Search

I denna litteraturstudie har fem utvalda studier & avhandlingar kopplade till bildterapi presenteras och analyserats. Med en kvalitativ innehållsanalys har innehållet kondenserats och tematiserats till teman och subteman. Studiens syfte är att undersöka vilket lärande som sker hos deltagare inom bildterapi. Delsyfte för denna studie är att undersöka om det finns möjligheter för den ordinarie bildundervisningen att arbeta inspirerat av bildterapin. Frågeställningarna som har väglett detta arbete har varit: Vilket lärande får deltagarna med sig från bildterapin? Vilka möjligheter finns det för den ordinarie bildundervisningen att inspireras av bildterapin? Vilka likheter finns det mellan kunskaper som erhålls igenom bildämnet enligt kursplanen och kunskaper som erhålls genom bildterapeutiska interventioner Slutsatserna i denna studie är att deltagarna i bildterapin har erhållits många nya insikter och lärdomar. Så som ökad självmedvetenhet och insikt över den egna situationen, egenmakt och insikter om behov. Deltagarens egna skapta bild har fungerat som en visuell representation över deltagarens känslor och upplevelser och fungerat som ett kommunikationsverktyg i dialogen med terapeuten. Studien vittnar även över att det finns många likheter mellan bildterapi och bildpedagogik, men samtidigt finns det mycket som skiljer dem åt. De finns emellertid fler arbetssätt som är möjlig för bildundervisningen att använda sig utav inspirerat ifrån bildterapin bland annat det gemensamma reflekterande kring bilder, då det öppnar upp för breddad förståelse kring bilder.

Studiens syfte var att på experimentell väg undersöka hur skillnader i kunskapssyner och politisktillhörighet ger upphov till olika skattningar av dimensionerna värme och kompetens utifrån stereotypecontent model. Kunskapssynerna som manipulerades i studien var två kontrasterande sätt att se på kunskap,dessa var realism och relativism. Politisk tillhörighet mättes antingen via att exponera deltagarna för enpolitisk manipulation för partiet Sverigedemokraterna som sedan jämfördes med en icke-politiskmanipulation, där ingen partitillhörighet framgick. Dataunderlaget och studiens målgrupp var lärare somskulle skatta en fiktivt påhittad arbetssökande lärare. Genom dataunderlaget (N= 243) genomfördes enenkätstudie där deltagarna blev exponerade för olika kunskapssyner och antingen politisk eller icke-politiskinformation för att studera skillnader grupperna emellan. Resultat kan sammanfattas som att en relativiskkunskapssyn föranleder högre skattning på värme jämfört med en realistisk kunskapssyn. Vidare föranlederden realistiska manipulationen högre skattning på en av tre items kopplade till kompetens (strukturerad). Entidigare anställning hos Sverigedemokraterna föranledde en lägre skattning på graden av empati och positivattityd men inte för de övriga fyra utfallsvariablerna. Framtida forskning kan förslagsvis undersöka i vilkenutsträckning som ordningseffekter inverkar på resultatet och hur olika manipulationer av kunskapssyn gerupphov till liknande resultat.

The purpose of this thesis is to investigate summative assessments on world religions in primary school and discuss the results in relation to the curriculum (Lgr22). By analyzing exams and assessment matrices using Bloom's revised taxonomy, an expression of the perception of knowledge is made visible. Based on this expression of the perception of knowledge regarding world religions, it is possible to discuss the subject view that the exams contribute to. The method for this thesis is a content analysis where Bloom's revised taxonomy serves as the framework. The material is analyzed based on three different analytical questions to allow for three perspectives: type of knowledge, subject content, and assessment matrices. These perspectives are then complemented to each other in the discussion. The results of the analysis using Bloom's revised taxonomy show that a large majority of the exam questions reflect the lowest cognitive level and the simplest form of knowledge. There are exceptions in the table that indicate deeper knowledge, but not in sufficient numbers to significantly influence the discussion. The perception of knowledge is a simplified version of what the curriculum demands, which resembles previous research presented in the thesis. The consequence of this perception of knowledge is the subject view on world religions that students adopt. The subject view becomes that students perceive world religions as something brief and concise, and as something they can forget once the exam is over.

Med återkommande frekvens debatteras i media huruvida slöjdämnet är relevant. Detta påverkar slöjdlärare i stor utsträckning, vilket inte minst syns på sociala medier. Den mediala debatten är ofta högröstad och språket känslomässigt. I uppsatsen undersöker jag vilken typ av diskurser i relation till kunskap som förekommer i debatten samt vad som konstitueras som (o)viktig kunskap i slöjdämnet. Syftet med uppsatsen är att synliggöra diskurser om slöjdämnet och mina forskningsfrågor delas i två delar. Den första behandlar hur konstitueras slöjdämnets kunskapsrelevans och dess koppling till samhället i två nyckeltexter. Den andra delen omfattar tre forskningsfrågor: Vilka diskurser framträder i mediedebatten om slöjdämnet, vad konstitueras som (o)viktig kunskap i dessa diskurser samt vad får detta för konsekvenser för slöjdämnet och slöjdlärarna? För att analysera den mediala debatten, har Faircloughs kritiska diskursanalys använts. Analysen startar med Susanne Nyströms ledare i Dagens Nyheter den 23 oktober 2023, därefter analyseras den respons som följer i andra texter. Resultatet visar att sättet skribenterna formulerar sig på i hög grad påverkar synen på slöjdämnet och att debatten inte är evidensbaserad utan handlar om skribenternas uppfattning om vad slöjdämnets kunskaper omfattar. Vidare framkommer ett antal diskurser i försvarandet av slöjdämnet. I dessa konstitueras slöjdkunskaper som relevant i relation till hållbarhet, en önskan om att minska avståndet mellan praktisk och teoretisk kunskap samt att de praktiska och finmotoriska kunskaperna som uppmärksammats på sistone hotas av en nedskärning av slöjdämnet. Genom att synliggöra diskurserna synliggörs greppet medierna använder sig av för att skapa opinion och analysen kan hjälpa slöjdlärare att positionera sig i förhållande till en förutfattad uppfattning om slöjden.

Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur några lärare verksamma i årskurs F-3 resonerar om olika läsmetoder vid den inledande läsutvecklingen. Mer specifikt undersöks hur några lärare beskriver att de arbetar med läsmetoder, vilka beslut som ligger till grund för val av läsmetod samt hur väl deras beskrivning av sin kunskapssyn överensstämmer med val av läsmetod. En kvalitativ studie genomförs och data samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien deltar sex verksamma lågstadielärare från Skåne och Gotland. Data tolkas utifrån en tematisk analys med hjälp av de teoretiska perspektiven: Behaviorismen, Kognitivismen, Syntetisk metod, Analytisk metod samt Yttre och Inre motivation. Internationell och nationell forskning om läsundervisning, läsmetoders effektivitet och lärares uppfattningar om sin läsundervisning bearbetas samt redovisas och ställs i relation till resultatet i vår studie. Resultatet visar att fem av de totalt sex lärarna använder sig av en syntetisk läsmetod i den inledande läsutvecklingen. Vidare framkommer det att majoriteten av lärarna grundar sitt val av läsmetod på yttre motivation, i form av vad ledning eller specialpedagoger förespråkar. Slutligen framgår det att lärarnas kunskapssyn enbart till viss del går att härleda till vald läsmetod.

Rent praktiskt är inskränkning av en persons handlingsutrymme sällan betraktad som våld, detta eftersom inskränkningarna ofta kan kopplas till sociala och institutionella sammanhang. I det sociala och institutionella sammanhanget tenderar man snarare att tänka på orättvisor än regelrätt våld, orättvisor som kan uppstå överallt. Trots att orättvisor kan uppfattas som våldsamma, uppstår tvivel kring huruvida de verkligen kan betraktas som ett uttryck för våld och i så fall vilken typ av våld det skulle handla om. Våld i sociala och institutionella sammanhang talas i forskningen om i termer av så kallat indirekt våld. Till skillnad mot direkt våld som utförs mellan individer, handlar indirekt våld mer om våldsamma effekter kopplat till hur sociala, statliga eller institutionella strukturer kan verka diskriminerande. Indirekt våld kallas också för strukturellt våld som ålderism, klassism, elitism, etnocentrism, nationalism, speciesism, rasism och sexism, vilka alla kan medföra våldsamma effekter för enskilda individer eller grupper – men där enskilda våldsutövande aktörer är svårare att identifiera. Detta bidrag reflekterar över en typ av strukturellt våld som är kopplad till hur kunskap skapas. Begreppet epistemiskt våld förklaras och konkretiseras med avstamp i ett historiskt exempel som sätter begreppet i ett sammanhang för att tydliggöra vilka uttrycksformer det kan ta., Temanummer:Vi talar om våld. Hur kan vi förstå vad våld är?

I Sverige finns det flera olika fristående grundskolor och dessa tillåts att, utöver de nationella styrdokumenten, ha egna kompletterande styrdokument för att beskriva sin verksamhet och pedagogik. Waldorfskolor är ett exempel på detta, och skolornas eget dokument En väg till frihet beskriver pedagogiken som härstammar från antroposofin. Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskapssyner och perspektiv på lärande som skrivs fram i det kompletterande dokumentet, samt hur undervisningen bedrivs utifrån detta. Den tidigare forskning som lyfts berör jämförelser mellan Waldorfskolan och den kommunala skolan samt forskning om hur läroplaner hos fristående huvudmän förhåller sig till nationella läroplaner. Studiens forskningsfrågor besvaras genom att använda analysmetoden beskrivande idéanalys, där En väg till frihet analyseras utifrån tre lärandeteoriers kunskapssyner och perspektiv på lärande; behaviorismen, kognitivismen och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att den kunskapssyn som skrivs fram i dokumentet främst kan härledas till kognitivismen, genom att elever utvecklas i olika åldersstadier, och att elever ska upptäcka och konstruera sin egen kunskap. Det finns även kunskapssyner som kan härledas till det sociokulturella perspektivet genom språkets betydelse och lärarens stöttning, och till behaviorismen genom att bryta ned kunskap i beståndsdelar. Vidare diskuteras resultatet där det framkommer att det finns vissa motsättningar mellan En väg till frihet och den nationella läroplanen. Enligt En väg till frihet ska eleverna utveckla kunskaper i sin egen takt, samtidigt som det finns nationella krav att genomföra ämnesmoment under en viss årskurs. Eftersom den nationella läroplanen blir mer resultatstyrd och graden av standardisering ökar finns det en risk att waldorfpedagogiken slutligen urholkas. Slutsatsen av studien är att En väg till frihet har omfattande likheter med kognitivismens kunskapssyn, men att pedagogiken grundar sig i antropo

Sedan arbetarlitteraturen uppmärksammades i Sverige har den haft en särställning i den svenska litteraturen. Arbetarlitteraturen är dock inte endast ett svenskt fenomen. Med tätare relationer mellan länder och en ökad globalisering ställs det allt högre krav på att skolan ska spegla denna process. Vilken litteratur som ska användas i undervisningen är dock inte reglerad i svenskämnet i gymnasieskolan. Det innebär att läromedelsförfattare av kursböcker avsedda att användas i gymnasieskolan har möjligheter att göra ett urval angående vilka arbetarförfattare som inkluderas. Syftet med studien är att kartlägga eventuella maktstrukturer och ojämlikheter med grund i intersektionell teori och olika kunskapssyner. Detta görs genom att undersöka hur representationen av arbetarförfattarna ser ut gällande kön och nationalitet i tio utvalda kursböcker samt att undersöka med vilka ord fyra utvalda arbetarförfattare beskrivs utifrån kön och nationalitet. Kursböcker används som material och analyseras med en innehållsanalys som metod. Empirin har dels analyserats kvantitativt via SPSS, dels kvalitativt genom manuell frekvensanalys med efterföljande tolkningsarbete och tematisering. Resultatet för den kvantitativa delen visade en överrepresentation av manliga, svenska arbetarförfattare. Resultatet för den kvalitativa delen visade, genom intersektionell analys, ett språkbruk som kan indikera föreställningar om biologisk natur hos arbetarförfattarna. Föreställningar om biologisk natur var mer omfattande hos de svenska arbetarförfattarna än de icke-svenska arbetarförfattarna. Detsamma gällde för tankar som kan indikera föreställningar om kulturell natur hos den svenska arbetarförfattaren. Kvinnorna och den icke-svenska mannen stereotypiserades i högre utsträckning än den svenska mannen. Genom detta har vi kunnat identifiera att vetenskaplig rationalism och delvis social rekonstruktionism förekom i kursböckerna. Slutsatserna

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad lärare i andra ämnen än idrott och hälsa anser är kunskap i skolan såväl som i ämnet idrott och hälsa. Det undersöktes även hur eller om samarbete sker mellan lärarnas ämnen tillsammans med idrott och hälsa. Den tidigare forskningen lyfter hur lärarna i idrott och hälsa ser på vardagen i skolan både svensk och internationell kontext. Forskningen visar även hur samarbeten kan ske mellan ämnen och att det har blivit mer förekommande att lärare i idrott och hälsa arbetar närmare med andra kollegor. Metoden för studien har varit semistrukturerade intervjuer med sex respondenter. Det teoretiska perspektivets utgångspunkt har varit bildningsteorier och en modell om kollegialt lärande. Resultatet visar att det finns en relativt enhetlig kunskapssyn. Det finns en god grundsyn på idrott och hälsa men det finns potential att utveckla undervisningen. Vad gäller samspel mellan olika ämnen har några uteslutit det helt medan två respondenter har samarbetet ämnesövergripande. Det finns potential bland flera om ämnesövergripande arbete. Slutsatserna som dras är att idrott och hälsa betraktas som ett viktigt ämne och det finns potential från andra ämnen att samarbeta med idrott och hälsa. Det konstateras även att olika tävlingsmoment ska undvikas.

Studiens syfte var att undersöka om kunskaper som elever får med sig genom två jämförbara läromedel för svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1 skiljer sig åt och hur skillnaderna i så fall relaterar till ämnenas centrala innehåll. Det sattes sedan i relation till Skolverkets översyn av svenskämnena. En kvalitativ dokumentär metod användes genom att utgå från en läromedelsanalys i två steg, innehållsanalys och diskursanalys, och sedan analysera det i relation till centralt innehåll och Skolverkets översyn. Materialurvalet gjordes utifrån att läromedlen är jämförbara i både innehåll och utformande med gemensam utgivare. Läromedlens slutuppgifter valdes som huvudsakligt analysobjekt eftersom de representerar vilka kunskaper som eleverna ska ha med sig efter tillägnande. Resultatet visade att läromedlet för SVE utgår mer från ett perspektiv där genrediskursen är mest framträdande och läromedlet för SVA utgår mer från process- och färdighetsdiskurserna vilket går i linje med de centrala innehållen. På så sätt motiveras två ämnesidentiteter. I Skolverkets översyn motiveras istället ett gemensamt svenskämne för att inte riskera att SVA-ämnet ses som ett stödämne till SVE-ämnet, dock inte i nuläget på grund av för lite underlag, men att det finns behov av förändring.

The aim of this study is increased insight and understanding of how learning from research to practice is working theoretically and experienced by participants. Research questions are: 1. What does learning from research mean, from a theoretical perspective? 2. How is learning from research to develop practice experienced from a participant perspective? 3. How can learning from research at work be promoted and contribute to better understanding of interactions between research and practice in local research and development projects? A theoretical- analytical framework is developed. It is then used to understand and explain how learning from research is experienced by participants in local R & D projects. After data collection using semi structured interviews and a thematic analysis, new aspects are added to the framework in an abductive process. The results show that a rewarding interplay between research and practice is possible, but it needs more critical reflections and a developed understanding of different types of knowledge and their unique contributions to learning. An epistemological change is needed where practical knowledge and research is seen as equals is also important. Where researchers instead of being experts becomes co-creators of knowledge along with the practitioner, to solve common issues., Målet med studien är ökad insikt och förståelse för hur lärande i samspel mellan forskning och praktik fungerar teoretiskt och upplevs ur ett deltagarperspektiv. Forskningsfrågor: 1. Vad innebär lärande av forskning för att utveckla praktiska arbetssätt, utifrån ett teoretiskt perspektiv? 2. Hur upplevs lärande av forskning för att utveckla nya arbetssätt, utifrån ett deltagarperspektiv? 3. Hur kan lärande av forskning på arbetsplatser främjas och bidra till en större förståelse för samspelet mellan forskning och praktik i lokala FoU projekt? Ett teoretisk-analytiskt ramverk utvecklas som svar på första frågan. Det används sedan för att förstå och förklara hur lärande av forskning upplevs ur ett deltagarperspektiv i lokala FoU projekt. Efter en datainsamling via semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys adderas nya aspekter in i ramverket i en abduktiv process. Studien visar att ett givande utbyte mellan forskning och praktik kan ske, men att den kritiska reflektionen behöver förstärkas och en utvecklad insikt om vad olika kunskapsformer kan ge och deras unika bidrag till lärandet. En förändrad kunskapssyn är också viktig där forskning och praktisk kunskap anses lika värdefulla. Där forskaren istället för expert blir medskapare av kunskap ihop med praktiker för att lösa gemensamma problem.

Syftet med arbetet är att undersöka samhällskunskapsämnets roll i årskurs 1–3 och hur lärarna ser på ämnet utifrån de fyra F:n: fakta-, förståelse-, färdighet- och förtrogenhetskunskap. Den forskning som finns om samhällskunskap för årskurs 4–6, visar på att ämnet är stort och svårdefinierat. Däremot finns ingen forskning gällande kunskapsformernas roller i klassrummen, kopplat till samhällskunskap för årskurs 1–3. Denna kvalitativa undersökning är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen. Undersökningen är genomförd med semistrukturerade intervjuer med sex lärare från fem olika skolor. Resultatet är sedan analyserat utifrån ett pragmatiskt och ett hermeneutiskt perspektiv. Carlgrens fyra kunskapsformer används för kategorisering av den del av resultatet som avser kunskapssynen i ämnet. Resultatet visar på en stor variation gällande kunskapsformernas roll i ämnet, men där förståelsekunskap ges en framträdande roll. Gällande ämnets roll i årskurs 1–3 syns en variation och en del förvirring. Ämnet tycks svårt att urskilja från SO-blocket och upplevs nära sammankopplat med värdegrunden. Detta till den grad att värdegrunden nämns som en del av samhällskunskapsämnet och SO nämns som ett eget ämne. Resultatet diskuteras utifrån ämnesdidaktisk forskning.

Beroende på lärares ämnes- och kunskapssyn kan de välja bort eller prioritera delar som de själva anser bör inkluderas i undervisningssammanhang. Tidigare forskning visar att litteraturundervisningen genom tiden har färgats av en kunskapssyn där läsning ska bidra till att utveckla elevernas personlighet, att skapa goda medborgare och att den litteratur som ska läsas i skolan bör bidra till elevernas fortsatta utveckling att ”göra rätt”. Det har även framkommit att litteraturen har en självklar plats i det gemensamma läsandet bland barn och vuxna på förskolan medan det på mellan- och högstadiet har förvandlats till en självgående aktivitet med få tillfällen till samtal. Fokus för denna litteraturdidaktiska studie var att undersöka vilken kunskapssyn lärare, som idag undervisar i förskoleklass till årskurs 3, bär med in i litteraturundervisningen och undersöka hur litteraturundervisningen ser ut bland dessa årskurser. Detta genom att besvara frågeställningarna: Vilka arbetssätt är vanligast förekommande i förbindelse med litteraturundervisningen i åk F-3? Vilken litteratur används i lärarledd undervisning? Vilken kunskapssyn på litteraturundervisningen ger lärarna uttryck för? Val av metod för denna studie var en enkätundersökning med en svarsfrekvens på 111 svar. Enligt de resultat som framkom i studien, bär lärare med sig den erfarenhetspedagogiska kunskapssynen in i litteraturundervisningen. Detta innebär att lärare i arbetet med litteratur utgår från elevernas intresse och erfarenheter och utformar innehållet efter deras behov och önskemål. Lärare väljer även litteratur och arbetssätt som passar elevgruppen bäst och använder litteraturens innehåll som underlag för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning., Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-03-23

I uppsatsen undersöks hur odlingsutbildningar utanför den akademiska världen överbryggar förståelsen av varandras filosofiska synsätt och epistemologiska utgångspunkter. Studien undersöker skillnader och likheter mellan odlingsinriktningar, hur formella och informella samarbeten ser ut och redogör för samtalen som pågår mellan representanter för odlingsinriktningarna. Studien är abduktiv och det teoretiska ramverket har växt fram i takt med att empirin samlats in. Metoden som använts är semi-strukturerade intervjuer. Centrala begrepp för uppsatsen är ”kunskapssökande” och ”synsätt”. Studien utgår från Gilles Deleuzes & Félix Guattaris poststrukturalistiska förståelsemodell och organiseringsmönster ”rhizom” som uppmuntrar till ”samtal i mellanrummen”, som utmärks av att skapa nya kopplingar snarare än dialektiska samtal. Uppsatsen visar att informanterna har en öppenhet inför att förstå olika odlingsinriktningars filosofiska synsätt och epistemologiska utgångspunkt, men att den förståelsen sträcker sig till en viss gräns, då informanterna upplever att verklighetsuppfattningarna delvis skiljer dem åt. Intervjuerna visar att det framför allt tycks utgöras av en upplevd skillnad, snarare än en verklig skillnad. Uppsatsen visar att informanterna delar både en holistisk syn på världen och en kritik mot hur livsmedelssystemet är organiserat på ett strukturellt plan. Merparten av informanterna uppfattar att odlare inom deras respektive synsätt, finner det främsta handlingsutrymmet för en hållbar omställning av livsmedelssystemet, inom den egna livsvärlden. I uppsatsen framkommer även att det pågår informella samtal mellan odlingsinriktningarna, där informanterna delar praktisk kunskap om odling i syfte att utröna hur det är möjligt att skapa hållbara odlingssystem. Detta sker bland annat genom att informanterna för de olika odlingsinriktningarna delar med sig av och studerar varandras kursmaterial. Informanterna uppfattar dock inte dessa samtal i sig som ett verktyg för för, The study examines how non-academic educations bridge understanding of each other's philosophical views and epistemological starting points. The study examines differences and similarities between farming orientations, what formal and informal collaborations look like and describes the ongoing conversations between representatives of the educations. The study is abductive, and the theoretical framework has emerged as the empirical data has been collected. The method used is semi-structured interviews. Central concepts for the study are "knowledge-seeking" and “outlook”. The study is based on Gilles Deleuzes & Félix Guattari's poststructuralist understanding model and organizational pattern "rhizome" which encourages "conversations in the space between", which is characterized by creating new connections rather than creating dialectical conversations. The study shows that the informants are open to understand the philosophical views and epistemological starting points of different farming orientations, but that this understanding extends to a certain limit, as the informants feel that the perceptions of reality partly separate them. The interviews show that above all it seems to be a perceived difference, rather than a real difference. The study shows that the informants share both a holistic worldview and a critique of how the food system is organized on a structural level. Most of the informants perceive that farmers, within their respective perspectives, find the main scope for action for a sustainable conversion of the food system, within their own lifeworld. The study also shows that there are informal conversations between the farming orientations, where the informants share practical knowledge about farming to find out how it is possible to create sustainable farming systems. This is done, among other things, by the informants for the different farming orientations by sharing and studying each other's course material. However, the informants do not perceive th

I mitt arbete har jag undersökt förkroppsligad kunskap. Jag har utforskat kopplingen mellan kunskap och kropp samt på vilket sätt subjektivt erfarande kan vara värdefullt vid kunskapsinhämtning- och förståelse kring landskapet. Jag har även tittat närmare på lärandeprocesser som undersöker sådant som inte så lätt kan mätas och kategoriseras, vilket kan vara intressant för ett tvärvetenskapligt fält som landskapsarkitektur. I min studie har jag undersökt på vilket sätt förkroppsligad kunskap, via platsmeditation, kan berika landskapsarkitekters inventering av landskapet. Jag har använt mig av ett tvådelat tillvägagångssätt som dels har bestått i en utförande del, där jag har gjort en inventering med hjälp av platsmeditation ute i landskapet och dels en litteraturstudie där jag med hjälp av teori har kunnat undersöka olika aspekter av förkroppsligad kunskap. Platsen för min undersökning har varit det utflyktsmål som jag älskade som barn; bunkrarna på Vikhögs fiskeläge. I platsmeditationen har jag identifierat tre egenskaper som jag anser vara av värde för att få förkroppsligad kunskap om landskapet; att vara närvarande, att investera tid samt att använda kroppens sinnen. Utifrån en utarbetad grammatik har jag format min undersökning för att kunna dokumentera och förmedla förkroppsligad kunskap om landskapet. Genom en kreativ process i det jag kallar Eftermeditationer har jag bearbetat och transformerat mina förkroppsligade erfarenheter. Eftermeditationerna vittnar om min kropps registreringar kring rörelser, nyanser och förändringar i landskapet. Resultatet visar på vikten av subjektiv erfarande i lärandeprocesser som är öppna, sökande och kreativa. För att tillägna sig förkroppsligad kunskap krävs ett subjektivt erfarande genom att delta inifrån landskapet, inte utifrån på distans. Genom att öva och att göra i ett praktiskt deltagande inifrån landskapet tillägnar vi oss kunskap och förståelse. Den kreativa processen i Eftermeditationen kan synliggöra kunskapen, väcka, In my study I have looked into embodied knowledge, the connection between body and knowledge and in what way subjective experiences can be valuable in the search for understanding of landscape. I have also looked into learning processes that examine things that can not so easily be measured and categorized. This can be valuable for an interdisciplinary field such as landscape architecture. I have investigated in what way embodied knowledge, through site mediation can enrich landscape architects’ inventory methods of the landscape. I have used two parallel approaches; an experimental part, where I have made an inventory with site meditation in the landscape and a literature study where I have looked at different aspects of embodied knowledge with help from theory. My investigation took place at one of my favorite excursion destinations as a child; the bunkers at the small fishing village Vikhög. I have identified three qualities in the site meditation that I consider to be of value in gaining embodied knowledge of the landscape; to be present, to invest time and to use the senses of the body. Through a creative process I have, in what I call Post-Meditations, processed and transformed my embodied experiences. The results show my body’s registrations of movements, nuances and changes in the landscape. The result also shows the importance of subjective experience in learning processes that are open, searching and creative. In order to acquire embodied knowledge, a subjective experience from within the landscape is needed, in contrast to observations from a distance. By practicing and doing a participating observation from within the landscape, we acquire knowledge and understanding. The creative process in Post-Meditation can make knowledge visible, awaken commitment and shape ideas. Conclusions are drawn that subjective experience via bodily, sensuous impressions can contribute to an understanding of the landscape as it actually is; right here, right now. It can fill

Föräldrar har enligt europakonventionen rätt att välja en utbildning åt sina barn som är i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa eller filosofiska övertygelse, vilket är grunden för waldorfskolor och konfessionella friskolor i Sverige. Trots att undervisningen i sådana skolor enligt skollagen ska vara ickekonfessionell har dessa skolor ibland anklagats för att bedriva religiös indoktrinering. Inom biologiämnet finns dessutom en del innehåll, såsom evolutionsteori, som kan upplevas stå i motsättning mot vissa religiösa föreställningar om livets ursprung. I denna studie jämfördes därför resultat på nationella prov i biologi mellan waldorfskolor, skolor med religiös anknytning och övriga skolor, för att undersöka om det fanns anledning att anta att dessa motsättningar påverkar elevernas biologikunskaper negativt. Data över nationella provresultat i biologi, från Skolverkets registerdatabas, analyserades med hjälp av en variansanalys. Waldorfskolor hade något bättre resultat på nationella prov i biologi jämfört med övriga skolor, medan skolor med religiös anknytning varken hade bättre eller sämre resultat jämfört med waldorfskolor eller övriga skolor. Att potentiella motsättningar mellan biologiämnets kursplan och vissa religiösa inriktningar skulle påverka elevernas kunskaper i biologi negativt ger denna studie därmed inget stöd för.

Syftet med undersökningen har varit att öka kunskapen om hur lärare i estetiska- och teoretiska ämnen uppfattar begreppen formativ och summativ bedömning samt hur lärarna arbetar med bedömning i sina ämnen. För att uppnå syftet ställdes fyra forskningsfrågor: Hur uppfattar lärarna i undersökningen begreppen formativ och summativ bedömning? Hur arbetar de fyra lärarna med bedömning i sina ämnen? Vilka likheter och skillnader finns i de fyra lärarnas bedömningspraktik? Vilka motsättningar mellan det formativa och det summativa upplever de fyra lärarna i sin bedömningspraktik? För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra lärare verksamma på gymnasiet och grundskolan, årskurs 7 – 9 i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Två lärare undervisar i bild, de övriga i teoretiska ämnen och i musikämnet. Resultatet visade att de fyra lärarna har en liknande uppfattning om begreppen formativ och summativ bedömning. I det dagliga arbetet med formativ bedömning ställde samtliga lärare frågor till eleven för att föra arbetet framåt. Skillnaden var hur lärarna dokumenterade och förmedlade sin bedömning till eleverna. Lärarna i de teoretiska ämnena använde mer skriftlig feedback och gjorde summativa delbedömningar som redovisades i bedömningsmatriser medan lärarna i bild fokuserade mer på den formativa bedömningen och gjorde den summativa bedömningen i slutet av en kurs eller i slutet av ett läsår då bedömningsmatriser ansågs hindra eleven att våga chansa i sitta rbete.

Denna studies syfte är att öka kunskapen om SO-lärares (samhällsorienterande ämnena) beskrivningarav kunskap och att undersöka hur dessa relaterar till läroplanens utvidgade kunskapsbegrepp, vilketuttrycks som att kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet ska förutsätta varandraoch balanseras i undervisningen. Kunskapsbegreppet har en lång historik inom filosofin men är relativtoutforskat i didaktiska sammanhang, vilket kan te sig motsägelsefullt. Kvalitativa intervjuergenomfördes på 10 verksamma SO-lärare och en kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultaten visade att lärare har svårt att formulera en egen kunskapssyn när de tillfrågas, men kanutförligt beskriva hur den tar sig uttryck i praktiken genom didaktiska val. Lärarna beskrev enprogression i kunskapsformerna, i betydelsen att faktakunskaper ses som grundläggande ochnödvändiga för att sedan kunna fortsätta att fördjupa förståelsen och slutligen kunna använda sig avkunskaper (färdigheter). Kunskapsformen förtrogenhet var bekant hos lärarna, men svårt att definieraoch förklara vad det betydde, samt ge exempel på vad det kunde innebära i lärarnas praktik. Analysen synliggjorde även fyra epistemiska teman som lärarna förhöll sig till när de talade omkunskap: Kunskap som auktoritet, utbildning, bildning och identitet. Sammanfattningsvis kan sägas attkunskap som auktoritet och utbildning genomsyrade lärarnas planering och bedömning av kunskap,medan kunskap som bildning och identitet gavs ett större utrymme när lärarna undervisade. Möjligavägar för att beskriva och synliggöra lärares kunskapssyner och hur de kan förhålla sig tillkontextuella förutsättningar och den faktiska klassrumsmiljön diskuteras i slutet av uppsatsen.

Denna studie har undersökt fem svenska danslärares syn på och erfarenheter av relationer och meningsskapande i sitt arbete på gymnasiet. Studien undersökte utmaningar avseende inkluderande undervisningsmetoder baserade på lärarnas egna erfarenheter. Dessutom undersöktes lärarnas erfarenheter av rådande värderingar och normer baserade på traditioner för dansämnet, samhällets ideal och deras egna övertygelser. Studien intog ett relationellt perspektiv på undervisningen. De fem danslärarna undervisar i en eller flera genrer i gymnasieskolan främst, men de har också undervisat i andra pedagogiska sammanhang. Information samlades in genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och analyserades därefter tematiskt. Syftet med analysen var att identifiera och beskriva variationer i undervisningsmetoder ur ett relationellt perspektiv, baserat på lärarens erfarenheter. Resultatanalysen visade på vikten av lyhördhet, respekt, ödmjukhet och framför allt en tillförlitlig lärar- och studentrelation där läraren bär ansvar att införliva dessa värden. Resultatet visade olika förhållningssätt bland lärarna vad gäller prioriteringar mellan ämnet och relationerna. Vidare framträdde olika dimensioner och djup av relationer beroende på lärarens beskrivningar av ansvar inom olika roller, till exempel mentorskap. Resultat visade att traditionella standarder för dansundervisning, såsom kunskapsöverföring genom rollerna som mästare och lärling, delvis problematiserades av lärarna. Däremot ansågs det vara viktigt för lärande, särskilt inom Dansteknik kurser. Kroppsideal, könskoder och normer som påverkade undervisningen kunde identifieras och beskrivas. Lärarnas uttalanden om dessa ideal, koder och normer analyserades och diskuterades utifrån tidigare forskning och litteratur inom ämnet., This study investigated five Swedish dance teachers view on and experiences with relationships and meaning making within their work in upper secondary school. It examined challenges within inclusive teaching methods based on the teachers’ own experiences. Furthermore, it examined the teachers experiences with prevailing values and norms based on traditions of the dance subject, ideals of society and their own beliefs and conducts. The study took on a relational perspective of teaching. The five teachers teach in one or several genres in upper secondary school primarily, but they have also been teaching in other educational contexts. Information was gathered through qualitative semi-structured interviews and there after analyzed thematically. The aim of the analysis was to identify and to describe variations regarding teaching methods from a relational point of view, based on the teacher’s experiences. The results highlighted the importance of responsiveness, respect, humility and before all a trusting teacher-student relationship in which the teachers carry responsibility to implement. The results further showed different values among the teachers regarding priorities between the subject and the relations. Moreover, it showed different dimensions and depth of relationships depending on the teacher’s descriptions of responsibility within different roles, such as mentorship. Results showed that traditional standards of dance teaching, such as knowledge transfer through the roles of master and apprentice was problematized. Though it was also considered of importance for learning, especially within the courses of Dansteknik. Body ideals, gender codes and norms that had an impact on teaching could be identified and described. The teachers` statements about these ideals, codes and norms was then analysed and discussed based on previous research and literature on the subjects.

Vilken historisk kunskap räknas som värdefull kunskap när det kommer till skolsammanhang och läroplansteori? Hur tolkar och använder skolans personal dessa kunskapsformuleringar i läroplanen i sin undervisning? Förra hösten presenterade Skolverket sina revideringsförslag av den nuvarande läroplanen: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2019. Det första syftet med denna studie var att undersöka vad personalen i skolan ansåg om dessa revideringar och det tilltänkta implementeringsarbete de skulle innebära, med huvudfokus på historieämnet. Det andra syftet var att jämföra revideringsförslagen med den nuvarande läroplanen ur ett läroplansteoretiskt perspektiv, för att markera eventuella förskjutningar gällande kunskapssynen dem emellan. I denna studie användes kvalitativa intervjuer med skolpersonal samt kvalitativ textanalys av kursplanen i historia som metoder för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att skolpersonalen var väldigt positiva och trodde att det avsedda syftet med revideringen, att den skulle fungera som ett ännu bättre stöd och verktyg för dem i deras arbete, skulle uppnås. Resultatet visade också att för att utvecklas framåt har läroplanens formuleringar tagit ett steg tillbaka till att återigen betona begreppen kunskap om och förståelse för i flera skolämnen som exempelvis historia. I vilken utsträckning Skolverkets revideringsförslag når sin målsättning återstår dock att se., What kind of knowledge about history counts as valuable knowledge when it comes to school context and curriculum theory? How does school staff interpret and transform these writings of knowledge and the curriculum framework into their teaching? Last fall, The Swedish National Agency for Education presented their revised version of the current curriculum: Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time centre (2011). The first purpose of this study was to investigate what school staff thought about this revised version and the implementation work that would follow, in particularly when it came to the syllabus about the history subject. The second purpose was to compare the revised curriculum with the current one from a curriculum theoretic perspective, in order to highlight potential differences between how they visualize their epistemic beliefs. For this study, I used qualitative interviews with school staff as well as a qualitative analyse of the writings in the syllabus for history as methods to answer the both issues of this study. The results show that the school staff were very positive and believed that the intended purpose for the revised version, to work as an even better tool and support for them in their work, would be achieved. The results also show that in order to move forward, the writings in the curriculum has taken a step back in development, to once again enhancing the terms knowledge- and understanding about in several subjects such as history. In what extent this revision will reach its aim is not yet evaluated.

Bedömning anses vara en svår uppgift i dagens skola. Kunskapskraven är uppbyggda med värdeord och ger därför utrymme för tolkning. I samband med införandet av Lgr 11 ställdes högre krav på en likvärdig betygssättning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare synliggör progression och vilka kvaliteter de uppehåller sig vid när de bedömer elevsvar i historia på mellanstadiet. När Lpo 94 infördes ändrades synen på kunskap och betygssystemet, från en behavioristisk kunskapssyn till en konstruktivistisk sådan. Denna kunskapssyn finns även i dagens läroplan, Lgr 11. Vår teori utgår därför från den konstruktivistiska kunskapssynen, det mål- och kriterierelaterade betygssystemet och historiedidaktik. För att samla in data har metoden “Thinking Aloud” använts. Totalt deltog sex lärare från olika kommuner, alla behöriga i historia på mellanstadiet. Resultatet visar att lärare lägger vikt vid olika kvaliteter och har svårt att definiera hur progression mellan olika elevsvar synliggörs. Vidare syns det att lärare tar subjektiva faktorer i beaktande när de bedömer. Av resultatet kan vi även utläsa att lärare tycker att det finns svårigheter med bedömning och de tycker att det är problematiskt att värdeorden är tolkningsbara.

Denna uppsats kommer analysera sex olika rapporter som tillhör en rapportserie framtagen av Statens institut för byggnadsforskning för att förklara den kunskapsbildning som låg till grund för 1960-talets bostadsbyggande. Uppsatsen kommer att utgå från en kvalitativ innehållsanalytisk metod för att analysera rapporternas innehåll, detta eftersom det är utsagorna från både enkäter och intervjuer som låg till grund för det fortsatta kunskapsbyggandet under rapporternas uppkomst. Undersökningen i uppsatsen kommer att fokusera på hur forskningen bedrevs för att få fram relevant information som skulle leda till en vidare utveckling av bostaden som sådan. De teoretiska ansatserna som kommer att appliceras för att sätta studien i ett större forskningssammanhang är Habermas offentlighetsteori. Analysen försöker visa att man inom det offentliga sökte svar inom hemmets privata sfär för vidare kunskapsbyggande och att det fanns en diskrepans i vissa avseenden med vad man trodde och antog från Statens institut för byggnadsforskning och vad hushållen sedan egentligen ansåg vara viktigt för att trivas i sin bostad. Men man tog samtidigt från statens sida till sig den nya informationen som blev grunden till kunskapsbildningen och utvecklade bostäder och områden utefter rapporternas faktiska resultat överlag.

There is a new phenomenon in Sweden where guardians buy home-math books to support their child in the learning of mathematics or to help them reach higher results in school. The purpose of this study is to analyse (1) which knowledge view these books reflect, (2) what support they provide the guardians in their role as a teacher (3) and what attitude is found among the guardians in relation to this material. The study's results were obtained through a content analysis of textbooks and a digital survey capturing guardians’ attitudes. The survey reveals that some guardians buy math books to support their child’s learning because they believe the school lacks when it comes to teaching mathematics to their child. The textbook analysis is based on the “knowledge view” which, according to Carlgren (2013) is represented by Facts, Understanding, Skills and Familiarity, the four F:s in Swedish. The knowledge view is based on facts, which then leads to understanding. Understanding provides the prerequisite for skill and this, in turn, contributes to familiarity through reflection on the subject. The analysed results show that the materials mainly contain a Facts-based content that equals to an E-level grade knowledge requirement in the school's curriculum. Furthermore, the results show that these materials do not cover the complete knowledge view, but rather should be seen as a complement to the regular teaching in school. The analysis highlights the abilities children train when using this kind of material at home. This study’s target group is guardians (the buyers) and teachers., Det finns ett nytt fenomen i Sverige där vårdnadshavare köper hem matematikböcker för att stödja sitt barn i inlärningen av matematik eller för att hjälpa dem att höja sina resultat. Syftet med denna studie är att analysera (1) vilken kunskapssyn dessa böcker återspeglar och (2) vilket stöd de ger vårdnadshavaren som undervisare samt (3) vilken inställning som finns hos vårdnadshavarna när det kommer till detta material. Studiens resultat har kommit fram genom en läromedelsanalys samt en digital enkät. Resultaten visar att en del vårdnadshavare köper matematikmaterial till sina barn för att de upplever att skolan inte räcker till i sin undervisning. Teorin för läromedelsanalysen bygger på en kunskapssyn som enligt Carlgren (2013) bygger på Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet, dessa kallar Carlgren de fyra F:en. Kunskapssynen grundar sig i Fakta och som sedan leder till förståelse. Förståelsen ger förutsättning för Färdighet och detta bidrar i sin tur till Förtrogenhet genom reflektion i ämnet. Analysen belyser de förmågor som barnen tränar på när de använder denna sorts material hemma. De analyserade resultaten visar att materialen främst innehåller ett faktabaserat innehåll som motsvarar E-nivån för kunskapskraven i skolans läroplan. Resultaten i denna studie visar att de granskade materialen inte innehåller alla fyra F:en inom Carlgrens (2013) kunskapssyn, utan snarare bör ses som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Denna studie riktar sig främst till vårdnadshavare (som är köparen) samt till pedagoger.

Debatten om skolans kunskapssyn tycks outtömlig. Men vad är det som hamnar i skymundan när vi diskuterar denna fråga. Malin Ideland frågar sig om det inte är dags att prata om något annat, Article, Magazine

One important goal of science education is to help students develop an adequate understanding of what science is and how it is done. An understanding of science includes epistemic beliefs, that is, individuals’ beliefs about the nature of knowledge, how knowledge is constructed, and how knowledge can be justified. The epistemic beliefs are hypothesized to exist on a continuum ranging from naïve to sophisticated. Students’ epistemic beliefs and their epistemic cognition have been shown to influence various facets of learning. The overarching purpose of this thesis is to contribute to our knowledge and understanding of the role played by epistemic beliefs within the context of science education. The thesis intended to answer the following three general questions within a scientific context: 1) What prerequisites for drawing conclusions about epistemic beliefs are given based on the choice of questionnaire as a measurement method, including its design and content? 2) What is the relation between students’ epistemic beliefs and other phenomena that are important in learning situations? 3) What is the relation between students’ epistemic beliefs and their epistemic practices? The studies used both quantitative and qualitative methods to examine students’ epistemic beliefs and epistemic practices. Data sources included questionnaires, video and screen observations, and semi-structured interviews. Participants in the studies were students in Grade 5-11 in Sweden and Germany. A series of four papers address the purpose of the thesis and respond to the three general questions. The first paper investigate relations between students’ epistemic beliefs and perceived classroom characteristics and whether differences could be found between the two countries. The second paper investigate the relative importance of epistemic beliefs dimensions for predicting achievement goals in Grade 5 through 11, in both a cross-sectional and a longitudinal study. The third paper explore the rela

Det här kapitlet ska försöka svara på frågor om kontinuiteter och diskontinuiteter med avseende på barns erfarenheter, och pedagogers organisation av lärande för barn som gör övergången mellan förskola och förskoleklass. För att kunna svara på frågor om hur kontinuitet beträffande övergången till förskoleklass kan se ut har såväl förskolor som förskoleklass studerats i etnografiskt inspirerade studier där såväl observationer som intervjuer producerats under en tidsrymd av sammanlagt två år i två förskoleavdelningar och två förskoleklasser. Verksamhetsteoretiska analyser av de verktyg som används i de olika verksamheterna och vad som betraktas som meningsbärande för deltagande pedagoger har gjorts. När de två verksamheterna jämförs framträder det framför allt diskontinuiteter vad gäller barnens delaktighet och hur deras erfarenheter och kunskaper tas till vara., Gränsland, broar och passageriter. Att förstå barns vägar till lärande från förskola till skola. (VR) POET Pedagogies of Educational Transitions (IRSES, EU)

Det här är en kvalitativ studie med syfte att bidra med förståelse för hur skolledare och tidigare elever på det estetiska programmet värderar och diskursivt konstruerar inriktningen Bild & formgivning i aspekten estetelevers framtidsutsikter vad gäller studier och yrkesval. Jag vill på detta sätt synliggöra omgivningens syn på programmet och vad estetiska kunskaper kan ha för funktion i samhället. Jag har arbetat efter studiens frågeställningar: Hur konstruerar före detta elever och skolledare estetelevernas framtida yrkesidentiteter? Varför anser tidigare elever att de haft nytta av utbildningen? Hur värderas det estetiska programmet och estetiska kunskaper av skolledare och före detta elever?Det empiriska materialet består av sex intervjuer med före detta elever och skolledare. Materialet är analyserat med hjälp av diskursanalys och kritisk diskursanalys. Jag intresserade mig för att undersöka vilka sanningsregimer som synliggjordes, om de skiljde sig mellan informanterna, vad som inte sades och informanternas sätt att tala om det estetiska programmet och om synen på estetelevers framtid förändrades under intervjuns gång.Bakgrund till studien är att elever förmedlat att deras omgivning har vaga föreställningar om utbildningens värde, att det finns en okunskap om att den leder till högskolestudier och mångskiftande yrkesliv efter det. I studiens intervjuer framkom att de före detta eleverna uppskattade att programmet var högskoleförberedande. Men både de och skolledarna beskriver att det allmänt sett, åtminstone utanför skolans område, inte är känt att det estetiska programmet ger högskolebehörighet som liknar det samhällsvetenskapliga programmets.Läroplanen GY 11 medförde för de estetiska ämnena och inriktningarna att fokus skiftades från estetik och skapande och till entreprenöriellt tänkande med lönsamhet. Begrepp som kultur, konst och estet fick en negativ klang i många kretsar, vilket också påverkat synen på programmet.Trots att vårt samhälle blir allt me

Bristande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering bland grundskolelärare kan ge fel uppfattningar om ämnets innehåll. Denna studie utgick ifrån olika ledningsaktörers professionella ansvar att utveckla grundskolelärarnas existerande kunskaper om hur (vi) modersmålslärare arbetar och är organiserade. Ett professionellt ansvar, som samtliga pedagogiska aktörer i grundskolan bör ha. Studien tog del av föreställningar om modersmålsundervisning som framträdde hos anställda på ledningsnivå och fördjupades vidare på vilket sätt och varför dessa föreställningar kunde vara betydelsefulla för grundskolans kvalitativa utvecklingsarbete. Föreställningar som framträdde hos ledningsaktörerna om grundskolelärarnas existerande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering sågs i relation till olika kunskapssyn: vetenskaplig kunskap, tyst kunskap och vardagskunskap utifrån erfarenheter. Dessa tre olika kunskapssyner hade tillägnats och var en del av den praxisgemenskapen inom skolans verksamhet som synliggjordes genom aktiv deltagande i samspel med andra. Detta har gjorts från individnivå genom interaktion med andra till ett större kollektiv d.v.s. organisationsnivå. Den tysta kunskapen behöver artikuleras och ledningsaktörerna behöver skapa mötesforum för detta. Studien visade en lärande process där den utgick ifrån ledningsaktörernas synpunkter kring grundskolelärarnas bristande kunskaper om ämnet modersmål och dess organisering. Dessa synpunkter sattes i relation till ett utvecklingsarbete där det systematiska kvalitetsarbetet blev en levande process. Denna lärande process kan leda till ett förbättringsarbete inom grundskolans verksamhet som i sin tur kan skapa likvärdiga förutsättningar inom utbildning för elever som har ett annat modersmål än svenska.

Havsplanering som sammanhållen statlig fysisk planering finns i svensk lagstiftning sedan 2014. Införandet har skapat ett förhållande där ett område i territorialhavet planeras av både stat och kommun. Ingen av planerna står över den andra i formell mening. Samtidigt bygger systemet på antaganden som skapar förutsättningar för vilken kunskap som blir legitim i planeringen. Denna studie har haft som avsikt att undersöka hur havsplaneringen konstrueras i praktiken genom samhällsstyrning och kunskapssyn med särskilt fokus på förhållandet mellan stat och kommun. Den teoretiska utgångspunkten till studien tas i samhällsstyrning genom begreppen ”government” och ”governance” samt för kunskapssynerna genom tre idealmodeller: rationell, kommunikativ och pragmatisk kunskapssyn. Metoder som används är dokumentstudier, intervjuer och observationer. Databehandlingen sker med kvalitativ innehållsanalys utifrån en tematisk kodningsmall som skapats i processen. Analysen utgår från ett analytiskt ramverk uppbyggt kring tre frågor om styrning och tre frågor om kunskapssyn. Vem ansvarar för vad? Vem fattar det slutliga beslutet? Hur ska processen gå till? Hur skapas kunskapen? Var skapas kunskapen? Varför skaps kunskapen? Studien är uppdelad i två delar, en tvärsnittsstudie och en fallstudie. Tvärsnittsstudien behandlar remissvar till den statliga offentliga utredningen ”Planering på djupet” samt promemorian ”Hushållning med havsområden”. Fallstudien består av intervjuer med planeringsaktiva från både stat och kommun i havsplaneringen i Blekinge. Intervjuerna är kompletterade med observationer från samrådsmöten och dokument tillhörande processen. Studien bekräftar att en rationell kunskapssyn är starkt förankrad i havsplaneringen. Samtidigt visas också att förhållandet är flytande och har förändrats i sökandet efter planeringens struktur. De rationella dragen var starkast i utredningsskedets tidiga del för att allt mer utmanas med kommunikativa kunskaper till de senare delarna. I fall

Student motivation is a topic that is constantly relevant. In this literature study we have asked 'How does the personal epistemology affect the motivation in social science?'. Based on a social constructive perspective of knowledge and in relation to how motivation functions (based on an expectation-value theory), we have analyzed studies conducted in the field of personal epistemology with a meta-analytical method in order to draw a conclusion about how students’ personal epistemology influences their motivation in the field of social sciences. The result of the study is that students with a sophisticated view of knowledge, there is more motivation for learning versus students with a more simple understanding of knowledge. A sophisticated understanding of knowledge helps students to put more value in a task and expects to accomplish and understand tasks ahead of them, rather than to assess grades and other external motivational factors. In the context of the subject social sciences discursive character, a sophisticated understanding of knowledge becomes even more important for learning as the subject of social sciences is of a holistic, constructive and normative character, which can largely be equated with the knowledge that the research classifies as sophisticated.

Sammanfattning/abstraktMalmberg, Ingrid (2017). Bättre matematiklärande med memorering? För vem? Speciallärarprogrammet med inriktning Matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien kan bidra med att visa hur några lärare i svenska skolor ser på utantillärande och memorering i undervisning av elever som befinner sig i matematiksvårigheter och hur det stämmer överens med vad som står i styrdokument samt vad några svenska och internationella studier kommit fram till.Syfte och frågeställningarSyftet med examensarbetet är att sammanställa på vilka sätt utantillärande och memoreringstekniker skulle kunna bidra till mera hållbart lärande för elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Det handlar både om kunskapssyn när det gäller matematikkunnande och elevsyn.Preciserade frågeställningar:-Vad talar för och vad talar emot att arbeta mera med memorering i matematiklärandet?-På vilka sätt kan memorering vara en extra anpassning eller specialpedagogisk åtgärd för elever i behov av stöd?-På vilka sätt skulle ökat fokus på memorering förändra elevers matematiklärande? TeoriMemorering och automatisering av några grundläggande basfärdigheter som att kunna multiplikationstabell och enkel huvudräkning, är viktigt för att lyckas bra i matematik. Echazarra m.fl. (2016) påstår att svagpresterande elever borde arbeta mera med memoreringstekniker för att få bättre självförtroende och lyckas bättre i matematik. Lärande kan ses rationalistiskt, där kunskap fylls på efter hand eller konstruktivistiskt, som en meningsskapande process (Jönsson, 2012). Olika lärandeteorier påverkar hur undervisning genomförs och arbetet skildrar hur några lärare ser på undervisning, vilket relateras till examensarbetets dokumentstudie. MetodMed triangulering (Bryman, 2011; Eriksson Barajas m.fl., 2013) görs ett försök att besvara frågeställningarna från olika håll. I detta fall används både intervjuer med verksamma lärare och

Kemi läses som ämne på de högskoleförberedande naturvetenskapliga och tekniska gymnasieprogrammen, men kemiundervisningen måste även förhålla sig till den aktuella läroplanen och ta hänsyn till andra syften än det högskoleförberedande. Med utgångspunkt från detta var syftet med studien att undersöka hur studenter och lärare upplever studenternas förkunskaper i kemi i relation till högskolestudier. Arbetet innefattar dels enkätundersökningar, där studenter tillfrågades om upplevelse och värdering av sina förkunskaper vid introduktionen till högskolestudier, dels enskilda intervjuer med både högskole- och gymnasielärare. Svaren användes för att identifiera ämnesområden och förmågor som ansågs särskilt viktiga för studenter att få med sig som förkunskaper från gymnasiet inför högskolestarten. Därutöver undersöktes bakomliggande faktorer i gymnasieutbildningen, som lärarnas förhållningssätt till läroplan och läromedel samt deras kunskapssyn, vilka starkt påverkar förutsättningarna för elevernas tillägnande av kunskap. Resultaten visar att majoriteten av studenterna i undersökningen kände sig väl förberedda inför sina högskolestudier, men inom framförallt termodynamik önskades mer förkunskaper. En slutsats som kan dras av undersökningen är att det finns vissa möjligheter att underlätta övergången till universitetsstudier i kemi genom att som enskild lärare göra justeringar i innehållet i kemikurserna eller den tidsmässiga fördelningen mellan dem till förmån för de områden som nyblivna studenter upplever som särskilt problematiska.

När elever i årskurserna F-3 och 4-6 gör beräkningar i addition och subtraktion, är detframförallt två metoder de använder sig av, standardalgoritm, även kallad uppställning, ochskriftlig huvudräkning. Enligt forskning finns det både för- och nackdelar med bådametoderna. I detta arbete kommer lärares tankar och upplevelser av att arbeta med dessa tvåmetoder att lyftas och synliggöras genom kvalitativa intervjuer. Syftet med arbetet är dels attundersöka för- och nackdelar med de två beräkningsmetoderna men också vilken kunskapssynsom ligger till grund för lärarnas lektioner i matematik. Arbetet har också synliggjort hur välförmågorna inom matematik utvecklas av de två olika metoderna. Det resultat som framkomvisade att lärarna helst arbetar med standardalgoritm och inte låter förmågorna påverka derasundervisning i lika stor utsträckning som de 4 F:en. Det visade sig dessutom att den skriftligahuvudräkningen i större utsträckning utvecklade de fem matematiska förmågorna.

Bedömning av kvaliteten är en av de viktigaste processerna som en lärare utför varje arbetsdag för att kunna relatera elevernas prestationer mot ett kulturellt och individuellt anpassat betygssystem. Med ambitionen att främja jämställdhet och reliabilitet av bedömningar tillhandahåller Skolverket bedömningskrav och kriterier för att skilja olika grader av kvalitet (Selghed 2011). Dessa kriterier förefaller emellertid ibland otydliga och inte lämpliga för att särskilja mellan kvalitativa nivåer, särskilt på högre nivåer, vilka därför kan uppfattas som delvis överlappande. Som följd finns det mycket utrymme för tolkning av den enskilda läraren när det slutliga bedömningssystemet konstrueras (Schreiber et al., 2012, Selghed 2011). En alternativ bedömningsmetod som är rekommenderad av t.ex. Hattie (2012), är den mindre komplexa SOLO-taxonomin vilken idag används i de högre utbildnings miljöer.För att uppskatta överlappningen mellan resultat som härrör från olika bedömningsmetoder analyserar denna studie kvalitetsnivåer av en skrivuppgift av andraårs-gymnasieelever med hjälp av det läroplanbaserade betygssystemet och SOLO-taxonomin. Med hjälp av principiell komponentanalys (PCA) och korrelationsanalys kunde man dra slutsatsen att de olika bedömningsmetoderna är lämpliga för att skilja högre från lägre komplexitet eller kvalitetsnivåer. Men SOLO-taxonomin kunde inte tydligt skilja de mer sofistikerade skillnaderna mellan högre betygsnivå A och B.Dessutom undersökte denna studie om en noggrant genomförd konstruktivistisk undervisningsdesign oundvikligen resulterar i högkvalitativa skriftliga arbeten. Detta analyserades med hjälp av PCA och korrelationsanalys av relationen mellan deltagarnas kunskapssyn och bedömningsresultatet. Inom detta sammanhang kunde det dras slutsatsen att (I) en mer sofistikerad syn på naturen av kunskap och kunskap och (II) heterogeniteten hos en studentgrupp med avseende på kunskapssynen verkar vara kopplad till högre kvalitativa prestationer. Bev

Havsplanering sker på både nationell och kommunal nivå och båda planeringsnivåer strävar mot målet hållbar utveckling. Kommuner och stat planerar samma havsområde varför det är önskvärt att planeringen stämmer överens. Uppsatsens syfte är att därför att undersöka hur hållbarhet konstrueras på de två planeringsnivåerna och om det finns förutsättningar för överensstämmelse. Genom en fallstudie studeras fallen Kristianstads kommuns havsområde och Norra Bohusläns kommuners havsområde. Dessa kommuners havsområden omfattas av såväl kommunala som nationella havsplaner. De nationella planerna har tagits fram av den statliga myndigheten Havs- och vattenmyndigheten. Dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer genomförs för att ta reda på hur hållbarhet konstrueras. Resultatet är att hållbarhet innebär att havet måste bevaras, men också användas. Hållbarhet innebär att använda havets resurser men att göra det försiktigt och att bevara naturen. På den nationella nivån syns ett något större fokus på bevarande. Detta utgör den största skillnaden i synsätt på de två planeringsnivåerna. Gällande de kunskapssyner som ligger bakom så är den nationella nivån influerad av såväl planparadigmet som miljöparadigmet. Det går inte att avgöra vilket paradigm som dominerar. På den kommunala nivån dominerar planparadigmet. Avvägningar mellan olika intressen är mycket centralt på båda nivåer och konstruktionerna av hållbarhet är likartade på de två nivåerna. Det finns förutsättningar för överensstämmelse.

Nationella prov i biologi infördes 2009 i den svenska skolan. Målet med dessa prov är att skapa ett jämställt bedömningsunderlag oberoende av vilken plats i landet som undervisningen bedrivs. En trend bland svenska elever är att deras kunskaper inom naturorienterande ämnen har försämrats under senare år. Resultat från internationella undersökningar som PISA-undersökning visar på detta. Detta trots att nationella prov och nya läroplaner har införts. För att undersöka detta intervjuades fyra biologilärare på högstadiet för att få deras syn på nationella prov i biologi. Alla intervjuade har genomfört nationella prov med sina elever. Resultatet av denna kvalitativa studie visar att nationella prov till en viss grad påverkar biologilärarna hur de bedriver sin undervisning. Men de påpekar att läroplanen har en större inverkan på deras undervisning. Lärarna beskriver att elevernas intresse för biologi inte har påverkats sedan man infört nationella proven. Lärarna upplever att antalet elever som uppnår kunskapskraven på de nationella proven har ökat sedan proven introducerades. Eleverna har blivit bättre på att koppla ihop olika delar i biologiämnet och skapa helheter. Dock har eleverna blivit sämre på faktakunskaper. Denna syn överensstämmer på många punkter med tidigare forskning på samma ämne. För att både nationella prov och en ny läroplan införts sedan 2009, är det inte möjligt att tillskriva vilken av dessa som har haft starkast effekt., National tests in biology were introduced in 2009 in Swedish schools. The aim of the tests is creating an equal basis of grading that is independent of the geographical location of the school. The international studies of PISA show a trend among Swedish students where the knowledge within the natural science subjects has been deteriorating during recent years. This in spite of the fact that national tests and new curriculums have been introduced. To research this and to form an understanding of it four biology teachers in secondary school were interviewed. All the teachers interviewed have had classes taking the national tests. The result of this qualitative study shows that the national tests affect the biology teachers’ teaching methods to some degree. However, they point out that the curriculum has a bigger effect on their teaching. They also say that the students’ interest in biology has not changed since the introduction of the national tests. The teachers have noticed that the number of students that pass the national tests have increased since the introduction of the national tests. Students have become better at connecting different parts within the biology subject and see the bigger picture. Their factual knowledge has decreased however. This view agrees in many aspects with earlier research of the same topic. Because both national tests and new curricula have been implemented since 2009, it is not possible to positively identify which has had the strongest effect.

Den samhällsutveckling som skett innebär ett skifte från en modern till en senmodern tid. Det senmoderna samhället präglas av globalisering, konsumtion och individualisering till skillnad från den moderna tidens mer kollektivistiska anda. I och med samhällsförändringen har även synen på kunskap och vilka kunskaper som anses betydelsefulla förändrats. Det finns därmed en oklarhet i vad skolämnet samhällskunskap bör syfta till att lära ut. Med grund i detta tas följande frågor upp: Vilket ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt innehåll kan sägas utgöra kärnan i skolämnet samhällskunskap, såväl förr som nu? Hur förhåller sig samhällskunskapens kärna till de demokratiska ideal och samhälleliga värdegrunder som skolan, genom styrdokumenten, ska leverera? samt Vilken ämnesdidaktisk och ämnesteoretisk kärna bör samhällskunskapen ha för att leva upp till de demokratiska ideal och samhälleliga värdegrunder som skolan säger sig ska leverera? Syftet är därmed att definiera kärnan med utgångspunkt i en analys av skolans demokratiska ideal och värdegrunder. Resultatet av detta inbegriper en kärna som är både omtvistad, instrumentell och partikulär. En sådan kärna innebär en omöjlighet i att förverkliga ett medborgarideal och en reproduktion av värdegrunder samt demokratiideal. För att formulera en annan ingång till ämnet gör vi ett antagande att dagens samhällskunskapsämne inte är förståelseorienterad utan ändamålsenlig. Genom att istället för den rådande deliberativa ingången till ämnet framhäva en kritisk realistisk ingång till detta skapas ett samhällskunskapsämne som inte enbart reproducerar känd fakta utan gör ett anspråk till en förändring av framtiden.

The modern swedish atheism is led by Christer Sturmark, chairman of Humanisterna, the swedish humanists. In this essay I study the epistemology of Christer Sturmark to find out on what basis he makes his assumptions about knowledge, faith, belief and his view that scientism is the only way to reach real knowledge. I present a closer historical look at the research about and philosophy of epistemology in general and then I analyze Christer Sturmarks book "Tro och Vetande 3.0 - Upplysning i det 21:a århundradet" and compare the views presented in that book to historical and contemporary philopsohers and religous scholars to extract the epistemology of Christer Sturmark, as it is presented in his book. To gain a more thorough understanding of his epistemolgy, I then compare his view to the swedish churchs´view of God as omnipotent. Finally I present a conclusion about the nature of Christer Sturmarks epistemology, if it is logically consistent and how it relates to the way humans can organize their understanding of the world.