Search

Bakgrund. Hjärtinfarkt är en ledande orsak till för tidig död i många länder. Patienter behöver ofta genomgå en lång rehabiliteringsperiod, och anpassa livsstilen, vilket kan påverka deras livskvalitet på olika sätt. För att stödja förändringar i livsstilen krävs en förståelse för dess komplexitet. Att hjälpa individer i denna process förutsätter en djupare insikt. Syftet. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av livskvalitet hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Metod. Metoden var litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar som togs fram via systematiskt sökning i databaserna Pubmed och CINAHL. De tio artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades därefter enligt Fribergs modell. Resultat. Efter analys och sammanställning av data, framkom tre huvudsakliga kategorier: ̈Vårdrelaterad upplevelse ̈, "Samhälle och kulturella påverkan", samt ̈Hälsorelaterade upplevelser ̈. Dessa tre kategorier visade att det finns flera olika aspekter och upplevelser av att genomgå förändring i livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Dessutom identifierades sex underliggande underkategorier som ytterligare beskrev de individuella upplevelserna och perspektiven som påverkade patientens livskvalitet. Slutsats. För att stödja hälsa och lindra lidande efter en hjärtinfarkt är det betydelsefullt och helt avgörande att implementera en personcentrerad eftervård. Varje individ är unik med sina specifika erfarenheter och behov, vilka måste vägas in för att åstadkomma en långsiktig och målinriktad vård. Genom att belysa individuella erfarenheter av hur livskvaliteten påverkas efter en hjärtinfarkt kan möjligheter till förbättring och utveckling av vården öppnas upp, vilket i sin tur möjliggör en säker och personcentrerad vård.

Bakgrund: Obesitas har i modern tid blivit en av världens största epidemier, där allt fler blir drabbade. Tillståndet kan leda till såväl somatiska som psykiatriska sjukdomstillstånd. Internationellt lever idag cirka 650 miljoner människor med obesitas. Behandlingsmetoder i Sverige syftar till både kortsiktig och långsiktig hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienter med obesitas upplevelser vid möten med vårdpersonal. Metod: En kvalitativ litteraturstudie byggd på artiklar funna genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och godkända artiklar analyserades sedan av författarna. Därefter kodades och tematiserades artiklarna för att generera ett resultat som svarar på syftet. Resultat: Resultatet bygger på elva empiriska artiklar. Totalt identifierades fyra huvudteman och tio subteman. Arbetet beskriver att personcentrering främjar god vård för patientgruppen, att det finns strukturella och systemiska brister inom vården för patienter med obesitas. Resultatet belyser även bemötandets betydelse i vårdmötet och hur det kan hindra att patienterna känner sig illa bemötta samt önskemål om hur patientgruppen hade velat bli bemötta och därmed förslag på förbättringar. Konklusion: Konklusionen av studien visar på vikten av ett multiprofessionellt, holistiskt och personcentrerat förhållningssätt och belyser även den grundutbildade sjuksköterskors centrala roll i vårdprocessen. Därtill framkom vilka utmaningar som kan vara förknippade med denna profession. Slutligen identifierades brister inom vården, både strukturella och systematiska, samt i fråga om pedagogik, bemötande och empati.

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare inom spelmissbruk beaktar hjälpsökandes behov, upplever verksamhetens behandling och förutsättningar att hjälpa, samt vilka hinder och möjligheter som finns i behandlarens arbete. De teoretiska begrepp som användes i analysen var stigma, handlingsutrymme, behandlingsidealet, samverkan och behandlingstankar. I studien användes en kvalitativ forskningsansats där data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Studiens intervjupersoner bestod av sex behandlare som arbetar med spelmissbruk. Behandlarna är verksamma inom verksamheter som drivs av kommunen och regionen. Studiens resultat visade att kartläggning är en förutsättning för att kunna beakta den hjälpsökandes behov. Vidare framkom att det ofta finns skam- och skuldkänslor hos individer med spelmissbruk, vilket kan påverka behandlingsarbetet. Studien visade även att de flesta behandlarna upplevde en frihet vid utformningen av behandlingen trots att det fanns riktlinjer att följa. Behandlarna upplevde att de har adekvata behandlingsmetoder mot spelmissbruk. Dessutom visade studien att samverkan kan bidra till att beakta hjälpsökandes behov. Ytterligare resultat i studien visade att spelreklam och tillgängligheten till spel beskrivs som hinder i behandlingsarbetet. Studien visade även att det är vanligt att spelmissbrukare döljer sitt missbruk och undviker att söka hjälp, vilket kan medföra hinder i behandlingsarbetet., The purpose of the study was to investigate how counselors in the field of gambling addiction consider the needs of help seekers, experience the organization's treatment and conditions for helping, and what obstacles and opportunities exist in the counselor’s work. The theoretical concepts used in the analysis were stigma, room for maneuver, the treatment ideal, collaboration and treatment thoughts. The study used a qualitative research approach where data was collected through semi-structured interviews. The study's interviewees consisted of six counselors who work with gambling addiction. The counselors are working in organizations run by the municipality and the region. The results of the study showed that mapping is a prerequisite for considering the needs of the person seeking help. Furthermore, it emerged that there are often feelings of shame and guilt among individuals with gambling addiction, which can affect the treatment work. The study also showed that most of the counselors experienced freedom in the design of the treatment, even though there were guidelines to follow. The counselors felt that they have adequate treatment methods for gambling addiction. In addition, the study showed that collaboration can be helpful to take into account the needs of those seeking help. Further results in the study showed that gambling advertising and the availability of gambling are described as obstacles in the treatment work. The study also showed that it is common for gambling addicts to conceal their addiction and avoid seeking help, which can cause obstacles in the treatment work.

Purpose and research questions: The purpose of the study is to investigate how digitization has affected the learning of students from a teacher’s perspective and their experiences. The study examines pros and cons as well opportunities and challenges with digital media. - How does digital media affect student learning according to teachers? - How do teachers perceive/describe their opportunity for continuing education with digital media? Method: The method includes qualitative interviews with teachers, which provide insights into the use of digital media in teaching and its impact on student learning. Results: The results demonstrate the effectiveness of digital tools in education and highlight their role in improving engagement and learning effectiveness. The study emphasizes the importance of strategic implementation of digital media in the education sector and suggests continuous development of digital competence among teachers. Conclusion: The conclusion underlines the transformative potential of digital media in modern teaching methods, where both benefits and challenges are balanced, Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat inlärningen hos elever utifrån ett lärarperspektiv och deras upplevelser och erfarenheter. Studien undersöker för och nackdelar samt möjligheter och utmaningar med digitala medier - - Hur påverkar digitala medier inlärningen hos elever enligt lärare? - Hur upplever/beskriver lärare sin möjlighet till fortbildning av digitala medier? Metod: Metoden innefattar kvalitativa intervjuer med 2 lärare, som ger insikter i användningen av digitala medier i undervisningen och dess påverkan på elevers lärande. Resultat: Resultaten visar på ett betydande beroende av digitala medier i utbildningen och lyfter fram deras roll i att förbättra engagemang och lärandeeffektivitet. Studien betonar vikten av strategisk implementering av digitala medier i utbildningssektorn och föreslår kontinuerlig utveckling av digital kompetens bland lärare. Slutsats: Slutsatsen understryker digitala mediers transformerande potential i moderna undervisningsmetoder, där både fördelar och nackdelar balanseras

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare framställs i svenska filmer ur ett genusperspektiv samt hur framställningarna förhåller sig till internationella idrottslärarporträtteringar. Studien kommer att besvara följande frågeställningar: - Vilka egenskaper och karaktärsdrag tillskrivs manliga och kvinnliga idrottslärare i svensk film?- Vilka skillnader respektive likheter finns mellan svenska och amerikanska framställningar av idrottslärare? Teori och metod Studien har en kvalitativ ansats som tar avstamp i den fenomenologiska metoden. För att besvara forskningsfrågorna tillämpades en teoretisk karaktärsanalysstrategi utifrån fem karaktäriseringstekniker samt en litteraturstudie. Datainsamlingen byggde på ett målinriktat och målstyrt urval där åtta svenska filmer och tre amerikanska forskningsartiklar gällande hur idrottslärare porträtteras valdes ut. Det teoretiska angreppssättet ’att göra kön’ användes för att tolka och förstå data. Resultat Resultatet visar att manliga idrottslärare i svensk film framställs med tre tydliga karaktärsdrag. De framställs som trygghetsskapare, lärande lärare och mobbare. Vidare porträtteras kvinnliga idrottslärareporträtteras den kvinnliga idrottsläraren som endast en endast maktgalenna förgripare. I jämförelsen mellan hur svenska och amerikanska idrottslärare framställs framkom fler skillnader än likheter. Till skillnad från de svenska framställningarna porträtteras amerikanska manliga idrottslärare som heterosexuella, aggressiva och lågintellektuella muskelknuttar medan de kvinnliga idrottslärarna framställs som sexobjekt eller stereotypt karlaktigt homosexuella. Slutsats Utifrån studiens syfte framhävs tre slutsatser: 1) manliga och kvinnliga idrottslärarkaraktärer i svensk film skildras olika, 2) svenska och amerikansk filma samhällen har inte samma kulturella uttryck uppfattning omgällande idrottslärare och 3) svenska filmer både vidgar och förstärker könsstereotyper via idrottslärarkarak, Aim and research questions The aim of this study is to investigate how physical education teachers (PE teachers) are portrayed in Swedish films from a gender perspective as well as how these portrayals relate to international representations of PE teachers. The study will answer the following questions: - Which characteristics are attributed to male and female PE teachers in Swedish films? - What are the differences and similarities between Swedish and American depictions of PE teachers? Theory and method The study has a qualitative approach based on the phenomenological method. To answer the research questions, a theoretical character analysis strategy based on five different characterization techniques and a literature study was applied. The data collection was based on a purposive sampling from which eight Swedish films and three American studies regarding portrayals of PE teachers were selected. The theoretical approach of ‘making gender’ was used to interpret and understand the data. Results The results show that male PE teachers in Swedish films are portrayed with three distinct characteristics. They are portrayed as creators of security, educators and bullies. Furthermore, the female PE teacher is portrayed as a power-crazed abuser. In the comparison between Swedish and American depictions of PE teachers in films, more differences emerged than similarities. In contrast to the Swedish portrayals, American male PE teachers are portrayed as heterosexual, aggressive and low-intellectual musclemen, whilst the female PE teachers are portrayed as sex objects or butch homosexuals. Conclusion Based on the aim of the study, three conclusions are highlighted: 1) male and female PE teachers are portrayed differently in Swedish films, 2) Swedish and American films do not have the same cultural expression regarding PE teachers and 3) Swedish films both broaden and reinforces gender stereotypes through the PE teacher characters. In order to draw more comprehensive conclusio

Denna studie utforskar orsakerna till hatbrott, särskilt bland unga i Malmö, med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Tre unga individer med personlig koppling till hatbrott deltar i diskussioner om motivation, syn på offer och strategier för att bekämpa hatbrott. Strainteorin används som en av teoretisk ram för att förklara hur missnöje kan leda till avvikandebeteende, inklusive hatbrott. Resultaten pekar på negativa beteendemönster, nationalistiska tendenser och intolerans mot religioner eller etniciteter med religiös koppling som bidragande faktorer till hatbrott. Betydelsen av denna studie framhävs genom den begränsade mängden forskning i svenskt sammanhang där förövare intervjuats., This study explores the causes of hate crimes, especially among young people in Malmö,using a qualitative approach. Three young individuals with a personal connection to hatecrime participate in discussions about motivation, views of victims and strategies to combathate crime. Strain theory is used as a theoretical framework to explain how dissatisfaction can lead to deviant behavior, including hate crimes. The results point to negative behavior patterns, nationalist tendencies and intolerance towards religions or ethnicities with areligious connection as contributing factors to hate crimes. The importance of this study is highlighted by the limited amount of research in a Swedish context where perpetrators havebeen interviewed.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka metoder lärare tillämpar för extra anpassningar och särskilt stöd i NO- och teknikundervisningen i grundskolans årskurs 4-6 samt om dessa skiljer sig åt jämfört med andra ämnen. För att besvara syftet genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare som därefter analyserades tematiskt. Studien visar att de metoder lärare använder för extra anpassningar är att arbeta tillsammans med hela klassen och att särskilt stöd sker individuellt tillsammans med speciallärare. Språket och språkliga förmågor visade sig vara genomgående viktiga beståndsdelar för att elever ska behärska NO- och teknikundervisningen. Studien påvisade inga skillnader i extra anpassningar eller särskilt stöd jämfört med andra ämnen.

Bakgrund: Demenssjukdomar samt beteendemässiga och psykiska symtom vid demens påverkar individers kognitiva och fysiska förmågor som kan leda till lidande, försämrad livskvalité, minskning av aktivitetsutförande, isolering och vara en stor utmaning för både anhöriga och omvårdnadspersonal. Arbetsterapeuters arbete inriktade mot denna patientgrupp är för att minska allvarlighetsgraden av symtomen samt att öka delaktigheten i vardagen. Det kan handla om en rad olika insatser i form av anpassning av miljö, förskrivning av hjälpmedel och strategier i kommunikation och bemötande för vårdpersonal och anhöriga. Syfte: Beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod: En kvalitativ design, semistrukturerade intervjuer med åtta arbetsterapeuter som jobbar med personer med demenssjukdom och BPSD. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Arbetsterapeuter jobbar klientcentrerat för att hitta lösningar till varje person utifrån deras bakomliggande behov och vilja. Arbetsterapeuternas erfarenheter av att arbeta med personer med BPSD beskrivs i de tre kategorierna: Symtom vid BPSD, teamsamverkan vid BPSD och åtgärder vid BPSD. Slutsats: Personer med BPSD har komplexa behov och svårigheter att klara av sin vardag, vilket påverkar livskvalité och välbefinnande. Arbetsterapeuter använder sig av en rad olika insatser och strategier som bemötande, miljöanpassningar, hjälpmedel med mera för att hantera de olika symtom som kan uppstå och därmed förbättra livskvaliteten för personer med BPSD.

Introduktion: Avslutad intensivvård leder ofta till efterföljande vård på en allmän vårdavdelning. Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning efter utskrivning till vårdavdelning bör få en uppföljning av en intensivvårdssjuksköterska för att kunna upprätthålla hög patientsäkerhet och en god vård. Det är därför av betydelse att beskriva hur sjuksköterskor på vårdavdelning upplever denna uppföljning efter avslutad intensivvård. Syfte: Syftet var att beskriva grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av att delta i uppföljning av utskriven intensivvårdspatient - Post intensivvårdsgrupp (PIG). Metod: En intervjustudie med ändamålsenligt urval och kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet bildade tre kategorier; Att utmanas i en dynamisk vårdmiljö där teamarbete är betydelsefullt, att få stöd bidrar till ett lärande som ger en känsla av trygghet och att utgå från patientens nuvarande status och individuella behov. Slutsats: PIG-uppföljning kan ge stöd och nytta till både patienter och vårdpersonal. PIG-uppföljning kan fungera som ett känslomässigt och pedagogiskt stöd för grundutbildade sjuksköterskor på vårdavdelning, med målet att hjälpa patienter vidare i sin fortsatta återhämning efter avslutad intensivvård. PIG-uppföljning kan bidra till ett fördjupat samarbete mellan IVA och vårdavdelning som ger möjlighet till kunskapsutbyte med syfte att öka kompetensen på vårdavdelning och därmed öka patientsäkerheten.

I Sverige beskrivs gängkriminalitet som ett ökande samhällsproblem som blivit alltmer utbrett bland barn och unga. För att skydda de unga kan skolan som arena vara med och påverka genom förebyggande arbete. Gängsnacket är ett nylanserat stödmaterial för föräldrar och andra viktiga vuxna, med syfte att undvika att barn och unga rekryteras till kriminella nätverk. Denna studie syftar till att undersöka skolpersonalens erfarenhet från skolans tidiga implementering av det brottsförebyggande stödmaterialet Gängsnacket. Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med tre kuratorer och tre lärare från tre skolor i en större stad i Mälardalsregionen. Intervjuerna analyseras med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat visar att det fanns ett behov av ett stödmaterial som Gängsnacket samt att skolpersonalen upplevt materialet meningsfullt i sitt arbete. Informanterna ser positivt på materialets användbarhet och framtid, däremot finns önskemål om vidare utveckling för fortsatt användning. Resultatet diskuteras utifrån implementeringsmodellen Community readiness model för att bedöma hur redo skolorna är för det nya materialet. Trots att hänsyn tagits till att materialet är nytt och skolorna är i en tidig fas av användandet kan vissa brister ses i den tidiga implementeringen. Brister ses bland annat när det kommer till planering av skolans användning och samverkan kring materialet med andra aktörer. Genom en bättre planering som inkluderar mål kan eventuellt prioritering och samverkan på skolan förbättras, vilket är faktorer som kan påverka hur lyckad implementeringen av den nya insatsen, Gängsnacket, blir.

Elevhälsan är enligt skollagen en del av grundskolan och ska stödja elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen. Elevhälsoarbete ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande på en universell nivå som når alla barn och unga. Det finns däremot skillnader mellan skolor i det praktiska arbetet vilket inte är i samklang med de folkhälsopolitiska målen för en god och jämlik hälsa. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är skolan en viktig arena som kan ses som en viktig hälsoresurs nu och för kommande generationer. En god hälsa genererar lärande och lärande bidrar till en god hälsa. Ett välfungerande elevhälsoarbete kan därmed bidra till långsiktiga samhällsekonomiska vinster. I studien användes kvalitativ metod då syftet var att undersöka elevhälsopersonalens erfarenheter av förebyggande arbete. För studien valdes målstyrt urval med sju informanter som arbetar inom grundskolors elevhälsoteam. Genom en manifest analysprocess med citat baserat på semistrukturerade intervjuer redogör denna studie för elevhälsopersonalens subjektiva uppfattningar. Resultatet visar en ojämlikhet i hur skolor arbetar förebyggande utifrån resurser och intresse hos personal och ledning. Dock genomsyras ett strukturerat värdegrundsarbete samtliga skolor. En stor del av resultatet redogör för vikten av att alla tillsammans tar ansvar för elevhälsoarbete. Det kan uppnås genom tvärsektoriellt arbete och samverkan mellan flera professioner. En engagerad rektor och ledning skapar förutsättningar för ett lyckat elevhälsoarbete. Detta i kombination med behovet på skolan avgör hur stor del av elevhälsoarbetet som prioriteras till förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Elevhälsopersonalen lyfter även en önskan och ett intresse för fortsatt kompetensutveckling individuellt och för samtliga professioner på skolan., According to law, student health is part of elementary school and must support students' opportunities to reach the knowledge goals. Student health work must primarily be health promotion and prevention on a universal level that reaches all children and young people. There are differences between schools in the practical work which contradicts with the public health policy goals for good and equal health. From a public health science perspective, the school is an important arena that can be seen as an important health resource now and for generations to come. Good health generates learning and learning generates good health. A well-functioning student health program can thus contribute to long-term socioeconomic benefits. A qualitative method was used as the purpose of the study was to investigate the student health staff's experiences of preventive work. For the study, a targeted sample was chosen with seven informants who work within elementary schools' student health teams. Through a manifest analysis process with quotes based on semi-structured interviews, this study reports on the subjective perceptions of the student health staff. The results show an inequality in how schools work preventively based on the resources and interest of staff and management at the school. However, all schools are permeated by a structured values-based work. A large part of the result explains the importance of everyone taking responsibility for student health work. It can be achieved through cross-sectoral work and cooperation between several professions. Having a committed principal and management creates the conditions for successful student health work. This in combination with the needs at the school must determine how much of the student health work is prioritized for prevention and health promotion actions. The student health staff also highlight the necessity and interest in developing more competence in prevention, both individually and for all professionals at the school.

Bakgrund: Den psykiatriska öppenvården präglas av låg bemanning och långa vårdköer. Det finns stora svårigheter med att både rekrytera och behålla personal, vilket har medfört minskad kompetens och en mer krävande vårdmiljö. När vårdkvaliteten har minskat faller fler patienter “mellan stolarna”. Vissa sjuksköterskor har en tro på att vården kan utvecklas, och de vågar göra saker annorlunda. De kan även övertyga sina kollegor att göra saker annorlunda, speciellt när omvårdnaden står på spel. Dessa sjuksköterskor står ut och går mot strömmen, de bryter normer och regler. Deras önskan är att förbättra vården för patienterna samtidigt som de vill bidra till en mer positiv arbetsmiljö för sina kollegor. Dessa sjuksköterskor kallas för “rebellsjuksköterskor”. Genom denna studie kan en ökad förståelse fås för dessa rebellsjuksköterskor, och hur de ska uppnå sin önskan om att utveckla patientarbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap i psykiatrisk öppenvård. Metod: Studien har genomförts genom deskriptiv design med kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med 9 sjuksköterskor med erfarenhet av rebelledarskap i den psykiatriska öppenvården. Resultat: Resultatet består av trehuvudkategorier (1) Att rebellsjuksköterskan önskar stöd i sitt arbete (2) Att rebellsjuksköterskan har förmågan att hantera motstånd (3) Att rebellsjuksköterskan är självständig och tar ansvar för patientens vård. Slutsats: Genom att hitta lösningar för att göra vården mer anpassad efter patientens behov kan en rebelledare bidra till att utveckla den psykiatriska öppenvården. Sjuksköterskors rebelledarskap har inte tidigare belysts inom denna kontext. Mer forskning behövs för att ta reda på vilket sätt rebellsjuksköterskans arbete påverkar en patients återhämtningsprocess. Genom att påvisa en positiv effekt finns en större möjlighet att mer utrymme kan fås för vidare utvecklingsarbete.

Bakgrund: Sjuksköterskor i psykiatrisk vård upplever en inre konflikt när vården som erbjuds strider mot egna etiska värderingar och ideal om god psykiatrisk vård inte går att upprätthålla. Den inre konflikten kan provocera fram en motreaktion i form av en handling som gynnar patienten men avviker från rådande riktlinjer inom verksamheten. Fenomenet har benämnts som positivt rebelledarskap i forskningssammanhang. Rebelledarskap utmanar gängse riktlinjer i verksamheten med avsikten att möta patienternas behov, upprätthålla professionell standard och erbjuda god vård. I nuläget finns det bristande kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap inom barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård och vad det innebär för patienten. Syfte: Syftet med aktuell studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av rebelledarskap i barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Datainsamling har skett med kvalitativ deskriptiv metod via semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som hade erfarenhet av rebelledarskap inom barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård. Materialet analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, och med fokus på det latenta innehållet i textmaterialet. Resultat: I resultatet framkom varierade erfarenheter av rebelledarskapet vilka utmynnade i två huvudteman: Att följa barnet i en plastisk dans och Att dansa fridans i verksamhetens klassiska balett, och sex subteman: Att lära känna sin danspartner, Att våga ta nya danssteg, Att alla segrar, Att kollidera på dansgolvet men fortsätta dansa, Att fridansa tillsammans och Att fridansa är en självklarhet som fler kan lära sig. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av det goda rebelledarskapet visar att rebellsjuksköterskan arbetar följsamt och personcentrerat för att främja patienters återhämtning. Tilldelas rebellsjuksköterskan mandat att arbeta i enlighet med det positiva rebelledarskapets värdegrund så ökar vårdens kvalitet, möjligheten att initiera barn och u

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar och den vuxenpsykiatriska heldygnsvården har stor press på sig, både utifrån personalbrist, ökat behov och efterfrågan av personcentrerad vård samt med ett ansvar att behandla och möta ett brett spektrum av komplicerade psykiatriska diagnoser och tillstånd. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård besitter ofta stor kunskap och erfarenhet och kan bidra till att stärka vården men får inte alltid utrymme att kliva fram och ta det ansvar som professionen representerar. Rebellsjuksköterskor kan genom sitt driv, patientfokuserade och ledande egenskaper bana väg för andra sjuksköterskor att våga kliva fram och ta sitt professionella ansvar, samt bidra till en positiv utveckling av en säker, personcentrerad vård. Denna studie vill öka kunskapen kring erfarenheter av rebelledarskap för att skapa större förståelse för hur detta kan främjas och användas för att bidra till utvecklingen av vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap i vuxenpsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien har genomförts med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor med erfarenhet av rebelledarskap inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård i Sverige och har analyserats med en induktiv, kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier: att rebelledarskap kan vara en ensam resa på en väg kantad av utmaningar, att rebelledarskap kan driva verksamheten framåt och stärka en personcentrerad vård, samt att rebelledarskap är en inre drivkraft som utgår från profession och kompetens. Slutsats: Genom sitt driv att förbättra vården och hitta mer individanpassade lösningar utifrån patientens unika omvårdnadsbehov kan rebellsjuksköterskan utgöra en viktig resurs för utvecklandet av en mer personcentrerad psykiatrisk heldygnsvård. Mer forskning behövs för att klargöra hur rebellsjuksköterskans insatser påverkar patienternas åte

Bakgrunden till studien grundar sig i ett tidigare arbete om svensk talangutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra talangutvecklingsmiljöer inom svenska och utländska akademier. Den teoretiska ramen för arbetet består av tre olika teorier som visar vilka faktorer inom en talangutvecklingsmiljö som anses som viktiga och påverkbara. De teorier som applicerats i arbetet är, Fahlström, Glemne och Linnérs (2016) UPF-modell, ATDE-modellen som är baserad på Bronfenbrenners bio-ekologiska modell för mänskligt utvecklande (Larsen, Alfermann, Henriksen & Christensen, 2013) och ESF-modellen som är baserad på Scheins organisationspsykologi (Henriksen. 2010a). Studien har en kvalitativ forskningsstrategi i form av intervjuer och litteraturstudier. I studien genomfördes sju intervjuer varav två var utländska akademier som sedan analyserades genom en tematisk analys. Resultaten visar att flera av akademierna arbetar med talangutveckling på flera av nivåerna som olika teorierna anser som viktigt och ligger närmast spelaren. De tydligaste faktorerna är tränare, experter och spelare både enligt teorierna och de intervjusvar som angetts. Resultaten visar även att ekonomiska förutsättningar är något som ligger centralt inom alla akademier och är en stor avgörande faktor i hur akademins förutsättningar är.

Denna studie syftar till att utforska hur matematiklärare i årskurs 4-6 planerar och genomför undervisning med hjälp av digitala lärspel. Forskningsfrågan fokuserar på hur det teoretiska ramverket TPACK påverkar lärarnas användning av digitala lärspel. Genom en kvalitativ analys ger studien värdefulla insiktet i hur lärare införlivar digitala lärspel i klassrummet. Resultaten visar att lärarnas tekniska kompetens och deras medvetenhet om denna spelar en betydande roll för beslutet att använda digitala lärspel. Samtidigt betonas vikten av lärarnas pedagogiska kunskap för att skapa en inkluderande och engagerande lärmiljö där digitala lärspel kan användas meningsfullt. Dessutom framhålls ämneskunskapens centrala roll för en effektiv integration av digitala lärspel i undervisningen, där bristande ämneskunskaper kan begränsa lärarnas förmåga att utnyttja spelens pedagogiska potential fullt ut. Därmed konstateras behovet av att lärare kontinuerligt utvecklar och fördjupar sina tekniska-, pedagogiska- och ämneskunskaper (TPACK) för att kunna använda digitala lärspel i klassrummet på ett kunskapsfrämjande sätt., This study investigates how mathematics teachers in grades 4-6 plan and implementinstruction using digital learning games, focusing on the influence of the TPACK theoreticalframework on their practices. Through qualitative analysis, the research provides valuableinsights into how teachers integrate digital learning games into their classrooms. The findingsreveal that teachers' technical knowledge and their awareness of it significantly impact theirdecision to utilize digital learning games. Additionally, the study underscores the importanceof teachers' pedagogical knowledge in creating an inclusive and engaging learningenvironment where digital learning games can be effectively employed. The critical role ofcontent knowledge in successfully integrating digital learning games into teaching is alsohighlighted, noting that insufficient content knowledge can hinder teachers' ability to fullyleverage the educational potential of digital learning games. Consequently, the studyemphasizes the necessity for teachers to continuously develop and enhance their technical,pedagogical, and content knowledge (TPACK) to ensure the effective use of digital learninggames in the classroom.

Denna uppsats undersöker de tolv principerna för agil systemutveckling och hur dessa tillämpas inom IT-företag. Syftet är att identifiera hur IT-företag kan stödjas i att följa dessa principer samt att belysa de utmaningar som kan uppstå vid implementeringen. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med olika yrkesroller inom IT-branschen, inklusive utvecklare, seniora utvecklare, gruppchefer, utvecklingsledare och IT-chefer. Datainsamlingen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer, vilka transkriberades och analyserades tematiskt för att identifiera mönster och insikter. Analysen av intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier: kommunikation, anpassning och planering. Studien identifierade kommunikationsproblem som en betydande utmaning, där bristande kommunikation mellan olika delar av organisationen kan försvåra en effektiv implementering av de agila principerna. Anpassning visade sig också vara en kritisk faktor, där företag ofta kämpar med att justera de tolv principerna för att passa deras specifika behov och arbetsmiljöer. Dessutom framkom att strikt följa alla tolv principer inte alltid är praktiskt eller fördelaktigt, i stället bör företag fokusera på de principer som är mest relevanta för deras verksamhet. För att övervinna dessa utmaningar föreslås en förbättringsprocess som innefattar tydlig kommunikation av mål och problem, anpassning av principerna till företagets specifika kontext och en kontinuerlig planering för att förbättra och optimera arbetsprocesser. Denna förbättringsprocess inkluderar regelbunden feedback och justeringar baserat på teamens erfarenheter och behov. Studien betonar att en bättre justering av agila metoder till företags unika behov och kontext kan leda till ökad utvecklingshastighet, förbättrad flexibilitet och högre kvalitet på de levererade produkterna. Genom att införa dessa rekommendationer kan IT-företag inte bara förbättra sina utvecklingsprocesser utan också skapa en mer dynamisk och anpassningsbar arbetsmiljö

Bakgrund: Studiens syfte var att undersöka psykoterapiprocesser innan och under känslomässig upplevelse (EE) i en en-sessionsbehandling av Emotional Awareness and Expression Therapy (EAET), samt att beskriva hur vi kan förstå dessa. Ämnet valdes att studeras då det är eftersträvansvärt att undersöka hur processvariabler förhåller sig i interaktionella sekvenser. Dessutom har psykoterapiprocesser inte tidigare studerats i en EAET-behandling. Att förstå psykoterapiprocesser som föregår EE i en EAET-behandling kan generera hypoteser samt öka intresset för utforskandet av möjliga processer och mekanismer involverade i EE inom psykoterapi. Metod: Denna kvalitativa studies data samlades in från tio inspelade intervjuer som härstammade från KOSMOS-projektet, vilket var en vetenskaplig studie som studerade känslofokuserade digitala interventioner för patienter med medicinskt oförklarade kroppsliga symtom (MOS) med hög primärvårdskonsumtion. Samtliga deltagare genomförde Life-stress intervjun, vilket är en en-sessionsbehandling som fokuserar på att patienten berättar om, utforskar och uttrycker emotioner. För att urskilja EE i data användes kodningsinstrumentet Narrative-Emotion Process Coding System 2.0 (NEPCS 2.0), vilket spårar sekvenser där patienter upplever känslor, integrerar nya känslomässiga upplevelser och fångar reflekterande processer. Urskilda sekvenser transkriberades och analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultat: Resultatdel ett presenterade tio teman med tillhörande subteman i ett kodningsschema. Teman var Känslor, Frågor och reflektion, Tolkning, Förklaring, Upprepning, Bekräftelse, Visualisering, Motstridighet, Sammanfattning och Testa nytt beteende. Teman var olika återkommande och var olika gynnsamma utifrån studiens frågeställning. Resultatdel två presenterade samband mellan teman. Vi identifierade bland annat att subteman ofta följde efter varandra samt att teman stundtals var svåra att särskilja. Diskussion: I diskussionen förde vi ett reso, Background: This study aimed to investigate psychotherapy processes before and during emotional experiencing (EE) in a single-session treatment with Emotional Awareness and Expression Therapy (EAET), and to describe how we can understand these processes. The topic was chosen because it is desirable to examine how process variables relate in interactional sequences. Additionally, no previous studies have investigated psychotherapy processes in an EAET treatment. Understanding psychotherapy processes preceding EE in an EAET treatment can generate hypotheses and increase interest for future research exploring possible processes and mechanisms involved in EE within psychotherapy. Method: This qualitative study included data from ten recorded interviews which originated from the KOSMOS project, which studied emotion-focused digital interventions for patients with medically unexplained symptoms (MUS) with high primary care consumption. All participants underwent the Life-stress interview, which is a single-session treatment focusing on the patient narrating, exploring, and expressing emotions. To identify EE in the data, the Narrative-Emotion Process Coding System 2.0 (NEPCS 2.0) was used. It tracks sequences where participants experience emotions, integrate new emotional experiences, and capture reflective processes. The identified sequences were transcribed and analyzed using qualitative thematic analysis. Results: The first part of the results presents ten themes with corresponding subthemes in a coding scheme. The themes were Emotions, Questions and reflection, Interpretation, Explanation, Repetition, Confirmation, Visualization, Contradiction, Summary, and Testing new behavior. The themes varied in occurrence and were considered differently favorable based on the study's research questions. The second part of the results presents connections between themes. Among other findings, we identified that subthemes often followed each other and that themes were sometimes dif

Matematiksamtal är en förutsättning för att stimulera elevernas resonemangsförmåga vid inlärningsprocessen. Dock förekommer variationer i tillämpning av matematiksamtal i samband med matematikundervisningen vilket kan bidra till en ojämlik undervisningskvalitet. Hufferd-Ackles med kollegor (2004) har beskrivit nivåer av matematiksamtal som syftar till att bedöma och få en förståelse för hur frågor ställs i klassrummet, vem som är huvudinnehavaren av kunskap samt vem som ansvarar för att inlärningen sker. Denna fallstudie syftar till att undersöka nivån av matematiska samtal i klassrummen med utgångspunkt i teorierna av Hufferd-Ackles med kollegor (2004). Studien syftar även till att presentera lärarnas beskrivningar av framgångsfaktorer och utmaningar av att bedriva samtalen samt hur de anser att elevernas resonemangsförmåga utvecklas genom dessa. Genom observationer i tre olika klassrum samt intervjuer med tre lågstadielärare genomfördes studien och analyserades med teoristyrd tematisk analys för observationerna respektive empiristyrd tematisk analys för intervjudata. Resultatet indikerar på en låg nivå utifrån kvalitativa aspekter gällande matematiska samtal. Den insamlade data från observationer och intervjuer visade ett samband mellan nivåerna och lärarnas upplevelser där klassrumsklimatet framträdde som den mest betydelsefulla faktorn för samtalens nivå. En trygg miljö i klassrummet gynnar samtalen och bidrar till att utveckla kunskaper och förmågor som krävs för att bedriva kvalitativa samtal såväl för lärare som för elever. Lärarna var eniga om att elevernas resonemangsförmåga utvecklas genom att bedriva matematiska samtal och att arbete i läromedel inte bidrar till detta i samma utsträckning.

Substansmissbruk är ett stort och utbrett samhällsproblem i Sverige som medför konsekvenserför både den som är i missbruket, likväl dem som står människan nära. En grupp som påverkasnegativt är partners till människor i ett substansmissbruk. För att minska de negativakonsekvenserna finns det anhörigstöd som partners har rätt till. Det är däremot otydligt enligtnationella riktlinjer vad stödet ska innefatta. Partners kan dölja sina problem för andra, vilkethindrar stödsökandet. Därav är syftet att undersöka hur yrkesverksamma verkställeranhörigstöd för partners till människor med ett substansmissbruk, och att upplysa de faktorersom yrkesverksamma anser har gett en förutsättning för partners att ingå i anhörigstöd.Insamlandet av empirin har genomförts genom fyra semi-strukturerade intervjuer med femyrkesverksamma som arbetar med anhörigstöd. Därefter har materialet bearbetats genom enkonventionell innehållsanalys och anlägger en induktiv metodansats. Med hjälp av denkonventionella analysen fann vi sex teman som legat till grund för att uppnå studiens syfte. Desex teman som har återfunnits är: drivkraft, misskreditabel, yttre förutsättningar, utförande,strukturella brister och “medberoende”. Studiens slutsats är att anhörigstöd är individanpassatoch innefattar individuellt stöd och valbart gruppsamtal. De yrkesverksamma inspireras avandra behandlingsmetoder, men de säger sig inte erbjuda behandling. Studiens andra slutsats äratt yrkesverksamma spelar en stor roll i att fånga upp partners, men att partners själva ocksåbidrar till deras eget ingående i stödet. Yttre faktorer såsom stödets struktur, förändringar isamhället och stora händelser kan också vara bidragande faktorer till partners ingående i stöd.

The phrase "Once upon a time..." has been a powerful way to capture people's interest and attention for a very long time. Alongside the digitalization of society new forms of storytelling have emerged. The main goal, however, seems to remain the same: to reach and engage people. This thesis aims to research how storytelling, used in the digital media landscape, can serve as a tool to not only reach its audiences but also to strengthen brands and build long-lasting relationships. Through seven semi-structured interviews with communication and media production professionals, we have gathered empirical data to examine how they utilize storytelling in the making of media productions. The results of this study show that storytelling is an important aspect that tends to influence the daily work of media producers. However, it appears to be a challenge to find what the core of the story should be and how to communicate it to the audience. This study presents key factors for successful storytelling, such as conducting thorough research on the brand and making it feel authentic. It also delves deeper into the challenges of reaching an audience in today’s digital media landscape along with efficient ways to utilize different media platforms.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om skolbiblioteksansvarigas tillvägagångsätt vid inköp av litteratur till skolbiblioteken. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en inblick i vilka kriterier de ansvariga för skolbiblioteken förhåller sig till vid inköp av litteratur. Resultatet visar att de ansvariga förhåller sig till budget, elevernas önskemål och representation men att det inte finns några gemensamma kriterier utan landar på de ansvarigas val. Slutsatsen blir därför att det inte finns någon ram att förhålla sig till och att det därför skiljer sig mellan de olika skolbiblioteken.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. Den omfattar hjärninfarkt och hjärnkontusion och orsakar fysiskt och psykiskt skador. Stroke behandlingen är lång och omfattar både det akuta skedet och de långsiktiga konsekvenserna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med en stroke. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt tillämpas på studier, analys av resultaten gjorda av 11 vetenskapliga artiklar baserat på Fribergs femstegsmetod. Resultat: Studien identifierade två huvudteman: "Påverkan i det dagliga livet" och " Vara beroende av vårdpersonal" och fem underteman: "Begränsad fysisk aktivitet", "Påverkan i välbefinnande och livskvalitet", "Socialt sammanhang", " Bli respekterad som en unik individ" och "Bristande information och stöd". Resultaten tyder på att strokepatienter med fysiska begränsningar upplever ett minskat välbefinnande, vilket leder till social isolering, ensamhet och depression. Otillräcklig information och stöd bidrar till att göra patienten sårbar och frustrerad, vilket hindrar en effektiv hälsohantering. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll för att stödja patienter genom informativa och stödjande åtgärder för att underlätta deras återhämtning. Slutsats: Strokepatienter upplever ofta en minskad självkänsla, vilket påverkar deras livskvalitet genom fysiska och psykologiska förändringar. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll när det gäller att erbjuda stöd och vägledning, vilket förbättrar patienternas förmåga till återhämtning och övergripande välbefinnande., Background: Stroke, one of the leading causes of death worldwide. It includes cerebral infarction and contusion and causes physical and psychological damage. Stroke treatment is long and includes both the acute phase and the long-term consequences. Aim: To describe patients' experiences of living with a stroke. Method: A qualitative literature review applied to studies, analyzing the results of 11 scientific articles based on Friberg's five-step method. Results: The study identified two main themes: "Impact in daily life" and "Being dependent on health care professionals" and five sub-themes: "Limited physical activity", "Impact in well-being and quality of life", "Social context", "Being respected as unique individual" and "Lack of information and support". The results suggest that stroke patients with physical limitations experience a decrease in well-being, leading to social isolation, loneliness and depression. Insufficient information and support contributes to patient vulnerability and frustration, hindering effective health management. Nurses play a crucial role in supporting patients through informative and supportive measures to facilitate their recovery. Conclusion: Stroke patients often experience a decrease in self-esteem, which affects their quality of life through physical and psychological changes. Nurses play a crucial role in offering support and guidance, improving patients' ability to recover and overall well-being.

The aim of this paper is to examine how the Swedish political parties the Sweden Democrats (SD), Social Democrats (S), and the Moderates (M) relate to the principle of freedom of expression and the burning of the Quran, which has sparked a Koran crisis as well as a security crisis in Sweden in 2023. The analysis methodology applied in this study is a descriptive idea analysis, which aims to identify values, descriptions, and prescriptions conveyed by the parties during their speeches and debates. The paper also applies three theoretical perspectives:Sociological institutionalism, rational choice institutionalism and John Stuart Mill's harm principle, to explain and evaluate the parties' arguments and positions through institutional factors, rational choice, and moral principles. The study reveals noteworthy disparities in the perspectives of the parties concerning the significance of freedom of expression, the causes and consequences of the Koran burnings, and the appropriate measures to deal with the situation. This research facilitates comprehension of the political discourse and the course of action associated with a contentious and delicate topic that impacts the democracy and security of Sweden.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den pedagogiska måltiden används som ett undervisningstillfälle om kost med barnen och hur pedagogerna belyser kostens betydelse för barnen under måltiden. Metod: Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och videoinspelningar som primärt följde pedagogens roll vid den pedagogiska måltiden. Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där språket framställs ha stor betydelse. Samspel mellan pedagog och barn är en central del för barnens utveckling och möjlighet till skapande av ny kunskap. Resultatet: Studien visar att deltagande pedagoger är samstämmiga om att den pedagogiska måltiden ska vara glädjefylld och skapa ett klimat där barn känner sig trygga och inkluderande. Men också vad den pedagogiska måltiden kan erbjuda för möjligheter till barns lärande för att belysa deras förståelse för vikten om kost och dess betydelse. Utvecklingen av barnens språkkunskaper visade sig ha en stor betydelse, då samtalen var en central del under måltidssituationerna. Samspelen bland barnen under måltiderna skapade nya kunskaper och erfarenheter med varandra. Resultaten redogör även pedagogernas uppfattning om vikten av en lugn och trygg miljö, där barnen ska få känna matro och träna på att bemästra olika artefakter, som en väg till att bli mer självständiga individer. TAKK-korten visade i resultatet ha en stor betydelse för att samtala både verbalt och icke-verbalt om kost, färger och artefakter. Slutligen visar resultaten hur pedagogerna uppmuntrar barnen till att utöka sina smakpreferenser genom att tillsammans prova maten på ett lustfyllt sätt. De benämner också vikten av att äta hälsosamma måltider, för att kroppen ska orka med att leka och utföra de aktiviteter som sker under dagen.