Search

Arbetet belyser hur samarbetet mellan lokala råvaru- och livsmedelsproducenter och restauranger i Umeå fungerar idag. Syftet var att undersöka samarbetet mellan restauranger i Umeå och lokala livsmedel- och råvaruproducenter i Umeå region. Företrädare för restauranger och producenter från Umeå regionen har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I resultatet redovisas att samarbeten mellan restauranger och producenter är beroende av enskilda individer. Vidare visar resultaten att de lokala producenterna efterfrågar ett distributionsnätverk och att en av de intervjuade producenterna är med i ett projekt där ett sådant distributionsnätverk är under uppbyggnad. This student work describes how the collaborative relationship between local food producers and restaurateurs in Umeå is working today. The purpose of this study was to examine the collaboration between restaurants in the city of Umeå and local food producers in the region of Umeå. The method used to examine this is a semi structured interview technique with focus on life world. The results shows that the collaboration between restaurants and producers are especially dependent on certain individuals to continue. Furthermore stating that a distribution network for the local food producers is in demand, and that one of the interviewed producers is involved in building such a network.

Tittel: Kortreist Kunnskap. Formål og Problemstilling: Formålet med dette forskningsprosjektet var å finne ut om det er forskjell på hvordan skoler vektlegger bruken av lokale læremidler i samfunnsfag. Ut i fra dette ble problemstillingen formulert slik: ”I hvilken grad er det forskjell på by- og distriktskolers vektlegging av lokale læremidler ?” Metode På bakgrunn av problemstillingen valgte jeg å bruke en kvalitativ tilnærming i mitt forskningsprosjekt, og benyttet meg av semi-strukturerte intervju. I tillegg skulle det gjøres dokumentanalyse av de forskjellige skolers lokale læreplan i samfunnsfag for 7.trinn. Det ble intervjuet til sammen 7 informanter. Resultat Resultatet av forskningen kan tyde på at det er en liten forskjell mellom by- og distriktskole og deres vektlegging av lokale læremidler i samfunnsfag. Dette er ikke representativt for alle skoler i Norge, men kan gi en liten pekepinn på et utvalg skoler. De fleste lærerne som ble intervjuet mente at det ville være enklere å planlegge samfunnsfagundervisningen om de hadde vært faglærer på ungdomskolen. Siden det er så stort trykk på nasjonale prøver, føler lærerne at de er nødt til å bruke mesteparten av planleggingen i disse fagene.

Det här är en kvalitativ studie i vilken både intervjuer och dokumentanalys genomförts för att på ett övergripande sätt studera de brottsförebyggande verksamheter och instanser som finns och verkar i Karlstad. Syftet har varit att presentera en bild av de samlade verksamheterna utifrån kriminologiska begrepp. En analys av arbetssätten samt organisationernas ideologi har utförts för att problematisera och diskutera organisationernas utgångspunkter och ideologi så som syn på samhället, människan och framför allt förklaringar till brottslighet. Analysen har primärt grundats i kriminologiska begrepp om brottsförebyggande samt Rolf Lidskogs analys av det brottsförebyggande programmet. Detta har resulterat i en slutsats som visar att det i det brottsförebyggande arbetet i Karlstad finns olika föreställningar och ideologier om samhället och människan, men de delar en uppfattning om att brottets orsak är socialt betingad, det vill säga ett resultat av socialisationsprocesser och normer.

The aim of this study is to investigate the needs and wishes of 10-13- year old children, so called tweens, when it comes to their local library. What kind of library do the children want? How does the mission and different functions for the children's library of today correspond to the needs of the children? Children of this certain age have been interviewed in focus groups where they have had freedom to “create” their own library and discuss what they consider important in a library. Skot- Hansen, Rasmussen & Jochumsen's model (2011) with four important spaces for a library - performative space, learning space, inspiration space and meeting space has been part of analyzing the result. These four different areas for the library have been divided into threefunctions: a place for being, a place for learning and a place for creating.The result of the thesis shows, among others, that even though many of the aims of the libraries and the results of research correspond to the ideas and needs of the children, one of the most important functions for the children is the library as a place to relax, a quiet room, where they can dive into their books and other media, which has not been discussed in the research I have taken part of. Furthermore, there are good examples around the world of libraries where the children have been the creators and I think that most of the ideas the children come up with are possible to realize. Program: Bibliotekarie

Tillgången på så kallade molntjänster är något som har ökat de senaste åren, vilket inneburit att många klassiska tjänster nu även erbjuds i molnet. Ett beslut ifall denna typ av lösningar skall användas, påverkas av många olika aspekter som ofta är unika för den specifika organisationen. Således finns ett behov av ett underlag som tillgodoser de kriterier som är viktiga för organisationen, men också ger en överblick av de olika alternativen. Samtidigt måste även hänsyn tas till organisationens subjektiva uppfattning vid beslutsfattandet, för att på så sätt kunna genomföra ett genomtänkt och välgrundat val om vilket alternativ som bör användas. Målet med undersökningen har varit att bidra med ny information inom området och påvisa hur det praktiskt kan gå till att ta fram denna typ av underlag för att motivera sitt beslut. Detta har undersökts genom att i en fallstudie jämföra tre olika plattformsalternativ för Microsoft SharePoint och rangordna dessa efter en redan befintlig metod för att ta beslut baserade på flera kriterier. Valet av metod föll på Analytic Hierarchy Process (AHP) vilket är en etablerad metod som även används inom många andra områden och lämpar sig för beslut baserad på subjektiva uppfattningar. Undersökningen har visat att det är möjligt att använda AHP för denna typ av jämförelse, för att få en överblick mellan de olika alternativen och för att slutgiltligen få fram det alternativ som är lämpligast, vilket i detta fall blev molnlösningen. The availability of so called cloud services has increased during the last years, which in turn means that many of the classical solutions often found locally, now are offered in the cloud. A decision if a cloud solution should be used is affected by many different aspects, which in many cases are unique for the specific organization. Therefore there is a need for a method which takes all these important criteria’s into account, but also creates a good overview of the different options. At the same time the organization’s subjective perception also has to be taken into account, so that the material can serve as a solid foundation for a decision of which option that should be used. The goal of this study has been to contribute with new information and also to practically prove how this type of material can be created and used to motivate a decision. This has been dealt with as a case study, by comparing three different platform options for Microsoft SharePoint and rank them accordingly, after an already existing method for multi-criteria decision making. The method used ended up to be Analytic Hierarchy Process (AHP), which is an established method used in many other areas and takes subjective perception into account. The study has shown that it is possible to use AHP for this kind of comparison and that it will give you an overview between the different options, but also select the one most appropriate to use according to the

Tillgången på så kallade molntjänster är något som har ökat de senaste åren, vilket inneburit att många klassiska tjänster nu även erbjuds i molnet. Ett beslut ifall denna typ av lösningar skall användas, påverkas av många olika aspekter som ofta är unika för den specifika organisationen. Således finns ett behov av ett underlag som tillgodoser de kriterier som är viktiga för organisationen, men också ger en överblick av de olika alternativen. Samtidigt måste även hänsyn tas till organisationens subjektiva uppfattning vid beslutsfattandet, för att på så sätt kunna genomföra ett genomtänkt och välgrundat val om vilket alternativ som bör användas. Målet med undersökningen har varit att bidra med ny information inom området och påvisa hur det praktiskt kan gå till att ta fram denna typ av underlag för att motivera sitt beslut. Detta har undersökts genom att i en fallstudie jämföra tre olika plattformsalternativ för Microsoft SharePoint och rangordna dessa efter en redan befintlig metod för att ta beslut baserade på flera kriterier. Valet av metod föll på Analytic Hierarchy Process (AHP) vilket är en etablerad metod som även används inom många andra områden och lämpar sig för beslut baserad på subjektiva uppfattningar. Undersökningen har visat att det är möjligt att använda AHP för denna typ av jämförelse, för att få en överblick mellan de olika alternativen och för att slutgiltligen få fram det alternativ som är lämpligast, vilket i detta fall blev molnlösningen. The availability of so called cloud services has increased during the last years, which in turn means that many of the classical solutions often found locally, now are offered in the cloud. A decision if a cloud solution should be used is affected by many different aspects, which in many cases are unique for the specific organization. Therefore there is a need for a method which takes all these important criteria’s into account, but also creates a good overview of the different options. At the same time the organization’s subjective perception also has to be taken into account, so that the material can serve as a solid foundation for a decision of which option that should be used. The goal of this study has been to contribute with new information and also to practically prove how this type of material can be created and used to motivate a decision. This has been dealt with as a case study, by comparing three different platform options for Microsoft SharePoint and rank them accordingly, after an already existing method for multi-criteria decision making. The method used ended up to be Analytic Hierarchy Process (AHP), which is an established method used in many other areas and takes subjective perception into account. The study has shown that it is possible to use AHP for this kind of comparison and that it will give you an overview between the different options, but also select the one most appropriate to use according to the

We studied how a group of youths in Piteå use news media, what media they use and why they use them. We did a qualitative study with interviews to be able to answer the questions. We did interviews with six students from the gymnasium and then we put the empirics that we got in relation to the Uses and gratification theory and also in relation to earlier research that has been done in this area. The most important thing we got from our study is that the youths uses news media, and mostly the classic medias like newspapers, even though some researchers say that the consumption of classic news medias among youth are low. The classic media that have the largest representation in our study are Piteå-Tidingen because that is the local newspaper in the city. In contrast to the quantitative studies that do exist does the classic news media have a large representation in our research. The choice of media depend mostly on that the youths want local news the give them information about what is happening in the society because they want to be updated about things that concern them. Another important part in the choice of news media depend on what supply they have. In this case which medias the parents use because the youths does still live at home. Validerat; 20120630 (anonymous)

Hållbarhet handlar om att främja välfärd nu, och i all tid framöver, genom att ta hänsyn till egologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Det handlar om att tillgodose dagens behov utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina. Vårt examensarbete undersöker förutsättningarna för hållbar möbelproduktion. och vi gör detta genom ett flödesschema som skall användas vid uppstart av hållbart producerande företag. Idén bygger på att råvarorna utvinns och förädlas inom en femmilsradie. Vi hoppas kunna åstadkomma en djupare relation mellan användaren och objektet än vad endast köpande och ägande ger. Vi har valt att tydliggöra konstruktion och uppbyggnad, samtidigt som formen uppmanar förnuftet till kritiskt ifrågasättande av stabilitet och hållbarhet både konkret och i ett vidareperspektiv. Vi vill att objektet skall kunna utvecklas, individualiseras och anpassas efter användaren så att de tillsammans kan leva vidare in i ett samhälle vi ännu inte känner till. Sustainability is about promoting prosperity now, and in the future, by taking into account ecological, social and economic factors. It is about meeting the demands of today without compromising the ability of future generations to meet theirs. Our thesis explores the conditions for sustainable furniture production through a flowchart, intended for use at the startup of sustainable manufacturing companies. The concept is based on the idea of raw materials being extracted and processed within a fifty kilometre radius. We hope to bring about a deeper relationship between user and object than that which comes with mere purchasing and ownership. We have chosen to make construction and structure apparent, while the design invites the mind to critical questioning of stability and sustainability, both in a literal and a wider sense. We want the object to be developed, personalised and tailored to the user, so that together they can live on in a society that we do not yet know

Det finns inte något universalt sätt att varken definiera hållbarhet eller att försöka mäta framstegen mot eller att hållbarhet uppnåtts. Tankar kring hållbar utveckling har varit en del av samhällsdebatten och politiken speciellt sedan år 1980, då begreppet introducerades i IUCN-rapporten World Conservation Strategy: Living resources for sustainable development (Olsson et al, 2004). Den definition som oftast citeras idag är dock den som slogs fast i Brundtland-rapporten år 1987: "Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (NE, Internet, 2009-05-25). Idag anses hållbar utveckling oftast omfatta tre olika aspekter. För det första innebär hållbar utveckling att olika dimensioner av utveckling måste vägas samman. I allmänhet nämns här sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner i första hand. För det andra dyker ofta tids- och rumsförhållanden upp i diskussioner om hållbarhet. Vad gäller tidsaspekten är det här frågan om det ansvar som samhället har för kommande generationer och för att det som görs idag inte bara skall vara hållbart nu utan även leda till en hållbar framtid. Rumsförhållandet handlar om det ansvar för och påverkan som ett samhälle har på ett annat samhälles möjlighet att få en hållbar utveckling. Den tredje dimensionen som hållbarhetsbegreppet oftast innefattar relaterar till delaktighet. Detta handlar om att en hållbar utveckling bör utgå från och vara förankrad i en bred allmänhet. Det vill säga ingen enskild beslutsfattare bör på egen hand besluta om hur ett samhälles strategier för hållbarhet skall se ut. Istället kräver detta arbete att exempelvis medborgare, intresseorganisationer, privat- och offentligsektor skall samverka i detta arbete.Målet med den här rapporten är att beskriva kriterier för och indikatorer på hållbar utveckling. Studien beskriver därmed de processer och innehållsindikatorer som kan användas för att i ett praktiskt fall bedöma vilka delar och aktörer som inkluderas och prioriteras i processerna. Rapporten beskriver och sammanställer olika teoretiska och praktiska modeller med relevans för att tillämpa hållbarhetskriterier lokalt och regionalt, med målet att inkludera en bredd av hållbarhetsprocesser och exempel från mätbara och certifierbara system till generella principer. Studien lägger också specifik vikt vid system med relevans för den svenska kontexten speciellt i kommuner och regioner. 2Med ovanstående i åtanken kommer upplägget i den här texten därför inte att vara att försöka ge svar på vad exakt hållbar utveckling eller indikatorer på det samma är. Istället kommer här att presenteras hur begreppen mer allmänt definieras samt ges förslag på hur man kan se på och kategorisera hållbar utveckling samt på hur man kan se på, kategorisera och ta fram indikatorer för hållbar utveckling (HUT-indikatorer). Ett axplock från den stora skara av lednings- och styrsystem som finns idag kommer även att beskrivas. Denna bakgrundsrapport har finansierats av ACANALYS-projektet samt Umeå Kommun med syfte att stödja hållbar utveckling och tillväxt på kommun- och regionnivå. Den utgör en del av resultat från en projektgrupp som studerat arbetet med hållbarhet på kommun- och regionnivå i fallen Hållbara Umeåregionen (projektledare Carina Keskitalo, projektassistent Johanna Liljenfeldt). Resultat har också rapporterats separat på kommunnivå under 2010. ACANALYS-projektet syftar till att utveckla kompetens för analys av hållbar regional utveckling i Västerbotten. ACANALYS ägs av CERUM, Umeå universitet, och finansieras av EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner, Umeå universitet samt stöds av Företagarna i Västerbotten och Västerbottens Handelskammare.

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete där begreppen och dess tillämpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet används för att åskådliggöra nådda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar på hur kulturmiljöer är karaktärsskapande och ger identitet till platsen. Vilket på så sätt gör dem till en resurs för framtiden. Då kulturmiljövärden tas tillvara genom hänsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgång för människor och samhälle, de bildar en av de grundläggande utgångspunkterna för olika planerade förändringar. Det krävs att dessa värden tidigt inryms i planeringsprocessen samt att flera perspektiv får komma fram för att de ska bilda en värdefull utgångspunkt. I den praktiska tillämpningen av examensarbetets teoretiska del lyfts kulturmiljövärden, i det geografiska området Augerum, på ett sådant sätt att de kan bilda utgångspunkt för framtida planering av området. 0709-963968

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppmärksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframgångarna för partiet har media inte kunnat undvika det då nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var inför 2010 års val en del av den svenska mediala arenan med en ständig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den här uppsatsen undersöktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och på vilket sätt partiet gestaltades i en jämförande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta närmare på tre kommuner på olika geografiska områden i landet där stödet för Sverigedemokraterna var högt efter valet 2010. De tre lokaltidningarna på dessa områden är Söderhamn-Kuriren, Borlänge Tidning och Kristianstadsbladet.Vi inledde studien med en kvantitativ innehållsanalys av samtliga artiklar i tidningarna under den aktuella tidsperioden för att räkna förekomsten av artiklar där partierna omnämndes samt var huvudaktörer i. I den kvantitativa studien undersökte vi även på vilket sätt partiet gestaltades i artiklarnas olika delar. Den andra delen av studien utgick från resultatet i den kvantitativa delen och var av kvalitativ karaktär. Där valde vi ut sex artiklar utifrån de mest förekommande gestaltningarna och genomförde en analys av dess delar; rubrik, ingress och brödtext.Resultatet av vår undersökning visade att spelgestaltningen var den mest förekommande gestaltningen av de båda partierna men även att sakgestaltningen var vanligare i rapporteringen av Sverigedemokraterna än av Socialdemokraterna. Samtidigt framställdes Sverigedemokraterna som valets vinnare medan Socialdemokraterna många gånger framställdes som valets förlorare. Resultatet visade även att de gånger Sverigedemokraterna stod med i artiklar som omtalat parti fick de publicitet av negativ karaktär.

Uppsatsens syfte är att se vilka urval, lokala och regionala nyhetsprogram gör innehållsmässigt och geografiskt. De analysenheter vi valt är TV4Nyheterna Jönköping och SVT Smålandsnytt. Vi jämförde även de två programmens inslag beträffande typ och längd. Vi studerade under tre veckors tid nyhetssammanfattningen 21.55 från TV4Nyheterna Jönköping och nyhetssammanfattningen 22.15 från SVT SmålandsNytt. Anledningen till att vi valde nyhetssammanfattningar var för att vi vill se vad som kanalerna ansåg vara de viktigaste händelserna under dagen, det som var värt att sammanfatta. Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Valet gjordes för att vi ville undersöka statistiskt mätbara variabler, som tid, olika ämnen i inslagen och antal inslag per kommun. Detta är statistisk data och lämpar sig bäst då att räkna kvantitativt. Analysen har gjorts med hjälp av en kodbok och kodblanketter. Resultaten visade att i TV4Nyheterna Jönköping fanns det en stark centralisering till sändningsorten, Jönköping. I SmålandsNytt däremot fanns inte lika stark koncentration till Växjö, som är SmålandNytts sändningsort, utan även här dominerade Jönköping. Detta anser vi beror på det uppmärksammade studentmordet som rapporterats mycket om i programmen. De inslagslängder som var vanligast i båda nyhetsprogrammen var 16-30 sekunder. Det ämne som uppmärksammandes mest var brott/olyckor. Våra resultat visade inte på några stora skillnader mellan nyhetsprogrammen. Our aim with the essay is to see how local and regional two news programmes are and which news they prioritize. The chosen programmes are TV4Nyheterna Jönköping and SVT Smålandsnytt. We will look into the differences between those two, when it comes to the type of elements, but also the difference in how long the elements are (in terms of time). The material we chose where the news summary 09.55 pm from TV4Nyheterna Jönköping and the news summary 10.15 pm from SVT SmålandsNytt, for three weeks. The reason why we chose news summaries is because we want to see what the channels consider are the most important events during the day, witch news where worth summarize. The selected method is quantitative content analysis. We chose that because we wanted to examine statistically measurable variables, as time, different matters in the elements and numbers elements by the municipality. Since it is statistical fact it suits best to count quantitatively. The analysis has been done with the aid of a code book and code forms. The results showed that TV4Nyheterna Jönköping had centralization to consignments place, Jönköping. But when it comes to SmålandsNytt, they did not have any centralization to the consignments place, instead Jönköping dominated here also. We consider that this can to do the with murder of a student that has been reported a lot about in the programmes. When it came to the time length of the elements that dominated in both of the news programmes where 16-30 seconds and the most common matters where criminal/accidents. According to Hadenius and Weibull are criminal/accidents one of the most primary readings at the newspaper readers. Our results did not show on some big differences in our two news programmes, SmålandsNytt and TV4Nyheterna Jönköping.

I dag pågår ett nationellt miljömålsarbete som utgår från de 15 nationella miljökvalitetsmålen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömålsarbete som utgick från 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svårigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömål utifrån nationella miljömål. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstå när nationella mål skalas ner till lokala mål. Vägledande frågeställning har varit; Vilka svårigheter uppkommer när det gäller att utforma lokala miljömål utifrån de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömålen på lokal nivå? Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering och jämförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer. Bakomliggande fakta till uppsatsen, att ta fram underlag och bakgrund till två lokala miljömål, utfördes i samråd och i diskussion med anställda på Kinda kommun som arbetar inom områdena. De skalproblem som verkar ha uppstått för kommunen är vilken nivå man ska utforma de lokala miljökvalitetsmålen på för att de ska vara realistiska och genomförbara men ändå något att sträva mot. Svårigheter med att utforma lokala miljömål är just att de måste läggas på rätt nivå för att vara fungerande för kommunen.

I dag pågår ett nationellt miljömålsarbete som utgår från de 15 nationella miljökvalitetsmålen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömålsarbete som utgick från 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svårigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömål utifrån nationella miljömål. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstå när nationella mål skalas ner till lokala mål. Vägledande frågeställning har varit; Vilka svårigheter uppkommer när det gäller att utforma lokala miljömål utifrån de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömålen på lokal nivå? Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering och jämförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer. Bakomliggande fakta till uppsatsen, att ta fram underlag och bakgrund till två lokala miljömål, utfördes i samråd och i diskussion med anställda på Kinda kommun som arbetar inom områdena. De skalproblem som verkar ha uppstått för kommunen är vilken nivå man ska utforma de lokala miljökvalitetsmålen på för att de ska vara realistiska och genomförbara men ändå något att sträva mot. Svårigheter med att utforma lokala miljömål är just att de måste läggas på rätt nivå för att vara fungerande för kommunen.