Search

I den här undersökningen har jag intresserat mig för hur elever i gymnasieämnet fotografisk bilduppfattar utformningen av sin fysiska lärandemiljö. Syftet med studien är att ur ett elevperspektivsynliggöra vilka möjligheter och begränsningar klassrummets fysiska utformning kan skapa förutforskande lärprocesser.Studien baseras på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex elever vilka samtliga studerar ämnetfotografisk bild på det estetiska gymnasieprogrammet deltar i undersökningen. Detta är en relativtliten studie, endast sex respondenter, därför kan det vara på sin plats att reflektera över hurlångtgående slutsatser man kan dra av den.Resultatet visar att respondenterna menar att den fysiska miljön har betydelse för att skapa meningoch ge elever möjlighet att arbeta utforskande och därmed utveckla sin kreativitet. Betydelsefullafaktorer i studiemiljön är val av ljussättning, färgsättning, möblering och placering i klassrummetsamt lättillgängligt inspirationsmaterial. Vidare visar resultatet att en majoritet av respondenternaanser det viktigt att kunna förflytta sig mellan så att säga, olika rum i samma klassrum för att kunnaskifta metod och material under utforskande arbetsprocesser. Studien visar även elevernas behovav att det ska finnas plats för aktivitet men att klassrummet även ska erbjuda möjlighet att arbeta iavskildhet.

I forskningsrapporten presenteras en kvalitativ intervjustudie med företrädare för branschorganisationer (sakkunniga som representerar arbetsgivarsidan) inom privat sektor som totalt representerar drygt hälften av samtliga sysselsatta i Sverige.Syftet är att studera branschorganisationers förhållningssätt såväl till egna system för validering av den enskildes reella kompetensprofil som till generiska kompetenser och till SeQF. En slutsats är branschernas egna valideringssystem och den nationella referensramen SeQF kan leda till förbättrad kompetensförsörjning. Samtidigt innebär dessa system risker som kan leda till det motsatta resultatet, nämligen förvärra kompetensbristen och hindra etablering. Allt beroende på systemets utformning och förankring.Processen för att utveckla gemensamma valideringssystem måste vara ”bottom-up” och branschförankrad för att bli legitim och ge positiva effekter. Samtidigt behövs centrala initiativ för att dessa system ska åstadkomma förbättrad kompetensmatchning, ökad rörlighet och ett synliggörande av arbetssökandes – däribland nyanländas – anställningsbarhet.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt eleverna på ekonomilinjen på gymnasiet lär sig med och utan IKT och vilken IKT som skulle kunna främja deras lärande inom ämnet företagsekonomi. I studien undersöks hur IKT kan kopplas till lärande och på vilket sätt det kan vara ett stöd i undervisningen för att stödja elevernas inlärning inom företagsekonomi - sett ur ett elevperspektiv. De teoretiska verktygen i denna studie är två teorier om pedagogik och lärande - Deweys pragmatism och det sociokulturella perspektivet. Denna studie har inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats, vilket bland annat innebär att datainsamlingen har skett utan någon teori för ögonen. Som metod för datainsamlingen har författaren gjort deltagarobservationer vid två olika workshop. Studien visar att eleverna är delaktiga i sitt lärande och att de söker svar främst inom skolans värld men även via olika IKT i deras sociala närmiljö. Studien visade på att sociala medier och mobiler i skolan var ett störande moment för elevernas inlärning. Likaså påverkar det personliga välbefinnandet elevernas inlärning. Varvid mobiler och sociala medier utgjorde en del i den stress som påverkade välbefinnandet. Resultaten i studien gav också tillhanda att datorer är det främsta digitala verktyget som eleverna helst kopplar till undervisningen inom ämnet företagsekonomi. Vilken IKT som användes i undervisningen var dock inte det viktiga utan det viktiga var att de var enkla att använda och hur de kopplades till undervisningen. Eleverna i studien efterlyste en IKT som kunde fungera som ett samarbetsverktyg i undervisningen där eleverna kunde stödja varandra inom ämnet företagsekonomi under pedagogisk ledning av läraren. The purpose of this studie is to examine how students of the economic program in high school are learning, with and whithout ICT, and whether or not ICT could promote their learning in Business studies. The study examines how ICT can be linked to learning and how it can be an aid in teaching to support student learning in business studies – seen from a student perspective. The theoretical tools in this study are two theories of teaching – Dewey’s pragmatism and the socio-cultural perspective. This study was inspired by a phenomenographical research approach, which means that data collection has taken place without any theory at hand to avoid any interpretation in advance. As method of data collection, the author has made participatory observations in two different workshops. The study shows that students are involved in their learning and are looking for answers primarely in the world of education but also through various ICT in their social environment. Further the study showed that social media and cell phones in school were disturbing the students in their learning process. The study also showed that cell phones and social media were partly responcible for the stress the students felt, which affected their well-being, which in turn may affect their learning capabilities. The results of the study, also provided that computers are the prefered digital tool (ICT) that students would prefer in teaching the subject business studies. Which ICT used in teaching, however, was not that important. It was more important that the ICT used was easy to use and how it was linked to education. Students in the study called for an ICT that could act as a collaboration tool or platform in teaching where students were able to support each other in business studies in educational guidance of the teacher.

t Kristiansen, A. (2010). Studenter inom akademin som har specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver upplevelsen av sin läroprocess. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Studier på akademisk nivå kan innebära många olika utmaningar för en student med läsoch skrivsvårigheter/dyslexi. Samhället är föränderligt och påverkas av globala faktorer och högskoleutbildning kan vara en nödvändighet för att få ett arbete. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi erhåller kunskap och hur de använder sig av den vid studier på akademisk nivå samt deras individuella uppfattningar om denna läroprocess. Metoden för denna studie är intervjuer med inspiration från den fenomenografiska ansatsen. För att ta reda på studentens egen uppfattning om sin läroprocess. I resultatet framkom det att en student med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får hantera flera olika beståndsdelar för att klara av sina akademiska studier. Flertalet av informanterna berättar att de ofta blir nekade att få använda sig av alternativa examinationsformer. Bevisföringen av att ha läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett besvärligt tillvägagångssätt. De beskriver också upplevda hinder och möjligheter i sin läroprocess och en önskan om hur de skulle vilja att deras studiesituation såg ut. Därtill beskriver de vad de lär sig om sig själva. Analysen är gjord utifrån tre kategorier av hur informanterna uppfattar sin lärandeprocess. Kategorierna är: lärosätets påverkan på deras studier, deras egna hinder och/eller möjligheter och till sist deras personliga lärande. Nyckelord: Läroprocess, dyslexi, fenomenografi, hinder, möjligheter, student, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Abstract Kristiansen, A. (2010). Academic students with specific reading and writing difficulties/ dyslexia describing the experience of their learning process. Education C. Department of Education and psychology of Gävle. Studies on academic level can mean many different challenges for a student with dyslexia. As society is changing, and also influenced by global factors could a higher Education be a necessity to get an employment. The purpose of this study is to find out how students with dyslexia will receive knowledge and how they use it in studies on academic level and their individual perceptions of the learning process. The methodology for this study is based on interviews with inspiration from the phenomenographical method. The result showed that a student with specific reading and writing difficulties/dyslexia may handle several different components to cope with his/her academic studies. The majority of the respondents reported that they often were refused to get use of alternative forms of examination. Presenting evidence of having dyslexia is a cumbersome matter. They also describe their perceived obstacles and opportunities in their learning process, and a desire for what they would like their study situation to be like. They also describe what they learn about themselves. The analysis is based upon three categories of how informants perceive their learning process. The categories are the institution's impact on their studies, their own obstacles and/or opportunities and ultimately finally their personal learning. Keywords: student, learning process, dyslexia, phenomenography, obstacles, opportunities.

Syftet med denna studie är att utifrån sociokulturell teori tolka vilken interaktion och vilka läroprocesser som framträder i den förberedda miljön under ett montessoriarbetspass. Studiens data samlades in med hjälp av observationer på två olika montessoriförskolor under tre montessoriarbetspass. Utifrån resultatet diskuteras pedagogens roll, interaktionen mellan barnen samt materialets betydelse för barns läroprocesser. De slutsatser som framkom i studien är att miljön och materialet har en stor betydelse för barns läroprocess. Även pedagogen har en viktig roll för barnens lärande. Pedagogens uppgift är b.la. att introducera materialet samt stödja barnen i deras arbete och strävan mot självständighet. Även interaktionen med andra barn är betydelsefullt för barnens kunskapsutveckling. Denna interaktion är dock inte så tydlig i observationerna eller i montessoripedagogiken i sig, utan kunde identifieras genom den analys vi genomförde med hjälp av sociokulturell teori. I analysen framkom att barnens sociala samspel pågick på ett mer ”indirekt” plan och att barnen endast genom sin blotta närvaro påverkar varandra.

Studiens syfte är att utforska en musikers kroppsspråk vid instuderingen av en orkesterstämma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstämman i fjärde satsen av Brahms andra symfoni. Studien har sin utgångspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjälp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har även fört loggbok under processen av självobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjälpa, men också stjälpa, den musikaliska processen och dess uttryck. I diskussionen tar jag bland annat upp hur resurserna används sett ur det designteoretiska perspektivet. The purpose of this study is to explore a musician's body language when studying an orchestral part. The observation took place during my own practice of the first flute part in the fourth movement of Brahms' second symphony and also during the rehearsal with the orchestra. The study has its basis in the perspective of design theory and I have used video observations during the rehearsal period of the work. I have also written a logbook during the process of self-observation. The result shows that the physical resources can help, but also hinder the musical process and its expression. In the end I discuss among other things how resources are used, seen from the design theory perspective.

Syftet med min undersökning är att ta reda på vad två lärare och deras elever som går i gymnasiet anser om lärare-elev-relationen. I min studie belyser jag olika synsätt på den goda relationen, hur den etableras, vilken påverkan en dålig/god relation kan ha på eleverna respektive lärarna och hur relationen påverkar elevers läroprocess. Resultatet diskuteras därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv.För att besvara mina forskningsfrågor valde jag både ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Det som framgick av mitt resultat var att för att kunna etablera en god relation behövde eleverna känna sig respekterade och att de får sina röster hörda. Det framgick även att de egenskaper som eleverna ansåg vara viktiga för dem, upplevde de som goda. Upplevelsen respektive värderingen av relationens parametrar korrelerar. En slutsats av detta är att vill man ha en god relation ser man även till att en sådan skapas.

The degree project aims to gain a deeper understanding of how pedagogues are working with pedagogical documentation, as well as the significance of reflection in the educational work with children.The survey was implemented on two Reggio Emilia-inspired preschools and is based on a qualitative study using semi-structured interviews with open questions, where six pedagogues shared how they view the pedagogical documentation.The study is seen from an epistemological perspective. The results show that pedagogues place great emphasis on reflection as a tool for a visibility of children´s learning and development. Pedagogues respond to children´s questions with a question at issue to challenge the children to develop their own hypotheses for problem solving.Keywords, pedagogical documentation, reflection, learning process. Examensarbetets syfte är att få en djupare förståelse hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation, samt vilken betydelse reflektionen har i det pedagogiska arbetet med barnen. Undersökningen har genomförts på två Reggio Emilia inspirerade förskolor. Studien byggs på en kvalitativ studie med semistrukturerade interjuver med öppna frågor, där sex pedagoger delgett hur de ser på pedagogisk dokumentation. Studien är sett utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna sätter stor vikt på reflektion som ett arbetsverktyg i dokumentationsarbetet. Pedagogerna svarar på barnens frågor med en frågeställning, för att utmana barnen till att utveckla egna hypoteser för problemlösning.

”Titta vad jag kan!”: En undersökning över samband mellan barnsyn, kunskapssyn och synliggörande av barns läroprocesser genom pedagogisk dokumentation i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

I mitt examensarbete undersöker jag skissens betydelse och funktion för bildskapandet. Syftet med detta är att ta reda på skissens möjligheter för den som använder skissandet som metod i sitt bildskapande. I mina frågeställningar försöker jag ringa in skissen som fenomen för att få så uttömmande svar som möjligt om mitt område och för att visa på dess funktioner och möjligheter. För att genomföra min undersökning använde jag mig av litteraturstudier där jag gjorde textanalyser och intervjuer av konstnärer och en konstvetare som alla har förtrogenhet med skissens på något vis. I både närläsningen av texter och av intervjusvaren har jag fått flera intressanta aspekter på området jag har undersökt. Om jag fattar mig kort, så kom jag fram till att skissen är en formulering av en idé, antingen bara utformad i tanken eller också visualiserad genom något medium, antingen i bild eller text eller både och. I skissen söker sig den som skissar efter den bästa lösningen eller formuleringen av idén personen fått. Lösningen som framkommer kan i sin tur användas till förverkligandet av idén, om man nu vill skapa sitt verk. Min slutsats är att skissen kan vara till god hjälp i skapandet och inte bara för bildskapandet utan den kan också vara ett sätt för oss att upptäcka världen.

For several places in the curriculum, it is clear that pupil participation is important. Students should, together with the teacher, take control and responsibility over their own learning process. This essay aims to describe and analyse pupil participation in the learning process of a class with schooling of a thematic approach. A case study has been used as a research strategy and the studied unit is an age-integrated class with pupils from grades four and five. The empirical relevance has been collected from six observations, a teacher interview and two focus-group interviews with the pupils. The result shows that the pupils have a limited influence in their learning process and that the teachers predetermine the content, methods, co-operation arrangements and rate of studies. The class is aware of the curriculum but are not familiar with what they contain. For example, the pupil’s don’t know what the word "pupil participation" means. The conclusions drawn are that the class should be given more influence in the learning process. The question is how much influence and what kind of influence they are to be given. There is insufficient research on how increased pupil participation affects pupil’s knowledge, but a dialogical communication pattern in the classroom is recommended.

Vi har valt att i vårt examensarbete titta närmare på dokumentationens betydelse, inom Reggio Emiliapedagogiken. Vi har då varit ute och intervjuat pedagoger som är verksamma på tre olika förskolor som har denna pedagogiska profil. Två av förskolorna ligger i utkanten av en relativt stor stad, medan den tredje ligger i ett mindre samhälle. På våra valda förskolor är det nästan uteslutande barn med svensk bakgrund. Detta är däremot inget som vi kommer att gå in på i vår studie. Syftet med vårt examensarbete är att titta närmare på den dokumentation som pågår inom Reggio Emiliainspirerade förskolor och sätta fokus på följande frågor: Vad innebär dokumentation för pedagogen? På vilket sätt dokumenteras och synliggörs barnens aktiviteter? På vilket sätt är barnen delaktiga i dokumentationen? Vad har pedagogerna för tankar bakom sitt tillvägagångssätt med dokumentationerna? På vilket sätt sparas dokumentationsmaterialet? Hur delaktiga är föräldrarna i verksamheten? Hur viktig är dokumentationen för verksamheten? För att kunna besvara våra frågeställningar har vår metod varit att intervjua verksamma pedagoger med olika lång erfarenhet av Reggio Emiliapedagogikens arbetssätt.

Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lärande. Syftet med studien är att få syn på pedagogers olika uppfattningar och hur de på olika sätt beskriver sin tolkning av begreppet lärande samt vilka förutsättningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptäcka och få förståelse för lärande. Den metod som använts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frågor som studien har utgått ifrån är: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lärande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lärande? Teoretiska utgångspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lärarens roll och funktion för läraruppdraget. De teoretiska ramarna utgörs av den kulturhistoriska teorin och forskningsresultat om lärande som begrepp, läroprocess, relation och dokumentation. Resultatet pekar på att pedagogernas förhållningssätt och de förutsättningar barnen får är av stor betydelse för barns lärande. Förskolan ska ses som en pedagogisk arena där barn får möjligheter till samspel och kommunikation som leder till lärande. Det ansvar som vilar på pedagogen är att ha en medvetenhet och en respekt för hur de på olika sätt beskriver barns läroprocesser i dokumentation. Vår slutsats är att en stimulerande miljö med pedagoger som ser barns olikheter som tillgångar och på olika sätt utmanar och uppmuntrar till olika uttryck i lärande bör ses som en stor tillgång i förskolan.

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gå in i en lärprocess som gäller både det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan genom att de bildar en utgångspunkt för gemensam reflektion. Det är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie är att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från två olika förskoleavdelningar. I resultatet av intervjuerna framkom att pedagogerna ser arbetet med pedagogisk dokumentation som mycket värdefullt, men tidskrävande. Pedagogerna reflekterar ofta över sitt arbete och använder ibland dokumentationerna som underlag. De upplever dock att det är svårt att använda dokumentationerna som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med barnen.

Syftet med arbetet är att ta reda på likheter och skillnader av grupphandledning av yrkesverksamma inom vården och inom skolan. Grupperna som representerar vården kommer från barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, medan grupperna som representerar skolan kommer från en förskola. Metoderna jag använt har varit observationer, frågeformulär samt intervjuer.Likheter är att grupphandledningen sker med jämna tidsintervaller, fasta mötesplatser och i stabila grupper som är arbetsteam eller arbetslag. Skillnaderna är bakgrunden till grupphandledningen och tidigare erfarenhet samt innehållet och effekten av grupphandledningen.Både erfarenheten och förväntningarna kan styra innehållet. Traditionellt är innehållet i grupphandledning inom vården klientärenden och effekten att personalen kommer vidare i sina ärenden, vilket också min undersökning visar. Målet med förskolegruppernas grupphandledning var att förbättra de kollegiala relationerna vilket också är innehållet och effekten i deras handledning.

The aim of my study was to describe and interpretate how an international adopted person look back at and describes her learning process individually and in interaction with others. Data are based on one in-depth interview with a phenomenological inspired approach. The findings showed that the interviewee has repressed a great deal of her former life from her country of origin. According to the interviewee, the process of learning in interaction with other people has worked well. She has furthermore never felt that other students have treated her differently based on her appearance. There is some ambivalence in how the interviewee describes this though, which opens up for other interpretations. Syftet med framförliggande undersökning har varit att beskriva och tolka på vilket sätt en internationellt adopterad svensk upplever och berättar om sin lärprocess från barn till vuxen. Mitt undersökningsmaterial baseras på en djupintervju med en person. Utgångspunkten för genomförandet och analysen av intervjun har varit en fenomenologiskt inspirerad livsberättelseansats. De mest framträdande resultaten av undersökningen är… • … att den intervjuade förträngt stora delar av den lärprocess som skedde innan hon blev adopterad till Sverige • … att lärprocessen i Sverige fungerat bra i interaktion med andra och att andra inte bemött henne som annorlunda utifrån hur hon ser ut… • … men att det föreligger en ambivalens i den intervjuades beskrivning av det senare som möjliggör andra tolkningar.

Sverige är ett mångkulturellt land. Den svenska skolan bör därför utformas på ett sätt som gör att alla oberoende av språklig- eller kulturell bakgrund kan förstå och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utländsk bakgrund klarar sig dock sämre i den svenska skolan än vad elever med svensk bakgrund gör. Uppsatsens syfte är att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svåra inom matematik och so-ämnena för elever med utländsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstå och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsättningar kan skapas för eleverna i deras lärandeprocess. Arbetet bygger på en kvantitativ enkätstudie med 338 elever i skolåren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lärare Det framkommer att en dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svåra och att en dubbelt till nära sexdubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten är svåra. Anledningarna till dessa resultat är huvudsakligen att språk och kunskapande går hand i hand, ämnena kräver ett stort ord- och begreppsförråd, god läsförståelse samt stora förkunskaper. Vidare visar studien att alla lärare har ansvar för elever med utländsk bakgrunds lärande men att huvudansvaret för elevernas språklärande ligger på svenska som andraspråksläraren och modersmålsläraren. Gynnsamma arbetssätt som framträder i studien är bland annat litteraturläsning, ord och begreppsförklaringar i dess sammanhang, tillvaratagandet av elevernas förkunskaper, rekvisitans roll och betydelse för förståelsen.

Tanken med den här uppsatsen var att undersöka om musik kan användas som ett didaktiskt verktyg i skolans verksamhet i fler ämnen än bara musikämnet och om det här bidrar till en positiv påverkan i läroprocessen. För att komma fram till det här bestämde vi oss för att genomföra kvalitativa intervjuer, där vi intervjuade två stycken pedagoger och en musikterapeut. Frågorna vi ställde till de intervjuade handlade om musikens betydelse för dem och vad de anser händer med människan vid musikalisk aktivitet samt hur man på bästa sätt integrerar musik i undervisningen. I vår undersökning jämförde vi sedan de tre intervjupersonernas svar och kopplade samman svaren med litteraturstudier kring ämnet musik i läroprocessen. I vårt resultat framkom det att musik är ett viktigt redskap för lärande och att musik bidrar till att befästa kunskaper men det framhävdes även att musik kan vara ett orosmoment för vissa elever och att det därmed också missgynnar inlärning. Det kan dock generellt sägas att enligt vår undersökning är musik ett glädjefyllt moment i sig. Är man bara medveten om syftet av användandet av musik i övriga ämnen så kan det påverka läroprocessen på ett positivt sätt.

Validerat; 20101217 (root)