Search

I denna studie studeras vilket innehåll som inkluderas i de nationella proven i samhällskunskap förårskurs 9 mellan åren 2013 och 2016, och vad det kan säga om syftet med innehållet. Syftet medstudien är att studera de kunskapsideal som kommer till uttryck i de nationella proven isamhällskunskap, med ett särskilt fokus på aktualiteter som ett innehåll i ett kunskapsideal, i relationtill konkurrerande kunskapsideal. Materialet som används i studien är frågorna i de nationellaproven i samhällskunskap från åren 2013 till 2016. De teoretiska utgångspunkterna för studien ärutbildningsfilosofier, organisationsprinciper och traditioner i samhällskunskapsämnet i fråga ominnehåll och syfte. Utifrån dessa har de analytiska verktygen skapats, de olika kunskapsidealen.Dessa är det fostrande kunskapsidealet, det vetenskapliga kunskapsidealet och detdemokratiska/medborgerliga kunskapsidealet. En textanalys har använts för att analysera materialetoch undersöka mening. Meningen, det vill säga syftet med inkluderingen av ett visst innehåll,undersöks med hjälp av kunskapsidealen nämnda ovan. Resultaten för studien visar att det innehållsom inkluderas i proven bekräftar det innehåll som forskningen säger är den allra vanligaste iskriftliga prov. Detta är bland annat samhällsekonomi och Sveriges styrelseskick. Utöver dettainkluderades även innehåll som bland annat behandlar demokrati och demokratiska värden,samhällsfrågor, lag och rätt, källkritik och mänskliga rättigheter. Det vetenskapliga kunskapsidealetkommer till uttryck i nästan all typ av innehåll. Detta visar på ett prioriterande av mätbar kunskapoch ett vetenskapligt förhållningssätt i skolan som kan relateras till de nuvarande styrdokumenten.Resultatet visar även att när aktualiteter används återfinns dessa i de frågor där detdemokratiska/medborgerliga kunskapsidealet kommer till uttryck. Detta innebär att aktualiteterparas ihop med innehåll vars syfte är att testa elevers medborgarkunskaper, självständiga tänkandeoch källkri

Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön., This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis.

”You twist and turn the meanings of museums” - The New Museology and Refl xive Museumsin the Era of Post-truth With the ‘new museology’ in the 1990s, a paradigmshift took place, and more critical and reflexivemuseology emerged. Characteristic of this wasan increased focus on the museum activities themselves,their conditions, practices and ideologicalconsequences. This paper examines the effects thatthe new museology has had on Swedish museums,especially in the light of the era of post-truth thathas led to a questioning of traditional authorities,including museums. What forms of ideal ofknowledge, ambitions and reflexivity characterizemuseums of today? What does the new museologymean in relation to the era of post-truth? The study is based on qualitative interviews withSwedish museum directors, and the findings showthat they apply different forms of reflexivity todescribe the museums’ activities (epistemological,ontological and critical reflexivity). The findingsalso illustrate that the reflexive museology is problematicin relation to the era of post-truth, becauseit can reinforce the tendencies that it claimsto counteract.

The aim for this paper has been to examine three textbooks designed for science education in upper secondary school in order to determine whether they convey any specific attitudes regarding what is considered to be ideal knowledge within the field of biology. The main focus has been to investigate if different types of design strategies have been used to emphasize certain values or attitudes and if this proves to be the case, how is this achieved specifically? For this purpose I have conducted several different qualitative linguistic analyses of the textbooks. The theoretical framework for the analyses lies within the main field of critical linguistics and more specifically in the context of systemic functional linguistics. The two main language models I have chosen to use for my investigations are functional grammar and multimodal text analysis. My results imply amongst other things that by conducting an overall assessment of the headlines in the textbooks a fair assessment can be made of which overall attitudes the books convey. Another founding that has proven to be of relevance is the multimodal analysis of the introductory chapter within each textbook. This chapter conveys more than anything else the true attitudes the authors have, not only towards the school subject itself but also, to the reader. Furthermore, the overall language use in the introduction significantly reveals the textbooks approach and usability as an educational tool., Min ambition med denna uppsats har varit att analysera tre olika läroböcker i gymnasiekursen Biologi 1 för att undersöka vad och hur de förmedlar kunskapsideal kring innehåll och mening. Jag har velat undersöka om det finns skillnader i de olika böckernas didaktiska designstrategier och vad dessa eventuella skillnader har för olika betydelsepotentialer. För att försöka få svar på mina frågor har jag genomfört min undersökning i flera steg. Inledningsvis jämförde jag de olika böckernas övergripande struktur och innehåll. Därefter har jag ställt dessa resultat i relation till vad kursplanen i ämnet specificerar som centrala innehåll och slutligen genomförde jag en komparativ multimodal kompositionsanalys av introduktionskapitlet samt avsnittet i vardera boken som beskriver cellens uppbyggnad Den teoretiska utgångspunkten för läroboksanalyserna i denna uppsats ligger inom huvudområdet kritisk lingvistik och mer specifikt inom ramen för systemisk-funktionell lingvistik. De två vägledande språkteorierna och modellerna som jag använde mig av var funktionell- och multimodal textanalys. Resultaten indikerar att det går att göra en initial bedömning av lärobokens ”värdegrund” genom att lägga tid på att uppmärksamma några av de referenspunkter som jag har använt mig av. Rubrikerna har visat sig vara bra värdemätare för olika inställningar och framförallt förekomsten av frågeställningar och enstaka ord i rubrikerna. Introduktionskapitlet avslöjar mer än vad producenterna troligen inser angående bokens inställning till såväl läsaren som ämnet. Dock indikerar det generella språkbruket mer än allt annat vilken relation boken öppnar för gentemot läsaren samt även vilket ansvar den är beredd att ta för att fungera som ett pedagogiskt verktyg.