Search

The purpose of this work is to increase the understanding of the role of workbooks in Swedish language classes, as well as the extent to which teachers use workbooks in Swedish classes in primary school grades f-3. The study was conducted in two parts, with textbook analysis and interviews as the chosen methods. The first part, workbook analysis, was carried out on two workbooks using a checklist, and the results present a significant difference between the two selected workbooks, in percentage terms. The second part consisted of semi-structured interviews conducted with four teachers representing different ages and levels of professional experience. The results of the four semi-structured interviews indicated a consensus among the teachers regarding the role of the workbook, but individual opinions and viewpoints also emerged. The workbook was perceived to have a significant role in teaching for all the study's informants, but the use of it varies. For instance, teachers either use it as a starting point or as a supplement., Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för lärobokens roll i svenskundervisningen, samt i vilken utsträckning lärare använder sig av läroböcker i svenskundervisningen i grundskolans f-3. Studien utfördes i form av två delar, där läromedelsanalys och intervju var de valda metoderna. Den första delen, läromedelsanalys, utfördes på två läroböcker genom en checklista och resultatet presenterar en markant skillnad mellan de två valda läroböckerna, procentuellt. Den andra delen utgjordes av en semistrukturerad intervjuform som utfördes på fyra lärare där olika åldrar och yrkeserfarenhet representerades. Resultatet av de fyra semistrukturerade intervjuerna påvisade en enighet mellan lärarna gällande lärobokens roll, men samtidigt framkom även enskilda åsikter och synpunkter. Läroboken upplevdes ha en roll i undervisningen för samtliga av undersökningens informanter, men användandet av den skiljer sig åt. Exempelvis genom att lärarna antingen använder den som en utgångspunkt eller ett komplement.

Denna uppsats syftar till att skapa kunskap om lärares användning av läroboken inom gymnasieämnet samhällskunskap för årskurs 1. Detta undersöks genom att analysera 57 lärares svar på en enkät som vi utformat. Uppsatsen kompletterar det nuvarande forskningsläget om läroboken och dess användning inom samhällskunskapen då den tidigare forskningen främst har en kvalitativ karaktär där den valda undersökningsmetoden har varit djupintervjuer.Uppsatsens analys består av fyra delar, där varje del behandlar en aspekt av lärarnas användning av läroboken. Aspekter som undersöks i uppsatsen är i vilken utsträckning som läroboken utgör ett undervisningsmoment på lektionerna, vilka ämnesområden från det centrala innehållet som lärarna väljer att använda lärobokens texter och övningsuppgifter inom samt orsaker till varför lärarna väljer att använda sig av läroboken i sin undervisning eller inte. För att kunna tolka lärarnas användning av läroboken inom de olika ämnesområdena appliceras Östmans kunskapsemfaser på resultaten.Resultaten visar att lärobokens texter används mer av lärarna i undervisningen än lärobokens övningsuppgifter, då 49% av lärarna använder lärobokens texter varje vecka eller oftare medan motsvarande andel för lärobokens övningsuppgifter är 21%. De ämnesområden där det är vanligast att lärarna använder sig av läroboken är mer begreppstunga områden som exempelvis demokrati och ekonomi. De ämnesområden där läroboken används sällan är källkritik, folkrätten samt grupper och individers identitet. I analysen tolkas lärarnas användning av läroboken i relation till ämnesområdena med hjälp av Östmans kunskapsemfaser, och vi sluter oss till att de områden där läroboken används ofta i huvudsak utgörs av kunskapsemfasen Den rätta förklaringen. Bland de orsaker som lärarna anger är viktigast för att använda läroboken är att den skapar struktur i undervisningen, något som vi i resultatet tolkar som att läroboken fungerar som ett stöd i planeringen av undervisningsmoment. Ors

Med premissen att progression ska ske i grundskolans undervisning syftar denna studie till att öka kunskapen om huruvida läromedel och lärarhandledningar belyser sambanden mellan processerna fotosyntes, cellandning, förbränning samt ämnet koldioxid och sätter dem i ett större sammanhang, kolets kretslopp. Detta görs med teoretisk utgångspunkt i Bruners spiralprincip, som säger att grundläggande kunskaper ska ges tidigt för att sedan utvecklas till mer abstrakt allteftersom, och expansive framing, som innebär att läraren ramar in inlärningstillfället både bakåtsyftande och framåtsyftande. Urvalet omfattade två förlagsserier innehållande tre grundböcker och tre lärarhandledningar vardera. Sidor som analyserades begränsades till där begreppen fotosyntes, cellandning, förbränning och koldioxid fanns med explicit. Vidare avgränsades ytterligare sidor till att innefatta de som kunde relateras till kolets kretslopp. Även inledningssidorna till lärarhandledningarna för de kapitel som analyserades i grundboken togs med i sidor att analysera. Metodansatsen som användes var kvalitativ och analysen som gjordes var en kvalitativ textanalys. Resultatet visar att processerna fotosyntes, cellandning, förbränning samt ämnet koldioxid förklaras och beskrivs upprepade gånger i grundböckerna men att sambandet till det större sammanhanget, kolets kretslopp, sällan görs tydlig i grundböckerna. Sambanden uppmärksammas delvis i lärarhandledningarna men detta görs oftast mellan endast två av processerna och inte alltid vid samma inlärningstillfälle, det vill säga i samma avsnitt i böckerna. Kolets kretslopp nämns i en av förlagens grundböcker, och i det andra förlaget nämns det endast i lärarhandledningen. Resultatet visar att grundböckernas disposition utgår mer från Bruners spiralprincip, men att det finns utrymme för expansive framing utifrån lärarhandledningarna. Det förutsätter dock kompetens hos läraren för att sambanden ska belysas explicit i ett större sammanhang.

Syftet med denna studie är att presentera hur användningen av läromedel i matematikundervisningen ser ut på lågstadiet samt i vilken utsträckning det finns faktorer som begränsar valet av läromedel i matematikundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Detta gjordes med en kvantitativ ansats där insamlingsmetoden var webbenkät. Lärare har idag en annan frihet än för trettio år sedan när de planerar sin undervisning, vilket i praktiken leder till att lärare väljer olika arbetssätt och läromedel i matematikundervisningen. Samtidigt motiverar lärarna dessa didaktiska val på olika sätt. Svenska elevers matematikkunskaper ligger under genomsnittet i internationella kunskapsmätningar. Samtidigt visar forskning att de svenska eleverna inte får den undervisning som de har rätt till i matematik och att matematikundervisningen är väldigt läroboksstyrd, vilket både har fördelar och nackdelar. De förutsätts att lärare kan göra professionella val när de ska välja läromedel till sin undervisning. Det är därför aktuellt att undersöka hur användningen av läromedel ser ut på lågstadiet samt lärarnas motiveringar till deras val av läromedel. Tidigare forskning har visat att det finns faktorer som begränsar lärares val av läromedel. Utgångspunkten i denna studie var därför ramfaktorteorin, där vi undersöker i vilken utsträckning lärare upplever att olika faktorer begränsar deras val av läromedel i matematik. I denna studie undersöktes lärarnas egna upplevelser av deras användning av läromedel, deras motiveringar och faktorer som begränsar deras val av läromedel i matematikundervisningen. Urvalet var ett slumpmässigt obundet urval, vilket innebär att alla verksamma F-3 lärare i Sverige har haft samma chans att komma med i studien. Resultatet visar att de flesta av lärarna planerar sin matematikundervisning utifrån en lärarhandledning och lärobok. De vanligaste motiveringarna till valet av läromedel var att läromedlet baseras på läroplanen följt av att läromedlet erbjuder olika svårigh

Vårt arbete fokuserar på undervisningsmaterial och identifikation av de faktorer som påverkar valen av dessa, särskilt för årskurserna 4 - 6. Vi har analyserat användningen av undervisningsmaterial inom naturvetenskap ute på skolor för elever i årskurs 4–6. Genom detta har vi kartlagt vilka material som för närvarande används och identifierat viktiga faktorer som påverkar valet av dessa i undervisningen. En betydande del av studien fokuserade på att samla data om de specifika läromedel som lärare och skolor har gjort. Genom intervjuer fick vi en bild av vilka resurser som används för att undervisa i naturvetenskap i dessa årskurser. Detta innefattade läroböcker, digitala plattformar, experimentmaterial, utflykter och andra undervisningsresurser. Resultaten från undersökningen visar på att det är vissa läromedel som tycks vara vanligt förekommande och att dessa anpassas utifrån skolmiljön och olika pedagogiska behov. Digitala resurser tycks bli alltmer betydelsefulla och flera skolor har övergått till att integrera teknologi för att förbättra inlärningsupplevelsen. När det gäller faktorer som påverkar valen av materialet framkom det att lärarnas kompetens och pedagogiska metoder spelar en avgörande roll. Lärarnas bedömning av materialets lämplighet för elevernas nivå, engagemang och intresse var centrala överväganden. Dessutom påverkades valen av läromedel utifrån faktorer som tillgänglighet, kostnad och överensstämmelse med läroplanen.

Forskning visar att det är viktigt att elever erbjuds olika huvudräkningsstrategier för subtraktion i matematikundervisningen. Eftersom läroboken till stor del styr matematikundervisningen är det angeläget att undersöka vilka subtraktionsstrategier som presenteras i läroböckerna. Syftet med analysen är att undersöka vilka subtraktionsstrategier som presenteras i läromedel för årskurs 1–3. Metoden är en innehållsanalys av tre läromedel för årskurs 1–3: Favorit matematik, Mattekojan och Rik matematik. Metoden är deduktiv och analysen kretsar kring fem olika subtraktionsstrategier. Resultatet visar att samtliga fem strategier förekommer i alla tre läromedel men i varierande omfattning. Tre av strategierna förekommer mer frekvent i samtliga läromedel. Dessa är ta bort, jämföra och omvandla subtraktion till addition. Strategin ta bort förekommer löpande i årskurs 1–3 i Favorit matematik samt i Mattekojan. I Rik matematik förekommer strategin enbart i årskurs 1. Vi har också sett stora variationer i hur synliga de olika strategierna är i läromedlen, huruvida man benämner strategierna och gör eleverna medvetna om vilka olika strategier som används. I Rik matematik och Mattekojan är strategierna tydligt uttalade i både lärarhandledning och lärobok, med egna begrepp för dessa strategier. I Favorit matematik benämns inte strategierna med samma tydlighet och vi kan enbart hitta ett exempel på när läromedlet benämner en strategi med egna ord.

Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur elever upplever läroboken i historia i årskurs 4–6. Enligt forskning har lärarna en bred valmöjlighet när det kommer till val av läromedel, men av olika anledningar väljer de att använda läroböcker till stor del i undervisningen. Läroplanen (2022) skriver att skolans uppdrag är att främja lärande, där eleverna stimuleras och kan inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det är därför intressant för studien att inta ett elevperspektiv. Den vetenskapsteoretiska ansats studien har inspirerats av är hermeneutisk fenomenologi, eftersom det är människors tankar, uppfattningar och åsikter som ska studeras och tolkas i studien. Underlaget för resultatet är fyra fokusgruppsamtal på två olika skolor, med totalt 17 elever på mellanstadiet. Resultatet visar att eleverna anser att läroböcker i stor utsträckning är bra men att den kan upplevas som tråkig. Det finns även saker i läroböckerna som eleverna upplever som onödiga och irrelevanta. Det kan handla om att läroböckerna innehåller gamla bilder eller är kopplade till en äldre läroplan men även några av namnen i läroboken upplever eleverna som onödiga. I diskussion kommer eleverna fram till att de lär sig bäst när de använder läroböcker men att det bästa är ett varierat arbetssätt. De kommer i sina diskussioner fram till att det bästa är ett varierat arbetssätt. Studiens slutsats är att eleverna har många bra idéer som kan användas i yrkesverksamheten., The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about how students experience the history textbook in grades 4–6. According to research, teachers have a wide choice when it comes to choosing teaching materials, but for various reasons they choose to use textbooks to a large extent in teaching. The curriculum (2022) states the school's mission is to promote learning, where students are stimulated and can acquire and develop knowledge and values. It is therefore interesting for the study to take a student perspective. The scientific theoretical approach the study has been inspired by is hermeneutic phenomenology because it’s about people's thoughts, perceptions and opinions that are to be studied and interpreted in the study. The basis for the results is four focus group interviews at two different schools, with a total of 17 students in middle school. The results show that the students consider the textbook to be good, but that it can be perceived as boring. There are also things in the textbooks that the students feel are unnecessary and irrelevant. It may be that the textbooks contain old pictures or are linked to an older curriculum, but the students also feel that some the names in the textbook are unnecessary. In conclusion, most of the students believe that they learn best when they use the textbook but that the best is a varied way of working. In their discussions, they conclude that the best is a varied way of working. The study's conclusion is that the students have many good ideas that can be used in professional activities.

KARLSTADS UNIVERSITET Termin: vt 23 Ämne: Kulturstudier Nivå: GrundnivåKurskod: KVGCO2 ABSTRACT Angelica Nylén Vikingen, endast en bärsärk? En undersökning av grundskolans läroböcker och hur bilden av vikingen skapasThe Viking, only a berserker? A study of the role of textbooks and how the image of the Viking is constructedAntal sidor: 39The image of the Viking is more popular than ever, in popular culture there are computer games, TV series and movies. In Sweden children learn about the Vikings in school, but what have children been taught about the Viking? The study uses four different textbooks published 1868-2012 to find out how the Viking has been portrayed over time, Läseboken för folkskolan from 1868, Läseboken för folkskolan from 1935, Lärobok I Fäderneslandets historia from 1964 and Puls Historia from 2012. The textbook Läseboken för folkskolan from 1868 was the first textbook that united all of Sweden's pupils in primary school. The study shows that the content about the Vikings in the textbooks no longer depend on the Icelandic sagas, rather the texts rely on research-based science. Using Norgren’s theory of the use of history and Koselleck’s conceptual history, the study shows how the image of the Viking is constructed in the textbooks. The study also shed light on how and if women are portrayed in the textbooks. Nyckelord: Historiebruk, Begreppshistoria, Viking, Grundskola, LärobokPostadress Karlstads universitet 651 88 Karlstad Telefon 054-700 10 00

En esta tesina nos proponemos investigar las diferencias en la enseñanzaaprendizaje de aspectos gramaticales con dos recursos diferentes: letras de canciones en español y el libro de texto. También investigaremos la relación entre los conocimientos previos de los alumnos y las producciones lingüísticas de los mismos alumnos. Para ello hemos llevado a cabo una investigación donde una clase estudia las estructuras pronominales con la letra de una canción y el pretérito indefinido con un libro de texto mientras que otra clase estudia las estructuras pronominales con el libro de texto y el pretérito indefinido con la letra de una canción. Ambas clases realizan finalmente una prueba relativa a cada combinación de aspecto gramatical y recurso didáctico. Debido a la gran variación en los resultados no se han podido establecer diferencias notables en los resultados en cuanto a los recursos didácticos. Tampoco se han podido corroborar diferencias en los resultados respecto a los conocimientos previos de los alumnos., The purpose of this essay is to investigate the differences in the teaching and learning of grammatical aspects using two different resources: songs in Spanish and a textbook. The essay also investigates the relationship between the students’ previous knowledge and their results. In order to achieve those purposes, an investigation took place where one group of students study pronominal structures through song lyrics and the preterite tense through a textbook while another group of students study pronominal structures through a textbook and the preterite tense through song lyrics. Further on, both classes take an exam in relation to each combination of grammatical aspect and didactic resource. Due to the great variation in the results no differences could be defined regarding the didactic resources nor regarding the relation between the students’ previous knowledge and the results in the exams.

Studiens syfte är att undersöka lärares användning av läroboken i matematikundervisning och planering i lågstadiet. Detta har undersökts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med totalt nio utbildade, verksamma lågstadielärare. Alla data har analyserats med en tematisk analys med den utvecklade didaktiska triangeln som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att lärobokens användning skiljer sig mellan lärarna men de flesta använder sig av läroboken i hög grad. Vidare visar resultatet att det matematiska innehållet styr hur eleverna får arbeta med läroboken. Slutsatsen är att läroboksanvändningen har visat sig bidra med varierande arbetssätt i undervisningen samt underlätta för lärarna i planeringsarbetet. Valet av lärobok bör därmed övervägas noga av lärarna själva för att passa varje enskild lärares undervisning.

Läraren lektionsplanering och undervisning i matematik utgår ofta från elevernas läroböcker. Det är därför av stor vikt att läroböckerna håller en hög kvalitet för att säkra en god och likvärdig utbildning. Läromedlen vi valt att analysera genom en innehållsanalys är det finska läromedlet Mera Favorit Matematik, som baseras på finska undervisningsmetoder där undervisning i helklass och diskussioner ses som norm, vilket skiljer sig från den svenska undervisningen. Vi har även analyserat det svenska läromedlet Matematik Gamma som är ett nytt svenskt läromedel från förlaget Liber. De valda läromedlen riktar sig till årskurs 6 och undersöks mot det centrala innehållet i läroplanen utifrån de matematiska förmågorna i MCRF (Mathematical Competency Research Framework), som även fungerar som studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att samband och resonemangsförmågan är frekvent förekommande medan procedurförmågan och kommunikationsförmågan är de lägst förekommande i studien. Resultatet visar att varken Mera Favorit Matematik eller Matematik Gamma i sin helhet kan användas för att täcka de fem matematiska förmågorna i läroplanen för matematik. Slutsatsen av studien blir således att lärare behöver vara väl insatta i läroplanen och inte förlita sig på läromedlen i sin planering och undervisning, däremot kan de båda läromedlen kan fungera som en bra grund för undervisningen i matematik.

Bråk är ett område inom matematiken som många anser är svårt. I screeningar har elever låga resultat inom området och många lärare tycker bråk är svårt att lära ut. Med detta som bakgrund väcktes mitt intresse för bråk. Jag ville titta på vad eleverna möter när de arbetar med bråk i sina läroböcker. Två läroböcker riktade till elever i årskurs fem valdes ut för en läromedelsanalys. Böckerna granskades utifrån aspekten representationsformer, vilka representationsformer som finns i de uppgifter som handlar om bråk i läroböckerna samt hur dessa används. Den teoretiska utgångspunkt som används i studien är Duvals representationsteori. Enligt teorin är det viktigt att elever, för att få en fördjupad förståelse för matematik, får möta många olika representationsformer i matematikundervisningen. Duval menar också att det har betydelse vilka representationsformer som eleverna får möjlighet att transformera (växla) mellan och inom i en och samma uppgift. Slutsatsen av studien är att förekomsten av representationsformer skiljer sig åt inom de analyserade läroböckerna. Representationsformen symbolspråk dominerar och förekommer i stort sett i alla uppgifter. Representationsformen talspråk förekommer nästan inte alls. Uppgifternas utformning möjliggör transformation till viss del inom eller mellan olika representationsformer men i en tredjedel av uppgifterna används endast en representationsform och det saknas möjlighet till transformation. Utifrån slutsatsen kan man kan tänka att det, om man som lärare använder just dessa läroböcker i sin undervisning, är av vikt att arbeta på andra sätt än endast i läroboken så att eleverna möter flera olika representationsformer för att få en fördjupad förståelse inom området bråk.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pubertet, sexualitet, kärlek och relat- ioner framställs i text och bild i läroböcker för biologi utifrån normer. För studien analyseras sex olika läroböcker, tryckta och digitala, i ämnet biologi för årskurs 4–6. Den insamlade data analyseras genom en normkritisk diskursanalys utifrån queerteoretiskt och normkritiskt per- spektiv. Studiens resultat visar att alla sex läroböcker synliggör normer gällande sexualitet, pubertet, kärlek och relationer. Vidare framkommer att tillämpningen av språket har stor betydelse för vilka normer som synliggörs samt vem eller vilka som får framträda. Heteronormen är åter- kommande och den norm som tydligast kan uttydas i läroböckerna. Normerna som synliggörs framträder främst genom språkliga antaganden. I analysen framkommer vidare att pubertet re- lateras till människans reproduktion och sexualitet och att den representation som finns av sex utgår från heteronormativt perspektiv.

Under vår lärarutbildning i Idrott och hälsa har vi observerat utbildade lärare i deras yrkesutövande. Efter att ha sett hur lärare i Idrott och hälsa använder sina egna undervisningsverktyg fastnade en tanke hos oss. Hur ser tillgången ut av professionellt utgivna läromedel? Efterforskning visade att läromedel fanns, både analoga och digitala, och att lärarna faktiskt efterfrågade dem. Då den svenska kursplanen för Idrott och Hälsa genom åren har fått ett utökat hälsofokus bestämde vi oss för att undersöka om läroboken Idrott och hälsa 7-9 (2016) samt den digitala uppdaterade utgåvan (2022) hade designats och anpassats i enlighet med kursplanerna Lgr11 och Lgr22. Syftet var att undersöka hur detta läromedel relaterar till hälsobegreppet i den kursplan det är skapat för. Dessutom avsåg studien att jämföra den valda läroboken i analog och digital form när det gäller hälsa och olika perspektiv på hälsobegreppet. Vi använde oss av en kvantitativ metod när vi jämförde förekomsten av hälsorelaterat innehåll i kursplanen med frekvensen av hälsorelaterade elevfrågor i de båda utgåvorna av läromedlet. Resultatet påvisade en viss diskrepans mellan kursplanerna och läromedlen gällande hälsofokus och att det fanns en inneboende potential kopplat till hälsa i Idrott och Hälsa 7-9 som en yrkeskunnig lärare kan utnyttja.

Kapitlet diskuterar en av de förmågor som historieämnet enligt Grundskolans kursplan (Lgr 22) ska utveckla hos eleverna: förmågan att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Syftet med denna studie är att undersöka hur representationen av kön och etnicitet framställs i samhällskunskapsläroböcker för årskurs 4–6 samt hur denna representation har förändrats över tid. Metoden för studien omfattar en kvalitativ bildanalys av två samhällskunskaps läroböcker från samma förlag men två olika upplagor eftersom detta sätter studien i ett historiskt perspektiv. Teorier som har använts i denna undersökning är intersektionalitets teorin, kritiskt ras- och könsteori och socialsemiotisk teori. Analysen utgick från fyra variabla kategorier och fokuserade på avbildningarna av människor i läroböckerna. Resultatet av studien tydliggör en orättvis representation av båda kön och etnicitet i läroböckerna.

Studiens utgångsläge är att bidra till att öka kunskapen som läroböckers innehåll i relation till styrdokumenten. För att studera hur väl fyra läroböcker för kursen samhällskunskap 1b på gymnasiet överensstämmer med styrdokumenten har läroböckers innehåll granskats utifrån hur väl de överensstämmer med det centrala innehållet samt kunskapskraven. Vidare har även hur läroböckerna behandlar de analytiska förmågorna som är framskrivna i kunskapskraven undersökts. Metoden som använts är en kvalitativ riktad innehållsanalys. En deduktiv kodningen utifrån styrdokumenten har applicerats på läroböckernas innehåll. Resultatet visar på att det förekommer, ofta flertalet, skillnader mellan styrdokumenten och läroböckernas innehåll. När det kommer till förmågor skiljer det sig stort mellan förmågorna i läroböckerna. Alla läroböckers innehåll har en svaghet i att presentera förmågor men även i förklaring samt exemplifiering av dem. Avslutningsvis är några av de slutsatser man kan dra av studien är att som elev bör man inte förlita sig på läroboken då den inte är ett välfungerande verktyg för att utveckla de kunskaper som finns beskrivna i styrdokumenten. Även lärare bör vara mer medvetna om läroböckernas svagheter och avvikelser från styrdokumenten för att kunna göra medvetna val i sin läroboksanvändning samt vid framtida läroboksinköp för att säkra kvalitén på undervisningen.

The development of students’ historical consciousness is a key aspect in Swedish history education. Therefore, this study aims to investigate if, and how, a Swedish upper-secondary school history textbook provides students with tools to develop their historical consciousnesses. A qualitative text-analysis comparing the chapters on the Medieval era and the cold war provides the empirical data for a thematical analysis. The results indicate that the textbook, Samband Historia, provides few opportunities for activating the historical consciousness amongst the students. This could become an issue in relation to the syllabus for history since development of the historical consciousness is defined as the main target for learners. However, situations in which the learners are required to engage in critical thinking are numerous and provide sufficient opportunities to develop their critical abilities, which also are included in a well-developed historical consciousness. The study provides an analysis of the textbook’s possibilities and shortcomings regarding historical consciousness that could provide teachers and teachers-to-be with insights on the matter in their own teaching.

Denna forskningsproduktion diskuterar den fysiska lärobokens roll i matematikundervisningen. I studien ersätts därför den fysiska läroboken under sex matematiklektioner med en digital matematiktjänst (https://Eddler.se) för att sedan analysera elevers och lärares erfarenheter med hjälp av en tematisk analys efter interventionen. Studien baseras på aktionsforskning från lärarperspektiv och en enkätstudie där respondenterna består av elever i årskurs 1 på gymnasiet. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att den fysiska boken skulle kunna ersättas av en digital matematiktjänst. De belyser även i fritextsvar positiva aspekter kring uppgiftslösandet, videogenomgångar, flexibilitet och relevans. Bland de negativa aspekterna som framställdes kunde erfarenheter av att den automatiska rättningen kunde ge fel svar även om det var rätt, att datorn kunde vara en distraktion, och tekniska fel förekomma. Från lärarens perspektiv ansågs tjänsten erbjuda en transparens kring elevernas progression som bidrog till att läraren lättare kunde se vad eleverna hade svårt för inom området. Vidare belystes den kontinuerliga uppdateringen som något positivt, där fel i facit eller ändringar i ämnesplanen kunde korrigeras på tjänsten jämfört med en lärobok där en ny bok behöver tryckas och köpas in för att uppdateras., This research production discusses the role of the physical textbook in teaching mathematics. Within the study, the physical textbook is replaced during six mathematics lessons with a digital mathematics service (https://Eddler.se) to analyze students 'and teachers' experiences with the help of a thematic analysis after the intervention. The study is based on action research from a teacher perspective and a questionnaire where the respondents consist of students in year 1 of upper secondary school. The results show that a majority of the students believe that the physical book could be replaced by a digital mathematics service. Within the free text answers positive aspects regarding task solving, video lessons, flexibility and relevance. Among the negative aspects it was discerned experiences that resolves the automatic correction, and how it could give you the wrong answer even if it was correct, they also present that the computer could be a distraction, and that technical errors could occur. From the teacher’s perspective, the service was considered to offer transparency about the students' progression, which contributed to the teacher’s ability of recognizing the difficulties that the students were having within the area. Furthermore, the continuous update was highlighted as something positive, where errors in the results or changes in the syllabus could be corrected on the service compared to a textbook where a new book needs to be printed and purchased to be updated.

Sammanfattning/Abstract: Syftet med denna studie var att öka insikten om vilka arbetsformer och arbetssätt som lärare använder i matematik-undervisningen för årskurserna 1–3. Studien syftade även till att undersöka vilka motiv verksamma lärare beskrev att de har när de väljer arbetsformer och arbetssätt i matematikundervisningen. Forskning har visat att en variation av arbetsformer och arbetssätt är viktigt för elevers lärande i matematik. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer samt observationer använts. Det insamlade materialet analyserades utifrån tidigare forskning och definitioner. Resultatet av studien visade att det förekom en viss variation men även att enskilt arbete tillsammans med ett färdighetstränande arbetssätt var starkt dominerande. En sådan ensidig undervisning kan leda till att elever inte ges möjlighet att utveckla samtliga matematiska förmågor. Lärares motiv till val av arbetsformer och arbetssätt visade en stor variation med koppling till såväl eleverna och deras lärande som skolans organisation och lärarnas egen erfarenhet och personlighet.

Läromedel används i stor utsträckning i matematikundervisning i Sverige vilket ställer krav på att lärare är medvetna om hur läromedel används och hur det påverkar elevers kunskapsutveckling. Frågan om läromedelsanvändning aktualiserades ytterligare när regeringen startade en läromedelsutredning 2019. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa forskning om läromedelsanvändning i matematikundervisning. Syftet besvaras genom frågorna: Hur används läromedel i matematikundervisningen? och Vilka möjligheter och hinder finns det med att använda läromedel i matematikundervisningen? Litteraturstudien är avgränsad till forskning om svensk grundskola. Litteraturen som har analyserats är tidskriftsartiklar, konferensbidrag samt en licentiatuppsats. Resultatet visar att lärare använder läromedel i olika utsträckning. En del lärare baserar sin undervisning på läromedel, en del lärare använder läromedel som ett komplement i undervisningen och en del lärare vill istället använda läromedel i så liten utsträckning som möjligt. Flera möjligheter och hinder har identifierats. Möjligheter med läromedel är främst att de skapar trygghet och stöd för elever och lärare. Hinder som påvisats är främst att läromedel inte behandlar alla delar i läroplanen, ger en förenklad bild av matematik samt kan vara svårtolkade för elever. Resultatet visar att läraren har en avgörande roll i om läromedel blir ett hjälpmedel eller stjälpmedel.

Läroböcker används dagligen i den svenska skolan, inte minst under historieundervisningen. Utifrån egna erfarenheter är det läroboken som styr undervisningen i historia och något som lärarna lätt faller tillbaka på. Vilket läromedel en lärare väljer att använda påverkar elevernas möjlighet till kunskapsutveckling. Syftet med studien är att sammanställa hur läroböcker i skolämnet historia i årskurs 4–6 behandlas i forskning. Syftet besvaras genom frågorna: hur använder lärare läroböcker i förhållande till andra läromedel i historieundervisningen på mellanstadiet och vilka fördelar och nackdelar finns det med att använda läroboken i historia? Litteraturen samlades in via sökningar i databaserna Artikelsök, Swepub och ERIC. För att analysera det material som samlats in skapades en översiktsmatris. Detta för att se så litteraturen stämde överens med urvalskriterierna och var relevanta till studiens syfte. Resultatet visar att det är upp till varje lärare att välja lärobok eller att välja andra läromedel. Läroboken kan fungera på olika sätt beroende på hur läraren väljer att använda den. Trots valmöjligheter är det vanligaste arbetssättet att läsa högt ur läroboken. Resultatet visar även att språket i läroböckerna gör det svårt för eleverna att förstå och frågan om litteracitet i historieundervisningen väcktes. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda en lärobok i historieundervisningen. Lärarna ser fler fördelar än vad eleverna gör.

I denna studie har två läroböcker för läs- och skrivinlärning i ämnet svenska för årskurs 1 analyserats avseende hur språkets form respektive funktion kommer till uttryck i dessa, avseende utformning och utrymme. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet på lärande och utgörs av en kvalitativ respektive en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att språkets form kommer till uttryck genom uppgifter som innehåller språkets uppdelning i språkljud, kopplingen mellan fonem och grafem, grafem- respektive ordbildsigenkänning, handstil, ords uppbyggnad, meningars uppbyggnad samt alfabetets uppbyggnad, medan språkets funktion kommer till uttryck genom uppgifter där språket fungerar som kommunikationsmedel samt uppgifter där dess betydelse, funktion och intention är vad som uppmärksammas. Studien visar även att språkets form ges större utrymme i läroböckerna än språkets funktion, och att läroböckerna till viss del innehåller uppgifter där språkets form kommer till uttryck i isolerade sammanhang utan att språkets funktion uppmärksammas., Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16

Genom denna studie ville vi få en bild över hur lärobokspaketet Boken om NO 1–3 (Persson, 2013a; 2013b; 2014a; 2014b) framställer naturvetenskapens karaktär utifrån sju olika aspekter. Studien syftar även till att undersöka om aspekterna framställs explicit eller implicit i lärobokspaketet. För att genomföra studien utfördes en kvalitativ innehållsanalys där fem kapitel ur lärobokspaketet slumpmässigt valdes ut och analyserades. Studien tar teoretisk ansats i Norman G. Ledermans (Lederman et al., 2002) sju aspekter som syftar till att definiera naturvetenskapens karaktär inom en utbildningskontext. Hur eleverna tar till sig innehållet av naturvetenskapens karaktär grundas i om aspekterna ligger underförstådda i ämnesinnehållet eller om eleverna utför uppgifter som tillåter ett explicit reflekterande över aspekterna. Resultatet av vår studie visar att samtliga av Ledermans (Lederman et al., 2002) sju aspekter synliggörs i lärobokspaketet och att författaren lägger störst vikt vid tre av dem. Samtliga av de identifierade aspekterna förekom implicit, men där endast två av aspekterna hade explicita inslag. Studiens slutsats visar att de aspekterna som var vanligt förekommande överensstämmer med de mål som kursplanerna för både låg- och mellanstadiet återger för naturvetenskapens karaktär. Att aspekternas till huvudsaklig del har en implicit prägling förutsätter att eleverna på ett undermedvetet sätt inhämtar kunskaper om naturvetenskapen som verksamhet. Författaren av lärobokspaketet ger även eleverna vid ett par tillfällen möjlighet att på ett explicit och reflekterande plan förstå den naturvetenskapliga verksamheten.

Denna studies syfte är att beskriva hur läroböcker i samhällskunskap för mellanstadiet redogör för medborgarideal i relation till Lgr11:s kursplan i samhällskunskap för mellanstadiet. Studiens frågeställningar är hur medborgaridealen förmedlas i samhällskunskapsläroböckerna samt hur medborgaridealen i samhällskunskapsläroböckerna förhåller sig till det centrala innehållet i samhällskunskap. För att undersöka detta används kvalitativ textanalys som metod. Studieobjektet utgörs av fyra läroböcker samt det centrala innehållet i samhällskunskap, eftersom studien ämnar undersöka förhållandet dem emellan. Westheimer och Kahnes medborgarskapsteori tillämpas för att synliggöra böckernas medborgarideal och van den Akkers curriculum representations används för att studera hur läroböckernas medborgarideal förhåller sig till det centrala innehållet. Omvandlingen från det centrala innehållet kan utifrån curriculum representations förstås som att den skrivna kursplanen tolkas av läroboksförfattare och resulterar i lärobokstext. Resultatet visar att de olika medborgaridealen förmedlas genom olika innehåll och kompetenser i läroböckerna. Med andra ord gestaltas den personligt ansvariga, den deltagande och den rättviseorienterade medborgaren genom olika läroboksinnehåll. Dessutom framgår det att läroböckernas innehåll som tillhör medborgaridealen till stor del utgår från det centrala innehållet, men skillnader förekommer då innehåll utöver det centrala innehållet inkluderas samtidigt som en del centralt innehåll utelämnas. Läroböckernas innehåll som kopplas till medborgaridealen ligger i linje med tidigare forskning på vilket innehåll i samhällskunskap som utvecklar medborgarkompetenser. Att en viss förändring sker när läroböcker skrivs utifrån läroplanen överensstämmer även det med tidigare forskning.

Denna studie har koncentrerats på läromedelsanalys av fyra läroböcker för svenska 1 på gymnasiet. Syftet har varit att undersöka hur urvalet av lyriken ser ut i läro-böckerna i förhållande till det centrala innehållet och kunskapskraven för svenska 1, och vilka läsarter som framträder i uppgiftskonstruktionen. Studien har också under-sökt huruvida manliga och kvinnliga författare får ta lika stort utrymme i läro-böckerna gällande lyriken, något som ämnesplanen eftersträvar. Detta har skett med hjälp av tematisk analys. Det har visat sig att läroböckerna över lag legitimerar ett svenskt kulturarv gällande lyriken, då svenska och västerländska författare dominerar innehållet. I en av läroböckerna dominerade ett vitt kvinnligt ideal, medan det i två andra läroböcker var en vit manlig dominans i vilka författare som fick ta plats. Det har också visat sig att uppgiftskonstruktionerna tenderar att premiera ett analytiskt perspektiv och i andra hand ett subjektivt perspektiv. Några andra läsarter går inte att identifiera i en större omfattning. Det kan få konsekvenser för vilka kunskapsnivåer som läroböckerna kan arbeta med, då uppgifterna saknar det djup som krävs för eleven för att kunna arbeta mot de högre kunskapskraven när endast ett fåtal läsarter blir synliga i uppgifterna. Alla de undersökta läroböckerna visar på brister i förhållande till vad det centrala innehållet och kunskapskraven efterfrågar gällande lyriken i svenska 1.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två läroböcker inom matematik för årskurs 9, Matte Direkt 9 och Matematik Z, skildrar samhälleliga normer kopplat till genus, samt hur människor i läroböckernas uppgifter gestaltas, för att bidra med fördjupad kunskap inom området. Undervisning inom skolämnet matematik baseras i stor utsträckning på användandet av läroböcker, som fyller en funktion för att reproducera alternativt motarbeta normer. Faircloughs kritiska diskursanalys används för att analysera ett målstyrt urval från läroböckerna genom att tillämpa de metodologiska begreppen representation, meningsskapande, modalitet samt utelämnande för att åskådliggöra aktuell genusteori. Analysen påvisar att maskulinitet och femininitet främst tillskrivs pojkar respektive flickor även om genusrollerna är i förändring, samtidigt befästs pojken som norm då det maskulina framställs som överordnat det feminina, samt att genomgående bestäms genus på läroböckernas fiktiva personer vilket medför att genusneutrala benämningar utelämnas i stort. Läroböckerna motverkar till viss del normer kopplade till genus som kan verka för ojämlika maktförhållande, samtidigt som dessa stundtals reproduceras. Den här studien synliggör, och i vidare bemärkelse även motarbetar, negativa könsmönster vilket är en del av skolans läroplan samt är betydelsefullt inom skolämnet matematik då läroböcker dominerar undervisningssituationer.

Vägbelysningshandboken syftar till att komplettera de krav och råd för vägbelysning som ges av Vägars och gators utformning (VGU). Avsikten är att handboken ska fungera som ett stöd vid planering och projektering av vägbelysningsanläggningar, genom att ge kunskap och vägledning som förklarar och konkretiserar de riktlinjer som finns i VGU.

Kommunikationsförmåga inom ämnet matematik beskrivs enligt Skolverket som förmågan att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Muntlig kommunikation är centralt då lärande sker i samspel, och därmed utgör interaktion en viktig aspekt för att elever ska kunna delta aktivt i sitt lärande. I denna studie undersöks förekomsten av uppgifter, i tre olika läroböcker, som utifrån uppgiftsbeskrivningen skapar möjligheter för elever att kommunicera muntligt med varandra. Innehållet i läroböckerna, ämnade för matematikundervisning i årskurs 4 analyseras i syfte att synliggöra i vilken omfattning uppgifterna i de olika läroböckerna innehåller uppmaningar som innebär att eleverna ska samarbeta och kommunicera muntligt. Resultatet visar att endast ett fåtal av uppgifterna i läroböckerna är avsedda att skapa tillfällen för muntlig kommunikation, vilket leder till begränsade möjligheter för elever att utveckla detta. Studiens resultat visar därmed betydelsen av att göra medvetna val i undervisningen.

Syftet med denna litteraturstudie är att granska hur läroböcker i de samhällsorienterande ämnena grundar sig på den nya läroplanen för grundskolan (Lgr22).Det är en litteraturstudie med utgångspunkt i läroplansteori. Resultatet visar vikten av att läroböcker är anpassade utifrån läroplanen både utifrån det centrala innehållet och hur ett jämställdhetsperspektiv. Slutsatsen är kortfattat att lärare behöver ha kunskap om hur vida deras läroböcker förhåller sig till läroplanen så att eleverna får en likvärdig utbildning.

Tidigare forskning indikerar att elevers enskilda arbete med matematikläroböcker som stöd har ökat och att läroböckerna framför allt fokuserar på matematiska proceduruppgifter. För att undersöka om matematikläroböcker som används idag framför allt innehåller proceduruppgifter analyserades två läroböcker i matematik för årskurs 9. En enkätundersökning genomfördes för att undersöka hur stor andel av lektionstiden som lärare uppskattar att eleverna arbetar i läroboken samt vilka fördelar och nackdelar lärare ser med denna undervisningsform. Resultaten visar att läroböckerna till stor del innehåller proceduruppgifter och att lärare uppskattar att nästan halva lektionstiden består av enskilt arbete i läroboken. Lärare uppger flera för- och nackdelar med läroboksbaserat arbete där många av dess styrkor även kan innebära begränsningar. Om lärare i stor utsträckning undervisar med enskilt arbete i läroböcker, som till stor del behandlar procedurförmågan, finns risk att eleverna inte utvecklar alla matematiska förmågor, som skolans styrdokument lägger stor vikt vid.

Rituals have been a part a human civilization since the dawn of man. Even in todays’ technologically and scientifically advanced society, rituals still have a certain place regardless of them being in the church, the mosque or perhaps the grand opening of the city’s new opera house. Rituals have many functions, yet they seem to be diminished in the eyes of the Swedes. Our Lutheran heritage, with its emphasis on individual salvation, the Bible and its skepticism for all things Catholic, is believed to have had a profound impact on our views concerning the ritual. Regardless of Swedes’ apathy towards rituals, they still matter and are present in our lives. This raises the question of the presence of ritual discourse in Swedish schools. The aim of this study is to investigate how rituals are presented and discussed in high school textbooks in religious studies.

Uppsatsens syfte är genom att föra Hartman och Osbecks forskningsresultat vidare gentemot uppsatsens resultat, diskutera hur läroböckernas textinnehåll stämmer överens eller skiljer sig åt med utgångspunkt i James Rest’s Four – Component model och tidigare forskningsverk, kommer denna examensuppsats bidra med en ökad förståelse för hur läroböcker kan tänkas ge möjligheter till att elever fördjupa sina moraliska resonemang utifrån ett religions didaktiskt perspektiv. Forskningsmetoden som använts i denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys utifrån en analysmodell som grundar sig i Osbecks analysmodells kategorier över de etiska kompetenserna: Tänka över information, Genomföra handling, Ta in information och värdegrundsriktning. Uppsats resultat är att inte alla de granskande läroböckerna innehåller de exempelbegrepp som anges i lgr11, samt inte innehåller vardagliga moraliska frågeställningar som berör det innehåll som också framkommer i lgr11 för ämnet religion. Resultatet gav inte heller ett överensstämmande resultat med Osbecks forskningsresultat som hävdar att läroplanen bara stämmer överens med FCM steg 3 och 4. Då denna uppsats resultat uppvisar att frågeställningarna kan tänkas utveckla elevers moraliska resonemang utifrån FCM två steg: 2 – moralisk bedömning och steg 3 – moralisk motivation., The purpose of the thesis is by advancing Hartman and Osbeck's research results towards the results of the thesis, discussing how the textual content of textbooks corresponds or differs based on James Rest's Four – Component model and previous research works, this thesis will provide an increased understanding of how textbooks might provide opportunities for studentsto deepen their moral reasoning from the didactic perspective of a religion. The research method used in this thesis is a qualitative content analysis based on an analysis model based on Osbeck's analysis model's categories of ethical competences: Rethinking information, Conducting action, Taking in information and Values. The thesis’s result that not all the reviewing textbooks contain the example concepts set out in lgr11, and do not contain everyday moral questions that touch on the content that also appears in lgr11 for the subject of religion. The results also did not match Osbeck's research findings, which claim that the curriculum is only consistent with FCM steps 3 and 4. Since this paper's results show that the questions may develop students' moral reasoning based on FCM two steps: 2 – moral judgment and step 3 – moral motivation.

This study examines the representation of Islam and Muslims in religious education textbooks from the years 2012–2015 used in the Swedish schools, for upper secondary school students at the introductory level. Six textbooks are analysed by applying islamologist, Jonas Otterbeck’s seven categories for textbook analysis (2004). The study shows that the analysed textbooks can successfully be criticized using the framework, some changes and improvements from earlier studies are noted and discussed. However, the central criticism raised causes concern for the representation of Islam and Muslims in the Swedish classroom in terms of exclusion and prejudice. Therefore, the study highlights the necessity for continual textbook assessment by religious education teachers.

Läroboken har en central roll i matematikundervisningen i svensk skola och det är lärare som bestämmer om och hur den används. Vi anser därför att det är viktigt att fånga lärares perspektiv på lärobokens användning i matematik. Syftet med studien är att fördjupa kunskaper om hur lärare som arbetar med elever i årskurs ett till tre använder läroboken i sin matematikundervisning och på vilket sätt läroboken kan påverka elevernas lärande. Detta har vi valt att undersöka genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där lärarens perpektiv beaktats. Resultatet har tolkats och analyserats med hjälp av tidigare forskning, det sociokulturella perspektivets syn på lärande och det teoretiska ramverket, den didaktiska triangeln. Empirin visar att samtliga lärare som deltagit i undersökningen ser läroboken som en bra grund i sin planering men att den inte möter alla elevers förutsättningar och förmåga. Lärarna lyfter även att arbete med enbart läroboken kan hämma elevers utveckling och lärande på grund av lärobokens abstrakta form. Slutsatsen är att alla lärare är överens om att läroboken kan främja lärandet så länge läraren besitter god kompetens och praktiska arbetssätt i form av kommunikation och laborativt material tillämpas i undervisningen.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaperna om lärares användning av förlagsutgivna läroböcker och andra läromedel i engelskundervisningen. Studien bygger på tre forskningsfrågor: Vilket eller vilka läromedel används av de deltagande lärarna i engelskundervisningen i årskurs 1–3? Vilka åsikter har lärarna om förlagsutgivna läroböcker och vad används de till i engelskundervisningen i årskurs 1–3? Vilka faktorer inverkar på lärarnas val av lärobok i engelskundervisningen i årskurs 1–3­­? För att besvara forskningsfrågorna i denna studie har en digital enkätundersökning tillämpats som datainsamlingsmetod. Enkäten har en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag och utgörs av både öppna frågor och flervalsfrågor. Resultatet visar att olika läromedel används i engelskundervisningen för att komplettera den förlagsutgivna läroboken då den inte alltid anses harmoniera med engelskämnets kursplan i läroplanen. Vidare visar resultatet att yttre och inre faktorer påverkar valet av lärobok och att läroboken används främst till att skapa en röd tråd i engelskundervisningen. Slutsatsen i denna studie är att lärarna använder olika läromedel för att lära ut engelska och att det till stor del fortfarande är läraren själv som styr både valet av lärobok och hur den används i undervisningen.

Syftet med studien är att jämföra vilka läsningar som efterfrågas i uppgifter kopplade till lyrik i ett urval av läroböcker för kursen Svenska 3 på gymnasienivå. Studien utgår från Rosenblatts receptionsteori om estetisk och efferent läsning. I analysen diskuteras även vilka konsekvenser som kan uppstå i ett undervisningssammanhang där de efterfrågade läsningarna används. Materialet som ligger till grund för studien är fyra läroböcker publicerade efter 2011 och riktade till Svenska 3. Metoden som används är en innehållsanalys där uppgifterna i läroböckerna kategoriseras utifrån efterfrågad läsning. Detta ger en bild av vilken typ av läsning som efterfrågas i respektive lärobok. Analysen visar att den efferenta läsningen har störst fokus i de analyserade läroböckerna. Dock är det viktigt att påpeka att den estetiska läsningen kan bidra till ökad motivation bland eleverna. Rosenblatt menar att de två begreppen inte ska ses som två skilda sidor utan de ständigt samverkar under läsning. Lärare kan därmed ta hjälp av läroböcker för att utveckla elevernas efferenta läsning men torde samtidigt också låta eleverna läsa estetiskt för att optimera sin undervisning.

Skolan har en viktig uppgift genom att överlämna ett urval av tidigare gjorde erfarenheter till den nya människan med målet att den nya människan inte ska behöva lära sig allt baserat på nya erfarenheter. Ett sätt att överföra de tidigare erfarenheterna och kunskaperna till dagens elever är genom läroböcker som är en koncentrerad form av erfarenhetsförmedling. I denna studie granskas och analyseras två multimodala läroböcker i svenska för årskurs 6. Undersökningen görs utifrån de riktlinjer och övergripande mål som enligt Lgr 11 grundskolor, förskoleklassen och fritidshemmen bör förhålla sig till. Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i läroplan (Lgr 11) för grundskola samt förskoleklassen och fritidshemmet undersöka och analysera två läromedel i svenska för årskurserna 4 - 6, Klara svenskan (språklära) och Fördel Sva 4-6 (Tala, läsa, skriva) med utgångspunkt på vilka förmågor dessa läromedel fokuserar på att utveckla hos elever i årskurs 6 samt vilka strategier de använder sig av. Frågeställningarna besvaras med hjälp av uppsatser, artiklar och teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för denna studie. Resultatet visar att bägge läromedlen behandlar de flesta förmågorna en elev behöver för att behärska ämnet svenska för årskurserna 4–6 oberoende av kunskapsnivå. Läromedlen inkluderar även elevernas tidigare erfarenheter och uppmanar till deltagande i undervisningen.

Läromedel är en stor del av dagens skola men ofta förbisett inom idrott och hälsa. Att använda sig av läromedel kan innebära flera positiva konsekvenser för undervisningen vilket motiverar användning även i idrott och hälsa. Denna uppsats vill därför undersöka vilken plats läromedel har i undervisningen i idrott och hälsa och om det finns några faktorer som indikerar på användning av läromedel. En enkätundersökning konstruerades med målet att urskilja specifika grupper och ställa dessa mot användningen av läromedel. Enkäterna skickades sedan ut till verksamma lärare i idrott och hälsa på gymnasiet och högstadiets år 7–9 där frågor ställdes om både användning av och allmänt om läromedel. Resultatet visar att det är hög grad av användning av läromedel med väldigt tydliga indikationer på att vissa moment är i större behov av läromedel än andra. Av de som använder sig av läromedel förekommer det under drygt 1/4 av lektionerna, där lärare med mer erfarenhet i något mindre utsträckning använder sig av läromedel. Det går däremot inte att uttyda några signifikanta indikatorer på läromedelsanvändning vilket kan förklaras av att urvalet var för litet och till viss del ojämnt fördelat på grupperna.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning de fem matematiskaförmågorna förekommer i läromedlen och vilka möjligheter detta ger eleverna attutveckla de fem matematiska förmågorna som Skolverket specificerar i det centralainnehållet och som krävs för att skapa en god matematisk kompetens. De femmatematiska förmågorna som är centrala i studien är kommunikationsförmågan,problemlösningsförmågan, resonemangsförmågan, metodförmågan ochbegreppsförmågan.Ansatserna i studien är både kvalitativa och kvantitativa och grundar sig i detsociokulturella perspektivet samt den kognitiva utvecklingspsykologin.Resultatet identifierar vilka möjligheter två läromedel ger eleverna att få utvecklaförmågorna men också om läromedlet ger uttryck för de förmågor som är centrala istudien. I resultatet framkommer det att läromedlen ger uttryck för samtligaförmågor, dock uttrycks en förmåga mindre i båda läromedlen vilket resulterar i attmöjligheten att utveckla förmågan för eleverna är mindre.Slutsatsen antyder på att båda läromedlen syftar till att utveckla förmågorna även fastde är uppbyggda på olika sätt. Vi kunde även dra slutsatsen att en förmåga uttrycktesmindre och gav mindre möjlighet till eleverna att utveckla, vilket varkommunikationsförmågan.