Search

Matavfall utgör en global utmaning som har attraherat betydande uppmärksamhet inom både vetenskaplig forskning och offentliga diskussioner under de senaste decennierna. Med det matavfall som genereras i det moderna samhället är det av yttersta vikt att utveckla innovativa strategier och lösningar för att adressera denna problematik på ett effektivt sätt. Med tanke på matavfallets karaktär som en form av organisk biomassa, har det identifierats som en betydande resurs med potential att omvandlas till användbara resurser för att tillgodose olika ändamål. I detta sammanhang har olika omvandlingsprocesser för matavfall framträtt, inklusive biogasproduktion och insektsodling, vilka utgör kärnan i detta arbete. Fokus ligger på att undersöka energibehovet för dessa processer samt analysera deras respektive slutprodukter och biprodukter. Båda dessa omvandlingsprocesser innehar betydande implikationer ur ett hållbarhetsperspektiv. Biogasens potential att signifikant reducera växthusgasutsläppen jämfört med konventionella fossila bränslen positionerar den som en viktig resurs för att adressera klimatförändringar och främja långsiktig hållbarhet. Insektodling av matavfall representerar ett lovande alternativ för att omvandla matavfall till användbara produkter inom livsmedelsindustrin samt genom att integrera insekter i livsmedelsproduktionen kan en cirkularitet och resursåtervinning främjas. Det finns en lucka i litteraturen som behöver fyllas när det kommer till insekter och deras alternativ för omvandling av matavfall. Det krävs även mer forskning i hänseende för att öppna upp diskussionen om insekternas potential inom livsmedelssektorn., Food waste represents a global challenge that has attracted significant attention in both scientific research and public debate in recent decades. With the volume of food waste generated in modern society, it is of utmost importance to develop innovative strategies and solutions to address this problem effectively. Given the nature of food waste as a form of organic biomass, it has been identified as a significant resource with the potential to be converted into useful resources to serve various purposes. In this context, various food waste conversion processes have emerged, including biogas production and insect farming, which form the core of this work. The focus is on investigating the energy demands for these processes and analyzing their respective end products and by-products. Both of these transformation processes have significant implications from a sustainability perspective. Biogas' potential to significantly reduce greenhouse gas emissions compared to conventional fossil fuels positions it as an important resource for addressing climate change and promoting long-term sustainability. Insect farming of food waste represents a promising alternative for converting food waste into useful products in the food industry, and by integrating insects into food production circularity and resource recycling can be promoted. There is a gap in the literature that needs to be filled when it comes to insects and their options for converting food waste. More research is also required in terms of opening up the discussion about the potential of insects in the food sector.

Denna uppsats syftar att utröna om indikationer på produktion av animalprodukter kan observeras i det osteologiska materialet från fastigheten Snauvalds 1:2, Västergarn, Gotland. Dessa produktioner kan vara kött-, mejeri- eller ullproduktion. Undersökningen ämnar även ge en inblick i den dåtida ekonomin genom handeln med animalprodukter. I den osteologiska analysen används ålders- och könsbedömningar samt artidentifiering för att skapa en bild av fördelningen i materialet. Resultaten från analysen har sedan tolkats ur ett ekonomiskt perspektiv för att dra slutsatser kring handeln med och betydelsen av animalprodukter. Resultaten visade att nötkreaturen sannolikt har använts för både mejeri- och köttproduktion. Fåren har troligtvis främst använts för produktion av ull, men även kött. Svinen har enbart fötts upp för sitt kött. Utöver detta dras slutsatsen att varupengar sannolikt varit en viktig del av ekonomin på platsen. Slutligen konstateras det att denna typ av undersökningar ger en unik inblick i det dåtida vardagslivet genom kosthållning och sysselsättning., This thesis aims to deduce whether indications of the production of animal products can be observed in the osteological material from the property Snauvalds 1:2, Västergarn, Gotland. These productions can consist of meat-, dairy- or wool production. It also aims to provide an insight into ancient economy through the trade in animal products. In the osteological analysis age and sex assessment as well as species identification are used to establish a pattern of distribution. The results from the analysis have then been interpreted from an economic perspective to draw conclusions about the trade in and importance of animal products. The results showed that the cattle have likely been used for both dairy and meat production. The sheep were probably mainly used to produce wool, but also meat. The pigs were raised solely for their meat. In addition to this, it’s concluded that commodity money likely was an important part of the economy at the site. Lastly, it’s stated that this type of research provides a unique insight into everyday life through dietary choices and occupation.

Anaerob nedbrytning vid låg temperatur är ett energieffektivt system, men få studier har fastställt kinetiken för anaerob nedbrytning av matavfall vid dessa temperaturer. I denna studie bestämdes kinetiken för en anaerob rötkammare för matavfall med mesofil inokulum vid 20°C. Effekten av acklimatiseringstiden avslöjades. Därefter användes biokol och spårämnen för att utvärdera deras inverkan vid 20°C. Det visade sig att tillsats av spårämnen ökade kinetiken upp till 114% av kontrollreaktorn. Denna studie visade att olika biokol har varierande effekt på kinetiken (här negativ och neutral effekt). De kinetiska värdena utvärderades med en första ordningens modell och användes för att uppskatta en virtuell fabrik. Med ett inflöde på 27 000 ton bioavfall/år och 80 % av den maximala metanpotentialen ansågs en psykrofil i ett steg vara orealistiskt (hydraulisk retentionstid (HRT): 9,6 månader med den experimentella kinetiken). Lovande resultat kan dock uppnås med en lämplig kombination av utetemperatur och substrattemperatur., Low temperature anaerobic digestion is an energy efficient system, however few studies have determined the kinetics of the anaerobic digestion of food waste at those temperatures. This study determined the kinetics of a food waste anaerobic digestor with mesophilic inoculum at 20°C. The impact of acclimatation time was revealed. Then biochar and trace elements were employed to evaluate their impact at 20°C. It was shown that addition of the trace elements boosted the kinetic up to 114% of the control reactor. This study proved that different biochars have variable effect on the kinetics (here negative and neutral effect). The kinetic values were evaluated with a first order model and used to estimate a virtual factory. With 27 000 tons of biowaste /year influx and 80% expression of the maximum methane potential, a single stage psychrophilic was deemed unrealizable (Hydraulic Retention Time (HRT): 9.6 month with the experimental kinetics). However, promising results can be obtained with an adequate exterior temperature & substrate temperature couple.

En tredjedel av all den producerade livsmedel som avses för konsumtion i världen förloras eller slösas bort. Detta kan leda till ett omfattande problem ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. FN:s organisation har presenterat "en plan för att uppnå en bättre och mer hållbar framtid för alla till 2030" vilket är en del av deras initiativ för hållbar utveckling 2030 (FN 2015). Den aktuella studien syfte var att undersöka inspektörernas nuvarande roll i arbetet med minskning av matsvinn inom livsmedelssektorn men även undersöka deras tankar samt erfarenheter om inspektörernas framtida roll. För att nå syftet brukades en kvalitativ forskningsmetod med självadministrerade frågeformulär. Detta gjordes för att identifiera och förestå livsmedelsinspektörers motivationer, attityder, hinder och subjektiva upplevelser relaterade till matsvinn. I de 12 intervjuer som tog plats framkom det att i dagsläget utför livsmedelsinspektörer inte tillsyn över matsvinn. Det finns inget i den rådande livsmedelslagstiftning som syftar på att matsvinn i livsmedelsverksamheter ska kontrolleras. Resultaten från denna undersökning, visar att det råder avsaknad utav en stödjande lagstiftning. Lagen ska tydligt kunna definiera uppgifterna för varje aktör i livsmedelskedjan men misslyckas med detta. Dessutom hävdar deltagarna att det finns en brist inom de ekonomiska resurserna för att livsmedelsinspektörerna ska kunna ingripa i matsvinns dilemmat. Ytterligare hinder är avsaknad utav tydlig arbetsbeskrivning samt tidsbrist. Livsmedelsinspektörernas motivation till att engagera sig i matsvinnsfrågan är deras personliga preferenser. De kan spela en viktig roll för att öka medvetenheten hos livsmedelsutövare genom att tillhandhålla utbildning, vägledning samt tipsa och vägleda. Ifall fler inspektörer blir medvetna om matsvinnsfrågan kan det troligtvis få stora positiva effekter framöver. Särskilt med tanke på Livsmedelsverkets projekt som kommer sprida väsentlig information om matsvin, It is estimated that globally one third of all food produced for human consumption is lost or wasted. This can cause a significant problem from a social, economic, and environmental perspective. The United Nations Organisation, as part of its 2030 Initiative for Sustainable Development, has put forward a "Plan to Achieve a Better and More Sustainable Future for All by 2030" The aim of this study was to examine the current role of inspectors in reducing food waste in the food sector, but also to explore their thoughts and experiences on the future role of inspectors. In order to achieve this goal, a qualitative research method with self-administered questionnaires was conducted. This was done to identify and understand the motivations, attitudes, barriers, and subjective norms of food inspectors in relation to food waste. From 12 interviews conducted, it was concluded that food inspectors do not currently control food waste. The current food law does not contain provisions for the control of food waste in food establishments. The results showed that there is a lack of supporting legislation. The law should be able to clearly define the obligations of each actor in the food supply chain, but it does not. In addition, food inspectors clearly lack the financial resources to intervene in the food waste dilemma. The lack of a clear job description and lack of time are other obstacles. According to the informants, inspections have to be conducted in a limited time frame. The main motivation for food inspectors to address food waste issues was their personal preferences. They can play an important role in raising awareness among food practitioners by providing education, guidance, and tips and advice. If more inspectors are made aware of the food waste problem, it is likely to have a major positive impact in the future. Especially in view of the Swedish Food Agency project, which will be able to disseminate important information about food waste monitoring. The goal of this

Minskning av matsvinn är ett av delmålen i FN:s Agenda 2030, en handlingsplan för omställning till ett hållbart samhälle. Globalt ska matsvinnet halveras per person i butik och konsumentled och minskas längs hela livsmedelskedjan till år 2030. Matsvinn har en hög påverkan på miljön, koldioxidavtrycken, vattenfotavtrycken, markanvändningen samt den biologiska mångfalden som påverkas genom tillverkning av mat som slängs, vilken enligt FAO är en tredjedel av all mat som årligen tillverkas i världen. Arbetets syfte var att genom en litteraturstudie samla in och kartlägga åtgärder som antingen har testats eller implementerats för att minska hushållens matsvinn, med fokus på åtgärder som har visat sig vara effektiva i att minska matsvinnet, samt tidsperioden minskningen var påvisat. Kartläggningen skulle svara på frågorna: Kan hushållen minska mängden matsvinn? Hur lång tid tar det för att minskningen ska synas? Kan minskningen behållas under en längre period? Det finns inte en allmän godtagen definition för livsmedelsavfall i litteraturen, experterna är inte helt överens om vad som ska ingå i en sådan definition. Oftast väljer artikels författare att förklara hur de definierar matsvinn i deras studie/artikel, om dricka och/eller oätbara beståndsdelar ingår i undersökningen. Det finns inte heller en standardmetod för mätning av matsvinn, vilket kan leda till resultat som inte går att jämföra, svårigheter i att dra slutsatser och att följa trender. Hushållens livsmedelsavfall mäts genom fem olika metoder: enkät, köksdagbok, avfallsrevision, vägning och användning av indirekt data. Det finns ingen metod som anses vara bäst och även om samma mätningsmetod används flera gånger kan resultatet variera på grund av skillnader i protokollen som används. Hushållen anses stå för den största delen av livsmedelsavfallet, år 2019 ansvarade hushållen för 61% av det totala livsmedelsavfallet i världen. I EU ansvarade hushållen för 53% av det totala livsmedelsavfallet år 2020, vilket mots, Reducing food waste is a sub-indicator to sustainable development goal number 12 of UN’s the Agenda 2030 for Sustainable Development. Target 12.3 states that globally by 2030 food waste at the retail and consumer levels and food losses along production and supply chains should be cut by half per capita. Food waste has a high impact on the environmental footprint (climate, water, land, biodiversity) due to unnecessary food production. FAO estimates that each year approximately one-third of all food produced in the world is lost or wasted. The aim of this thesis was to gather and map information from literature on measures that have been tried or implemented to reduce the household food waste, focusing on measurements proven successful in reducing the household food waste including the timeframe for the reduction. Following questions should be answered: Can households reduce their food waste? How long does it take for the reduction to happen? Do the achieved food waste reduction results remain in the long term? There is no general definition for food waste, the experts have different opinions about what should be counted as food waste. The researchers chose to clarify in their studies how they define food waste and if liquid waste and non-edible foods are included in the study. There is no standard for measurements of food waste, which can cause difficulties in comparing results between studies and following food waste trends. There are five measurement methods for household food waste: surveys, kitchen diaries, waste audit, weighing and indirect data. None of the methods is considered to be better than the others, in fact even if the same method is used multiple times the results can differ due to differences in protocols. The households are considered to be responsible for the majority of the food waste along the food chain. Worldwide household food waste was 61% of the total amount of food waste in 2019. EU’s household food waste was 53% of the total amount of food

I dag tillverkas produkter baserad på en linjär struktur. Detta medför att det globala avfallet ökar samtidigt som människan fortsätter att förbruka jordens naturresurser på att ohållbart sätt. Sverige är ett av länderna som har antagit FN:s globala mål för hållbar utveckling och ska mål 12 uppnås, som handlar om att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster till år 2030, måste en omställning till ett cirkulärt samhälle ske. Syftet med min studie var att undersöka hur cirkulär design kan främja hållbar konsumtion genom produkter tillverkade av matavfall eller restprodukter från livsmedelsindustrin. Resultatet visade att det finns ett intresse av att konsumera inredningsprodukter tillverkade av matavfall och att det finns en positiv inställning till att förändra invanda konsumtionsmönster.

I avfallsdirektivet har det införts en bestämmelse att medlemsstaterna i EU ska mäta mängd livsmedelsavfall i hela livsmedelskedjan och rapportera dessa årligen. Detta projekt har tagit fram data för 2020 och sammanfattar de mängder livsmedelsavfall som uppkom i olika led år 2020. De led där det tagit fram data för är: primärproduktion, bearbetning och tillverkning, detaljhandel och annan livsmedelsdistribution, restauranger och cateringstjänster samt hushåll. I projektet ingick att göra en jämförelse mellan data över livsmedelsavfall i andra nordiska länder. Uppgifterna om mängd livsmedelsavfall kommer också användas för uppföljning av etappmål för minskat matsvinn mätt i livsmedelsavfall med år 2020 som basår. I projektet ingick även en uppföljning av etappmålet för ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall. Totalt har den uppskattade mängden livsmedelsavfall minskat med cirka 170 000 ton. För primärproduktionen har en ny metod använts där det är säkerställt att enbart livsmedelsavfall inkluderas i den rapporterade siffran. Osäkerheten är dock hög även för den nya siffran och få restflöden inom primärproduktionen klassas som livsmedelsavfall i tidiga led av livsmedelskedjan. Mängd från restaurang har också minskat (från tidigare 73 000 ton till 58 000 ton), det beror dels på Covid som slog hårt mot restauranger, men också för att vi nu har en separat post och datakälla för hotell som tidigare räknats in i restauranger. För skolor och förskolor har nya avfallsfaktorer som baseras på ett betydligt större underlag än tidigare tagits fram. Dessa är betydligt lägre per portion än de som använts tidigare varför den uppräknade mängden blir lägre än tidigare år. Trenden pekar på att allt mindre livsmedelsavfall slängs i hushållen. Genom jämförelsen med andra nordiska länder bedömer vi att totala mängder, andel per led och kg/person är relativt lika mellan länderna. Dock sticker livsmedelsavfall från Bearbetning och tillverkning ut i Danmark och Finland genom

Soparbete i hållbarhetsekonomin: värdeomvandlingar av spillvatten och matavfall, Waste Values

Genom att öka resurshushållningen i livsmedelskedjan minskar människans belastning på miljön. Att öka utsortering och återvinningen av matavfall är ett sätt att bidra med ökad resurshushållning inom livsmedelskedjan. För att uppnå detta krävs människors samverkan. Södertälje kommun strävar efteratt utöka denna samverkan, därför vill kommunen ta fram en videobaserad kommunikation som når ut till alla kommuninvånare i Södertälje, även de som har bristande svenskkunskaper. Syftet med denna studie är att skapa ett förslag på hur Södertälje kommun kan utforma en videobaserad kommunikation som når ut till alla kommuninvånare, oavsett invånarnas svenskkunskaper, och som även ska kunna bidra till ändrat beteende samt ökad kunskap och vilja vad gäller sortering respektive återvinning av matavfall. Studiens frågeställningar är “Vilka beteenden, kunskaper och viljor finns bland Södertäljes kommuninvånare kring sortering och återvinning av matavfall?” och “Vilka aspekter kan Södertälje kommun ta hänsyn till vid utformning av en välfungerande videobaserad kommunikation kring matavfall riktad till kommuninvånarna?”. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning, en litteraturstudie och faktainsamling. Enkätundersökningen var riktad till personer som bor i Södertälje, enkäten förekom i tre språk; arabiska, engelska och svenska. Studien presenterar ett resultat från enkätundersökningen baserat på 120 enkätsvar. De övergripande resultaten som enkätundersökningen visar är att flesta undersökningsdeltagarna sorterar sitt matavfall genom att dra nytta av kommunens insamlingssystem. Analys av enkätsvaren visar att de flesta personer som har dåliga svenskkunskaper sorterar ut sitt matavfall bara ibland, vilket kan ha och göra med att de flesta av den målgruppen inte har nåtts ut av kommunens tidigare kommunikationsarbeten (vilket enkätundersökningen bekräftat). Vidare visar resultatet att alla målgrupper behöver ökad kunskap om hur samt varför matav, By increasing the resource management in the food chain, humans reduce the burden on the environment. Increasing sorting and recycling of food waste is one way to increase resource management within the food chain. To achieve this, human collaboration is required. The municipality of Södertälje strives to expand this collaboration, therefore the municipality wants to develop a video-based communication that reaches out to all municipal residents in Södertälje, even those who have a lack of Swedish skills. The purpose of this study is to create a proposal on how Södertälje municipality can design a video-based communication that reaches all municipal residents, regardless of residents' Swedish skills, and which should also be able to contribute to changed behavior and increased knowledge and will regarding sorting and recycling of food waste. The research questions are "What behaviors, knowledge and wills does Södertälje's municipal residents have regarding sorting and recycling of food waste?" and "What aspects can Södertälje municipality take into account when designing a well-functioning video-based communication about food waste aimed at municipal residents?". To answer the research questions and fulfill the purpose of the study, three methods are used: a questionnaire survey, a literature study and a collection of facts. The questionnaire survey was targeted to the people who live in Södertälje, the survey was conducted in three languages; Arabic, English and Swedish. The study presents a result from the survey based on 120 questionnaire responses. The overall results show that most survey participants sort their food waste by taking advantage of the municipality's collection system. Analysis of the survey results shows that most people with poor Swedish skills sort out their food waste only occasionally, which may have to do with the fact that most of that target group has not been reached by the municipality's previous communication work (which the survey conf

Matavfall i Sverige är en sammanställning över det matavfall som uppkom i Sverige 2018. Rapporten beskriver matavfallet som uppkommer i olika sektorer och diskuterar fördelningen mellan onödigt och oundvikligt matavfall samt möjligheten att nå de mål som satts upp. Matavfall i Sverige 2018 ges ut av Naturvårdsverket. Den bygger på statistik för år 2018, framtagen för uppföljning av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan.

In this project I will explore food waste and how we can study and partake in nature’s ecosystem, in our daily lives, using a playful approach. One-third of all food produced in the world is wasted. Our systems encourage consumeristic behaviours and wastefulness, they encourage exponential growth in preference to circularity. Human disconnection to nature’s ecosystems is resulting in depleting, eroding and polluted soils. Soil is the foundation of life, humans would not exist without it. Our food exists because of soil and we obtain energy from the food we eat - unfortunately, the nutrients in our food are declining due to intensive industrial farming. Compost enhances the soil, nourishes the life within it. We can think of nutrients as our source of energy. This flow of energy in nature goes from soils to plants, to animals, fungi, microorganisms, bacteria and back to its origin - the soil. Organic matter is fundamental to create viable habitat and preserve water in the soil. Why are not all of us composting? How can composting be involved in our everyday life? My ambition is to make a playful and low tech, human-powered composting machine. Where children can collaborate with older generations, together, learning how to turn their food waste to compost, while playing. With low tech machines run by human energy, I implement movements and play to evoke curiosity. While having fun I want to change our thoughts of waste to valuable resources.

Background: Circular economy has received an increasing amount of attention and a move towards a circular economy recently became a top priority within the EU. The food industry contributes to a large amount of the anthropogenic greenhouse gas emissions. In spite of this few studies have explored circular economy in regard to grocery store companies. The lack of prior research in the area serves as a motivation to carry out this study. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze how grocery store companies have developed their communication to influence their customers’ behaviors and influence the relationship they have with them. Research question: How has the communication regarding a circular economy developed within grocery store companies during 2014-2020? Method: A content analysis of Swedish grocery store companies’ annual reports and sustainability reports between the years 2014-2020 has been conducted. Qualitative coding was mainly used, but some quantitative elements occur. The coding emanated from the two themes plastic and food waste. Results and conclusion: This study shows that the grocery store companies’ circular communication have congregated as a result of changes in the social expectations. The companies have concretized the idea of a circular economy and have introduced their own initiatives to reach it., Bakgrund: Cirkulär ekonomi är ett begrepp som blivit alltmer uppmärksammat. En övergång till cirkulär ekonomi är numera en av EU:s främsta prioriteringar. Matindustrin bidrar till en stor del av de antropogena utsläppen av växthusgaser. Trots detta finns det få studier som kopplar samman ämnena cirkulär ekonomi och dagligvaruhandel. Bristen på tidigare forskning motiverade att denna studie genomfördes. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur företag inom dagligvaruhandeln har utvecklat sin kommunikation om cirkulär ekonomi för att påverka sina kunders beteende och relationen de har med dem. Frågeställning: Hur har kommunikationen kring cirkulär ekonomi utformats inom dagligvaruhandeln mellan åren 2014–2020? Metod: I denna undersökning har en innehållsanalys av aktörerna i den svenska dagligvaruhandelns års- och hållbarhetsrapporter mellan åren 2014–2020 genomförts. Främst användes kvalitativ kodning, men vissa kvantitativa inslag förekommer. Kodningen utgick ifrån begreppen plast och matavfall. Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie visar att företagen inom dagligvaruhandeln utformat och ökat sin cirkulära kommunikation på liknande sätt som en följd av förändringar i samhällets förväntningar. Företagen har konkretiserat begreppet cirkulär ekonomi och presenterat egna initiativ för att uppnå det.

En tredjedel av all mat som produceras för människor når aldrig en mänsklig mage. Sveriges kommuner beskrivs i regeringens handlingsplan för Agenda 2030 som en mycket viktig del i omställningen för ett hållbart samhälle och den offentliga måltiden benämns vara en angelägen del i det arbetet. Vi genomförde fallstudier på tre svenska skolor och utvärderade hur matsvinn i skolkök påverkas av synen på mat, hur graden av engagemang och kunskap påverkar svinnet samt huruvida städer och kommuner kan stödja skolorna i arbetet mot svinnet. Det gjordes genom att studera tidigare forskning samt utföra intervjuer, observationer och enkäter.Resultatet i vår undersökning visade att skolorna i Göteborg hade betydligt lägre andel matsvinn än skolan i Malmö. De främsta skillnaderna handlade inte om arbetet i matsalen, utan om övergripande attityder till hur arbetet med matsvinn ska bedrivas. Kommuner och städer kan bidra till skolan och skolkökens minskade matsvinn genom att tydligt signalera att frågan ligger högt på agendan. På så vis finns en möjlighet att sprida en kultur och ett engagemang för uppgiften. I Göteborg mäts matsvinnet dagligen och utvärderas och följs upp månadsvis. Det har gjort att kökspersonalen upplever matsvinnsarbetet som en integrerad och självklar del i det dagliga arbetet. I Malmö läggs mer ansvar över på de enskilda medarbetarna i köken.För elever kan mat vara så mycket mer än bara mat. Särskilt för äldre barnen kan maten bli en del av identitetsskapandet. Vi har undersökt hur elever, kökspersonal och pedagoger kan påverka varandras attityder till maten i skolköken. Det som särskilde den av skolorna med allra lägst matsvinn var kökspersonalens kommunikation med eleverna kring maten vid själva serveringen., One third of all food produced never reaches a human stomach. Sweden's municipalities are described in the Swedish Government's action plan for Agenda 2030 as a very important part of the change for a sustainable society and the public meal is regarded as a key player to achieve this goal. We conducted case studies at three Swedish schools and evaluated how food waste in school kitchens is affected by our view on food, how the degree of commitment and knowledge affects waste and whether, and how, cities and municipalities can support schools in their measures to reduce food waste. We did this by studying previous research and conducting interviews, observations and surveys.The results of our study showed that the schools in Gothenburg had a significantly lower proportion of food waste than the school in Malmö. The main differences were not about the work in the school cafeteria, instead it came down to the overall behaviour about how the work on food waste should be dealt with. Municipalities and cities can contribute to school and school kitchen's reduced food waste by clearly signalling that the issue is high on the agenda. In this way, there is an opportunity to spread a culture and commitment to the task. In Gothenburg, food waste is measured daily and evaluated and followed up on a monthly basis. This has made the kitchen staff experience the food waste work as an integral and natural part in the daily work. In Malmö, more responsibility is placed on the individual employees in the kitchen.To pupils, food can be so much more than just food. In particular for adolescents food can play an important role in building their identity. We have researched how students, kitchen staff and teachers can influence each other's behaviour towards food in school kitchens. What distinguished the school with the lowest food waste from the others was the communication of the kitchen staff with the students about the food at the actual serving.

In Sweden, the retail sector is responsible for 8% of the total supply chain waste. Although the number is relatively small, the retail sector is of key importance for food waste minimization since retail stores collect large amounts of food and connect with consumers and producers in a limited, clearly defined number of places. Therefore, initiatives or policies implemented in retail may have major implications. The Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA) concludes that prevention of food waste and redistribution to humans are the only actions that contribute to Target 12.3, aiming to halve food waste per capita from both retail and consumer levels as well as reduce food losses in the production and supply sectors by 2030. Also, research concludes that the median benefit-cost ratio for reducing waste in the supply chain is 14:1, and that unawareness of this business case is a reason for insufficient implementation of food waste reduction. In the latest years, authorities and researchers have increased focus and emphasized importance of industry collaboration to reduce supply chain food waste; however, there are more scarce findings in literature on incentives for food waste reduction from a retailer perspective. Therefore, the purpose of the study was to understand barriers and incentives for prevention of food waste and price reduction, conversion and donation of surplus food from a retailer perspective, and thereby identify opportunities to increase incentives. A multiple case study of nine retailers from the three major Swedish retail corporations was chosen as methodology, and semi-structured interviews were conducted with managers working in each store. The results show internal and external barriers for reduction, the major ones being the business objective to always ensure consumer satisfaction and variability in demand (prevention); inefficient label creation due to health and safety regulations (conversion) and lack of available partnerships (d, 8% av Sveriges totala matavfall uppkommer i livsmedelsbutiker. Trots denna relativt låga siffra är butikerna avgörande för minimering av matavfall: de samlar stora mängder mat på ett begränsat antal platser och implementerade initiativ och policy får därmed stor verkan. Kungl. vetenskapsakademin (IVA) har konstaterat att förebyggande av matavfall och omfördelning av överskott till människor är de enda initiativ som signifikant bidrar till att nå Förenta Nationernas hållbarhetsmål 12.3, att halvera matsvinnet per person i butik- och konsumentled, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan. Studier visar att det finns ett tydligt business case för reducering av matsvinn, att initiativ i genomsnitt genererar 14 gånger så stor finansiell vinning som kostnad för aktörer i livsmedelskedjan, men att många aktörer saknar vetskap om detta. Myndigheter och forskare har de senaste åren i en allt större utsträckning ägnat fokus åt, och betonat vikten av, samarbete i livsmedelskedjan för att reducera matavfallet. Mindre fokus har ägnat åts livsmedelsbutikernas incitament att genomföra de initiativ som anses nödvändiga för att matavfallet i Sverige ska reduceras. Syftet med studien var därför att, från ett butiksperspektiv, förstå rådande hinder och incitament för förebyggande matavfall samt prisreduktion, förädling och donering av överskottsmat, och därigenom identifiera möjligheter att öka dessa incitament. Studien genomfördes i form av en fallstudie av nio livsmedelsbutiker från de tre största livsmedelskedjorna i Sverige, där semistrukturerade intervjuer hölls med ansvariga från varje butik. Resultaten visar interna och externa barriärer för reduktion av matavfall, av vilka de signifikanta är att ständigt tillfredsställande av konsumenters önskemål och variation i efterfrågan (förebyggande av matavfall), ineffektivitet i tillverkning av innehållsförteckningar (förädling), samt avsaknad av fungerande partnerskap (donering). Finansiell vinning är den största drivkraften

Almost five million tonnes of household waste was generated in Sweden in 2018, half of which was residual waste sent for incineration with energy recovery. For materials that can not be recycled or biologically treated, incineration with energy recovery is considered a preferred management option. The issue is that the fraction for residual waste contains considerable amounts of wrongly sorted materials, such as food waste and plastic packaging, which can be recycled or biologically treated, thus causing a smaller environmental impact. To quantify the composition and waste quantities of the wrongly sorted materials a waste composition analysis of the residual waste from four community bins in Västmanland county was conducted. The analysis revealed that about two-thirds of the waste was wrongly sorted and only one-third was actual residual waste. Life cycle analysis was subsequently used to calculate the carbon footprint of the wrongly sorted food waste and plastic packaging waste as well as the carbon footprint from optimal sorting and treatment of the materials. The investigation concluded that for food waste, anaerobic digestion caused a smaller climate impact than incineration with energy recovery and for plastic packaging, recycling generated a smaller climate impact than incineration with energy recovery. The size of the carbon footprint for the different management methods was in line with the priority order given in the waste hierarchy, stated in Swedish legislation. However, the size of the potential climate savings partly depended on the choices made in the life cycle analysis where the most sensitive parameters were related to external production of heat, polymer resin and vehicle fuel. If the potential climate savings is extrapolated for VafabMiljö's entire collecting area, the total climate savings per year would be 8 263 tonnes of carbon dioxide equivalents per year for food waste and 2 070 tonnes of carbon dioxide equivalents per year for plastic pack, Nästan fem miljoner ton hushållsavfall genererades i Sverige under 2018, varav ungefär hälften skickades till energiåtervinning. För avfall som inte kan materialåtervinnas eller behandlas biologiskt anses energiåtervinning vara den bästa metoden för avfallshantering. Problemet är att stora mängder återvinningsbart material såsom matavfall och plastförpackningar felaktigt hamnar i restavfallet när det istället hade kunnat återvinnas och på så sätt medfört en mindre miljöpåverkan. För att kvantifiera samansättning och avfallsmängder av det felaktigt sorterade materialet, gjordes en plockanalys på restavfallet från fyra miljöbodar i Västmanland. Analysen visade att ungefär två tredjedelar av materialet var felaktigt sorterat och endast en tredjedel utgjordes av övrigt restavfall. Livscykelanalys användes därefter för att beräkna klimatavtrycket för det felaktigt sorterade matavfallet och för plastförpackningarna som återfanns i restavfallet såväl som klimatavtrycket för optimal sortering och hantering av materialen. Ordningen i avfallshierarkin visade sig stämma väl överens med klimatavtrycket från de olika behandlingsmetoderna i det undersökta området. För matavfall innebar rötning en lägre klimatpåverkan än energiåtervinning och för plastförpackningar medförde materialåtervinning en lägre klimatpåverkan än energiåtervinning. Storleken på besparingarna av växthusgaser berodde dock till viss del på val av inparametrar och de faktorer som främst påverkade var alternativ produktion av värme, plastråvara och drivmedel. Om resultaten extrapoleras över hela VafabMiljös upphämtningsområde så skulle de totala klimatbesparingarna för matavfall vara 8 263 ton koldioxidekvivalenter per år och för plastförpackningar 2 070 ton koldioxidekvivalenter per år. Dessa besparingar är jämförbara med bilkörning motsvarande 1 250 varv runt jorden varje år eller 14 900 tur- och returresor med flyg Sverige–Thailand varje år.

Denna studie undersöker för- och nackdelar med textilier gjorda av bananavfall applicerat inom modebranschen. Studien granskas ur ett miljöperspektiv med ett fokus utifrån mål 12: Hållbarkonsumtion och produktion från de Globala målen. De Globala målen är en del avhandlingsplanen Agenda 2030 som är uppsatt av United Nation Development Program, där det eftersträvas att fram till och med år 2030 ha uppnått en mer hållbar värld. Vidare kommer bananfiberns egenskaper att granskas ur ett teoretiskt perspektiv för att se om detta är ett lämpligt val inom modebranschen. Studien ger också en inblick i hur modebranschen i Sverige förhåller sig till textilt material av bananavfall. Studien utgör en viktig del för att sprida kunskap om bananfiberns för- och nackdelar medmöjligheter att ge bättre förutsättningar till modeindustrin att kunna använda en hållbar fiber. Studiens resultat visar att det finns möjligheter för att detta ska kunna uppnås i framtiden sett ur ett hållbarhetsperspektiv, samt utifrån bananfiberns egenskaper., This thesis examines the advantages and disadvantages regarding textiles made out of bananawaste within the fashion industry. An environmental perspective is applied based on goal 12:Responsible consumption and production from the Sustainable Development Goals (SDGs).SDGs is a part of the 2030 Agenda set by United Nation Development Programs, which aims tocreate a better world by 2030. Furthermore, the characteristics of the banana fiber and itsadequacy for the fashion industry will be theoretically examined. An aspect regarding thematerial from the fashion industries point of view will also be processed. Only swedishcompanies are included in the thesis.The thesis constitutes an important part for disseminate knowledge regarding the advantages anddisadvantages of the banana fiber. This with an expectation to provide better conditions withinthe fashion industry using a more sustainable fiber. Based on the results of the thesis, theopportunities to achieve this in the future are significant, due to the fact that both an sustainableperspective and the characteristics of the banana fiber shows a positive outcome. Furthermore,the thesis indicates a split result regarding the fashion companies point of view in the matter.

Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Rapporten beskriver vilka drivkrafter och nyckelaktörer som varit avgörande för den utvecklingen inom livsmedelshandeln och pekar ut strategier som kan vara överförbara till aktörer inom andra miljöområden där förändring behöver ske.

Vikten av resurseffektivitet i livsmedelskedjan är tydlig, eftersom denna sektor är en av de största bidragarna till negativ klimatpåverkan globalt. Målet med den här uppsatsen var att utforska sidoströmmar av mat inom livsmedelskedjan i Västra Götaland, för att kartlägga hur mycket som redan är täckt i statistiken och vilka luckor i datamaterialet som finns för framtida forskning att täcka. Dessutom var målet att undersöka hur livsmedelsproducerande företag i Västra Götaland ser på sina sidoströmmar, hur de hanterar dem, vilka hinder de ser och hur de bäst kan stöttas för att de ska kunna hantera sina sidoströmmar på ett mer hållbart sätt. Detta gjordes genom en webb-enkät och telefonintervjuer. Slutligen ämnade uppsatsen utföra en förenklad livscykelanalys (LCA) i en fallstudie över en sidoström av potatis från en snacksproducent, med en jämförelse av den global uppvärmningspotential för att producera antingen kraftvärme eller biogas och rötrest från potatisarna. Slutsatsen från kartläggningen av sidoströmmar i regionen var att det fanns stora luckor i datamaterialet för primärproduktion och livsmedelsproducenter, speciellt gällande sidoströmmar som inte är avfall. Sidoströmmar från konsumentsektorn var bäst kartlagda. Slutsatserna från intervjuerna med företag inom livsmedelsproduktionssektorn var att samtliga av de deltagande företagen arbetade med sina sidoströmmar på något vis, och att incitamenten bakom olika sätt att hantera sidoströmmar var ekonomiska aspekter och miljömässiga aspekter. De hindras till exempel av att inte ha korrekt utrustning, pengar för att kunna investera, eller att de upplever att lagstiftningen gällande ansvar och kvalitetskrav och att behöva vara registrerad som foderproducent som för komplicerat. Slutsatsen för LCA fallstudien var att från perspektivet global uppvärmningspotential så är det bättre att producera biogas och rötrest från potatissidoströmmen än att producera kraftvärme. För framtida forskning är det rekommenderat att reg, The importance of resource efficiency in the food supply chain is clear, since this sector is one of the biggest contributors to the negative environmental impacts globally. This thesis project aimed to examine food side streams throughout the food supply chain in Västra Götaland, to map out how much has already been covered statistically and what gaps there are in the data for future research to cover. It also aimed to investigate how the food processing industry in Västra Götaland consider their side streams, how they deal with them, what hinders they are facing and how they could be supported to be able to manage the side stream in a more sustainable way. This was made through a webform and telephone interviews. Lastly the aim was to perform a simplified life cycle assessment (LCA) case study with a side stream of potatoes from a snack producer, comparing the global warming potential for cogeneration of the potatoes, producing combined power and heating, and anaerobic digestion of the potatoes, producing biogas and digestate. The conclusions for the mapping of the side streams in the food supply chain in the region were that there were major gaps in the data material covering the primary production and the food processing sector, especially regarding non-waste side streams. The side streams from the consumer sector were best covered. The conclusions for the interviews with the companies within food processing industry were that all participants worked with their side streams in some way, and that incitements behind different ways to handle their side streams were financial aspects and environmental aspects. They were hindered by for example not having the correct equipment, money for investments, or that they find legislation regarding responsibility and quality requirements and having to be registered as feed producers too complicated. The conclusion for the LCA case study was that from a global warming potential perspective, it is better to produce biogas and d, På vägen från jord till bord försvinner stora mängder mat av olika anledningar, till exempel produktionsfel, dålig kvalitet eller att den inte blir såld innan den är för gammal. Den når därmed aldrig fram för att hamna på tallriken och ätas upp. Det betyder att all den energi som krävts för att producera och transportera maten kan anses ha gått förlorad, och den miljöpåverkan som det inneburit var helt onödig. För att minska den här onödiga miljöpåverkan pratar man om resurseffektivitet, vilket betyder att man helt enkelt försöker se till så att alla resurser som krävs för att producera maten, så som energi och råvaror, utnyttjas på bästa sätt istället för att slösas bort genom att det blir en massa svinn. I den här uppsatsen, som skrevs i samarbete med RISE Research Institutes of Sweden, ligger fokus på resurseffektivitet i livsmedelskedjan i Västra Götaland. Benämningen ’sidoströmmar’ användes istället för matsvinn för att inkludera all den mat som var tänkt att hamna på tallriken men som av någon anledning inte gjorde det. Det är viktigt att studera hur, var och varför sidoströmmar uppstår, och även vad som händer med dem, för att exempelvis beslutsfattare ska kunna basera sina beslut på hur verkligheten ser ut och för att veta hur man ska kunna stötta företag i att hantera sidoströmmar på ett hållbart sätt. Det allra bästa är om man kan hindra sidoströmmarna från att alls uppstå, eller se till att de ändå på något sätt blir till mat för människor. Om det inte är möjligt kan man som nästa steg överväga att utnyttja näringen i maten som djurfoder, eller i ytterligare nästa steg att utnyttja energin i maten för att producera biogas eller el och värme till våra hem. Den första delen av uppsatsen består av en kartläggning av sidoströmmarna från hela livsmedelskedjan i Västra Götaland, utifrån den statistik som finns. Kartläggningen skulle visa hur mycket man redan vet om vilka mängder mat det rör sig om och vad som händer med den. Det visade sig finnas en hel del off

I det här projektet har SMED utfört en uppföljning av etappmålet för en ökad resurshushållning i livsmedelskedjan som lyder: ”Insatser ska vidtas så att senast år 2020 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara”. I praktiken innebär målformuleringen att av det uppkomna matavfallet från ovan nämnda avfallskällor ska minst 50 procent rötas eller komposteras där minst 40 procent av de uppkomna matavfallsmängderna måste rötas så att växtnäringen i matavfallet tas tillvara. Uppföljningen visar att omkring 38 procent av det uppkomna matavfallet från konsumtionsledet rötas och komposteras år 2018 så att växtnäringsämnen tas tillvara. Detta kan jämföras med målet på 50 procent. Motsvarande andel som rötas och där återföring av näringsämnen sker uppgår till 33 procent år 2018, att jämföra med målet på 40 procent. Sverige är idag en bra bit från att klara återvinningsmålet som inte bedöms uppnås till år 2020. De faktorer som har störst potential att öka återvinningsgraden utifrån genomförd studie är: Öka mängden insamlat matavfall till biologisk behandling. Idag är den andelen ungefär 49 procent av de uppkomna matavfallsmängderna. I de hushåll som idag har möjlighet att sortera ut sitt matavfall finns det en stor potential att öka utsorteringen eftersom andelen matavfall i restavfallet i dessa hushåll är cirka 26 procent. Detta jämfört med omkring 35 procent i hushåll som inte har någon matavfallsinsamling. Regeringsbeslutet att ålägga kommunerna att tillhandahålla system för insamling av matavfall från hushåll senast 2021 (Regeringskansliet, 2019) är ett kraftfullt styrmedel som kommer att öka insamlingen av matavfall då det år 2018 var 82 % av kommunerna som erbjöd insamling av matavfall till hushållen (Avfall Sverige, 2019a)  Minska rejektmängderna som uppstår vid förbehandlingen vid samrö

I denna rapport belyses vilka särskilda förutsättningar som råder i glest befolkade kommuner, och mer specifikt fjällkommuner, när det kommer till insamling av bioavfall i form av matavfall och avloppsslam. Detta görs genom en fallstudie över Vilhelmina kommun som år 2019 är en av alla de kommuner som ännu inte infört separat insamling av matavfall. De särskilda förutsättningar som identifierats för avfallshantering i Vilhelmina kommun, och som kan antas likna de i många andra glest befolkade fjällkommuner, är de stora avstånden, de små avfallsmängderna, det vikande befolkningsunderlaget samt att insamlingen ska fungera i hårt väder och under långa kalla vintrar med mycket snö. Även turismen och fritidshusbebyggelsen i kommunen ger upphov till utmaningar vad gäller insamlingen av bioavfall. I rapporten jämförs befintliga system och metoder för insamling av matavfall och avloppsslam med avseende på miljömässig hållbarhet och praktisk tillämpbarhet i en glest befolkad kommun som Vilhelmina. De system för insamling av matavfall som berörs i denna rapport är system med separata kärl, flerfackskärl, optisk sortering, underjordsbehållare, sopsug, köksavfallskvarn till VA-nät och till tank, samt en ännu ej etablerad lösning i form av torrkonservering. För insamling av slam har heltömning, deltömning och tömning med slamavvattnande fordon undersökts. Efter genomgång av befintliga system för insamling av matavfall konstateras att inget av de i dagsläget etablerade systemen för insamling av matavfall är direkt lämpade för en glest befolkad fjällkommun som Vilhelmina kommun. Samtliga system har fördelar men också många nackdelar, ofta relaterade till dyra investeringar och de stora avstånd som råder i glest befolkade kommuner. Rapporten innehåller även en undersökning av möjligheterna till mellankommunala samarbeten mellan kommunerna i Västerbottens fjäll och inland när det kommer till hantering av bioavfall. Samtliga kommuner i Västerbottens inland och fjäll konstateras ha en

One third of all the food produced for human consumption is being wasted all around the world. The recovery and optimum use of this food waste is vital to support the growing population and food demand. The main objective of this research is to identify the optimum use of organic waste, using a circular economy approach, to generate recommendations that help industries in the food sector to reduce and valorize waste. A case study for food waste management alternative selection with the Swedish juice plant Loviseberg presseri AB is presented. This study furthermore proposes a detailed operation procedure of the selected options according to the results exploring the potential add value to the residue remaining from cold-pressed juice process. It was found that 49% of the total weight from raw material is wasted after the extraction process, being apple and orange the larger contributors. The research identified and recommended, for the specific case study, that the optimum use of apple pomace is used for ingredient for human consumption products, followed by animal feed and pectin production. As for the orange waste, it was identified to be used for essential oil extraction, followed by animal feed and anaerobic digestion. Furthermore, the results of the research shows, that a combination of the different waste management alternatives would also benefit the company. The research also identified potential challenges as well as benefits, which depend in the specific waste analyzed., En tredje del av all mat som produceras slängs och bättre hushållning är avgörande för att kunna förse den växande befolkningen med livsmedel. Huvudsyftet med denna rapport är att identifiera den optimala användningen av organiskt avfall, med hjälp av en cirkulär ekonomi, generera rekommendationer som hjälper industrier inom livsmedelssektorn att minska och värdera livsmedelsavfall. En fallstudie för alternativ hantering av matavfall hos svenska juice-anläggningen Loviseberg presseri AB presenteras. Denna studie föreslår vidare en detaljerad hantering av de valda alternativen, i enlighet med resultaten, som undersöker det potentiella mervärdet för återstoden från kallpressad juice. Det visade sig att 49% av den totala vikten från råmaterial blir till avfall efter extraktionsprocessen, där äpple och apelsiner är de största bidragsgivarna. Studien identifierade att den optimala användningen av äppelmassa är som ingrediens för konsumtionsprodukter, följt av djurfoder och pektinproduktion. När det gäller avfallet från apelsiner identifierades extraktion av eterisk olja, följt av djurfoder och anaerob biogasproduktion som bästa alternativen. Vidare visar resultaten av studien att även en kombination av de olika avfallshanteringsalternativen skulle gynna företaget. Studien identifierade också potentiella utmaningar såväl som fördelar som beror på det specifika avfallet som analyserats.

In the residual waste bags in the municipality of Halmstad, only 28% of the waste was sorted correctly according to the pick analysis from spring 2018. In the municipality's new waste plan from 2019, one of the objectives is that this number should be 75% in 2025. Our aim with this study is to provide a basis on what it takes to get more inhabitants in Halmstad to sort their waste correctly. We hope that our results will be useful for Halmstad’s municipality in their work to achieve objective 2.1 in the new waste plan. Our main study question is: What would be required to get residents in Halmstad to sort their waste to a greater degree? To get answers to these questions, we conducted telephone and physical interviews with residents of the Vallås district in Halmstad. Our results from the interviews show that women recycle more than men, those who live in detached house/townhouses and co-operative apartment recycle more than those who live in rented apartment, age group 18-35 recycled the least and the ones over 65 years recycled the most. The main reason why people recycle is for the sake of the environment. Of those who did not recycle at least one fraction, most said that it is either because they could not manage to or that they have too far to a recycling station. According to our study, there are clear differences between different groups of inhabitants and their recycling habits, which means that you have to insert different actions for different groups. Some appropriate actions could be to inform about source separation more often on tv and in newspapers and to provide information in more languages., I påsarna för restavfall i Halmstads kommun var det endast 28% av avfallet som var rätt sorterat enligt plockanalyser från 2018. I kommunens nya avfallsplan från 2019 är ett av målen att den siffran ska ligga på 75% till år 2025. Vårt syfte med denna studie är att ta fram ett underlag om vad som kan få fler invånare att källsortera, som Halmstads kommun kan jobba vidare med för att kunna uppnå mål 2.1 i den nya avfallsplanen. Vår huvudfrågeställning är: vad skulle krävas för att få invånare i Halmstad att sortera sitt avfall i högre grad? De tre underfrågeställningarna är följande: Finns skillnader mellan olika grupper av invånare gällande hur de källsorterar sitt avfall? Av vilken anledning källsorterar de som redan gör det idag och av vilken anledning källsorterar inte de som inte gör det idag? Hur bra kunskap har invånarna om källsortering? För att få svar på dessa frågeställningar genomfördes telefon- och fysiska intervjuer med invånare i Vallås; en stadsdel med en mångfald av människor som kan representera hela Halmstad. Till dessa använde vi oss av en enkät med 23 frågor om personerna och deras källsorteringsvanor. Enkäten innehöll både kvalitativa och kvantitativa frågor för att få så bra svar som möjligt. Majoriteten av de fysiska mötena ägde rum på ICA Supermarket i Vallås och personerna valdes ut slumpmässigt. Svaren sammanställdes i Excel och det var där diagrammen till resultatet framställdes. Våra resultat från intervjuerna visar att kvinnor källsorterar mer än män, de som bor i villa/radhus och bostadsrätt mer än de som bor i hyresrätt, åldersgruppen 18–35 källsorterar minst och de över 65 år mest. Den främsta anledningen till att folk källsorterar är för miljöns skull och av de som inte källsorterar samtliga fraktioner uppgav de flesta att det antingen beror på att de inte orkar eller att de har för långt till en återvinningsstation. Majoriteten av de tillfrågade tyckte att de har fått tillräckligt med information från kommunen för att kunna sortera r

Hur stor mängd matavfall uppstod i Sverige 2016? I vilket led i livsmedelskedjan uppkommer mest matavfall? Broschyren innehåller korta sammanfattande beskrivningar av hur matavfallsflödet såg ut i Sverige 2016. I slutet av rapporten får du tips om hur du som individ kan minska matsvinnet i hushållet och det redovisas även hur statistiken har tagits fram

Behovet av bättre avfallshantering ökar ständigt då befolkningen ökar och jordbruket intensifieras. Avfallshanteringen idag är dåligt konstruerad för organiskt avfall i många länder då det hamnar på deponier som släpper ut växthusgaser till atmosfären vilket påverkar klimatet negativt. En möjlig lösning att implementera en metod som genererar en värdefull produkt så som fluglarvskompostering. Det är en organisk avfallsbehandlingsmetod som använder larver av den amerikanska vapenflugan som kan reducera mängden avfall. Avfallet omvandlas till larvernas biomassa som är proteinrik och kan användas som djurfoder. Behandlingsresterna kan användas som gödningsmedel eller producera biogas. Väldigt lite är känt gällande växthusgasutsläppen från fluglarvskompostering. Under nuvarande EU lagstiftning i produktionssammanhang så är flugan ett produktionsdjur, som inte tillåts att födas upp på matavfall innehållande animaliska biprodukter. Därför har vegetabiliskt matavfall undersökts i denna studie för att i produktionssammanhang kunna använda sig av fluglarvskompostering. De vegetabiliska avfallet som använts var apelsinskal och blomkål blandat med broccoli (i denna studie kallad blomkålsblandning). Vegetabiliskt avfall innehåller svåråtkomlig näring för larverna och för att de ska kunna tillgodose sig så mycket som möjligt gjordes förbehandlingar. Förbehandlingarna som utfördes var med svamp och med ammoniumlösning då dessa har visat sig spjälka upp svåråtkomlig näring. Matavfall är känt för att fungera bra i fluglarvskompostering och användes som referens. Utsläpp av växthusgaserna CO2, NH3, N2O och CH4 undersöktes genom användande av kammarteknik. Vid behandlingar av blomkålsblandningen förbättrade förbehandlingarna materialreduktionen endast lite, vilket var i genomsnitt 82 %, men den totala minskningen i detta substrat var större än för matavfall vars reduktion var 60 %. Reduktionen varierade mellan 38-86 % i behandlingarna av apelsinskal. Larvbehandlingen av matavfall res, The need for better waste management is increasing as the population increases and agriculture is intensified. Organic waste management today is poorly designed in many countries leading to waste ending up in landfills which results in more greenhouse gases being emitted to the atmosphere, contributing to the global climate change. A possible solution is to implement a method that generates a valuable product such as fly larvae composting, which is an organic waste treatment method that uses larvae of the black soldier fly that can reduce the amount of waste. The waste is converted to the larval biomass which is rich in protein and possible to use as animal feed. Treatment residues can be used as fertilizers or to produce biogas. Very little is known about greenhouse gas emissions from fly larvae composting. Under current EU legislation in production contexts, the fly is considered a production animal that is not allowed to be raised on food waste containing animal by-products. Therefore, in this study, vegetable waste was investigated in order to be able to use fly larvae composting in production contexts. The vegetable waste used was orange peels and cauliflower mixed with broccoli (in this study referred to as cauliflower mix). Vegetable waste contains nutrients which are hard to digest for larvae and in order to improve digestibility, pretreatments were performed. The pretreatments carried out were with fungus and ammonia solution, as these have been shown to make hardly bound nutrients available. Food waste is known to work well in fly larvae composting and was used as a reference. Emissions of greenhouse gases CO2, NH3, N2O and CH4 were measured using chamber technique. In the treatment of cauliflower mix, the pretreatment improved the material reduction only slightly, which was on average 82 % but the overall total reduction was greater than that for food waste which had a reduction at 60 %. The reduction ranged between 38-86 % among all of the treatments of

Tidigare undersökningar visar att fettproblematiken i de kommunala ledningsnäten är ökande. Fettet som hamnar i avloppen leder till drift- och underhållskostnader, men leder även till problem för att nå de lagar och regler som ställs på VA-huvudmännen. Vad gör huvudmännen åt detta problem? Är användningen av bioteknik en lösning? Vilka åtgärder finns mot hushållen? I denna uppsats har en litteraturstudie genomförts om fett i avlopp, en enkätstudie för att undersöka privatpersoners kunskap om matavfallssortering och även intervjuer med personer från företag inom VA. Resultaten visar att det finns indikationer på att informationen ut till privatpersoner kan förbättras från enkätstudien. Informationen som finns på kommunens hemsida som är riktad mot privatpersoner är svåråtkomlig. Fett i avlopp är ofta ett osynligt problem för allmänheten. Därför krävs informationsinsatser för att minska uppkomsten. Användandet av fettavskiljare är en effektiv åtgärd så länge de är tillräckligt dimensionerade och töms varje månad. Bioteknikens påverkan i de kommunala ledningsnäten bör undersökas vidare i en större studie., Previous studies show that problems with fat in the municipal sewer systems are increasing. The fat that ends up in the drain leads to costs related to operation and maintenance, as well as issues with reaching the laws and rules that the owners of the water- and wastewater infrastructure needs to apply. What are the sewer system owners doing against this problem? Is the use of biotechnology a part of the solution? What actions are available towards the households? In this study we have done a literature study about fat in sewers, a survey to investigate the publics knowledge about food waste separation. We have also performed interviews with companies within the field. The results from the survey shows indications that the information to the public can be improved. The accessible information aimed towards the public on the municipality's website is hard to reach. Fat in sewers is often an invisible problem to the individuals. Because of this efforts with information is needed to lower the emergence of fat. The use of grease traps is an effective solution if they are correctly dimensioned and are emptied every month. The effect that biotechnology have on the wastewater system ought to be investigated in a larger study.

Att blanda matrester med vanligt hushållsavfall har negativ inverkan på miljön. Men trots detta visar den senaste statistiken att enbart 25,5 % av matavfallet från svenska hushåll sorteras ut. Det verkar bland annat bero på en negativ inställning, och kan indikera ett behov av information som övertygar om vikten att sortera ut. Därför efterfrågade Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö ett material som motiverar boende till en ändrad attityd. Studiens syfte var att komma fram till hur information om att sortera ut matavfall kan utformas för att positivt påverka mottagarnas inställning. Arbetet utgick från teori inom retorik, budskapsstrategier och användarcentrerad design, vilket tillsammans med empirisk data blev grunden för ett gestaltningsförslag. Empirisk data samlades in genom fyra metoder: en intervju med en ämnesexpert för att rama in problemet, en retorisk textanalys för att resonera kring om befintlig information bidragit till att problemet kvarstår, en enkätundersökning för att definiera målgruppens informationsbehov, attityd och mediepreferens samt två utvärderande tester för att undersöka om gestaltningsförslaget fick avsedd inverkan. Genom detta kunde flera slutsatser dras. Bland annat att en blandad budskapsstrategi, metaforer, bilder och att tilltala läsaren som ”du” kan ha positiv inverkan på mottagarens inställning, utifrån vilka en slutgestaltning skapades., The environment is impacted in a negative way when food waste is commingled with other waste from the household. Still, the latest statistics show that only 25,5 % of the food waste from Swedish households is sorted out. This seems to be caused by a negative attitude among other things, and can indicate a need for convincing information about the importance of sorting out. Therefor, Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö requested a material meant to motivate residents to change their attitude. The study’s purpose was to find out how information about sorting out food waste can be formed to make a positive impact on the receiver’s attitude. The study emanated from theories within rhetoric, message strategies and human centered design, which along with empirical data became the foundation for a design proposal. Empirical data was collected through four methods: an interview with a expert within the subject to frame the problem, a rhetorical text analysis to discuss if existing information have contributed to that the problem still remain, a questionnaire survey to define the target group’s information need, attitude and preferred medium, and two evaluative tests to examine if the design proposal had the intended impact. Through this, multiple conclusions could be drawn. For instance that a combined message strategy, metaphors, images and addressing the reader as “you” can have a positive impact on the receiver’s attitude, by which a final design was created.

I det här projektet har det gjorts en uppföljning av etappmålet för en ökad resurshushållning i livsmedelskedjan som lyder: "Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara". I praktiken innebär målformuleringen att av det uppkomna matavfallet från ovan nämnda av-fallskällor ska minst 50 procent rötas och/eller komposteras inklusive tillvaratagande av växt-näringsämnen där minst 40 procent av de uppkomna matavfallsmängderna måste rötas (tillvaratagande av energi) så att växtnäringen i matavfallet tas tillvara. Under 2012-2013 tog SMED, på uppdrag av Naturvårdsverket, fram en metod och gav förslag på datakällor som kan användas för att följa upp etappmålet på ett kvalitetssäkert och kostnadseffektivt sätt. Resultatet från uppdraget finns i rapporten Beräkningsmetod för uppföljning av etappmålet om resurshushållning i livsmedelskedjan, biologisk återvinning (Jensen, m.fl. 2014). Med den rapporten som grund har en uppföljning av etappmålet gjorts baserat på 2016 års siffror. Uppföljningen visar att omkring 40 procent av det uppkomna matavfallet från konsumtionsle-det rötas och komposteras år 2016 så att växtnäringsämnen tas tillvara att jämföra med målet på 50 procent. Motsvarande andel som rötas och där återföring av näringsämnen och utvinning av energi sker uppgår till 32 procent år 2016, att jämföra med målet på 40 procent. Även om de insamlade matavfallsmängderna till biologisk behandling har ökat betydligt under de senare åren visar uppföljningen att Sverige idag är en bra bit ifrån att klara återvinningsmålet även om målet inte behöver vara uppfyllt förrän 2018. De faktorer som har störst potential att öka återvinningsgraden utifrån genomförd studie är: Öka mängden insamlat matavfall till biologisk behandling. Idag är den andelen om-kring 51 proc, The aim of the study has been to follow up the milestone target regarding improved resource efficiency in the food chain. The objective is: "by 2018 at least 50 percent of food waste from households, institutional kitchens, shops and restaurants must be sorted and treated biologically so that plant nutrients are utilized, with at least 40 percent being treated so that the energy is also utilized." In practice, this means that 50 percent of the generated food waste must be treated biologically (composting and/or anaerobic digestion) of which at least 40 percent of the generated food waste amounts must be digested (recovery of energy) under the condition that the nutrients are utilized. During 2012 and 2013 on behalf of Swedish Environmental Protection Agency, SMED pro-posed a methodology to follow up the milestone target, both quality assured and cost efficiently. The methodology is available in the report Beräkningsmetod för uppföljning av etappmålet om resurshushållning i livsmedelskedjan, biologisk återvinning (Jensen, m.fl. 2014). The report has provided the basis in this work to follow up the interim objective for 2016. Today approximately 40 percent of the generated food waste amounts from households, large scale kitchens, shops and restaurants is sorted out and treated biologically (anaerobic digestion and composting) including utilization of nutrients compared to the set target of 50 percent. As for the second criteria of the target, 32 percent of the food waste from consumers was sorted out and treated by anaerobic digestion including recovery of energy and utilization of nutrients compared to the target of 40 percent. Although the collected food waste amounts for bio-logical treatment has increased significantly in recent years, the follow up shows that Sweden today is far away from reaching the objective, even though the objective does not have to be reached until 2018. The factors with the greatest impact to increase the degree of recycling are: Increase

Hammarby Sjöstad var en av de första miljöinriktade stadsdelarna att byggas, visionerna varstora, målen likaså. I efterhand har vissa delar visat sig bättre än andra. Avfallshanteringen ären av de delar där utrymme för förbättring finns. I Södra Hammarbyhamnen, som dennastudie i huvudsak behandlar, utgörs avfallshanteringen av en stationär sopsug med inkast ianslutning till bostäderna. Förutsättningarna för en lyckad avfallshantering finns men når intei närheten av sin fulla kapacitet. Stockholms innerstad sorterade i genomsnitt ut cirka 17 kgmatavfall per invånare år 2015 medan invånarna i Hammarby Sjöstad enbart sorterade utcirka 13 kg samma år. Då hushållen står för majoriteten av mängden uppstått matavfallavgränsas rapporten till att endast omfatta denna kategori. Denna rapport har således till syfte att identifiera befintliga hinder i utsorteringen av matavfalli Södra Hammarbyhamnen. Vidare undersöks hur man uppnår goda resultat när det kommertill en ökad utsortering samt hur man i förlängningen får dessa att verka bestående.Frågeställningen som denna studie ämnar behandla är; Vilka hinder samt möjligheter finns dettill en permanent god utsortering av matavfall i Södra Hammarbyhamnen? Resultaten visar att ett upplevt hinder är avsaknaden av kontinuitet i informationsflödet, somenligt teorin är en förutsättning för att en nya vana ska skapas. Utöver detta framkom det atttillgängligheten av avfallspåsarna kan förbättras. Oavsett utlämningsställe upplevde deboende att det var långt till utlämningsstället för påsar. Slutsatsen är att förbättringsåtgärdernabör gå i linje med talesättet ”Det ska vara lätt att göra rätt” för att främja utsorteringen avmatavfall., “Hammarby Sjöstad” was one of the first districts of Stockholm constructed withconsiderations taken to become more environmentally sustainable. Despite the grand visionsfor the project, some elements developed to be more successful than others. One element thatcould be improved upon, is the waste disposal system of the district. This thesis focuses on“Södra Hammarbyhamnen” which utilizes a stationary vacuum system with disposal insertionin connection to the residences. The neighborhood fulfils all the prerequisites for a successfulwaste disposal system, however, these aren’t utilized to capacity. In 2015, the averageresident in central Stockholm sorted approximately 17 kilos of food waste, whilst thecorresponding figure in “Hammarby Sjöstad” was only 13 kilos. As households make up mostof the produced food waste, this report is delimited to focus on households. Therefore, the purpose of this study is to identify obstacles that hamper the sorting of foodwaste in “Södra Hammarbyhamnen”. Furthermore, the report covers a concretization of howto inform residents with the intention of increasing waste separation. In combination with ananalysis on human habits, an empirical study was carried out, consisting of surveys andinterviews. Finally, a mapping of the aforementioned obstacles that obstruct waste separationhave been pinpointed in the gathered results. The results indicate that residents perceive a lackof continuity in the flow of information, described by theory as fundamental to create newhabits. Furthermore, it became clear that the accessibility of waste disposal bags can beimproved. Regardless of location, residents felt that the distance to the nearest waste bagdispensary was too long. This study concludes that improvement efforts should conform tothe apophthegm “It should be easy to do it right” to facilitate waste separation of food waste.

Genom fluglarvskompostering erhålls biomassa från organiskt avfall samt en näringsrik behandlingsrest som kan användas som gödningsmedel eller för biogasutvinning. Larvbiomassan kan användas som djurfoder eller för att tillverka biodiesel. Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB planerar bygga en pilotanläggning för fluglarvskompostering med larver av den amerikanska vapenflugan (Hermetia illucens). Behandlingen ska ske i lådor staplade på varandra, avskilda med ett mellanrum för att tillåta luftning av materialet. Luftningsbehovet utgörs av larvernas syrebehov samt av att transportera bort fukt och värme från materialet. Syftet med det här projektet var att utvärdera luftningsbehovet under fluglarvskomposteringsbehandling av matavfall med staplade behandlingslådor. Först designades ett experimentskåp att utföra experimenten i och därefter ett ventilationssystem till skåpet. Två experiment utfördes där tre staplar med nio behandlingslådor vardera utvärderades. I experiment I användes totalt 15 kg matavfall och 15 000 larver per behandlingslåda, i experiment II användes 11 kg matavfall och 10 000 larver per behandlingslåda. Under experimenten togs prover för torrsubstans (TS) och glödförlust (VS), pH samt tillväxt av larverna. Sensorer mätte lufttemperatur, relativ luftfuktighet och materialtemperatur. I båda experimenten erhölls en behandlingsrest med betydligt lägre TS-halt än önskat, vilket troligtvis berodde på att luftflödet i experimentskåpet var lägre än beräknat. I experiment I evaporerade i genomsnitt 6,2 kg vatten per behandlingslåda och i experiment II 4,8 kg, vilket för båda experimenten motsvarade cirka 50 % av det med matavfallet tillsatta vattnet. Enligt resultaten av experimenten kan torrsubstansen av matavfallet reduceras med runt 60 %. Runt 32 % av torrsubstansen i matavfallet omvandlades till larvbiomassa. Materialtemperaturen var i genomsnitt 27–30 °C under experimenten. Lufttemperaturen i experimentskåpet var 27–28 °C och 31 °C i inluften. Den r, Larvae of the Black Soldier Fly (Hermetia illucens) can convert organic waste into biomass. The residue is nutrient-rich and can be used as fertilizer or for biogas production. The aim of this study was to assess the aeration need for designing a ventilation system in a pilot plant for larvae composting in Sweden. First, a cabinet with required ventilation arrangement for performing the experiments was designed. Two experiments were performed, where three stacks each comprised of nine boxes with spacers were used. In the first experiment, a total of 15 kg of municipal food waste and 15 000 larvae were used per box. In the second experiment, a total of 11 kg food waste and 10 000 larvae were used per box. In the first experiment 6.2 kg of water evaporated per treatment box and in the second 4.8 kg, both corresponding to about 50 % of the water present in the substrate added. An average temperature of 31 °C in the inlet air resulted in temperatures of 27-30 °C in the material during the treatment. Based on the results, 8.4 m3/h of air is needed per treatment box to reach 50 % dry matter in the residue of food waste containing 15 % dry matter. The results also indicate that to reach the desired water content in the residue, there might be a need to adjust the initial water content in the food waste and use horizontal airflow in the treatment container. Before deciding on a ventilation design, further studies are necessary to assess how high airflows affect the treatment.

To develop anaerobic digestion (AD), innovative solutions to increase methane yields in existing AD processes are needed. In particular, the adoption of low energy pre-treatments to enhance biomass biodegradability is needed to provide efficient digestion processes increasing profitability. To obtain these features, hydrodynamic cavitation has been evaluated as an innovative solutions for AD of waste activated sludge (WAS), food waste (FW), macro algae and grass, in comparison with steam explosion (high energy pre-treatment). The effect of these two pre-treatments on the substrates, e.g. particle size distribution, soluble chemical oxygen demand (sCOD), biochemical methane potential (BMP) and biodegradability rate, have been evaluated. After two minutes of hydrodynamic cavitation (8 bar), the mean fine particle size decreased from 489- 1344 nm to 277- 381 nm (≤77% reduction) depending of the biomasses. Similar impacts were observed after ten minutes of steam explosion (210 °C, 30 bar) with a reduction in particle size between 40% and 70% for all the substrates treated. In terms of BMP value, hydrodynamic cavitation caused significant increment only within the A. nodosum showing a post treatment increment of 44% compared to the untreated value, while similar values were obtained before and after treatment within the other tested substrates. In contrast, steam explosion allowed an increment for all treated samples, A. nodosum (+86%), grass (14%) and S. latissima (4%). However, greater impacts where observed with hydrodynamic cavitation than steam explosion when comparing the kinetic constant K. Overall, hydrodynamic cavitation appeared an efficient pre-treatment for AD capable to compete with the traditional steam explosion in terms om kinetics and providing a more efficient energy balance (+14%) as well as methane yield for A. nodosum., Det behövs innovativa lösningar för att utveckla anaerob rötning i syfte att öka metangasutbytet från biogassubstrat. Beroende på substratets egenskaper, kan förbehandling möjliggöra sönderdelning av bakterieflockar, uppbrytning av cellväggar, elimination av inhiberande ämnen och frigörelse av intracellulära organiska ämnen, som alla kan leda till en förbättring av den biologiska nedbrytningen i rötningen. För att uppnå detta har den lågenergikrävande förebehandlingsmetoden hydrodynamisk kavitation prövats på biologiskt slam, matavfall, makroalger respektive gräs, i jämförelse med ångexplosion. Effekten på substraten av dessa två förbehandlingar har uppmäts genom att undersöka distribution av partikelstorlek, löst organiskt kol (sCOD), biometan potential (BMP) och nedbrytningshastigheten. Efter 2 minuters hydrodynamisk kavitation (8 bar) minskade partikelstorleken från 489- 1344 nm till 277- 281 nm (≤77 % reduktion) för de olika biomassorna. Liknande påverkan observerades efter tio minuters ångexplosion (210 °C, 30 bar) med en partikelstorlekreducering mellan 40 och 70 % för alla behandlade substrat. Efter behandling med hydrodynamisk kavitation, i jämförelse med obehandlad biomassa, ökade metanproduktionens hastighetskonstant (K) för matavfall (+65%), makroalgen S. latissima (+3%), gräs (+16 %) samtidigt som den minskade för A. nodosum (-17 %). Förbehandlingen med ångexplosion ökade hastighetskonstanten för S. latissima (+50 %) och A. nodosum (+65 %) medan den minskade för gräs (-37 %), i jämförelse med obehandlad biomassa. Vad gäller BMP värden, orsakade hydrodynamisk kavitation små variationer där endast A. nodosum visade en ökning efter behandling (+44 %) i jämförelse med obehandlad biomassa. Biomassa förbehandlade med ångexplosion visade en ökning för A .nodosum (+86 %), gräs (14 %) och S. latissima (4 %). Sammantaget visar hydrodynamisk kavitation potential som en effektiv behandling före rötning och kapabel att konkurrera med den traditionella ångexplosionen