Search

Studiens syfte var att undersöka hur förskolor, både kommunala och fristående, beskriver sitt arbete med språk på sina hemsidor. Studien ville bidra med en diskussion om detta fenomen ur ett didaktiskt perspektiv för att belysa relationen mellan förskollärares arbete med språk och barnens lärande. Tre forskningsfrågor ställdes, kopplade till studiens syfte, nämligen vilka begrepp och formuleringar som används, i vilken utsträckning språkarbetet berörs samt om skillnader finns mellan kommunala och fristående förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är läroplansteori och ramfaktorteori som är en del inom läroplansteori. Metoden för studien utgjordes av kvalitativ systematiserad och komparativ textanalys. Empirin bestod av kommunala och fristående förskolors hemsidor i Uppsala kommun. För att skapa två delstudier gjordes en analys av de kommunala förskolorna samt en av de fristående förskolorna. Delstudierna presenterades separat under resultat- och analysavsnittet och avslutades med en gemensam komparativ analys. Under resultatet och analysens gång fick forskarna fram ett huvudsakligt resultat. Det visade att skillnader och likheter mellan de kommunala respektive fristående förskolorna fanns. De likheter som upptäcktes var att förskolorna berörde vissa begrepp och formuleringar i lika stor utsträckning. Samtidigt fanns det skillnader i hur de berörde andra begrepp och formuleringar. Resultatet i den komparativa analysen visade även att flera fristående förskolor (i majoriteten av fallen) nämner begreppen än de kommunala förskolorna. Vi har dessutom visat att språk och kommunikation är ett begrepp som används i hög grad på båda kategorierna av hemsidor, vilket är ett intressant resultat med tanke på att studien har haft ett didaktiskt perspektiv med fokus på lärande och kunskapsbildning kopplat till språkarbetet i förskolan.

Studiens syfte var att undersöka hur förskolor, både kommunala och fristående, beskriver sitt arbete med språk på sina hemsidor. Studien ville bidra med en diskussion om detta fenomen ur ett didaktiskt perspektiv för att belysa relationen mellan förskollärares arbete med språk och barnens lärande. Tre forskningsfrågor ställdes, kopplade till studiens syfte, nämligen vilka begrepp och formuleringar som används, i vilken utsträckning språkarbetet berörs samt om skillnader finns mellan kommunala och fristående förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är läroplansteori och ramfaktorteori som är en del inom läroplansteori. Metoden för studien utgjordes av kvalitativ systematiserad och komparativ textanalys. Empirin bestod av kommunala och fristående förskolors hemsidor i Uppsala kommun. För att skapa två delstudier gjordes en analys av de kommunala förskolorna samt en av de fristående förskolorna. Delstudierna presenterades separat under resultat- och analysavsnittet och avslutades med en gemensam komparativ analys. Under resultatet och analysens gång fick forskarna fram ett huvudsakligt resultat. Det visade att skillnader och likheter mellan de kommunala respektive fristående förskolorna fanns. De likheter som upptäcktes var att förskolorna berörde vissa begrepp och formuleringar i lika stor utsträckning. Samtidigt fanns det skillnader i hur de berörde andra begrepp och formuleringar. Resultatet i den komparativa analysen visade även att flera fristående förskolor (i majoriteten av fallen) nämner begreppen än de kommunala förskolorna. Vi har dessutom visat att språk och kommunikation är ett begrepp som används i hög grad på båda kategorierna av hemsidor, vilket är ett intressant resultat med tanke på att studien har haft ett didaktiskt perspektiv med fokus på lärande och kunskapsbildning kopplat till språkarbetet i förskolan.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers upplevelser om hur de kan möjliggöra för barnens grovmotoriska utveckling i utomhusmiljön. Genom kvalitativa intervjuer med drag av tolkande hermeneutik har vi, författare, genomfört semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger på två olika förskolor. Den ena förskolan som utgör delstudie 1 har en kommunal styrning och den andra är en privat, föräldrakooperativ förskola som utgör delstudie 2. Båda delstudierna utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens frågeställningar är “Hur upplever pedagogerna att de kan nyttja utomhusmiljön för att bidra till barnens grovmotoriska utveckling?” och “Hur upplever pedagogerna möjligheten till att påverka utomhusmiljön för att främja barnens grovmotoriska utveckling?”. De sociokulturella perspektivets begrepp appropriering och proximal utvecklingszon, har använts för att analysera empirin. Studiens resultat pekar dels på att under pandemin, tenderar delstudie 2, den privata förskolan att vara utomhus mer än den kommunala förskolan i delstudie 1. Eftersom den privata förskolan är ute mer än tidigare, har pedagogerna lagt fokus på att förändra och förbättra utegården medan intervjupersonerna på den kommunala förskolan inte uttalar sig om att ha fokus på att förändra utegården. Studies resultat pekar dels på förskolornas möjlighet till att påverka. Alltså att förskolans pedagoger har olika möjligheter till att påverka utformningen av förskolans utomhusmiljö utifrån de olika verksamheternas styrning. Studien avslutas med diskussion och reflektion om studiens resultat, därefter presenteras våra, författarnas tankar om vidare forskning kring studiens ämne.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers upplevelser om hur de kan möjliggöra för barnens grovmotoriska utveckling i utomhusmiljön. Genom kvalitativa intervjuer med drag av tolkande hermeneutik har vi, författare, genomfört semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger på två olika förskolor. Den ena förskolan som utgör delstudie 1 har en kommunal styrning och den andra är en privat, föräldrakooperativ förskola som utgör delstudie 2. Båda delstudierna utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens frågeställningar är “Hur upplever pedagogerna att de kan nyttja utomhusmiljön för att bidra till barnens grovmotoriska utveckling?” och “Hur upplever pedagogerna möjligheten till att påverka utomhusmiljön för att främja barnens grovmotoriska utveckling?”. De sociokulturella perspektivets begrepp appropriering och proximal utvecklingszon, har använts för att analysera empirin. Studiens resultat pekar dels på att under pandemin, tenderar delstudie 2, den privata förskolan att vara utomhus mer än den kommunala förskolan i delstudie 1. Eftersom den privata förskolan är ute mer än tidigare, har pedagogerna lagt fokus på att förändra och förbättra utegården medan intervjupersonerna på den kommunala förskolan inte uttalar sig om att ha fokus på att förändra utegården. Studies resultat pekar dels på förskolornas möjlighet till att påverka. Alltså att förskolans pedagoger har olika möjligheter till att påverka utformningen av förskolans utomhusmiljö utifrån de olika verksamheternas styrning. Studien avslutas med diskussion och reflektion om studiens resultat, därefter presenteras våra, författarnas tankar om vidare forskning kring studiens ämne.

Children have the by law regulated right to an equal education and they also have the right to equivalence in their education. Furthermore, it is also important that their education should lead to equity. Equal, equivalence and equity are different words used in the same context. They stand for somewhat different meanings, but they are used as an important objective of the educational system. Equivalence is a word with a wide meaning and how you define the word might impact your educational practice of equivalence somewhat differently. Although the meaning of equivalence as a concept have differed during the past decades, it is an important part of the school policies in Sweden. This means that although the School law and the Curriculum regulating the Early Childhood Education and Care regards equivalence as an important part of our children’s education, the people implementing the concept might actualize equivalence differently. The purpose of our study is to explore how four principals' and four assistant principals' reasons about their implementation of the equivalent education in preschools from eight different catchment areas. We also wish to study if there are any significant variation in the implementation strategies between the two municipalities (equable in their population) regarding an equal education for the youngest children in the educational system. In our study we used qualitative interviews with prepared questions as a method for gathering our empiric material. After transcribing the interviews, we used specific keywords to search through the material as a preparation for a content analysis of the transcribed interviews. Our theoretical basis used in our results is selected models of implementation strategies, including the aspects that may influence the process of implementation. Our result points to both similarities and variations in our respondents reasoning. We also found that different strategies are used in separate stages of the implementati

Children have the by law regulated right to an equal education and they also have the right to equivalence in their education. Furthermore, it is also important that their education should lead to equity. Equal, equivalence and equity are different words used in the same context. They stand for somewhat different meanings, but they are used as an important objective of the educational system. Equivalence is a word with a wide meaning and how you define the word might impact your educational practice of equivalence somewhat differently. Although the meaning of equivalence as a concept have differed during the past decades, it is an important part of the school policies in Sweden. This means that although the School law and the Curriculum regulating the Early Childhood Education and Care regards equivalence as an important part of our children’s education, the people implementing the concept might actualize equivalence differently. The purpose of our study is to explore how four principals' and four assistant principals' reasons about their implementation of the equivalent education in preschools from eight different catchment areas. We also wish to study if there are any significant variation in the implementation strategies between the two municipalities (equable in their population) regarding an equal education for the youngest children in the educational system. In our study we used qualitative interviews with prepared questions as a method for gathering our empiric material. After transcribing the interviews, we used specific keywords to search through the material as a preparation for a content analysis of the transcribed interviews. Our theoretical basis used in our results is selected models of implementation strategies, including the aspects that may influence the process of implementation. Our result points to both similarities and variations in our respondents reasoning. We also found that different strategies are used in separate stages of the implementati

The aim with this study was to investigate how pedagogues work with physics in pre-school and if their work differs depending on if they work in a public or in an independent pre-school. Ten pedagogues from four pre-schools participated in the study and the method used was semi-structured interviews. This means that an interview consisted of a number of questions were used as a base and then questions were asked in relation to the answers the pedagogues gave. The result shows that work with physics looks quite similar in the pre-schools. The working method that dominates more than others is experiments and the majority of the pedagogues that work with physics use this method in pre-school. The result shows that the majority of pedagogues in public pre-schools were given opportunity to take part in further training in physics; only one pedagogue from the independent pre-schools did the same. Further training is important in the work of physics as it, according to the results, affects if pedagogues are working with physics in pre-school.

The aim with this study was to investigate how pedagogues work with physics in pre-school and if their work differs depending on if they work in a public or in an independent pre-school. Ten pedagogues from four pre-schools participated in the study and the method used was semi-structured interviews. This means that an interview consisted of a number of questions were used as a base and then questions were asked in relation to the answers the pedagogues gave. The result shows that work with physics looks quite similar in the pre-schools. The working method that dominates more than others is experiments and the majority of the pedagogues that work with physics use this method in pre-school. The result shows that the majority of pedagogues in public pre-schools were given opportunity to take part in further training in physics; only one pedagogue from the independent pre-schools did the same. Further training is important in the work of physics as it, according to the results, affects if pedagogues are working with physics in pre-school.

Syftet med den här studien var att undersöka förskollärares upplevda arbetstillfredsställelse. Med avseende på den upplevda arbetstillfredsställelsen undersöktes skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är tagen ur Maccoby’s motivationsmodell. Undersökningen genomfördes på 17 olika förskolor i en svensk kommun med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten riktade sig till utbildade förskollärare på nio kommunala respektive åtta fristående förskolor. I undersökningens resultat visade det sig att de flesta förskollärarna var tillfredsställda med sitt arbete. Majoriteten upplevde sitt arbete som meningsfullt och många angav att de kände glädje i sitt arbete med barnen. I kontrast till detta uttryckte förskollärarna även negativa aspekter beträffande sitt arbete. De negativa aspekterna var till exempel låg lön, stress på arbetsplatsen och stora barngrupper. I undersökningens analys framträdde markanta skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. I nästan alla enkätfrågor uppvisade deltagande förskollärare från fristående förskolor ett mer positivt resultat angående arbetstillfredsställelsen än de från kommunala förskolor. Med hänsyn till den upplevda arbetstillfredsställelsen och de omnämnda negativa aspekterna, gick det att dra slutsatsen att det är viktigt att satsa på förskolan eftersom det finns behov av förändring i verksamheterna.

Syftet med den här studien var att undersöka förskollärares upplevda arbetstillfredsställelse. Med avseende på den upplevda arbetstillfredsställelsen undersöktes skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är tagen ur Maccoby’s motivationsmodell. Undersökningen genomfördes på 17 olika förskolor i en svensk kommun med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten riktade sig till utbildade förskollärare på nio kommunala respektive åtta fristående förskolor. I undersökningens resultat visade det sig att de flesta förskollärarna var tillfredsställda med sitt arbete. Majoriteten upplevde sitt arbete som meningsfullt och många angav att de kände glädje i sitt arbete med barnen. I kontrast till detta uttryckte förskollärarna även negativa aspekter beträffande sitt arbete. De negativa aspekterna var till exempel låg lön, stress på arbetsplatsen och stora barngrupper. I undersökningens analys framträdde markanta skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. I nästan alla enkätfrågor uppvisade deltagande förskollärare från fristående förskolor ett mer positivt resultat angående arbetstillfredsställelsen än de från kommunala förskolor. Med hänsyn till den upplevda arbetstillfredsställelsen och de omnämnda negativa aspekterna, gick det att dra slutsatsen att det är viktigt att satsa på förskolan eftersom det finns behov av förändring i verksamheterna.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur pedagogers samt förskolans synsätt på två olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gällande kunskap och lärande. Vidare syftar den till att öka förskollärares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lämplig nivå där barnen känner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhämtande. Jag har använt mig av intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts på en traditionell kommunal förskola samt på en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i Skåne. Resultatet visade att de båda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsätt i många frågor. Framförallt var det liknande svar gällande vid vilka tillfällen i förskolan som barnen lär sig något, vad ett lärande är samt kunskap och vad det innebär. Undersökningen visade på skillnader gällande lärandemiljön och vad som betonas som viktigt i respektive pedagogiska inriktning samt vad som är pedagogens viktigaste roll. Ytterligare skillnad visades på de medverkande pedagogerna i synen på gruppen/individen.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur pedagogers samt förskolans synsätt på två olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gällande kunskap och lärande. Vidare syftar den till att öka förskollärares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lämplig nivå där barnen känner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhämtande. Jag har använt mig av intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts på en traditionell kommunal förskola samt på en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i Skåne. Resultatet visade att de båda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsätt i många frågor. Framförallt var det liknande svar gällande vid vilka tillfällen i förskolan som barnen lär sig något, vad ett lärande är samt kunskap och vad det innebär. Undersökningen visade på skillnader gällande lärandemiljön och vad som betonas som viktigt i respektive pedagogiska inriktning samt vad som är pedagogens viktigaste roll. Ytterligare skillnad visades på de medverkande pedagogerna i synen på gruppen/individen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbättringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristående förskola inriktade mot barn med särskilda behov. Metod:Studien har genomförts med en fallstudie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi använt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som används i studien behandlar ekonomiska styrinstrument för fristående och kommunal verksamhet. Främst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in från studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information från ledningen rörande de ekonomiska styrinstrument som används i förskolan. Resultat: Studien har uppmärksammat mindre skillnader i användandet av ekonomiska styrinstrument. En skillnad som belyses är användandet av ansvarsenheter. Angående huvudmannaskapet är Uroxen hårdare styrd i förhållande till Habilitektet. Verksamhetsinriktningen har visat sig vara en större orsak till skillnader snarare än huvudmannaskap. Ett balanserat styrkort hade varit lämpligt att införa för att öka fokus på effektivitet.

Andersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaExamensarbetet är en jämförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lärande inom matematik i åldrarna 4-5 år på en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i Skåne. Vi undersöker också vilka olika matematiska material de olika förskolorna använder sig av. Syftet med examensarbetet är att synliggöra olika pedagogiska arbetssätt för barns matematiska lärande. Våra frågeställningar som arbetet utgår ifrån är: Hur arbetar pedagoger med matematik på förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik är för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp använder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi använt oss av är en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhämta så mycket information som möjligt kring våra frågeställningar. Vi har studerat teorier och tidigare forskning inom ämnesområdet som belyser barns utveckling och lärande, med särskilt fokus på matematik. Resultatet i vår studie visar på att det finns stora likheter. Vi fann att alla tre förskolorna arbetar med matematik där de sätter barnet i centrum. Alla tre förskolorna utgick också från läroplanen och var medvetna om att det är viktigt att benämna de matematiska begreppen i lek, aktiviteter och i vardagssituationer. Skillnaderna är att Montessoriförskolan arbetar mer individuellt med barnen under lärandeprocessen medan de andra två förskolorna arbetar mer med hela gruppens lärande. En annan skillnad är att Montessoriförskolan betonar materialets betydelse för att barnen bättre ska kunna utveckla kunskap inom olika områden i matematik.Nyckelord: lärande, material, Montessoriförskola, Reggio Emilia förskola, kommunal förskola

Andersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaExamensarbetet är en jämförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lärande inom matematik i åldrarna 4-5 år på en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i Skåne. Vi undersöker också vilka olika matematiska material de olika förskolorna använder sig av. Syftet med examensarbetet är att synliggöra olika pedagogiska arbetssätt för barns matematiska lärande. Våra frågeställningar som arbetet utgår ifrån är: Hur arbetar pedagoger med matematik på förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik är för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp använder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi använt oss av är en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhämta så mycket information som möjligt kring våra frågeställningar. Vi har studerat teorier och tidigare forskning inom ämnesområdet som belyser barns utveckling och lärande, med särskilt fokus på matematik. Resultatet i vår studie visar på att det finns stora likheter. Vi fann att alla tre förskolorna arbetar med matematik där de sätter barnet i centrum. Alla tre förskolorna utgick också från läroplanen och var medvetna om att det är viktigt att benämna de matematiska begreppen i lek, aktiviteter och i vardagssituationer. Skillnaderna är att Montessoriförskolan arbetar mer individuellt med barnen under lärandeprocessen medan de andra två förskolorna arbetar mer med hela gruppens lärande. En annan skillnad är att Montessoriförskolan betonar materialets betydelse för att barnen bättre ska kunna utveckla kunskap inom olika områden i matematik.Nyckelord: lärande, material, Montessoriförskola, Reggio Emilia förskola, kommunal förskola

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbättringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristående förskola inriktade mot barn med särskilda behov. Metod:Studien har genomförts med en fallstudie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi använt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som används i studien behandlar ekonomiska styrinstrument för fristående och kommunal verksamhet. Främst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in från studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information från ledningen rörande de ekonomiska styrinstrument som används i förskolan. Resultat: Studien har uppmärksammat mindre skillnader i användandet av ekonomiska styrinstrument. En skillnad som belyses är användandet av ansvarsenheter. Angående huvudmannaskapet är Uroxen hårdare styrd i förhållande till Habilitektet. Verksamhetsinriktningen har visat sig vara en större orsak till skillnader snarare än huvudmannaskap. Ett balanserat styrkort hade varit lämpligt att införa för att öka fokus på effektivitet.