Search

The aim of this study was to examine the correlation between reading comprehension and word problem solving in mathematics. The study focuses on how linguistic inclusion or exclusion in primary classrooms affects students' performance in mathematics, mainly in the area of word problem solving. The search for articles have been made in the international databases ERIC and ERC with the keywords: mathematics, primary school, reading comprehension, mathematics education, primary education, primary classroom, reading skills, literacy. The selection of articles was made using a thematic content analysis described by Braun & Clarke (2006). The result shows that reading comprehension has a decisive role in understanding and navigating word problem solving assignments. The result also indicates that a collaboration between different abilities such as reading comprehension, reasoning ability, logical thinking and arithmetic skills were significant in the outcomes. There were several factors that could affect reading comprehension skills and thus the students' performance. Some of them were the design of the tasks, the students' linguistic background and the access to linguistic aids (Can, 2020; Boonen et al., 2016; Fuchs et al., 2018; Gomez et al., 2020; Patel et al., 2023; Sibanda & Graven, 2018).

Sammanfattning Läsförståelse är en betydande färdighet för att eleverna ska klara sig igenom skolan och sedan i det vuxna livet. Dessvärre har det visat sig att svenska elevers läsförståelse har blivit sämre de senaste åren. Syftet med denna kvalitativa studie blev således att undersöka hur läraren beskriver att de arbetar för att motivera eleverna på lågstadiet i läsutvecklingen samt hur eleverna beskriver att de anser att lågstadielärarna arbetar för att motivera dem. Metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer och vårt ramverk utgår både från Ingemanssons (2018, s. 6) fem kriterier: Relevans i utvecklingsprocessen, tillgång till många olika texter, tillgänglighet av lärarstöd,sociala interaktioner och lärarengagemang och det sociokulturella perspektivet, vilka används som analysverktyg. Totalt intervjuades 23 personer varav nio lärare och fjorton lågstadieelever. Resultatet från dessa intervjuer visade att lärare anser att tillgång till många olika texter som är relevanta för elevernas läsnivå samt sociala interaktioner med lärarstöd och ett lärarengagemang kan vara avgörande för elevers läsmotivation. Intervjuerna med eleverna synliggör att det råder likheter mellan elevernas syn på lärarnas sätt att arbeta för att motivera läsutvecklingen. Däremot har de delade uppfattningar kring de sociala interaktionerna. Slutsatsen är att läsmotivationen främjas vid nivåanpassade uppgifter och samarbeten, samtidigt som det krävs en balans mellan elevernas egna val och det stöd läraren ger. Läsmotivation och läsutveckling kan även stärkas när engagemang från läraren synliggörs och att det finns variation i läsaktiviterna. Nyckelord: Motivation, lågstadieelever, läsförståelse, läsmotivation, läsutveckling

För läsinlärning finns det flera olika metoder att tillämpa. I studien undersöktes vilka styrkor respektive svagheter F–3 lärare ser med olika metoder för läsinlärning genom en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer. Sex lärare som arbetar inom F–3 intervjuades. Intervjusvaren analyserades med hjälp av teoretisk tematisk analys där följande teman skapades; “knäcka läskoden”, olika metoder, aktiviteter samt läromedel, utifrån det teoretiska ramverket bottom-up, top-down och interaktiva metoder där vi i analysen sökte efter metodernas styrkor och brister. I diskussionen ställs resultaten i relation till tidigare forskning. Denna forskning bidrar till en ökad förståelse för hur lärare använder och argumenterar för olika metoder vid läsinlärning. Resultatet visar att lärarna främst ser fördelar med olika metoder, då de inte lyfter bristerna. De betonar i hög grad betydelsen av att integrera både inre ledtrådar, som används vid bottom-up och yttre ledtrådar, som används vid top-down, samt interaktiva metoder, som kombinerar inre och yttre ledtrådar, i sin undervisning. Inre ledtrådar, såsom ljudningsstrategier och fonem-grafem-kopplingar, kombineras med yttre ledtrådar exempelvis, visuella hjälpmedel och bilder samt med talsyntes.

Läsförståelse är en grundläggande färdighet som öppnar dörrar till kunskapsutbyten, personlig utveckling, självständighet och deltagande i samhället. Att utveckla denna färdighet hos elever i lågstadiet kan vara en komplex och utmanande process för lärare. Denna studie syftar till att undersöka klasslärares perspektiv på de specifika utmaningar som elever i årskurs 1–3 möter under sin läsförståelseutveckling. Fokus ligger på svårigheter inom språkförståelse och exkluderar avkodningssvårigheter och språkstörningar. Studien utforskar hur dessa svårigheter identifieras samt vilka åtgärder och strategier lärarna använder för att underlätta för eleverna att förstå textens innehåll. Den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer användes, där sju klasslärare och en speciallärare från olika skolor och geografiska områden deltog. Data bearbetades och analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att de vanligaste svårigheterna är begränsade ordförråd, bristande begreppsförståelse och svaga metakognitiva förmågor. Resultatet avslöjar även att det finns flera strategier att identifiera läsförståelsesvårigheter samt undervisningsmodeller som kan främja elevernas läsförståelse. Slutsatsen indikerar att valet av undervisningsmetod är utmanande för lärarna och bör anpassas efter de specifika förmågor som lärare vill utveckla hos elever.

Den här studien syftar till att undersöka vilka undervisningsstrategier mellanstadielärare använder i läsförståelseundervisning i skönlitteratur i ett mångkulturellt och flerspråkigt klassrum. Studien ämnar även undersöka hur mellanstadielärare resonerar kring de utmaningar, möjligheter och hinder som finns i läsförståelseundervisning av skönlitteratur i denna miljö. För att studera detta har fem mellanstadielärare på två olika skolor intervjuats. Empirin, baserad på de tolkande intervjuerna, har sedan analyserats utifrån en teoretisk modell om läsförståelsens olika komponenter: läsaren, texten, aktiviteten och den sociokulturella kontexten. Skolorna skiljer sig åt, då den ena skolan har en majoritet av elever med flerspråkig bakgrund, medan den andra inte har det. Resultatet visar att trots skillnad i antalet flerspråkiga elever använde lärarna på båda skolorna liknande undervisningsstrategier. Dessa strategier inkluderade att ge bakgrundskunskap, arbeta med läsförståelsestrategier, boksamtal, högläsning och tyst läsning. I studien framkommer det att bakgrundskunskaper och ordförståelse blir särskilt framträdande för att möta flerspråkiga elevers läsförståelse. Det framkommer även vissa hinder som kan försvåra lärarnas läsförståelseundervisning och önskemål om hur dessa hinder kan hävas för att förbättra lärarnas undervisning i det flerspråkiga och mångkulturella klassrummet.

Syftet med studien är att undersöka F-3 lärares uppfattningar om Skolverkets Nationella bedömningsstöd i Läsa och LegiLexis kartläggningsmaterial för läsutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter är läsmodellen The Simple View of Reading och lässtrategierna ljudningsstrategin och helordsläsning samt formativ och summativ bedömning. Vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod och för att bearbeta samt analysera materialet använde vi oss av en tematisk analys. Resultatet presenteras utifrån respektive bedömning med samma teman och subteman som kopplas till studiens forskningsfrågor. Resultatet visar hur lärarna genomför bedömningarna, hur bedömningarna används i den fortsatta undervisningen samt vilka möjligheter och hinder som finns med respektive bedömning. En slutsats vi kan dra är att bedömningarna kräver varierade förutsättningar gällande tid, personal och verktyg. Det framkom dock att LegiLexis bedömning är mer tidseffektivt och kräver mindre personal vid själva genomförandet.

Det övergripande syftet med studien har varit att beskriva och undersöka vilka läsförståelsestrategier som används i undervisningen samt elevers tillämpning av strategier, enligt speciallärare, specialpedagoger och ämneslärare. Studien kommer att utgå från dessa frågeställningar: Vilka läsförståelsestrategier (explicit memorerings-, fördjupnings- och kontrollstrategier) undervisar speciallärare, specialpedagoger och ämneslärare i årskurs 4–6 och hur ofta enligt dem själva? Hur ofta får eleverna tillämpa strategier i syfte att öva på läsförståelsestrategier enligt lärarna/pedagogerna själva? Den teoretiska ram vi använder i studien är Vygotskys (2011) sociokulturella teori där scaffolding ingår och teorin om metakognition. Vi har använt oss av en kvantitativ metod, och gjort en enkätstudie. Det resultat som vi fått fram i studien är i de olika strategierna undervisas generellt 1 – 2 gånger i veckan till 1 någon gång i månaden. De slutsatser som vi drar är att lärare undervisar för lite i läsförståelsestrategier och att man på lärarutbildningen borde fokusera mer på läsförståelsestrategier samt att pedagogerna borde få återupprepande fortbildning i strategierna. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv och med anledning till vårt nya yrkesval så tycker vi att läsförståelsestrategier är mycket intressant, inte minst utifrån de sjunkande resultaten i flera studier i läsförståelse.

Denna studie har syftet att fördjupa förståelsen av hur läroböckernas uppgifter kan bidra till elevens utveckling i läsförståelsestrategier och därigenom i läsförståelse i finlandssvenska och svenska skolor i grundskolans tidiga år. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Datamaterialet bestod av två läroböcker som inriktar sig på grundskolans årskurs 3 inom svenska som modersmål. Den teoretiska utgångspunkten var hermeneutiken. Genom endeduktiv analysmetod togs åtta läsförståelsestrategier fram för vidare analys. Resultatet visar att båda läroböckerna innehåller uppgifter i nästan alla dessa läsförståelsestrategier då strategin sökläsa premieras i samtliga analyserade läroböcker. Båda läroböckerna introducerar några läsförståelsestrategier med explicita elevinstruktioner och innehåller mest uppgifter som syftar på att eleven skapar och övar grundläggande färdigheter i läsförståelsestrategier. En mer traditionell syn på läsförståelsestrategier konstrueras i den svenska lärobokens uppgifter. Den finlandssvenska läroboken ger en bredare syn på läsförståelsestrategier och läsförståelse då dess uppgifter erbjuder ett större antal av multimodala uppgifter samt uppgifter som uppmuntrar elevenseget resonemang och åsikter., Tämän tutkimuksen tarkoituksena on syventää ymmärrystä luetunymmärtämisen strategioista analysoimalla suomenruotsalaisten ja ruotsalaisten koulujen äidinkielen opetuksessa käytettyjä oppikirjoja peruskoulun ensimmäisinä vuosina. Tutkimus on laadullinen sisällönanalyysi deduktiivisella lähestymistavalla. Aineisto koostui kahdesta oppikirjasta, jotka ovat suunnattu käytettäväksi peruskoulun 3. luokalla ruotsin äidinkielen opetuksessa. Tutkimuksen teoreettinen lähtökohta oli hermeneutiikassa. Deduktiivisen analyysimenetelmän avulla kahdeksan luetunymmärtämisen strategiaa valittiin lisäanalyysiä varten. Tulokset osoittavat, että molemmat oppikirjat sisältävät tehtäviä lähes kaikissa näissä luetunymmärtämisen strategioissa ja sisältäväteniten tehtäviä kategoriassa ”tekstin skannaus”. Molemmat oppikirjat esittelevät joitakin strategioita selkeillä oppilaalle suunnatuilla ohjeilla ja sisältävät eniten tehtäviä, joiden tarkoituksena on, että oppilas kehittää ja harjoittelee perustaitoja luetunymmärtämisen strategioissa. Perinteisempi näkemys luetunymmärtämisen strategioista rakentuu ruotsalaisen oppikirjan tehtävissä. Suomenruotsalaisessa oppikirjassa muodostuu laajempi näkemys luetunymmärtämisen strategioista ja luetunymmärtämisestä. Suomenruotsalaisen oppikirjan tehtävät tarjoavat enemmän multimodaalisia tehtäviä sekä tehtäviä, jotka kannustavat oppilasta kehittämään taitojapäättelykyvyssä sekä mielipiteiden muodostamisessa.

Läsförståelse är ett fundament för all kunskapsinhämtning i skolan. Den är också nödvändig för att individen skall bli en fullvärdig deltagare i ett demokratiskt samhälle. Att befordra en god läsförståelse är därför en av skolans viktigaste huvuduppgifter. Tidigare forskning betonar den viktiga roll som motivationen spelar för utvecklandet av en god läsförståelse (Mucherah & Yoder, 2008). Denna studie, genomförd i en årskurs 4, vill dels undersöka hur korrelationen mellan elevers upplevda motivation till läsning och resultat på läsförståelsetest ser ut, dels vilken eller vilka av de läsengagerande inslag som Rita Felski (2008) identifierar, igenkänning, förtjusning, kunskap och chock, som träder fram som betydelsefulla när elever beskriver motiverande kvalitéer i den egna läsningen. För att besvara frågeställningarna får deltagarna dels svara på en enkät som mäter läsmotivation, dels utföra ett läsförståelsetest, samt delta i en läsintervju. Med hjälp av metoderna är studiens syfte att bidra med kunskap om hur lärare ska motivera elever att läsa och engageras i texten. Analyser som används är en korrelationsanalys och en deduktiv tematisk analys. Genom korrelationsanalysen framkom resultat som stämmer överens med tidigare forskning, att det finns ett positivt samband mellan läsmotivation och läsförståelseprestation. Resultat som framkommer i den deduktiva tematiska analysen är att Felskis (2008) läsengagerande inslag, igenkänning, förtjusning, chock och kunskap kan urskiljas i elevernas läsupplevelser.

Abstrakt En viktig förändring har skett i dagens skola, nämligen att klassrummet idag blivit uppkopplat via olika digitala verktyg. Till följd av detta har digital teknik blivit en del av undervisningen i den svenska skolan. Tidigare forskning visar varierande resultat på digitaliseringens möjligheter respektive begränsningar. Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas respektive flerspråkiga elevers uppfattningar gällande användning av digitala metoder i klassrummet med fokus på läsning. Avsikten med detta är att öka förståelsen kring digitaliseringens roll för läsförståelse för flerspråkiga elever i undervisningen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med både lärare och flerspråkiga högstadieelever, för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att det finns många möjligheter med digitaliseringen och att digitala verktyg används i undervisningen för att stötta flerspråkiga elevers läs- och läsförståelseutveckling. Resultatet visar också att alla informanter är medvetna om att begränsningar, såsom distraktioner, är en del av digitaliseringen.

Detta arbete syftar till att ge en bild av elevers inställning, attityd och motivation till läsning i grundskolans första år genom att intervjua elever i årskurs ett om deras upplevelse kring läsning och läsvanor i hemmet. Det är en kvalitativ studie med motivationspsykologisk utgångspunkt och särskild tonvikt på elevers läsande självbild och förutsättningar hemifrån för att utveckla läsmotivation. I studien har 34 förstaklasselever intervjuats i 10 fokusgrupper fördelat på två skolor belägna i områden med låg respektive hög socioekonomisk status. Namnen på skolorna är fingerade. Resultatet visade att fler elever på Sjöskolan beskrev framåtsyftande mål medan eleverna på Temaskolan till högre grad beskrev motivation i nuet. Vidare föredrog eleverna på Temaskolan att läsa för en vuxen medan eleverna på Sjöskolan föredrog tyst läsning. Resultatet synliggjorde även en markant skillnad mellan skolorna kring läsvanor i hemmet och tillgång till böcker. I analys av data kunde slutsatsen dras att deltagarna över lag hade en positiv inställning till läsning. Emellertid skiljde sig de bakomliggande motivationsfaktorerna åt mellan skolorna. Studiens resultat framhållen vikten av att bibehålla läsmotivationen för framtiden genom att bygga broar mellan hem och skola, anpassa svenskundervisningen för att inkludera elever med svenska som andraspråk samt utveckla undervisningsmetoder utifrån ett vidgat läsbegrepp.

Forskning om tidig läsinlärning visade att pojkar underpresterar flickor i såväl nationella som internationella jämförelser i läsförståelse. Utveckling av en god läsförmåga är beroende av läsintresse och studier visade även att pojkar har lägre engagemang för läsning än flickor. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att granska på vilket sätt lärare kan arbeta för att kompensera för skillnaderna i prestation mellan flickor och pojkar i läsförståelse på lågstadiet. Vidare ville vi synliggöra hur lärare undervisar för att ge underpresterande pojkar förutsättningar att uppnå samma resultat som flickor i läsförståelse. Detta genom att lyfta fram explicita undervisningsstrategier som främjar pojkars prestationer i läsförståelse och engagemang för läsning och på så sätt bidra med kunskap till området. Frågeställningen för arbetet var: Hur undervisar lågstadielärare för att höja pojkars prestationer i läsförståelse? Metoden var att genomföra en kunskapsöversikt. Datainsamlingen bestod av systematiska databassökningar som resulterade i elva refereegranskade tidskriftsartiklar som analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärare i sin undervisning bör fokusera på elevernas kunskapsnivå och olika förutsättningar snarare än deras kön. För att höja pojkars prestationer i läsförståelse behöver lärare genom sin undervisning främja positiva läsattityder hos eleverna och höja deras engagemang för läsning. Lärarens didaktiska val av läsundervisning för att höja pojkars prestationer i läsförståelse och engagemang för läsning bör således vara varierad i den aspekten att den innefattar estetiska uttrycksformer, uppgifter med en tydlig mottagare och internalisering av läsförståelsestrategier. En undervisningsstrategi med relevans för yrket som synliggörs i studien är lästeater som innefattar samtliga tre aspekter., Research on early literacy has shown that girls outperform boys in both national and international comparisons of reading comprehension. Development of proficient reading skills relies on an interest for reading and studies have also shown that boys exhibit lower engagement in reading compared to girls. Therefore, the aim of this literature review was to examine how primary school teachers instruct to compensate for differences in achievement between boys and girls in reading comprehension. The research question was: How do primary school teachers instruct to improve boy’s achievements in reading comprehension? The method used was to conduct a literature review. The collection of data consisted of systematic database searches resulting in eleven peer-reviewed journal articles analyzed using the method of thematic analysis. The findings revealed that teacher instruction should focus on pupils' knowledge level, rather than their gender. To increase boys' reading comprehension performance, teachers need to encourage positive reading attitudes amongst pupils and increase their engagement in reading. Therefore, teachers didactic choices in reading instruction to improve boys' achievements in reading comprehension and engagement in reading ought to be varied including aesthetic forms of expression, tasks with a clear audience and the internalization of reading comprehension strategies. An instructional strategy relevant to the profession that is highlighted in the study is readers theater, including all three aspects.

Denna studie undersöker hur lärare beskriver att de arbetar för att främja läsförståelseförmågan hos elever som talar svenska som andraspråk i årskurs f-3. För att undersöka detta genomförs en tematisk analys av sex semistrukturerade intervjuer med lärare från olika kommuner som arbetar i skolor med många andraspråkselever. Resultatet pekar på att lärarna arbetar strukturerat med att undervisa elever om lässtrategier som kan användas för att förstå en text enligt undervisningsmodellen Reciprocal teaching. Den vanligaste strategin som används enligt lärarna är att reda ut oklarheter, då andraspråkselever ofta har ett bristande ordförråd. Strategierna summera, förutspå och ställa frågor används också men i mindre utsträckning. Resultatet visar dessutom att lärarna är positiva till att använda elevernas modersmål i undervisningen för att främja deras läsförståelse. Deras resonemang pekar på att de använder en del av de strategier som föreslås i ramverket pedagogiskt transspråkande, dock ofta på ett spontant och oplanerat sätt. Slutsatsen blir således att lärare behöver mer kunskap och utbildning om hur elevernas modersmål kan användas som resurser. Detta för att underlätta för dem att utforma mer planerade, medvetna och varierade arbetssätt och komma bort från den spontana tillämpningen av pedagogiskt transspråkande som för tillfället ofta sker. Studien understryker att strategier för att främja andraspråkselevers läsförståelse i svenska inte är något som enbart SVA-lärare behöver förhålla sig till, utan en viktig fråga för alla lärare i skolan.

Studien undersöker om och i så fall hur textsamtal om olika texttyper kan bidra till att fördjupa elevernas läsförmåga. Studien granskar och tar del av grundlärares uppfattningar och tillvägagångssätt för användning av textsamtal. Den tidigare forskning som presenteras betonar vikten av att implementera textsamtal för att förbättra elevers läsförståelse. Det teoretiska ramverk som används i studien är den sociokulturella är den sociokulturella teorin som är grundad av Lev Vygotskij (1978) och Pedagogical Content Knowledge (PCK) där Lee Shulman (1986;1987) är grundaren. Metodavsnittet beskriver den kvalitativa ansats som studien utgått ifrån med semistrukturerade intervjuer och de urval som gjorts. Studien använder sig av en fenomenografisk analysmetod vilket innebär att forskningen som gjorts baseras på olika människors upplevelser och uppfattningar. Resultatet av studien visar att grundskollärare, trots vissa variationer i sina metoder, i huvudsak hanterar textsamtal på liknande sätt över olika ämnen och typer av texter. Detta indikerar att lärarna betraktar textsamtal som en metod för att främja elevernas kunskapsutveckling. Utmaningar med textsamtal framkommer i studien men även att textsamtal är avgörande för att främja elevers intresse för texter och djupare förståelse, vilket i slutändan stödjer elevernas lärande och motivation.

Den här studien fokuserar på lässtrategier som används i läsundervisningen för att utveckla elevernas läsförståelse. Forskning visar på att elever som använder sig av lässtrategier har en god läsförståelse och att elever som inte använder sig av lässtrategier, kan förbättra sin läsförståelse genom att få kunskaper om de olika lässtrategierna. Teorierna som studien lutar sig mot är Schulmans teori om lärares kunskapsbas, samt olika lässtrategier som har delats in under de tre kategorierna memoreringsstrategier, metakognitiva strategier och affektiva strategier. Studien syftar till att undersöka hur lärare i lågstadiet använder olika lässtrategier i arbete med elevernas läsutveckling med avseende om eleverna arbetar i helklass eller parvis. På de sättet fyller studien en kunskapslucka om hur lärare anpassar läsundervisningen med olika lässtrategier med avseende på olika gruppkonstellationer. För att kunna svara på frågeställningen användes en kvalitativ insamlingsmetod. De genomfördes både semistrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i norra Sverige. Resultaten visar att lärarna använder sig av olika lässtrategier i läsundervisningen, både när eleverna arbetar i helklass och vid arbeten i parkonstellationer. Lässtrategierna varierade med allt från sammanfattningar och förutsägelser, till att kunna läsa mellan raderna och bygga på ordförråden. De visade sig att lärarna använde olika figurer, cowboyen, spågumman, reportern och detektiven för att framställa de olika lässtrategierna på ett elevnära sätt som gjorde att de blev greppbara för eleverna. I den avslutande diskussionen överlägges de olika lässtrategierna under respektive gruppkonstellation. Lässtrategierna i form av de olika figurerna kopplas samman med Schulmans teori och dryftas som en representation till lässtrategierna.

I dagens skola, med sjunkande resultat i läsförståelse (Skolverket 2023), måste man tänka på att hitta olika sätt att få elevernas läsförståelse att öka. Denna studie visar på att det finns flera olika aspekter som påverkar elevernas lärande och läsutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur lärares läsundervisning anpassas efter alla elevers individuella förutsättningar, hur lärarna utformar klassrumsmiljön för att stimulera elevernas lärande samt att undersöka hur lärare ser på differentierad undervisning. Syftet undersöktes genom följande frågeställningar: Hur ser lärare på begreppet differentierad undervisning? Hur manifesteras deras syn på differentierad undervisning i läsundervisningen? Hur arbetar lärare med att utforma en klassrumsmiljö som utvecklar elevers lärande och läsutveckling? Resultatet indikerar att lärare försöker arbeta differentierat men att det sker på lite olika sätt. Trots att lärarna hade olika definitioner av begreppet visade det sig att de fortfarande jobbade med att anpassa material och uppgifter efter elevernas individuella behov. Det framkommer också att lärarna har olika didaktiska strategier till exempel fokus på ordförståelse och kontinuerligt arbete med läsläxor för att utveckla elevernas läsförståelseförmåga, däremot visar de didaktiska strategierna inte på någon differentierad undervisning. Utöver detta presenteras hur lärarna arbetade med och utformade klassrumsmiljön för att utveckla elevernas lärande. Beroende på hur klassrummet var utformat kunde det ha både positiva och negativa effekter på elevernas lärande beroende på den aktuella elevgruppen. Vår studie visar att det behövs mer kunskap om differentierad undervisning samt om klassrumsmiljöns betydelse för elevers prestationer.

samhälle. Dock visar de senaste PIRLS- och PISA-mätningarna att svenska elevers läsförståelse sjunker. Denna studie ämnar bidra med fördjupade kunskaper för att stödja elevers läsutveckling och läsmotivation. Enligt tidigare forskning behöver lärare arbeta strategiskt för att motivera elever till läsning och främja deras läsmotivation, för att förbättra resultaten. Genom att använda läsmotiverande undervisningsstrategier kan lärare hjälpa elever att utveckla sina läskunskaper och öka deras intresse för läsning. Med detta som utgångspunkt syftar studien till att undersöka fyra grundskolelärares uppfattningar gällande vad som motiverar elever till läsning, vilka undervisningsstrategier de använder samt hur de ser att de valda strategierna är gynnsamma för elevers läsmotivation. För att uppfylla studiens syfte har tre forskningsfrågor formulerats: Hur uttrycks lärarnas uppfattningar kring läsmotivation? Hur använder lärarna undervisningsstrategier för att främja läsmotivationen hos eleverna? Hur uttrycks lärarnas upplevelser kring de valda strategierna? Studien utgår från en fenomenologisk teori, för att synliggöra lärarnas erfarenheter, upplevelser och uppfattningar om fenomenet läsmotivation. Den metod som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare har en central roll för att främja elevers läsmotivation genom att vara engagerade, skapa relationer, ta vara på elevers intressen och erbjuda intresseväckande läsmaterial. Därtill kan undervisningsstrategier som högläsning, tyst läsning, textsamtal och läsförståelsemetoder vara gynnsamma, för att elever ska ha möjlighet att utveckla läsmotivation. Lärare kan genom att observera elevers engagemang få en uppfattning om deras vilja till att läsa.

Läsförståelse är en grundläggande och central förmåga inom skola, arbetsliv och samhälle. Detta till trots sjunker läsförståelseresultaten, läsintresset minskar och skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever blir allt större. Detta indikerar att lärare behöver höja läsintresset bland elever och säkerställa adekvat undervisning för att kunna öka elevers läsförståelseresultat. Syftet med den här studien är att bidra med nya kunskaper om ett antal lärares uppfattningar om läsförståelse för ämnet svenska i grundskolans årskurs 4–6. Fokus kommer att läggas på eventuella attityder, undervisningsstrategier och påverkansfaktorer kopplat till elevers kunskapsutveckling och läsförståelseförmåga. Studien utgår från ett fenomenologiskt ramverk och för att besvara syftet och frågeställningarna i enlighet med teorin användes semistrukturerade intervjuer med ett urval av fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 4–6. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades i fyra steg med en beprövad analysmetod. Resultatet för studien visar att lärarna upplever läsning som en betydande del i svenskämnet såväl som andra skolämnen. Lärarnas upplevelser skiljer sig i förhållande till vilka resurser de har att tillgå, dels vad gäller läromedel, dels i vilken utsträckning de har tillgång till stödpersonal. Vidare upplevs en utmaning i att anpassa undervisningen för elever med skilda läsnivåer och att tillgodose samtliga elevers behov. Att arbeta i omfattande utsträckning med läsning menar lärarna främjar elevers läsförståelseutveckling och utökar ordförrådet. Läsgrupper och diskussionsfrågor kring olika texttyper är undervisningsstrategier som implementeras. Faktorer som påverkar läsförståelseutvecklingen som skönjas av lärarna är elevers läsintresse, tidigare undervisning samt svenska som andraspråk.

Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka hur ett urval av tidigare forskning visar hur den dialogiska högläsningen påverkar elevers läsförståelse. Studien är inriktad på att undersöka den dialogiska högläsningens påverkan för elevers språkutveckling och vilka arbetsmetoder som påverkar elevers kognitiva förmågor. Målgruppen för studien är lärare i årskurs F-3 inom ämnet svenska. Utifrån de analyserade vetenskapliga artiklarna konstaterades det att lärare arbetar med dialogisk högläsning på olika sätt och i olika utsträckning, men den tar mindre plats i undervisningen i jämförelse med traditionell högläsning. Det leder till att det påverkar elevers möjligheter till att utveckla samtal om text med resonemang och egna reflektioner. Dialogisk högläsning influerar elevers utveckling av sina kognitiva förmågor men för att elever ska kunna utvecklas behöver lärare tänka på hur undervisningen är planerad. Slutsatsen som kan dras av litteraturstudien är att planerad dialogisk högläsning har en positiv effekt på elevers språkutveckling, inklusive deras läsförståelse. Den dialogiska högläsningen kan utföras på olika sätt för att främja elevers utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder som enligt aktuell forskning visat sig vara framgångsrika för att främja mellan- och högstadieelevers läsförståelse och läsintresse. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier, samt mixade studier sökts, granskats och tolkats. Sökningen utgick från Stockholms Universitetsbibliotek med EBSCO Discovery Service (EDS) som databas med referee-bedömda akademiska tidskrifter och engelska som inkluderingsfilter. 12 artiklar valdes slutligen ut för studien. Utifrån studiens två frågeställningar Metoder som underlättar läsförståelse och Metoder som främjar läsintresse söktes artiklar som passade in i dessa teman och därefter kategoriserades dem i underteman. Denna studie visade att gemensam läsning i olika former, arbete med ord och begrepp, förförståelse, frågeställningar till texter satta i ett sammanhang samt inslag av elevinflytande och datorstödda läsprogram är framgångsrika metoder för utveckling av läsförståelse och läsintresse. Samtliga artiklar beskriver studier från andra länder än Sverige. Därför diskuteras i avsnittet tillämpbarhet också i vilken mån resultaten skulle kunna vara generaliserbara till svensk skolkontext.

Under hela skolgången och i alla skolans ämnen stöter elever på texter. Utifrån det syftar denna studie till att undersöka hur lärare arbetar med textläsning för att eleverna ska förstå textens innehåll. Inriktningen har varit på läsförståelsearbete i andra ämnen än svenska. Våra teoretiska utgångspunkter har varit modellerna Reciprocal teaching och Transaction instruction strategies, varav båda tar upp flertalet strategier vad gäller läsförståelse. Som metod har observationer använts, där två lärare i årskurs 4 respektive 5 observerats under totalt sex olika lektioner i ämnena matematik, biologi, geografi och historia. Efter observationerna visar resultatet att lärarna till stor del använder sig av de olika lässtrategierna som våra teorier tar upp, som till exempel textsammanfattning och att koppla texten till tidigare erfarenheter och kunskaper. I matematikundervisning är dock användningen av lässtrategier inte lika vanligt förekommande, åtminstone inte på de två matematiklektioner som har observerats. Därför har också längden på studien problematiserats utifrån att alla lektioner inte innehåller arbete med läsning. Utifrån det föreslås bland annat studier under längre tidsperioder med användning av Reciprocal teaching och Transactional instruction strategies, där man också kan ta del av elevers resultat och utveckling.

Litteraturstudien belyser hur läsmotivationen är kopplad till elevers läsutveckling i årkurs F-3 inom ämnet svenska. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om vad som enligt ett urval av tidigare forskning, har en bidragande betydelse för elevers läsmotivation i åldersgruppen 5 till 10 år. Frågeställningar som belyses är följande: Finns det ett samband mellan läsmotivation och läsförståelse? Vilka undervisningspraktiker är bidragande till elevers läsmotivation? Genom en kombination av närläsning och komparativ jämförelse av de vetenskapliga artiklarna identifierades relevant information för litteraturstudiens resultat. Med grund i de vetenskapliga artiklarna visar resultatet att det finns ett samband mellan läsmotivation och läsförståelse. Däremot visar inte resultatet om läsförståelse bidrar till läsmotivation eller om läsmotivation bidrar till läsförståelse. Vidare visar resultatet att differentierade undervisningspraktiker påverkar läsutvecklingen. Resultatet visar även hur lärarens attityd påverkar elevers läsmotivation.

Litteraturstudien belyser hur särskilt framgångsrika lässtrategier kan främja elevers läsförståelseutveckling i ämnet svenska i årskurs F-3, samt vad läraren har för roll i undervisningen om detta. Genom en analys av vetenskapliga artiklar har effektiva lässtrategier påvisats och lärarens roll i undervisning om lässtrategier framkommit. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om hur utvalda vetenskapliga artiklar ser på förhållandet mellan lässtrategier och elevers läsförståelseutveckling i svenska i årskurs F-3. Syftet besvaras genom frågeställningarna: Vilka lässtrategier lyfts fram som särskilt framgångsrika för att främja elevers läsförståelseutveckling och vad utmärker dessa? Hur ser sambandet ut mellan lässtrategier och läsförståelseutvecklingen hos läsare som utvecklat läsförståelse i högre respektive lägre grad? Resultatet av studien visar på lässtrategiers positiva inverkan på elevers läsförståelseutveckling. Läraren ska ha en aktiv roll i undervisningen för att stödja eleverna i när och hur de ska implementera och tillämpa lässtrategier för att främja sin läsförståelse. Litteraturstudien visar behovet av att arbeta kontinuerligt med lässtrategier från en tidig ålder för att effektivt stödja elevers läsförståelseutveckling och motverka den nedåtgående trenden som Progress in International Reading Litercy Study (PIRLS) undersökningar visar på. De vetenskapliga artiklarna som analyserats i litteraturstudien samlades in via sökningar i databaser. De insamlade vetenskapliga artiklarna var såväl nationella som internationella.

Denna litteraturstudie behandlar drama som undervisningsmetod i relation till läsförståelse och ordförståelse. Tidigare forskning visar att läsförståelsen sjunker bland svenska elever, att läsningen av fack- och skönlitteratur bland ungdomar i grundskolan minskar samt att området drama som metod behöver mer forskning. Syftet med undersökningen är att skapa en överblick över vad forskningen visar gällande drama som undervisningsmetod inom svenskämnet, med särskild inriktning mot hur drama kan utveckla läsförståelse och ordförståelse. Frågeställningarna som används för att uppfylla syftet är: Vilka är de främsta syftena lärare har med användningen av drama i undervisningen? Hur kan dramaprocessen påverka läsförståelse och ordförståelse? Resultaten visar bland annat att de mest uttalade syftena med lärarnas användning av drama i undervisningen är att stärka empati, ge nya perspektiv samt att skapa trygghet i klassen. Resultaten visar också att drama verkar fördjupa språkutveckling som exempelvis läsförståelse. Slutsatser som dras i denna litteraturstudie är att drama verkar kunna fungera som ett komplement i svenskundervisning för att exempelvis skapa engagemang i och fördjupa läsförståelsearbetet och att det behövs mer forskning kring drama som metod i svenskämnet för att tydliggöra för- och nackdelar.

Med en ökande oro för minskad läsförståelse och sjunkande läslust bland elever har frågor kring hur skolan kan främja läsmotivationen blivit alltmer betydelsefulla. En framgångsrik läsare visar en tendens att läsa mer, vilket leder till ytterligare utveckling av läsförmågan och därigenom ökar läsmotivationen. Att förstå utvecklingen och främjandet av läsmotivation är därför av stor relevans. Den här systematiska litteraturstudien fokuserar på att sammanställa och analysera befintlig forskning för att identifiera strategier och faktorer som kan främja läsmotivationen. För att nå syftet formulerades följande frågeställning: Vilka faktorer främjar elevers läsmotivation? Resultatet visar att det finns en rad olika faktorer som påverkar läsmotivationen. Inre och yttre motivation är viktiga faktorer, där inre motivation innebär en naturlig lust att läsa och ett nöje i själva läsandet, medan den yttre motivationen representerar en drivkraft som kommer från externa faktorer som till exempel belöningar. Vidare är både den totala tiden som ägnas åt läsning och den stöttning eleverna erhåller av stor betydelse. Andra aspekter som framkommer som betydelsefulla är vikten av att välja lämpliga texter (baserat på elevernas intressen och kognitiva förmåga), organiseringen av läsundervisning som en social aktivitet samt att tillhandahålla eleverna ett brett litterärt utbud.

Denna studie syftade till att undersöka vad läsande blir i läromedel samt hur detta förhåller sig till vad läsande blir i läroplanens kursplan. Fördelningen av uppgiftstyper i läromedlen och deras relation till läroplanens mål undersöktes i studien utifrån en bred syn på läsande. Detta gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys av läromedlen, samt en kvalitativ analys av kursplanens centrala innehåll. Studieobjektet bestod av svenska läromedel för mellanstadiet, och resultaten visade på en ojämn fördelning av uppgiftstyper i dessa. Aktiviteter som fokuserade på att identifiera och återge information samt resonemang utifrån egna erfarenheter visade sig vara kraftigt överrepresenterade. Uppgiftstyper som behandlade gemensam läsning och bearbetning av texter till form och innehåll var dock underrepresenterade i de undersökta läromedlen. I studien drogs slutsatsen att den obalans av uppgiftstyper som konstaterades i läromedlen kan ha en negativ påverkan på elevers läsförståelseutveckling. Utifrån detta belystes vikten av att lärare behöver göra medvetna och genomtänkta läromedelsval för undervisningen, då det inte är säkert att ett läromedel alltid täcker kursplanens innehåll på ett tillfredsställande sätt. Studien avslutades med att uppmuntra till ytterligare forskning inom området för att belysa konsekvenserna av denna typ av obalans i läromedel. I studien påtalades att svenska elevers svaga läsförståelseresultat i internationella undersökningar skulle kunna vara en sådan konsekvens.

Kunskapsmätningar visar att elevers läsförståelseförmåga blir sämre. I Sverige visar forskning att elevers inställning till läsning är mindre positiv jämfört med andra länder. Vi har valt att undersöka hur högläsning påverkar elevernas språk- och läsutveckling i grundskolan. Denna kunskapsöversikt har som syfte att sammanställa vad forskning visar om högläsningens påverkan på elevers språkutveckling i grundskolan. Den frågeställning som ligger till grund för kunskapsöversikten är: På vilket sätt utvecklar högläsning elevers språk- och läsutveckling i grundskolans lägre åldrar? För att svara på frågeställningen har en informationssökning genomförts med hjälp av olika sökord. Sammantaget valdes tio olika artiklar och avhandlingar ut. Artiklarna och avhandlingarna har jämförts och analyserats. Denna samling av studier utforskar olika aspekter av högläsning och dess påverkan på språk- och läsutveckling. Forskningen sträcker sig över olika geografiska områden och den belyser både möjligheter och begränsningar med högläsning. Kunskapsöversiktens resultat visar att högläsning har en stor betydelse när det gäller att främja språkutveckling och ordförråd hos barn och betonar dess avgörande roll under de tidiga skolåren. Elevers språk- och läsutveckling utvecklas genom att använda multimodal och interaktiv högläsning, även lärarens kompetens har stor betydelse för undervisningen.

Studier som genomförts på senare tid inom svensk skolkontext påvisar en trend med minskande mängd läsning inom svensk skolundervisning. PISA-undersökningen 2022 har även påvisat sjunkande resultat i läsförståelse. Detta är en systematisk litteraturstudie med syfte att undersöka vad som skapar läsmotivation hos elever på högstadiet samt hur det är möjligt att främja högstadieelevers läsning och läsförståelse genom undervisning. Till detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats:- Vad, enligt tidigare forskning, motiverar elever i högstadieålder att läsa texter i skolan och i synnerhet inom svenskämnet?- Hur, enligt tidigare forskning, kan elevers läsning och läsförståelse främjas genom högstadiets svenskundervisning? Studiens resultat utifrån den förstnämnda forskningsfrågan påvisar att eleverna eftersöker ökat elevinflytande vid val av skollitteraturen samt mer lektionstid som vigs åt läsning. Detta skapar ett positivt läsklimat som gynnar elevernas läsmotivation. Även läraren förefaller ha en stor inverkan på elevernas läsmotivation. Studiens resultat på den sistnämnda forskningsfrågan påvisar att det inom svensk läsdidaktisk forskning finns tre olika skolbildningar angående hur elevers läsning och läsförståelse kan främjas genom undervisning. De tre skolbildningarna är genom litteratur, inom litteratur och kombinationsstrategier för tolkningsgemenskaper. Vi drar slutsatsen att svensklärare bör viga mer tid av svenskundervisningen till läsning där både eleven och läsförståelsen ges möjlighet att hamna i fokus för att möjliggöra att olika typer av läsförståelsestrategier synliggörs i undervisningen.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur gemensam läsning behandlas i forskning. Vidare belyser studien dess påverkan på läsförståelsen. I dagens skola finns det indika-tioner på att färre elever läser samt att läsintresset minskar. Dessutom visar resultaten i både PISA och PIRLS en försämrad läsförståelse hos eleverna. Utifrån analys av tolv forskningsartiklar från olika delar av världen sammanställdes ett resultat. Litteraturstudien lyfter fram olika sätt att arbeta med gemensam läsning, samt potentiella möjligheter och utmaningar. Faktorer som läraren och undervisningens struktur visar sig ha en positiv inverkan på elevernas läsutveckling. En lärare som är väl insatt och engagerad i hur läsundervisningen bedrivs kan5 med hjälp av olika metoder främja elevernas läsförståelse. Utifrån litteraturstudiens resultat framgår det att elever som arbetar tillsammans med andra tenderar att utveckla olika färdigheter och förmågor inom läsning. Eleverna kan genom välstrukturerade grupper stötta varandra för att uppnå ett gemensamt lärande. Slutligen visar resultatet vikten av att låta elever samtala om olika texter för att uppnå en utvecklad förståelse och ett ökat intresse för läsning.

This study researches, from teachers’ perspective, the effects of digital and analogue textbooks on students’ reading comprehension when learning French as a foreign language in secondary and upper secondary school. The study aims to research teachers’ views on the advantages and disadvantages with textbooks of each format as well as their effects on reading comprehension and the different reading strategies that students use. The chosen method is an online survey which includes both qualitative and quantitative elements.The total number of participants is 26. The result shows that 61.5 % of the teachers in this study thought that the reading comprehension skills deteriorated when using digital textbooks. One of the disadvantages that the teachers mention about the digital textbook appears to be the division in focus while one of the advantages is the listening accessibility. Moreover, the result shows that the teachers believed that the reading strategies that the student’s use in digital and analogue textbooks differ. For example, The analogue textbooks appear to be easier to use in interactive strategies which includes highlighting and comprehension made from contexts, according to the teachers. A conclusion that can be made from this result based on teachers perspective is that a combination of digital and analogue textbooks is preferred when working with reading comprehension., Cette étude explore, comme point de départ les enseignants, l’influence des manuels analogiques et numériques sur la compréhension écrite des élèves suédois au collège et au lycée apprenant le français langue étrangère. L’étude examine les points de vue des enseignants sur les avantages et les désavantages des manuels analogiques et numériques, la façon dont la compréhension écrite est influencée par le manuel scolaire utilisé et les différentes stratégies utilisées par les élèves lorsqu'ils lisent dans les manuels analogiques et numériques. La méthode utilisée est une enquête en ligne avec des éléments qualitatifs et quantitatifs. Le nombre total de participants est de 26. Le résultat montre que 61.5 % des enseignants trouvent que la compréhension écrite des élèves s'est détériorée avec l’utilisation des manuels numériques. Un des facteurs qui les enseignants mentionnent de cette détérioration est la concentration divisée que les manuels numériques amènent. Par contre, l'accès facile à l’écoute est mentionné comme un avantage des manuels numériques. De plus, le résultat montre que les enseignants estiment que les stratégies utilisées par les élèves lorsqu'ils lisent ne sont pas les mêmes pour des manuels analogiques et numériques. Selon les enseignants, les manuels analogiques permettent plus d’utilisation de stratégies interactives comme le soulignement et la compréhension contextuelle. Une conclusion de l’étude fondée sur les points de vue des enseignants est qu’une combinaison de manuels numériques et analogiques est préférable dans les contextes de compréhensions écrites.

Syftet med studien var att belysa en lässtrategis relevans för läsförståelsen i ett främmande språk för en grupp elever i kursen Moderna språk 3 på gymnasiet, genom tre läsförståelsetester. Vid testen fick eleverna samma text att läsa, och fick besvara samma innehållsfrågor. Halva gruppen arbetade enskilt men i övrigt på valfritt sätt, medan andra halvan fick arbeta med en förutbestämd strategi innehållande en gemensam aspekt. Studien grundar sig i en sociokulturell teori, där tanken är att det gemensamma arbetet i grupp B ska stärka elevernas enskilda resultat. I slutändan har kunnat konstateras att grupp B presterade bättre på två av tre test, och att grupp A konsekvent gör fler misstolkningar av textinnehållet. Alla elever har fått reflektera över sin strategianvändning vad gäller läsförståelse och eleverna i grupp B har även fått ta ställning kring vad de tyckte om den utvalda strategin, där en övervägande del var positivt inställd. Sammanfattningsvis kan resultaten användas för att som lärare kunna erbjuda eleverna olika strategier för läsförståelse som de kan använda sig av, för att finna de strategier som passar dem bäst.

Flera internationella studier som PIRLS och PISA visar att svenska elever har en allt sämre läsförståelse. Läsningen på mellanstadiet präglas av ett allt större behov av att utveckla läsförståelse. Den skönlitterära läsningen kräver en särskilt sorts läsande som kännetecknas av en öppenhet, där läsare i högre grad utforskar horisonter och där budskap inte alltid är givna. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur läsförståelseundervisning av skönlitteratur kan genomföras på ett framgångsrikt sätt, för mellanstadieelever i ämnet svenska. Utgångspunkten för studien är nio vetenskapliga artiklar som genom tematisk analys har synliggjort tre bärande teman: undervisningsmetoder, läsförståelsestrategier och metakognition. Litteraturstudiens resultat indikerar att förutsättningen för en framgångsrik undervisning är att läsförståelsestrategier samspelar med en medveten explicit strategiundervisning, där elevers metakognitiva lärande är centralt, för att de ska bli starka och självständiga läsare.

Läsförståelse är ett komplext begrepp som innefattar förmågan att läsa en text och samtidigt förstå den. Det är en central förmåga, både i skol- och undervisningssammanhang men också inom vardagliga och yrkesmässiga kontexter. Att kunna tolka och förstå skriven text är en grundläggande förutsättning för att vara en del av det moderna samhället där texter förekommer kontinuerligt i olika utsträckning och sammanhang. Föreliggande kunskapsöversikt syftar till att undersöka vad forskning framställer om läsförståelseutveckling inom svenskämnet för årskurs 3–6, samt vilka faktorer som kan påverka elevers läsförståelseutveckling. För att uppfylla syftet med översikten är två frågeställningar formulerade. Vad kännetecknar forskning om läsförståelseutveckling inom ramen för svenskämnet i årskurs 3–6? Vilka faktorer fastslår forskningen kan påverka elevers läsförståelseutveckling? För att besvara översiktens frågeställningar har ett urval av nio artiklar och en avhandling samlats in genom en systematisk litteratursökning i olika databaser. Urvalsprocessen genomfördes stegvis med noggrant utvalda urvalskriterier för att möta översiktens syfte. Forskningen, som behandlar empiriskt material, har kartlagts utifrån dess respektive syften, metoder och resultat och därefter analyserats baserat på vilken frågeställning de besvarar. Forskningen som inkluderats i översikten påvisar att läsförståelseutveckling bland elever i årskurs 3–6, är beroende av en kompetent lärare som använder adekvat undervisningsmetodik inom läsförståelse. Därtill visar forskningen att elevers läsförståelseförmåga kan påverkas av flera olika faktorer, däribland socioekonomisk bakgrund, förkunskaper, första respektive andraspråk, tidiga läsinsatser och genus.

Runt sekelskiftet framkom det av olika jämförande studier att svenska elever tappade i läsförståelse jämfört med elever från andra länder. Resultaten från en av de jämförande studierna, PIRLS, där elever i årskurs fyras situation undersöktes, visade också att svenska elever arbetade mindre med strategier för läsförståelse än genomsnittet för elever från andra länder som deltagit i undersökningen. Sedan dess har fortbildningsinsatser gjorts för svenska lärare och resultaten från senare PIRLS studier har också visat att svenska elever har förbättrat sin läsförståelse relativt gruppen elever från andra länder. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur några lärare i grundskolans senare år arbetar med läsförståelse och motivation samt vilka läsförståelsestrategier som de arbetar med. Det är viktigt för en modersmålslärare att ha god kunskap om läsförståelse och om hur det arbetas med läsförståelse i andra ämnen så att lärarkåren kan skapa samsyn kring hur eleverna ska arbeta med olika modeller för läsförståelse på den aktuella skolan. I arbetet kommer jag att utgå från Bråtens (2008) definition av läsförståelse. Bråten menar att läsförståelse är att avkoda en skriven text och därefter skapa sig en mening av texten. För att göra min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. Lärarna som deltog i undersökningen arbetade med olika strategier för läsförståelse. Två av lärarna undervisade i naturvetenskapliga ämnen, en av lärarna undervisade i samhällsorienterade ämnen och en av lärarna undervisade i modersmål. Det visade sig att lärarna som undervisade i naturvetenskapliga ämnen arbetade annorlunda än läraren som undervisar i språk. Det visade sig också att det fanns en god vilja att arbeta med läsförståelsestrategier bland lärarna som deltog i undersökningen men att kunskapen om olika strategier var låg. Samtliga lärare som deltog i undersökningen uppgav att det tyckte att det var svårt att arbeta med läsförståelsestrategier. Ingen av de ak

I litteraturöversikten undersöker vi om det finns en korrelation mellan läsförståelse och matematik, med särskild inriktning på vad som kan förklara elevernas svårigheter relaterat till deras prestationer av textbaserade problemlösningsuppgifter inom matematik. Målet är att identifiera vilka specifika faktorer som påverkar elevers svårigheter när de löser textbaserade matematikuppgifter. Mellanstadiet är den huvudsakliga inriktningen av åldersgrupp, men vi utvidgar åldersgruppen till att omfatta hela grundskolan, F-9. Vi använder tematisk analys i litteraturöversikten genom att samla in och undersöka empiriskt material. Tidigare forskning inom området står som fokus för att inhämta och identifiera redan existerande kunskaper och finna eventuella kunskapsluckor. Det vi finner som kan vara avgörande för elevernas framgångsprestationer inom textbaserade problemlösningsuppgifter i matematik är flera förmågor. Resultaten indikerar på en utmärkande korrelation mellan elevers färdigheter och deras förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter. Resultaten i litteraturöversikten visar att färdigheter som kan förklara elevers svårigheter vid textbaserade problemlösningsuppgifter är läsförmågan som innefattar: läsförståelse, avkodning, läsflyt, läshastighet som bidrar till elevers förståelse av textinnehållet och kognitiva processer som innefattar: modelleringsprocessen, visualisering, uppdateringsprocessen, arbetsminne och korttidsminne. Färdigheterna ses som grundläggande och har en påverkan på elevernas förmåga att lösa textbaserade uppgifter. Det framkommer att framgångsrik problemlösning inom matematik kräver goda färdigheter i läsförmåga och de kognitiva processerna.

Studiens syfte är att undersöka om läsgrupper är en vanlig arbetsmetod i F–3 och vilka fördelar samt nackdelar som finns med metoden. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Genomförandet av studien sker via enkätundersökning riktad till lärare som arbetar på lågstadiet. Resultatet visar att läsgrupper är en vanlig arbetsmetod på lågstadiet och att läsgrupperna bidrar till bättre läsförståelse, ökat ordförråd och bättre gemenskap i klassen. Några av utmaningarna som respondenterna tar upp är personalbrist, stora elevgrupper och tidsbrist. Slutsatsen påvisar att läsgrupper är en vanlig arbetsmetod på lågstadiet och att det finns många fördelar med metoden, som bättre självkänsla och ökat självförtroenden hos eleverna.

Enligt tidigare forskning existerar det ett betydande samband mellan elevers läsförståelse och deras problemlösningsförmåga i matematik. Detta examensarbete syftar till att undersöka vilka lässtrategier som: förekommer i undervisningen, undersökts i forskningen och forskningen förespråkar. För att undersöka detta genomfördes en systematisk litteraturstudie, där det slutgiltiga urvalet resulterade i åtta artiklar som analyserades genom en innehållsanalys. Resultatet visar att elever använder sig av en mängd olika lässtrategier vid läsning av ett matematiskt problem, där vissa förespråkas mer eller mindre av forskningen. Något forskningen är överens om är att elever behöver bygga upp ett förråd av lässtrategier, eftersom detta är en förutsättning för att kunna läsa och förstå ett problem. Resultatet visar på tre läsförståelsemodeller, diamanten, visualisering och chunking the reading, som undersökts i forskningen och som även förespråkas. Resultatet visar även på två lässtrategier, nyckelordsstrategin och återberättande, som visar sig vara extra intressanta. Nyckelordsstrategin förekommer ofta i undervisningen och förespråkas även av forskningen. Den bör dock användas med försiktighet och eftertanke, vilket diskuteras i resultatdiskussionen. Återberättande är en mer sällan förekommande lässtrategi, men kan tillsammans med andra strategier främja läsförståelsen av textbaserade problem inom matematiken. Slutligen diskuteras att många av de funna lässtrategierna är tidskrävande vilket är en aspekt att ta hänsyn till vid implementering av lässtrategier i matematikklassrummet., This thesis shows that there is a significant connection between students reading comprehension and their problem-solving abilities in mathematics. Therefore, this thesis aims to investigate which reading strategies occurs while teaching, which reading strategies have been examined in research and which reading strategies are recommended by the research. To investigate this, a systematic literature review was conducted, resulting in a final selection of eight articles that were analyzed through content analysis. The result shows that students use a variety of reading strategies when reading a mathematical problem, with some being more or less recommended by research. One consensus in the research is that students need to build a repertoire of reading strategies, as this is essential for being able to read and understand a problem. The result points towards three reading comprehension models: the diamond model, visualization, and chunking the reading, which have been studied and are also recommended by the research. The result also highlights two reading strategies, the keyword strategy and retelling, which are particularly interesting. The keyword strategy is often used in teaching and is also recommended by the research. However, it should be used with caution and thoughtfulness, as discussed in the discussion of the result. Retelling is a less common reading strategy, but when used together with other strategies, it can enhance the reading comprehension of word problems in mathematics. Finally, it is discussed that many of the found reading strategies are time-consuming. This is an aspect to consider when implementing reading strategies in the mathematics classroom.

Myndigheter informerar via texter på sin webbplats om vilka rättigheter och möjligheter varje individ har beroende på vilken situation individen befinner sig i, till exempel hur en individ som studerar på halvtid kan ansöka om ett studiebidrag. Dessa texter vänder sig oftast till flera individer i olika situationer och den här typen av text går att kalla för flersituationell. Centrala Studiestödsnämnden (CSN) är en av de myndigheter som erbjuder denna typ av text på deras webbplats. Arbetet syftar till att bidra med kunskap om hur en flersituationell text kan designas för att ungdomar som är 18 och 19 år gamla lättare ska hitta och förstå informationen i texten beroende på situationen de befinner sig i. Genom tidigare forskning har jag bland annat fördjupat mig inom ämnesområden såsom textsökning och begripligheten av texter. Dessa ämnesområden har givit en bättre förståelse för hur olika individer söker sig igenom en text för att hitta den mängd information som är relevant för respektive individsituation. Samt för att förstå kopplingen mellan individens avsikt med läsning och övergripande tolkning av en text. För att besvara arbetets forskningsfrågor har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, en funktionell textanalys och think-aloud observationer som datainsamlingsmetoder. Resultaten visade på att respondenterna upplevde en viss problematik med den flersituationella texten. Den mest framträdande problematiken var bland annat att respondenterna upplevde att informationen i den flersituationella texten ibland kunde motsäga sig själv, vilket skapade förvirring eftersom olika delar i texten informerade om samma ämne men gav olika förklaringar. Likaså upplevde respondenterna att texten saknade en tydlig struktur som kan visa individen till vilken plats i texten som individen ska läsa, vilket också resulterade i förvirring. Baserat på de insikter resultaten gav har ett gestaltningsförslag skapats för att presentera en möjlig lösning som bygger på att ungdomar s, Authorities provide information through text on their website about each individual's rights and opportunities depending on their situation. For example, how an individual that is studying part-time can apply for a study grant. These texts usually address various individuals in different situations, and this type of text can be called multi-situational. The Swedish Board of Student Finance (CSN) is one of the authorities that offer this type of text on their website. The purpose of this work is to contribute knowledge on how a multi-situational text can be designed to make it easier for youths who are 18 and 19 years old to find and understand the information in the text based on their situation. Through previous research, I have delved into topics such as textsearch and the comprehensibility in texts. The topics have given a better understanding of how different individuals navigate through a text to find the most relevant information for each individual situation. And to understand the connection between the individual's intention in reading and the overall interpretation of a text. To answer the research questions of this work, I have used semi-structured interviews, a functional text analysis, and think-aloud observations as data collection methods. The results showed that the subjects experienced some problems with the multi-situational text. The most prominent problem was that the participants felt that the information in the multi-situational text sometimes could contradict itself, which created confusion as different parts of the text describe the same topic but gave different explanations. The participants also felt that the text lacked an evident structure that showed the individuals to the section of the text they should read, which also led to confusion. Based on the insights given by the result, a design proposal has been created to present a possible solution that aims to make it easier for youths who are 18 and 19 years old to find and understand th