Search

Minnets bleka längtan är tänkt som en första bok i en serie om två, eventuellt tre böcker. Frank blir av med sitt hundspann under en snöstorm och tar skydd i en övergiven stuga. Där hittar han en väldigt nedkyld och medtagen kvinna som sitter fast med en handboja vid en fastgjuten stålstång.Han räddar till sist hennes liv genom att kapa av hennes ena hand. Frank brottas sedan med att få både sig själv och kvinnan att överleva, med de moraliska betänkligheterna som följer när han utvecklar känslor för kvinnan och även skuldkänslorna från handkapningen. Det är en kamp att få den medvetslösa okända kvinnan att klara av infektionen och nedkylningen, men till sist vaknar hon upp, dock utan minne av vad som har hänt henne eller vad hon heter. Kvinnan vet inte hur hon ska känna. Fast hon får starka känslor för Frank, så är hon inte säker på om han egentligen är personen som lämnat henne att dö där ute, eller om han verkligen är hennes räddare. Dessutom stryker det vilda djur runt stugan som spär på hennes rädsla. Är Frank verkligen den han säger? Vem har lämnat Mariam att dö i ödemarken? Kommer den eller de komma tillbaka och vad händer i så fall? Är det möjligt för dem att rädda sig själva? Hur ska de fortsätta tillsammans i så fall? Kommer Mariam någonsin återfå minnet och vad kommer då att hända?

The purpose of this study was to examine how preschool teachers use scolding towards children based on Michael Foucault's theories of power and Erik Sigsgaards studies in scolding. The study also intended to investigate and analyze teachers' perceptions about scolding and how their actions compare to scientific studies about the subject of scolding and its consequences. In this way, our study intends to contribute to educational development by making scolding visible as a phenomenon. Ten teachers at three preschools in different municipalities participated in the study through observations and interviews. The result showed three main categories of scolding: as a disciplinary exercise of power, as a practice and as an educational opportunity. The result also showed that most of the teachers consider the use of scolding against children as an effective and acceptable practice, while scientific studies highlight the opposite. Thereby, the use of scolding becomes a complex and ambiguous method for the preschool's pedagogical assignment.

När vi kommunicerar och deltar i olika aktiviteter tolkar vi inte bara det som sägs, utan vi läser också av blickriktningar, kropps­position och mycket annat som finns närvarande i situationen. Ömsesidig förståelse åstadkoms alltså i flera dimensioner, eller modaliteter. Denna bok är den första på svenska som introducerar det mångfacetterade forskningsområde som kallas multimodal interaktionsanalys. Detta fält intresserar sig för hur människor tillsammans utför handlingar med hjälp av språkliga, kroppsliga och materiella resurser. Bokens första del presenterar perspektivets teoretiska grunder och förklarar hur en interaktionsanalytisk studie kan genomföras ”från ax till limpa”. Bokens andra del introducerar ett antal centrala kommunikativa resurser, från röst och gester till objekt och teknologier. I den tredje och mest omfångsrika delen ges en lång rad exempel på hur man genom multimodal interaktionsanalys kan nå nya insikter inom olika forskningsområden. Multimodal interaktionsanalys vänder sig till studenter och forskare som vill förstå hur det egentligen går till när människor agerar och skapar mening tillsammans.

Multimodal interaktionsanalys syftar till att förstå människors agerande genom att studera naturligt förekommande aktiviteter där deltagarna gör något tillsammans. Multimodal betyder att man i sin kommunikation använder sig av flera modaliteter, såsom språket, ansiktet, händerna och övriga kroppen; interaktion syftar på samspel, det som händer när människor deltar i en gemensam aktivitet och med analys avses här att göra beskrivningar av hur, i detalj, deltagare i aktiviteter åstadkommer det de gör. I detta första kapitel redogör vi för fältets grunder.

I detta kapitel visar vi vikten av en psykologi som analyserar hur människor i vardagen gör sig förstådda inför varandra och multimodala resurser som används för att åstadkomma detta. Utifrån exempel som belyser två centrala intresseområden inom psykologi: emotion och kognition, vill vi visa på relevansen hos det särskilda perspektiv som kommit att kallas diskursiv psykologi. Kapitlet visar också hur detta perspektiv skiljer sig från mera kognitivistiskt orienterande psykologiska perspektiv.

Litteraturvetenskap innebär studiet av den diktade, skapade litteraturen - dess tillkomst, historia, utformning och mottagande. Studier av mottagandet, hur litterärt innehåll tas emot och värderas av läsare, kallas receptionsforskning eller läsarresponsforskning. Inom detta fält har dock det bokstavliga mötet mellan bok och läsare nästan inte studerats. När vi tänker på någon som läser tänker vi kanske på en person som tittar i en bok, men innebär sättet som läsaren i boken något särskilt? Det en typ av fråga som studerats i detta kapitel.

Multimodal interaktionsanalys används och har relevans för den slags sociala samspel som ofta benämns med termen atypisk interaktion. Med detta menas interaktion som involverar en eller flera samtalsdeltagare som i något avseende, exempelvis till följd av en kommunikativ funktionsnedsättning inte har möjlighet att kommunicera på samma sätt som en person utan funktionsnedsättning. Termen atypisk är naturligtvis inte okomplicerad, eftersom den implicerar att något skulle vara mer normalt och att atypisk interaktion därmed skulle vara onormal. Det är inte så termen ska tolkas här. Atypisk interaktion är socialt samspel i sin egen rätt, men sker under förutsättningar där någon persons språkliga eller kognitiva förmågor på något vis är nedsatta.

Multimodal interaktionsanalys kan användas i kognitionsvetenskap, det vill säga vetenskapen om medvetande, för att studera hur tänkande utspelar sig i handling. Merparten av kognitionsforskningen fokuserar på en persons beteende och enskilda psykologiska funktioner, som till exempel minne eller beslutsfattande, isolerat från personens tekniska stöd och miljö. Det görs för att kunna knyta enskilda element av beteendet till underliggande kognitiva faktorer. Få forskare, om ens någon, skulle dock förneka att vi agerar om en helhet, eller att omgivande faktorer har stor betydelse för vad vi tänker och gör. Det är denna komplexitet som multimodal interaktionsanalys tar fasta på.

Föremål, redskap och material är centrala delar av i princip alla mänskliga aktiviteter. Människor använder, skapar, pratar om och upplever objekt i olika sammanhang och för olika uppgifter i såväl vardagliga som professionella sammanhang. I kapitlet använder vi exempel från matlagning, tandläkarutbildning och slöjdundervisning för att belysa hur materiella objekt ingår i sociala aktiviteter och formar interaktionen.

Interaktionsforskning i vardagliga situationer visar att beröring används i olika sociala sammanhang. Den har en kommunikativ, social och emotionell betydelse och just därigenom inflytande på hur samspelet organiseras. Samspelssituationer där flera semiotiska resurser samverkar innebär intressanta möjligheter att utveckla analyser av beröring och därigenom öka förståelsen av dess kommunikativa funktioner.

Trots att djurs beteenden har intresserat naturvetenskapens forskare under lång tid, och trots att relationer med djur spelar en stor roll för många människor, har forskare historiskt sett inte intresserat sig för relationen och interaktionen mellan djur och människor i någon större utsträckning. Detta gäller även kommunikationen mellan människor och hästar. Skotten mellan naturvetenskaplig forskning om djurs beteenden å ena sidan, och humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning om människors sociala handlingar å den andra sidan har dessutom varit närmast vattentäta.

I förskolans verksamhet förenas pedagogik med omsorg, vilket framträder i de mest vardagliga aktiviteter såsom morgonsamling, måltider och påklädning. I dessa aktiviteter samspelar pedagoger och barn - ofta små barn vars språkliga och kommunikativa färdigheter är under utveckling. Mycket av forskningen om små barn handlar just om deras utveckling, närmare bestämt fokuserar på vad barn inte kan. Genom att studera förskolans rutinaktiviteter med hjälp av multimodal interaktionsanalys, kan vi i stället lära oss om vad barn faktiskt gör med de färdigheter de besitter när de samspelar med pedagoger såväl som med andra barn.

I alla slags aktiviteter uppvisar deltagare i sitt manifesta beteende en ständig känslighet för vad övriga deltagare gör, verbalt såväl som genom övriga kroppsliga utryck. Mobilitet, eller deltagares förflyttning i förhållande till omgivningen, har visat sig vara en relevant aspekt av mänsklig interaktion. Detaljerade analyser har visat hur mobilitet och andra interaktiva resurser formar varandra ömsesidigt och att det är den multimodala och situerade helheten som deltagare baserar sitt meningsskapande på.

A qualitative study on school counsellors´ perspectives on relationship-based social work in a school context. The purpose of the study is to provide insight into the school counsellors thoughts about relationship-based social work with children and youths. Furthermore, the purpose is to shed light on the social workers thoughts on the power relationship between children and adults and its importance for their social work in a school context. The study is based on four school counsellors, and their perspective on their practical work with children and youths was used to answer the purpose of this study. The results of the study show how the school counsellors are suggesting that relationships are a fundamental component of a functioning social work. The results also show that the school counsellors try to compensate for the inequalities that exist between children and adults. The school counsellors have several strategies to empower the children and youths they meet. The results also show how the school counsellors experience their work as very complex as they see school as a compulsory, normative and non-democratic organisation which they dissociate themselves from.