Search

Syfte: Att belysa patienters upplevelser av vad som möjliggör samt vad som hindrar till att genomföra livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien består av kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt där Roséns (2017) granskningsmetod har följts. Artiklarna söktes fram ut databaserna Cinahl, PubMed samt PsychInfo. Det söktes med ämnesord samt fritextord som kombinerades med booelska operatorer och begränsningar vilket resulterade i 11 artiklar till resultatet, som vidare kvalitetsgranskades för att säkerställa att de hade hög kvalitet (Forsberg & Wengström, 2016). Resultat: I resultatet framgick 2 teman. Ett tema handlade om vad som möjliggör, med tre tillhörande subteman. Det andra temat handlade om vad som hindrar, med tre tillhörande subteman. Slutsats: Patienter upplever situationen olika efter en hjärtinfarkt där inställningen till livsstilsförändring varierar. Det framkommer i resultatet att önskemål finns om individanpassat stöd för att kunna lyckas uppnå samt behålla livsstilsförändringarna.

Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom som ökar i världen. För en framgångsrik behandling behöver personer med diagnosen diabetes typ 2 förutom medicinsk vård även ändra sin livsstil vilket främst innefattar förändrade vanor kring kost och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Allmän litteraturöversikt. Systematiska sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes för analys. En tematisk analys gjordes av nio forskningsartiklar och dess resultat. Resultat: Resultatet genererade två teman med respektive två subteman, Motivation - Motiverade till livsstilsförändringar och Omotiverade till livsstilsförändringar, Ändra och bibehålla vanor - Beteendeförändringar och Praktiska utmaningar Slutsats: Resultaten pekade på att motivation, bibehållandet av livsstilsförändringar över tid, känslor relaterade till diagnosen och socialt sammanhang var avgörande för livsstilsförändring. Sjuksköterskor har en viktig funktion att förstå patienters unika livssituationer och levnadsvillkor för att effektivt kunna stödja dem i att göra nödvändiga livsstilsförändring. Fortsatt forskning: Studien understryker även behovet av fortsatt forskning för personer med diabetes typ 2 med fokus på den yngre befolkningens omvårdnadsbehov och livsstilsförändringar. Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, livsstilsförändring, omvårdnad, personer, personcentrerad vård, upplevelser, Background: Diabetes is a common disease that is increasing worldwide. For successful treatment, individuals diagnosed with type 2 diabetes need not only medical care but also to change their lifestyle, which mainly involves changing habits related to diet and physical activity. Purpose: The purpose of this study was to describe individuals' experiences with lifestyle changes in type 2 diabetes. Method: General literature review. Systematic searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases. Qualitative content analysis was performed for analysis. A thematic analysis was done of nine research articles and their results. Results: The results generated four themes two subthemes each, Motivation - Motivated for Lifestyle Changes and Unmotivated for Lifestyle Changes, Changing and Maintaining Habits - Behavioral Changes and Practical Challenges. Conclusion: The results indicated that motivation, maintaining lifestyle changes over time, emotions related to the diagnosis, and social context was crucial for succeeding with lifestyle changes. Nurses play a significant role in understanding patients' unique life situations and living conditions to effectively support them in making necessary lifestyle changes. Continued Research: The study also emphasizes the need for further research on individuals with type 2 diabetes, focusing on the care needs and lifestyle changes of the younger population. Keywords: Experiences, lifestyle changes, nursing, person-centered care, persons, type 2 diabetes mellitus.

Bakgrund: Antalet fall av kardiovaskulära sjukdomar, där hypertoni ingår, ökar världen över och är de mest dödliga icke smittsamma sjukdomarna. Hälften av alla som är drabbade av högt blodtryck vet inte om att de är det. Behandlingen består bland annat av egenvårdsåtgärder, vilket innefattar farmakologisk behandling och livsstilsförändringar. Det finns ett behov av att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hypertoni för att öka kunskap och förståelse hos sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hypertonibehandling.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed vilket genererade 13 resultatartiklar. Dataanalys av artiklarna genomfördes enligt Fribergs fem steg (2017). Resultat: Patienter erfor både förutsättningar och begränsningar till att utföra egenvård. Det framkom att få stöd, besitta kunskap och känna motivation var förutsättningar för följsamhet till egenvård. Begränsningar bestod av otillräcklig kunskap, lågt socialt stöd, uppfattade barriärer och låg självförmåga. Slutsats: Patienter med hypertonidiagnoser erfar hinder att utföra egenvård och behöver stöd från omgivningen eller från vården. Med hjälp av kunskap om sin sjukdom och individuella medel som exempelvis mobilapplikationer blir egenvården mer lätthanterlig. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med hypertoni och därför är det viktigt att förstå patienters erfarenheter av behandlingen för att kunna ge en god vård., Backround: The number of people living with cardiovascular diseases, including hypertension, is increasing worldwide and is the most deadly non communicable disease. Half of the world's population with hypertension is unaware of their condition. Treatments can consist of self-care measures which include both lifestyle changes and medical treatment. To understand and encounter hypertensive patients from a nurse’s perspective, it is important to determine patients’ experiences of self-care.Aim: To describe patients’ experiences of self-care in hypertension treatment.Method: A literature review with a qualitive design and inductive approach was conducted. The databases CINAHL and PubMed were searched to find literature and 13 articles were found. The articles were analysed using Friberg’s five steps (2017).Results: Patients experience both prerequisites and limitations when managing self-care. The results show that receiving support, possessing knowledge, and feeling motivated were prerequisites for compliance to self-care. Limitations were insufficient knowledge, low social support, perceived barriers, and low self-efficacy. Conclusion: Patients with hypertension experience difficulties in performing self-care and need support from family or healthcare. With the help of individual means such as mobile applications, and knowledge of illness, self-care becomes more manageable. Nurses meet patients with hypertension on daily basis and it is, therefore, important to understand patients' experiences of the treatment to provide good nursing care.

Bakgrund: Motiverande samtal (MI) fokuserar på att främja patienters egen motivation och har visats vara gynnsam i syfte att främja beteendeförändringar. Diabetes är en snabbt växande folkhälsosjukdom och livsstilsförändringar har en positiv påverkan på sjukdomsförloppet. Trots befintlig kunskap om livsstilsförändringar finns svårigheter att uppfylla rekommendationerna och förändringarna upplevs ofta svåra att bibehålla över en längre tid. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av motiverande samtal för att främja livsstilsförändringar vid diabetes. Metod: Litteraturstudien inkluderade åtta kvalitativa studier från databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och Scopus. Därefter kvalitetsgranskades valda studier utifrån Olsson & Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier och analysen utfördes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fyra kategorier med två subkategorier vardera. Följande kategorier identifierades; ”utveckla en vårdrelation som främjar livsstilsförändringar”, ”stöd att genomföra livsstilsförändringar”, ”hjälp att balansera livet vid livsstilsförändringar” och ”stärka det egna ansvaret vid livsstilsförändringar”. Konklusion: Patienterna upplevde att MI var en metod som främjade och underlättade genomförandet av livsstilsförändringar. Mer forskning och utbildning inom området kan bidra till att MI används i större utsträckning i den kliniska verksamheten., Background: Motivational interviewing (MI) has the focus to promote patients own motivation and has been proven successful in promoting behavior changes. Diabetes are diseases growing fast in the society and lifestyle changes are considered to have a positive impact on the development of the disease. Regardless of existing knowledge about the positive effects of lifestyle change, the majority of people with the diagnosis do not meet the recommended goal and changes are often hard to maintain over a longer period. Aim: To describe patients experience of motivational interviewing to promote lifestyle changes in diabetes. Methods: A qualitative literature study was made with eight qualitative studies. The studies included was found through the databases Cinahl, PubMed, PsycInfo and Scopus. The studies was quality reviewed from Olssens and Sörensens model for qualitative studies and the analysis was made from Fribergs five step model. Results: The literature study resulted in four categories with two subcategories each. Following categories where identified; ”developing a nursing relationship that promotes lifestyle changes”, ”support in the lifestyle changes”, ”help to balance the everyday life in the lifestyle changes” and ”reinforces the responsibility in the lifestyle changes”. Conclusion: The patients experienced that MI was a method that promoted and facilitated the implementation of lifestyle changes. More research and education in the area could lead to an increased use of MI in the clinical situation.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en utbredd sjukdom och sjuksköterskan spelar en betydande roll i att förhindra sjukdomens förlopp. Motiverande samtal (MI) är en dokumenterad och effektiv metod som syftar till att skapa en process för förändring genom att främja beteendeförändring och inre motivation hos patienten. Genom en hälsosam livsstil kan sjukdomens framsteg hämmas och komplikationer undvikas. Patienternas egen förmåga till egenvård är en central del av sjukdomshantering. Trots omfattande förebyggande åtgärder sker ingen väsentlig förbättring av patienternas hälsotillstånd. Många påverkas negativt och sjukdomen kan leda till förtidig död.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar.Metod: Litteraturstudien fokuserar på kvalitativa studier inom ämnesområdet. Tio artiklar identifierades genom sökningar i databasen Pubmed genom högskolan i Gävles bibliotek. Induktiva metoder användes för att formulera kategorier baserade på de inkluderade tio vetenskapliga artiklar.Huvudresultat: Sjuksköterskors rådgivning står inför utmaningar som bristande struktur, tidsbegränsningar och bristande motivation. Organisatoriska hinder, exempelvis resursbrist, komplicerar processen ytterligare. Starka relationer och ett personcentrerat tillvägagångssätt är nyckeln för att underlätta positiva beteendeförändringar hos patienterna. Sjuksköterskor insåg vikten av att utveckla metoder för motiverande samtal med diabetespatienter. Genom ökad erfarenhet och kompetens förbättrades samtalen, vilket ledde till positiva upplevelser för både sjuksköterskan och patienterna.Slutsats: Studien sammanfattar sjuksköterskors upplevelser av att motivera personer med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar från tidigare studier. Resultaten ökar förståelsen för deras arbete, stödjer befintlig forskning och ger ny insikt om vägledning i dessa samtal. Trots att hinder och brister identifieras, samt betydelsen av använda metoder, peka

Bakgrund: DMT2 är en kronisk folkhälsosjukdom som uppstår när en människa har en ohälsosam livsstil eller hereditet. DMT2 ger upphov till mikro- och makrovaskulära komplikationer men kan behandlas med livsstilsförändringar. Patienter som lever med DMT2 upplever påfrestningar som de lider av. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar i samband med DMT2. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt, baserat på tio vetenskapliga artiklar som analyserades ur ett patientperspektiv. Resultat: Det som framkommer är att patienter med DMT2 upplever svårigheter med att införa fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor i vardagen. Svårigheten inkluderar bland annat tidsbegränsningar, brist på motivation samt kulturella och sociala aspekter. Vidare framkommer det i resultatet att stöd från närstående och sjuksköterska är betydelsefull och viktig. Trots detta möter majoriteten av patienter med DMT2 utmaningar som är kopplat till brist på empati, tillit och respekt från vården. Konklusion: Slutligen framkommer det att när patienter får DMT2 behöver de införa livsstilsförändringar i vardagen. Livsstilsförändringarna kräver gott stöd och motivation från både närstående och sjuksköterskan. Förändringarna orsakar emotionella känslor, och därför är det viktigt att sjuksköterskan är lyhörd och visar respekt för patientens livsvärld, vilket bidrar till lindrat lidande och hälsa och välbefinnande., Background: DMT2 is a chronic public health disease that occurs when a person has an unhealthy lifestyle. DMT2 causes micro- and macrovascular complications but can be treated with lifestyle changes. Patients who are living with DMT2 experience stresses that they suffer from. Aim: The purpose of this study is to illustrate patient's experience of lifestyle change in connection with DMT2. Method: A qualitative general literature review, based on ten scientific articles that were analyzed from a patient perspective. Findings: What arises is that patients with DMT2 experience difficulties in introducing physical activity and healthy eating habits into their everyday lives. The difficulty includes, time constraints, lack of motivation, and cultural and social aspects. Furthermore, it appears in the results that support from relatives and nurses is significant and important. Despite this, the majority of patients with DMT2 face challenges linked to a lack of empathy, trust and respect from healthcare. Conclusion: Finally, it appears that when patients receive DMT2, they need to adopt lifestyle changes in their daily life. The lifestyle changes require good support and motivation from both relatives and the nurse. The changes cause emotional feelings, and therefore it is important that the nurse is sensitive and shows respect to the patient's wellbeing.

Primärvården har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande, samordna instanser och vara en lättillgänglig vårdinstans. Distriktssköterskan i primärvården skall bland annat arbeta med livsstilsförändringar genom att främja förändringar i människors beteende och vanor för bättre hälsa, välbefinnande, god livskvalitet och hållbar utveckling. Att använda digitala verktyg inom e-Hälsa och välfärdsteknik som gynnar patientens upplevelse av bibehållen eller ökad hälsa och välbefinnande åligger också distriktssköterskan. Vårdrelationen, det vårdande och lärande samtalet mellan distriktssköterska och patient kan genom att använda digitala verktyg förbättra patientens upplevelse av hälsa samt skapa en känsla av ökad delaktighet i det vårdande mötet. Det skapar goda förutsättningar till att stärka patientens egna hälsoresurser och motivation till att arbeta med nödvändiga livsstilsförändringar för att förebygga och behandla sjukdom. Syftet medexamensarbetet är att undersöka distriktssköterskors upplevelse av att arbeta med digitala verktyg i primärvården för hälsofrämjande livsstilsförändringar hos vuxna och äldre. Data insamlades genom intervjuer med åtta informanter med bakgrund som distriktssköterska. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och fyra kategorier kunde urskiljas: Hantera och förstå e-hälsa och sjukvårdsteknik, e-Hälsa-och välfärdsteknikens påverkan på den personcentrerade vården, e-Hälsa-och välfärdsteknik kräver ledning, styrning och organisering samt e-Hälsa- och välfärdsteknik och patientsäkerhet. I resultatet framkom att även om distriktssköterskorna upplevde sig väl förtrogna med att arbeta mot ökad hälsa och lindra lidande så saknas tydliga mål och strategier gällande implementering av digitala verktyg i arbetet. Det kräver kunskap och kompetens men tid för detta saknades liksom tydliga riktlinjer. De flesta upplevde att digitaliseringen leder till ökad tillgänglighet som förenklar och sparat tid samt resurser på sikt. Det finns en viss oro att vissa

Bakgrund. Hjärt-kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken globalt sett. Efter en hjärtinfarkt rekommenderas drabbade patienter att genomföra livsstilsförändringar för att minska risken för återinsjuknande. Sjuksköterskors personcentrerade rådgivning har en nyckelroll i denna sekundärprevention. Trots att interventionen finns, är följsamheten till livsstilsförändringar fortsatt låg. Ytterligare kunskap behövs därför om patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt för att möjliggöra en förbättrad omvårdnad vid sekundärprevention. Syfte. Att belysa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. Metod. En kvalitativ litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga studier. Resultat. Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar organiserades i tre olika kategorier: stöd, känslor, och ansvar för egen hälsa. Slutsats. Upplevelsen av socialt stöd och stöd från vården är viktigt för patienten. I vissa fall har det dock visat sig att socialt stöd kan skapa ett motstånd till förändring hos patienter. Stress, brist på kunskap och dåligt bemötande från vården gjorde att yngre patienter och patienter med låg socioekonomisk status upplevde bristande stöd och att egenförmågan var bristfällig. Många patienter upplevde å andra sidan välbefinnande och de kände att livet hade förbättrats. Patientens erfarenheter av självbestämmande och tron på den egna förmågan spelar en viktig roll i bibehållandet av livsstilsförändringar. Det är viktigt att sjuksköterskor bemöter patienten med uppmuntran och empati. Den kunskap och vägledning som ges ska anpassas till patientens individuella behov. Det är viktigt att sjuksköterskor förmedlar uppmuntran och empati, och att kunskapen och vägledningen som ges anpassas till patientens individuella behov. Ökad förståelse för patienters erfarenheter kan stödja sjuksköterskan i arbetet med att personcentrera dels rådgivning, dels då motiverande samtal (MI) används i sekundärprevention. Detta kan bid, Background. Cardiovascular disease is the most common cause of death worldwide. Following a heart-attack, patients are advised to make lifestyle changes to reduce the risk of recurrence. Nurse-led, person-centered counseling sessions that focus on lifestyle changes are an important component of secondary prevention. However, compliance to lifestyle changes remains low. Improved knowledge of patients´ experiences of lifestyle changes is necessary to make lifestyle counseling more person-centered and thereby more likely to yield lasting results. Aim. To describe patients´ experiences of lifestyle changes following a heart attack. Method. A qualitative literature study based on 11 scientific articles. Results. Patients´ experiences of lifestyle changes were divided into three main categories: support, feelings, and responsibility for one's own health. Conclusion. Experiences of social support and support from nurses were very important, although social support could at times lead to increased resistance to lifestyle changes. Patients experienced fear, stress, and reduced well-being, the latter of which was especially present when patients attempted to quit smoking. Stress, lack of knowledge and negative interactions with healthcare professionals caused younger patients, including those with lower socioeconomic status, to experience a lack of self-efficacy and support. However, many patients also experienced improved well-being and heightened self-confidence. It is important that nurses are encouraging and empathetic. Knowledge and guidance should be tailored to the individual needs of the patient. Increased understanding of patients' experiences can potentially support nurses´ delivery of person-centered counseling and motivational interviewing (MI) in secondary prevention, which can potentially lead to improved adherence to lifestyle changes following a myocardial infarction.

Bakgrund Risken att insjukna i prediabetes eller diabetes typ 2 är störst hos överviktiga med en ohälsosam livsstil. En sådan livsstil kan orsaka förhöjt plasmaglukos vilket i sin tur kan leda till diabetes typ 2 och även andra sjukdomar. Genom livsstilsförändringar kan en sådan utveckling motverkas, och även vändas, vilket kan leda till att värdena på plasmaglukos återgår till det normala. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors hälsofrämjande åtgärder för livsstilsförändring hos patienter med prediabetes eller diabetes typ 2. Metod Studien är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2014 och 2022. Artiklarna är av kvalitativ design, kvantitativ design samt mixed method. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Sjuksköterskans förhållningssätt mot patienten, att träffa andra i samma situation och dela erfarenheter samt involvera anhöriga ansågs vara viktiga åtgärder. Information om livsstilsförändring och fysisk aktivitet samt vilken kost som är hälsosam är sådant som sjuksköterskan kan delge patienterna för att öka deras kunskap och förutsättning att lyckas förändra sin livsstil. Slutsats Sjuksköterskor kan skapa förutsättningar för patienter att genomföra livsstilsförändring, där förhållningssättet är en viktig del. En annan del är att förmedla kunskap och delge patienten den information som behövs för att förstå vad livsstilsförändring innebär., Background Overweight people whose lifestyle consists of unhealthy food and being sedentary are at greater risk of developing prediabetes or diabetes type 2. Such lifestyle can cause elevated plasma glucose which in turn can lead to type 2 diabetes and also other dangerous diseases. Through lifestyle changes one can counteract, and even reverse, an elevated plasma glucose and return to normal values. Aim The aim was to describe nurses' health promotion measures for lifestyle change in patients with prediabetes or type 2 diabetes. Method The study is a literature review where the results are based on 13 articles published between 2014 and 2022. The articles are of qualitative design, quantitative design and mixed method. The data collection was done in the databases PubMed and CINAHL. Results The nurse's approach to the patient, organizing meetings where patients in a similar situation can meet and share experiences and involving relatives were important measures. Information about what lifestyle change and physical activity and what kind of diet is healthy are things that the nurse needs to share with the patients in order to increase their knowledge and prerequisite for success. Conclusions Nurses can create conditions for patients to implement lifestyle change, where the approach to the patient is an important part. Another part is to impart knowledge and provide the patient with the information needed to understand what lifestyle change entails.

Bakgrund Diabetes typ 2 är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar allt fler människor i världen. Sjukdomen uppstår till följd av ohälsosamma levnadsvanor och ärftlighet. Diagnosen kan leda till allvarliga komplikationer och följdsjukdomar och ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Behandlingen är framför allt livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet och koständring, därför är egenvård en viktig del i behandlingen. Syfte Syftet var att beskriva vuxna individers upplevelser av livsstilsförändringar som egenvård vid diabetes typ 2. Metod En litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys baserat på tolv vetenskapliga artiklar som identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna har kvalitetsgranskats och bedömts vara av medel eller hög kvalitet. Resultat Litteraturöversiktens resultat sammanställdes i tre huvudteman: Svårigheter avse endeegenvård, barriärer för att kunna bedriva egenvård samt behov av stöd. Individanpassad kunskap hade betydelse för förmågan att utföra egenvård och sociokulturella faktorer påverkade följsamheten till egenvårdsåtgärder. Stöd från hälso- och sjukvården samt anhöriga visade sig vara en viktig faktor i hanteringen av sjukdomen som ledde till bättre egenvårdsfömåga. Slutsats Att drabbas av diabetes typ 2 medför en livslång utmaning, varför stöd från hälso- och sjukvården ihop med anhöriga är en nyckel till utförandet av livsstilsförändringarna som krävs vid egenvården av sjukdomen., Background Type 2 diabetes is a chronic disease that can be caused by genetics or unhealthy lifestyle habits. It can lead to serious complications and increase the risk of heart disease. Treatment involves lifestyle changes and self-care. Aim The aim was to describe the experiences had by adult individuals with type 2 diabeteswho have implemented lifestyle changes relating to self-care. Method A literature review with qualitative content analysis based on twelve scientific articles found in the databases CINAHL and PubMed. The articles were analysed according to Friberg’s analysis method. The included articles were quality assessed as medium or high quality. Results The results of the literature review were compiled into three main themes: Difficulties regarding self-care, barriers to engaging in self-care, and the need for support. Individualized knowledge was found to be important for the ability to perform self-care, and sociocultural factors influenced adherence to self-care measures. Support from healthcare providers and family members was shown to be an important factor in managing the disease, leading to better self-care abilities. Conclusions Being diagnosed with type 2 diabetes entails a lifelong challenge, which is why support from healthcare professionals and relatives is key to carrying out the lifestyle changes required for self-care of the disease.

Ischemisk hjärtsjukdom där akut koronart syndrom ingår är den främsta dödsorsaken i världen och är en stor utmaning inom global hälsa och sjukvård. Sekundärprevention är en väsentlig del av behandlingen vid akut koronart syndrom och innefattar både farmakologisk behandling samt livsstilsåtgärder. För patienter med akut koronart syndrom utgör ohälsosamma levnadsvanor en större risk för återinsjuknande, därför är det viktigt att hälso- och sjukvården stödjer dem till förbättrade levnadsvanor. Syftet var att belysa faktorer som påverkar livsstilsförändringar hos patienter efter att ha insjuknat i ett akut koronart syndrom. En allmän litteraturöversikt med systematisk sökmetod valdes som metod för att besvara syftet. Sökningar i två databaser samt manuell sökning utfördes. Femton vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2014-2020 inkluderades efter kvalitetsgranskning. En integrerad analys utfördes, huvudkategorier och underkategorier identifierades. I resultatet framkom fyra huvudkategorier och åtta underkategorier som kunde vara både främjande och hindrande för att genomföra livsstilsförändring. Där huvudkategorierna utgjordes av sjukdomsinsikt, självinsikt, hälsopåverkan samt social påverkan. Underkategorierna var förstå allvaret, kunskap, den egna viljan, tro på sin egen förmåga, kroppslig betydelse, känslomässig innebörd, socialt stöd samt socioekonomins styrande. De mest framträdande underkategorierna var kunskap, socialt stöd samt tro på sin egen förmåga. Slutsatsen är att hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att ge en konkret och individanpassad information till patienter med akut koronart syndrom för att möjliggöra livsstilsförändringar. Anhöriga bör involveras mer i vården för att kunna vara ett stöd för att genomföra livsstilsförändringar. För att patienten ska tro på sin förmåga är det viktigt att utgå från patientens resurser och sätta realistiska må, Ischemic heart disease, including acute coronary syndrome, is the leading cause of death worldwide and represents a significant challenge to global health and healthcare. Secondary prevention, consisting of pharmacological treatment and lifestyle changes, is an essential component of acute coronary syndrome treatment. Unhealthy lifestyle habits present a major risk for recurrent illness in acute coronary syndrome patients. Therefore, it is important for healthcare providers to support patients in improving their lifestyle habits. The aim of this study was to highlight the factors that influence lifestyle changes in acute coronary syndrome patients. A literature review with a systematic search method was selected to answer the aim. The article searches in two databases and a manual search were conducted. Fifteen articles published between 2014-2020 were included after quality review. An integrated analysis was conducted, main categories and subcategories were identified. In the result four main categories and eight subcategories of factors that could either facilitate or hinder lifestyle changes appeared. The main categories were disease awareness, selfawareness, health impact and social impact. The subcategories were realising the seriousness, knowledge, the own will, belief in one's ability, physical meaning, emotional meaning, social support and the impact of the socioeconomy. The most prominent subcategories were knowledge, social support and belief in one’s ability. In conclusion, healthcare providers need to offer more personalised information to acute coronary syndrome patients to enable lifestyle changes. Family members should be more involved in the care process to be able to support lifestyle changes. For the patient to believe in their own ability is it important to focus on their resources and setting realistic goals. The healthcare providers need to be more person-centred to provide the patient better conditions to succeed in making lifestyle changes.

The purpose of this paper is to examine how vegetarians and vegans ascribe meaning to the process of changing from a meat-based to a plant-based diet. Using Brenda Dervin's sense-making methodology, I look into the complex and dynamic ways vegetarians and vegans experience their worlds. In contrast tomuch of mainstream research which regard vegetarians and vegans as static, the paper tries to answer the following questions: How can you understand vegetarians and vegans from the sense-making term”verbings? That is, how do vegetarians and vegans make and un-make sense during their changing process? What kind of contexts in form of inner and outer effect is and has been important in their making and un-making of sense? How do my interviewees in this particular moment in time and space seethemselves and their changing process in relation to the rest of society? The results presented are based on six semi-structured interviews influenced by sense-making's life-line method. Four interviews were conducted with vegetarians and two with vegans. Their age ranges from twenty to thirty two, and the amount of time they have been vegetarian or vegan range between eight months to eleven years. As shown in other studies, vegetarians and vegans are phenomenons that are more complex than mainstream research gives them credit for. My findings support this claim in concluding that my respondents use adiverse set of both internal and external hows to make sense of their vegetarianism and veganism. Forexample, internal in form of emotions and external in form of facts. Furthermore, my results may help to broaden our understanding of lifestyle changes beyond dietary, like going from a sedentary to an active life.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är kronisk sjukdom som löper risk för ytterligare komplikationer såsom hjärt- och kärlsjukdomar, hjärtinfarkt och stroke. Komplikationer av diabetes är en av de vanligaste för dödsorsakerna. Sjukdomen orsakas av nedsatt insulinproduktion men det kan även förekomma vid andra faktorer som genetik, ålder, livsstilsfaktorer och fetma. Att leva med typ 2-diabetes är komplext och påverkar även livskvaliteten, därför krävs stöd. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av livsstilsförändringar relaterad till kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Metod: en deskriptiv litteraturstudie genomfördes genom att sammanställa litteratur som publicerade mellan 2013 och 2023. Totalt 11 relevanta artiklar sammanställdes för denna deskriptiva litteraturstudie med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Författarna delade in resultatet i 3 huvudteman; faktorer som påverkar följsamhet till livsstilsförändringar, motivation till att göra livsstilsförändringar och livskvalitet. Dessa kategorier är faktorer som påverkar personens upplevelser vid diabetes typ 2. Slutsats: Författarna sammanfattade personernas upplevelser av livsstilsförändringar relaterad till kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2 med hjälp av tidigare studier som är relevant för arbetets syfte. Det visade sig att förändringar av kost och fysiska aktiviteter var svårt och utmanande för deltagarna. Stöd från familjer och vänner bedömdes som en viktig komponent för att förbättra personens motivation. Personerna uppskattade även sjuksköterskans insatser, som var betydande och kunde stärkas personens resurser vid livsstilsförändringar., Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that runs the risk of further complications such as cardiovascular disease, heart attack and stroke. Complications of diabetes are one of the most common causes of death. The disease is caused by reduced production of insulin, but it can also occur with other factors, such as genetics, age, lifestyle factors, and obesity. Living with type II diabetes is complex and also affects the quality of life, therefore support is required. Aim:To describe people’s experience of lifestyle changes related to diet and physical activity with diabetes type II as a diagnosis. Method: A descriptive literature study was conducted to compile studies that were published between the years 2013 and 2023. A total of 11 relevant articles were compiled for this descriptive literature study with the help of thematic analysis. Result: The authors categorized the results into three main themes; factors that influence adherence to lifestyle changes, motivation to make lifestyle changes and the quality of life. These categories are the factors that affect the person’s experiences with type II diabetes. Conclusion: The authors have combined the person's experiences of lifestyle changes related to diet and physical activity in diabetes type II with the help of previous studies that had similar aims as the purpose of the work. It appeared that changing diet and performing physical activities was challenging for the participants. Support from family and friends was also assessed as an important component due to improving the person’s motivation. The people also appreciated the nurse’s efforts, which were considered significant and could strengthen the person’s resources in case of changes in lifestyle.

Bakgrund: Diabetes utgör den fjärde största orsaken till förtidig död i världen. Sjukdomen medför ofta komplikationer, ökad risk för hjärtkärlsjukdom och lidande för patienter och närstående. Diabetesrelaterad vård kostar samhället stora resurser. Personer med prediabetes har möjlighet att förhindra eller skjuta upp insjuknande i typ 2 diabetes genom livsstilsförändringar. Att arbeta med livsstilsförändringar för att främja hälsa och förhindra sjukdom är essentiellt för distriktssköterskan. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid prediabetes. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats, baserad på sökningar i tre vetenskapliga databaser. 15 primärstudier analyserades med Thomas och Hardens metod för tematisk syntes av kvalitativ forskning i systematiska litteraturöversikter. Resultat: Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar presenterades i fyra huvudteman. Att få en diagnos belyste huruvida diagnosen var en anledning till att göra livsstilsförändringar eller inte. Temat betydelsen av stöd visade att stöd var avgörande för att göra och bibehålla livsstilsförändringar. Försvårande faktorer beskrev aspekter som försvårade livsstilsförändringar. Temat strategier belyste strategier som användes för att underlätta livsstilsförändringar och hantera hinder. Slutsats: Resultatet visade ett brett spektrum av erfarenheter. Betydelsen av stöd var framträdande. Förändringsmotivation påverkades av huruvida tillståndet upplevdes kontrollerbart eller inte. Uppoffringar och inskränkt livskvalitet var försvårande. Resultatet bidrar med förståelse för prediabetespatienters erfarenheter av livsstilsförändringar. Detta kan implementeras i omvårdnaden för att stärka tilltro till egen förmåga och patientdelaktighet., Background: Diabetes is the fourth leading cause of premature death in the world. The disease often causes complications, increases the risk of cardiovascular disease and causes suffering for patients and their relatives. Diabetes-related care costs society great resources. People with prediabetes can prevent or postpone the onset of type 2 diabetes through lifestyle changes. Working with lifestyle changes to promote health and prevent disease is essential for the district nurse. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of lifestyle changes in prediabetes. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was conducted, based on searches in three scientific databases. 15 primary studies were analysed using Thomas and Harden's method for thematic synthesis of qualitative research in systematic literature reviews. Results: Patients' experiences of lifestyle changes were presented in four main themes. Receiving a diagnosis highlighted whether the diagnosis was a reason to make lifestyle changes or not. The meaning of support showed that support was crucial for implementing and maintaining lifestyle changes. Complicating factors described aspects that made lifestyle changes more difficult. Strategies highlighted strategies used to facilitate lifestyle changes and manage barriers. Conclusion: The result showed a wide range of experiences. The importance of support was prominent. Motivation was influenced by perceptions of diabetes and whether the condition was perceived as controllable. Sacrifices and reduced quality of life were aggravating. The result contributes to an understanding of prediabetes patients' experiences of lifestyle changes. This can be implemented in nursing practice to strengthen confidence in self-efficacy and patient participation.

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en folksjukdom som ökar både globalt och i Sverige. Bidragande faktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat ohälsosamma kostvanor och stillasittande livsstil. Vid noggrann egenvårdsbehandling kring framför allt kost och motion kan blodsockernivåerna hållas jämna, vilket minskar risken för diabeteskomplikationer. Genom utbildning, stöd och motivation av vårdpersonal kan personer med typ 2 diabetes få hjälp att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Syfte: Beskriva vårdpersonals upplevelser av att arbeta med förändring av levnadsvanor hos personer med typ 2 diabetes. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativ ansats. Genom databaserna Cinahl och PubMed utvanns 10 artiklar vilka kvalitetsgranskades enligt SBU:s Granskningsmall för kvalitativ forskning och analyserades utifrån Fribergs analysmetod. Resultat: Efter analys av samtliga artiklar identifierades tre huvudkategorier; organisationens betydelse, kompetens hos vårdpersonalen och utmaningar i patientmötet där resultatet presenteras i 8 underkategorier. Slutsats: Vårdpersonalen upplevde flera faktorer, både positiva och negativa som påverkade arbete med livsstilsförändring hos personer med typ 2 diabetes. Samverkan i multiprofessionellt team, god relation till patienter och patienters stöd av närstående upplevdes främja följsamhet hos patienter. Negativa faktorer som kan ses som hinder vid förändring av levnadsvanor var tidsbrist i arbetet, otillräckliga organisatoriska verktyg i form av vårdprogram och riktlinjer samt kunskapsluckor hos såväl vårdpersonal som hos patienter., Background: Type 2 diabetes is a public health disease that increases both globally and in Sweden. Contributing factors to the development of the disease include unhealthy eating habits and sedentary lifestyle. With accurate self-care, especially regarding diet and exercise, blood sugar levels can be kept even, which reduces the risk of diabetic complications. Through education, support and motivation from health care professionals people with type 2 diabetes can get help to change unhealthy lifestyle habits. Purpose: Describe healthcare professionals’ experiences of working with lifestyle change in people withtype 2 diabetes. Method: This degree project was conducted as a literature review based on articles with a qualitative approach. The literature study was based on ten scientific articles found in the databases Cinahl and PubMed. Quality review of the articles according to SBU’s Review template for qualitative research and data analysis based on Friberg’s analysis method was conducted. Findings: After analysis of all articles, three main categories were identified; the importance of the organization, competence of the healthcare professionals and challenges in the patient meeting. The results were categorized into a total of 8 subcategories. Conclusion: The healthcare professionals experienced several factors, both positive and negative that influenced the work with lifestyle changes in people with type 2 diabetes. Collaboration in a multi-professional team, good relationship with the patients and patient support from relatives were experienced to promote patient compliance. Negative factors that can be seen as obstacles to lifestyle change were lack of time, insufficient organizational tools such as health care programs and guidelines and knowledge gaps in both health care staff and patients.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en global folkhälsosjukdom som 2019 orsakade 1,5 miljoner dödsfall världen över. Diabetes typ 2 orsakas främst av livsstilsfaktorer som fetma, ohälsosam kost och fysisk inaktivitet. Förändring av livsstilen är nödvändig i behandlingen och är en krävande process för många individer. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie baserat på tio kvalitativa artiklar som analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Studierna kvalitetsgranskades med Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Databaserna PubMed och Cinahl användes för att hitta relevanta artiklar till studien. Resultat: Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier “Betydelsen av stöd” och “Betydelsen av motivation” samt fem subkategorier som beskriver olika faktorer som påverkar personer med diabetes typ 2 att genomföra livsstilsförändringar. Konklusion: Personer med diabetes typ 2 upplever livsstilsförändringar som en komplex uppgift och är i behov av stöd och motivation. För att främja god preventiv hälsa och egenvården hos personer med diabetes typ 2, kan vidare forskning inom den personcentrerade vården med beaktning för omgivande faktorer vara av betydelse., Background: Diabetes mellitus is a global public health disease that 2019 caused 1.5 million deaths worldwide. Type 2 diabetes is mainly caused by lifestyle factors such as obesity, unhealthy diet and physical inactivity. Lifestyle change is necessary in the treatment and is a demanding process for many individuals. Aim: The aim of this study is to describe people with diabetes mellitus type 2’s experiences of lifestyle changes. Method: Literature study based on ten qualitative articles analyzed using Friberg's five-step model. The studies were quality reviewed with Olsson and Sörensen's assessment template. PubMed and Cinahl were the databases used to find relevant articles. Results: The results were compiled into two headings “The importance of support” and “The importance of motivation” as well as five subcategories that describe factors that influence people with diabetes type 2 to implement lifestyle changes. Konklusion: For people with diabetes type 2 lifestyle changes are considered a complex task and they are in need of support and motivation. In order to promote good preventive health and selfcare in people with diabetes type 2 , further research in personcentered care with regard to surrounding factors may be important.

Background: Diabetes mellitus type 2 is a common disease that is increasing globally. A healthy lifestyle can stunt the progression on the disease. Self-care is an important part of the treatment. Dietand physical activity are essential factors in treatment of diabetes. Healthcare workers can support knowledge of the disease, motivate and encourage the patients to enhanced self-care and a life-stylechange. Aim: The aim of this literature study was to describe the experience of persons diagnosed with diabetes mellitus type 2 regarding self-care. Method: Through a qualitative literature review based on ten scientific articles retrieved from PubMed and Cinahl, the aim of the study was answered. Result: Three main themes were identified. Experience of self-care during lifestyle changes, experience of self-care support and reasons hindering self-care. Conclusion: Tin summary, the results show that there are more obstacles for people diagnosed with diabetes to perform self-care. Obstacles like work, family and socioeconomic circumstances can affect life quality so much that, when in severe condition, self-care is negatively affected. Introduction of lifestyle changes and medication were experienced as difficult which could lead to deterioration of mental health. Better support and more knowledge would facilitate self-care in this patient group.

Bakgrund. Hjärt- och kärlsjukdomar är den ledande dödsorsaken på en global nivå. Hjärtinfarkt är en vanligt förekommande komplikation till hjärt- ochkärlsjukdom vilket kan leda till tidig mortalitet. Efter en hjärtinfarkt rekommenderas det att patienter ändrar ohälsosamma livsstilsvanor då detta kan minska prevalensen och risken för återinsjuknande. Syfte. Att belysa patienters upplevelse av livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod. En litteraturstudie där 14 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat. Fyra teman identifierades: En vändpunkt i livet, vilket innefattar det individuella synsättet samt målsättning. Genomförande av livsstilsförändring, som representeras av motivering till förändring, konkreta förändringar, utmaningar med förändring samt oförmåga till förändring. Faktorer som påverkar livsstilsförändringar, inkluderade psykiska, fysiska samt sociala faktorer. Förändring över tid, tyder på att förändring är en dynamisk process som konstant pågår. Slutsats. Studien tyder på en komplexitet kring individens upplevelse av livsstilsförändringar samt belyser behovet av personcentrerad vård., Background. Cardivascular disease is the leading cause of death globally. Myocardial infarction is a common complication of cardiovascular disease which may lead to an early death. Patients are recommended to change unhealthy lifestyle choices after a myocardial infarction to prevent the risk of suffering another myocardial infarction. Objective. To explore patients experiences oflifestyle changes after a myocardial infarction. Method. A literature overviewthat analyzes and review 14 qualitative articles. Findings. Four main themeswere identified: A turning point in life, which include the individual approach,objective, and goal. Implementation of lifestyle changes, describes the motivationto change, specific changes, challenge to change and the inability to change. Factors that affect lifestyle changes, include psychological, physical, and social factors. Change over time, suggests that change is a dynamic process that is ongoing. Conclusion. This literature review suggests that there's a complexity surrounding the individual perception of lifestyle change and highlights the need for person-centered care.

Introduktion: Diabetes typ 2 (DT2) är en allvarlig sjukdom som innebär risk för svåra komplikationer. Sjukdomen är ärftlig men uppkommer också till följd av ohälsosamma levnadsvanor och prevalensen ökar markant i världen. Socialstyrelsen rekommenderar att stöd till förändring av levnadsvanor och fysisk aktivitet genom grupputbildning ska ingå i behandlingen men trots detta erbjuds det i alldeles för liten utsträckning i landet. Till följd av detta har ett nytt arbetssätt för grupputbildning utvecklats för att öka tillämpningen i primärvården. Syfte: Syftet med studien är att utvärdera hur en multidisciplinär gruppintervention för personer med DT2 med fokus på livsstilsförändring och fysisk aktivitet (FA) påverkar vikt, hälsorelaterad livskvalitet och grad av FA. Metod: Detta är en longitudinell prospektiv studie. Data som analyserats är hämtad från ett kliniskt utvecklingsprojekt vid namn Tillsammans. Deltagarna (N=34) genomförde en gruppbaserad utbildning med fokus på levnadsvanor. Data samlades in vid baslinjen och efter sex månader. Deskriptiv analys och Wilcoxons teckenrangtest användes för bearbetning av data. Resultat: Resultatet visade statistiskt signifikant förbättring av vikt och hälsorelaterad livskvalitet. Ingen signifikant förbättring sågs för FA. Antalet deltagare som uppnådde rekommendationerna för FA förändrades inte efter interventionen. Skillnader observerades mellan kön och åldersgrupper i alla variabler men testades inte statistiskt. Konklusion: Denna studie visade att den multidisciplinära gruppinterventionen gav stöd till förändring av levnadsvanor. Vidare observerades trender som tyder på att kön och ålder eventuellt kan påverkas olika. Få deltagare och stort bortfall försvårade utvärderingen av gruppintervention

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk folkhälsosjukdom som beror på att upptaget av insulin i kroppsvävnaden är nedsatt. Diabetes typ 2 kan medföra många komplikationer, både akuta och sena. Det finns många faktorer som ökar risken för sjukdomen, bland annat livsstilsfaktorer. Fysisk inaktivitet och ohälsosam mat är exempel på livsstilsfaktorer som ökar risken för att bli drabbad av sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar analyserats från databaserna PubMed och Cinahl Complet, med utgångspunkt från Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras i fem teman: Att bli diagnostiserad med diabetes typ 2, vårdpersonalens bemötande och betydelse för livsstilsförändringar, förändrade kostvanor, motivationens betydelse för att genomföra livsstilsförändring samt känslor vid livsstilsförändringar. Dessa teman presenteras i resultat delen. Sammanfattning: Många patienter är i behov av stöd och motivation för att kunna genomgå livsstilsförändringar. Vårdpersonal behöver en ökad kunskap kring hur de ska kunna arbeta motivationsfrämjande och personcentrerat för att stödja patienter som behöver genomgå livsstilsförändringar vid diabetes typ 2., Background: Diabetes type 2 is a chronic public health disease caused by the low absorption of insulin in the body tissue. Diabetes type 2 can bring many complications, both acute and late complications. There are many factors that increase the risk of the disease, for instance lifestyle factors. Physical inactivity and unhealthy food are examples of lifestyle factors that increase the risk of being affected by the disease. Aim: The aim with this literature review was to describe patients experiences of lifestyle changes when living with diabetes type 2. Method: Literature overview where ten scientific articles were analyzed from the databases PubMed and Cinahl Complet, based on Friberg's analysis model. Results: The results are presented in five themes: Being diagnosed with diabetes type 2, the treatment of the healthcare staff and the importance of lifestyle changes, changed dietary habits, the importance of motivation for implementing lifestyle changes and emotions during lifestyle changes. These themes are presented in the results section. Summary: Many patients are in need of support and motivation to be able to undergo lifestyle changes. Health care professionals need increased knowledge about how they could work in a motivational and person-centered way to support patients who need a lifestyle change in type 2 diabetes.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en folksjukdom som ökar i hela världen och drabbar oftast personer över 50 år men syns alltmer i lägre åldrar. Risken att insjukna beror på både ärftlighet och livsstil där fysisk aktivitet, bra kosthållning och undvikande av tobak är några faktorer som kan förebygga att insjukna i DMT2. Utförandet av en god egenvård har betydelse för att sjukdomen ska vara under kontroll och inte förvärras. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En beskrivande litteraturstudie där databassökningen gjordes i Pubmed. Tretton primärstudier genererade innehåll till studiens resultat. Resultat: I studien framkom tre huvudteman vilket var, Kunskap vid utförandet av egenvård hos personer med DMT2, Livsstilsförändringens betydelse vid egenvård hos personer med DMT2 samt Hinder vid utförandet av egenvård hos personer med DMT2. I dessa huvudteman framkom sju subteman, Kunskap en viktig betydelse i hantering av egenvård, Sjuksköterskans kunskap påverkar personens egenvård, Nya rutiner en utmaning för egenvård, Betydelsen av stöd från närstående och personer med samma sjukdom för upprätthållandet av egenvård, Ekonomin påverkar upprätthållandet av egenvård, Andra sjukdomar påverkar egenvård samt Stigma påverkar egenvård. Slutsats: Personers erfarenheter av egenvård vid DMT2 visade att egenvårdshanteringen var utmanande. Litteraturstudien kan bidra med ökad förståelse och samtidigt vara ett verktyg för sjuksköterskan, personer med DMT2 och dennes omgivning samt bidra till goda erfarenheter av egenvård vid DMT2., Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a common disease that is increasing worldwide and usually affects people over 50 years of age, but is increasingly seen at younger ages. The risk of contracting it depends on both heredity and lifestyle, where physical activity, good diet and avoiding tobacco are some factors that can prevent contracting DMT2. Carrying out good self-care is important for the disease to be under control and not worsen. Purpose: To describe people's experiences of self-care in diabetes mellitus type 2. Method: A descriptive literature study where the database search was done in Pubmed. Thirteen primary studies generated content for the study results. Results: Three main themes emerged in the study, which were, Knowledge when performing self-care in people with DMT2, The importance of lifestyle changes in self-care in people with DMT2 and Obstacles in performing self-care in people with DMT2. In these main themes, seven subthemes emerged, Knowledge an important importance in managing self-care, The nurse's knowledge affects the person's self-care, New routines a challenge for self-care, The importance of support from relatives and people with the same illness for the maintenance of self-care, The economy affects the maintenance of self-care, Other diseases affect self-care and Stigma affects self-care. Conclusion: People's experiences of self-care in DMT2 showed that self-care management was challenging. The literature study can contribute to increased understanding and at the same time be a tool for the nurse, people with DMT2 and their surroundings and contribute to good experiences of self-care in DMT2.

Bakgrund: Livsstilsrelaterade sjukdomar utgör idag ett stort hot mot människors hälsa – såväl nationellt som globalt. Det finns tydlig evidens för sambandet mellan ohälsosamma levnadsvanor och livsstilssjukdomar samt vikten av hälsofrämjande arbete för att minska riskfaktorerna. Primärvården är den vårdnivå dit de flesta söker vård i första hand, därmed har primärvården en central roll i det hälsofrämjande arbetet. Sjuksköterskor inom primärvården har således en nyckelroll i det hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete med livsstilsförändringar inom primärvården. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats och strukturerad sökmetod. Resultat: Databearbetningen genererade tre kategorier: (1) Sjuksköterskans och patientens roll, (2) relationens betydelse samt (3) organisatoriska och samhälleliga faktorer. Konklusion: Hälsofrämjande arbete med livsstilsförändringar är ett komplext område. Trots aktuella riktlinjer ges inte de förutsättningar som sjuksköterskor anser att de behöver för att arbeta hälsofrämjande så som riktlinjerna avser. De flesta sjuksköterskor anser att det hälsofrämjande är en viktig del av deras arbete. För att möjliggöra ett hälsofrämjande arbete uttrycker sjuksköterskorna att det finns ett antal hinder som begränsar själva genomförandet, de lyfter även fram förutsättningar som kan bidra till att underlätta arbete med livsstilsförändringar., Background: Non communicable diseases related to unhealthy lifestyle are a majorthreat to our health. There is clear evidence on the link between unhealthy lifestylehabits and non-communicable diseases and the importance of health promotion as away of reducing the risk factors. Primary care plays an important part in theimplementation of health promotion and nurses working in primary care have a keyrole in health promotion. Aim: The aim was to highlight nurses’ experience of healthpromotive work with lifestyle changes at primary care. Method: A general literaturereview with an inductive approach performed with a structured search method.Result: The result generated three main categories: (1) The role of the nurse and thepatient, (2) the importance of the relationship and (3) organizational and socialfactors. Conclusion: Implementation of health promotion is challenging. There areclinical practice guidelines to counteract patient’s unhealthy lifestyle habits, but timeand resources are not provided. The nurses described the health promotive work asthe core of their responsibilities, but they also pointed out several barriers andfacilitators for the work with health promotion.

Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar kraftigt världen över, där förändrade levnadsvanor är en bidragande faktor till utvecklingen. Motivation krävs för att kunna genomgå livsstilsförändringar och därmed behandla diabetes typ 2 och dess komplikationer. Syfte: Att undersöka vuxna patienters motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie baserat på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. I datainsamlingen användes databaserna PubMed och CINAHL. Valda artiklar analyserades med hjälp av statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) utarbetade granskningsmall samt Fribergs modell vid resultatanalysen. Resultat: Vuxna patienters motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ 2 delades in i två huvudkategorier; faktorer som leder till ökad motivation respektive faktorer som leder till bristande motivation. Utifrån studiens resultat i relation till syftet kunde en stor variation i motivation noteras. Stöd från omgivningen och ökad kunskap om sin sjukdom var några faktorer som ökade motivationen. Den inre motivationen sågs också vara viktig för att genomföra livsstilsförändring. Rädsla för komplikationer och motivation relaterat till vården var andra faktorer som noterades. Faktorer som ledde till bristande motivation var förnekelse och ignorering av tillståndet, besvikelse över att inte belönas med det önskade resultatet, bristande stöd från omgivningen samt yttre faktorer. Slutsats: Alla patienter är unika individer där motivationen till att genomföra livsstilsförändring varierar. Både faktorer som leder till ökad motivation och faktorer som leder till bristande motivation förekommer. Kombinationen av dessa faktorer bidrar till denna variation. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal ses ha en betydande roll gällande patientens motivation. Genom denna kunskap kan diabetes typ 2 behandlas och dess komplikationer förebyggas och därmed kan omfattningen av detta folkhälsoproblem minska.

Över 400 000 människor lever idag med sjukdomen typ 2 diabetes mellitus (T2DM) i Sverige. Livsstilsfaktorer som låg fysisk aktivitet, dåliga kostvanor och hög ålder ökar risken för att utveckla T2DM. Sjuksköterskan har ansvar att informera och utbilda patienterna med T2DM utefter vad varje enskild patients behov och utgångspunkt är. I det lärande samtalet ska sjuksköterskan möta varje patient och dess livsvärld. Samtalets mål är att öka patienters hälsa och lindra lidande. Syftet i studien var att belysa hur patienter med T2DM upplever mötet med sjuksköterskan vid livsstilsförändringar. Metod: Ett litteraturbaserat examensarbete med grund i analys i kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Presenteras i fyra huvudkategorier: Delaktighet och engagemang upplevs av patienter som stödjande. Det framkom att det främjar hälsa och ger goda förutsättningar för livsstilsförändringar när sjuksköterskan var delaktig och engagerad i mötet med patienterna. Patienters upplevelser av trygghet och känslomässigt stöd. När patienterna upplevde ärlighet hos sjuksköterskan skapades trygghet vilket bidrog till ett lyckat möte och ett främjande av livsstilsförändringar hos patienterna. Patienter upplever att kunskap främjas genom råd och information. Upplevelsen enligt patienterna var att sjuksköterskan kunde hjälpa patienterna genom att ge rätt typ av råd och information kring hur livsstilsförändringar kan skapas för att ge varje patient möjlighet till genomförande av livsstilsförändringar. Upplevelser av ett icke vårdande möte. Patienterna upplevde flera egenskaper hos sjuksköterskan som kunde bidra till att patienterna inte upplevde mötet som vårdande. Slutsats: Studien visar att mötet mellan sjuksköterskan och patienten är viktigt för att patienterna ska kunna genomföra livsstilsförändringar.

Hypertoni är ett globalt och nationellt folkhälsoproblem som kan leda till hjärtkärlsjukdomar vilket i sin tur generar lidande för den enskilde individen och därmed stora samhällskostnader. Grunden i hypertonibehandling ska utgöras av ändrade levnadsvanor. Distriktssköterskan har i sin profession kompetens att organisera och arbeta självständigt med livsstilsförändringar. Möten med patienter utgör en stor del i distriktssköterskans arbete och patienten vänder sig till distriktssköterskan när de har hälsoproblem. Genom goda vårdmöten där distriktssköterskan har ett professionellt förhållningssätt och tar patienten på allvar kan livsstilsförändring åstadkommas. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans hälsofrämjande samtal i samband med blodtryckskontroller inom primärvården. Metoden är en tvärsnittsstudie med deduktiv och jämförande ansats. Med 179 deltagare, genererades en svarsfrekvens på 39,1 %, varav 59 (84,3%) uppfyllde inklusionskriteriet, att blodtryckskontroller ingick i de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Det höga bortfallet medförde en låg svarsfrekvens, vilket ses som en svaghet i studien. Resultatet antyder att distriktssköterskor i större utsträckning, än sjuksköterskor, ser det som sitt ansvar och utövar hälsofrämjande arbete i samband med blodtryckskontroller. Distriktssköterskor erbjuder i högre grad, patienter med hypertoni, samtal om hälsosamma levnadsvanor och bokar mer frekvent uppföljande samtal om patienten är intresserad. När distriktssköterskor ges möjlighet att utöva en vårdande kompetens med ett tydligt patientperspektiv kan hälsovinster för hypertonipatienter åstadkommas och leda till samhällsvinster samt en mer hållbar och jämlik vård. Resultatet kan dock inte generaliseras då en totalundersökning inte möjliggjorts.

Bakgrund: Diabetes är ett folkhälsoproblem som ökar kraftigt i världen. 90% avbefolkningen som har diabetes har diabetes Mellitus typ 2 i världen. Orsaken är låg fysisk aktivitet, dåliga levnadsvanor, tobaksanvändning, övervikt och ärftlighet. Diabetes mellitus typ 2 kan medföra olika komplikationer såsom hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och amputation samt njurskador. Personerna som lever med diagnosen behöver balanserad blodsockernivå och rätt behandling för att undvika komplikationer. För att patienten ska få rätt behandling är det viktigt för sjuksköterska att tillämpa personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturöversikten omfattade 10 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL Complete som besvarade syftet. Dataanalys utfördes med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet delades upp i 5 huvudteman: att leva med förändringar och begränsningar i vardagen, Att anpassa sig till en ny kost, Att lära sig leva med en förändrad kropp, att hantera egna känslor och andras attityder och att ha begränsad kunskap. Sammanfattning: Sammanfattningsvis har litteraturöversikten påvisat att diabetes mellitus typ 2 är en folkhälsosjukdom som kan orsaka en rad olika komplikationer som väcker känslor som oro och rädsla hos patienten. Behandlingen kräver att patienten är villig att hantera sin egenvård och utföra livsförändring som är ett väldigt svårt och krävande moment. Patienten behöver stöd och kunskap från sjuksköterskan för att kunna hantera sin vård. Personer som lever med diabetes mellitus upplever att de är oroliga och rädda för framtida komplikationer, att de i många fall inte har kunskap om hur de ska hantera sin sjukdom samt att sjukdomen förändrar och begränsar vardagen., Background: Diabetes is a public health problem that is increasing rapidly in the world. 90% of the population with diabetes have diabetes mellitus type 2. The cause of diabetes mellitus type 2 is low physical activity, bad lifestyle, tobacco use, overweight and hereditary. Diabetes causes many complications such as cardiovascular disease, high blood pressure and amputation as well as kidney damage. People living with this diagnosis need a balanced blood sugar level and the right treatment to avoid complications that may occur. For the patient to receive the right treatment, it is important for the nurse to apply person-centered care and the patient's perspective. Aim: To describe adults' experiences of living with type 2 diabetes mellitus. Method: The literature review applied 10 scientific articles from the databases PubMed and CINAHL Complete that answered the purpose. Data analysis was performed using Friberg's analysis model. Results: The results were divided into 5 main themes: Living with changes and limitations in everyday life, adapting to a new diet, learning to live with a changed body, dealing with one's own feelings and the attitudes of others and having limited knowledge. Conclusion: In summary, the literature review has shown that diabetes mellitus type 2 is a public health disease that can cause a variety of complications that arouse emotions such as anxiety and fear in the patient. The treatment requires that the patient is willing to manage their self-care and perform a life change that is a very difficult and demanding step. The patient needs support and knowledge from the nurse to be able to manage their care. People living with diabetes mellitus type 2 experience that they are worried and afraid of future complications.

Diabetes Mellitus typ 2 är ett vanligt och allvarligt folkhälsoproblem på global nivå. Sjukdomen uppkommer ofta till följd av ohälsosamma levnadsval som fysisk inaktivitet och osund kosthållning. Egenvård i syfte att stärka individers självkontroll och förändring av ohälsosamma levnadsvanor är därför en central del av diabetesvården. E-hälsa är ett tidsaktuellt hjälpmedel som kan användas för att identifiera hälsorelaterade behov och därmed stärka egenvården. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om hur individer med Diabetes Mellitus typ 2 upplever användandet av e-hälsa som stöd för egenvård i det vardagliga livet. Metoden är en systematisk litteraturöversikt baserad på 11 artiklar varav nio med kvalitativ design och två med mixad design. I resultatet framkom det att e-hälsa kan stödja individers egenvård på flera sätt; för att uppnå medvetenhet och acceptans i sjukdomen, för motivation till livsstilsförändring, för att involvera personer i omgivningen och för att kommunicera med hälso- och sjukvård. Deltagarna i studierna beskrev positiva upplevelser av e-hälsa. E-hälsa är ett bra stöd för egenvård vid Diabetes Mellitus typ 2 och ett komplement till den redan befintliga diabetesvården. Förslag till framtida arbete är vidare utbildning inom e-hälsa till såväl vårdpersonal som individer., Type 2 Diabetes Mellitus is a worldwide common and serious public health problem. The disease often arises as a result of unhealthy lifestyle choices such as physical inactivity and unhealthy diet. Self-care is therefore a central part of diabetes care in order to strengthen individuals self-control and to change unhealthy lifestyles. E-health is a modern tool that can help identify health related needs and thereby support selfcare. The aim of the literature review was to compile current research on how individuals with Type 2 Diabetes Mellitus experience the use of e-health as support to self-care in everyday life. The chosen method is a literature review based on 11 articles, of which nine has a qualitative design and two has a mixed design. The results showed that e-health can support everyone’s self-care in several ways; to achieve disease related awareness and acceptance, motivation in lifestyle change, involving people in the environment and to communicate with health care providers. The participants described positive experiences of e-health. E-health is a relevant support for self-care management in Type 2 Diabetes Mellitus and a complement to the existing diabetes care. A proposal for future work is further education in e-health for both health care providers and individuals.

Introduktion: Prediabetes är ett förstadium till typ-2 diabetes och går ofta obemärkt förbi. Tidig diagnos och livsstilsinriktade insatser har påvisats vara en viktig del i det hälsofrämjande arbetet för att minska risken för typ-2 diabetes. Få studier har dock fördjupat sig i hur patienterna upplever hälsofrämjande insatser i samband med tillståndet. Syfte: Att beskriva vuxna patienters uppfattningar om hälsofrämjande insatser vid prediabetes. Metod: Systematisk litteraturstudie med deskriptiv design och utgångspunkt från Polit och Becks (2017) flödesschema för litteraturöversikter. Litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed, där totalt 12 kvalitativa artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Utvalda artiklar analyserades induktivt med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultat sammanfattades i tre kategorier och åtta underkategorier relaterat till vuxna personers uppfattningar om hälsofrämjande insatser vid prediabetes. De tre kategorierna var Den sociala kontexten påverkar, Inre faktorer påverkar samt Yttre faktorer påverkar. Slutsats: Hälsofrämjande insatser uppfattas på olika sätt av personers med prediabetes. Människan är komplex och tankegångarna speglar individens livsvärld med olika förutsättningar utifrån social kontext, inre och yttre påverkan. I vårdmötet bör hälsofrämjande omvårdnad individanpassas för att öka motivation och egenmakt i riktning mot god hälsa., Introduction: Prediabetes is a precursor to type-2 diabetes and often goes unnoticed. Early diagnosis and lifestyle-oriented interventions have been shown to be an important part of the health promotion work to reduce the risk of type-2 diabetes. Few studies have delved into how patients experience health-promoting interventions in connection with the disease.Aim: The aim of the systematic review was to describe the perceptions of health-promoting interventions in adult prediabetic patients’. Method: A systematic literature study with descriptive design and a starting point from Polit and Beck's (2017) flow chart for literature reviews. Literature search was performed in the databases Cinahl and Pubmed, where a total of 12 qualitative articles were included after quality review. Selected articles were inductively analyzed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: Results are summarized in three categories and eight subcategories related to adults' perceptions of health-promoting interventions in prediabetes. The three categories were; The influence of the social context, Internal influence and External influence. Conclusion: Health-promoting initiatives are perceived in different ways by people with prediabetes. Man is complex and the ways of thinking reflect the individual's world of life with different conditions based on social context, internal and external influences. In the care meeting, health-promoting nursing should be individually adapted to increase motivation and autonomy in the direction of good health.

Bakgrunden till studien är att diabetes typ 2 är ett utbrett problem i samhället. Det kräver mycket resurser från vården och därför är det viktigt att främja hälsa hos patienter med diabetes typ 2. Förutom resurser från vården är det många patienter med diabetes typ 2 som upplever ohälsa och inte har motivation till livsstilsförändringar. Om patienter genomgår nödvändiga livsstilsförändringar och kan identifiera vad som får dem att uppleva hälsa bidrar det till bättre folkhälsa. Syftet är att undersöka vad som kan bidra till att stödja och stärka hälsoprocesser hos patienter som lever med typ 2 diabetes från sjuksköterskors och patienters perspektiv. Litteraturöversikten har fördjupat sig i forskningen hos patienter med diabetes typ 2 och de processer som främjar hälsa för att identifiera problem och möjligheter som finns i livsstilsförändringar. Artiklar söktes i olika databaser med olika sökord för att hitta passande information. Etiska överväganden och tankar på hållbar utveckling har även varit i fokus. Resultatet visar att patienter med diabetes typ 2 är i behov av ett stöd för kunskap, motivation och hjälp i sina livsstilsförändringar. Resultatet formade två huvudteman, Betydelsen av kunskap och Vikten av en vårdande relation. Utifrån dessa formades fem subteman, Betydelsen av att dela kunskap om diabetes typ 2, Kunskap om livsstilens inverkan på hälsa, Kunskap om kost, Sjuksköterskors och vårdpersonalens betydelse och Stödja egenvård. Slutsatserna betonar att sjuksköterskor kan bidra i patienters hälsoprocess med kunskap, stöd, motivation genom goda relationer samt tillämpa personcentrerad vård och främja delaktighet.

Bakgrund: Diabetes typ 2 (DMT2) är en växande folksjukdom som förekommer i hela världen. Den obotliga och progressiva sjukdomen kan leda till allvarliga komplikationer i både nerver och blodkärl. Symtom vid diabetes typ 2 är bland annat: trötthet, orkeslöshet, muntorrhet, yrsel och depression. Behandling vid diabetes typ 2 är i första hand livsstilsförändring, därefter läkemedelsbehandling. Egenvård i form av kostförändring och fysisk aktivitet kan minska diabeteskomplikationer och därmed minska samhälleliga kostnader. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt utfördes med sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl Complete. Den är baserad på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Innehållet i artiklarna analyserades och sammanställdes som teman i resultatet enligt Friberg. Resultat: Resultatet visade att personer med diabetes typ 2 har olika upplevelser av egenvård. Vidare belyser resultatet att personer med diabetes typ 2 är i behov av kulturanpassad omvårdnad, motivation samt stöd för att uppnå god egenvård. Slutsats: Resultatet visade att personer med diabetes har olika upplevelser av egenvård, både främjande och hindrande. Stödjande insatser från både närstående och vårdpersonal med god kulturkunskap har stor betydelse för att öka motivation för livsstilsförändring samt förbättra egenvårdskapacitet hos personer med diabetes typ 2., Background: Type 2 diabetes is a growing public health disease that occurs worldwide. The incurable and progressive disease can lead to a series of serious complications in both nerves and blood vessels. Symptoms of type 2 diabetes include among others: fatigue, lack of energy, dry mouth, dizziness and depression. Treatment for type 2 diabetes is primarily a lifestyle change, thereafter medical treatment. Self-care in the form of dietary change and physical activity can reduce diabetes complications and thereby reduce societal costs. Aim: The aim was to describe persons’ experiences of self care in type 2 diabetes. Method: A literature review was made with searches in the databases Pubmed and Cinahl Complete. It is based on ten scientific articles of qualitative design. The content of the articles were analyzed and compiled as themes in the results according to Friberg. Results: The results showed that people with type 2 diabetes have different experiences of self-care. Furthermore, the results highlight that people with type 2 diabetes are in need of cultural adapted education, motivation and support. Conclusion: The results showed that people with diabetes have different experiences of self-care, both promoting and hindering. Support from both relatives and caregivers with good cultural knowledge are of great importance for increasing motivation for lifestyle changes and improving self-care capacity in people with type 2 diabetes.

Bakgrund Typ 2 diabetes räknas idag som en folksjukdom och utgör upp till 90 procent av all diabetes i världen. Att inte ha kontroll på sin sjukdom kan för individen innebära stora risker med många olika komplikationer. För att minska riskerna för följdsjukdomar behövs oftast en livsstilsförändring. Det hör till sjuksköterskans profession att motivera patienter till att bli delaktiga och engagerade i sin egenvård. Utmaningen för sjuksköterskan ligger i att hitta vilka omvårdnadsinterventioner som kan motiverar varje enskild individ till att göra en livsstilsförändring Syfte Syftet var att identifiera vilka omvårdnadsinterventioner som kan stärka egenvården och främja till en livsstilsförändring vid typ 2 diabetes. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 noga utvalda kvantitativa och kvalitativa artiklar låg till grund för resultatet. De inkluderade artiklarna eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet av artiklarna sammanställdes till kategorier för att underlätta för läsaren. Resultat De kategorier som identifierats ur resultatet är motiverande samtal, tekniska hjälpmedel, utbildning och rådgivning, kost och träning samt möte och dialog med sjuksköterskan. Resultat har visat att de här omvårdnadsinterventionerna har stor betydelse för patientens motivation till att genomföra en livsstilsförändring. Slutsats Studien visade på svårigheterna personer med typ 2 diabetes har att genomföra livsstilsförändringar. De omvårdnadsinterventioner som presenterats har visat goda resultat till att motivera patienter till ökad följsamhet och egenvård med stöd av sjuksköterskan., Background Type 2 diabetes is counted as an endemic disease and account for as much as 90 percent of all diabetes in the world. To not have control over your own illness can engage big risks and many different complications. To minimize the risk of sequelae a lifestyle change is often needed. It’s part of the nurse profession to motivate patients to feel dedicated and to be involved in their own self-care. The nurse will face challenges to find out which nursing intervention that motivates every individual person to make a lifestyle change. Aim The aim of this study was to identify which nursing interventions that can strengthen self-care and promote lifestyle changes in type 2 diabetes. Method A non-systematic literature review was conducted and 15 attentively selected quantitative and qualitative articles was forming the basis for the result. The included articles were found in the databases PubMed and CINAHL. The selected articles were quality examined based on Sophiahemmets University's assessment data. An integrated data analysis was made and the results from the articles were summarized and put under specific categorise to make it more visual for the reader. Results The categories that have been identified from the results are motivational interview, technical appliance, education and counseling, diet and exercise and last meetings and conversations with the nurse. Result has shown that these nursing interventions are of great importance for the patient’s motivation to implement a lifestyle change. Conclusions The study showed the difficulties people with type 2 diabetes have in implementing lifestyle changes. The nursing interventions presented have shown good results in motivating patients to compliance and increased self-care with the support of the nurse.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en global folksjukdom som främst kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt är en stor och betydelsefull del av behandlingen att patienten ändrar till hälsosamma levnadsvanor utefter risk-och friskfaktorer. För att få patienter att eftersträva en hälsosammare livsstil har sjuksköterskan en betydelsefull roll genom personcentrerad och hälsofrämjande omvårdnad som vägleder, informerar och stöttar patienten. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan väcka många olika känslor och upplevelser där sjuksköterskan ska möta och bekräfta dessa. Patienten ska ses som en jämlikpart och vara delaktig i sin vård. Syfte: Syftet var att belysa livet efter en hjärtinfarkt med fokus på förändrade levnadsvanor. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats valdes för att besvara syftet. Tio artiklar granskades och analyserades. Resultat: Dataanalysen som syfte till att identifiera likheter och skillnader i artiklarna skapade tre huvudkategorier förändrade levnadsvanor, den nya livssituationen ochstödets betydelse. Med underkategorier att sluta röka, att förändra sin fysiska aktivitet, att förändra kosten, acceptera den nya livssituationen, rädsla och oro, information och stöttning från vården samtnärståendes påverkan.Slutsats: Patienternas upplevelse av att förändra sina levnadsvanor efter en hjärtinfarkt bidrog till många känslor och upplevelser som kunde påverka patienten positivt och negativt. En koppling kunde dras till att de negativa upplevelserna kan förebyggas genom ökat stöd, information och personcentread vård från sjukvården. Nyckelord:Hjärtinfarkt, information, kvalitativ, levnadsvanor, livsstilsförändring, patient, upplevelse.

Bakgrund: Diabetes typ 2 har utvecklats till en global folksjukdom och utgör cirka 90 % av all diabetes. Kända orsaker till att insjukna i T2D är ärftlighet, ålder och dåliga levnadsvanor. En stor del av behandlingen består av egenvård och patienten har eget ansvar över sin sjukdom. För att kunna utföra egenvård på rätt sätt krävs det att patienter har kunskap om hur kost, motion och andra faktorer påverkar deras blodsockernivåer. Utmaningar och svårigheter som patienter upplever vid utförande av egenvård kommer att styra deras behov av kunskap samt stöd och därför är det viktigt att som sjuksköterska ha en förståelse om detta. Syfte: Denna studies syfte var att beskriva patienter med diabetes typ 2 upplevelser av sin egenvård. Metod: Systematisk litteraturöversikt som utgick från 14 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Den analysmetod som användes var innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och 7 subkategorier kunde synliggöras. De tre kategorierna var Upplevelser av inre faktorer som hindrar genomförandet av egenvård, Upplevelser av inre faktorer som främjar genomförandet av egenvård samt Upplevelser av yttre faktorer som påverkar genomförandet av egenvård. Konklusion: För att kunna erbjuda personcentrerad vård måste sjuksköterskan ha en förståelse för de hinder som patienter upplever vid utförandet av egenvård. Resultatet i denna studie visade att många patienter saknade kunskap om kosthållning och motion vilket inverkade negativt på deras sjukdomshantering. Patienter upplevde även utmaningar i att hantera de känslor som var vanligt förekommande samt de utökade krav som sjukdomen bidrog till. Faktorer som främjade genomförandet av egenvård var motivation, självinsikt samt acceptans och patienter upplevde att omgivningen hade en stor påverkan på deras förmåga att göra livsstilsförändringar. I och med komplexiteten på sjukdomen är det viktigt att behandlingen utformas och anpassas efter varje patients individuella behov och önskemål., Background: Type 2 diabetes has developed into a global public disease and may account for about 90 percent for all diagnosed cases of diabetes. Known causes of T2D disease are heredity, older age and unhealthy lifestyle behaviors. Self-management is an important part of diabetes treatment and the patients have a responsibility over their illness. To be able to manage self-care in the right way requires that patients have knowledge about how diet, exercise and other factors affect their blood sugar levels. The challenges and difficulties that patients experience while managing self-care will control their need for knowledge and support and that is why it is important for nurses to have an understanding of these issues. Aim: The aim of this study was to describe how patients with type 2 diabetes experience their self-management. Method: Systematic literature review based on 14 scientific studies with a qualitative approach. The analysis method used was content analysis. Result: Three categories and seven subcategories were identified and presented in this study. The three categories were Experiences of internal factors that hinder the implementation of self-care, Experiences of internal factors that promote the implementation of self-care and Experiences of external factors that affect the implementation of self-care. Conclusion: To be able to offer patient centered care nurses need an understanding of the obstacles that patients experience when practicing self-care. The result of this study showed that a lot of patients lacked knowledge about nutrition and physical exercise which had a negative effect on their self-management behaviors. Patients also experienced challenges in dealing with common emotions and the increase of requirements that came along with the disease. Supporting factors that promoted self-care were motivation, self-perception and acceptance and patients experienced that the social environment had a major impact on their ability to make lifestyl

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är den dominerande dödsorsaken i Sverige. För personen som drabbas är det en otäck händelse som påverkar individens livsvärld. Levnadsvanor såsom ohälsosamma matvanor, brist på daglig fysisk aktivitet samt tobaksanvändning är alla riskfaktorer. För att förhindra ett återinsjuknande är det viktigt att patienten tar till sig av de egenvårdsråd som ges av sjukvården efter en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att följa egenvårdsråd efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt där kvalitativa artiklar har använts. Resultat: Två domäner i form av främjande och hindrande faktorer med fem kategorier och ytterligare underkategorier togs fram och bildade resultatet. I resultatet framkom att individualiserat stöd från sjukvårdspersonal var av stor vikt, för att möjliggöra förändring och ta till sig av de egenvårdsråden givna av sjukvården. Ytterligare framkom att vägledning kring hur livsstilsförändringen kan se ut samt stöd från anhöriga och jämlika spelade en betydande roll för möjligheten att implementera nya levnadsvanor. Slutsats: Slutsatsen som kan antas är att tydligheten och strukturen kring arbetet med patienter under eftervården bör tydliggöras och utformas i ett samarbete med patienter och närstående., Background: Cardiovascular disease is the dominant cause of death in Sweden. For the person affected it is a fearful event that affects the whole life. Living habits such as unhealthy eating, tobacco use and lack of daily physical activity are all risk factors. To prevent a recurrence, it is important that the patient follows the self-care advice given by the healthcare after a heart attack. Aim: The aim of the study is to shed light on patients' experiences of following self-care advice after having had a heart attack. Method: The study has been conducted as a literature review where qualitative articles have been used. Results: Two domains in the form of promoting and hindering factors with five categories and additional subcategories were developed and formed the result. The results showed that individualized support from healthcare professionals was of great importance, to enable change and absorb the self-care advice given by healthcare. It also emerged that guidance on what lifestyle change can look like as well as support from relatives and peers played a significant role in the possibility of implementing new lifestyles. Conclusion: The clarity and structure of the work with patients during aftercare should be clarified and designed in collaboration with patients and relatives.

Background: An unbalanced type 2 diabetes mellitus leads to rising blood sugar levels. To achieve balance in blood sugar values ​​and reduce the risk of complications, self-care is an important factor. In self-care, lifestyle change has a central role. When health care professionals are aware that people are different and uses a person-centered approach, each individual can be supported in their own care. With an increased understanding of what individuals with type 2 diabetes experience as supportive, health care professionals can more easily support the individual in self-care and thereby reduce the risk of complications. Aim: The purpose of this literature review was to investigate what individuals with type 2 diabetes mellitus experienced as supportive of lifestyle change. Method: Literature overview with descriptive design where 11 scientific articles were included. All studies were quality audited using a review template. Themes were built based on the content of the articles and then the material was compiled into a result. Results: The results showed that the facilitating factors that were considered to support lifestyle change were the health care professionals' approach and attitudes as well as the relationship between the individual and the health care staff. Internal factors such as personal development, internal motivation and experience of health were also perceived as facilitating. External factors that facilitated lifestyle changes were distance contact as a complement to traditional physical contact, having knowledge and control and support from the environment. Conclusion: In order to best support lifestyle change, the approach and attitudes of health care staff need to be perceived as supportive. The personal development and experience of support combined with having knowledge and feeling control over their situation benefits the change work. The flexibility of care is important to meet each individual need. Keywords: Diabetes mellitus 2, patient

BAKGRUND: Diabetes typ 2 är en snabbt ökande sjukdom i dagens samhälle och har gått från att vara en ålderssjukdom till att alltmer bli en välfärdssjukdom. Sjukdomen präglas av hur vi människor idag lever våra liv med förändrade kostvanor och allt mer fysisk inaktivitet. I samband med att en person diagnostiseras med diabetes typ 2 kommer individen att ställas inför olika behov av livsstilsförändringar då detta är en viktig grund i behandlingen. SYFTE: Belysa patienters upplevelser av hälsa vid livsstilsförändring vid diabetes typ 2. METOD: Kvalitativ litteraturöversikt. RESULTAT: Patienterna upplever flertalet faktorer som påverkar upplevelsen av hälsa. Svårigheter med avsaknad av motivation, nya vanor och avsaknad av kontroll är några av dem. Känslor som oro och skuld upplever patienterna och detta påverkar deras upplevda hälsa. Även kultur, miljö och individuella faktorer påverkar. KONKLUSION: Det är många faktorer som påverkar hur patienter upplever sin hälsa. Genom att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse kring patienternas upplevelse av hälsa vid diabetes typ 2 kan bättre vård ges., BACKGROUND: Diabetes type 2 is a rapidly increasing disease in today's society and has gone from being an age-old disease to becoming more and more a welfare disease characterized by how we humans today live our lives with changing diets and increasingly physical inactivity. When a person is diagnosed with diabetes type 2, the individual will be faced with different needs for lifestyle changes as this is an important basis of treatment. AIM: To shed light on patients' experiences of health in the event of a lifestyle change who is diagnosed with diabetes type 2. METHOD: Qualitative literature review. RESULTS: Patients experiences several factors that affect the experience of health. Difficulties with lack of motivation, new habits and lack of control are some of them. Emotions such as anxiety and guilt are experienced by patients and these affects their experienced health. Culture, environment and individual factors also matters. CONCLUSION: There are many factors that influences how patients experience their health. By giving nurses an increased knowledge and understanding of patients' experiences of health, better care can be provided.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en utav de vanligaste folksjukdomarna både i Sverige och globalt. Sjukdomen uppmärksammas långt efter att personen drabbats. Därmed har också diabetes typ 2 ökat senaste decennierna vilket i sin tur kan leda till svåra komplikationer och förtidig död. Till grund ligger ohälsosamma levnadsvanor relaterat till utveckling av diagnosen vilket globala organisationer och svenska myndigheter strävar efter att förebygga. Vid diabetes typ 2 kan utveckling av kunskap om egenvård samt livsstilsförändringar behöva genomföras för att främja hälsa. Utifrån det ökade antalet av individer som utvecklar sjukdomen samt vikten av livsstilsförändringar utforskas personers upplevelser av dessa förändringar. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever information om- samt genomförandet av livsstilsförändringar. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserat på elva originalartiklar från åtta länder i fyra världsdelar. Resultat: Fyra övergripande teman identifierades; Information, Självhantering, Känslor och Stöd. Varje tema delades sedan in i 13 kategorier. Även om upplevelserna varierade i hög grad upplevde en majoritet av personerna med diabetes typ 2 svårigheter att förändra sina levnadsvanor samt att förstå informationen. Två bifynd i arbetet var socio-ekonomiska begränsningar och stöd utifrån, vilka beskrevs som viktigt samtidigt som det kunde ha en negativ inverkan på personernas självhantering av sjukdomen. Slutsats: Individanpassad information och inkludering av familjen i möten med vården är viktigt för att främja egenvårdsarbetet för personer med diabetes typ 2. Med tanke på att upplevelserna varierar finns behov av fortsatt forskning av enskilda individer med diabetes typ 2., Background: Type 2 diabetes is one of the most common endemic diseases in Sweden and a global health problem. The disease may be diagnosed several years after onset and that is one reason why type 2 diabetes has increased during the past decades. This in turn could lead to severe complications and even a premature death. Unhealthy eating habits and a lack of regular physical exercise are the primary causes in relation to the development of the diagnosis. Something both global organizations and Swedish authorities strive to prevent. A person diagnosed with type 2 diabetes faces big challenges. Lifestyle changes are often advised, and it is important to develop and acknowledge the need for self-care to promote health. Based on the increased number of individuals who develop the disease, and the importance of lifestyle changes, persons’ experiences of these adjustments are investigated. Purpose: The purpose was to highlight how persons with type 2 diabetes experience information about- and the procedure of changing their lifestyle. Method: A qualitative review based on eleven qualitative original articles from eight countries in four continents. Result: Four general themes were identified; Information, Self-management, Feelings and Support. The themes were thereafter divided into 13 categories. Even if the experiences differed, the majority of persons with type 2 diabetes experienced difficulties changing their living habits and to understand the information. Two incidental findings in this review were socio-economic limitations and support from others, which were both described as important and simultaneously could have a negative impact on self-management. Conclusion: Individualized information and including family in healthcare meetings is important to promote self-care work for persons with type 2 diabetes. Considering the variation of experiences, further research on individuals with type 2 diabetes is still

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen bland hjärt-kärlsjukdomar där ärftlighet, ålder, fysisk inaktivitet, kost, rökning och alkohol kan öka risken för en ny hjärtinfarkt. För att kunna ändra livsstilsvanor behövs motivation, kunskap och en medvetenhet om hur livsstilsvanorna påverkar hälsan. Miljön runt personen beskrivs som en viktig faktor till att kunna upprätthålla egenvård. Syfte: Belysa personers upplevelser av att följa livsstilsråd efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Litteraturöversikten inkluderade 15 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade att personer som drabbats av hjärtinfarkt fick en förändrad vardag och upplevde svårigheter och hinder med att införa livsstilsförändringar i sitt dagliga liv. Trötthet var ett utmärkande symtom som hindrade personer från att fullfölja sin livsstilsförändring. Upplevelsen av stöd från familj, vänner och hälso- och sjukvård hade en betydelsefull mening för att följa livsstilsråden. Diskussion: Att följa livsstilsråd kan innebära stora variationer mellan personer gällande svårigheter, hinder och stöd till att genomföra en livsstilsförändring. Däremot var gemensamt att vilja och motivation ansågs vara en betydande faktor. Slutsats: En ökad förståelse för hur personer upplever att följa livsstilsråd efter hjärtinfarkt kan utveckla omvårdnadsarbetet. Ny forskning kan bidra med att arbetet kring personen individanpassas för att uppfylla personers olika behov och stöd kring livsstilsförändringar., Examinationsdatum: 2021-03-22

Bakgrund: Personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom och har ca 12–15 år kortare medellivslängd än den allmänna befolkningen. Den somatiska ohälsan kan relateras till ohälsosamma levnadsvanor som otillräcklig fysisk inaktivitet och bristfälliga matvanor. Mer kunskap om livsstilsförändringar utifrån erfarenheter från personer med schizofreni är angeläget för att kunna ge ett adekvat stöd till en hälsosam livsstil för denna grupp. Syfte: Att beskriva erfarenheter av livsstilsförändringar avseende ökad fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 19 kvalitativa studier. Sökningar utfördes i tre elektroniska databaser; PubMed, CINAHL och PsycINFO. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet. Resultat: Två kategorier framkom: (1) att ha erfarenheter av hinder och, (2) att ha tillgång till möjliggörande stöd och positiva erfarenheter. Konklusion: Denna studie bidrar med kunskap om vad som påverkar genomförandet och upprätthållandet av livsstilsförändringar hos personer med schizofreni och kan användas av psykiatrisjuksköterskor för att förbättra livsstilsinsatserna för denna grupp. Stöd från närståendes visade sig vara betydelsefullt och indikerar ett behov av fortsatt forskning., Background: People with schizophrenia and other psychotic disorders have an increased risk of developing somatic diseases and have about 12–15 years shorter life expectancy than the general population. The somatic ill-health can be related to unhealthy lifestyle habits such as inadequate physical inactivity and unhealthy diets. More knowledge about the experiences of lifestyle changes among people with schizophrenia is important to provide adequate support for a healthy lifestyle for this group. Aim: To describe the experiences of lifestyle changes regarding increased physical activity and healthy eating habits among people with schizophrenia and other psychotic disorders. Method: A systematic literature review based on 19 qualitative studies. Searches were performed in three electronic databases; PubMed, CINAHL and PsycINFO. Qualitative content analysis was used to analyze the data material. Results: Two categories emerged: (1) to have experiences of barriers and, (2) to have access to enabling support and positive experiences. Conclusions: This study provides knowledge of what influences the implementation and maintenance of lifestyle changes among people with schizophrenia and can be used by mental health nurses to improve the lifestyle interventions for this group. Support given from significant others were found to be important and indicate a need for further research.

Introduktion: Enligt Världshälsoorganisationen var diabetes en av de större kroniska sjukdomarna globalt år 2014. Ungefär 1.6 miljoner dödsfall relaterades till diabetes under 2016. Kost- och motionsförändringar är en central del i behandlingen av diabetes, vilket kan innebära svåra situationer för patienten. Det är därför av vikt att sjuksköterskan har kunskap om hur patienten kan uppleva kost- och motionsförändringar i samband med diabetes typ 2. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patientens upplevelse av kost- och motionsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks nio steg. Databaserna Cinahl och PsycINFO användes för databassökning. Efter urval och kvalitetsgranskning av artiklarna återstod tio kvalitativa artiklar. Resultat: Efter dataanalysen framstod fyra övergripande teman: ’känslor vid kostförändringar’, ’familj och närstående’, ’sociala och kulturella sammanhang’ samt ’upplevelsen av motionsförändringar’. Kostförändringar diskuterades under de tre första teman, medan motionsförändringar tilldelades en egen rubrik. Slutsats: Litteraturstudien beskrev upplevelsen av kost- och motionsförändringar hos patienter med DM2. I resultatet framkom det att patienterna i de flesta fall hade en negativ upplevelse av förändringarna. I de fall där patienten upplevde det som positivt hade de lyckats integrera kost- och motionsförändringen i det vardagliga livet.

Övervikt och obesitet ökar världen över vilket leder till att sjuksköterskan regelbundet kommer möta dem som patienter i sitt omvårdnadsarbete. Personer med övervikt och obesitet upplever ofta fördomar från både samhället och sjukvården vilket kan leda till stigmatisering och skuldkänslor. Forskning visar på att den viktnedgångmetod som används av sjukvården inte fungerar för alla och att metabolism påverkades av att öka och minska mycket i vikt. Studiens syfte var att undersöka om Health At Every Size kunde användas som ett alternativt förhållningssätt vid omvårdnad av personer med övervikt och obesitet för att fokusera på vilka små och hållbara livsstilsförändringar patienten är kapabel att utföra istället för att sätta mål som patienten inte kan uppnå. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie som genomfördes med en induktiv ansats. Resultatet identifierade fyra teman, effekter på ätande, effekter på måendet, effekter på kroppen och mötet med vården. HAES-metoden ledde till att personer med övervikt och obesitet fick förbättrad kroppsbild och ökade deras upplevelse av hälsa och gjorde mer hälsosamma val i sin kost och motion. Deltagare gick inte ner i vikt men de gick inte heller upp i vikt. Mer kvalitativ forskning krävdes inom området för att kunna göra en bättre bedömning om personernas uppfattning av HAES-metoden och forskning under längre tid krävdes för att kunna se långsiktiga slutresultat., Overweight and obesity are on the rise worldwide which means that nurses will regularly encounter larger patients in their caring work. People with overweight or obesity often experience prejudice from both society and medical staff, which can lead to stigmatisation and feelings of guilt. Research shows that the weight loss methods endorsed by medical professionals does not work for everyone and that metabolism rates were effected by radical changes in weight. The aim of the review was to illustrate Health At Every Size (HAES) as an alternative approach when caring for patients with overweight or obesity in order bring focus to all the gradual lifestyle changes that the patient can do rather than setting unrealistic goals. The method uses was a general literature study with an inductive approach. The result identified four themes, effects on eating, effects on general wellbeing, effects on the body and meeting healthcare. Use of the HAES-model led to that people with overweight and obesity generally had a positive effect on body image, felt a greater sense of wellbeing, developed better eating habits and felt less threatened by physical exercise. The method did not lead to any weight loss but neither did participants gain weight. The majority of articles found used a quantitative approach and more qualitative research is needed on the subject in order to gain a better understanding of patients’ experiences of the approach and the field in all requires more longitudal research in order to better see the long term effects.

Bakgrund: I Sverige dog ca 5800 personer år 2018 till följd av en hjärtinfarkt. Det krävs ofta att patienten gör livsstilsförändringar och är följsam till den rekommenderade behandlingen för att minska risken för recidiv. Det sker en ökning av ohälsosamma levnadsvanor i samhället, detta indikerar på en okunskap kring vad hälsosamma livsstil innebär. Sjuksköterskans roll innebär att förebygga ohälsa genom att identifiera hälsorisker och informera om dessa. Syfte: Syftet var att undersöka patienters följsamhet till livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete och Google Scholar. Artiklarna var av både kvalitativ och kvantitativ metod. Samtliga artiklar analyserades och kategoriseras till gemensamma teman utifrån Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudteman samt fem subteman. Första huvudtemat är Individuella aspekter, andra är Sociala aspekter och det sista och tredje huvudtemat är Brister vid patientutbildning och information. Resultatet visade på en låg följsamhet när det kom till fysisk aktivitet, kost och medicinsk behandling på grund av olika faktorer som relaterades till sociala aspekter och bristande information. Diskussion: I litteraturöversikten diskuteras huvudfynden från resultatet i förhållande till bakgrunden, Dorothea Orems omvårdnadsteori, ny forskning samt författarnas egna reflektioner., Background: In Sweden, approximately 5800 people died in 2018 as a result of a heart attack. The patient is often required to make lifestyle changes and adheres to the recommended treatment to reduce the risk of recurrence. There is an increase in unhealthy living habits in society, this indicates an ignorance of what a healthy lifestyle means. The nurse's role is to prevent ill-health by identifying health risks and informing them. Aim: The aim was to investigate patient compliance to lifestyle changes after a heart attack. Method: A literature review based on eleven scientific articles retrieved from the Cinahl Complete and Google Scholar databases. The articles were of both qualitative and quantitative method. All articles were analyzed and categorized into common themes based on Friberg's three-step model. Results: The result was presented in three main themes and five sub-themes. The first main theme is Individual aspects, the second is Social aspects and the last and third main theme is Lack of patient education and information. The results showed low compliance when it came to physical activity, diet and medical treatment due to various factors related to social aspects and lack of information. Discussion: The literature review discusses the main findings from the results in relation to the background, Dorothea Orems nursing theory, new research and the authors' own reflections.

Aim: The aim was to illuminate what motivates prediabetic patients for lifestyle change. Method: A systematic review was performed according to the method by SBU (2014). Scientific articles were searched in the databases of PubMed and CINAHL. Twelve articles were chosen and were reviewed for quality in line with the review templates from SBU. The articles were analyzed as stated in Granheim and Lundman’s (2004) method for qualitative content analysis. Result: Three categories emerged: education, supportive relationships and achivable goals. The patients were in need of a lot of education on their diagnosis and advice what could be done for the disease not to progress to type 2 diabetes. They felt great support from family, friends, healthcare personal and co-patients. Small, achievable goals could motivate patients to perform a lifestyle change. A strong determination not to develop diabetes and staying well for loved ones were other factors motivating patients. Conclusion: Every patient needs adjusted counselling individually from where they are, to what perceptions and barriers there exists. Care must be taken to the patient’s psychosocial environment, his or her interests and unique conditions. The patient needs to be supported to set up his or her own goals for change and evaluate these. The patient’s social relations needs to be supported.

Bakgrund När en människa drabbas av diabetes typ 2 krävs en livsstilsförändring som kan vara svår att genomföra. Kosten behöver ändras och träning inkluderas i vardagen för att sänka blodsockernivåerna i kroppen. Det finns olika hinder som gör att en livsstilsförändring kan vara svår att uppnå eller hålla fast vid, exempelvis kostvanor som är hårt rotade i familjen och därför svåra att bryta. Det sociala kring mat gör det svårt att umgås, eftersom patienter ofta får tacka nej till mat och godsaker. För att klara av att säga nej behöver motivationen vara stark. Syftet med denna studie är att undersöka hur sjuksköterskan kan motivera patienter till att välja en hälsosam livsstil vid diabetes typ 2. Metoden som använts är litteraturstudie där vetenskapliga artiklar sökts i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarnas resultat har sammanställts med hjälp av integrerad analys. Resultatet visar att det är viktigt med information, inre drivkraft, delaktighet och stöd till patienten för att klara av en livsstilsförändring. Patienten ska kunna ta egna beslut kring det som är viktigt vid livsstilsförändringen utifrån information om sjukdomen och dess komplikationer. Motiverande samtal är ett hjälpmedel som kan underlätta motivering och förenklar en livsstilsförändring. Att informera både familj och patient om vikten av livsstilsförändring vid diabetes typ 2 skapar större förståelse kring sjukdomen.

Bakgrund. Hypertoni är en av Sveriges vanligaste folkhälsosjukdomar. De flestadistriktssköterskor möter patienter med hypertoni dagligen och det är distriktssköterskansansvar att främja hälsa hos dessa patienter. En livsstilsförändring har visat sig ha en god effektpå hälsan för patienter med hypertoni och distriktssköterskan kan hjälpa patienten att takontroll över sin situation och känna tillit till sin egen förmåga att genomföra enlivsstilsförändring.Syfte. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbetahälsofrämjande med patienter med hypertoni.Metod. En kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Åtta distriktssköterskorintervjuades och materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat. Att arbeta med hälsofrämjande rådgivning utgör en viktig del avdistriktssköterskans uppdrag. Det är en ansvarsfull uppgift som kräver stor kompetens,kunskap och framförallt lyhördhet i samtalet med patienten. Det kan vara utmanande att stöttapatienten till att hitta sin egen motivation och förmåga att främja sin hälsa utan att påtvinga enlivsstilsförändring, inte minst då arbetsmiljön för distriktssköterskor kan vara krävande.Slutsats. Det hälsofrämjande arbetet beskrivs som en viktig del av professionen. Samtidigtär det en kompetens som inte utnyttjas av verksamheterna då det ofta råder både brist på båderesurser och tid som gör att det hälsofrämjande arbetet blir åsidosatt. Då livsstilsrelateradesjukdomar såsom hypertoni ökar i alla åldrar är det viktigt att verksamheter har rutiner ochriktlinjer som gör att dessa patienter erbjuds en jämlik och bra vård utifrån aktuell forskningoch evidens., Background. Hypertension is one of Sweden's most common peoples´ health issues. Mostnurses specialized in primary health care see patients with hypertension on a daily basis and itis their responsibility to promote health to these patients. Lifestyle change has proven to havea good effect on the health of patients with hypertension and the nurses specialized in primaryhealth care can help the patient to take control and trust their own ability to make a lifechange.Aim. The aim of the study is to describe the nurse specialized in primary health careexperiences of working to promote health in patients with hypertension.Method. Qualitative study with descriptive design. Eight nurses specialized in primary healthcare were interviewed and the material was analyzed using qualitative content analysis.Results. Working with health-promoting counseling is an important part of the assignmentof nurses specialized in primary health care. It is a responsible task that requires greatcompetence, knowledge and above all empathy in the conversation with the patient. It can bechallenging to support the patient in finding their own motivation and ability to promote theirhealth without forcing a lifestyle change, not least as the work environment for nursesspecialized in primary health care can be demanding.Conclusion. The health promotion work is described as an important part of the profession.At the same time, it is a competence that is not utilized by the activities as there is often a lackof both resources and time which means that the health-promoting work is neglected. Aslifestyle-related diseases such as hypertension increase at all ages, it is important that thebusiness has routines and guidelines that enable these patients to offer an equal based oncurrent research.