Search

Bakgrund: Diabetes mellitus typ två (DMT2) är en vanligt förekommande sjukdom i flera av världens länder. Prevalensen är ökande och sjukdomen debuterar i allt yngre åldrar. De främsta riskfaktorerna för att drabbas av DMT2 är övervikt och fetma. Sjukdomen är smygande progressiv med diffusa symtom, vilket leder till att diagnosen ofta upptäckt och fastställs i samband med andra undersökningar. Vid en fastställd diagnos utgör livsstilsförändringar en central del av behandlingen där en hälsosam kost och en ökad fysisk aktivitet är grundläggande. Att genomgå och upprätthålla livsstilsförändringar kan vara en svår och tung process som kräver stöd och vägledning från sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diagnostiserad diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet baserades på en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar. Att ändra kosten och öka den fysiska aktiviteten upplevdes vara utmanande och genererade i känslor som skam, skuld, press och rädsla. Motivation och stöd från sjuksköterskan samt närstående upplevdes betydelsefullt för att kunna bemästra livsstilsförändringarna och implementera nya rutiner. Slutsats: En diagnostisering av DMT2 kräver i många fall en livsstilsförändring. Att ändra livslånga vanor upplevdes vara en tung och sår process att genomgå. Olika tankar och känslor uppkom under processen och för att lyckas ändra sin livsstil var motivation väsentligt. Ett anpassat vårdande där sjuksköterskan tar del av patientens livsvärld visade sig vara av betydelse för en lyckad förändring. Genom att lyckas implementera livsstilsförändringarna till en ny rutin kan hälsa upplevas, trots sjukdom.

Bakgrund: Palliativ vård strävar efter att förbättra livskvaliteten när botande åtgärder inte längre är möjliga. Pediatrisk palliativ vård regleras av lagar som betonar barnets delaktighet i beslutsfattande. Denna inriktning saknar för närvarande specialiststatus inom den svenska sjukvården. Sjuksköterskor spelar en central roll, och utbildning inom ämnet är avgörande för att kunna möta barnets behov. Det finns en brist på kunskap inom pediatrisk palliativ vård som behöver fyllas för att förbättra den palliativa vården, särskilt genom att inkludera barn i forskning. Det råder bristande kunskap kring hur barnet själv upplever att vårdas palliativt. Livsvärld används som teoretisk referensram för att undersöka barnens unika upplevelser av att vårdas palliativt med målet att öka förståelsen och där igenom utforma en bättre vård. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur barn upplever att vårdas palliativt. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med 10 vetenskapliga artiklar som belyser barns upplevelser av att vårdas palliativt. Artiklarna analyserades och presenterades som en integrerande sammanställning inspirerad av metasyntes. Resultat: Analysen resulterade i fem teman och 14 subteman. Teman som presenterades var önskan av delaktighet, andlighetens komplexitet, att uppleva lidande, sjukdomens makt och behov av sammanhang. De fem teman belyste olika aspekter i barnens liv. Slutsatser: Barnen i vår litteraturöversikt har såväl positiva som negativa upplevelser av palliativ vård. För att förbättra barnens palliativa vård behöver deras delaktighet öka, lidande lindras, sammanhang och andlighet stöttas samt hänsyn tillhur sjukdomens makt påverkar dem tas. Sjuksköterskan kan erbjuda en bättre vård då dessa delar får en central roll i den palliativa vården av barn.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom utan botemedel där majoriteten som insjuknar är kvinnor. Sjukdomsförloppet är individuellt och kan leda till både funktionsnedsättning och lidande. Det medför att individanpassad omvårdnad är av stor vikt för att främja hälsa och minska lidande. Personer med multipel skleros kan påträffas i alla vårdkontexter. Kunskap om hur MS upplevs är därav relevant för allmänsjuksköterskan. Syfte: Syftet var att undersöka vuxna svenska kvinnors upplevelse av att leva med multipel skleros. Metod: Studiens syfte besvaras genom en kvalitativ innehållsanalys där upplevelser hämtats från självbiografier. Resultat: Studiens resultat delades in i fyra huvudkategorier: en vardag fylld av fysisk begränsning, återkommande kamp mot negativa känslor, känsla av ett inre välbefinnande samt behov av stöd och bemötande. Dessa fyra huvudkategorier är återkommande i samtliga självbiografier. Slutsats: Att leva med MS behöver inte vara ett konstant lidande utan hälsa och välbefinnande kan även upplevas.

Bakgrund: Hysterektomi innebär att hela eller delar av kvinnans livmoder avlägsnas genom operation. År 2022 genomfördes 6515 hysterektomier i Sverige. Kvinnans kropp påverkas till följd av hysterektomin genom exempelvis infertilitet, vilket gör beslutet att genomgå en operation komplext. Tidigare studier har visat att fertila kvinnor upplever mer negativa känslor än infertila kvinnor inför en hysterektomi. Med kvinnornas livsvärld som utgångspunkt kan detta bidra till ökad kunskap om upplevelserna. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelser efter hysterektomi hos kvinnor i fertil ålder. Metod: Litteraturstudien innefattar tio artiklar. Sökningarna gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. De artiklar som svarade på syftet granskades och analyserades sedan genom en integrerad innehållsanalys. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier; den förändrade kroppen väcker känslor, varierande känslor i relationer och samliv och ett nytt liv utan hinder. Dessa huvudkategorier bestod i sin tur av sammanlagt sju underkategorier. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser gällande samlivet, relationer, infertilitet, klimakteriet och känslan av kvinnlighet. Det visade även positiva upplevelser i form av ökad frihet och en upplevelse av att ha fått en andra chans till livet. Slutsats: Skillnaderna i upplevelserna grundade sig i vilket livsskede kvinnorna befann sig i. Resultatet av litteraturstudien kan ge en ökad kunskap kring upplevelser hos fertila kvinnor efter hysterektomi. Kunskapen tillsammans med livsvärldsperspektivet kan möjliggöra att kvinnorna får det individanpassade stöd och omvårdnad de behöver efter en hysterektomi.

Bakgrund: Typ-2 diabetes är en kronisk sjukdom som ökar snabbt över hela världen. Typ-2 diabetes mellitus uppstår på grund av förhöjda glukosnivåer i blodet, och om tillståndet förblir obehandlat kan det resultera i ett antal komplikationer. Egenvård vid diabetes typ-2 omfattar blodsockerkontroll, livsstilsförändringar och behandlingen som innebär både läkemedelsbehandling och livsstilsförändring. Teoretiska grunden ligger på Orems egenvårdsteori, begreppet hälsa, livsvärld och egenvård där sjuksköterskerollen är avsevärt avgörande. Syftet: Syftet är att beskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård i samband med typ-2 diabetes. Metod: Studien grundas på en kvalitativ ­litteratursammanställning där datainsamling har skett genom 10 artiklar som söktes genom databasen Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades enligt Friberg (2020-) integrerade sammanställningsmetoder och har en beskrivande syntes. Resultat: Genom analysen framkom tre tema och nio subtema. Första teman är Känslomässiga reaktioner där Varierande känslor hos patienter och Rädsla för komplikationer som motivation till egenvård blev subteman. Andra teman är Erfarenheter av att förändra levnadsvanor där subteman blev Erfarenheter i samband med kostförändring, Erfarenheter av fysisk aktivitet, Erfarenheter av blodsockerkontroll och medicinering. Tredje teman är Stödjande faktorer i en komplex realitet där subteman blev Vikten av tillräcklig information och kunskap, Vårdrelationens dubbla ansikten, Stöd från anhöriga och kamratgrupper samt Känslomässiga hantering och acceptans är nyckel till lyckad egenvård. Slutsatser: Egenvård vid typ 2-diabetes medför olika utmaningar och svårigheter i vardagen, särskilt när det kommer till livsstilsförändringar att anpassa kostvanor. I denna kontext får sjuksköterskor en betydande roll, särskilt när det gäller att stödja följsamhet till egenvård, hantera känslomässiga reaktioner och främja förändringar i levnadsvanor.

Vårt examensarbete inbegriper förskollärares inställning till riskfylld lek. Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares perspektiv, erfarenheter och upplevelser kring fenomenet riskfylld lek. För att undersöka förskollärarnas inställning till riskfylld lek har vi ställt följande forskningsfrågor: Vilken förståelse har förskollärare för riskfylld lek i relation till barns utveckling och lärande? Vilket förhållningssätt har förskollärare i relation till riskfylld lek? Vilken ståndpunkt har förskollärare i relation till riskfylld lek? Hur förhåller sig förskollärare till riskfylld lek i relation till uppdraget i läroplanen förförskolan? Vårt examensarbete har en kvalitativ utgångspunkt där vi använt oss av fenomenologiska livsvärldsintervjuer som är semistruktuerade och med öppna frågeställningar. Informanterna i denna studie är utbildade förskollärare och är verksamma i tre olika kommuner. Teorin vi utgått från i denna studie är ett fenomenologiskt perspektiv, där begreppet livsvärld är framträdande och utgör grunden i studien. Resultatet för studien visar att förskollärares inställning till riskfylld lek generellt är positiv, och att förskollärarna visar förståelse för vikten av riskfylld lek. Dessutom visar resultaten även förskollärarnas olika förhållningssätt och ståndpunkt i relation till den riskfyllda leken, som visar en variation av perspektiv. Studiens resultat visar också hur förskollärarna förhåller sig till uppdraget i relation till den riskfyllda leken. I resultatet framgår även flera hinder för den riskfyllda leken då förskollärarna förklarar att riskfylld lek inte lyfts fram i förskollärarutbildningen. Därtill att förskollärarna anser att de inte har tid till att uppdatera sig kring ny forskning inom flera områden. Utan den nya forskning förskollärarna tar del av är kopplad till läsårets fokusområde. Därmed är kunskap, tidsbrist, prioriteringar och fokusområden bidragande faktorer till att förskollärarna i studien anser att de inte kan förhå

BakgrundVarje dag avlider cirka 14 000 personer på grund av ett fysiskt trauma. Dagens vård är dock långt framskriden i teknik, vilket resulterat i minskad dödlighet. Att överleva ett fysiskt trauma förändrar hela livet med tanke på fysiska, psykiska samt sociala begränsningar. Flertalet drabbas även av PTSD, ångest och depression i efterförloppet. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar i att stödja och erbjuda god vård för dessa patienter. SyfteStudiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att överleva ett fysiskt trauma. MetodEn kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats genomfördes, där studien baserades på fem självbiografier. Dessa analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2017) analysprocess. ResultatUtifrån analysen framkom fyra kategorier: En bestående förändrad kropp, den förändrade kroppen leder till lidande, en förändrad attityd från omgivningen och vägen tillbaka till välbefinnande. SlutsatsAtt överleva ett fysiskt trauma påverkar hela livet. Det förändrade livet leder till påfrestande känslor vilka kan eskalera till psykiska symtom. För att navigera genom tiden efteråt belyses vikten av stöd. Det är av yttersta vikt att sjuksköterskan vårdar utifrån ett holistiskt perspektiv. En livsvärldsorienterad vård belyses som essentiell för tillfrisknandet och ökad livskvalité.

Malnutrition är ett växande problem världen över i som drabbar allt fler äldre. Trots detta saknas en klar definition av begreppet malnutrition då benämningar som undernäring, undervikt och hämmad tillväxt används. Uppkomsten och risken för malnutrition visades vara flerdimensionellt med bland annat polyfarmaci och ensamhet hos patienten som bidragande orsak. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnadsarbetet och omhändertagandet av den äldre patienten med malnutrition. Med hjälp av riskbedömningsinstrumentet kan omvårdnadsåtgärder sättas in och en förebyggande insats kan initieras av sjuksköterskan. Sjuksköterskans förmåga att identifiera och planera ett vårdande behov hos den äldre patienten med hälsofrämjande insatser är väsentligt i det förebyggande arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att vårda äldre patienter på sjukhus med malnutrition. Totalt inkluderades åtta vetenskapliga artiklar varav sex med kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats. Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier och sex underkategorier där det framgick att sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrister och önskade kompetensutveckling gällande kunskaper samt färdigheter i att vårda äldre patienter med malnutrition. Sjuksköterskorna beskrev brister i hur arbetet på avdelningarna utfördes vilket medförde att den äldre patienten fick en försämrad vård. Slutsats: Flertalet av sjuksköterskorna efterfråga mer och fördjupade kunskaper om malnutrition och nutrition. Vilket visar på att det finns ett behov av mer forskning av sjuksköterskans roll inom nutritionsvården. Detta för att trygga och säkra sjuksköterskor i sina kunskaper och omvårdnad av äldre malnutrierade patienter på sjukhus och på så sätt säkerställa en bättre vård.

Bakgrund: Under 2023 vårdades 3 451 barn i åldrarna 0–19 på en intensivvårdsavdelning (IVA) i Sverige. Bredvid de sjuka barnen stod föräldrar i väntan på besked. Barn har andra fysiska, psykiska, emotionella, medicinska och omvårdnadsmässiga behov i jämförelse med den vuxna populationen. Barnets tillstånd kan snabbt försämras och kan leda till komplexa situationer för föräldrarna och IVA-personalen. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att deras barn vårdas på IVA. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med scoping review-design. Resultat: Fyra huvudteman framkommer i resultatet: Den förändrade livsvärlden som beskriver IVA-miljön som både förvirrande och trygg samt föräldrars upplevelser av att inte alltid befinna sig hos sitt barn på IVA. Det andra temat beskriver föräldrarnas omvälvande känslor vilket beskrivs som en emotionell berg- och dalbana. Här beskrivs även föräldrarnas rädslor för att förlora sitt barn. Det tredje temat beskriver hinder och möjligheter till föräldraskap, vilket berör ämnen såsom anknytning, delaktighet och känsla av kompetens hos föräldrarna. Resultatets fjärde tema handlar om vårdpersonalens betydelse vilket lyfter vikten av god kommunikation, information, stöd samt relationen till vårdpersonalen. IVA sjuksköterskan är en viktig person när det kommer till att få föräldrar att känna sig trygga under sin vistelse på IVA. Genom att sträva efter en kontinuitet i personalstyrkan kan en god och förtroendeingivande relation byggas, vilket i sin tur ligger till grund för en välfungerande kommunikation. Slutsats: Genom att erbjuda stöd och utbildning till föräldrarna kan IVA-sjuksköterskan bidra med sin erfarenhet, empati och trygghet. Detta ger föräldrarna förutsättningar att uppleva kontroll, självständighet och kompetens. Trygga föräldrar leder till att det sjuka barnet känner tröst och trygghet under sin vistelse på IVA., Background: In 2023, 3 451 children aged 0–19 were cared for in the intensive care unit (ICU) in Sweden. Next to the sick children stood parents, waiting for news. Children have different physical, mental, emotional, medical and nursing needs compared to the adult population. The child's behavioral conditions can lead to rapid deterioration in the health condition, which inturn leads to complex situations for the parents and the workforce in the ICU. Aim: Explore parents' experiences when their children are being cared for in the ICU. Method: Qualitative literature review with scoping review design. Results: Four main themes emerged in the result: The changed life world, which describes the ICU environment as both confusing and safe, and parents' experiences of not always being with their child in the ICU. The second theme describes the overwhelming emotions of the parents, which is described as an emotional roller coaster. The parents' fear of losing their child are also described here. The third theme describes obstacles and opportunities to parenthood, which involves topics such as attachment, participation and feeling like a competent parent. The fourth theme is about the importance of healthcare professionals, which highlights the importance of good communication, information, support and the relationship with the staff. The ICU nurse is an important person when it comes to making parents feel safe during their stay in the ICU. By striving for continuity among the staff, a good and trust-worthy relationship can be built, which is the basis for well-functioning communication. Conclusion: By offering support and education to the parents, the ICU nurse can contribute with her experience, empathy and security. This gives parents the prerequisite to experience control, independence and competence. Confident parents to feelings of safety and consolement for the sick child during their stay in the ICU.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och allt fler överlever sin bröstcancerbehandling tack vare välutvecklade behandlingsstrategier som kirurgi, strål- och läkemedelsbehandling. Kvinnorna går från att vara i beroendeställning till sjukvården till att åter bli självständiga efter en omtumlande period av behandling. Dessa omställningar kan medföra nya erfarenheter för kvinnorna som i sin tur kan komma att påverka deras livsvärld och den vardag de sedan återgår till. Sjuksköterskan har i denna process ett lika stort ansvar att främja hälsa och lindra lidande såväl under som efter behandlingsperioden. För att kunna göra detta behöver sjuksköterskan se kvinnorna och dess livsvärld som levda kroppar. Detta för att förstå vilka långsiktiga utmaningar kvinnorna kan komma att möta efter att ha avslutat sin behandlingsresa och för att fortsätta kunna stödja de till en långsiktig och hållbar hälsa. Därav är syftet för denna allmänna litteraturöversikt att belysa kvinnors upplevelse av livsvärlden efter avslutad bröstcancerbehandling. För att kunna besvara syftet har 10 artiklar med kvalitativ ansats valts ut efter kvalitetsgranskning och analys. Sökningar har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet presenteras under tre huvudteman: “Upplevelser av den levda kroppen”, “Emotionella och sociala aspekter” och “Personlig utveckling”. Majoriteten av kvinnorna upplevde en förändring av den fysiska kroppen och de flesta uttryckte att den största utmaningen var den emotionella påfrestningen och att fortsätta livet efteråt. Det beskrivs av många kvinnor att det finns en oro kring framtiden. Däremot beskriver många kvinnor att de känt en personlig utveckling och en stor tacksamhet till att få möjligheten att fortsätta leva., Breast cancer is the most common form of cancer that affects women, and more and more are surviving their breast cancer treatment thanks to well-developed treatment strategies such as surgery, radiation and drug therapy. The women transition from a position of dependency on healthcare to regaining independence after a shattering period of treatment. These changes can lead to new experiences for the women, which in turn can affect their world of life and the everyday life they then return to. In this process, the nurse has an equal responsibility to promote health and alleviate suffering both during and after the treatment period. To be able to do this, the nurse needs to see the women and their life world as living bodies. This is to understand what long-term challenges the women may face after completing their treatment journey and to continue to be able to support them to long-term and sustainable health. Hence, the purpose of this general literature review is to shed light on women's experience of the life world after completion of breast cancer treatment. In order to answer the purpose, 10 articles with a qualitative approach have been selected after quality review and analysis. Searches have been made in the databases CINAHL and PubMed. The results are presented under three main themes: "Experiences of the lived body", "Emotional and social aspects" and "Personal development". The majority of women experienced a change in the physical body and most expressed that the biggest challenge was the emotional strain and moving on with life afterwards. It is described by many women that there is a concern about the future. On the other hand, many women describe that they felt a personal development and great gratitude for having the opportunity to continue living.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken globalt. Vid stroke är det vanligt att drabbas av neurologiska och motoriska funktionsnedsättningar. Rehabilitering fyller därför en central funktion i behandling av symtomen efter stroke då rehabilitering hjälper hjärnan att kunna återhämta sig. Sjuksköterskan fyller en viktig funktion i rehabiliteringsteamet då sjuksköterskan har huvudansvaret för omvårdnaden. Risken för att drabbas av stroke ökar desto äldre vi blir. Trots att den äldre befolkningen ökar, prioriteras äldre inte i lika hög grad som yngre med liknande behov gällande att få möjlighet till rehabilitering efter stroke. Syftet är att belysa hur äldre patienter som drabbats av stroke upplever rehabilitering och eftervård. Metoden som använts är en litteraturöversikt utifrån nio utvalda kvalitativa studier. Resultatet belyser vikten av rehabilitering och att det gynnar återhämtningen efter stroke. Patienter som drabbas av stroke tenderar till att få sin livsvärld rubbad. När rehabiliteringen och eftervård varit bristfällig har detta riskerat att öka patienternas lidande, påverka deras återhämtning och hälsa. I diskussionen belys vikten av att denna patientgrupp får tillgång till en säker och god vårdprocess för att återhämtningen ska bli så optimal som möjligt som även kan innebära att välbefinnandet samt det psykiska måendet för denna patientgrupp förbättras., Stroke is the third leading cause of death globally. When stroke is diagnosed, it is common to experience neurological and motor impairments. Rehabilitation plays a central role in the treatment of stroke as it helps the brain to recover. Nurses play a crucial role in the rehabilitation team as they are responsible for caring. The risk of stroke increases as we age. Despite a growing elderly population, older individuals are not prioritized as much as younger ones with similar needs in terms of access to rehabilitation after stroke. The aim is to highlight how older patients who have suffered a stroke experience rehabilitation and post-care. The method used is a literature review based on nine selected qualitative studies. The results show the importance of rehabilitation and its benefits for stroke recovery. Patients who suffer a stroke often have their life-world disrupted. When rehabilitation and post-care have been inadequate, it has risked increasing patients' suffering, affecting their recovery and health. In the discussion, the importance of ensuring this patient group has access to a safe and good care process to optimize recovery is highlighted, which can also improve the well-being and mental health of this patient group.

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som innebär att immunförsvaret angriper myelinet kring nervcellernas axon i centrala nervsystemet, vilket försämrar fortledningen av nervsignalerna. Den försämrade fortledningen kan påverka flera av kroppens funktioner och de vanligaste symtomen är gångsvårigheter, muskelstelhet, balanssvårigheter och fatigue. Sjukdomen är progressiv och yttrar sig vanligtvis i skov som förändrar livet. Syftet med studien är att belysa patientens upplevelse av att leva med multipel skleros. Studien utgår från en litteraturstudie med 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna har analyserats och presenteras i ett resultat utifrån tre teman; en förändrad kropp, ett förändrat socialt liv samt en oviss framtid. Det framkom att sjukdomens symtom, som kan vara synliga eller osynliga, inverkar på hela patienten och bidrar till känslor av begränsning, oro, stigma samt en förändrad självbild och förändrade nära relationer. Slutsatsen är att kunskap om variationer i patienters upplevelser av MS är ytterst betydelsefullt i sjuksköterskans arbete mot en patientcentrerad vård i syfte att främja hälsa hos patienten.

Bakgrund: Afasi är en förvärvad språkstörning som oftast orsakas av en stroke, men kan även orsakas av neurologiska sjukdomar, tumörer, och andra hjärnskador. Afasi medför kommunikationssvårigheter och kan innebära en nedsatt förmåga att förstå och att göra sig förstådd, vilket är utmanade i vardagen men även i mötet med vården. Personer med afasi upplever att de inte kan prata med vårdpersonalen, på grund av personalens bristande förmåga att sätta sig in i den drabbades livssituation. Syfte: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som följer beskrivning av en integrerad sammanställning inspirerad av metasyntes. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Totalt identifierades fyra nya teman som belyste personers upplevelse av att leva med afasi. De nya teman var; Hur afasi påverkar personen, Hur afasi påverkar kommunikationen, Hur afasi påverkar det sociala livet och Erfarenheter av rehabilitering. Slutsats: Det finns otillräcklig kunskap om afasi i allmänheten och inom hälso- och sjukvården. För att detta ska ändras krävs det ett ökat intresse och vilja hos sjukvårdspersonalen att öka sin kunskap om afasi. Även kommunikationen mellan vårdpersonal och personer med afasi behöver förbättras. Öppenhet, nyfikenhet och följsamhet behövs hos sjuksköterskor för att i samarbete med patienten bättre kunna hantera vården av personer som drabbat av afasi.

Preoperativ ångest är en vanlig upplevelse hos patienter som ska genomgå kirurgiska ingrepp och kan orsaka patienten lidande och negativa konsekvenser på individ- och samhällsnivå. Anestesisjuksköterskan ska erbjuda en personcentrerad vård av hög kvalitet grundad i livsvärldsperspektivet och ge en stödjande individualiserad perioperativ omvårdnad till patienter som upplever de här känslorna, för att kunna lindra lidande och främja hälsa samt välbefinnande. Farmakologiska behandlingar kan medföra oönskade bieffekter, därför är det relevant att undersöka effektiviteten av icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters preoperativa ångest. Metoden som har tillämpats är en systematisk litteraturöversikt med en narrativ dataanalys av 24 kvantitativa studier. Resultatet tyder på att icke farmakologiska strategier som musik, Virtual Reality (VR), aromaterapi, akupunktur och akupressur kan lindra patienters preoperativa ångest och vara värdefulla tilläggande verktyg i den perioperativa omvårdnaden, även om fler studier om olika typer av kirurgiska ingrepp med både kvinnor och män behövs för att stärka fynden. Slutsatserna indikerar att genomförandet av studier i nordiska länder kan bidra till ökad kunskap och förtroende för de här alternativen hos vårdpersonal. Användandet av de här omvårdnadsåtgärderna kan leda till en minskning av farmakologiska behandlingar för att hantera preoperativ ångest, vilket främjar god hälsa och välbefinnande samt gynnar hållbar utveckling., Preoperative anxiety is a common experience among patients undergoing surgical procedures and can cause patient suffering and negative consequences at both individual and societal levels. The nurse anaesthetist must provide high quality person-centered care grounded in the lifeworld perspective and offer supportive, individualized perioperative nursing care to patients experiencing these feelings, aiming to alleviate suffering, promote health and enhance well-being. Pharmacological treatments may entail undesirable side effects, hence, it is relevant to examine the effectiveness of non-pharmacological nursing interventions in alleviating patients' preoperative anxiety. The method that has been applied is a systematic literature review with a narrative data analysis of 24 quantitative studies. The findings suggest that non-pharmacological strategies such as music, Virtual Reality (VR), aromatherapy, acupuncture, and acupressure can alleviate patients' preoperative anxiety and serve as valuable adjunctive tools in perioperative care, although further studies involving various types of surgical procedures with both genders are needed to substantiate the findings. The conclusions indicate that conducting studies in Nordic countries can contribute to increased knowledge and confidence in these alternatives among healthcare professionals. Implementing these nursing interventions may lead to a reduction in pharmacological treatments for managing preoperative anxiety, thereby promoting good health and well-being and fostering sustainable development.

Denna uppsats undersöker Kerstin Ekmans roman Händelser vid vatten med fokus på upplevelsen av omvärlden i allmänhet och naturmiljön i synnerhet. Med fenomenologisk närläsning som metod görs en tematisk textanalys utifrån fenomenologisk och ekokritisk teoribildning. I undersökningen analyseras på vilka sätt naturförnimmelserna hos romangestalterna Annie Raft och Johan Brandberg utgör en bärande del i beskrivningen av deras förhållande till naturen, samt hur det kan förstås i relation till ett bredare kulturhistoriskt ramverk. Analysen visar på att förändringen i Annies och Johans upplevelse av miljö och omvärld avspeglas i hur de förhåller sig till den moderna civilisationen, det industrialiserade skogsbruket och den vildmarksnatur som oåterkalleligt förändrats av människan. Jämsides med att deras inställning till den mänskliga kulturen förändras synliggörs en utveckling av hur den kringliggande naturen förnims.

Utifrån vår egen arbetserfarenhet och praktik har vi upplevt att det råder en digital frånvaro på en del fritidshem trots intresse hos eleverna. Vi vet att en stor del av fritidshemmets uppdrag är att skapa en meningsfull fritid som skall utgå från elevernas intresse samtidigt som den ska bjuda in till nya upptäckter. Detta gjorde att vi ville undersöka området vidare och se vad eleverna upplever som meningsfull fritid, samt den digitala närvaron på fritidshemmet. Syftet med denna studie blev att undersöka ett fritidshem och utifrån barnens perspektiv vad de upplevde som en meningsfull fritid. Studien har gjorts utifrån två frågeställningar: Hur upplever elever meningsfull fritid på fritidshemmet? och Vilken roll har digitala medel i elevernas upplevelse av meningsfull fritid, både i hemmet och på fritids? Empirin samlades in genom tre gruppintervjuer med totalt 12 barn, detta för att närma oss barns perspektiv och deras subjektiva upplevelse av meningsfull fritid och digitala medier i fritidshemmet. Resultaten i studien visar att barnen har stort intresse för digitala medier och att det finns en önskan att införa fler aktiviteter av detta inslag. Vidare visar resultaten att upplevelsen av en meningsfull fritid är kopplad till den sociala interaktionen med vänner, både i och utanför fritidshemmet., Based on our own work experience and practice, we have noticed a digital absence in some after-school programs despite the interest from the students. We know that a significant part of the after-school program's mission is to create meaningful leisure time that should be based on students' interests while also inviting new discoveries. This made us want to further investigate the area and see what students perceive as meaningful leisure time, as well as the digital presence in the after-school program. The purpose of this study was to examine an after-school program and, from the children's perspective, what they experienced as meaningful leisure time. The study was conducted based on two research questions: How do students perceive meaningful leisure time in the after-school program? and What role do digital means play in students' experience of meaningful leisure time, both at home and in the after-school program? The data was collected through three group interviews with a total of 12 children, to approach the children's perspective and their subjective experience of meaningful leisure time and digital media in the after-school program. The results of the study show that the children have a great interest in digital media and that there is a desire to introduce more activities of this kind. Furthermore, the results show that the experience of meaningful leisure time is linked to social interaction with friends, both within and outside the after-school program.

This study focuses on how children reason about compost and composting in connection with their participation in a longer project that focused on sustainable development. The aim of the study is to learn more about children’s reasoning and how this can contribute to us as preschool teachers being able to develop science education in preschool. In this study, I have based my study as the children’s lifeworld in preschool and what it offers the children. The choice of method has been focusgroup interviews with the children and informal conversations with the teachers concerned. The result show that the children have knowledge about compost and composting, it could be read in the result that they described what happened in a compost and how worms work. The children did not have the opportunity to develop an understanding of the scientific concepts. The teachers used simpler concepts that the children were already familiar with so that the children would understand what happens in the compost. The conclusion shows how important it is that educators acquire increased knowledge and use scientific concepts to give the children the opportunity to develop understanding and knowledge of what the teaching is about., Denna studie fokuserar på hur barn resonerar kring kompost och kompostering i samband med att de deltagit i ett längre projekt som fokuserat hållbar utveckling. Målet med studien är att lära mer om barns resonemang och hur detta kan bidra till att vi som förskollärare kan utveckla naturvetenskaplig undervisning i förskolan. I denna studie har jag utgått från förskolan som barnens livsvärld och vad den erbjuder barnen i form av möjligheter att genom delaktighet utveckla begrepp och kunskaper inom naturvetenskap med fokus på kompost och kompostering. Metodvalet har varit fokusgruppsintervjuer med barnen för att höra deras resonemang om kompostering. Informellt samtal med de berörda pedagogerna för att jag ville höra hur de hade planerat undervisningen.Resultatet visar att barnen har kunskaper om kompost och kompostering, det kunde utläsas i resultatet att de beskrev vad som hände i en kompost och hur maskar arbetar. Barnen hade inte fått möjlighet att utveckla förståelse för de naturvetenskapliga begreppen. Pedagogerna använde sig av lättare begrepp som barnen redan var bekanta med för att barnen skulle förstå vad som hände i komposten. I slutsatsen framkommer det hur viktigt det är att pedagoger skaffar sig ökade kunskap och använder naturvetenskapliga begrepp för att ge barnen möjlighet att utveckla begrepp, förståelse och kunskaper om naturvetenskap

Bakgrund: I dagens globala samhälle lever allt fler människor längre och i flera länder har det setts en ökning i den äldre populationen. Det kan innebära att allt fler äldre patienter kommer att vårdas i hemmet. Det är viktigt att vården som ges fokuserar på att göra den äldre patienten delaktiga. När delaktigheten inte sker fullt ut kan den äldre patienten förlora förmågan att påverka vården vilket riskerar leda till en minskad känsla av välbefinnande och ett vårdlidande kan uppstå. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa den äldre patientens upplevelse av delaktighet vid vård i hemmet. Metod: Studien är en litteraturöversikt där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats. Artiklarna söktes via databaserna Cinahl och Medline Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman och sju underteman. Upplevelse av förtroendefulla möten och känsla av självständighet med underteman: Betydelsefulla relationer, Att vara närvarande i kommunikationen, Inte vilja vara till besvär, Möjlighet att påverka, Kunskapens betydelse, självbestämmande och Att inte bli lyssnad på. Resultatet visade att en upplevelse av förtroende i mötet var viktigt för den äldre patientens delaktighet. Vidare visade resultaten att en känsla av självständighet var centralt för den äldre patientens upplevelse av delaktighet. När självständigheten begränsades gav det upphov till känslor av lidande och minskad delaktighet hos den äldre patienten. Slutsatser: Ovan nämnda huvudteman visades vara viktiga delar i upplevelsen av delaktighet hos äldre patienter som vårdas i hemmet.

Smärta är ett fenomen som upplevs subjektivt och präglas på olika sätt av varje individ. För att öka sjuksköterskors förståelse av att lindra lidandet av smärta krävs kunskap om fenomenet. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av smärtans betydelse i samband med cancerdiagnos. Metoden som användes var allmän litteraturöversikt där kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Ur resultatet framkom två huvudteman; smärtans betydelse och hantering av smärtan samt sex underteman; smärtans karaktär, psykologisk påverkan, hinder i vardagen, upplevelse av vården, farhågor inför smärtbehandling och egenvård. Cancerrelaterad smärta beskrevs som en upplevelse av illabefinnande. Smärtan genererade inte bara fysisk påverkan utan påverkade patienterna psykiskt med följd av upplevelser av ensamhet. Patienterna upplevde brister i vården då sjuksköterskorna inte bemötte deras upplevelse av smärta vilket medförde att patienterna lämnades ensamma i att hantera smärtan med egenvård. Hos patienterna framkom farhågor kring smärtbehandling då läkemedelsanvändning kan orsaka beroende och biverkningar samt stigmatisering. I metoddiskussionen diskuteras fördelar och nackdelar med valet av metod samt litteraturöversiktens trovärdighet. I resultatdiskussionen diskuteras tre huvudfynd som anses ha betydelse för framtida vård av patienter som lever med smärta i samband med cancerdiagnos. Huvudfynd var; det tysta lidandet, kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter samt tillit och kontinuitet. Slutsatsen är att patienterna lever med ett tyst lidande som de kan ha svårt att dela med sig av och beskriva. Ett gott samarbete där sjuksköterskor och patienter kommunicerar med varandra kan öka patienters delaktighet. För att det ska vara möjligt behöver patienterna känna tillit och det är fördelaktigt med kontinuitet i vårdandet.

Patientdelaktighet är ett begrepp med flera dimensioner, vilket gör det svårdefinierat. Idag är det en lagstadgad rättighet att patienten ska få möjlighet att vara delaktig i sin vård. Det innebär att patienterna har en självklar plats i vården, en plats som medskapare till sin vård. Sjuksköterskan har ansvar att ge patienten möjligheter för att bli delaktig, genom att arbeta personcentrerat där patienten och sjuksköterskan samarbetar i ett partnerskap. Partnerskapet ska genomsyras av ömsesidig kommunikation, där båda parterna bidrar. Det är viktigt att sjuksköterskan tar del av patientens livsvärld och ser varje patient som en unik individ. Forskning visar att det finns barriärer för delaktighet. Dessa barriärer kan bero på brister i kommunikationen, avdelningsspecifika hinder och föråldrade hierarkiska strukturer i sjukvården som lever kvar. Utifrån dessa barriärer och kunskapen om hur det borde arbetas med delaktighet är frågan hur patienterna upplever delaktighet när de blir sjuka. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa patienternas upplevelse av delaktighet. Litteraturöversikten är utformad för att ge en bredare översikt och är därför baserad på både kvantitativ och kvalitativ forskning. Resultatet visar att patienterna är nöjda när de deltar i vården på en önskad nivå, genom ett partnerskap med ömsesidig kommunikation och där de blir sedda. Det visar också att patienterna upplever hinder för att känna sig delaktiga. De upplever en maktobalans samt kommunikationsbrister. Det här visar på vikten av ett partnerskap mellan patient och sjuksköterska, där delaktighet skapas., Patient participation is a concept with several dimensions, which makes it hard to define. Today patients have a legal right to have the ability to participate in their own healthcare. This means that the patients have a natural place in healthcare, as co-creators of their care. The nurse has a responsibility to give the patient the opportunity to participate by adopting a person centred approach where the patient and the nurse cooperates in a partnership. The partnership is characterized by mutual communication where both parties contribute. The nurse needs to take part of the patient’s lifeworld and see every patient as a unique individual. Research shows that there are hindrances for participation. The hindrances may be a result of a lack of communication, ward specific barriers and outdated hierarchical structures that still exists. With these hindrances and the knowledge about how participation should be incorporated, the question is how the patients experience participation when they become ill. The aim of this bachelor’s thesis is to illustrate the patients experiences of participation. This literature review is designed to give a wide overview and is therefore based on both quantitative and qualitative research. The results show that the patients are satisfied when they participate in care at a desired level, through a partnership with mutual communication and where they are seen. It also shows that the patients experience hindrances to the feeling of being a participant in their care. They experience a power imbalance as well as a lack of communication. This shows the importance of a partnership between the patient and the nurse, where participation is created.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder, vilket gör sjukdomen till en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna som drabbar kvinnor världen över. Trots detta är forskningen kring sjukdomen bristfällig och begränsad, vilket föranleder fördröjd diagnostisering och bristande behandlingsmetoder. Detta utgör ett problem då endometrios är en sjukdom som i de flesta fall föranleder svåra symtom samt följdproblem som infertilitet och depression. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen endometrios. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat mynnade ut i tre huvudteman; Livet i smärtans skugga, Striden för erkännande och gehör samt Min kvinnliga identitet är försvagad och åtta subteman; Smärtans fysiska avtryck, Smärtans psykiska avtryck, Smärtan styr kalendern, Kamp mellan smärta och plikt, Kamp för rätt diagnos, Kamp för förståelse från omgivningen, Hinder för reproduktiv hälsa och slutligen Förändrad självbild - att tappa sig själv. Alla dessa framkom efter en sammanställning av kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios. Slutsats: Hela kvinnornas liv påverkades negativt till följd av sjukdomen och dess följdproblem. För att detta ska kunna förändras krävs det utökad kunskap inom såväl hälso- och sjukvården som i samhället som ytterligare forskning.

Världshälsoorganisationen har definierat mäns våld mot kvinnor som ett världshälsoproblem och är ett förekommande problem i det svenska samhället. Detta utgör en utmaning för folkhälsan och en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter. Historiskt har kvinnor kämpat för jämlikhet och lagstiftning som skyddar dem från våld, men trots formella rättigheter upplever kvinnor fortfarande våld som ger allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser. Denna litteraturöversikt av kvalitativa studier vill belysa hur våldsutsatta kvinnor upplever vårdmötet. Elva artiklar har analyserats som kan appliceras till svensk sjukvård och ett resultat har yttrat sig i två huvudteman: "Emotionella upplevelser av vårdmötet” och “Vårdens betydelse för den våldsutsatta kvinnan”, samt fem tillhörande under teman. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnors känslomässiga upplevelser av vårdmötet påverkas av hur vårdpersonal bemöter dem. Kvinnors upplevelser av vårdmötet inkluderar känslor av att bli ignorerade och skuldbelagda men även upplevelser av att bli sedd och bli lyssnad till när vårdpersonalen tar sig tid, är lyhörd, visar empati och skapar en trygg miljö. På grund av olika hinder som dålig vårdmiljö, rädsla hos kvinnor och okunskap hos vårdpersonal skapar det svårigheter i kommunikationen för att kvinnan ska våga be om hjälp och vårdpersonalen att hjälpa. Det ligger på vården att ta initiativ att lyfta frågan om våld samt skapa kontinuitet för att fånga upp och stödja kvinnor som utsatts för våld i hemmet. Det krävs stora insatser som mer resurser, mer personal och utbildning på organisatorisk nivå och individnivå för att skapa förutsättningar för en god vård samt främja läkningsprocessen och återuppbygga förtroendet hos våldsutsatta kvinnor., World health organization has defined men's violence against women as a global public health issue and it’s a prevalent problem in the Swedish society. This poses a challenge to public health and a violation of women's human rights. Historically, women have fought for equality and legislation to protect them from violence, but despite formal rights, women still experience violence that results in severe physical and psychological consequences. This literature review of qualitative studies aims to shed light on how abused women experience the healthcare encounter. Eleven articles have been analyzed, that can be applied to Swedish healthcare and the result manifest in two main themes: "The emotional experiences of the healthcare encounter" and "The significance of healthcare for the abused woman," with five related sub-themes. The findings indicate that abused women's emotional experiences of the healthcare encounter are influenced by how healthcare professionals treat them. Women's experiences of the healthcare encounter include feelings of being ignored and blamed, but also experiences of being seen and listened to when healthcare professionals take the time, are responsive, show empathy, and create a safe environment. Due to various obstacles such as poor healthcare environment, fear among women, and lack of knowledge among healthcare personnel creates difficulties in communication for the woman to dare to seek help and for healthcare professionals to provide assistance. It is up to the healthcare professionals to take the initiative to address the issue of violence and create continuity to identify and support these women. Significant efforts are needed as more resources, more healthcare personnel and education, at an organizational- and individual level to create conditions for good healthcare and promote the healing process and rebuilding trust for abused women.

Epilepsi är en omfattande kronisk sjukdom som många lider av runt om i världen. Diagnosen drabbar inte endast den biologiska kroppen utan även det existentiella. Många får behandling mot sina epileptiska anfall med hjälp av medicinering, men ytterligare stöd saknas. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelse av att leva med epilepsi – utifrån ett livsvärldsperspektiv. Studien är en litteraturöversikt som baseras på nio kvalitativa artiklar. I resultatet framkommer det att epilepsidiagnosen påverkar patienterna i deras vardagsliv som innefattar anhöriga och familj, parrelationer och arbetslivet. Sjukdomen bidrar till psykiska påfrestningar som kan leda till ångest och depression, samt så bidrar sjukdomen till fysiska begränsningar och potentiella skador. Det sista som framkommer i resultatet är upplevelser av sjukvården, där många önskade mer stöd ifrån. Fördomar om epilepsi genomsyrar stora delar av resultatet, vilket blir ett lidande för dessa patienter. Resultatet problematiseras sedan under diskussionen med hjälp av artiklar ur andra synvinklar och perspektiv., Epilepsy is a comprehensive chronic disease that many people suffer from worldwide. The diagnosis not only affects the biological body but also the existential aspect. Many receive treatment for their epileptic seizures through medication, yet additional support is lacking. The purpose of this study is to shed light on patients' experiences of living with epilepsy – from a lifeworld perspective. The study is a literature review based on nine qualitative articles. The results reveal that the epilepsy diagnosis impacts patients in their everyday lives, including their relatives and family, romantic relationships, and work life. The condition contributes to mental strains that can lead to anxiety and depression, and it also leads to physical limitations and potential injuries. The final aspect highlighted in the results is experiences with healthcare, where many desired more support. Prejudices about epilepsy permeate much of the findings, leading to suffering for these patients. The discussion subsequently problematizes the results using articles from different viewpoints and perspectives.

Syftet med denna studie var att lyfta fram sex förskollärares upplevelser kring arbetet med barn som har språkliga svårigheter. Studien baseras på en kvalitativ forskningsundersökning där förskollärarna intervjuades genom frågor som handlade om deras förutsättningar, metoder, stöttning för barnen, utmaningar och samarbetet. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv där epoché, fenomen, livsvärld, meningsbärande enheter och essens är de centrala begrepp som används i koppling till analysen. I resultatet och analysen framställs det som ansågs vara kärnan i förskollärarnas upplevelser utifrån det som togs upp under intervjuerna. Här läggs fokus på språkmedvetet arbete, synligheten av svårigheter, tiden, vikten av att se varje barn och det viktiga samarbetet., The purpose of this study was to highlight six preschool teachers' experiences of working with children with language difficulties. The study is based on a qualitative research where the preschool teachers were interviewed through questions about their conditions, methods, support for the children, challenges and cooperation. The study is based on a phenomenological perspective where epoch, phenomenon, lifeworld, meaning-bearing units and essence are the central concepts used in connection with the analysis. In the results and analysis, what was considered to be the core of the preschool teachers' experiences is presented based on what was raised during the interviews. Here, the focus is on language-aware work, the visibility of difficulties, time, the importance of seeing each child and the important collaboration.

Bakgrund: Flera patienter föredrar att få den palliativa vården i det egna hemmet för att bibehålla en fungerande vardag. Successivt så har den palliativa vården flyttats från sjukhus till patienternas hem, eftersom möjligheten att få medicinsk hjälp i hemmet har ökat. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av att ta emot palliativ vård i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt, baserad på 10 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och Medline användes vid sökningen efter artiklar, vilka sedan analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Resultat: Ur analysen framkom 6 underkategorier och 3 kategorier som var Öppna sitt hem för vårdpersonal, Sjuksköterskans kompetens samt Vårdtagaren som unik individ, vilket visade på ett flertal olika faktorer som avgjorde hur upplevelsen av att vårdas palliativt i hemmet skulle komma att bli. Konklusion: Denna kvalitativa litteraturöversikt bidrar med ökad förståelse för patientens upplevelse i den palliativa vården i hemmet. Sjuksköterskan behöver beakta patientens livsvärld och arbeta personcentrerat. När sjuksköterskan främjar ett personcentrerade förhållningssätt så skapas förutsättningar för patienten att känna sig som sig själv, innan den palliativa vården trädde in., Background: Several patients prefer to receive palliative care in their own home in order to maintain a functioning everyday life. Gradually, palliative care has moved from hospitals to patients' homes, as the possibility of receiving medical help at home has increased. Aim: The aim is to shed light on patients' experiences of receiving palliative care at home. Method: Qualitative literature review, based on 10 scientific articles with a qualitative approach. The databases Cinahl and Medline were used in the search for articles, which were then analyzed based on Friberg's five-step analysis. Findings: From the analysis, 6 subcategories and 3 categories emerged, which were Open your home for healthcare staff, The nurse's competence and The care recipient as a unique individual, which showed a number of different factors that determined how the experience of receiving palliative care at home would be. Conclusion: This qualitative literature review contributes to increased understanding of the patient's experience in palliative care at home. The nurse needs to consider the patient's life world and work person-centred. When the nurse promotes a person-centred approach, conditions are created for the patient to feel like himself, before palliative care came into play.

Ungdomar med diabetes typ 1 står inför särskilda utmaningar under sin övergång från barndom till vuxenliv. Sjukdomslidandet innebär fysisk och emotionell påfrestning, vilket varierar individuellt. Livsvärlden och livskraften för dessa ungdomar påverkas, och sjuksköterskans roll är central i att erbjuda personcentrerad vård. Vårdande samtal och patientutbildning hjälper ungdomarna att hantera utmaningar och främja deras hälsa och välbefinnande. Syftet är att belysa ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Den här studien är en litteraturöversikt där 13 artiklar har använts från databaser cinahl och pubmed. Resultat visar att identitetsutveckling och självkänsla spelar en central roll i ungdomars liv, särskilt under tonåren och tidig vuxenålder. För ungdomar med diabetes typ 1 blir denna utvecklingsprocess komplex då de måste inkludera sjukdomen i sin självbild. Ungdomar med diabetes typ 1 möter utmaningar kring självhantering, inklusive motstånd mot rutiner och påverkan på kostval. Stöd från omgivningen, särskilt familj och vårdpersonal, är avgörande för att underlätta hanteringen av diabetes typ 1. Psykiska påfrestningar som rädslor och stigma påverkar också. Studien visar vikten av att förstå och stödja dessa ungdomar genom att främja acceptans av sjukdomen, öka följsamhet till självvårdsrutiner och skapa en trygg och stödjande miljö. Psykosociala interventioner och anpassade vårdprogram kan spela en central roll i att minska stress, oro och depression samt främja välmående hos ungdomar med diabetes typ1.

Urininkontinens är ett folkhälsoproblem och förekomsten ökar med stigande ålder. Tidigare forskning visar att äldre kvinnor upplever urininkontinens som skamligt samt ser tillståndet som en oundviklig del av naturligt åldrande. Urininkontinens upplevs besvärande att prata om vilket medför att få äldre kvinnor söker vård. Distriktssköterskan har med sin kompetens om urininkontinens samt vårdande samtal möjlighet att möta den äldre kvinnans livsvärld. Syftet var att belysa äldre kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. En systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes och tio kvalitativa artiklar analyserades enligt Popeone, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus (2021) analysmetod. Analysen resulterade i en huvudkategori och fyra kategorier med två till tre underkategorier. Huvudkategorin var stigmatiseringen kring urininkontinens tycks påverka äldre kvinnors livsvärld och kategorierna följande: samspel av känslor kring urininkontinens, betydelsen av påverkan på det dagliga livet, betydelsen av hälso- och sjukvårdens agerande samt strategier för att hantera urininkontinens. Ur resultatet framkom det att urininkontinens är stigmatiserat och påverkar den äldre kvinnans livsvärld, främst genom en förändrad självbild och isolering. Resultatet visar vidare att vården både kan ge stöd och orsaka lidande beroende på bemötande. Sammanfattningsvis kan det konstateras att genom ett vårdande samtal med livsvärlden i fokus kan distriktssköterskan möta den äldre kvinnan ur ett holistiskt perspektiv, vilket kan leda till att värdighet och autonomi bevaras samtidigt som stöd erbjuds. Översikten kan vara av värde för fortsatt reflektion hos distriktssköterskor som möter äldre kvinnor med urininkontinens., Urinary incontinence is a public health problem, and the incidence increases with age. Previous research shows that older women experience urinary incontinence as shameful and see the condition as an inevitable part of natural aging. The condition is therefore perceived as troublesome to talk about, which means that few older women seek care. With the expertise in urinary incontinence and caring communication, the district nurse can meet the older women’s lifeworld. The aim was to shed light on older women's experiences of living with urinary incontinence. A systematic literature review with an inductive approach was carried out and ten qualitative articles were analyzed according to Popeone, Langius-Eklöf, Stenwall and Jervaeus (2021) analysis method. The analysis resulted in one main category and four categories with two to three subcategories. The main category was the stigma surrounding urinary incontinence seems to affect the life world of older women and the categories were as follows: interplay of feelings around urinary incontinence, the importance of the impact on daily life, the importance of the healthcare system's actions and strategies for managing urinary incontinence. The results showed that urinary incontinence is stigmatized and affects the older woman's lifeworld, mainly through a changed self-image and isolation. Healthcare can both provide support and cause suffering depending on the treatment. In summary, it can be stated that through a caring conversation with the life world in focus, the district nurse can meet the older woman from a holistic perspective, which can lead to dignity and autonomy being preserved while offering support. The results may be of value for continued reflection by district nurses who meet older women with urinary incontinence.

Demenssjukdomen är en globalt ökande sjukdom med betydande påverkan på individer. I Sverige drabbas 130.000–150.000 personer med 20.000–25.000 nya insjuknanden varje år. Demenssjukdom börjar med försämring av kognitiva förmågor som gradvis på verkarminnet, intellektuella färdigheter som språk, tidsuppfattning och omdöme. Demens har ingen bot, vård fokuserar på livskvalitet, och beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) kan hanteras med personcentrerad omvårdnad. Studiens syfte är att beskriva distriktsköterskors erfarenheter av personcentrerad demensvård inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod valdes kvalitativ induktiv insats. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där deltog tio distriktssköterskor och två av dem genomgått fördjupade utbildningar i demensvård. Analysarbetet har utförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom de tre huvudkategorierna; Strategier för att träda in i personens livsvärld, Att skapa partnerskap och trygghet och Möjligheter och hinder i strävan att ge en personcentrerad vård. Distriktssköterskorna och demensspecialister beskriver hur viktig det är att jobba patientcentrerad inom demensvård och att lära känna personen. De beskriver vikten att ha kunskaper om patientens tidigare liv och erfarenheter, skapa trygga relationer med patienter och närstående samt hur vårdmiljö har stor påverkan. Det visar också i resultatet att ge en individ anpassad vård ökar välbefinnande för patienter med demenssjukdom. Bristande kunskap, tid och brist på personal kan påverka vården att erbjuda en personcentrerad vård. Vidare ses distriktssköterskor och specialistsjuksköterskor roll att kunna påverka vården och främja ett personcentrerat förhållningssätt.

Bakgrund: En amputation är ett livsförändrande ingrepp som orsakar ett stort lidande och påverkar individens livsvärld och levda kropp. Amputationer av nedre extremiteter till följd av vaskulära komplikationer förväntas öka internationellt. Därmed behövs mer forskning för att skapa en bredare förståelse om ingreppets påverkan samt vilka behov dessa individer har avseende psykiska, fysiska samt sociala aspekter. Med en ökad förståelse och kunskap om vilka utmaningar som möter dessa patienter kan sjuksköterskan på ett personcentrerat sätt bemöta och vägleda till en bättre livskvalitet och hälsa. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med amputation av nedre extremiteter till följd av vaskulära komplikationer. Metod: Totalt 10 artiklar med kvalitativ design kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs modell i fem steg. Resultat: Förlusten av en extremitet observerades vara ett multidimensionellt fenomen som innefattade påverkan på individen både fysiskt och emotionellt, men även socialt och ekonomiskt. Fem övergripande teman framkom: Att möta vården, Att vara i behov av stöd, Att bära på inre konflikter, Att övervinna hinder samt Att återta makten över sitt liv. Resultatet belyser denna patientkategoris upplevelser av en förändrad identitet, en förändrad kropp samt hur detta påverkar deras behov av autonomi och självbestämmande. Slutsats: Patientens upplevelse av mötet med vården kan förbättras via stöttning, samtal, information samt uppmuntran för att uppnå en mer skräddarsydd personcentrerad vård, med stort fokus på delaktighet och att detta sker på patientens egna premisser.

Bakgrund: Personer med psykossjukdom löper risk att drabbas av somatiska sjukdomar och risktillstånd och har rätt till stöd för att utöva fysisk aktivitet på ett sätt som bidrar till hälsa. Trots att forskning visar på fördelarna med fysisk aktivitet, vad som bidrar till motivation och hur fysisk aktivitet vidmakthålls, har sjuksköterskor klinisk erfarenhet av att det är svårt att stötta personer med psykossjukdom till fysisk aktivitet. Syfte: Att belysa personer med psykossjukdoms levda erfarenheter av fysisk aktivitet. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultat: Personer med psykossjukdoms levda erfarenheter av fysisk aktivitet kan metaforiskt beskrivas som att välja att röra sig mot framtiden genom att ge livet ny mening, att rota sig för att kunna växa och att hitta sig själv. Slutsatser: Fysisk aktivitet kan bidra till att stärka de förmågor som gått förlorade under sjukdomens förlopp samt har potential att förverkliga bandet till personens historia och skapa rörelse mot framtiden, vilket är viktigt för känslan av identitet och utövandet av en fri vilja.

Bakgrund: Alla barn och ungdomar har rätt till en god sexuell hälsa och utveckling. Med pornografins ökade tillgänglighet finns risker för deras fysiska och psykiska hälsa. Genom en insyn och förståelse för elevernas livsvärld har skolsköterskan i sitt hälsofrämjande uppdrag stora möjligheter att påverka elevers kunskaper kring pornografi. I och med införandet av den nya läroplanen kan skolsköterskans insatser inom ämnet stärkas ytterligare. Syfte: Att beskriva skolsköterskors uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet kring elevers bruk av pornografi. Metod: En fenomenografisk metod med induktiv ansats valdes. Tolv semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor genomfördes och analyserades enligt fenomenografi. Resultat: Analysen mynnade ut i fem beskrivningskategorier som rangordnades i ett utfallsrum vilka beskriver skolsköterskornas uppfattningar: Organisatoriska möjligheter och hinder; Internt samarbete utifrån nya läroplanen; Externt samarbete utifrån nya läroplanen; Hälsobesökets möjligheter och hinder samt Pornografins ökade tillgänglighet och påverkan. Konklusion: Pornografins ökade tillgänglighet påverkar eleverna på många plan, såsom språkbruk, sociala interaktioner och bilden av sex och relationer. Skolans övergripande hälsofrämjande insatser är inte anpassade efter den snabba utvecklingen. Hälsobesöket behöver dimensioneras utifrån nuvarande behov. Faktorer som påverkar arbetet är tid, kompetens och samarbete. Intresset finns hos elever att samtala om ämnet, men vuxna behöver verktyg för att kunna bemöta detta., Background: Children have the right to a good sexual health. With the increased availability of pornography their physical and mental health are at risk. Through an understanding of the students' life-world the school nurse has opportunities to influence students' knowledge about pornography. The subject can be further strengthened through the new curriculum. Aim: To describe school nurses' perceptions of the health promoting work regardingstudents' use of pornography. Method: A phenomenographic method with an inductive approach. Twelve semi-structured interviews with school nurses were conducted and analyzed. Result: The analysis resulted in five description categories: Organizational opportunities and obstacles; Internal collaboration based on the new curriculum; External collaboration based on the new curriculum; The possibilities and obstacles of the health visit and The increased accessibility and impact of pornography. Conclusion: The increased availability of pornography affects students on many levels, such as language use, social interactions and the image of sex. The school's overall health promoting efforts are not adapted to the rapid development. The health visit needs to be dimensioned based on current needs. Factors that affect the work are time, competence and cooperation. Students show interest in the subject, but adults need tools to be able to respond to them.

Bakgrund: Fetma är en kronisk sjukdom och är ett stigande folkhälsoproblem internationellt och nationellt. Tidig upptäckt och förbyggande åtgärder har betydelse för deras hälsa. Samverkan mellan BVC-sjuksköterska och skolsköterska för barn med fetma är avgörande för förståelse för barnets livsvärld och utformning av personcentrerad vård. Syftet: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors upplevelse av samverkan med BVC sköterska för barn med fetma. Metod: Kvalitativ metod användes där semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor från två kommuner i Södra Sverige genomfördes. Detta analyserades med tolkande fenomenologisk analys utifrån Ashworts livsvärldsbegrepp språk, tid, projekt, relation och identitet. Analysen resulterade i två centrala teman; närhet och distans. Resultat: Skolsköterskans upplevelse av närhet eller distans till BVC-sjuksköterskan formar huruvida samverkan upplevs positiv eller negativ. Närhet ger upphov till förståelse för livsvärld och personcentrerad vård. Distans leder till upplevd professionell ensamhet, risk för patientsäkerhet samt utgör hinder för skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Konklusion: För att skolsköterskan ska uppleva närhet till BVC-sjuksköterskan i samverkan för barn med fetma behövs gemensamma rutiner. Samverkan behöver likt en bro förena de två verksamheternas organisation och möjliggöra förståelse för varandras professionella livsvärld. Närheten i samverkan ger en stabil bro som främjar en trygg övergång från BVC till skolan., Background: Obesity is a chronic disease and obesity in children is a rising public health problem. Early detection and preventive measures are of great importance for the health of these children. Collaboration between nurses at Children's health centre (CHC) and school nurses for children with obesity is crucial for understanding the child’s lifeworld and designing person-centered care. Aim: The aim of the study was to shed light on school nurses’ experience of collaboration with CHC nurses for children with obesity Method: Qualitative method was used. Semi-structured interviews with ten school nurses from two municipalities in Southern Sweden were conducted. The result was analyzed with interpretative phenomenological analysis based on Ashworth’s lifeworld concepts of language, time, project, relationship and identity. The analysis resulted in two central themes: closeness and distance. Result: The school nurse’s experience of closeness or distance to the CHC nurse shapes if the collaboration is perceived as positive or negative. Closeness gives understanding of the lifeworld and personcentered care. Distance leads to professional loneliness, risk of for patient safety and obstacle to the school nurse’s health promotion work. Conclusion: For school nurse to experience closeness to the CHC nurse in collaboration regarding children with obesity, joint routines are needed. The collaboration is to be seen as a bridge that unites the two organizations and enables understanding of each other’s professionals worlds. A close collaboration provides a stable bridge that promotes a safe transition from CHC to School.

Bakgrund: Hjärtat är en stark symbol för människor. Den medicintekniska utvecklingen har förändrat människors livsvillkor och sjuksköterskans arbete. Den tekniska utvecklingen speglar ett behov personcentrerad vård. Detta har väckt ett intresse för hjärttransplantationspatienters upplevelser. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med åtta artiklar. Datainsamlingen genomfördes på databaserna CINAHL och Pubmed. Resultatet analyserade med Fribergs analysmetod. Resultat: Utifrån resultatet framträdde fyra teman: Medicinsk påverkan,sociala relationer, känslomässiga prövningar och en andra chans. Sammanfattning: Litteraturöversikten gav en inblick i hjärttransplantationspatienternas upplevelser efter transplantationen. Dessa handlade om upplevelser av medicinbiverkningar, förändringar i sociala relationer, utmaningar i känsloliv och deras upplevelser efter att ha fått en andra chans på livet., Background: The heart is a powerful symbol for humans. The technological advancements in medicine have changed people's living conditions and the work of nurses. The technological development reflects a need for person-centered care. This has generated an interest in the experiences of heart transplantation patients. Aim: To describe patients experiences after a heart transplantation. Method: A literature review was conducted utilizing eight articles. Data collection was performed on the CINAHL and PubMed databases. The results were analyzed using Friberg's analysis method. Results: Based on the results, four themes emerged: Medical impact, social relationships, emotional trials, and a second chance. Summary: The literature review provided insight into the experiences of hearttransplant patients post-transplantation. These experiences included encountering medication side effects, changes in social relationships, emotional challenges, and reflections on their experiences after being given a second chance at life.

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 20 000 personer i Alzheimers sjukdom i Sverige. Olika förändringar av strukturen i hjärnan sker, vilket leder till blockering av nervimpulser som ger negativ påverkan på hjärnans minnescentrum. Alzheimers sjukdom beskrivs som anhörigas sjukdom då den har inverkan på deras livsvärld. Därmed ökar behovet av stöd från hälso- och sjukvården samt de kommunala verksamheterna. Syfte: Syfte var att belysa upplevelser av att vara anhörig till en familjemedlem med Alzheimers sjukdom. Metod: Examensarbetet baserades på kvalitativ metod med analys av berättelser (narrativ) utifrån självbiografier. Analysen utgick ifrån fyra självbiografier. Resultat: Resultatet presenterades med två teman: Kunna anpassa till den förändrade livssituationen och Upplevelser av sorg och glädje. Anhöriga upplevde bristande kunskaper och information om Alzheimers sjukdom samt förändring i vardagen, relationer och syn på döden. Konklusion: Anhöriga upplevde förändring av livsvärden när en familjemedlem insjuknar i Alzheimers sjukdom. Sjuksköterskors erfarenheter och bemötande har betydande roll för anhörigas syn på vården., Background: Approximately 20 000 people become ill annually with Alzheimer's disease in Sweden. Several changes occur in the structure of the brain, which leads to blockage of nerve impulses that gives negative effects on the brain’s memory center. It is described as the disease of relatives since it has a direct impact on their lifeworld. Therefore, the need for support of healthcare and municipal activities increases. Aim: The aim was to illustrate the experiences of being a relative to a family member who has become ill with Alzheimer’s disease. Method: The method of the thesis was qualitative method with a narrative analysis based on autobiographies. Four autobiographies were included in the analysis. Findings: The finding is presented in two themes: Adapting to the changed life situation and Experiences of sorrow and joy. Relatives experienced a lack of knowledge and information about Alzheimer’s disease and change in everyday life, relationships and view of death. Conclusion: The relatives’ experienced a change in their lifeworld when a family member becomes ill with Alzheimer’s disease. Nurses’ experiences and encounters has an important role regarding how relatives view the healthcare.

Bakgrund: Forskningen visar att bröstcancerdiagnosen ställs allt tidigare vilket bidrar till att allt fler kvinnor kan behandlas i tid. Samtidigt visar även forskningen att behandlingen har en stor inverkan på kvinnornas liv vilket kan påverka både det fysiska och psykiska måendet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier skrivna av kvinnor som har levt eller lever med bröstcancer. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Det framkom tre kategorier och tio underkategorier utifrån innehållsanalysen beskriver vilka kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer: (1) Känslor vid bröstcancer; (att känna rädsla, att känna frustration, att känna livsglädje och att känna uppgivenhet), (2) Att förlora sin identitet; (hårets betydelse, fysisk eller psykisk förändring och att förlora ett bröst), (3) Betydelsen av ett professionellt bemötande; (att bevara patientens integritet, att visa empati och att skapa trygghet). Slutsats: Kvinnorna upplevde varierande känslor av att leva med bröstcancer. Något kvinnorna tydligt beskrev var hur förlusten av håret, bröstet samt de fysiska eller psykiska förändringarna påverkade dem. Denna slutsats innebär i sin tur att en betydelsefull del för sjuksköterskan är att vårda med livsvärlden som grund, säkerställa ett bra bemötande, minska lidande samt skapa delaktighet för att kunna optimera en god vård.

I förskolans verksamhet förekommer samlingar som ett vardagligt inslag där alla barn på etteller annat sätt förväntas delta. Läroplanen för förskolan (2018) understryker att barn iförskolan ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande i enlighet med FN:s konventionom barns rättigheter (Skolverket, 2018). Tidigare forskning om barns delaktighet ochinflytande beskrivs främst utifrån förskollärares perspektiv. Därav blir studiens syfte attbidra med kunskap kring förskolebarns olika upplevelser av delaktighet och inflytande iförskolans samlingar. Med stöd i en fenomenologisk ansats och livsvärldsteorin har barnseget perspektiv getts utrymme genom barnintervjuer av förskolebarn i åldern 3–5 år på treolika förskolor. Harry Shiers (2001) modell för olika nivåer av delaktighet utgör ett redskapi analysen av barnens uttalanden. Resultatet pekar på att en stor del av barnens uttalandenkan relateras till en svagare form av delaktighet i Shiers modell där de på eget initiativ utövarinflytande eller blir föremål för pedagogers makt. Att förhålla sig till den sociala ordningeni samlingen i form av regler och rutiner kan utifrån barnens utsagor tolkas både som enmöjlighet och ett hinder i relation till deras delaktighet och inflytande. På liknande sätt tyderresultatet på att förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolans samlingarfinns, men att det är beroende av pedagogers förhållningssätt och i förlängningen vilkamaktförhållanden som existerar mellan pedagog och barn. För att involvera barn ibeslutsprocesser och inte enbart i genomförandet av aktiviteter i förskolan krävs ytterligareansträngningar av pedagoger med visionen om en verksamhet skapad med barnens röster iförgrunden och inte i bakgrunden.

Bakgrund: Under 2020 fick 7570 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Under sjukdomsförloppet kommer behandling sättas in för att bota cancern och förebygga att den ska sprida sig och komma tillbaka i framtiden. De vanligaste behandlingarna vid bröstcancer är mastektomi, strålbehandling samt cytostatika. Det är viktigt att sjuksköterskan har rätt resurser, förutsättningar samt kunskap för att kunna möta kvinnan i sin sjukdom och förstå hur hennes sexualitet, självbild och identitet förändras under behandlingstiden vid bröstcancer. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnans sexualitet, självbild och identitet förändras under behandlingstiden vid en bröstcancerdiagnos. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Litteraturstudien utgick från tre patografier och analysen genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet i denna studie baserades på två huvudkategorier/ teman och fyra underkategorier/ teman. De olika kategorierna/ teman beskriver hur tre kvinnor med en bröstcancerdiagnos upplever att deras självbild förändras under behandlingsperioden. Huvudkategorierna/ teman i studien är att inte känna igen sig själv, kroppsliga förändringar samt emotionella reaktioner. Under behandlingen förändras kvinnans självbild och identitet. Saker så som självständighet, kroppsuppfattning samt känsla av sexualitet omvärderas i relation till hur kvinnans liv var innan dess att hon fick bröstcancerdiagnosen Slutsats: Slutsatsen som kan dras efter att ha studerat resultatet är att kvinnors självbild förändras under behandling av bröstcancer. I resultatet framkom det att flera aspekter av självbilden förändras. Bland dessa fanns förändrad identitet samt upplevelsen av kvinnans sexualitet. Resultatet i denna studie är riktat till den grundutbildade sjuksköterskan men kan med fördel också intressera övrig sjukvårdspersonal och bröstcancerdrabbade kvinnor.

Bakgrund: Svårläkta bensår är ett globalt hälso- och sjukvårdsproblem. Svårläkta bensår är ingen sjukdom utan ett symtom som uppstår av olika sjukdomstillstånd. Bensår är enligt definition belägna nedanför knät och nertill fotknölarna där läkningsprocessen tar längre tid än sex veckor och behandlingstiden långsam och resurskrävande. Sjuksköterskans uppgift är att tillgodose god omvårdnad vilket kan uppnås genom förståelse för patienters upplevelser samt deras situation. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta bensår Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån Fribergs metod där elva artiklar inkluderades. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman: Lidande och fysiska upplevelser, emotionella och psykosociala upplevelser samt upplevelser kring omvårdnaden. Samt sex under teman: lidande, minskad mobilitet, när livet känns svårt, social isolering, vårdrelation samt upplevelser relaterat till behandling. Ett av de svåraste symtomen som orsakades av det svårläkta såret var smärta vilket orsakade både fysiska samt psykiska besvär. Symtomen upplevdes vara besvärliga samt orsakade oro, ångest och skam. Behandling samt läkningstiden var lång vilket resulterade i att vårdrelationen hade en stor betydelse för patienterna. Slutsats: Litteraturöversikten visar att livet påverkas negativt av att leva med svårläkta bensår. Sjuksköterskor saknar kunskap kring ämnet samt kunskap om patienternas livsvärld. Genom att skapa en god vårdrelation samt en god förståelse kan sjuksköterskan tillgodose bättre omvårdnad och därmed minska patienternas fysiska samt psykiska lidande., Background: Hard-to-heal leg ulcers are a global health care problem. Hard-to-heal leg ulcers are not a disease but a symptom that arises from various medical conditions. By definition, leg ulcers are located below the knee and down to the balls of the feet, where the healing process takes longer than six weeks and the treatment time is slow and resource intensive. The nurse's task is to provide good care, which can be achieved through understanding patients' experiences and their situation. Aim: The aim of this literature study was to describe patients' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers Method: A literature review was carried out based on Friberg's method whereeleven articles were included. Results: The results revealed three main themes: Suffering and physical experiences, emotional and psychosocial experiences and experiences around nursing. As well as six sub-themes: suffering, reduced mobility, when life feels difficult, social isolation, care relationship and experiences related to treatment. One of the most severe symptoms caused by the hard-to-heal wound was pain, which caused both physical and psychological discomfort. The symptoms were experienced as troublesome and caused worry, anxiety and shame. Treatment and the healing time were long, which resulted in the care relationship having a great importance for the patients. Summary: The literature review shows that life is negatively affected by living with hard-to-heal leg wounds. Nurses lack knowledge about the subject and knowledge about the patients' life world. By creating a good nursing relationship and a good understanding, the nurse can provide better care and thereby reduce the patients' physical and psychological suffering.

Syftet med studien är att ta del av barns upplevelser av förskolans inomhusmiljö. Efteranalys av insamlad empiri besvaras frågeställningarna hur upplever barn förskolans olika utrymmen och hur upplever barn förskolans olika material. För att kunna ta del av barns upplevelser används ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv som teoretiskt ramverk och rundturer som metod. Under rundturerna samtalar vi med barnen om hur de upplever förskolans inomhusmiljö och de tar kort på det de finner intressant. Bilderna ligger sedan till grund för ytterligare samtal. En bild på tre smileys som visar olika känslouttryck används som verktyg för oss och stöd för barnen att uttrycka sina upplevelser. Resultatet visar hur olika begränsningar såsom förskolans regler och materialets tillgänglighet upplevs av barnen. Vidare beskriver barnen sina upplevelser av hur bristande och ofullständigt material kan resultera i konflikter. Vi får även en förståelse för hur barn kan uppleva förskolans miljö på olika sätt beroende på den individuella livsvärldens tolkningar. Barnens egenskapade material upplevs som genomgående positivt. När vi genom att träda in i barnens livsvärldar tar reda på barns upplevelser av förskolans inomhusmiljö kan vi använda kunskaperna för att utveckla förskolans utbildning.

Bakgrund: Personer med psykossjukdom löper risk att drabbas av somatiska sjukdomar och risktillstånd och har rätt till stöd för att utöva fysisk aktivitet på ett sätt som bidrar till hälsa. Trots att forskning visar på fördelarna med fysisk aktivitet, vad som bidrar till motivation och hur fysisk aktivitet vidmakthålls, har sjuksköterskor klinisk erfarenhet av att det är svårt att stötta personer med psykossjukdom till fysisk aktivitet. Syfte: Att belysa personer med psykossjukdoms levda erfarenheter av fysisk aktivitet. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultat: Personer med psykossjukdoms levda erfarenheter av fysisk aktivitet kan metaforiskt beskrivas som att välja att röra sig mot framtiden genom att ge livet ny mening, att rota sig för att kunna växa och att hitta sig själv. Slutsatser: Fysisk aktivitet kan bidra till att stärka de förmågor som gått förlorade under sjukdomens förlopp samt har potential att förverkliga bandet till personens historia och skapa rörelse mot framtiden, vilket är viktigt för känslan av identitet och utövandet av en fri vilja.

Obstetriskt våld innebär ett vårdlidande i form av avsaknad av samtycke och kränkningar som påverkar kvinnans fysiska, psykiska, emotionella och existentiella hälsa. Vilket kan få konsekvenser för hela kvinnans livsvärld. Tidigare forskning visar på att obstetriskt våld medför en ökad risk att drabbas av förlossningsdepression, akut stressyndrom och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevda konsekvenser som orsakats av obstetriskt våld. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Metoden valdes då det var kvinnornas egna berättelser och erfarenheter ur ett livsvärldsperspektiv som studien skulle belysa. Nio kvinnor deltog i studien. Den kvalitativa innehållsanalysen av det insamlade datamaterialet mynnade ut i ett tema; En förödelse för kvinnans livsvärld följt av tre kategorier; Egen hälsa, Sociala relationer och Tillit till vården. Resultatet redovisade att obstetriskt våld fick konsekvenser som var förödande för kvinnans livsvärld. Det orsakade både fysisk och psykisk ohälsa. Det skadade hennes nära relationer till sin partner och anknytningen till sitt nyfödda barn. Tilltron till vården försvagades då hon kände att hon inte fick det stödet hon behövde. Tilltron till förlossningsvården skadades och orsakade konsekvenser för den sexuella och reproduktiva hälsan, exempelvis genom rädsla inför att skaffa flera barn. Ur ett hållbarhetsperspektiv visar resultatet att konsekvenserna påverkar kvinnans relation till sin familj. Vilket inte enbart skapar hälsoproblem för kvinnan utan också hennes partner och barn. Obstetriskt våld är ett vårdlidande som inte hör hemma inom förlossningsvården och bör heller inte få förekomma., Obstetric violence means care suffering in the form of lack of consent and violations that affect the woman's physical, psychological, emotional and existential health. Which can have consequences for the woman's entire life world. Previous research shows that obstetric violence leads to an increased risk of suffering from postpartum depression, acute stress disorder and post traumatic stress disorder (PTSD). The aim of the study was to describe women's perceived consequences after being exposed to obstetric violence. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. The method was chosen as it was the women's own stories and experiences from a lifeworld perspective that the study would highlight. Nine women participated in the study. The qualitative content analysis of the collected data resulted in a theme; A devastation for the woman's lifeworld followed by three categories; Own health, Social relationships and Trust in care. The result reported that obstetric violence had consequences that were devastating for the woman's life world. It caused both physical and mental illness. It damaged her close relationships with her partner and her attachment to her newborn child. Confidence in care weakened as she felt she was not getting the support she needed. The trust in maternity care was damaged and caused consequences for the sexual and reproductive health, for example through fear of having several children. From a sustainability perspective, the results show that the consequences affect the woman’s relationship with her family, which not only creates health problems for the woman but also her partner and child. Obstetric violence is a phenomenon that does not belong in maternity care and should not be allowed to occur either.

Ångest är ett vanligt fenomen som många patienter upplever i den perioperativa vården. Vilket genererar ett lidande för patienten och ökar risken för postoperativa komplikationer. Under den perioperativa perioden är anestesisjuksköterskor ålagda att arbeta evidensbaserat och patientsäkert för att tillgodose individens trygghet och välbefinnande. Forskning kring risker med ångest hos patienter finns väl beskrivet. Dock är den begränsad kring omvårdnadsstrategier som anestesisjuksköterskan kan använda sig av för att minska patientens perioperativa ångest. Syftet var att utforska omvårdnadsstrategier som anestesisjuksköterskor kan tillämpa för att lindra patienters ångest perioperativa. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats där tio kvalitativa artiklar ingick. Metoden utgick ifrån Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) modell. Resultatet utgjordes av tre kategorier: Personcentrerad vård, perioperativa dialogen, samt strategisk omvårdnad. Till dessa följde sex subkategorier. Genom att anestesisjuksköterskan låter första mötet och den perioperativa dialogen få ta tid, kan tillit och trygghet skapas hos patienten. Även strategisk patientinformation och utformning av den perioperativa miljön har inverkan på patientens nivå av ångest. Anestesisjuksköterskan behöver se patientens unika livsvärld för att finna de omvårdnadsbehov som patienten har. Den perioperativa dialogen ska inte bara vara ett informationsutbyte, utan också inbringa hopp hos patienten. Genom att strategiskt vårda patienten enligt ett personcentrerat förhållningssätt kan patientens ångest lindras.

Den sexuella hälsan och sexualiteten utgör centrala faktorer i kvinnans livsvärld. Historiskt sett har bilden av kvinnans sexualitet varit belagd med olika tabu vilket ännu idag återspeglas i samhället. Förlossningsbristningar kan leda till fysiska och psykiska konsekvenser som kan påverka kvinnans sexuella hälsa. Barnmorskan kan hjälpa kvinnan till en bättre sexuell hälsa genom att inneha god kunskap om förlossningsbristningar. Stöd och information före och efter förlossning kan bidra till en ökad Känsla av Sammanhang, KASAM, och främja den sexuella hälsan. Caritativt vårdande kan bidra till att lindra lidande samt använda lidandet som motivation till förändring. Förlossningsbristningar kan påverka kvinnans sexuella hälsa och därmed hennes livsvärld. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av hur deras sexuella hälsa har påverkats efter att de drabbats av förlossningsbristningar. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där 10 kvinnor intervjuades. Resultatet visar att förlossningsbristningar begränsar kvinnors sexuella frihet. Kvinnorna upplevde en försämring av den sexuella hälsan men ibland även en förbättring då nya aspekter av det sexuella livet framtonades. Dock upplevde kvinnorna sig som begränsade även när deras sexuella hälsa förbättrats. Känslor av att vara trasig, smutsig, ha ett påverkat självförtroende, en påverkad relation och/eller svårigheter att träffa någon ny framkom. Sjukgymnastik, tydlig information från vården samt att utforska nya sätt att utöva sexualiteten till exempel med hjälp av sexleksaker och icke-penetrerande sex främjade den sexuella hälsan. Skamkänslor, nonchalans från vårdens sida samt bristande information upplevdes som försämrande faktorer. Det krävs en större öppenhet kring att tala om sexualitet inom vården samt en bättre samordnad och koordinerad vårdkedja i kombination med förbättrad information, utbildning och uppföljning. Sexuella hjälpmedel behöver lyftas och implementeras i v, Sexual health and sexuality are central factors in a woman's life world. Historically, the image of women's sexuality has been covered with various taboos, which are still reflected in society today. Perineal tears can lead to physical and psychological consequences that can affect a woman's sexual health. The midwife can help the woman to a better sexual health by having good knowledge about perineal tears. Support and information as well before as after childbirth can help increase the Sense of Coherence, SOC, and promote sexual health. Caritative care can contribute to alleviate suffering and use the suffering to generate motivation for change. Perineal tears can affect a woman's sexual health and thus her life world. The purpose of the study was to describe women's experiences of how their sexual health has been affected after they suffered from perineal tears. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach where 10 women were interviewed. The results show that perineal tears caused a limitation to women’s sexual freedom. Women experienced a deterioration in sexual health, but sometimes also an improvement when new aspects of sexual life emerge. However, the women felt restricted regardless of whether their sexual health had improved. Feelings of being broken, dirty and having affected self-confidence, affected relationships and/or difficulties meeting someone new emerged. Physiotherapy, clear information from healthcare and exploring new ways of exercising sexuality, for example with the help of sex toys and non-penetrative sex, promoted sexual health. Feelings of shame and nonchalant treatment from healthcare professionals as well as a lack of information were perceived as limiting. There is a need for greater openness in talking about sexuality in healthcare as well as a better coordinated chain of care in combination with improved information and follow-up. Sexual aids such as sex toys need to be lifted and implemented in

Bakgrund: Bland medfödda sjukdomar är hjärtsjukdom en av de vanligaste i världen. Det finns olika typer av missbildningar och sjukdomar som kan drabba hjärtat. Ett medfött hjärtfel kan ge påverkan i både barnets och närståendes vardag. Vårdpersonal kan möta föräldrar till ett hjärtsjukt barn i olika vårdkontexter och sammanhang. För att förstå och bemöta föräldrarna är det värdefullt att belysa deras upplevelser. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att ha ett barn som diagnostiserats med medfött hjärtfel i Sverige. Metod: Analys av narrativa berättelser från Hjärtebarnsfondens hemsida samt fondens Facebook. Berättelserna valdes ut, analyserades och sammanställdes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet granskades därefter med livsvärldsperspektiv som teoretisk referensram. Resultat: Resultatet presenterades i fem kategorier: 1. Känslor och upplevelser vid sjukdomsbeskedet, 2. Känslor och upplevelser kring operation, 3. Vikten av omgivningens stöd, 4. Föräldrarollen och relationen till barnet 5. En förändrad livssyn. Resultatet påvisade blandade känslor och upplevelser av att vara förälder till ett barn med medfött hjärtfel. Upplevelsen väckte tankar om vad som var viktigt i livet, bland annat tankar om tacksamhet gentemot omgivningen men också stöd och gemenskap. De uppvisade dessutom en förändrad livssyn och ett annat sätt att se på världen. Slutsats: Studien belyser det faktum att upplevelser kan ses likartade men ändå vara högst individuella. Det innebär studiens resultat inte är ett facit utan kan användas som en vägledning till främst vårdpersonal. Det kan användas som ett stöd för att bemöta föräldrar till barn med medfött hjärtfel på ett lyhört, öppet och förstående sätt.

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom med såväl fysisk, psykisk och existentiell påverkan på individen. Sjukdomen kan ge fysiska symtom såsom spasticitet, blås- och tarmdysfunktion, kronisk smärta och nedsatt gångförmåga. Även osynliga symtom kan upplevas som exempelvis trötthet. Nuvarande behandlingsriktlinjer fokuserar främst på de fysiska symtomen och den farmakologiska behandlingen. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patientens upplevelser av MS. Litteraturstudien är en sammanställning av kvalitativ forskning som grundas i nio empiriska studier. Dessa nio artiklar har analyserats och resulterar i ett resultat med fyra huvudteman; förändrad identitet, relationer, oro för framtiden och ljuset i mörkret. Resultatet visar att sjukdomen inte enbart ger fysiska symtom utan även medför djupare existentiella frågeställningar. Litteraturstudien kan bidra till bredare förståelse hos sjuksköterskan för patientens upplevelser och underlätta vårdandet utifrån livsvärlden.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Behandlingar för bröstcancer kan vara strålbehandling, immunterapi, cytostatika och kirurgisk behandling som till exempel mastektomi. Mastektomi kan orsaka fysiska och psykiska besvär som påverkar hela kvinnans liv, där behandlingen medför en förändring i kroppen som förorsakar att kvinnans identitet och synen på sin kvinnlighet ändras. Syftet: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: Denna litteraturöversikt är skriven enligt Fribergs modell med hjälp av 10 kvalitativa artiklar. Relevanta artiklar till studien söktes fram i tre olika databaser: Cinahl, Pubmed och Medline. Resultat: Första huvudtemat En förändrad kroppsuppfattning med två subtema: Upplevelser av att förlora bröstet och kvinnlighet och Upplevelser av den sexuella relationer med sin partner. Andra huvudtema är Behov av stöd med två subtema: Upplevelser av stöd och brist på stöd från nära relationer och Upplevelser av stöd och brist på stöd från vårdpersonal. Tredje huvudtemat är Betydelse av copongstrategier med två subteman: Upplevelser av att bli hjälpt av sin tron och Upplevelser av att normalisera och acceptera. Kvinnorna angav ofta att brösten var en del av deras kvinnlighet, moderskap och identitet. Vid förändring i kroppen till följd av borttaget bröst förorsakade att kvinnors syn på deras kroppsuppfattning och livsvärld påverkades negativt, där det skapade ett lidande. Slutsats: De framkom att kvinnorna tyckte att stöd från vården spelande en viktig roll för återhämtningen efter mastektomi. Därför det är viktigt att sjuksköterskan bedriver vården utifrån ett livsvärldsperspektiv. Sjuksköterskan är ansvarig för dessa kvinnors tillfriskande för att kunna främja hälsa och välbefinnande samt lindra lidande., Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women in Sweden. Treatments for breast cancer can include radiotherapy, immunotherapy, cytostatics and surgical treatment such as mastectomy. Mastectomy can cause physical and psychological problems that affect the whole life of the woman, where the treatment brings about a change in the body which causes the woman's identity and view of her femininity to change. Aim: The aim was to describe women's experiences after mastectomy based on a life world perspective. Method: This literature review is written according to Friberg's model using 10 qualitative articles. Relevant articles for the study were searched for in three different ways databases: Cinahl, Pubmed and Medline. Result: First main theme A changed body image with two subthemes: Experiences of losing the breast and femininity and Experiences of the sexual relations with their partner. Other main theme is Need of support with two subthemes: Experiences of support and lack of support from close relationships and Experiences of support and lack of support from healthcare professionals. The third main theme is Meaning of coupon strategies with two subthemes: Experiences of being helped by one's throne and Experiences of normalizing and accepting. The women often indicated that the breasts were one part of their femininity, motherhood and identity. In case of change in the body as a result of removed breast caused women's view of their body image and life world was negatively affected, where it created suffering. Conclusion: They found that the women thought that support from healthcare played an important role in the recovery after mastectomy. It´s important that the nurse provides care from a life-world perspective. The nurse is responsible for these women's recovery in order to promote health and alleviate suffering.

Nationella granskningar har visat att svenska elever riskerar att inte få det stöd de behöver i skolan, vilket delvis tillskrivs att lärarnas beskrivningar av elevers svårigheter och behov är undermåliga med felaktiga åtgärder som följd. Vidare visar granskningar att det finns brister i det viktiga samarbetet mellan lärare och elevhälsa, vilket också bidrar till att elever inte får rätt stöd. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares tal om elevers behov och åtgärd, för att främja samarbetet mellan lärare och specialpedagoger i det gemensamma arbetet kring elever i svårigheter. Utifrån semistrukturerade intervjuer med två grupper av lärare (n=7) i skolår 7-9 har en hermeneutisk ansats använts vid tolkningen av de till text transkriberade inspelade samtalen, varvid en diskursanalys genomförts i två steg, dels induktivt genom kategoriseringar av respondenternas utsagor och dels genom ett teoretiskt ramverk baserat på Jürgen Habermas teori om kommunikativ handling (1991). Resultaten visar bla. att lärarnas tal om behov och åtgärder för elever utgår ofta från sanningsanspråk om bristegenskaper hos elever, som passivitet och brist på tålamod, vilket anses leda till elevers behov av bekräftelse och snabb feedback. Konsekvenser av detta är åtgärder som avser bemöta elevers emotionella behov genom att förenkla undervisningen, men på bekostnad av lärandebehoven. En slutsats från studien är att lärarna ger uttryck för olika dilemman (mellan livsvärld och systemvärld) där de behöver ta hänsyn till olika faktorer samtidigt när det gäller elevers behov och åtgärder, och deras handlande grundar sig i olika rationaliteter beroende på vad man upplever som målet med undervisningen och åtgärderna. Studiens relevans för det specialpedagogiska uppdraget diskuteras och förslag på framtida forskning ges.