och marknadsavdelningen, LiUFoto från invigningen: Teiksma Buseva Foto på spelare: Peter Karlsson, Linköpings universitetsbibliotekFoton till bildspelet "Resan till vården": Petra Hellsing, Östgötatrafiken och Karolina Wiborn, Östgötatrafiken

The following study explores the political debate on integration requirements for permanent residence and citizenship in Sweden between the years of 2000 and 2023. Prior research by Christian Joppke shows that Europe is undergoing a policy trend called civic integration, wherein a large number of countries have introduced various types of requirements for permanent residence and citizenship. The trend emphasizes the fulfilment of duties as a precondition for obtaining certain rights, such as the right to stay permanently in the host country. Sweden has been considered an exception from the policy trend, having not introduced any formal language and civics tests for immigrants. Previous research by Karin Borevi argues that Sweden´s integration politics are rights-based, in contrast to the duty-based approach characterizing civic integration. However, in 2019 the Swedish government changed its stance on the integration requirements and proposed their introduction. Although these requirements have not yet been voted on in the parliament, recent developments suggest that it is only a matter of time. By studying the political debate on language and civics requirements among different Swedish governments, findings show that the country has shifted from the rights-based approach to the duty-based approach within integration politics. The findings support previous research by Joppke and show that the country has become more aligned with the policy trend of civic integration.

Sverige står inför ett valår 2022 och partiernas politik kan komma att innehålla formuleringar som kan härledas till de mänskliga rättigheterna. Den här uppsatsen kommer att ta oss tillbaka till förra valåret 2018 och analysera hur Sveriges tre största politiska partier talade om mänskliga rättigheter i sina valmanifest. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och en idé – och ideologianalys kommer valmanifestens formuleringar, attityder och idéer om mänskliga rättigheter att analyseras. Även den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och en teori om liberal internationalism kommer bidra till analysen av valmanifesten. Tidigare forskning skapar också en grund om hur förhållandet mellan mänskliga rättigheter och svensk partipolitik ser ut. Detta kommer leda fram till ett resultat som förkunnar att det finns ett tydligt samband mellan mänskliga rättigheter och svensk partipolitik. Flera perspektiv på mänskliga rättigheter är närvarande i partiernas valmanifest och partierna har både lika och olika formuleringar. I uppsatsens analys – och diskussionskapitel kommer dessa likheter och olikheter föras fram genom att återkoppla till frågeställningen. Slutligen kan vi se om de mänskliga rättigheterna har någon tydlig roll i svensk politik innan uppsatsen till sist uttrycker att förhållandet mellan mänskliga rättigheter och politik, i det här fallet svensk partipolitik, bör vara starkt, analyseras med hänvisning till olika ideologier och forma en viktigare roll i samhällsdebatten.

Despite Sweden's relatively high figures on living standards several extensive welfare challenges remain such as mental illness, youth unemployment and increased income inequality. Municipalities charged as the extended arm of the welfare state, have over the past 10 years initiated social investments to address these issues. Örebro municipality is described to be one of the municipalities in the leading edge with this work. In turn, social investments as in preventative measures, could be argued as an approach to providing some citizens their civil rights. Consequently, the discrepancy between a citizen's formal rights and a citizen's substantial opportunities to take part in them creates social exclusion. Approaching theories such as social exclusion and poststructuralism, I use the WPR-method to investigate how welfare problems are represented in Örebro municipality's social investments. These representations are producing subject positions generating different conditions for individuals. The result obtained in my investigation shows that there are several problems represented in each social investment. Absence from school with the risk of not reaching eligibility for upper secondary school, cost problems and lack of collaboration in public activities are more than rarely described as problematic. Finally, the wide range of problem representations can show that welfare policy advancing welfare challenges is not a quick fix.

Kapitlet behandlar en rad samtida förändringar av medborgarskapet, främst i ett europeiskt perspektiv. I första delen sägs ett ord om medborgarskap i allmänhet och hur det är kopplat till demokrati och nationalstat, speciellt i relation till debatten om att det europeiska medborgarskapet skulle utgöra en slags postnationell status. Därefter belyses några förändringar som rör medborgarskapet och vår syn på dess roll, med förgreningar emot problematiken om ett eventuellt undergrävande av demokratiska principer och rättsstatsprinciper. De förändringar som tas upp är kopplade till det som kallats instrumentalisering av medborgarskapet, som exempelvis försäljning av medborgarskap och återkallelse av medborgarskap som påföljd.

Medborgarskapet har en betydande roll i alla delar av världen. Det kan ges till medborgare antingen vid födelse eller via en medborgarskaps anmäla. Vissa krav bör uppfyllas innan man ansöker om ett medborgarskap, men just nu debatterar en del partier i Sveriges riksdagen i syfte att försvåra medborgarskapskrav och föreslår språktester som ett krav inför medborgarskapsanmälan. Att inte få ett medborgarskap i ett land, kan det innebära utanförskap och olika rättigheter. Därför blir studiens syfte att undersöka om riksdagsdebatten har förändrats mellan år 2014 och 2022 gällande språkkravet, att se vilka ståndpunkter och argument som förekommer i riksdagsdebatten samt att ta reda på anledningar på partiernas agerande. Studien är en kvalitativ textanalys med inslag av innehållsanalys. För att utföra studien har all fakta i stor omfattning valts från riksdagens webbsida och andra trovärdiga sidor. Resultatet har visat en begriplig förändring i riksdagsdebatten vid de undersökta åren. 2014 har språkkrav inte ägt rum såsom att införa obligatoriska ceremonier, medan 2022 har flertal partier debatterat om vikten att införa språktester. Partiernas olika ställningstaganden har berott på den ideologiska- och strategiska aspekten, såsom att antingen sträva efter fler röster, vilket kräver förändringar eller att hålla fast vid en enda ideologin som inte kräver ändringar. Dessutom har partiernas ståndpunkter och argument kring språkkravet kopplats till det liberalistiska- och kommunitära synsättet. Forskaren har hävdat i slutsatsen att ett språkkrav är mindre viktigt att uppfyllas inför medborgarskapsansökan. Detta baseras på tidigare forskning som har uppvisat att språktester leder bland annat till utanförskap.

För att ha ett hållbart Sverige måste alla medborgare känna sig som en del av samhället, med andra ord är inkludering nyckeln till ett Sverige som håller ihop. Medborgarskapet bör vara det gemensamma verktyget mellan svenska medborgarna för att kunna ha en känsla av tillhörighet till samhället. Frågan blir då om alla medborgaren upplevelser sitt medborgarskap på samma sätt. Rinkeby i Stockholm har enligt polisen klassificerats som ett särskilt utsatt område och det som kännetecknar dessa områden är den växande känslan av utanförskap. Med anledning till den begränsade forskningen kring medborgarskap i relation till område utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv har denna studie valt att lyfta upp hur marginaliserade unga vuxna i territoriellt stigmatiserade områden upplever sitt medborgarskap i förhållande till området de bor i. Valet av teorier rättfärdigas av att lyfta fram och problematisera vad svenska medborgare som lever i ett utanförskap, det vill säga, unga vuxna som är bosatta i ett särskilt utsatt område, har för syn på sitt medborgarskap. För att samla in empiri och få ett internt perspektiv av området har metoden som tillämpats för att besvara frågeställningen varit kvalitativa intervjuer. Studiens resultat har visat att det finns ett glapp mellan svenska medborgarna och detta har visat sig bero på området dessa medborgare bor i. Studiens resultat tyder på att unga vuxna medborgare som bor i Rinkeby inte känner att de är lika erkända som andra medborgare som bor i ett finare område, de upplever även orättvisa i samhället, saknar makten att kunna bestämma över sina liv och saknar solidaritet med externa aktörer. Marginaliserade unga vuxna i Rinkeby uppfyller inte ett inkluderat medborgarskap enligt Listers definition.

Medborgarskap har länge ansetts utgöra en nationell angelägenhet varför folkrätten inte haft mycket inflytande över staters skyldigheter att bevilja medborgarskap till individer. Den senaste tidens ökade fokus på statslöshet och dess konsekvenser för både staten och individen har likväl lett till ett ökat internationellt intresse att reglera frågan. Detta har resulterat i att det i dagsläget finns flertalet internationella konventioner som berör staters skyldighet att bevilja medborgarskap till individer, och främst barn, som föds statslösa. Den svenska regleringen avseende beviljandet av medborgarskap till statslösa barn födda inom landet baseras idag på ett s.k. anmälningsförfarande. Införandet av ett automatiskt förvärv av svenskt medborgarskap för dessa barn har de senaste åren också diskuterats. En förutsättning för ett sådant införandet är emellertid att det automatiska förvärvet förenas med krav om att en av barnets föräldrar innehar ett permanent uppehållstillstånd. Krav om uppehållstillstånd är dock omdebatterat inom folkrätten där vissa konventioner tillåter det men andra inte. Det är mot bakgrund av detta som denna uppsats avser att utreda huruvida det är möjligt för Sverige att villkora ett automatiskt förvärv av medborgarskap för statslösa barn födda inom landet med krav om att ena föräldern ska inneha ett uppehållstillstånd. För att uppfylla detta syfte har till att börja med den rättsdogmatiska metoden använts för att fastställa gällande rätt, både den internationella och den nationella. Därefter har den rättsanalytiska metoden tillämpats för att analysera om och i sådana fall på vilket sätt ett villkorande är möjligt. Uppsatsen landar i att det är möjligt att villkora ett automatiskt förvärv av svenskt medborgarskap för statslösa barn födda i Sverige. En förutsättning för att ett sådant villkorande inte ska strida mot folkrätten är likväl att vissa ändringar i nuvarande lagstiftning först genomförs. Avseende frågan hur ett villkorande kan ta form har, Questions regarding nationality have for long been seen as a domestic issue, which is why international law has not had much influence on states’ obligations to grant citizenship to individuals. The recent augmented focus on statelessness and its consequences for both the state and the individual has, however, led to an increased international interest in regulating the matter. As a result, there are currently several international conventions concerning states' obligations to grant nationality to individuals, particularly children, who are born stateless. The Swedish regulation regarding granting citizenship to stateless children born within the state is today based on a notification procedure. The implementation of automatic acquisition of a Swedish nationality at birth for those children has also been discussed the recent years. A prerequisite for such an implementation is, however, that the automatic acquisition is conditioned by the requirement that one of the child’s parents holds a permanent residence permit. The requirement of a residence permit is, nevertheless, debated within international law whereas some treaties allow it, but others do not. It is against this background this thesis aims to examine whether Sweden can condition an automatic acquisition of citizenship, for stateless children born within the state, with the requirement that one of the child’s parents holds a residence permit. To fulfill this purpose, the legal dogmatic method has, initially, been used to establish both domestic and international law. Thereafter, the legal analytical method has been used to analyze if, and in that case, how, the use of conditions is allowed. The thesis concludes that it is possible to condition an automatic acquisition of Swedish citizenship for stateless children born in Sweden. A prerequisite for such a condition to not be contrary to international law is, nevertheless, that some amendments in the current domestic legislation first are implemented. Regardi

The native people of Sweden have in the last decade or so fallen under the spotlight when it comes to their rights. In the last few hundred years, the Sámi people have experienced what can only be described as colonization, racism, and discrimination from the Swedish state. During the 17th and 18th centuries, the Swedish crown got more invested in the land that has previously been occupied by the Sámi people. The discovery of natural resources in Lappmarkerna along with the drawing of the border between Sweden and Norway/Denmark lead to the mapping of the north. With the drawing of the border came the first legal document, Lappkodicillen, to recognize the Sámi people as an ethnic group. Lappkodicillen concluded that the Sámi had to become citizens of either Sweden or Norway and lost the land that they had held on the other side of the new border. While the intention of the document was to preserve and protect the Sámi people, with time it gave the Swedish crown the opportunity to claim more control over Lappmarkerna and its natives. In the process of colonization, the Sámis’ right to ownership of land was starting to be questioned and the Swedish crown started to claim more and more of it as theirs. This paper analyses the relationship between the Sámi people and the Swedish crown during the years 1670 to 1770,a time when the natives of Sweden lived through both recognition and oppression.

The purpose of this study is to investigate the pandemic's impact on integration policy based on lived experiences from Bäckby, Västerås and Vivalla, Örebro. The aim of this study is to contribute to an increased knowledge of the challenges for integration policy in vulnerable areas. This thesis will analyze how the pandemic has affected the possibilities to achieve the goals of the integration policy in these areas. The research will be carried out through qualitative research methods using semi-structured interviews with eight different respondents. These eight respondents share their lived experiences of living in a vulnerable area during the pandemic. Ruth Lister's theory of citizenship is used as an analytical tool and the interview questions are designed based on her four theoretical criteria for citizenship: justice, self-determination, recognition and solidarity. The national integration goal strives for equal rights and opportunities regardless of ethnic and cultural background. The results of the study show that the residents of Bäckby and Vivalla experienced difficulties due to factors such as language barriers, lack of information and prejudices, which resulted in the residents lacking support from the authorities during the time of the pandemic. The conclusion is that the pandemic has an impact on integration policies since the rights and opportunities of individuals have been neglected during the crisis.

In this paper we examine how well the ideal type for citizenship is fulfilled according to the overall goals and guidelines for the compulsory school and in the teachers' speeches about civic studies teaching. With qualitative methods and based on an analysis model and our interpretation of the ideal type for citizenship, it is possible to show results for the asked questions in this paper. The results show that the ideal type of citizenship is not maintained by the school, neither in the guidelines nor in the teachers' speeches for many reasons, one of them being the teachers don't find the time to discuss nor teach about the social aspect of the citizenship. We find that school and its curriculum is greatly influenced by the ideology that permeates society.

Den här dokumentstudien har en kvalitativ ansats och ämnar analysera förarbeten till lagen om barnfridsbrott. Syftet med studien är att undersöka hur barns rätt till skydd samt barns aktörskap, i relation till barnkonventionens artikel 19 och 12, hanteras i förarbetena. Studien lyfter även den spänning som tidigare forskning visat finns mellan olika artiklar i barnkonventionen och i barns ökade autonomi kontra deras behov av samhällets skydd. Teorier om medborgarskap och barns medborgarskap används för att synliggöra och förklara barns ställning i samhället och det som händer med deras position när lagar verkar för en ökad ställning. Teori om barn som aktörer har använts som teoretisk utgångspunkt för att ge en förklaring till hur synen på barn i en svensk kontext har förändrats över tid, där individen nu fått en starkare ställning. De valda teorierna har även gett möjlighet att förklara hur lagen vi studerat förarbetena till kommer att verka i förhållande till barns delaktighet och ansvar.Metoden som använts är en innehållsanalys av regeringens proposition Barn som bevittnar brott (Justitiedepartementet 2021a) samt Statens offentliga utredning Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord (Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord 2019). Resultatet visar att när barnet får en ökad rättslig ställning som målsägande tenderar det att försvaga skyddet. Barn kommer bland annat behöva medverka i en rättsprocess mot en närstående, vilket kan vara riskfyllt för barnet utifrån flera synvinklar. Spänningen mellan barns rätt till skydd och barns aktörskap existerar och behöver tas hänsyn till när lagar inom området skrivs fram, vilket det material som analyserats i studien inte gjort.

How does motherhood affect the experience of Swedish citizenship among foreign-born mothers in Järva? Using a theoretical model that combines Ruth Lister and Kallios et al.'s theories of lived citizenship, the paper aims to explore this question. Since motherhood has never been added as a dimension of lived citizenship, the paper aims to contribute to previous research on citizenship in the hope of sowing a seed for further research on the significance of motherhood. Through qualitative semi-structured interviews, eight foreign-born mothers in Järva were asked to talk about their experience of their Swedish citizenship. The study concludes that motherhood seems to have an impact on lived citizenship, as motherhood is strongly present in the mothers’ narratives of their citizenship rights and responsibilities, sense of belonging, and opportunities to participate in the society. The experience of citizenship rights and obligations is stated through the mothers’ appreciation for their extended rights. Several of the mothers express that the appreciation is sometimes projected onto the children in the form of a debt of gratitude. It also emerges that the mothers’ perception of their rights is influenced by their perceived ability to fulfill their children's rights. Furthermore, the mothers’ experience of belonging to Swedish society seems to be reflected in the mothers’ children, who are not always accepted by society, and it is also clear that the mothers think that implementing a sense of Swedish belonging is an important part of their children's upbringing. The sense of belonging can also be linked to the mothers’ feeling of being excluded from “good Swedish motherhood”, where they feel that they have more demands on them as mothers born abroad. Finally, on the one hand, motherhood seems to increase social and political participation by fostering civic qualities. On the other hand, motherhood may appear to limit participation because it means less time for the mothe

Every organisation, cooperation, project or social movement is quintessentially a cluster of alignments between people, places and things. Through these alignments, networks are made, and through these networks action can be made possible or be constricted. These socio-material alignments, clusters and/or networks are understood within this thesis as infrastructures, and this thesis is an inquiry into how to mobilise infrastructures. Mobilising socio-material infrastructures over time is what I refer to as infrastructuring. Situated within the discipline of participatory design and the theoretical traditions of science and technology studies and feminist technoscience, this thesis investigates the issue of agency within the infrastructuring processes. The thesis departs from the notion that all agency is relational and made through relations. These relations may be material, power or affective. This concept poses a political imperative to those infrastructuring practitioners—the individuals who labour to create new alignments and move the infrastructure forward—to consider the marginalised voices within the infrastructure. The labour performed to do this is not, the thesis argues, a prestigious, artisan work but rather a slow, caring and repetitive maintenance labour. Informed by the theories of Hannah Arendt, this thesis differentiates between this kind of labour and work. Arendt showed work, labour and action as three interictally intertwined yet distinct notions that define ways of being in the world—ways of acting politically. The th- ree notions reinforce and complement each other; however, this thesis places particular emphasis on labour. Labour is often made invisible, feminised and undervalued, and this thesis investigates labour within the infrastructuring processes and suggests methods to illuminate and support it. The thesis draws upon three case studies located in Malmö and Lund, Sweden. All three projects were situated within public se- ctor work and w

My doctoral project aims to provide new knowledge about Swedish women’s writing between 1940 and 1955. I ask questions about how novels, short stories and chronicles depict women’s citizenship and produce ideas about the Swedish national community. I also ask questions about what conditions are required for women to be writers and in what ways a selection of texts written by working-class and middle-class women can contribute to new perspectives on the history of Swedish literature. With an understanding that the mass media plays a major role in the production of the imagined Swedish community, I study the production of women’s literature in relation to the dominant culture and the public (literary) sphere. By reading the texts both as mass media and as literature, I analyse the ways in which the texts (re)produce and negotiate the dominant national culture, and I highlight tensions and conflicts in and between the texts. Furthermore, I deploy a critical perspective when discussing the (re)production of myths about Sweden and citizen ideals. Another core point of departure is my understanding of how history is made and how the meanings of time and space are created through the selection, interpretation and valuation of texts. Additionally, the dominant culture becomes visible when marginalized texts, such as those written by female writers from 1940 to 1955, are read and the voices of these writers are heard. Various notions of Swedish women and their citizenship are produced in my selection of texts found in the archives. Overall, these texts challenge the myth of the Swedish welfare society, where all citizens can live without discrimination and poverty. Women’s citizenship is portrayed as circumvented, and brutal insights are provided into what a limited right to abortion and limited rape legislation mean for women, as well as what a society planned from a gender-complementary viewpoint means for women’s social and economic rights. The texts make visible both the

Almost three years ago the world was shocked by the rapid spread of the Covid-19 pandemic. Countries were forced to take measures to prevent the spread of the virus and to protect their citizens. Leaders all around the world imposed lockdowns, curfews, and compulsory use of facemasks in the public sphere. Sweden, on the other hand did, none of these things. Instead, the politicians delegated responsibility to the National Pandemic Group (NPG), which consisted of representatives from the Public Health Agency (FHM), the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB), the National Board of Health and Welfare, the Medical Products Agency, the Swedish Work Environment Authority, the Swedish municipalities, regions, and the county administrative boards (Länsstyrelserna). No compulsory restrictions were imposed on the individual level, instead the Swedish citizens were urged and not forced to follow them. The aim of this study is to understand the norms and presumptions behind the Swedish strategy, by analyzing the pandemic-discourse of the NPG. This will be done using Carol Bacchi’s - Whats the problem represented to be – method. There will also be a discussion throughout the text that connects to the theory of informal citizenship and Foucault’s powerknowledge theory. The results show that by basing the strategy on the individual responsibility of every citizen, the NPG also held the public responsible when the strategy did not hold and people lost their lives. Also, the NPG, and especially the FHM, used knowledge to govern, and to emphasize their views on the virus and what measures to impose and to not impose. Finally, the NPG mediated a form of informal citizenship by emphasizing every citizen’s duty and obligation to follow the FHM: s public advice and recommendations, and by differentiating those who did not follow them.

Medborgarskap är en viktig status för individen. Medborgarskap innebär både rättigheter och skyldigheter för staten och för individen. Att byta och förvärva ett nytt medborgarskap är en stor ockasion i en persons liv. Denna uppsats kommer att granska kriteriet hederligt levnadssätt som återfinns i 11 § femte punkten MedbL. Intressant nog har detta kriterium utvecklats främst genom praxis. Denna upp-sats djup dyker till kriteriets begynnelse. Den historiska delen av uppsatsen gå så lågt tillbaka som till 12 hundra talet. Det gå i detalj igenom de lagar som fördaterade medborgarlagstiftningen. Det kommer att undersökas hur kriteriet god frejd tillämpades under den tidigare epoken. Kriteriet hederligt levnadssätt har ändrat namn genom den svenska medborgarskapshistorian. På svenska kan man skriva ut dessa: god frejd, vandel samt hederligt levnadssätt. Fanns ingen god översättning, så valde att inte inkludera namnen i den engelska sammanfattningen. Den här uppsatsen kommer också att granska hur ansök-ningsprocessen har förändrats. Den kommer vidare att se vilka myndigheter som har haft hand om ansökningarna och beslut angående medborgarskap. Det kommer även att granskas ifall det har blivit svårare eller lättare för indi-viden att uppfylla kravet på hederligt levnadssätt. Slutligen kommer det att ses hur det offentliga principerna inverka på bedömningen/tillämpningen av krite-riet, samt ifall detta påverka individen på något sätt., Citizenship is an essential status for an individual. It entails both rights and obligations for both the state and the individual. To change and gain new citi-zenship is a monumental occasion in an individual’s life. This essay will ex-plore the criterium of honorable living within the 11 § fifth point in the Swe-dish citizenship law. Interestingly enough, this one has chiefly developed through praxis. This es-say delves into the historical beginnings of the criterium. The historic section of the paper delves as far back as the 13th century. It details laws on citizen-ship that predate the citizenship law. It also explores how the criterium of honest living was interpreted during that time. It will also explore how the criterium has changed over time. The criterium has changed names over the centuries, but since there are no good translations, I will leave it at that. This essay will also explore how the application procedure has changed. It will also look at which governmental agencies have been in charge of evaluating and determining citizenship applications. Furthermore, it will explore if the criterium has been getting more challenging or easier to fulfill for the one applying. Finally, it will also look at how the different principles will affect the interpretation of the criterium. For example, does the criterium follow the principles, or are there discrepancies, and what do they mean for the individual?

En kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell, centrerad kring begreppen gränsdragning, ‘deservingness’ och ‘act of citizenship’ genomförs på den så kallade gymnasielagen. Lagen villkorar uppehållstillstånd med utbildning. Uppsatsen undersöker det transitiva sambandet mellan utbildning => uppehållstillstånd => rättigheter i Sverige. Medborgarskapsteori av T H Marshall och Engin Isins vävs samman med de tre teoretiska begreppen ovan. Teorin synliggör att utbildning och arbete som villkor för ‘deservingness’ inte är ett nytt påfund i gymnasielagen. Materialet som undersöks är regeringens propositioner som utgör förarbete för gymnasielagen. Analysen sammanfattas av en kort diskussion som centreras kring frågeställningarna: Vilka gränsdragningar skapar diskurs om medborgarskap och utbildning i gymnasielagens förarbeten? Vad krävs för att gymnasielagens målgrupp ska anses förtjänta av rättigheter i Sverige, enligt gymnasielagens förarbeten? och (Hur) används diskurs om medborgarskap och utbildning i gymnasielagens förarbeten för att kontrollera asylinvandringen? Slutsatsen konstaterar bland annat att gymnasielagen tjänar syftet “att kraftigt minska antalet asylsökande” i Sverige, genom att låta tidsbegränsningar avgöra vem som “förtjänar” ett uppehållstillstånd och att den tar kontroll över invandringen genom att ställa specifika krav på anpassning., A Critical Discourse Analysis based on Norman Fairclough's three dimensional model, centered around the concepts bordering, deservingness and act of citizenship is conducted of the Swedish, so called, “Upper Secondary School Law”. The law conditions residence permits with education. This essay examines the transitive connection between education => residence permit => rights, in Sweden. Citizenship theory from T H Marshall and Engin Isin is woven together with the three theoretical concepts above. The theory makes it visible that education and work as conditions for ‘deservingness’ is not a new idea that comes with the “upper secondary school law.” The examined materials are the Government's propositions which made the suggestions that became “the Upper Secondary School Law”. The analysis is summarized in a short discussion around the questions: Which borderings creates discourse about citizenship and education in the propositions? What does it take for the people whose residence permits depend on “the Upper Secondary School Law” to be considered deserving? and (How) is discourse about citizenship and education used to control asylum immigration? The conclusion states that the purpose to heavily reduce the number of asylum seekers in Sweden is met, by letting deadlines decide who is “deserving” and who is not. It also states that the law controls the number of asylum seekers through specific demands of adjustment.

Den här uppsatsen handlar om spridningen av jordbrukskunskap i Sverige under slutet av 1700-talet. Genom en analys av källmaterial från i första hand Kungliga Vetenskapsakademien, men även andra samhällsinstitutioner involverade i att försöka förbättra det svenska jordbruket, undersöker jag vilken roll spridandet av jordbrukskunskap spelade i den sociala och politiska utvecklingen i Sverige. Med hjälp av Thomas Gieryns idéer om ”boundary work” och med ett fokus på frågan om kunskapens spridning, kan jag visa att socialt och politiskt kontroversiella frågor var närvarande i försöken att förbättra det svenska jordbruket. Genom själva spridningen av kunskap deltog jordbruksförbättrarna i upprättandet och reproducerandet av idéer om ståndsutjämning och medborgarskap. Dessa slutsatser gör det också möjligt att ifrågasätta en etablerad berättelse om naturvetenskapens och vetenskapsakademiens plats i det svenska samhället under den här perioden. I stället för att diskutera deras ställning så som en fråga om ”status” som går upp eller ned, visar jag att vad som sker är ett publikskifte. Vetenskapsakademien involverar sig i det stora projektet för jordbruksförbättring i samband med att man får en mycket större publik. I stället för att konstatera att akademien plötsligt blir irrelevant analyserar jag vad det innebär att man börjar tilltala en allmogepublik som man betraktar som en avgörande pusselbit i byggandet av ett starkare Sverige.

In this thesis, I aim to gain a deeper understanding of how integration projects are made, and work in reality based on the positions of different actors within a municipality. Through a qualitative interview study, the essay has explored how the integration project is viewed and how integration is implemented. Even though the project has had to go through challenges due to the pandemic, I have found in this study that in general the project is perceived as a positive project. I have also found that the great commitment within the municipality means that the respondents feel that they are on the way to successful integration. The integration is done through the meetings between the people, and this leads to a sense of meaningfulness and personal development. By volunteering and meeting newly arrived, the community is also strengthened. This means that the project actively works to counteract exclusion.

Enligt gällande svenska lagstiftning ska det allmänna arbeta för ett delaktigt och jämlikt samhälle. Det är ett välkänt faktum inom statsvetenskapen att bostadsområden påverka individers medborgarskap samt kan påverka om individen inkluderas eller exkluderats av samhället. Detta arbete undersöker om ens persons typ av bostad påverkar ens medborgarskap. Metoden som arbetet använde var enkäter som gjordes online som sedan delade via sociala medier. 116 personer svarade på enkätens 10 obligatoriska frågor som undersökte likheter och skillnader mellan bostadstyperna. 39 utav de 116 respondenterna svarade också på den öppna fråga som frågade hur de själva att deras bostadsområde påverkade dem upplevde. Respondenterna var främst kvinnor, personer mellan 31-60 år, inkomsttagare med en månadsinkomst på 30 001 kronor eller mer, arbetar fulltid och bo antigen i villa eller lägenhet. Resultatet blev att vissa skillnader upptäcktes mellan bostadstyperna men många likheter upptäcktes också. Dessa skillnader och likheter gav ingen uppenbar förklaring varför resultaten ser som de gör. Författaren teoretiserar att vissa okända faktorer påverkar variablerna studien har undersökt vilket kan förklara studiens resulterat.

Since the 2018 elections Swedish political parties have been eager to enforce civic and language tests as prerequisite for citizenship. This turn in citizenship ideology is studied through problem representations which intend to solve the social segregation, alienation and the supposed poor language skills of immigrants residing in Sweden. By using Carol Bacchi’s approach to policy analysis, What’s the problem represented to be?, this thesis uncovers how the problem representations contain invisible for the naked eye instruments which appear to address the immigrants’ problems but in fact directly benefit the citizenship-holders.

In this article we analyse what happens to career counselling when it is intertwined with the asylum process. A Swedish example is an amendment to the education legislation, regarding residence permits for upper secondary level students. Following the resulting changes in juridical, educational and interpersonal conditions, career counsellors must deliver ‘high-stakes counselling’ that can profoundly affect individuals’ prospects of asylum or deportation. Our analysis is based on ethnographically inspired fieldwork, a survey and Bernsteinian theory. In current Swedish conditions, tight matching to demands of the labour market is essential in this ‘high-stakes counselling’. We conclude that a consequence is institutional introduction of conditional citizenship of asylum-seeking students. This allows countries to select migrants through education, which severely conflicts not only with counselling ideals, but also democratic and equality values regarding possibilities to make choices for the future, thus creating ethical dilemmas for counsellors.

Med social konstruktivismen som filosofisk ansats kan samhället förstås som format genom vårt språk och enligt Fairclough kan kommunikation aldrig betraktas som neutral. Den statsvetenskapliga forskningen frångår ofta att belysa språkets betydelse för hur komplexa sociala fenomen framställs och förstås. Hur politiker i den kriminalpolitiska debatten uttrycker sig om de komplexa samhällsproblem kriminalitet och främst gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet påverkar hur människor uppfattar och förhåller sig till var och vilka som av människor i verkligheten uppfattas som en del av den svenska gemenskapen. Studiens syfte är att undersöka hur gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet framställs i den kriminalpolitiska debatten som Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna kommunicerar i svenska dagstidningar och om den bidrar till rasifieringsprocesser av ungdomar i utsatta områden. Vidare syftar studien till att belysa hur den kriminalpolitiska debatten kan användas av politiker för att kommunicera politisk handlingskraft och vilka demokratiska konsekvenser det kan tänkas få för medborgarna när den kriminalpolitiska debatten blir politiserad. De svenska dagstidningar som har valts ut är Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter varvid debattartiklar skrivna av representanter för Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som berör gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet har analyserats. För att kunna uppfatta och förstå mönster och strukturer i texter som konstruerar sociala relationer och bidrar till ojämlika maktrelationer är studiens utgångspunkt kritisk diskursanalys. Diskurser kan definieras olika men kan sägas definieras genom de samtal och andra kommunikativa händelser som språket består i vilka skapar en slags norm genom historiska och sociala processer för vad som kan tänkas kommuniceras om ett visst fenomen. Diskurser kan enligt den kritiska diskursanalytiska hållningen tänkas få en närmast objektiv status för v

Arbetsmigration av en temporär natur är ett vanligt förekommande fenomen i Förenade Arabemiraten. Temporaliteten upprätthålls genom tillämpningen av det kafala systemet vilket tillhandahåller och legitimerar emirati-medborgares auktoritet över arbetsmigranterna. En arbetsmigrant måste nämligen tilldelas en sponsor i Förenade Arabemiraten för att beviljas arbeta i federationen och detta ansvar har allokerats till federationens medborgare. Denna uppsats argumenterar för att historiska, politiska och sociala dimensioner av det kafala systemet konstruerar en oundviklig konfliktfylld relation mellan medborgare och arbetsmigranter. Denna relation grundar sig huvudsakligen i respektives utsatta och inskränkta tillvaro i Förenade Arabemiraten - en tillvaro som är utformad och rättfärdigad av det kafala systemet. Så länge det kafala systemet förekommer och brukas i Förenade Arabemiraten kommer relationen mellan emirati-medborgare och de arbetsmigranter som residerar i federationen vara präglad av konflikter och differentiering.

Mänskliga rättigheter är en central del i en rättsstat och av stor betydelse för befolkningen i många länder. Exempel på mänskliga rättigheter är rätten till liv och en rätt att inte bli torterad. Förbudet mot tortyr regleras i FN:s tortyrkonventionen och innebär ett förbud att utsätta en individ för någon form av omänsklig och tortyrliknande behandling. I uppsatsen är mänskliga rättigheter och tortyrbegreppet i fokus, och syftet är att avgöra om (forced confessions) är att klassificeras som tortyr eller inte. Uppsatsen har även som syfte att besvara frågeställningar angående om Kina bryter mot tortyrkonventionen i och med användadet av tvingade bekännelser. Uppsatsen går även in djupare i ett försök att definera begreppet tortyr och vad som krävs för ett uppsägande av ett svenskt medborgarskap. Det kopplades samman med den svenske medborgaren Gui Minhai som befinner sig i kinesiskt fängelse och som misstänkts ha blivit ombedd att presentera en tvingad bekännelse. Eftersom Gui ursprungligen är kines har det uppstått en tvist om han ska klassificeras som svensk eller kinesisk medborgare. Metoden som används är framför allt den rättsdogmatiska och ett tillämpande av olika internationella konventioner som alla berör begreppet tortyr. I analysen framkommer bland annat att det finns brister i Kinas definition av tortyr samt att det är en utmaning att bevisa att mental misshandel förekommer. Av uppsatsen framgår det även att det finns vissa kriterier för ett avsägande av det svenska medborgarskapet.