Search

Trä är historiskt ett av våra vanligaste byggmaterial och ur klimatsynpunkt framhålls det ofta även som framtidens byggmaterial. Men hur står sig då dagens träbyggnadsteknik mot kommande klimatutmaningar? Vi kan förvänta oss tuffare väder i form av större temperaturfluktuationer, kraftigare vindar och intensivare nederbörd. Om vi inte förbereder oss på rätt sätt kan misstag kosta oss såväl pengar som andra resurser och inte minst människors hälsa. För att blicka in i framtiden kan vi undersöka byggnader som redan idag är utsatta för extremt väder. På så sätt kan vi förutse kommande problem och förhoppningsvis hitta metoder att förebygga och undvika dem. I Antarktis byggdes ett svenskt trähus för drygt 30 år sedan utifrån erfarenheter från svenska fjällstugor. Byggnaden ingick i en svensk satsning på polarforskning och har tjänat som forsknings-station för åtskilliga Antarktisexpeditioner. Under sydsommaren 2019-2020 genomfördes en undersökning av hur träbyggnaden har klarat tre decennier i det hårda klimatet. Det visade sig att den i huvudsak klarat sig bra. Den har motstått vindstyrkor på 60 m/s. De kraftiga vindarna har dock fört med sig drivsnö som trängt in i minimala öppningar i konstruktionen. När snön sedan smält på grund av den kraftiga solstrålningen har vattnet orsakat smärre fuktskador och även vissa mögelangrepp. I några bärande ihåliga stålbalkar har omväxlande upptining och frysning lett till att materialet spruckit. I isoleringen i väggarna har det bildats fukt trots att man kan uppfatta klimatet som torrt. Stationen används endast en kortare tid under året. Resten av tiden är byggnaden ouppvärmd. Detta gör att väggarna inte torkar ut. Den kraftiga solstrålningen skapar vidare temperaturer på upp till 40 grader i väggarna. Detta leder till konvektion som försämrar isoleringsförmågan. Denna värme kan dock även utnyttjas för att minska energiförbrukningen när huset används genom att låta tilluften passera husets luftspalter. Undersökningen visar på vikten av att konstruera en tät fasad där vindgenererad fukt i fast eller flytande form inte kan tränga in. Byggnader som står ouppvärmda någon del av året löper vidare en hög risk för fukt i isolerande skikt i klimatskalet. När byggnaderna brukas kan uppvärmningskostnaderna minskas genom en kombination av värmeväxlare och tillförsel av extra värme via husets luftspalter Sammanfattningsvis kan sägas att trä som byggmaterial har många positiva egenskaper och att den studerade träbyggnaden i huvudsak har fungerat bra under de 30 åren i Antarktis. Man måste dock se upp med och utforma byggnader av trä så att de kan utstå temperaturrörelser och fuktvariationer utan risk för nedbrytning (mögel). Timber/wood has historically been one of the most widely used building materials and is often presented as a material of the future given its potential for climate change mitigation. But how will current timber/wood building methods withstand coming climate challenges? In future we can expect a less favourable climate with more severe storms and more intense precipitation. Failure to properly prepare for these challenges may be costly in terms of money, resources, and – not least – people’s health. To anticipate future problems, we can study buildings already exposed to extreme climates in order to identify potential weaknesses present today and find ways to overcome them. A Swedish wooden house was built in Antarctica 30 years ago based on experience with Swedish mountain cabins. The house was part of a Swedish polar research campaign and has served as a base for many Antarctic expeditions over the years. During the Antarctic summer of 2019-2020, a study was conducted to determine how the building had survived three decades in the harsh climate, where wind speeds can reach 60 m/s. The building was in good condition, but heavy storms had forced snow into minimal openings in the structure. When the snow later melted due to intense sunshine, the resulting water caused minor moisture damage and some fungal invasion. Alternately freezing and thawing had also caused some load-carrying hollow steel columns to crack. Moisture has condensed in the insulation of the walls even though the climate can be classified as dry. The station is only used for a short period each year and is unheated at other times, which prevents the walls from drying. Moreover, the intense sunshine in the summer raises the temperature in the walls to as much as 40 °C, causing convection that reduces the insulation’s performance. However, when the house is in use, this heat can also reduce energy costs by letting warm air pass through the ventilation gaps in the house. This investigation shows the importance of designing a tight façade that prevents wind-driven entry of snow and water. Additionally, it reveals a high risk that moisture will infiltrate into insulating layers of the climate protection envelope in buildings that are not heated for part of the year. In such buildings, heating costs can be reduced by using a heat exchanger in conjunction with heat from the ventilation gaps. In summary, timber/wood is a building material with many positive properties and the studied house has functioned well during its 30 years in Antarctica. However, it should be noted that wooden houses ought to be designed to withstand temperature changes and variations in moisture levels without degradation or risk of mould infestation.

Att bygga med trästommar är något som blir allt vanligare i takt med att medvetenheten om byggbranschens klimatavtryck ökar. Men att bygga med trä medför problem eftersom trä är ett organiskt material som är känsligt för mikrobiell påväxt till följd av fuktiga miljöer. Enligt Boverkets byggregler får mikrobiell påväxt på ett material inte påverka inomhusmiljöns hygien och hälsa. En trästomme löper stor risk för kritisk uppfuktning under montageskedet. I detta examensarbete har det därför undersökts ett urval av olika åtgärder som kan skydda en trästomme från kritisk uppfuktning, förebygga påväxt av mögel på materialet, eller sanera eventuell mögelpåväxt, under just produktionen. Examensarbetet genomfördes i samarbete med NCC Building Uppsala, Gävle, Dala, i syfte att ta fram rekommendationer för fukthanteringsåtgärder som kan tillämpas under produktionsskedet av en trästomme. De åtgärder som undersöktes var heltäckande väderskydd, lackering, tryckimpregnering, lokal intäckning manuell vattenborttagning, mobilt väderskydd, fuktmätning, hyvling, slipning, blästring och kemisk sanering. För att undersöka dessa åtgärdsförslag och besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie, en intervjustudie, en simuleringsstudie samt studerades ett referensobjekt i form av Magasin X som på uppdrag av Vasakronan byggs av NCC i centrala Uppsala och är vid färdigställande Sveriges största kontorsbyggnad med trästomme. I litteraturstudien behandlades böcker och rapporter med inriktning på de föreslagna åtgärderna samt trä, fukt, mögel. Intervjustudien genomfördes för att ge bild av hur branschen hanterar fuktproblemet i dagsläget och belysa problemen från flera yrkesgruppers synvinklar. Syftet med simuleringsstudien var att visa hur snabbt en gynnsam miljö för mögelpåväxt kan uppstå på ett oskyddat KL-bjälklag, simuleringar utfördes för städerna Luleå, Stockholm och Lund för att visa på eventuella skillnader mellan de olika geografiska platserna, detta för att belysa vikten av att hantera problemet. Studien av referensobjektet Magasin X skulle visa hur fuktproblematiken kan hanteras i praktiken inför montaget av en trästomme. Resultatet av simuleringsstudien visade att en gynnsam miljö för mögelpåväxt kan uppstå efter endast ett dygn i samtliga städer under juli, för Stockholm och Lund under oktober samt för Stockholm under april. Resultatet visade även att antalet dygn det tog innan mögelpåväxt kunde börja uppstå ökade när temperaturen och luftfuktigheten sjönk. Resultaten från de övriga undersökningarna visar att ett heltäckande väderskydd är den fuktskyddsåtgärd som ger det bästa skyddet från nederbörd och därmed bäst förebygger förekomst av mögelpåväxt. Ett mobilt väderskydd kan även rekommenderas då dess utformning och funktion är mycket likt det heltäckande väderskyddets, dock tillför ett mobilt väderskydd en större risk för uppfuktning då dessa ofta inte är heltäckande och därmed är skyddet mot nederbörd begränsat. Oavsett vilken eller vilka fuktskyddsåtgärder som väljs bör regelbunden fuktmätning tillämpas för att säkerställa att fuktkvoten i materialet inte överstiger gränsvärdena för kritiskt fukttillstånd. Lackering av konstruktionsdelar kan fungera som en kompletterande åtgärd. Användning av kemiska behandlingar bör undvikas med hänsyn till risken för farliga emissioner som kan avges och påverka inomhusmiljön negativt. De fukthanteringsåtgärder som i allmänhet kan rekommenderas är de som från början förhindrar uppfuktning av trästommen är att föredra, saneringsåtgärder som hyvling, slipning och blästring är inte att betrakta som en förstahandslösning utan något som tillämpas när fukten inte lyckats hanteras och mögelproblem redan har uppstått. Building with wooden frames causes problems because wood is an organic material that is sensitive to microbial growth due to humid environments. According to Boverkets building regulations, microbial growth on a material must not affect the hygiene and health of the indoor environment. A wooden frame carries a high risk of critical wetting during the installation phase. In this degree project, a selection of different measures have been investigated that can protect a wooden frame from critical moistening, prevent mold from growing on the material, or sanitize any mold on the material, during the production. The degree project was carried out in collaboration with NCC building Uppsala, Gävle, Dala, with the aim of developing recommendations for moisture management measures that can be applied during the production phase of a wooden frame. To investigate the selected measures and answer the question, a literature study, an interview study, a simulation study was conducted and a reference object was studied in the form of Magazine X, which was commissioned by Vasakronan, is being built by NCC in central Uppsala. The results of the simulation study showed that a favorable environment for mold growth can occur after only one day in all cities in July, for Stockholm and Lund in October and for Stockholm also in April. The result also showed that the number of days it took before mold growth could begin to rise as the temperature and humidity dropped. The results of the other studies show that a comprehensive weather protection is the moisture protection measure that provides the best protection from rainfall and thus best prevents the occurrence of mold growth. A mobile weather protection can also be recommended as its design and function is very similar to the comprehensive weather protection. Regardless of which moisture protection measures are selected, regular moisture measurement should be applied to ensure that the moisture ratio in the material does not exceed the critical moisture condition limits. Varnishing of structural parts can serve as a complementary measure. The use of chemical treatments should be avoided due to the risk of hazardous emissions that can be emitted and adversely affect the indoor environment. The moisture management measures generally recommended are those that initially prevent moistening of the wood frame. remediation measures such as planing, grinding and blasting are something that is applied when the moisture has not been managed and mold problems have already occurred.

Trä är ett biologiskt och organiskt material vars egenskaper möjliggör att det vid rätt förhållanden kan växa mögel på det. Mögeltillväxt på trä som människor hanterar och har i sin närhet kan skapa hälsoproblem då vissa mögelarter kan orsaka respiratoriska problem samt allergisk alveolit.En undersökning av vilken mögelsvamp som växer på brädor vid ett sågverk i södra Sverige har utförts. Utöver detta har möjliga tillväxtmiljöer för mögel undersökts under brädgårdstorkning samt en torkprocess. De undersökta parametrarna var temperatur och relativ luftfuktighet.Mögelsvampen Paecilomyces hittades samt Aspergillus niger och jäst. Klimatet under brädgårdstorkning samt torkprocessen visade att de under stor del av den tidiga hanteringen av virket fanns ett klimat gynnsamt för mögeltillväxt. Wood is a biological and organic material whose properties makes it possible for mold to grow on it under the right conditions. Mold growth on wood that humans handle and get in contact with can create health problems as some mold species can cause respiratory problems and allergic alveolitis.An investigation of which mold that grows on boards at a sawmill in southern Sweden has ben carried out. In addition to this, possible growth environments for mold have been investigated during lumber yard drying and a kiln drying process. The parameters examined were temperature and relative humidity.Mold of Paecilomyces, Aspergillus niger and yeast was found on boards. The climate during lumber yard drying and the kiln drying process showed that a large part of the early handling of the wood had a favourable climate to mold growth.

Viktigt för gårdens lönsamhet är att ha god djurhälsa och hög produktion. Studien kan få direkt effekt ute i besättningar, eftersom dålig hygienisk kvalitet i fodret kan påverka djurhälsa och produktionen negativt. Användningen av blötutfodring för grisar är vanligt i Sverige, och mycket liten erfarenhet av konsekvenserna uppstår när foderrester kvarstår i orena rör mellan produktionscykler. Syftet med studien var att undersöka effekten av rengöring av nedsläppsrör för foder i grisstall på foderkvaliteten, grisarnas tillväxt och lantbrukarens arbetsmiljö genom användning av ett tvättverktyg framtaget för ändamålet. Studien utfördes på en kommersiell grisbesättning i Sverige och totalt ingick 473 tillväxtgrisar i studien. Vid avvänjning (fem veckors ålder) flyttades grisarna till tillväxtavdelningen. Foderprover från nedsläppsrören togs vid tre tillfällen under försöksperioden. Sex tvättade och sex otvättade nedsläppsrör valdes ut för visuell bedömning av foderrören och foderprover. Gårdens personal utförde de dagliga rutinerna vilka innefattade att notera eventuella sjukdomar, skador och andelen döda grisar. Eventuella åtgärder i någon box noterades i ett protokoll. Grisarna vägdes två gånger under studietiden för att registrera tillväxten. Grisarna i boxar med tvättade rör hade en långsammare daglig tillväxt jämfört med grisarna i boxar med otvättade rör (p=0,011). Innehållet av jäst, enterobakterier och mögel i fodret från blandkaret överskred inte de rekommenderade tröskelvärdena, men pH var högre än rekommenderat och var även förhöjt i alla foderprover som togs från foderrören vid de olika provtagningstillfällena. Det var ingen signifikant skillnad i pH mellan tvättade och otvättade foderrör (p=0,951) eller mellan provtagningstillfällen (p=0,246). Förekomst av jäst, enterobakterier och mögel (log cfu/g) skilde inte heller mellan tvättade och otvättade foderrör (p>0,245 för alla). Det var fler nedsläppsrör där fodret innehåll av jäst överskred tröskelvärdet, vid provtagningstillfälle 2 jämfört med provtagningstillfälle 3 (p=0,011). Enterobakterier påträffades i alla prover och innehållet sträckte sig mellan 3,6-6,0 log cfu/g. Lantbrukaren kunde stå i en upprätt position under hela tvättmomentet och det var, enligt lantbrukaren, lätt att använda tvättverktyget. Lantbrukaren påpekade samtidigt att det var omöjligt att tvätta foderrören med en vanlig högtryckstvätt. Dåligt foder kan orsaka diarré hos smågrisar, som kan resultera i sämre tillväxt. Sjukdomsspridning hos djur till följd av bristande hygien försämrar djurens välbefinnande och produktionskapacitet, vilket resulterar i merarbete, längre uppfödningstid och ökade veterinärkostnader. Därför är noggrann och regelbunden rengöring av stallen en nödvändighet för framgångsrik produktion. Rengöring av nedsläppsrören i grisstallar med blötutfodringssystem har potential att förbättra djurhälsan genom att förbättra fodrets hygieniska kvalitet, men mer forskning krävs inom området, för att kunna undersöka långtidseffekten i hela besättningen av tvätt av fodersystemets nedsläppsrör. Important for the farm's profitability is to have good animal health and high production with cost-effective efforts. The project has practical value for both animal, owners and industry, as poor hygienic quality in the feed has repercussions on animal health and production. The use of liquid feeding system for pigs is common in Sweden, but there is very little experience of the consequences when feed residues remain in the pipes in liquid feeding systems that are not cleaned between production cycles. The aim of the present study was to get a first indication of the feed hygiene quality, pig health and growth, effectiveness of the cleaning and farmers work environment, by investigating the effect of cleaning of the discharge pipes in liquid feeding systems, with a special cleaning tool designed for the purpose. The experiment was performed at a commercial piglet herd in Sweden and a total of 473 growing pigs were included in the study. At weaning (five weeks of age), the litters were moved from the farrowing unit to a growing unit. Feed samples were collected at three times throughout the experimental period. Six un-cleaned and six cleaned discharge pipes were selected for visual assessment of the pipes and collecting of feed samples. All pigs were individually monitored for diseases and injuries by the staff every day and if measures were made in the pens, this was noted in a protocol. The pigs were weighed two times during the study period to register growth rate. Content of yeasts, enterobacteriaceae and moulds in the liquid feed from the mixer tank did not exceed the recommended threshold values but pH was higher than recommended threshold pH for liquid feed in the mixer tank as well as in all the feed samples collected from the pipes at the different sampling occasions. There was no significant difference in pH between un-cleaned and cleaned pipes (p=0.951) or between sampling occasions (p=0.246). Occurrence of yeasts, enterobacteriaceae and moulds (log cfu/g) did not differ between treatments or sampling occasions (p>0.245 for all). Enterobacteriaceae occurred in all samples ranging from 3.6-6.0 log cfu/g. The pigs in the pens with cleaned pipes had a slower daily growth compared with the pigs in the pens with un-cleaned pipes (p=0.011). The farmer could stand in an upright position during the entire time of cleaning procedure. According to the farmer, it was easy to use the cleaning tool and that it could not be possible to clean the feeding pipes with only an ordinary high-pressure washer. Poor feed hygienic quality can cause diarrhoea in pigs, which can result in slower growth rate. Disease spread in animals due to lack of hygiene reduces animal welfare and production capacity, resulting in additional work, longer rearing times and increased veterinary costs. Therefore, careful and regular cleaning of the stable is necessary for successful production. Cleaning the feed pipes in pig stables has the potential to improve animal health by improving the hygienic quality of the feed, but more research is required in the field, in order to be able to investigate the long-term effect in the entire herd of cleaning the pipes.

Syfte: Syftet med denna studie var att framställa en mall för hur man projekterar KL-träbyggnader fuktsäkrare samt ta fram rekommendationer för ett mer fuktsäkert arbetssätt. KL-trä är ett nytt byggnadsmaterial där behov av standardisering finns för att uppfylla de krav och rekommendationer som finns. Större hänsyn behöver tas till fukt då människors hygien och hälsa ej skall påverkas. Metod: Genom insamling av data med hjälp av fallstudie av ett flerbostadshus i KL-trä framgår såväl materialhantering som utformning av stomme och väderskydd. Utformning av stomme framgår fortsatt genom dokumentanalys av konstruktionshandlingar för tre KL-trähusprojekt. Vidare framgår branschens förhållningssätt och erfarenheter genom intervjuer av personer med olika ämnesrelevanta kunskaper. Resultat: Genom att i tidigt projekteringsskede prioritera fuktsäkerhet för såväl uppförande- som bruksskede reduceras risken för fuktrelaterade problem. Vidare bör det kontinuerligt arbetas med fuktsäkerhet gemensamt, mellan discipliner i projektet. Byggnadsdelar att ta särskild hänsyn till samt åtgärder för att utföra detta presenteras såväl som rekommendationer för ett mer fuktsäkert arbetssätt. Konsekvenser: Studiens resultat skall verka som ett komplement till ByggaF, detta då resultatet behandlar KL-trä specifikt. Genom implementering är förhoppningen att resultatet skall reducera risken för fuktrelaterade problem i KL-träbyggnader. Vidare bör högre krav ställas på fuktsäkerhet vid KL-träbyggnationer, detta då resultatet av dagens arbetssätt är okänt och försiktighetsprincipen bör tillämpas. Begränsningar: Studiens resultat, i form av den projekteringsmall som genererats, är i huvudsak tillämpbar för arkitekter och konstruktörer då endast stommen utreds. Resultatet är generellt tillämpbart för nybyggnation av flerbostadshus i KL-trä som uppförs i Sverige. Vidare utreds åtgärder för att reducera risken för fuktrelaterade problem och avser ej människors påverkan av mikrobiell påväxt. Purpose: The purpose of this study was to produce a template for how to design CLT buildings moisture-safer and to make recommendations for a moisture-safe working method. CLT is a new building material where there is a need for standardization to meet the requirements and recommendations that exist. Greater consideration needs to be given to moisture in order for people's hygiene and health not to be affected. Method: By collecting data using a case study of a multi-story house in CLT, material handling as well as design of framework and weather protection are shown. Design of framework appears through document analysis of design documents for three CLT house projects. Furthermore, the industry's approach and experience are disclosed through interviews of people with different subject-relevant knowledge. Findings: By, in the early design stage, prioritizing moisture safety for both construction- and use stages the risk of moisture-related problems is reduced. Furthermore, it should be continuously and jointly worked with moisture safety between disciplines in the project. Building components to take special account of and measures to do this are presented as well as recommendations for a more moisture-proof working method. Implications: The results of the study should be a complement to ByggaF, this is because the result specifically addresses CLT. Through implementation, the hope is that the result will reduce the risk of moisture-related problems in CLT buildings. Furthermore, higher requirements should be set on moisture safety in CLT construction, as the result of the current working method is unknown and the precautionary principle should be applied. Limitations: The study's result, in form of the design template that is generated, are mainly applicable to architects and designers as only the framework is investigated. The result is generally applicable for new-construction of multi-story buildings in CLT which are constructed in Sweden. Furthermore, measures to reduce the risk of moisture-related problems are being investigated and does not refer to people's influence by microbial growth.

Introduktion: Den dentala unitens vattenkvalitet är av stor betydelse eftersom patienter och tandvårdspersonal regelbundet utsätts för vatten och aerosoler från uniten. Det komplexa vattenledningssystemet utgör en stark riskfaktor för uppkomst av biofilm som kan härbärgera sjukdomsframkallande bakterier.Syfte: Studien syftar till att undersöka i vilken utsträckning dentala unitar uppfyller kriterierna för mikrobiologisk renhet och om mikroorganismer förekommer som kan utgöra en hälsofara för patienter och personal inom tandvården.Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittstudie med vattenprover tagna från 134 dentala units inom Folktandvården, FTV, Region Kronoberg. Studien är en totalundersökning och resultatet presenterat med deskriptiv statistik.Resultat: 96 % av de undersökta unitarna hade tjänligt vatten enligt gränsvärden för heterotrofa bakterier i dricksvatten (LIVSFS 2017:2). 1 25 % av unitarna växte mögel. Legionella fanns i 15 % av unitarna. Stolar installerade innan år 2011 hade genomgående sämre resultat. 6 % av dessa stolar saknade helt vattenreningssystem.Slutsats: Dentala unitar kan utgöra en riskfaktor för infektioner. Vattenkvaliteten bör kontrolleras regelbundet och vid behov åtgärdas. Regelbundna mikrobiologiska kontroller av vattenledningssystemet av den dentala uniten är nödvändigt för att skydda patienter och tandvårdspersonal från vårdrelaterade infektioner.

When going through relevant research, moisture safety guidelines and talking to builders, moisture experts and architects it is clear - and not surprising - that water and wood make no easy combination. The experiences from building with cross laminated timber (CLT) differ from building sites and there are good and bad examples building without weather protection. In this study the moisture influence on CLT is analyzed. CLT is a type of massive wood with glued lamellas, increasing usage worldwide as structural elements in buildings. The bulk of the work is performed in the hygrothermal calculation tool WUFI(™). Focus is on the wetting process and the evaluation of mould risk from rain loads during production in Nordic climates. Subsequent drying after built into walls and floors is also evaluated. A vast literature survey is performed in order to compare and select material data for modelling CLT. Following the simulation work, moisture content, mould growth and volumetric distortion are judged both with and without weather protection. Results are also compared to measurement data from field tests. It is found that short building times are crucial, some weather protection is required all year around and early planning and constructing for moisture safety are crucial. The benefits of prefabrication and short building times using CLT should be exploited. If there is a risk of rainfall exceeding 10-20 mm, arrangements to divert rain loads should be undertaken. If the expected rain loads are above 40 mm or if the building time exceeds 2 weeks, a roof cover will be required. At air humidities averaging 80% and yearly rain exceeding 1200 mm, a complete building cover is recommended. A controlled environment may be expensive, but it speeds up production and shortens drying time. När man går igenom relevant forskning, riktlinjer för fuktsäkerhet och pratar med byggare, fuktexperter och arkitekter är det tydligt - och inte överraskande - att vatten och trä inte är någon enkel kombination. Erfarenheterna från att bygga med korslimmat trä (KL-trä) skiljer sig från byggarbetsplatser och det finns bra och dåliga exempel från byggande utan väderskydd. I denna studie analyseras fuktpåverkan på KL-trä. KL-trä är en typ av massivt trä med limmade lameller, som ökar i användningen över hela världen som strukturella element i byggnader. Huvuddelen av arbetet utförs i det hygrotermiska beräkningsverktyget WUFI (™). Fokus ligger på uppfuktning och utvärdering av mögelrisker från regnbelastning under produktion i nordiskt klimat. Efterföljande torkning efter inbyggnad i väggar och golv utvärderas också. En omfattande litteraturstudie utförs för att jämföra och välja materialdata för modellering av KL-trä. Efter simuleringsarbetet bedöms fuktinnehåll, mögeltillväxt och fuktrörelser både med och utan väderskydd. Resultaten jämförs också med mätdata från fältförsök. Det konstateras att korta byggtider är avgörande, någon form av väderskydd krävs året runt och tidig planering och konstruktion för fuktsäkerhet är avgörande. Fördelarna med prefabricering och korta byggtider med KL-trä bör utnyttjas. Om det finns risk för nederbörd över 10-20 mm bör åtgärder vidtas för att avleda regn. Om de förväntade regnbelastningarna är över 40 mm eller om byggtiden överstiger 2 veckor krävs ett regnskydd. Vid luftfuktigheter på i medeltal 80 % och årligt regn över 1200 mm rekommenderas ett väderskydd runt hela byggnaden. En kontrollerad miljö kan vara dyr, men det påskyndar produktionen och förkortar torkningstiden.

Mögel och fuktskador är en dyr historia. Det drabbar inte bara ekonomin då det kan kräva stora kostnader i sanering och ombyggnation, utan även människors hälsa. Att upptäcka mögel är svårt, speciellt om det bildas i byggnaders konstruktioner, och märks ofta inte av tills brukarna av byggnaden blir sjuka och då har det gått får långt. Författarens uppgift med denna rapport, är skapa ett underlag av förståelse och beräkningar för både privatpersoner och entreprenörer. Hur en fritidshuskonstruktion ska kunna byggas med förhållanden som finns tillhandagå vid platsen som byggnaden skall uppföras. Rapporten innefattar endast träkonstruktioner av tak och yttervägg då tiden för detta arbete endast innefattar tio veckor. Studien har grundats genom litteraturstudier i form av böcker, internetbaserade sidor och rapporter för att säkerställa att arbetet ska ha utförts på ett så bra sätt som möjligt med hög kvalité. Resultatet visade att fritidshusen med underhållsvärme (minimum sju grader inomhustemperatur) och diffusionsspärr får större marginaler till förhållanden som krävs för att det ska bli fukt och mögelskador. Stugor utan underhållsvärme får mindre marginaler genom att inte kunna använda sig utav fuktspärr i ytterväggen. Studiens slutsats säger att genom att bygga med tillgång till underhållsvärme skapas förutsättningar för torrare konstruktioner som i sin tur kan bli mer välisolerade och är då mest fördelaktiga gentemot mögel och fuktskador. Att bygga utan underhållsvärme är fullt möjligt, såsom det byggts mycket länge. Viktigt att ta med sig då är att använda sig av material som är diffusionsöppna och bra på att transportera fukt. Mold and moisture damage are an expensive story. It not only affects the economy as it may require major costs in remediation and rebuilding, but also human health. Detecting mold is difficult, especially if it is formed in buildings' structures, and is often not noticeable until the users of the building get sick and then it has gone too far. The author's task with this report is to provide a basis for understanding and calculations for both individuals and contractors for the construction of a cabin with conditions provided at the site where the building is to be built. The report only includes wood constructions of ceilings and exterior walls, since this work only involves ten weeks of work. The study has been based on literature studies in the form of books, internet-based pages and reports to ensure that the work has been carried out in the best possible way with high quality. The result showed that the homes with maintenance heat (minimum seven degrees indoor temperature) and diffusion barrier get larger margins to conditions required for moisture and mold damage. Cabins without maintenance heat have smaller margins and cannot use moisture barriers in the outside wall. The study conclusion states that building with access to maintenance heat creates conditions for drier constructions which in turn can become more well-insulated and then most advantageous against mold and moisture damage. Building without maintenance heat is completely possible, as people have built in a very long time. It is important to use materials that are diffusion open and good at transporting moisture. Betyg 190130

Mögelpåväxt orsakat av fuktproblem är vanligt förekommande på kallvindar i det svenska småhusbeståndet. Enligt en rapport från Boverket har var femte småhus en fuktskada på vinden orsakad av hög relativ fuktighet. Statistik från samma rapport visar att äldre hus med självdragsventilation är drabbade i större utsträckning. Luftläckage av fuktig inomhusluft till vind uppges vara en orsak bakom förhöjd luftfuktighet. Äldre hus är oftast inte lika lufttäta som moderna vilket gör dessa kallvindar mer utsatta. Att tilläggsisolera yttertaket utifrån har visat sig vara en åtgärd som sänker den relativa fuktigheten på kallvindar. Detta brukar kallas för att bygga om kallvinden till en klimatvind. Denna studie baserar sig på en klimatvind på ett äldre småhus beläget i Skellefteå kommun. Den tidigare kallvinden var drabbad av fuktskador och byggdes därför om till en klimatvind 2014. Sedan dess har ingen utvärdering gjorts om detta är tillräckligt för att fuktsäkra vinden. Syftet med denna studie är därför att ta reda på om klimatvinden på detta hus är fuktsäker till följd av ombyggnaden. Resultatet kommer att användas som ett underlag för att besluta om fler åtgärder är nödvändiga för att fuktsäkra vinden. För att bedöma fuktsäkerheten har mätningar av temperatur och relativ fuktighet på klimatvinden utförts. Under samma period utfördes även likadana mätningar på en traditionellt uppbyggd kallvind belägen 150 meter från klimatvinden. Genom att jämföra mätresultat mellan dessa vindar kan slutsatser om den utvändiga isoleringens effekt på vindsklimatet göras. Resultatet av klimatmätningarna visar att den relativa fuktigheten på klimatvinden har legat långt under kritisk nivå för mögeltillväxt. Under samma mätperiod har relativ fuktighet på referensvinden varit i närheten av kritiska nivåer. Klimatvinden har i jämförelse med referensvinden ett varmare och torrare klimat och påverkas inte i lika stor utsträckning av svängningarna i utomhusklimatet. Slutsatsen är att klimatvinden anses vara fuktsäker under mätperioden. Rekommendationen är att fortsätta med klimatmätningar under en helårsperiod för att kunna bedöma fuktsäkerheten ur ett helårsperspektiv. Mold growth caused by moisture are common in cold attics in small houses in Sweden. According to a report from the National Board of Housing - Boverket, a fifth of all attics in small houses in sweden has moisture problems caused by increased levels of relative humidity. Statistics from the same report show that older houses with natural draft ventilation are affected to a greater extent. Air leakage of damp indoor air into the attic space is said to be one cause of increased humidity. The construction of older houses are usually not as airtight compared to modern houses. This makes the attics in old houses more vulnerable to this problem. Additionally insulation with eps insulation at the outside of the roof has been shown to reduce the relative humidity in cold attics. This report refers to attics with this type of construction as a ”climate attic” This study is based on a climate attic of a older house located in Skellefteå municipality. The former cold attic had mold problems caused by moisture and was therefore converted to a climate attic in 2014. Since then, no evaluation has been made of the moisture saftey in this climate attic. The purpose of this study is therefore to find out if the climate attic in this house is moisture safe due to the conversion. The results will be used to determining whether more actions are necessary to make the attic moisture safe. In order to evaluate the moisture safety in the climate attic, measurements of temperature and relative humidity has been made. During the same period measurements were made in a traditionally cold attic. By comparing measurement results between those attics conclusions of the effect from the external isolation can be made. The results from the measurements made in the climate attic shows that the relative humidity has been far below critical levels for mold growth. During the same period the relative humidity in the traditional cold attic has been close to critical levels. In comparison with the traditionally cold attic, the climate attic has a warmer and drier climate and is not affected to the same extent by the fluctuations in the outdoor climate. The conclusion is that the climate attic are considered to be moistureproof during the time measurement was made. The recommendation is to continue with climate measurements over a full-year period to assess moisture safety from a full-year perspective. Kull H14

Detta examensarbete har genomförts med målet att undersöka om flerbostadshus som byggs enligt NCC:s tekniska plattform har kallvindar som är utsatta för eller riskerar att bli utsatta för fuktskador. En undersökning har gjort gällande hur det kommer sig att vissa konstruktioner klarar sig bättre än andra och vilka alternativa lösningar som finns på detta. Tio objekt valdes ut, alla konstruerade av NCC, alla med vindsbjälklag av betong, ventilerade med uteluft, med underlagstak av råspont och trätakstolar. De ligger alla i Stockholmsområdet och de är färdigställda mellan åren 2004 och 2016. För att göra dessa undersökningar, genomfördes mätningar på tio olika kallvindar. Relativ fuktighet och temperatur mättes med hjälp av klimatloggers som mätte inomhus och utomhus på varje objekt, en gång i timmen under mätperioden från den 13 februari till den 9 april. Fuktkvoten i trä mättes på alla kallvindar, där mätningar gjordes i råspont och takstol i varje väderstreck. Mätningarna gjordes vid tre tillfällen under perioden i varje kallvind. Under besöken genomfördes okulärbesiktningar på alla kallvindar där mögelpåväxt och konstruktionsdetaljer undersöktes. Historiskt sett är fuktproblem på kallvindar vanligt förekommande. Genom att kallvindar har ett välisolerat vindsbjälklag hålls temperaturerna allt som oftast låga i kallvindsutrymmet. Detta kan leda till att utrymmena får en hög relativ fuktighet och är därför utsatta för en ökad risk för fuktproblem. Genom nattutstrålning kan takytan få en lägre temperatur än kallvindsluften, vilket i sin tur kan leda till kondens på råsponten. Fuktkvoterna sjönk i snitt ungefär 4 procentenheter under mätperioden från 12% till 8%, vilket innebär att riskerna för röta eller mögelpåväxt är nästintill obefintlig, då riskerna för mögel och röta kräver fuktkvoter över 16% för att finnas. Den relativa fuktigheten ligger vid ett antal tillfällen över 75% i de olika kallvindarna, vilket är över BBR-kravet. Detta sker dock under perioder när temperaturerna är så låga att risker för fuktskador inte är aktuella. Under mätperioden har snittemperaturen gått upp, vilket har lett till att den relativa fuktigheten har minskat. Risken för mögelpåväxt har även bedömts med hjälp av diagram baserat på data från Smith och Hill samt Viitanen. Enligt dessa finns heller ingen risk för mögelpåväxt i någon av de tio kallvindarna. Enligt den okulära besiktningen kunde inga synliga fuktskador hittas i någon av de tio olika objekten. De fel som hittades var skillnader mellan objektens konstruktionsritningar och dess reella utförande. Objekt 3, 7 och 8 saknade ångspärr, vilket påstods finnas i ritningarna. Objekt 4 saknade luftning i nock som var utritad på ritningarna. Slutsatsen är att NCC:s konstruktioner för kallvindar på flerbostadshus är säkra gällande fuktskador. This master thesis has been made with the goal to study if apartment buildings built according to NCC:s technical platform has ventilated cold attics exposed to risks for moisture damages. A study has been made to see how some types of constructions holds up better than others and how this can be solved. Ten objects were chosen, all constructed på NCC, all constructed with concrete joists, ventilated with outdoor air, a roof with underlay of tongue and groove and trusses of wood. They’re all situated in the Stockholm area and are completed between the years of 2004 and 2016. To complete these studies, measurements were made in ten different ventilated cold attics. Relative humidity and temperatures were measured with climate loggers, which collected data from both outdoors and indoors once every hour in the period from february 13 to april 9. The water content in wood was measured in all attics in the tongue and grove and the trusses, where measurements were made in all orientations of the attic. This data was collected at three times for each object. During the visits to the object, a visual inspection was made in all attics, where mold growth and construction details were inspected. Historically moisture problems are common in ventilated cold attics. When cold attics has a well insulated roof joist the temperatures is kept low in the attic. This may result in a high relative humidity and are therefore exposed to a higher risk of moisture problems. Due to night radiation the roof’s surface temperature could be lower than the air temperature in the attic, which can result in condensation on the tongue and grove. The water content in the wood decreased with an average of about 4 percentage points during the period of measurement from 12% to 8%, which means that the risks of mold growth and rot is nearly non-existent. To risk mold growth and rot, the water content has to be above 16%. The relative humidity is at a few occasions above 75% in the different attics, which is above the requirements from BBR. This, however, happens during periods when the temperature is at a level where the risk for moisture damage is very low. During the measurement period, the average temperatures has increased which resulted in a decreased relative humidity in the attics. The risk for mold growth has been evaluated in diagrams based on data from Smith and Hill and also Viitanen. According to these there are no risks of mold growth in any of the ten attics. According to the visual inspection no visible moisture damages could be found in any of the ten attics. The faults that were found was differences between the construction drawings and what was actually constructed. In the object 3, 7 and 8 there were no moisture barrier even though the drawings said so. In object 4 there were no ventilation in the ridge, which was to be found in the drawings. The conclusion is that there are no moisture problems in apartment buildings constructed by NCC.

This thesis examines three medieval churches within Lagunda parish in Örsundsbro.The parish has previously had problems with mould growth and has therefore, inselected churches installed various types of moisture control, together with devicesfor measuring temperature, relative humidity and mixing ratio, at three locations inthe churches. The moisture control should in an energy efficient way reduce the riskof mould growth and thus reduce the future maintenance costs. The purpose of this thesis is to analyse the results and to see how the moisturecontrol measures has worked in the churches. The data has been collected in theprogram Omnisens and compiled by Magnus Wessberg at Uppsala University, whichresulted in diagrams that include relative humidity and mould risk, which theanalysis has been based on. Two different moisture control measures have beenused in the churches that this thesis examines. The measures are condensationdehumidifier and moisture controlled ventilation. The result is varying between the churches but shows that there has been a needfor moisture control that reduces the relative humidity indoors. The energy usagehas differed between the measures, but should not be crucial when deciding onfuture measures.The result also shows that the indoor climate is largely influencedby rainfall and that the church's organs in the study should be taken into account infuture measure, since the result when there is a risk of mould differs from otherparts of the churches. Detta examensarbete undersöker tre medeltida kyrkor inomLagunda församling i Örsundsbro. Församlingen har tidigarehaft problem med mögelpåväxt och har därför i utvalda kyrkorinstallerat olika fuktstyrande åtgärder tillsammans medutrustning som mäter temperatur, relativ fuktighet och ångkvotpå tre platser i kyrkorna. Åtgärderna ska på ett energieffektivtsätt minska risken för påväxt av mögel och därmed minskaframtida kostnader för underhåll. Arbetet syftar till att analysera resultat av mätningarna och sehur de fuktstyrande åtgärderna fungerat i kyrkorna. Data harsamlats in i programmet Omnisens och har av MagnusWessberg på Uppsala universitet sammanställts vilket resulterati diagram där bland annat relativ fuktighet och mögelrisk kanutläsas som analysen sedan har utgått ifrån. I kyrkorna somundersöks i detta examensarbete har två olika fuktstyrandeåtgärder använts, kondensavfuktare och fuktstyrd ventilation. Resultatet är varierande mellan kyrkorna men visar på att detfunnits behov av fuktstyrande åtgärder som sänker den relativafuktigheten inomhus. Energiförbrukningen har skiljt sig mellanåtgärderna men bör inte vara avgörande vid val av framtidaåtgärd. Det visar även att inomhusklimatet i stor grad påverkasav nederbörd utomhus och att kyrkornas orglar i studien börbeaktas vid framtida åtgärder då resultatet när det finns risk förmögel där skiljer sig från andra delar i kyrkorna.

Nine out of ten small houses in Sweden are today constructed with cold ventilated roofs with attics. In a study made in Sweden, 72 % of these have shown high moisture conditions which have led to moisture related damages. To avoid these problems, and also get a larger volume inside, it has become more usual to build parallel roofs. Because of the parallel roofs sealed construction an inspection is not accomplishable. Some studies have been made by computer programs to investigate the risk of moisture damages and mould growth in this kind of roof. The purpose with this study was, with practical measurements, to examine if moisture problems occur in parallel roofs. The practical measurements were processed in the airgap and wood and registered relative humidity and temperature to give information about the condition of the wood and possible mould growth.To compare the results from the practical measurements, simulations were made in Wufi Pro 5.3 and Wufi Bio 3.2. The simulations showed lower relative humidity than the practical measurements, which can be explained by the limits of the programs and also misleading settings. The practical measurements showed very high relative humidity throughout the roof. By this reason the parallel roof cannot be considered risk-free from a moisture point of view.

Råspont av furu och granbrädor hyvlas av splintvedsrika sidbrädor. Råvaran till råspont postad som sidutbyte har ett rikt innehåll av kolhydrater i splintveden, speciellt i vinteravverkat timmer där furusplint normalt har högre näringsinnehåll än gransplint. Risken för mögelangrepp på råspont är stor om det omgivande klimatet är gynnsamt för mögeltillväxt - ett tilltagande problem i och med ett allt fuktigare och varmare klimat. Hög luftfuktighet i kombination med näring som anrikats mot virkesytorna under forcerad virkestorkning kan snabbt leda till missprydande mögelangrepp på råspont som används i t.ex. underspikning av takfot, takluckors insida i ouppvärmda vindar i småhus, väggar i carport mm. Tidigare studier har visat att det är fullt möjligt att styra näringsvandringen i till en utvald sida av brädorna under torkningsprocessen genom dubbelläggning av brädor och att därefter hyvla bort dessa ytor. I praktiken är detta dock svårt att industrialisera då dubbelläggning av brädor vid sågverken är slumpvis vad gäller vilka sidor som läggs ihop i kombination med att brädorna vanligen har olika längder.Numera bearbetas oftast alla ytor av råspont jämfört med tidigare där begreppet ”rå” innebar att en flatsida lämnades obearbetad. Denna flatsida profilhyvlas med ett finprofilerat vågformat rillstål på märgsidan dvs. den brädsida som inte har vankant. Projektets syfte har varit att undersöka ifall det rilldjup som idag används är tillräckligt för att avlägsna den näringsanrikade veden för att undvika mögelpåväxt i långtidsanvändning. I studien har torkade, dubbellagda 22x100 mm furu och gran brädor som hyvlats med ett hyveldjup mellan 0 – 1,9 mm, jämförts i ett forcerat, korttids mögeltest. Resultaten av detta mögeltest med mögelarterna Penicillium sp. Paecilomyces sp. och Rhyzopus sp., som använts vid indirekt kontaminering av försökmaterialet visar följande•En tydlig trend kan ses för furu med avtagande mögelgrad vid ökande hyveldjup. För att ytorna ska klassas som bra-acceptabla i praktiskt bruk bör inte mögelgraden överstiga mögelgrad 2. Enligt resultat i denna studie bör därför hyveldjupet för furu vara minst 1,5 mm. •För gran är resultaten inte lika entydiga men även här verkar ett hyveldjup på minst 1,5 mm vara lämpligt. Träslagens mögelbenägenhet är vid detta hyveldjup ungefär likvärdig. •Om hyveldjupet är mindre än 1,5 mm är furu betydligt mer mögelbenägen än gran och risken stor att splinten angrips av mögel. •Vid rillhyvling bör därför rillans ”toppar” ligga 1,5 mm in i virket. Godkänd; 2016; 20160524 (marseh)

Ekonomiska aspekter och krav på minskad energianvändning leder bland annat till tilläggsisolering av vindsbjälklag och byte av uppvärmningssystem. Åtgärderna ger ett kallare och fuktigare klimat på vinden vilket gynnar mögeltillväxt. Minst 60 % av alla traditionella vindar med självdrag kan anses ha riklig tillväxt av mögelsvamp (Ahrenens och Borglund 2007). Syftet med denna studie är att ta ett steg i rätt riktning om vilka åtgärder som kan göras på de vindar som idag är angripna. I denna studie har tre vindars fukttillstånd utretts och jämförts. Ett av objekten har simulerats och utsatts för olika åtgärder. Simuleringarna bekräftar att minskad isolering ger ett torrare klimat på vinden. En ökning av ventilationen ger liten men knappt märkbar förbättring av vindsklimatet. Hög värmekapacitivitet hos isoleringsmaterial verkar ge en jämnare temperatur på vinden vilket sänker luftfuktigheten. Genom att isolera vindens tak och gavlar sker en markant sänkning av mögelrisken. Då varje vind är olika uppbyggd finns ingen generell lösning utan varje vind måste bedömas utifrån sina nuvarande förhållanden.

Moisture induced damages to building envelopes can result in microbial growth possibly affecting the health and wellbeing of occupants. Recent failing structures and damaged buildings indicate a lack of tools to estimate risk of mould growth and moisture damage. In this work a so-called mould resistance design (MRD) model has been applied for mapping the risk for mould growth on a number of wood-containing wall structures. The MRD model introduces an engineering approach to moisture safety design in a similar way as for structural design, where load and resistance is compared. The MRD model introduces and quantifies the concepts of climatic exposure and material resistance and compares them through an MRD index. This MRD index incorporates a limit state, which gives the critical dose of exposure for a given resistance to initiate onset of mould growth. Three conceptual wall structures were evaluated and analyzed in terms of MRD index: two wall systems with an air gap and one wall system without. A parametric study investigating the effect of parameter variation on MRD index was conducted. Evaluated parameters were: climate (geographic location), orientation, air changes per hour in the air gap, driving rain penetrating the facade layer, exterior plaster properties and wood type. The simulations were performed using the hygrothermal calculation software WUFI. The results indicate that the wall systems with a ventilated air gap performs better in terms of MRD index i.e. suggests a lower risk of initiation of mould growth than the wall system without air gap. The results of orientation variation show that wall systems perform differently dependent on layering structure. The inherent water sorption properties of the exterior plaster are shown to have a large effect on the results. In addition, uncertainties were found on how to accurately include hydrophobicity as a parameter in the model. The report concludes that geographical location and its specific climate is the most important parameter to consider when designing for moisture safety. The MRD model is recommended to be used in combination with traditional moisture safety evaluation.

Moisture induced damages to building envelopes can result in microbial growth possibly affecting the health and wellbeing of occupants. Recent failing structures and damaged buildings indicate a lack of tools to estimate risk of mould growth and moisture damage. In this work a so-called mould resistance design (MRD) model has been applied for mapping the risk for mould growth on a number of wood-containing wall structures. The MRD model introduces an engineering approach to moisture safety design in a similar way as for structural design, where load and resistance is compared. The MRD model introduces and quantifies the concepts of climatic exposure and material resistance and compares them through an MRD index. This MRD index incorporates a limit state, which gives the critical dose of exposure for a given resistance to initiate onset of mould growth. Three conceptual wall structures were evaluated and analyzed in terms of MRD index: two wall systems with an air gap and one wall system without. A parametric study investigating the effect of parameter variation on MRD index was conducted. Evaluated parameters were: climate (geographic location), orientation, air changes per hour in the air gap, driving rain penetrating the facade layer, exterior plaster properties and wood type. The simulations were performed using the hygrothermal calculation software WUFI. The results indicate that the wall systems with a ventilated air gap performs better in terms of MRD index i.e. suggests a lower risk of initiation of mould growth than the wall system without air gap. The results of orientation variation show that wall systems perform differently dependent on layering structure. The inherent water sorption properties of the exterior plaster are shown to have a large effect on the results. In addition, uncertainties were found on how to accurately include hydrophobicity as a parameter in the model. The report concludes that geographical location and its specific climate is the most important parameter to consider when designing for moisture safety. The MRD model is recommended to be used in combination with traditional moisture safety evaluation.

I samband med ROT-arbeten förekommer det att arbete måste göras i byggkonstruktioner där det finns mögel. Ofta kommer mögelförekomsten som en oväntad och oönskad överraskning. Arbete med och rivning av konstruktioner som är angripna av mögel, innebär att sporer och fragment av mögel som innehåller mögelgifter och cellväggskomponenter sprids till arbetsmiljön. Inandning av dessa partikulära luftföroreningar kan ha allvarliga hälsoeffekter. De hälsoeffekter som är vanligast efter exponering för mögel, är olika former av påverkan på luftvägarna, bland annat ODTS, Organic Dust Toxic Syndrome. I allvarliga fall kan en luftvägssjukdom, allergisk alveolit, utvecklas. Akut insjuknande med influensaliknande symptom och feber förekommer också och uppkommer några timmar efter exponering. Målet med denna studie är att utveckla konkreta råd och rekommendationer som kan tillämpas i det dagliga arbetet och som innebär att arbetet kan göras på ett säkert sätt och med god kvalitet vid mögelsanering samt ROT-arbete som kan innebära att man måste arbeta med mögelangripna konstruktioner. Resultatet i projektet är: Den enklaste riskbedömningsmetoden är att utgå från att det kan förekomma mögel i de miljöer där det kan förekomma fuktskador. Sådana miljöer är bland annat alla våtutrymmen (toaletter, badrum, kök) men också i vissa riskkonstruktioner som man känner till. Med tanke på risken att utveckla ODTS och allergisk alveolit, ska exponering för mögel och mögelhaltigt damm undvikas. Kända åtgärder som skyddar mot den ofta mycket höga exponeringen för damm vid ROT- och rivningsarbeten skyddar också mot exponering för och spridning av mögel. Vi rekommenderar att man inför en praxis för ROT-arbeten med risk för förekomst av mögel, som normalt sett ska följas. För att göra avsteg krävs en riskbedömning som visar att risken för exponering för damm och mögel är så liten att dessa åtgärder inte är motiverade. It is not uncommon during rebuilding, renovation and extending operations (RRE) that work is done in constructions where mould is present. The occurrence of mould is often unexpected and an unwanted surprise. Work with, and deconstruction of mould-infested constructions results in spores and mould fragments containing mycotoxins and cell wall components being spread to the work environment. Inhalation of these particulate air pollutants can have serious adverse health effects. The most common health effects due to exposure to mould are different forms of respiratory diseases, e.g. ODTS, Organic Dust Toxic Syndrome. A respiratory disease, extrinsic allergic alveolitis, EEA, can arise in serious cases. Acute illness with flu-like symptoms and fever also occurs, symptoms arising a few hours after exposure. The aim of the study is to develop concrete advice and recommendations that can be applied in everyday work. When applying the advice and recommendations, exposure should be reduced to a level where mould remediation and RRE work in mould infested structures can be done safely and without risk of adverse health effects. The results of the project are: The simplest risk assessment method is to assume that there could be mould in those environments that could be water damaged. Such environments include wet rooms (toilets, bathrooms, kitchens), but also in certain known risk structures. Given the risk of developing ODTS and EEA, all exposure to mould and dust containing mould should be avoided. Measures known to protect against the often very high concentrations of dust during RRE and demolition work, also protects against exposure to and spreading of mould. These measures include using personal protective equipment such as a respirator in combination with ventilation and enclosure of the working area to avoid spreading of mould and dust to surrounding premises and thorough cleaning and vacuuming of the working area after finishing the work. We recommend introducing this specific practice for RRE operations where there is a risk of mould exposure. If choosing to omit these measures, a comprehensive risk assessment should be carried out to demonstrate that the risk of exposure to dust and mould is insignificant. This report is only available in Swedish.

Fuktskador på uteluftsventilerade vindar är ett ökat problem, i det mer miljömedvetna Sverige. Genom tjockare vindsbjälklagsisolering minskar både energiförlusten genom bjälklaget och uppvärmningsbehovet i huset, men hur många funderar på vad som händer med det förändrade klimatet på vinden och hur det kan påverka fuktförhållandena i utsatta delar av konstruktionen. Studier från Chalmers Tekniska Högskola har framställt ett fuktberäkningsprogram för uteluftsventilerade vindar vid namn Simple Cold Attic Model. Programmets funktion och potential har prövats i denna rapport genom en beräkningsanalys av en uteluftsventilerad vindskonstruktion. Försök till att förbättra fuktsäkerheten i konstruktionen har utförts och redovisas i rapporten. Studien har påvisat att den studerade konstruktionen inte är fuktsäker om den uppförs i Stockholmsområdet. Det visades även att aktiva val i konstruktionen kan förebygga fuktskador. Studien har påvisat vikten av inte beräkna med medelår för klimat och hur det påverkar beräkningsresultatet av mögeltillväxt. Detta har understrukit vikten av att ha ett beräkningsprogram som Simple Cold Attic Model som kraftigt reducerar beräkningsmängden vid fuktriskbedömning. Rekommendationen till företaget AK Konsult är att tillämpa beräkningsprogrammet när det har utvecklats till fullo. Moisture Damage in outdoor air ventilated attics is a growing problem in the more environmentally conscious Sweden. Thick ceiling insulation reduces both energy loss through the soffit and the need for heating in the house, but how many people are thinking about what happens to the changing climate on the wind and how it can affect moisture conditions in deprived parts of the structure.Studies from Chalmers University of Technology have resulted in a moisture calculation program for outdoor air ventilated attics named Simple Cold Attic Model. The program's performance and potential have been examined in this report, through a calculation analysis of an outdoor air ventilated attic construction. Attempts to improve the moisture safety in the construction have been carried out and are presented in this report.The study has demonstrated that the studied structure is not moisture-proof if it is built in the Stockholm area. It also shows that an active choice in the design can prevent moisture damage. The study has shown the importance of not calculating with an average year for climate and how it affects the calculation result of mold growth. This emphasizes the importance of having a calculation tool as Simple Cold Attic Model, that significantly reduces the amount of calculations in the assessment of moisture related damage. The recommendation for AK Konsult is to apply the calculation program when it is fully developed.

Dampness in the indoor environment have been a major issue of discussion the last decades since more and more people complain about their indoor environment. In the present situation there are difficulties to find what causes people’s discomfort in a damp environment even though there is a strong connection between dampness and human health. The aim of the thesis was to contribute to the work done today to achieve a better indoor environment in damp buildings. The purpose of the work was to evaluate whether the measures issued for dampness in the indoor environment contributes to the improvement of health and environment for those who are living or working in that space. Through a literature review, interview and survey the following three questions were answered to achieve the aim and purpose: How are people affected by the indoor environment in damp buildings? Which are the measures issued to prevent dampness in the indoor environment? Do these interventions contribute to a better indoor environment? How people are affected by the indoor environment in damp buildings and how these problems are prevented were the foundation for the continued work with the survey. The discomforts that are often related to dampness and mould are respiratory symptoms and asthma. In addition symptoms such as fatigue, headaches, nausea and reduced lung capacity are also connected to these problems. The measures that are recommended in prevalence of dampness and mould growth have either the intention to prevent dampness and mould growth in buildings or remove unpleasant odour from the indoor environment. The measures used are cleaning, dehumidification, underpressure, improved ventilation and deconstruction and reconstruction. Furthermore, a survey was conducted where 9 different projects participated where the employees experienced these problems. The result was then divided in two groups where they either had implemented all the measures proposed by specialists or had only implemented some of them. The result of the survey showed that the applied measures contributed to the improvement of the employees health since less people felt the symptoms such as irritation of eyes, nose or throat, dryness of the throat or skin and fatigue, headache or nausea. It was especially noticeable for those who were working at a project were all the measures had been implemented. Recommendations for future investigations in the subject are to study how different measures improve different health problem. Even though the measures appliance are known it is still unknown how they are related to different health problems. Fuktrelaterade inomhusmiljöproblem har varit en stor diskussionsfråga de senaste decennierna då fler och fler människor klagar på sin inomhusmiljö. I dagsläget finns det svårigheter att hitta vad som orsakar människors upplevda besvär i en fuktig inomhusmiljö. Dock har studier visat att det finns en stark sammankoppling mellan fukt och människors hälsa. Syftet med examensarbetet är att bidra i det arbete som görs för att uppnå en bättre miljö i byggnader med fuktrelaterade inomhusmiljöproblem. Målet med arbetet är att utvärdera om de åtgärder som utfärdas för fuktrelaterade inomhusmiljöproblem bidrar till en förbättring av miljön för de nyttjande i byggnaden. Genom litteraturstudie, intervjuer och enkät besvarades följande tre frågor för att uppnå mål och syfte: Hur påverkas människor i byggnader med fuktrelaterade inomhusmiljöproblem? Hur åtgärdas fuktrelaterade inomhusmiljöproblem i byggnader idag? Bidrar dessa åtgärder till en bättre inomhusmiljö för de nyttjande? Fördjupningen av hur människan påverkas av fuktrelaterade inomhusmiljöproblem och vilka åtgärder som tillämpas vid dessa problem var grunden till det fortsatta arbetet med enkätundersökningen. De besvär som oftast relateras till fukt- och mögelproblem är respiratoriska symtom eller astmasymtom. Utöver det kan även symtom så som trötthet, huvudvärk, illamående och minskad lungkapacitet kopplas till dessa problem. De åtgärder som rekommenderas vid förekomsten av dessa besvär har som avsikt att förhindra fukt och mögelpåväxt i byggnader samt att avlägsna avvikande lukt från inomhusmiljön. Åtgärderna som genomförs är rensning, avfuktning, undertryck, förbättrad bostadsventilation samt rivning och återuppbyggnad. Vidare gjordes enkätundersökningen vid nio olika projekt där anställda upplevde hälsobesvär på arbetsplatsen. En indelning gjordes av projekten i två grupper, antingen hade samtliga åtgärder genomförts av de som hade föreslagits av fuktskadeutredare eller så hade endast en del av dem åtgärdats. Resultatet av enkätundersökningen visade att de tillämpade åtgärderna bidrog till att människorna mådde bättre efter att skadorna hade åtgärdats då färre kände av besvär så som irritation i ögon, näsa eller hals, torrhetskänsla i slemhinnor eller hud samt trötthet, huvudvärk eller illamående. Det var framförallt tydligt för de projekt som hade genomfört samtliga åtgärder. Rekommendation för fortsatt arbete är att studera vilka åtgärder som förbättrar vilka hälsobesvär då åtgärdernas tillämpning är kända men deras koppling till hälsobesvär fortfarande oklara.

Inneklimatet på Skoklosters slott är på vissa håll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, främst sådana som är belägna i norrläge och därmed lite kallare än övriga rum. För att finna en lösning på mögelproblemen inleddes våren 2013 ett treårigt experiment vars syfte var att utröna om mögelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet. Tre olika klimatstyrningsanläggningar installerades i tre rum på slottet, samtidigt som mätningar gjordes i referensrum utan aktiva åtgärder. De tre klimatstyrningsanläggningarna som valdes ut var avfuktning, skyddsvärme och fuktstyrd ventilation. I mars 2014 avslutades första året av experimentet.Ur mögelrisksynpunkt har inneklimatet i nästan alla rum, både försöks- och referensrum, varit relativt godartat. Sämst inneklimat uppmättes i skyddsvärmerummet, vilket förmodligen beror på rummets egna förutsättningar snarare än skyddsvärmen. Bäst inneklimat hade rummet med den fuktstyrda ventilationen, som gav ett oväntat bra resultat och dessutom var den av klimatstyrningsanläggningarna som var mest i bruk. Det är emellertid för tidigt att med säkerhet säga vilken av anläggningarna som vore bäst för slottet.Vid en diskussion om de antikvariska konsekvenserna av en genomgripande installation av en klimatstyrninganläggning blev slutsatsen att det för slottets kulturhistoriska värde vore gynnsamt att göra en genomgripande installation ifall detta skulle innebära att slottets samlingar kunde behållas på plats. Rummens olika fysiska och kulturhistoriska förutsättningar kräver dock att individuella utformningar undersöks, vilket innebär att det kan bli aktuellt med en kombination av olika klimatstyrningsanläggningar. The indoor climate of Skokloster palace is not without problems. There have been mould growth in some rooms, mainly those who are facing north and therefore are colder than other rooms. To find a solution for the problems with mould growth, a three-year long experiment was initiated in the spring of 2013. Its purpose was to examine if mould growth could be avoided with active climate control, which had not been tested previously in the palace. Three different climate control systems were installed in three rooms, and meanwhile the indoor climate of three rooms without active climate control was logged. The three climate control systems chosen were dehumidification, conservation heating, and humidity controlled ventilation. The first year of the experiment ended in March 2014.The climate in nearly all rooms was acceptable in a mould risk perspective. The room with conservation heating had the least suitable climate, which probably is explained by the condition of the room itself rather than the effects of the conservation heating. The room with humidity controlled ventilation hade the best climate during the year, and the ventilation system had the most uptime of the climate control systems. It is however too early to tell which system might be the best after only one year.When discussing what consequences a thorough installation of a climate control system might have on the cultural heritage values of Skokloster palace, the conclusion was that it would be favourable to install active climate control – if that allowed the collections of Skokloster to remain in the building. Due to the different physical and cultural conditions of the palace’s rooms, it will be necessary to find tailored solutions for climate control systems. In order to do that, a combination of different climate control systems might be worth looking into. Spara och bevara - Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

The requirements to build environmentally friendly become harder by every year. One of tomorrow’s eco-friendly apartment buildings is built in Hamburg Germany. The building is called Woodcube and consists mostly of prefabricated solid timber elements with very unique features. No nails, glue, finishes or environmentally harmful substances are used in the construction. There are only a few materials besides elevator shaft and basement made of reinforced concrete that is not derived from biological materials.A building physical examination was performed in which the Woodcube project was studied from an energy and a moisture – point of view. This was done with help from a number of computer based tools in which energy consumption, moisture levels and mold growth were analyzed. The building was placed at three different locations in Sweden corresponding to one city in each climate zone I, II and III, where later simulations were performed. These three locations chosen were Kiruna, Karlstad and Kalmar where series of measured climate data were available. The latest requirements from Boverket were compared with the calculated values from the simulations.Earnings from the energy simulations showed that the requirements with respect to specific energy and the climate screen average heat transfer coefficient were fulfilled with district heating as the heating method. When electric heating was used as the heating method the requirements regarding specific energy were not fulfilled. Two other heating methods in addition to electricity heating which both are defined as electric heating were studied. These were geothermal heating and an air-water heat pump. The requirements with respect to specific energy consumption were then fulfilled due to the higher assumed heat factors (1.6 and 2.9) compared to the electricity heating (1.0). In addition for electricity heating, there are requirements for the maximum installed power for heating depending on the area of heated surface. This value was not exceeded for any of the resorts.Moisture simulations were made for two different parts of the building, the exterior walls and the roof of the building. With the help of detailed drawings of these building components and material data, realistic moisture simulations could be made. The results from these simulations showed that there will be no major moisture problem in either the exterior walls or the roof. For the exterior walls the results from the simulations showed that there was a risk for some mold growth on the untreated façade of larch because of the high calculated relative humidity. The results also showed high moisture content in the façade of larch increasing the risk of rot. ForVIthe roof the results from the simulations showed high relative humidity at the roof’s surface and a couple of inches into the roof structure. The high relative humidity in the roof was disregarded because of the non-biological materials with less mold growth. Validerat; 20140527 (global_studentproject_submitter)

Tidigare studier har indikerat att exponering för trädamm och mögeldamm vid hantering av GROT (grenar och toppar) kan vara en hälsorisk. Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om dammförhållanden inom skogsenergibranschen. Mer specifikt är målet att genom fallstudier studera dammförekomst vid hantering av GROT samt stubbar. Enstaka fallstudier av mögelförekomst i förarmiljön inkluderas. Sammanlagt har 19 fallstudier genomförts hos tio olika företag i Dalarna, Västmanland, ödermanland, Uppland, och Närke. Totaldamm har mätts med filterprovtagning inne i hytten och utanför hytten. Mögel har mätts med filterprovtagning inne i hytten. Sammanfattningsvis kan konstateras att vid samtliga fall av skotning uppmättes förhöjda dammnivåer utomhus. Högst dammnivåer uppmättes vid sönderdelning av GROT vid olika årstider. Förare som utförde arbete utanför hytten exponerades för högre dammnivåer än de som enbart arbetade inifrån hytten. De enstaka fallstudierna av mögel visade på relativt låga värden av mögelsporer. Arbetsmomentet såsom byte av knivar indikerade ökade mögelhalter. Slutsatser från denna studie är: Inga höga damm och mögelhalter har uppmätts i dessa fallstudier. Då väderförhållandena innebar mer nederbörd än i genomsnitt är resultaten inte generaliserbara. Förhöjda dammhalter uppmättes då förare utfört service och underhållsarbete utanför hytten. I studerade fall där dammängden utanför hytten var förhöjd har inga dammhalter mätts upp inne i hytterna, vilket tyder på bra luftfilter. Rekommendationer till förare är att: Regelbundet byta hyttens luftfilter och att hålla fönster och dörrar stängda för att förhindra dammexponering inne i hytten. Vid service- och underhållsarbete ska föraren i möjligaste mån undvika att använda tryckluft. Andningsskydd bör användas under de korta moment som tryckluft används. Finansiär "Effektivare skogsbränslesystem" Arbetsmiljö vid skogsbränslehantering – damm, buller och underhållsarbete

Projektets bas är en inventering av 24 kyrkor som ett representativt urval från 12 av Sveriges 13 stift. Inventeringen omfattar; luftkvalitetsmätningar, inventering av mögelförekomst, samt beskrivning av mikroklimatnischer, byggteknik och användning (brukarmönster). Resultatet av inventeringen utgör en egenskapsprofil per kyrka som sedan sätts i relation till uppmätta data för relativ fuktighet och temperatur i kyrkorna. Inget samband har identifierats mellan förekomst av mikrobiella skador och de aspekter som finns i egenskapsprofilen. Däremot har en hypotes ställts upp som utgår ifrån att från litteraturen etablerade kritiska fukttillstånd för trä bör kunna användas som ett styrande kriterium för att undvika mikrobiella skador i kyrkorna. Dessa kritiska fukttillstånd ges för olika relativ fuktighet och varaktighet, det vill säga max; 82procent RF i tre månader, 95 procent RF i fyra veckor och 98 procent RF i ett dygn. Utvärderingen visar att för fem kyrkor där mikrobiell påväxt inte identifierats så ligger parametrarna för kritiskt fukttillstånd under de värden som anges för trä. Beskrivning av kritiska fukttillstånd som tar hänsyn till de tre parametrarna varaktighet, relativ luftfuktighet och temperaturkan därför vara ett bättre sätt och bör kunna ersätta äldre kriterier för styr och regler som ofta bara anger en kritisk nivå för relativ luftfuktighet. Fortsatt arbete bör inriktas på att validera detta samband genom analys av fler kyrkor utan mikrobiella skador samtidigt som de kritiska fukttillstånden analyseras. Det samband som identifierats kan tillämpas för att optimera strategierna för styrningen av inneklimatet i kyrkor så att såväl energianvändningen som risken för skador relaterade till mögel och mikrobiell påväxt minimeras.

Under lagring och transport av textila varor från Asien kan risken för mögelangrepp vara stor, något som sedan vid uppackning kan vara skadligt för hälsan. Situationen så som det ser ut idag kan medföra stora problem och kostnader hos textilföretag och att hitta möjliga åtgärder för att förebygga skador är därför av stort intresse. För att kartlägga problemen med mögelangrepp på textila material har både informationssökning och praktiskt arbete genomförts. Mögeltillväxt sker då det är gynnsamma betingelser med hänsyn till klimat, näring och syretillgång. För att mögeltillväxt inte ska angripa textila varor finns en rad förebyggande åtgärder som kan vidtas, åtgärder som alla handlar om att göra förutsättningarna på ett eller annat sätt ogynnsamma. Olika textila material angrips olika lätt av mögel men genom att hålla varorna rena från smuts samt ha kontroll över den relativa fuktigheten kan varorna klara sig en längre tid utan att bli angripna. Reglering av den relativa fuktigheten kan göras genom användning av avfuktare eller diverse fuktabsorbenter. Även användning av biocider på varorna i samband med packning kan hämma mögeltillväxten. Textila materials benägenhet till att mögla beror på en rad faktorer och efter den mögelodling som satts igång kunde det konstateras att bomull är det material som lättast angrips. Vid uppackning av mögelskadade varor bör försiktighetsprincipen tillämpas och för att rädda de varor som angripits kan olika saneringsmetoder användas, där olika metoder lämpar sig för olika material. Dock har det visat sig, i studier som gjorts på byggmaterial, att vissa saneringsmetoder medfört en kvarvarande eller ökad toxinhalt efter sanering vilket således innebär att sanering inte alltid gör varorna brukbara. During storage and transport of textiles from Asia, the risk of mold growth is high. When unpacking the affected textiles the mold can be harmful to the health of the workers. Today, mold growth in textiles results in major problems and costs for the textile companies. Therefore, it is of great interest for the companies to find possible measures to prevent damages due to mold growth. In order to fully understand the problems with mold on the textiles, both a literature survey and practical work has been done. Mold growth occurs when there are favorable conditions with regard to climate, nutrients and oxygen. There are some preventative measures that can be taken to deter mold growth, which are all about making the conditions, in one way or another, unfavorable.The ease in which different textiles are attacked by mold varies greatly, but by keeping them clean and controlling the relative humidity, the textiles can last a long time without being attacked. The relative humidity can be controlled by using a dehumidifier or various moisture absorbers. Also, using biocides on fabrics during packing may inhibit mold growth. The propensity of mold growth on textiles depends on several factors. The mold experimentsrevealed that cotton is the most easily attacked material. When unpacking the mold damaged goods, the precautionary principle should be used and to save the textiles that have been attacked, different decontamination methods can be used. Different methods are useful for different materials. However, it has been found in studies of construction materials that some decontamination methods lead to residual or increased toxin levels after the decontamination. This means the decontamination does not always make the products usable. Program: Textilingenjörsutbildningen

Många av Sveriges badhus byggda i slutet av 1900-talet börjar idag visa tecken på kraftiga fuktskador på grund av extrema inomhusklimat. Denna rapport förklarar den allmänna problematiken kring högt fuktbelastade byggnader och berör det fuktskadade badhuset Aquarena i Katrineholm. Extrem noggrannhet krävs vid montering av ångspärr i en konstruktion, speciellt vid högt invändigt fukttillskott. Optimal placering av fuktspärren i konstruktionens varmare del innebär att fukt aldrig tillåts kondensera och därmed minimeras risken för fuktskador och negativa konsekvenser. Verkligheten visar också att om kunskaper om fukt och fuktskador prioriteras redan i ett tidigt stadium under projektering kan många hundratusentals kronor sparas. Beräkningar av fukttransport har gjorts för tidigare ytterväggskonstruktion i Aquarena (den som drabbats av skador) och nybyggd ytterväggskonstruktion (nyframtagen till återuppbyggnaden) i datorprogrammet WUFI Pro 4.2 och analyserats i WUFI Bio 3.0. Beräkningarna visar att den tidigare väggkonstruktionen får de skador som undersökningar av den visat och att skadorna hade kunnat undgås om genomförningar i ångspärren hade utförts på ett korrekt sätt. Vi har med beräkningar inte kunnat bevisa att alla delar i den nybyggda ytterväggskonstruktionen kommer fungera perfekt. Främst beror osäkerheten i beräkningar utförda i WUFI på att beräkningsmodellen inte är färdigutvecklad. Osäkerheter beror också på otillräcklig kännedom av egenskaper hos de simulerade materialen. Beräkningar för den nyframtagna väggkonstruktionen visar dock entydigt på bättre resultat än för den tidigare väggkonstruktionen. Det finns därför anledning att vidare utreda vilka värden på fukt och temperatur som kommer att råda över de närmaste åren. Detta bland annat för att senare kunna korrigera beräkningsmodellen efter verkligheten. Many of Sweden's public indoor swimming pools built in the late 1900’s are beginning to show signs of excessive moisture damage due to extreme indoor climate. This report explains the general problem of high moisture-loaded buildings and involves the moisture-damaged public indoor swimming pool Aquarena in Katrineholm. Extreme care is required when assembling the moisture barrier in a structure, especially with high internal moisture content. Optimal placement of the moisture barrier in the warmer parts of the construction means that moisture is never allowed to condense, thus minimizing the risk of moisture damage and negative consequences. Reality also shows that if risks of moisture and moisture damages are assessed early in the planning process, amounts in the range of hundreds of thousands of Swedish crowns can be saved. Calculations of moisture transport have been made for the previous exterior wall structure (the one that suffered damage) and new exterior wall structure the (new design for the reconstruction) using the computer program WUFI Pro 4.2 and analyzed in WUFI Bio 3.0. Calculations show that the old exterior wall structure in Aquarena would have been able to withstand moisture damage and damages due to moisture if joints and transitions in the moisture barrier had been correctly performed. Calculations have not proven that all elements of the newly built wall design will work perfectly. The main reason for uncertainty in calculations when using WUFI is that the calculation model is not fully developed. Uncertainty is also due to insufficient knowledge of properties of the simulated materials. However, calculations show unambiguously better results than the previous wall construction. It is therefore necessary to further investigate what values of humidity and temperature will exist over the next few years to be able to later on correct the calculation model after reality.