Search

Estetiska uttrycksformer, däribland drama, ska enligt läroplanen ha en plats i skolans verksamhet. Samtidigt läggs mer fokus på de mätbara kunskaperna vilket resulterar i att de estetiska ämnena bortprioriteras. Syftet med studien är därför att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt pedagoger använder dramapedagogik på lågstadiet. För att svara på denna fråga användes de didaktiska frågorna: varför, i vilka sammanhang, hur och när lärare och fritidspedagoger använder dramapedagogik i sin undervisning på lågstadiet. Genom intervjuer kunde olika teman identifieras. På frågan om varför dramapedagogik används framkom det att arbetssättet är inkluderande och lustfyllt samt att det gynnar den socioemotionella utvecklingen. Angående sammanhang ansåg pedagogerna att arbetssättet passar i de flesta sammanhang genom olika dramapedagogiska metoder som inte är bundna till något specifikt skolämne. Vid frågan hur frekvent arbetssättet används i verksamheterna kunde aspekten av tidsbrist urskiljas vilket är anledningen till att större projekt såsom pjäser och musikaler inte sker i samma utsträckning som förr. Tidsbristen förklarades med den nuvarande läroplanens införande. Slutsatsen var att pedagogerna använder sig av dramapedagogik på olika sätt som inte behöver vara krävande tids- eller kunskapsmässigt. Dramaarbetet tycks enligt pedagogerna berika elevernas skoldag och därmed gynna inlärningen vilket i sig är en stor anledning till varför arbetssättet nyttjas i svenska klassrum.

Denna empiriska studie syftar till att undersöka hur högpresterande elever kan utmanas i litteraturundervisningen i svenskämnet ur ett lärarperspektiv samt varför det är viktigt att utmana dessa elever i årskurserna 4-6. Det sociokulturella perspektivet används som en teoretisk utgångspunkt för att analysera resultatet. Studien har baserats på semistrukturerade interjuver av lärare och resultatet visar att läraren bör anpassa undervisningen individuellt och på de enskilde elevens kunskapsnivå. Det är även viktigt att utmana de högpresterande eleverna för att motivera dem till ett lustfyllt lärande. Genom resultatet framgår det att undervisning av högpresterande elever är en utmaning för lärare men att olika arbetssätt och strategier används för att möta svårigheterna. Individualisering, berikning och acceleration är några begrepp som lyfts som möjliga metoder för att stimulera dessa elever och få dem att bibehålla viljan att lära. Det blir också tydligt att mer forskning och fler lösningar behövs för att detta ska lyckas.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur elevers erfarenheter kan identifieras, synliggöras och tillvaratas i och genom bildundervisning. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är: På vilket sätt är elevernas erfarenheter betydelsefulla för deras lärande och hur kan lärare identifiera och synliggöra dem i undervisningen? Hur kan lärare identifiera och synliggöra elevernas erfarenheter i undervisningen? Fyra metoder har utformats och utförts i samband med två fältobservationer; en berättelse, en bildframställning, intervjuer samt frågeformulär. Fältobservationerna utfördes på två olika grupper på högstadieskolor i årskurserna 7-9. Ena gruppen tillhörde en integrerad särskola och den andra gruppen tillhörde en fristående skola. Resultatet visar att metoderna är tillämpbara och effektiva för att synliggöra elevers erfarenheter, intressen och känslor. Resultatet har sedan analyserats utifrån John Deweys teorier utifrån erfarenhetsbaserat lärande.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen för hur det är möjligt att arbeta med avkodning med elever. Avkodning innebär färdigheten att tolka tecken till ord. Undervisningen inom avkodning sker på olika sätt. Undersökningen utgår från semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i förskoleklassen till årskurs 3. Inledningsvis redogör jag för fyra arbetsmetoder, de som är mest etablerade kring avkodning. Resultatet av intervjuerna visar att ingen av lärarna håller sig till endast en metod. Lärarna lånar delar ur en eller flera metoder. Att lärarna väljer att undervisa i vissa delar och inte kopierat en metod att undervisa efter visar på självständighet i lärarnas undervisning. Det resulterar i att jag både ser på deras arbetssätt inom ramen för avkodningsundervisningen och även från de beskrivna metoderna. De intervjuade lärarna delar uppfattning och har en gemensam syn på att optimalt lärande sker i samspel. Alla lärare betonar vikten av att all avkodningsundervisning ska bedrivas under stöttande och lustfyllda former. Skillnaderna dem emellan kan förklaras av att de har olika utbildning, olika lång erfarenhet av undervisning samt ålder på eleverna de undervisar. I grunden delar de dock inställning till ett lustfyllt lärande.

Denna studie kommer att undersöka, belysa och diskutera den tematiska undervisningen utifrån ett lärarperspektiv i de yngre åren, årskurs 1–3. Syftet är att belysa lärares syn på denna undervisningsmetod i historieämnet samt vilka för- och nackdelar som kan finnas. Den teoretiska utgångspunkten vi har i vårt arbete är progressivismen. Undersökningen har utförts med semistrukturerade intervjuer med fem lärare i Helsingborgs kommun. Vi har undersökt vilken erfarenhet lärarna har av den tematiska metoden och hur de ser på den i praktiken samt vilken betydelse elevgruppen har för ett genomförande. Resultatet visar att de intervjuade lärarna ser positivt på ett tematiskt undervisningssätt och ser främst fördelar som tidssparande när man kan sammanföra ämnen, en tydlig röd tråd för eleven samt att eleven får vara kvar i ämnet under en längre tid. De nackdelar som framkommer är praktiska svårigheter som tidsbrist vid planering, svårigheter med att sammanföra vissa ämnen samt hänsynen till elevgruppen. Resultaten vi fått fram stämmer med tidigare forskning. Vår slutsats av denna studie blir att majoriteten arbetar eller önskar att arbeta efter den tematiska undervisningsmetoden. Det finns övervägande fördelar men nackdelarna som framkommit är viktiga att ha i beaktande för att hitta nya vägar framåt. Samtliga informanter var eniga om att den tematiska undervisningen är gynnsam för elevens lustfyllda lärande. Vår vision av det tematiska arbetet har förändrats, fördjupats och insikten vi kommit fram till är att det tar tid att planera den tematiska undervisningen men i slutändan är det värt det.

Syftet med studien var att fördjupa våra kunskaper om hur lärare kan skapa en meningsfull NO-undervisning som kan främja elevers lust att lära i årskurserna F-3. Metoden som tillämpades var en kvalitativ ansats bestående av semistrukturerade intervjuer. Studiens informanter var nio F-3 lärare som är verksamma på fem olika skolor i Mellansverige. Den pragmatiska lärandeteorin var studiens utgångspunkt. Utifrån studiens frågeställning har faktorer för meningsfullt lärande grundats ur den pragmatiska lärandeteorin för att tolka och analysera hur faktorerna, i förhållande till lärarnas uttalanden bidrar till en meningsfull NO-undervisning. Det visar att teori och praktik, elevernas erfarenheter, intressen och kunskapsnivåer är grundläggande aspekter i lärarnas NO-undervisning. Utifrån lärarnas beskrivningar visar resultatet att deras utgångspunkt för planeringen i undervisningen är elevgruppens kunskapsnivåer. Undervisningen anpassas för att vara relevant och avspegla samhällslivet utifrån elevernas tidigare erfarenheter och intressen, vilket delvis formar ämnesinnehållet. Ämnesinnehållet behandlas teoretiskt och praktisk för att eleverna ska befästa och erfara kunskaper. Detta resulterar i att ett lustfyllt lärande kan uppstå där elevernas intressen skapas och tillvaratas, vilket kan antas leda till ett meningsfullt lärande. Studiens slutsats är därmed att faktorer inom den pragmatiska lärandeteorin som analyserats i förhållande till lärarnas uttalanden visade sig beskrivas som framgångsrika undervisningsverktyg av lärarna i studien för att skapa en meningsfull NO-undervisning, vilket kan främja elevernas lust att lära i årskurserna F-3. The study aimed to deepen our understanding of how teachers can create a meaningful science teaching that promotes pupils' desire to learn in grades F-3. The method used was a qualitative approach consisting of semi-structured interviews. The study's informants were nine F-3 teachers who are active in five different schools in Central Sweden. The pragmatic learning theory was the starting point of the study. Based on the study's question, factors for meaningful learning have been based on the pragmatic learning theory to interpret and analyze how the factors, in relation to the teachers' statements, contribute to meaningful science teaching. It shows that theory and practice, pupils' experiences, interests, and knowledge levels are fundamental aspects of a teachers' science teaching. Based on teachers' descriptions, the results show that their starting point for planning science teaching is the pupil group's knowledge levels. Teaching is adapted to be relevant and reflect social life and pupils' experiences and interests, which partly shape the subject content. The subject content is treated theoretically and practically so the pupils can amass and experience knowledge. This can enable a fun-filled and meaningful learning experience where pupils' interests are formed and maintained. The study determines that factors identified in the teachers' statements, which were analyzed through pragmatic learning theory, turned out to be described as successful teaching tools for achieving a meaningful science teaching that can promote pupils' desire to learn.

Den nuvarande läroplanen beskriver att undervisningen ska organiseras så att olika former av kunskap beaktas samt att varierade uttrycksformer tillämpas i elevernas lärande. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om på vilka olika sätt estetiska lärprocesser med bild, drama, musik och dans, kommer till uttryck i undervisningen i förskoleklass och årskurs 1–3. Utifrån detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats: Hur uppfattar lärare begreppet estetiska lärprocesser? På vilka olika sätt arbetar lärare med estetiska lärprocesser i undervisningen? Hur motiverar lärare sina val av estetiska uttrycksformer i undervisningen?Studien är baserad på en kvalitativ metod med lärarintervjuer som datainsamlingsmetod som har analyserats utifrån ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv. Resultatet visar lärarnas beskrivning av hur estetiska lärprocesser tillämpas i form av en ämnesintegrerad undervisning där varierade uttrycksformer ses som ett sätt att skapa förståelse, befästa kunskaper och skapa motivation. Det ses även som ett sätt att utforma undervisningen så att alla elevers olika sätt att lära beaktas samt skapa ett lustfyllt lärande. Resultatet visar även på utmaningar i form av tid, material och osäkerhet. The current curriculum describes that the teaching should be organized so that different forms of knowledge are considered and that varied forms of expression are used in the student's learning. The purpose of this study is to increase the knowledge of the way aesthetic learning processes with art, drama, music and dance are used in pre-school teaching and grades 1-3. For this purpose, three research questions have been formulated: How do teachers perceive the concept of aesthetic learning processes? In what ways do teachers work with aesthetic learning processes in teaching? How do teachers motivate their choice of aesthetic expressions in teaching?The study is based on a qualitative method with teacher interviews as data collection method that has been analyzed from a sociocultural and pragmatic perspective. The result shows the teacher's description of how aesthetic learning processes are applied in the form of a subject-integrated teaching in which varied forms of expression are a way of creating understanding, consolidating knowledge and creating motivation. It is also seen to design the teaching so that all student's different ways of learning are considered as well as creating a joyful learning. The result also shows challenges in the way of time, materials and uncertainty.

Under 2017/18 genomfördes Bibeläventyret med cirka trettio tusen mellanstadieelever i Sverige, av licensierade instruktörer, under nio timmar, med elevernas klasslärare som observatörer. Bibeläventyrets pedagogik och material drivs av Svenska Bibelsällskapet, där Svenska kyrkan och frikyrkorna är huvudmän. Konceptet bygger på sinnlig gestaltning, elevmedverkan samt kronologisk framställning av teman och berättelser från såväl Gamla Testamentet (årskurs 4) som Nya Testamentet (årskurs 5).Uppsatsens empiri är begränsad till en skola, observationer av tre dubbellektioner kring Gamla Testamentet samt fem elevuppgifter där samtal i smågrupper har dokumenterats som skriftliga reflektioner. Framställningen inramas av svensk läroplanshistoria, läroplansteoretisk forskning, lärandeteorier av Jerome Bruner och David Ausubel samt vissa epistemologiska och teologiska reflektioner.Observationerna har fungerat tillfredsställande men fortsättningsvis rekommenderas en viss uppstramning. Elevernas skriftliga reflektioner har ofta varit kortfattade men substantiella och tämligen varierade till innehållet. Komplettering med bandade fokusgrupper kan i framtiden prövas som komplement. Digitala enkäter till instruktörer respektive lärare konkretiseras för framtida bruk. Fortsatta studier bör nämligen vara mer omfattande, systematiska och varierade med avseende på sammansättningen av skolmiljöer.Redan denna blygsamma studie stöder dock idén att lustfyllt lärande och kulturhistoriskt meningsfull bildning kring en biblisk kanon går att förena.

Det är känt att konkret material tillsammans med en laborativ undervisningsmiljö bidrar till elevers matematikutveckling (Moyer 2001; Rydsted &Trygg 2010; D’Angelo och Iliev 2012). Det finns även forskning som visar på att glyfer skapar en nyfikenhet som motiverar elevers lärande när det kommer till att arbeta med området statistik (Cartland 1996; Harbough 1995; Bergius & Emanuelsson 1997). Bergius och Emanuelsson (1997) diskuterar huruvida statistik är ett abstrakt och tungt arbetsområde inom matematiken. Av den anledningen ansåg vi det viktigt att få svar på vårt syfte med studien; att redogöra för glyfer som ett arbetssätt för att introducera samt fördjupa elevers kunskaper och lärande inom matematikområdet statistik.Genom att kvalitativt utföra en form av aktionsforskning samt en mikro-etnografisk studie har empiri samlats in. Studien genomfördes med en fullständig samt deltagande observatör. Det som studerades var lektioner från undervisningsförsök, som vi själva planerat och genomfört. Empirin har sedan analyserats i en resultatdel och diskuterats i en slutsats utifrån de frågeställningar som presenteras i avsnitt 2. Syfte och frågeställningar.Sammanfattningsvis pekar vår studie på att ett arbete med glyfer i grundskolans tidigare år bidrar till en positiv, motiverande och lustfylld utveckling inom området statistik. De nackdelar som skulle kunna finnas med arbetssättet är få, då detta är ett socialt involverande arbetssätt som utgår från elevernas egna intressen. Det som dock kan ses som en nackdel är att ett arbete med glyfer är sammanhängande och bygger på varandra. Det innebär att om en elev missar en lektion så missar denne av den anledningen väldigt mycket. De krav som ställs på läraren i ett arbete med glyfer är en fördjupad didaktisk kompetens samt goda ämneskunskaper.

Syftet med undersökningen i denna uppsats var att se hur olika lärare arbetar med utomhuspedagogik för att få en inblick i om vad denna typ av undervisning kan bidra till. Undersökningen skedde genom kvalitativa intervjuer med tre stycken lärare som är verksamma i grundskolans årskurser Fk-3. Genom att svaren från dessa kopplades ihop med tidigare forskning framkom det att utomhuspedagogik kan bidra till bland annat en ökad lust för lärande, ökad social förmåga hos eleverna samt att det kan leda till bättre fysisk och psykisk hälsa. Det är dock viktigt att vara kritisk till dessa faktorer då det inte går att implementera på alla elever i skolan. För vissa elever kan det istället generera negativa förhållanden till exempelvis deras sociala förmåga. Det är därför viktigt att lärare använder sig av en varierad undervisning för att alla elevers behov ska tillgodoses. De didaktiska frågorna (Vad? Var? När? Hur? För vem? Varför?) är viktiga för lärare att reflektera över innan undervisning bedrivs. Utomhuspedagogik handlar till viss del om vilken plats läraren väljer att bedriva sin undervisning på, alltså den didaktiska var-frågan. Det är dock viktigt att läraren tillgodoser alla de didaktiska frågorna för att utomhuspedagogik ska tjäna ett syfte. Det är nödvändigt att läraren själv vet varför denna väljer att undervisa utomhus och även motivera syftet för eleverna. När detta sker får eleverna en större förståelse för vikten av kunskapen de ska ta till sig, lärandet blir verklighetsförankrat och därför ser lärandet som lustfyllt.

Förändringens vindar blåser genom den svenska matematikundervisningen. I denna förändring, så krävs pedagogisk forskning vars resultat är användbara i praktiken. Syftet med den här kvalitativa forskningsstudien, är att skapa förståelse för hur en aktivitet kan främja utvecklingen av elevers resonemangsförmåga inom pre-algebra. Studien har genomförts med hjälp av design research och grundar sig på en spelbaserad, pre-algebraisk aktivitet som syftar till att eleverna ska få återskapa matematiken. Lektionerna har dokumenterats med hjälp av videoinspelning och har analyserats genom grounded theory. Studien utgår från Vygotskys sociokulturella teorier samt Toulmins argumentationsmodell. Sammanfattningsvis så visade studien på att aktiviteten är inkluderande, eftersom den skapar lust och motivation hos alla elever. Genom att arbeta tillsammans med spelet, som fungerade som en medierande kulturell artefakt, så blev elevernas resonemang mer utförliga. Detta genom såväl stöttning, som ifrågasättande av varandras resonemang. Trots den sociala kontextens positiva inverkan, så spelade även andra faktorer in, så som elevernas kunskapsmässiga placering och vikten av att ge eleverna verktyg. Studien visar även på att lärarens roll bör vara övervakande, samt sträva efter att skapa gynnsamma sociala normer. Avslutningsvis så visar resultatet på hur elever kan utveckla ett pre-algebraiskt lärande genom att gå från algebran, till aritmetiken. Studiens design visar därmed också på hur återskapandet av matematik leder till ett lärande som främjar elevernas framtida utveckling.

Brekalo, Dragana (2016), Lustfyllt lärande matematik på lågstadiet. Speciallärarprogrammet,Matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVid internationella granskningar PISA (Skolverket, 2012a) och TIMMS (Skolverket, 2011b) visar svenska elevers prestationer i matematik sämre resultat än jämnåriga i andra länder. I min dagliga lärarverksamhet möter jag elever som inte tycker att matematik är kul och som inte visar någon lust att arbeta med matematik i skolan. Med min undersökning försökte jag som blivande speciallärare identifiera framgångsfaktorer som inverkar på elevens lust att lära sig matematik.Syfte och frågeställningar Syftet med mitt arbete är att undersöka arbetsformer som lärarna använder för att väcka elevernas lust för att lära sig matematik samt hur och på vilket sätt enligt lärarna formativ bedömning kan bidra till lustfyllt lärande i matematik. Jag avser att identifiera framgångsfaktorer som inverkar på elevens lust att lära sig matematik.Frågeställningar:•Hur menar lärarna i undersökningen att lustfyllt lärande i matematik kan utvecklas för lågstadieelever?•På vilka sätt uppfattar dessa lärare att formativ bedömning kan bidra till lustfyllt lärande i matematik?TeoriDen här studien utgår ifrån sociokulturella perspektiv ansluten till Vygotskijs (1934b) teori. Vygotskij (1934b) ansåg att språket är ett viktigt redskap i kommunikation och att språket fyller en social funktion i dialog med andra människor där man ständigt utvecklar sin självkännedom. Författaren beskriver att förhållandet mellan tanke och språk är en levande process och att lärande och utveckling är ett resultat av en interaktion.Metod Undersökningen består av en kvalitativ ansats. Sju personliga intervjuer genomfördes med lågstadielärare samt fyra gruppintervjuer med 25 elever. Intervjuerna som utfördes med lärarna var halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Lärarnas synsätt av lustfyllt lärande i matematik underbyggdes med hjälp av elevernas intervjuer vilket skulle bidra till att få en klarare bild av lärarnas uppfattning. Respondenterna i gruppintervjuerna var elever i år tre och intervjuerna handlade om deras upplevelser av matematikarbete i skolan. ResultatUndersökningens resultat visar att lärarna använder olika strategier för att stärka elevernas lust att lära bland annat genom en varierad undervisning. Elevernas upplevelser av matematik visar att laborativt arbete är mest framgångsrikt. Att levandegöra matematik handlar om att ge elever en känsla av att matematiken är en del av deras vardag. En av de viktigaste framgångsfaktorerna är lärarens entusiasm att inspirera elever till en positiv inställning till matematik. Elevens positiva självbild kreerar möjliga utvägar att tänka utöver sin förmåga samt att eleven får styrka att kunna hantera det som verkar vara komplicerat (Kullberg, 2004). Resultaten visar även att kommunikation och relation mellan lärare och elev är en väsentlig förutsättning som bidrar till elevens lust att lära. En lärares främsta uppgift är att skapa relationer med sina elever som är en grund för ett bra samarbete samt ger den tillträde till elevens lustfyllda kunskapssökande. Resultaten visar att den formativa bedömningen har en stor möjlighet att påverka elevens lust för matematik. Genom lärarens uppmuntran, återkoppling och beröm förs eleven vidare till egen kunskapsutveckling (Nottingham, 2013). Den formativa bedömningen visar dessutom att eleven lär sig resonera på egen hand vilket stärker självfortroende och tålamod i elevens arbetsgång (Wiliam, 2013). ImplikationerDen här studien lyfter speciallärarens viktiga roll i skolan. Specialläraren ska bidra till skapandet av en positiv inställning till matematik och ett bra bemötande av elever. Speciallärarens uppgift tillsammans med lärarna på lågstadiet är att stödja och utmana elever att upptäcka matematiken genom praktiska och laborativa arbetssättet. I rollen som speciallärare ingår det att i samråd med lärarna skapa förutsättningar för elever som är i behov av stöd. Genom att använda sitt övergripande perspektiv kan specialläraren anpassa insatser med hjälp av befintliga resurser i skolan inte enbart som akuta lösningar utan som en del av en proaktiv verksamhetskultur.

Syftet med uppsatsen är att undersöka fenomenet lustfyllt lärande, som det upplevs av eleverna, i en dramapedagogisk föreställningsprocess. Undersökningen är fenomenologisk med fokus på elevernas emotionella upplevelse. Fenomenet lustfyllt lärande beskrivs utifrån tre aspekter: elevernas perspektiv, gruppens betydelse samt pedagogens betydelse. Metoden som används är fokusgrupp där fyra ungdomar, som både är elever och ungdomsledare på en kulturskola, deltagit. Det analyserade resultatet beskriver vad eleverna upplever som lustfyllt i arbetet mot en föreställning men visar också vilka utmaningar som finns samt vilka förutsättningar som krävs för att ett lustfyllt lärande ska infinna sig. Slutsatsen blir att huvudansvaret för det lustfyllda lärandet ligger hos pedagogen, men delas även av grupp och individ. Det som gör den dramapedagogiska föreställningsprocessen lustfylld för dessa elever är möjligheten att kliva in i en gränslös värld där de kan vara vem de vill. Dessutom ses olikheter i denna kontext som en positiv resurs och alla deltagare behövs då alla fyller en funktion, vilket skapar en känsla av meningsfullhet.

Summary It is inspiring to see museum visitors evolve and develop through art exhibitions. Great potential lay in facilitating the learning experience by art exhibitions, and the possibility of designing exhibitions that make visitors attracted to learn. The purpose of the present work is to study the means of creating favorable conditions for lifelong and enjoyable learning in art exhibitions. The concept of learning has multiple definitions, and several have been used effectively in various ways in preceding works. The underlying principle of this work is that visitors learn by actively processing information in their own minds and through experiences. The term lifelong learning is often associated with employability and adaptability. In this work, the view of lifelong learning is from a museum perspective, and that it is a form of learning that involves enjoying learning and actively seeking opportunities to learn, irrespective of the level of education and employment status. We define enjoyable learning at art exhibitions as a state of mind when visitors enjoy themselves because they are learning. Art education has, since the first museums were founded, strived for becoming more available on many levels. Art educators have pursued and attempted to construct more pleasant forms of learning involving more dialogue and participation of visitors. Given that the field of art education is constantly evolving, critical examination of current practices remain useful tools. A series of questionnaires were handed out to museum visitors during four exhibitions. The visitors were asked to define the reason for coming to the art exhibition in question and to formulate their perceptions of their learning experience. A total of 200 questionnaire replies were collected, examined and analyzed. The primary attraction to the art exhibitions was to have an art experience. 72 of 200 people came just to see and experience art, and 124 people responded that they came to see and experience art along with any of the other options. There were only 6 people who came just to learn, and just as many said they do not like to learn and discover new things in art exhibitions. Based on these results, we find that providing motivation for learning appears important and an underexplored area. To create favorable conditions for lifelong learning in art education is to get a clearer link to personal development and employability. One can facilitate, and attract, visitors to enjoyable learning in exhibitions by letting them know more about the museum, the staff and the thoughts that are behind the exhibits. Partnerships can attract more and new visitors. It is important that the exhibition has an art education that is well established which can enhance the experience of art. The pedagogy should not interfere with the experience of art, considering that some visitors were disinterested or even negative towards learning. Many of the respondents were satisfied but wanted more information through interaction with staff and/or artist. The greatest art educational challenge appears to be providing the visitors motivation for learning by giving them what they did not know they wanted. Key words: Art education, Museum, Exhibition, Lifelong learning, Enjoyable learning. Sökord: Konstpedagogik, Museum, Utställning, Livslångt lärande, Lustfyllt lärande.

Syftet med studien är att undersöka lärarens användning av multimodalt arbetssätt i matematikundervisningen. För att komma fram till resultaten i studien har vi utfört observationer och intervjuer med fyra stycken mellanstadielärare samt läst och tolkat tidigare forskning och litteratur i ämnet. Genom vår studie har det framkommit från samtliga av våra respondenter att det både finns möjligheter och hinder med multimodalundervisning. Det har även visat sig att de flesta lärare i studien vill arbeta varierat eftersom det är lustfyllt och ökar motivationen hos många av eleverna.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lärande. Fokus i tidigare forskning kring ämnet har främst legat på att utgå från lärares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig på barns perspektiv av lustfyllt lärande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillämpats för att nå syftet, som är att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att känna motivation och lust till lärande. Vi ville också försöka förstå hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman. Resultatet av studien visar att essensen av barnens uppfattningar av lustfyllt lärande är: skapande, lek, rörelse, matematik och att berätta, stå i centrum. Det främsta centrala temat från båda institutionernas intervjusvar är att skapa. Trots undersökningens begränsade omfång kan de medverkande barnens svar användas för att säga något i vidare mening om fenomenet lustfullt lärande. Det låter sig göras genom att vi relaterat undersökningsdeltagarnas svar till tidigare forskning. Studiens slutsatser är att essensen av fenomenet lustfyllt lärande kan delas upp i sex centrala teman. Förskolebarnen uppfattar att essensen av fenomenet lustfyllt lärande finns i skapande och i att berätta, stå i centrum. Skolbarnen uppfattar att essensen av lustfyllt lärande finns i matematik, lek, rörelse och skapande. This study examined some preschool children and school children’s perception of joyful learning. Studies about joyful learning have been done before, although, those studies have been looking at the subject from a teacher´s perspective. The focus of this study is to research joyful learning from the children’s perspective. A phenomenological inspired method has been used to reach the aim. The aim of the study is to explore and describe the essentials of children and pupil’s experiences towards the feeling of motivation and desire to learn. Also we wanted to try to understand how traditions and institutions shape the conditions for children. The empirical data has been collected by group-interviews in one preschool and one school. The children that participated in school were six and seven years old and the children that participated in preschool were four and five years old. The material that we collected has been analyzed and categorized into themes. Varying themes has been sorted out and the invariant themes have been in focus for the aim of the study. The results of the study show that the essence of children’s perception of joyful learning contains creating, sharing by speaking and telling, being the focus of the attention, play, math and to be active with their bodies. Despite there are differences between the preschool children and the school children’s perceptions of joyful learning. The main theme for both is creating, but the preschool children also highlighted sharing by speaking and telling or being the focus of the attention as significant and children in the school highlighted playing, math and to be active with their bodies as important for joyful learning. The conclusion of this study is that the essence of pupil’s experience of the feeling of motivation and desire to learn can be divided into the themes creating, playing, math, be active with the body and sharing by speaking and telling and being the focus of the attention. Since we have related our results to former studies, the children’s answers can be used to say something in a wider aspect, despite the limited dimension of the examination.

The topic of this paper is puppets as an educational tool in preschool. The purpose of this paper is to examine the puppets potential as a tool for creating pleasurable learning in preschool. The method of collecting material for the essay has been qualitative research interviews with four informants. The prerequties for writing this essay has been good. There has been some literature on puppets and basis for my investigation, there have been informants with experience of puppets. The results presented in the paper deals with preschool teachers perception of the use of puppets in preschool. The results show how the puppets used, how children react and how situations are where puppets used. The conclusion of the paper is to place the puppet as an educational tool that can increase children's participation, creativity and the chanses for pleasureable learning in a social interaction.

I detta examensarbete presenterar vi vår kvalitativa studie kring fenomenet motivation och motivationsarbete i skolan utifrån ett lärarperspektiv. Fokus i studien är vad verksamma lärare lägger i begreppet motivation samt hur det kan gestaltas i praktiken. Metoden vi har använt oss av är observationer på två olika skolor, i fyra olika klasser och intervjuer av fyra lärare. Resultatet visar att begreppet motivation är diffust och tolkningsbart samt att lärare ofta tar till olika slags artefakter för att skapa motivation och lustfyllda lärandesituationer i klassrummet.

I min essä skriver jag om ett flertal spontana matematiktillfällen i förskolan. Jag vill att barnen ska få med sig så många positiva upplevelser som möjligt inom matematiken från sin förskoletid. Förskolans läroplan är tydlig med att matematik är viktigt på förskolan. Varför anser man att den är det? Det finns fyra strävansmål i matematik. Vad behöver jag som pedagog klara av för att uppfylla dessa mål? Jag vill även undersöka pedagogernas syn på matematik. Vad säger forskningen om pedagogens roll kring matematik?Matematiken jag beskriver i essän är lustbetonad och vardaglig, trots det möts jag emellanåt av kollegialt oförstående. Jag har under mina år inom förskolan mött många förskollärare och barnskötare som ansett att matematik hör hemma i skolans värld. De har även uttryckt personliga negativa känslor inför matematik. Hur påverkar det dem i arbetet med barnen?I min reflektion belyser jag förskolans uppdrag och pedagogens viktiga roll för barns lärande. Syftet med essän är att problematisera konflikter inom arbetsgruppen när det finns olika åsikter, vilka dessutom leder till att barnen far illa. Jag vill på detta sätt försöka hitta ett sätt att komma tillrätta med dessa konflikter. Hur kan jag få mina kollegor att dela mitt positiva matematiktänkande

Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av observation, intervju, samt bilduppgift. Studiens resultat är att faktorer som autentisk mottagare samt elevernas tidigare erfarenheter kan ha en inverkan för hur lustfyllt eleverna beskriver sin läs- och skrivinlärning. Det är viktigt att mottagaren till det eleverna gör är autentisk, det vill säga äkta, och att elevernas erfarenheter synliggörs och tas tillvara i läs- och skrivundervisningen. Hur stor plats elevernas erfarenheter får i läs- och skrivundervisningen, samt vilka mottagare eleverna skriver och läser för, varierar beroende av vilken/vilka pedagogisk/a grundsyn/er samt vilket arbetssätt som elevernas läs- och skrivundervisning genomsyras av. Vidare har vi kommit fram till att de olika arbetssätt som finns i vårt urval och lärarnas pedagogiska grundsyner som genomsyrar undervisningen, kan kopplas samman med de genusskillnader vi sett i de klassrum vi besökt. Vi drar därför slutsatsen att man som lärare bör vara noga med val av arbetssätt och vilken pedagogisk grundsyn som genomsyrar undervisningen. Enligt oss kan lärarens arbetssätt samt pedagogiska grundsyn bidra till eller begränsa eleverna i hur lustfyllt elever beskriver sin läs- och skrivinlärning.

Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades. Förskolors hemsidor, arbetsplaner och kvalitetsredovisningar analyserades. Två intervjuer med ansvariga förskolechefer/rektorer genomfördes i samtalsform och några enkla frågor ställdes till pedagoger. Leken omnämndes på många olika sätt i dokument och intervjuer. Resultatet visade en tilltro till lekens värde, men den nämndes i stor utsträckning som ett medel för lärande, väldigt lite som viktig för sin egen skull. Den beskrevs som ett pedagogiskt redskap för att uppnå strävansmål inom språk, matematik, natur och teknik. Lekens innehåll, och hur man skapar förutsättningar för lek beskrevs väldigt lite i de undersökta förskolornas dokument. Den bild som framträdde vid granskningen visar att leken tenderar att tas för given på ett oreflekterat sätt. Även intervjuerna och enkäten gav samma bild. Arbetet pekar på behovet av att lyfta leken som ett eget målområde och samtidigt genomföra kompetensutveckling för att höja medvetenheten hos pedagogerna.

BakgrundI bakgrunden redogörs för Pramling Samuelssons och Vygotskijs filosofi kring området lärande. De anser att lärandet ses som en process, där uppmärksamma pedagoger ska vara lyhörda över barnens intressen och erfarenheter som de visar i förskolan.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger i förskolan beskriver lärandeprocesser, vid vilka tillfällen lärandet sker och hur de skapar lärande situationer utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten och i den miljö barnen befinner sig i.MetodStudien genomfördes med en kvalitativ metod. Som redskap använde vi oss av self report, vilket innebär att vi med hjälp av skrivna frågor kan ta reda på vad pedagoger i förskolan har för syn på lärandet. Även observation har använts för att närmare studera lärandet i förskolan.ResultatResultatet visar att många av de tillfrågade pedagogerna anser att det finns lärandesituationer i de flesta moment under hela dagen i förskolan. Det framgår även att det är viktigt att barnens inflytande, intresse och nyfikenhet ska styra verksamheten och att pedagogerna ska vara engagerade i sitt arbete. Det som kan försvåra lärandet är de stora barngrupperna där det enskilda barnet ska nås samt att störande moment såsom möten, telefonsamtal, kollegor och andra barn avbryter en lärande situation. Program: Lärarutbildningen

Carlsson, Ann-Kristin & Persson, Åse (2011). Konsten att tillvarata yngre barns motivation till ett lustfyllt lärande (The art of capturing a young child’s motivation to achieve pleasurable learning experience). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle Specialpedagogik, Malmö Högskola.Syftet med vår studie var att undersöka hur motivation kan tillvaratas i takt med barns stigande ålder samt vad specialpedagogens kunskap kan bidra med i arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal som metod. Då intresset låg i hur motivation tillvaratas hos yngre barn fann vi det relevant att intervjua barn i fyra- till åttaårsålder samt pedagoger som arbetar med barn i denna ålder. Resultat i studien visade att barns motivation kan tillvaratas genom barns intresse samt att lärandet ska var kul och roligt. Det krävs dessutom en pedagog med inlevelseförmåga och ett uppriktigt engagemang samt kunskap kring barns utveckling. Vidare framkom att pedagogerna vill nyttja specialpedagogens kunskaper till handledning, pedagogiska diskussioner samt ha tips på arbetsmetoder för att om möjligt tillvarata barns motivation. I studien framkom hinder i verksamheternas strukturer som bl.a. stora barngrupper som gjorde att barns intressen inte alltid gick att bemöta för att tillvarata deras motivation och lust att lära.

Hantosi, Susann & Åström, Karin (2011). Motivation och lustfyllt lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Motivation and pleasurable learning from a special educational perspective) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Examensarbetet behandlar specialpedagogens förhållningssätt i områden som rör gymnasieelevers motivation och lustfyllda lärande i förebyggande och åtgärdande syfte med fokus på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Tanken med detta arbete är att den nyvunna kunskapen ska utveckla oss i vår kommande specialpedagogroll och att detta i sin tur ska påverka organisationen som helhet, men framförallt gynna den enskilde eleven i dennes fortsatta kunskapsutveckling.Våra forskningsfrågor är följande:•Hur kan specialpedagogen arbeta förebyggande, vad det gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfyllt lärande?•Hur kan specialpedagogen arbeta åtgärdande, vad gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfullt lärande?Vi utgår ifrån det sociokulturella- och det salutogena perspektivet och teorier som faller inom ramen för dessa perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ halvstrukturerad intervjuform. Studien innefattar en intervju med sju specialpedagoger på sex gymnasieskolor i en större och en mindre stad i Sydsverige. Arbetet är uppdelat i tre valda teman; ”Specialpedagogernas definitioner av begreppen motivation och lustfyllt lärande”, ”specialpedagogens roll i arbetet med motivation och lustfyllt lärande”, samt ” lärmiljöns betydelse när det gäller elevernas motivation och lustfyllda lärande”. Resultatet speglar våra föraningar om vikten av specialpedagogsikt förhållningssätt där relationer och samtalet spelar en betydande roll inom arbetet med motivation och lustfyllt lärande. Enligt oss har vårt syfte uppfyllts och våra forskningsfrågor har blivit behandlade. Vi har fått en större förförståelse hur specialpedagoger arbetar praktiskt när det gäller att arbeta med motivation och lustfyllt lärande på individ, - grupp-, och organisationsnivå, både på ett förebyggande och på ett åtgärdande sätt. Detta i förlängningen kommer att gynna motivationsarbetet och det lustfyllda lärandet på samtliga nivåer i organisationen. Det har framkommit att specialpedagogens största redskap i det förebyggande arbetet är ”byggandet” av relationer. När relationerna är etablerade öppnar dessa upp för samtal och kommunikation. I det åtgärdande arbetet ser vi även här relationen som en viktig faktor för att främja arbetsklimatet, vilket i sin tur leder till en välfungerande lärmiljö. Specialpedagogen kan betraktas som en informationsspridare. Vikten av tydlighet och struktur i det uppföljande/åtgärdande arbetet är också en betydande del i detta arbete.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida musik med fokus på låttexter kunde skapa ett lustfyllt lärande hos eleverna. Vi vill även synliggöra hur lärare med hjälp av musiken i elevernas vardagskultur skapar tillfällen till reflektion och diskussion i klassrummet. Verktyg som använts vid dokumentation för vårt utvecklingsarbete har varit den deltagande observationen, loggboksanteckningar utifrån observationerna samt individuella och gemensamma reflektioner efter våra lektionstillfällen. Vi har utformat tre lektionsplaneringar som genomförts vid totalt fem tillfällen, då de första två lektionsplaneringarna genomfördes i halvklass. Vår slutsats är att musik som stöd för lärande kan skapa lustfyllda lektioner vilket i sin tur kan utveckla elevernas förmåga att reflektera och diskutera i klassrummet.

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lärande där barns välbefinnande och lärande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lärande ligger som en viktig utgångspunkt i läroplanen, Lpfö 98, där leken är av stor betydelse. Utmärkande för leken är att den är spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lärande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Där verktyget är deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur några pedagoger använder sig av leken i barns lustfyllda lärande. Pedagogernas förhållningssätt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmåga att skapa en mening i sitt lekande och deras lärande. Pedagogerna var lyhörda för barnens olika strategier i sin lek. De fanns nära, iakttog och samtalade med barnen och de intog en roll som medlekare utan att dominera leken. Stämningen i leken uttrycker en ömsesidighet, där förutsättningen med olika världar bygger på ett engagemang i båda riktningar, från pedagog till barn och vice versa. Självfallet blir glädje och lust också viktiga delar i den samspelande pedagogiska verksamheten. Karaktäristiskt för stämningen i leken är acceptans, uppmuntran och närvaro i barns lekvärld. De samtalar mycket uppmuntrande med barnen och använder olika gester som uppmuntran. Lust, skapande och en undersökande attityd och en acceptans genomsyrar interaktionen i resultatet. Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Vårt examensarbete är baserat på en empirisk undersökning med syftet att ta reda på hurlärare kan arbeta med andraspråkselevers talutveckling med hjälp av begreppet lustfylltlärande. I den traditionella skolundervisningen utgör elevernas talutrymme ett problem,eftersom läraren oftast får 2/3 av utrymmet. Av denna anledning ville vi undersöka hur vårainformanter ser på sin undervisning. Vi har intervjuat fyra lärare från en mångkulturell skola.Talaktivitet, stöttning, lustfyllt lärande samt kultur och identitet är de kategorier somframkommit ur analysen och har kommit att bli vår utgångspunkt i detta arbete. Underarbetets gång har vi sett hur dessa kategorier är beroende av varandra för att öka talaktivitetenhos elever. Resultatet av undersökningen visar att talaktiviteten gynnas av en korrekt stöttningsom ingår i ett sammanhang, för eleven. I diskussionen drar vi slutsatsen att lärarenskunskaper om varje individs kulturella bakgrund borde kunna vara en resurs att tillgå iundervisningen, att en del av problematiken kring att skapa talaktivitet i helklass skulle kunnaundvikas genom att läraren i större utsträckning använder sig av kollektiv stöttning, samt attstöttning i ett sammanhang förutsätter ett lustfyllt lärande, där läraren skapar undervisningmed elevernas intresse som utgångspunkt. Avslutningsvis har vi skapat en sammanfattandemodell som visar hur begreppen hör samman och hur pedagoger kan arbeta för att främjatalaktivitet i undervisningen.

BAKGRUND:I vår bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gällande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkt i vår undersökning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vår undersökning utgår vi ifrån en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi använt oss av är intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i år F-6 intervjuats.RESULTAT:Vår undersökning visar på att pedagoger till stor del använder sig av lärobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I år F-2 förekommer en större variation av arbetssätt, än det gör i årskurs 3-6. Anledningen till detta är främst tidsbrist och den trygghet det innebär att arbeta efter en lärobok. Det har även framkommit att samtliga pedagoger vill utveckla sin matematikundervisning och skulle vilja få fler redskap och mer förberedelse för att kunna göra detta, genom till exempel vidareutbildning.

The starting point of this work has been to get knowledge about teachers working in a mathematical workshop with the students. I also wanted to investigate what students think about math, both within the workshop and in traditional teaching. To achieve this I chose to interview a teacher in charge within the framework of a mathematical workshop, and six students in the 5th grade. I also did a lesson observation with the purpose to see how well the teacher’s tutoring agrees with the results of the interview. In this study I have discovered that the lessons in the mathematical workshop are planned after what the students are working with in the textbook. The teacher opens the lessons with the whole class and then splits it up in groups. In the interview the respondent conveys the importance of discussions among the students where they can explain their thoughts, especially for the weaker students that, thanks to the discussions are able to show their knowledge more. This is something I did not see during my lesson observation, however. The students also seemed to miss this when I spoke to them in the interview. They describe that they cannot see the connection between what they learn in the workshop and the textbook.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett pedagogiskt spel för grundskolans senare år som övar geometriska begrepp kan utformas samt huruvida det kan fungera som ett givande komplement till befintliga material för geometrisk begreppsinlärning. Spelet, som kom att kallas MATERMINO, testades av 33 elever (15 flickor och 18 pojkar) i skolår 6. Dessa elever samt tre lärare för grundskolans senare år bedömde sedan spelet; de förstnämnda i enkäter och de senare i intervjuer. MATERMINO bedömdes främst passa elever i skolår 6-8. Vidare visade studien att MATERMINO var omtyckt och roligt och att spelet tycktes leda till inlärning gällande geometriska begrepp. Eleverna presterade nämligen signifikant bättre på ett test direkt efter att ha spelat MATERMINO jämfört med ett identiskt test de hade gjort precis innan respektive spelomgång (medelförbättringen var 14 %). Slutsatsen blev därmed att MATERMINO kan fylla en viktig funktion som kompletterande undervisningsmaterial för begreppsinlärning i skolår 6-8.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lärande och utveckling i grundskolans tidigare år. För att bringa klarhet i detta använde vi oss av följande frågeställning; Hur uppfattas och används pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning? Hur reflekterar lärare och dramapedagoger kring lärandet vid användning av pedagogiskt drama i undervisning? Hur skulle lärare i grundskolans tidigare år kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och enkäter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollärare. Vidare har vi delat ur enkäter till verksamma pedagoger ute på fältet. Det resultat vi kommit fram till, visar på att pedagogiskt drama inte används integrerat i undervisningen i så stor utsträckning. Dels handlar det om brist på kunskap kring begreppet men också om rädsla inför hur det skall användas och syftesrelateras.