Rädsla i alla dess former kan begränsa en persons frihet, ett exempel, som kommer att vara huvudfokus i denna rapport, är rädslan för brott. Rädsla för brott är en emotionell respons på ett verkligt eller potentiellt hot, vilket orsakar stress, som kan leda till att platser eller aktiviteter som att resa, undviks eller att försiktighetsåtgärder vidtas. Tekniska initiativ med syftet att minimera detta inkluderar att dela sin position, samt möjliggöra kontakt med någon form av auktoritet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka värdet i att utnyttja nuvarande infrastruktur och tillgänglig teknik i kombination med Multi-Camera Tracking (MCT) för att öka säkerheten i transitmiljöer. Slutmålet är att ta fram en första iteration av ett koncept av en säkerhetstjänst som tar hänsyn till infrastruktur och tillgänglig teknik, styrkor och svagheter hos MCT-teknik idag och värde i säkerhetssammanhang. På grund av begränsad tid, införandet av den första AI-akten och vår expertis kommer fokus att ligga på önskvärdhet, följt av teknisk genomförbarhet och utesluter till stor del ekonomisk genomförbarhet för ett sådant koncept. För att bygga en kunskapsbas kring MCT studerades befintlig forskning som använts för att skapa ett ramverk baserat på en anpassad version av “technology acceptance model” (TAM). För att passa detta projekt anpassades denna TAM för att inkludera övervakning och artificiell intelligens, då dessa utgör hörnstenarna i MCT använt i personsäkerhetssyfte. Detta ramverk expanderas genom hela Kapitel 2 och inkluderar aspekter rörande önskvärdhet och genomförbarhet i relation till MCT, med syftet att styra den empiriska studien. Konceptutvecklingen har följt Double Diamond-modellen och data har samlats in genom åtta intervjuer och en utvärderingsworkshop. Båda ger kvalitativa data om rörande värde ökande-respektive minskande faktorer kopplade till kollektivtrafik, automation och övervakning. Medan MCT kan användas för att skapa en närvaro av auktoriteter, resu, Fear in any shape can be a restricting factor limiting a person's freedom, one example, which will be the focus of this thesis, is fear of crime. Fear of crime is an emotional response to a real or potential threat which causes stress, sometimes great enough to avoid certain places or activities, such as travelling, or taking other precautionary actions. Technical initiatives aimed to mitigate this include sharing one’s position and enabling contact with some kind of authority. The purpose of this thesis is to investigate the value of exploiting current infrastructure and common technology in combination with Multi-Camera Tracking (MCT) to increase safety in transit settings. The end goal is to produce the first iteration of a safety service concept considering infrastructure and common technology, strengths and weaknesses of MCT technology today, and value in the context of safety. Due to limited time, the introduction of the first AI act, and our field of expertise, the focus will be on desirability, followed by feasibility and excluding viability for such a concept. To build a knowledge base around MCT, existing research was studied and used to create a framework based on an adapted Technology Acceptance Model (TAM). To fit this project, the TAM was adapted to include surveillance and artificial intelligence, seeing that these are the two cornerstones of MCT when used to improve personal safety. This framework is expanded throughout Chapter 2, including both desirability and feasibility aspects of MCT adoption, and acts to guide the empirical study. The concept development follows the Double Diamond model, and the empirical data was collected through eight interviews and one evaluation workshop. Both provide qualitative data on value-adding and value-destroying factors associated with public transport, automation, and surveillance. While MCT can be used to create a presence of authorities, the sparse placement of surveillance cameras in Stockholm requires addi