Search

Denna studie syftar till att undersöka hur kollektivtrafiken påverkar vardagslivet för studenter vid Karlstads universitet och identifiera de utmaningar och möjligheter som studenterna står inför i samband med stadens kollektivtrafiksystem. Genom narrativa och semistrukturerade intervjuer med fyra studenter, två från campus och två från stadsdelen Våxnäs, analyseras deras upplevelser. För studenter boende nära universitetet är tillgänglighet och närhet avgörande vid val av transportmedel. Deras dagliga rutiner präglas av möjligheten att gå eller cykla till skolan, vilket minimerar behovet av externa transportmedel. Dessa studenter påverkas mindre av kollektivtrafiken, då de sällan behöver åka buss regelbundet., This study investigates the influence of public transportation on the daily lives of students at Karlstad University, aiming to comprehend the challenges and opportunities inherent in the city's public transportation system. Through a mix of narrative and semi-structured interviews with four students—two residing on campus and two from Våxnäs —the study identifies andanalyzes various facets of their experiences.

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka hur tillgängligheten av Uppsalas stadstrafik upplevs av rullstolsburna personer. Tillgänglighet av kollektivtrafik är en viktig del för att så många som möjligt ska åka kollektivt och står med i regionens strategiplaner. Tillgänglighet kan delvis mätas instrumentellt, men denna uppsats vill påvisa vikten av att inkludera den faktiska upplevelsen av tillgängligheten hos de som är i behov av den. Som rullstolsburen har jag med en autoetnografisk metod beskrivit mina upplevelser av resor gjorda med stadstrafiken under denna studie. Materialet, i form av anteckningar från resorna, har analyserats med hjälp av Kaufmanns motilitets-begrepp som ger djup åt de olika förutsättningarna som ligger till grund för den personliga mobiliteten. Om den personliga mobiliteten påverkas negativt på grund av hinder som uppstår för rullstolsburna så innebär det en större risk för en exkludering från samhället. Resultatet från den här studien diskuterar de vanligaste hindren som uppstår, konsekvenserna av de hindren samt sociala barriärer som påverkar möjligheten att resa kollektivt. Studien kan slutligen konstatera att hindren måste ses tillsammans, att det är kontexten av hela resan som måste tas i beaktning, samt att den sociala exkluderingen blir mer framträdande när kollektivtrafiken inte fungerar som det är tänkt.

Syftet med åtgärdsvalsstudien (ÅVS:en) är att ge en bra bild av behov och brister längs väg 25 i Halland samt föreslå åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Resultatet visar att det finns brister i trafiksäkerhet och tillgänglighet. Bristerna gäller alla trafikantgrupper - motorfordon, kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Ett stort antal lösningar har utvärderats utifrån måluppfyllelse, behov, kostnadsnytta och genomförbarhet. Bland de rekommenderade åtgärderna finns Mötesfri landsväg och Säker 80-väg. Detta är åtgärder som bedöms kosta mer än 100 miljoner kronor, och därmed krävs för finansiering att de väljs ut som namngivna objekt i nationell infrastrukturplan. Denna ÅVS kommer att utgöra underlag vid nästa revidering av den planen. Exempel på rekommenderade mindre åtgärder är förbättrade gång- och cykelpassager och busshållplatser. Dessa kan finansieras med ”pottpengar” om det finns utrymme i planen.

Problemdiskussion: Denna uppsats undersöker hur svenska kommuner arbetar med och implementerar hållbarhetsstrategier för persontransporter. Trots att många kommuner uttrycker sitt engagemang för hållbarhet på sina webbplatser, är det få som vidtar konkreta åtgärder för att främja hållbara transporter. Studien analyserar kommunernas styrdokument och intervjuar kommuntjänstepersoner för att förstå hur hållbara transportlösningar genomförs i praktiken och även om de påverkar människors vilja att besöka kommunerna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska kommuner arbetar med att implementera hållbarhetsstrategier för persontransporter. Frågeställningar: (1). Hur uttrycker sig svenska kommuner via deras webbplatser samt styrdokument när det kommer till hållbara persontransporter? (2). Hur arbetar svenska kommuner med hållbara persontransporter? (3). Vilken inverkan har svenska kommuners arbete med hållbara persontransporter på människors benägenhet att besöka dem? Metod: En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder har använts i denna uppsats. Dokumentanalyser har genomförts för att granska samtliga svenska kommuners webbplatser och styrdokument. Därefter har semistrukturerade intervjuer med kommuntjänstepersoner i utvalda kommuner genomförts för att få en djupare förståelse av hur hållbara persontransporter implementeras i praktiken. Teori: Aktörsperspektivet, Struktureringsteorin, Nudging, Greenwashing. Slutsatser: Det finns en stor skillnad mellan svenska kommuners kommunikativa engagemang för hållbarhet och de faktiska åtgärder som vidtas. Endast ett fåtal kommuner har konkreta åtgärder för att främja hållbara persontransporter. Kommunerna upplever ofta resursbrist och begränsningar som hindrar deras hållbarhetsarbete. Många kommuntjänstepersoner anser att invånarnas och besökarnas beteendeförändring är nödvändig för att uppnå hållbarhetsmålen. Trots dessa utmaningar visar vissa kommuner framgångsrika exempel på hållbara initiativ. Det

Trafikverket har tillsammans med WSP under 2023 till vårvintern 2024, gjort en fördjupad studie av åtgärder för framtida utformning av Kils driftplats och station.Utredningen har i första hand fokuserat på åtgärder för att kunna genomföra ett utbyte av det gamla signalställverket men även ansluta dubbelspår på Värmlandsbanan österut., Bilagor återfinns via TRV 2022/38133

Trafikverket har tillsammans med Kreera Samhällsbyggnad AB under våren 2023 till vårvintern 2024, gjort en fördjupad studie av förutsättningar för en ny station i Bäckefors. Genom arbetsprocessen har flera olika alternativ tagits fram, studerats tillsammans med intressenter och omformats efter framförda synpunkter., Bilagor återfinns via TRV 2022/128150

Detta delprojekt avser samhällsekonomiska analyser för sjömätningar. För att mätningarna i det 20 km2 stora området studerat inom OSKAR ska vara samhällsekonomiskt lönsamma måste de årliga nyttorna överstiga Sjöfartsverkets årliga kostnader på cirka 174 000 kr. Överslagsmässigt är detta givet om två grundstötningar (som leder till fartygsskador på sammanlagt ca 200 000 kr per år) kan undvikas. Säkerhetsnyttor kopplade till personalen och trafikanterna på dessa två fartyg och säkerhetsnyttor relaterade till andra fartyg, miljön med mera kan tillkomma. De samhällsekonomiska nyttorna är potentiellt stora för kollektivtrafikens fartyg som genomför 65 % av trafikarbetet i ”OSKAR-området”. Nyttoberäkningarna kräver dock tillgång till detaljerade kollektivtrafikdata, något som OSKAR-projektet inte har. Nyttor kan även uppkomma genom att bränsleförbrukningen och utsläppen av de andra fartygen reduceras. Myndigheterna kan använda informationen om sjöbotten för att utnyttja den befintliga maritima infrastrukturen på ett effektivare sätt och att identifiera lönsamma infrastrukturprojekt. En övergripande fråga är i vilken utsträckning en bättre samordning av sjömätningarna kan bidra till att minska kostnader för de olika sektorerna och samhället i stort. Projektet visar att det finns ett behov av att utveckla effektsambanden och de monetära värderingarna av materiella skador och miljöskador till följd av sjöolyckor. Avseende data är en fråga hur potentialen för öppna, användbara och tillgängliga data över hav och kustområden förhåller sig till Försvarsmaktens behov att begränsa möjligheten att dela data om sjöbotten. Ytterligare en fråga rör finansieringen av sjömätningarna, det vill säga i vilken grad sjömätningar ska finansieras via skatter, sålda sjökort, respektive avgifter för skräddarsydda tjänster., This project deliverable addresses socio-economic analyzes of hydrographic surveys. To be socioeconomically profitable, the annual benefits must exceed the Maritime Administration's annual costs in the 20 km2 studied area in OSKAR of approx. SEK 174,000. Roughly speaking, this is a given if two groundings (which lead to ship damage costs of about SEK 200,000 per year) can be avoided. Safety benefits linked to the staff and travellers on these two ships and safety benefits related to other ships and the environment etc. may be added. The socio-economic benefits are potentially great for the ships that are carrying out public transport services, which stand for about 65% of the ship-kilometers in the OSKAR area. However, the benefit calculations require access to detailed public transport data, which the OSKAR-project did not have. Benefits can also be achieved by reducing the fuel consumption and emissions of the other ships. Authorities can use the hydrographic surveys to make better use of the existing maritime infrastructure in a more efficient way and to identify profitable infrastructure projects. An overarching question is to what extent a better coordination of the hydrographic surveys can contribute to reducing costs for the various sectors and society in general. The project showed that there is a need to develop the impact relationships (effektsamband in Swedish) and the monetary valuations regarding material damage and environmental damage as result of maritime accidents. Regarding data, it is a question of how the potential for open, useful, and accessible data over seas and coastal areas relates to the Armed Forces' need to limit the possibility of sharing data about the seabed. Another question concerns the funding, for example to what extent hydrographic surveys should be funded via taxes, sold nautical charts or fees for specific services.

Det övergripande syftet med de åtgärder som studerats är att rädda liv, förhindra allvarliga personskador och att förbättra möjligheten att välja hållbara transportslag. Samtidigt ska alla transportslags tillgänglighet till målpunkter bibehållas och en hållbar samhällsutveckling främjas. Tidigare åtgärdsvalsstudier och utredningar som har genomförts utmed den aktuella vägsträckan har beaktats och fungerat som underlag för studien (se avsnitt 1.3). De åtgärder som föreslås inom studien bedöms inte motverka den planerade utbyggnaden av industriområde i Lockryd. Utöver nationella transportpolitiska mål och regionala mål har även kommunala mål för kommunerna Tranemo, Svenljunga och Borås beaktats i studien.

Kollektivtrafik är en central funktion i samhället med hög prioritet när det gäller att upprätthålla verksamhet i kristider. Under coronapandemin fortsatte kollektivtrafiken att vara i drift, vilket medförde att bussförare mötte resenärer på nära håll och riskerade att smittas av coronaviruset på arbetet. I detta projekt har konsekvenserna för bussförares arbetssituation inom kollektivtrafiken belysts ur flera perspektiv. Syftet med studien var att undersöka hur arbetslivet, arbetsmiljön och hälsan hos bussförare har påverkats av coronapandemin. I studien har vi haft fokus på bussförare, men även de regionala kollektivtrafikmyndigheternas (RKM) och bussföretagens erfarenheter inkluderades för att få en bred bild av förarnas situation och orsakerna bakom deras upplevelser. Datainsamlingen genomfördes i två omgångar där den första omgången skedde under pågående pandemi, hösten 2020 och våren 2021 och den andra omgången genomfördes efter pandemin, hösten 2022 och våren 2023. Datainsamlingen har skett med webbenkäter och genom intervjuer med bussförare, bussföretag och RKM. Dessutom genomfördes blodprovstagning bland bussförare i Stockholm våren 2021 för att avgöra hur stor andel av förarna som smittats av sars-cov-2 virus. Resultat från datainsamlingen under pandemin har redovisats tidigare i VTI rapport 1151. Den övergripande slutsatsen från projektet är att coronapandemin har haft negativa effekter på bussförarna i form av smittspridning och oro för smitta, parallellt med det faktum att grundläggande arbetsvillkor och arbetsmiljöfrågor har varit problematiska under en längre tid. Studien belyser vikten av att förstå och förbättra bussförarnas arbetsmiljö och hälsa, särskilt i krissituationer. Studien visar att det finns ett behov av att ta itu med utmaningarna inom kollektivtrafiken, inklusive att förbättra arbetsförhållandena för bussförare och att skapa en säkrare och mer hållbar arbetsmiljö för dem. De långsiktiga lösningarna kräver en holistisk syn på arbetsvillk, Public transportation is a central function in society also in crises such as pandemics. During the COVID-19 pandemic, public transportation continued to operate, resulting in bus drivers risking exposure to the coronavirus at work. The aim of this study was to investigate how work life, work environment, and health of bus drivers have been affected by the COVID-19 pandemic. The study focuses on bus drivers, but the experiences of regional public transport authorities (RKM) and bus companies were also included to obtain a comprehensive picture of the drivers' situation. Data collection was conducted in two phases, with the first phase taking place during the pandemic (fall 2020 and spring 2021), and the second phase conducted after the pandemic (fall 2022 and spring 2023). Data collection was carried out through web surveys and interviews with bus drivers, bus companies, and RKM. Additionally, blood samples were taken from bus drivers in Stockholm in the spring of 2021 to determine the proportion of drivers infected with the SARS-CoV-2 virus. Results from the data collection during the pandemic were reported in VTI rapport 1151. The overall conclusion is that the COVID-19 pandemic has had negative effects on bus drivers in terms of infection and concerns about infection, alongside the fact that basic working conditions and workplace health issues have been problematic for a longer time. The study highlights the importance of understanding and improving bus drivers' work environment and health. There is a need to address the challenges within public transportation, including improving working conditions for bus drivers and creating a safer and more sustainable work environment for them. Long-term solutions require a holistic view of working conditions, economy, and recruitment. Based on the conclusions of this study, several recommendations are presented to stakeholders in public transportation for future crises in the report., Covid-19-pandemins konsekvenser för bussförare i lokal och regional kollektivtrafik. / Consequences of the COVID-19 pandemic for bus drivers in local and regional public transport.

Ett mindre antal medborgare i Riksten i Botkyrka kommun har fått prova på hur ett möjligt framtida mobilitetssystem kan se ut genom så kallad living-lab-metod. Innan dess genomfördes en enkätundersökning för att kartlägga de vardagliga resorna och önskemål om olika mobilitetstjänster bland samtliga vuxna invånare i Riksten. Efter att Living Lab Riksten avslutades genomfördes en efterstudie som redovisas i denna dokumentation. Målgruppen var samtliga folkbokförda i Riksten som var 18 år och äldre. De fick möjlighet att besvara en webbenkät om bland annat hushållets tillgång till olika färdsätt, vilka färdsätt som användes för olika ärenden och vilka typer av mobilitetstjänster som hade använts och vilka som vore intressanta att få till stånd i Riksten. Svar från 120 personer har analyserats, av dessa besvarade 38 personer före enkäten vilket har möjliggjort jämförelser på individnivå. Sammanfattningsvis höll 65–70 procent i princip med om eller höll helt och fullt med om att tillgängligheten var god till det man ville göra, att alla önskvärda aktiviteter kunde genomföras på ett enkelt sätt och att man kunde leva det liv man ville. I den mindre gruppen som deltagit i bägge enkätstudierna, noterades ingen förändring av inställningen till dessa påståenden när ett sammanfattande mått togs fram. Leveransboxar var den tillgänglighetstjänst som störst andel visade intresse för, 56 procent. Närmare hälften av respondenterna ville ha möjlighet att ladda en elbil vid exempelvis mobilitetshubbar. Omkring 15 procent önskade att det gick att hyra elsparkcyklar eller att en delningstjänst för konventionella cyklar skapades.

Följande studie har syftat till att utforska upplevelserna av att resa med autonoma fordon för personer med hörselnedsättning. Särskilt fokus har riktats mot fordonens inre miljö och deltagarnas upplevelser av resan, för att urskilja vilka delar som fungerar väl och vilka delar som är i behov av förbättring. Fem individer med olika grad av hörselnedsättning genomförde varsin resa med de autonoma bussarna runt campus Valla i Linköping. Deltagarna observerades under resan och fick även besvara ett antal frågor angående deras upplevelser. Resultatet visar att bussarna på många sätt är väl anpassade för målgruppen genom god tillgång till visuell information, trevlig invändig utformning och fördelaktig ljudnivå. Autonoma fordon ses också som ett användbart färdsätt framöver, även om en del arbete återstår för att de ska kunna implementeras till fullo. Framför allt finns utmaningar kring avsaknaden av förare ombord. De förbättringsförslag som identifierats inkluderar en bättre placering av fordonens informationsskärm, utökad information om resvägen via en karta, möjlighet att följa bussen med hjälp av en app, samt kompletterande visuell information vid kommunikation med det kontrollrum som i framtiden kommer att ansvara för bussarna., The following study has investigated the experiences of travelling with self-driving buses among people with hearing impairment. Special attention has been given to the vehicles' interior environment and the participants' experiences of the journey, to discern which parts are functioning well and which parts are in need of improvement. Five individuals with varying degrees of hearing loss completed a trip with the autonomous buses around campus Valla in Linköping. During the trip, observations were conducted, and the participants got to answer a number of questions regarding their experiences. The results indicate that the buses are well adapted for the target group, offering good access to visual information, pleasant interior design and favourable noise level. Autonomous vehicles are also considered to be a useful mode of transport in the future, although some work remains before they can be fully implemented. The most challenging aspect regards the lack of drivers on board. Suggestions for improvements include a better placement of the vehicle's information screen, extended information about the route via a map, the possibility to follow the bus using an app, as well as additional visual information when communicating with the control room that will be responsible for the buses in the future.

Kollektivtrafiken i Värmland är något många människor idag använder för att kunnatransportera sig. Denna dagliga aktivitet som berör en stor skara människor i Värmland skaparbehovet av nödvändiga digitala verktyg för att förenkla vardagen för Värmlandstrafiksresenärer. Tidigare fanns det två olika verksamheter, Värmlandstrafiken och Karlstadbuss, det beslutades 2019 att de två skulle slås samman, med detta beslut valde de även att utveckla en ny applikationför kollektivtrafiken. Syftet med denna studie är att genomföra en användbarhetsutvärdering av Värmlandstrafiks nuvarande mobilapplikation, med fokus på att identifiera och analyseraanvändbarhetsbrister samt erbjuda konkreta förbättringsförslag för att optimera användarupplevelsen och att bistå till förbättringsförslag i utvecklingen av den kommande applikationen. Studien använde en kvalitativ metodansats med hjälp av användbarhetstester, observationer, tänka högt och posttestintervjuer med fem testdeltagare. Deltagarna utförde olika uppgifter relaterade till applikationen såsom att söka resor, köpa biljett, lokalisera närmsta hållplats och få tillgång till trafikinformation. Resultatet från testerna och posttestintervjuerna analyserades med hjälp av designprinciper för användbarhet, vilket avslöjade flera användbarhetsbrister och förbättringsområden. Slutsatserna av studien visade på att applikationen brister i designprinciper relaterade tillsynlighet, bekantskap, tydlighet, navigation och stil, vilket påverkar användarupplevelsennegativt. Från studien framkom tio förbättringsförslag för att göra Värmlandstrafiks mobilapplikation mer användarvänlig som standardiserade ikoner med text, bättre synlighet ochkonsekvent design, och flytt av huvudmenyer till skärmens nedre del. Andra rekommendationerinkluderar tydligare kartfunktionalitet och tidtabeller, samt filtrerbar trafikinformation. Testanvändarna önskar även stöd för Apple Wallet och Google Pay, en funktion för att visa passagerarantal, och möjligheten att favo

Rädsla i alla dess former kan begränsa en persons frihet, ett exempel, som kommer att vara huvudfokus i denna rapport, är rädslan för brott. Rädsla för brott är en emotionell respons på ett verkligt eller potentiellt hot, vilket orsakar stress, som kan leda till att platser eller aktiviteter som att resa, undviks eller att försiktighetsåtgärder vidtas. Tekniska initiativ med syftet att minimera detta inkluderar att dela sin position, samt möjliggöra kontakt med någon form av auktoritet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka värdet i att utnyttja nuvarande infrastruktur och tillgänglig teknik i kombination med Multi-Camera Tracking (MCT) för att öka säkerheten i transitmiljöer. Slutmålet är att ta fram en första iteration av ett koncept av en säkerhetstjänst som tar hänsyn till infrastruktur och tillgänglig teknik, styrkor och svagheter hos MCT-teknik idag och värde i säkerhetssammanhang. På grund av begränsad tid, införandet av den första AI-akten och vår expertis kommer fokus att ligga på önskvärdhet, följt av teknisk genomförbarhet och utesluter till stor del ekonomisk genomförbarhet för ett sådant koncept. För att bygga en kunskapsbas kring MCT studerades befintlig forskning som använts för att skapa ett ramverk baserat på en anpassad version av “technology acceptance model” (TAM). För att passa detta projekt anpassades denna TAM för att inkludera övervakning och artificiell intelligens, då dessa utgör hörnstenarna i MCT använt i personsäkerhetssyfte. Detta ramverk expanderas genom hela Kapitel 2 och inkluderar aspekter rörande önskvärdhet och genomförbarhet i relation till MCT, med syftet att styra den empiriska studien. Konceptutvecklingen har följt Double Diamond-modellen och data har samlats in genom åtta intervjuer och en utvärderingsworkshop. Båda ger kvalitativa data om rörande värde ökande-respektive minskande faktorer kopplade till kollektivtrafik, automation och övervakning. Medan MCT kan användas för att skapa en närvaro av auktoriteter, resu, Fear in any shape can be a restricting factor limiting a person's freedom, one example, which will be the focus of this thesis, is fear of crime. Fear of crime is an emotional response to a real or potential threat which causes stress, sometimes great enough to avoid certain places or activities, such as travelling, or taking other precautionary actions. Technical initiatives aimed to mitigate this include sharing one’s position and enabling contact with some kind of authority. The purpose of this thesis is to investigate the value of exploiting current infrastructure and common technology in combination with Multi-Camera Tracking (MCT) to increase safety in transit settings. The end goal is to produce the first iteration of a safety service concept considering infrastructure and common technology, strengths and weaknesses of MCT technology today, and value in the context of safety. Due to limited time, the introduction of the first AI act, and our field of expertise, the focus will be on desirability, followed by feasibility and excluding viability for such a concept. To build a knowledge base around MCT, existing research was studied and used to create a framework based on an adapted Technology Acceptance Model (TAM). To fit this project, the TAM was adapted to include surveillance and artificial intelligence, seeing that these are the two cornerstones of MCT when used to improve personal safety. This framework is expanded throughout Chapter 2, including both desirability and feasibility aspects of MCT adoption, and acts to guide the empirical study. The concept development follows the Double Diamond model, and the empirical data was collected through eight interviews and one evaluation workshop. Both provide qualitative data on value-adding and value-destroying factors associated with public transport, automation, and surveillance. While MCT can be used to create a presence of authorities, the sparse placement of surveillance cameras in Stockholm requires addi

Kollektivtrafiken i Stockholm står inför en stor omställning med övergången till elbussar. För en lyckad omställning krävs ett välplanerat system som inkluderar robusta och kostnadseffektiva laddningstekniker. Denna studie undersöker två laddningstekniker, induktiva elvägar och depåladdning. Den analyserar möjligheter, hinder, och ansvarsstrukturer kopplade till dessa tekniker, med fokus på busslinje 4 där Trafikförvaltningen agerar uppdragsgivare för arbetet. Studien baseras på dokument, litteratur, och intervjuer med intressenter berörda av valet av laddningsteknik. Intervjuerna identifierade spridda åsikter bland aktörerna. De största utmaningarna kopplade till depåladdning var elnätsanslutningar, batterikostnader, och de höga kostnader kopplade till att skala upp för stora bussystem. Fördelarna som identifierades med depåladdningen var främst att det är en etablerad teknik och ett lågt behov av samarbete mellan aktörer. Gällande elvägen ansåg man att de största hindrena var kopplade till höga infrastrukturkostnader, mindre etablerad teknik, och osäkerheter kring ansvarsstrukturen. Fördelarna med tekniken inkluderar reducerade batteribehov, möjligheten att integrera flera användare, och den lägre effekt som krävs av tekniken. Studien analyserar även potentiella ansvarsstrukturer för respektive teknik. Slutsatsen är att dessa poster är beroende av användarna och finansiären av tekniken. Ansvarsstrukturen för depåladdning presenteras såsom den ser ut idag i Stockholm då denna anses vara effektiv. Ansvarsstrukturen för elvägen är beroende av användarna. Några ansvarsområden såsom drift och underhåll är beroende av finansiären. En potentiell finansiär ses som en trafikhuvudman i fallet då den enbart används av kollektivtrafiken, men att andra finansiärer såsom kommuner och privata organisationer är möjliga beroende på öppenheten för ytterligare användare., The public transport system in Stockholm is undergoing a significant transformation by transitioning to electric buses. To accomplish a successful transition, a system incorporating robust and cost effective charging technologies is needed. This study compares two possible charging technologies, namely inductive electric roads and depot charging. The study analyzes the opportunities, challenges, and potential ownership structures associated with these technologies, focusing on bus line 4 with Trafikförvaltningen as the Commissioner. The study is mainly based on documents, literature, and interviews with stakeholders involved in the public transport value chain. The interviews revealed mixed opinions among stakeholders. Identified from interviews, the main challenges associated with depot charging were identified as grid connections, battery costs, and high costs for large bus systems. The identified advantages of depot charging were primarily that it is an established technology and a minimal need for collaboration between stakeholders. For the electric road, the challenges were high initial infrastructure costs, a less established technology, and uncertainties regarding ownership. The identified benefits include reduced battery requirements, the ability to integrate multiple users, and the lower power required from grid connections. The study also analyzes potential ownership structures for each technology. The conclusion is that the ownership structure is dependent on the users and the financier of technology. The ownership structure for depot charging is presented as it is functioning today in Stockholm, as this was deemed effective. The ownership structure for the electric road changes based on the users. Where certain posts such as operations and maintenance is dependent on the financier. In the case where it is only used by public transport, a potential financier is seen as the traffic authority. However other financiers such as the city and private organizat

This study examines the impacts of planned disruptions on public transport (PT) systems and passengers during and after the disruptions, focusing on a train drivers’ strike in April 2023 within Stockholm’s commuter rail network. To assess these impacts, the study employed data-driven analysis using smart card data. The approach provided a systematic framework to explore passengers’ responses and distribution patterns across four transit modes: commuter rail, metro, tram, and bus. Initially, the text classification and scoring mechanisms were developed to categorize types of disruptions. The analysis was then conducted at two levels: 1) Aggregate Level: This encompassed disruptions in passenger patterns at the system, line, and station levels, including on-board load on segment. 2) Passenger Level, This focused on the travel diaries and distribution patterns of commuter rail passengers and their loads on segments. The timeframe of the analysis was divided into three phases—pre-disruption (baseline), during-disruption, and post-disruption—to allow for a comparative assessment of changes over time. Additionally, key stations across all transit modes were chosen for analysis, and total passenger loads on segments were analysed across the three phases. The results indicate that the impact of the drivers’ strike on the commuter rail was particularly severe. Selected stations within the commuter rail network experiencedsignificant percentage decreases in passenger tap-in validations during the disruption, with transfer stations seeing more substantial decreases than others. However, the metro system experienced an increase in passenger numbers during the disruption, indicating a modal shift to this alternative. For the tram system, passenger patterns varied, generally indicating a decreasing trend. The impacts on buses also varied across selected stations, with the highest percentage decrease occurring at a transfer station within the commuter rail in the south of Stockho, Denna studie undersöker effekterna av planerade störningar på kollektivtrafiksystem ochpassagerare under och efter störningen, med utgångspunkt i en lokförarstrejk från april2023 inom Stockholms pendeltågsnät. För att bedöma dessa effekter använde studiendatadriven analys med hjälp av smartkortsdata.Metoden gav ett systematiskt ramverk för att utforska passagerarnas agerande ochdistributionsmönster i fyra transportsätt: pendeltåg, tunnelbana, spårvagn och buss.Inledningsvis utvecklades mekanismer för textklassificering och poängsättning för attkategorisera olika typer av störningar. Analysen genomfördes sedan på två nivåer: 1)Aggregerad nivå: Detta omfattade störningar i passagerarmönster på system-, linje- ochstationsnivå, samt belastningsgrad på segment. 2) Passagerarnivå: Denna nivå fokuseradepå resedagböcker och distributionsmönster för pendeltågspassagerare och deras belastningpå segmenten.Tidsramen för analysen delades in i tre faser; före avbrottet (baslinje), under avbrottet ochefter avbrottet - för att möjliggöra en jämförande bedömning av förändringar över tid.Dessutom valdes viktiga stationer ut för alla transportsätt för analys och den totalapassagerarbelastningen på segmenten analyserades under de tre faserna.Resultaten visar att förarstrejkens påverkan på pendeltågstrafiken var särskilt allvarlig.Utvalda stationer inom pendeltågsnätet upplevde betydande procentuella minskningar avvaliderade passagerarpåstigningar under störningen, med bytesstationer som upplevde merbetydande minskningar än andra. Tunnelbanesystemet upplevde dock en ökning av antaletpassagerare under störningen, vilket tyder på en övergång till detta alternativ. Förspårvagnssystemet varierade passagerarmönstren, vilket indikerar på en minskande trend.Påverkan på bussar varierade också mellan utvalda stationer, där den största procentuellaminskningen inträffade vid en bytesstationer inom pendeltågssystemet i södra Stockholm,medan en annan station upplevde en ökning. Dessutom upplevde en

Denna studie undersöker hur en visualisering av Umeå kommuns befintliga hållplatser ochplanerade resor i kollektivtrafiken, tillsammans med insamlad resedata, kan ge insikt i mönster,kopplingar och brister i den nuvarande kollektivtrafikmodellen. Med ett abduktivt angreppssätt, där teorier används för att bekräfta eller förkasta våra resultat samt testa dem mot teori i praktiken, inkluderar våra metoder i denna studie datainsamling, prototyping, datavisualisering, semistrukturerade kvalitativa intervjuer, data mining och data cleaning. Våra intervjuer genomfördes med en respondent från Umeå kommun för att få relevanta insikter om specifika behov, som i sin tur kunde användas i vårt prototyparbete. Prototypen är en kartbaserad visualisering med animerade sträckor som visar verkliga resmönster, ett klusterlager som visar aggregerade resmönster och cirkelformer som illustrerar buss- och tåghållplatsernas geografiska läge. Prototypen skapades i visualiseringsverktyget Kepler.gl. Våra resultat och återkopplingen från vår respondent visar att den slutliga prototypen inte innehöll tillräckligt många viktiga funktioner, som exempelvis tydliga resmönster mellan olika områden inom kommunen, och presenterades på ett sätt som kan ha påverkat respondentens intryck av slutprodukten negativt. Sammanfattningsvis kunde vi konstatera att tidsbrist, dåligt förankrad avgränsning för tid- och datum i dataurvalet, samt tillvägagångssätt vid presentation av prototypen var viktiga faktorer som påverkade slutresultatet., This study explores how a visualization of existing stops and planned trips within public transport along with collected travel data in Umeå municipality can give insight into patterns, connections and flaws in the current public transport model. Using an abductive approach, where theories are used to confirm or discard our findings as well as test them against theory in practice, our methods used in this study include data collection, prototyping, data visualization, semi-structured qualitative interviews, data mining and data cleaning. Our interviews were conducted with a respondent from Umeå municipality in order togain relevant insights into specific needs, which could in turn be used in our prototype work. The prototype is a map-based visualization, with animated paths showing actual travel patterns, a cluster layer showing aggregated travel patterns and circle shapes illustrating the position of bus and train stops. The prototype was made using the visualization tool Kepler.gl. Our findings and the feedback from our respondent show that the final prototype did not include enough key features, such as clear travel connections between different areas within the municipality, and was presented in a way that could have affected the respondent's impressionof the final product negatively. In conclusion, we found that a shortage of time, poorly anchored time and day scope in our data selection and the manner of presenting the prototype were all important factors that affected the end result.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader i informationshämtning vid resande i kollektivtrafik med buss, och fånga kvalitativa upplevelser av kollektivtrafiken för äldre personer med och utan hörselnedsättning. Alla deltagare hade en synnedsättning, och separerades i två försöksgrupper baserat på om de också har en hörselnedsättning eller inte. Ögonrörelsedata samlades in med hjälp av Pupil Invisible eye-tracking glasögon för att undersöka informationshämtning, och semistrukturerade intervjuer utfördes med deltagarna och analyserades enligt Interpretativ Fenomenologisk Analys för att fånga deltagarnas upplevelser. Deltagarna var mellan 79–85 år gamla, varav en grupp på fyra kvinnor alla hade en självskattad synnedsättning, medan den andra gruppen på tre män och en kvinna hade både självskattad syn- och hörselnedsättning. Studien fann att deltagare i båda grupperna främst använde sig av visuell information, i synnerhet omgivningen utanför bussen, men att gruppen med både syn- och hörselnedsättning tittade på informationsskylten i bussen både tidigare och mer ofta än deltagarna i gruppen med enbart synnedsättning, och även hade mindre vana av att åka buss. Gruppen med hörselnedsättning tog även upp fler problemområden kring kollektivtrafiken än gruppen med enbart synnedsättning. Studien fann även att placering i bussen kan vara en viktig faktor för att kunna orientera sig, då en deltagare med syn- och hörselnedsättning på en plats med dålig sikt i bussen fick svårt att veta var bussen befann sig. Dessa resultat bör studeras ytterligare för att vidare tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken., The aim of this study was to investigate possible differences in information retrieval when traveling by bus, and to capture qualitative experiences of public transport for elderly people with visual and hearing impairment, as well as elderly people with only visual impairment. This was done to try to understand what impact hearing loss could have. Eye movement data was collected using Pupil Invisible eye-tracking glasses to investigate information retrieval, and semi-structured interviews were conducted with participants and analyzed according to Interpretative Phenomenological Analysis to capture participants' experiences. Participants were in between 79-85, of which one group of four women all had a self-assessed visual impairment, while the other group of three men and one woman had both self-assessed visual and hearing impairment. The study found that participants in both groups primarily used visual information, especially surroundings outside the bus, but that the group with visual and hearing impairment looked at the information board in the bus both earlier and more often than the participants in the group with only visual impairment and had less experience with public transport. The group with hearing impairment also raised more problem areas regarding public transport than the other group. The study also found that location in the bus is an important factor in being able to orient oneself, as a participant with vision and hearing impairment in a seat with poor visibility in the bus had difficulty knowing where the bus was. These results should be studied further to accessibly adapt public transport.

Syftet med studien har varit att undersöka varför människor väljer bilen framför bussen och hur busstrafiken kan göras mer attraktiv utanför centrumkärnan. Detta har gjorts genom en fallstudie avgränsad till Skattkärr, på grund av att andelen bussresenärer är särskilt låg där, jämfört med liknande områden inom Karlstads kommun. Studiens frågeställningar har besvarats genom en enkätundersökning och analys av sekundärdata. De flesta invånarna i Skattkärr är arbetande föräldrar med hemmavarande barn som pendlar till arbetet i Karlstad. Tillgången till bil är hög och väljs ofta som det primära färdmedlet. För att öka bussanvändningen i Skattkärr krävs en kombination av åtgärder såsom förbättrad yttäckning, minskad restid, attraktiva biljettpriser och belönande system för kollektivtrafikresenärer. Enkätundersökningen och analysen av sekundärdata visar att de finns intresse för fler bussresor under helger i samband med nöjesaktiviteter, vilket indikerar potential för tätare helgavgångar. Utökade direktbussar till centrum under vardagar kan också locka fler resenärer. Balansen mellan yttäckning och restid är utmanande, men förslaget om varannan direktbuss under högtrafik skulle ge valmöjligheter. Att påverka bilanvändares resvanor är svårt. Biljettpriser är av betydelse, men det måste till en kraftig reducering för att ge effekt. Vidare kan små incitament såsom bonuspoängsystem förändra människors attityder. Både belönande och tvingande åtgärder behövs för att främja bussresandet och minska bilberoendet på lång sikt. Attitydförändringar och långsiktiga strategier är viktiga för att främja en mer hållbar och inkluderande stadsutveckling.

Denna uppsats undersöker den upplevda tryggheten på Uppsala Centralstation med utgångspunkt i besökarnas personliga upplevelser. Syftet med studien är att förstå hur besökare upplever tryggheten på Uppsala Centralstation och att identifiera de faktorer som påverkar dessa upplevelser. Studien syftar till att besvara huvudfrågan: Hur upplever besökare tryggheten på Uppsala Centralstation? Forskningsmetodiken innefattade en enkät som delades ut till besökare under en specificerad tidsperiod. Enkäten samlade in demografisk information, besöksmönster och subjektiva bedömningar av tryggheten i olika delar av stationen vid olika tider på dygnet. Resultaten visar att den generella upplevelsen av trygghet på Uppsala Centralstation är neutral, men det finns betydande variationer beroende på tid på dygnet och specifika områden. Centralpassagen, Frodeparken och parkeringsgaraget identifierades som områden där besökare känner sig minst trygga, främst med anledning av bristande belysning och närvaron av störande individer. Studien lyfter fram att de mest betydande faktorerna som påverkar den upplevda tryggheten inkluderar närvaron av störande personer, tillgängligheten av säkerhetspersonal och belysningsförhållandena. För att förbättra tryggheten föreslås åtgärder som att öka antalet patrullerande poliser eller väktare, förbättra belysningen och installera fler övervakningskameror. Uppsatsen konkluderar att även om objektiva säkerhetsåtgärder som förbättrad belysning och ökad säkerhetsnärvaro är viktiga, är det avgörande att adressera både fysiska och sociala faktorer för att förbättra den övergripande upplevelsen av trygghet på Uppsala Centralstation. Framtida forskning bör överväga att inkludera brottsstatistik och jämföra Uppsala Centralstation med andra liknande stationer för att identifiera gemensamma problem och effektiva lösningar., This report examines the perceived safety at Uppsala Central Station, focusing on visitors’ personal experiences of the station area. The purpose of the study is to understand how visitors perceive safety at the station and to identify the factors influencing these perceptions. The study aims to answer the primary research question: how do visitors perceive safety at Uppsala Central Station? The research methodology involved a survey distributed to visitors during a specified period. The survey gathered demographic information, visiting patterns, and subjective assessments of safety across different areas of the station at various times of the day. The findings indicate that while the general perception of safety at Uppsala Central Station is neutral, there are significant temporal and spatial variations. The Central Passage, Frodeparken, and the parking garage were identified as areas where visitors feel most unsafe, primarily due to inadequate lighting and the presence of disruptive individuals. The study highlights that key factors influencing perceived safety include the presence of disruptive individuals, the availability of security personnel, and lighting conditions. Recommendations for enhancing safety include increasing the number of patrolling police officers or security guards, improving lighting, and installing additional surveillance cameras. The report concludes that while objective safety measures such as improved lighting and increased security presence are essential, addressing both physical and social factors is crucial for enhancing the overall perception of safety at Uppsala Central Station. Future research should consider incorporating crime statistics and comparing Uppsala Central Station with other similar stations to identify common issues and effective solutions.

This thesis presents the design and implementation of a generative Artificial Intelligence (AI)-based decision-support interface applied to the domain of pub- lic transport leveraging both offline and logged data from both past records and real-time updates. The AI assistant system was developed leveraging pre- trained Large Language Models (LLMs) together with Retrieval Augmented Generation (RAG) and the Function Calling Application Programming Inter- face (API), provided by OpenAI, for automating the process of adding knowl- edge to the LLM. Challenges such as formatting and restructuring of data, data retrieval methodologies, accuracy and latency were considered. The result is an AI assistant which can have a conversation with users, answer questions re- garding departures, arrivals, specific vehicle trips, and other questions relevant within the domain of the dataset. The AI assistant system has also been devel- oped to provide client-side actions that integrate with the user interface, enabling interactive elements such as clickable links to trigger relevant actions based on the content provided Different LLMs, including GPT-3.5 and GPT-4 with different temperatures, were compared and evaluated with a pre-defined set of questions paired with a respective ground truth. By adopting a conversational approach, the project aims to streamline infor- mation extraction from extensive datasets, offering a more flexible and feedback- oriented alternative to manual search and filtering processes. This way, traffic managers adapt and operate more efficiently. The traffic managers will also re- main informed about small disturbances and can act accordingly faster and more efficient. The project was conducted at Gaia Systems AB, Norrköping, Sweden. The project primarily aims to enhance the workflow of traffic managers utiliz- ing Gaia’s existing software for public transport management within Östgöta- trafiken., Denna avhandling presenterar designen och implementationen av en generativ Artificiell Intelligens (AI)-baserad beslutsstödsgränssnitt applicerad på området för kollektivtrafik, utnyttjande både offline och loggad data från både tidigare händelser och realtidsuppdateringar. AI-assistentsystemet utvecklades med hjälp av Large Language Models (LLM) tillsammans med Retrieval Augmented Generation (RAG) och Function Calling API, tillhandahållet av OpenAI, för att automatisera processen att lägga till kunskap till en LLM. Utmaningar som formatering och omstrukturering av data, datahämtningsmetoder, noggrannhet och latens beaktades. Resultatet är en AI-assistent som kan ha en konversation med användare, svara på frågor om avgångar, ankomster, specifika fordonsturer och andra frågor relevanta inom datamängdens område. AI-assistentsystemet har också utvecklats för att tillhandahålla Client Actions som integreras med användargränssnittet, vilket möjliggör interaktiva element som klickbara länkar för att utlösa relevanta åtgärder baserade på den tillhandahållna innehållet. Olika LLM, inklusive GPT-3.5 och GPT-4 med olika temperaturer, jämfördes och utvärderades med en fördefinierad uppsättning frågor parat med en respektive sanning. Genom att använda en konversationell metod syftar projektet till att effektivisera informationsutvinning från omfattande datamängder och erbjuder ett mer flexibelt och feedbackorienterat alternativ till manuella sök- och filtreringsprocesser. På detta sätt kan trafikledare anpassa sig och arbeta mer effektivt. Trafikledarna kommer också att hållas informerade om mindre störningar och kan agera snabbare och mer effektivt. Projektet genomfördes på Gaia Systems AB, Norrköping, Sverige. Projektet syftar främst till att förbättra arbetsflödet för trafikförvaltare som använder Gaia's befintlig programvara för kollektivtrafikhantering inom Östgötatrafiken.

Kollektivtrafiken spelar en avgörande roll för att skapa ett hållbart samhälle och minska negativ klimatpåverkan. Offentliga upphandlare av kollektivtrafik behöver därför ställa höga krav på miljö och kvalitet. När det kommer till upphandling av kollektivtrafik rör det sig om miljonbelopp och berör många individer. Det finns flera olika faktorer som är avgörande för en offentlig upphandling av kollektivtrafik. Fem faktorer har identifierats: lagar, miljö, kvalitet, strategi och kostnad. Syftet med denna studie är att analysera den offentliga upphandlingsprocessen samt att se vad de bidragande faktorerna för val av leverantör. För att besvara syftet har en teoretisk analysmodell tagits fram för att beskriva sambandet mellan de fem faktorerna. För att undersöka hur denna modell appliceras på organisationen har det gjorts en semistrukturerad fokusintervju samt hämtats in information från organisationens rapporter och hemsidor. Slutsatser som dras är att det finns ett tydligt samband mellan faktorerna: lagar, miljö, kvalitet, kostnad och strategi inom den offentliga upphandlingen. Den avgörande faktorn för val av leverantör är kostnaden då det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet ska vinna upphandlingen enligt lag. Lagen utgör hinder för organisationens handlingsfrihet. För att undvika problematiken med låga anbudspriser som inte täcker upp den totala kostnaden behövs tydliga riktlinjer för hur organisationen ska arbeta. En modell som tar de totala kostnaderna i beaktande skulle kunna motverka problematiken.

En resa i kollektivtrafiken börjar och slutar alltid med en resa till och från hållplatsen. Denna resa kan ha en stor påverkan på den totala restiden, och är avgörande för om kollektivtrafiken ses som ett attraktivt transportmedel. Samtidigt behöver andelen kollektivtrafikresenärer och cyklister öka i städer för att minska utsläppen, trängsel och göra städer mer tillgängliga och attraktiva. Syftet med den här rapporten är att undersöka förutsättningar, möjligheten och intresset av att införa ett hyrcykelsystem på tågstationer i Stockholmsområdet. Mer specifikt undersöks hur uthyrningssystemet kan integreras med kollektivtrafiksystemet. Metoden för undersökningen börjar med teoretisk bakgrund genom en litteraturstudie om hur hyrcykelsystem historiskt sett har fungerat i Europa och hur det fungerar idag. Utöver det har Region Stockholms politiska mål kopplade till ämnet sammanställts, och dessutom har klimatpåverkan av elcyklar kartlagts. Efter litteraturstudien har förutsättningarna, möjligheten och intresset för ett hyrcykelsystem på tågstationer separat undersökts med tre olika metoder. Genom en fallstudie med platsbesök på 4 olika tågstationer, analyserades fysiska miljön för att undersöka förutsättningarna. Vidare undersöktes intresset bland kollektivtrafikresenärer genom en kvalitativ och kvantitativ enkät, som skickades ut i Facebookgrupper för tågpendlare och studenter. Datan från enkäten bearbetades i Excel och i Python. Till sist undersöktes möjligheten att införa ett hyrcykelsystem genom en intervju med en anställd på Mälardalstrafik som arbetar med periodbiljetten Movingo. Resultaten från enkätstudien visar att färdemedelsvalet för tågresenärers första och sista sträcka med en stor majoritet består av kollektivtrafik och gång, och att det är färre som cyklar på sista sträckan än första sträckan. Vidare visar det att lite mindre än hälften tror att uthyrning av mikromobilitetsfordon på tågstationen skulle kunna minska dess restid, men det skiljer sig åt ber

In this study, I have investigated the effects of station-near development in Kumla to smaller urban areas with sustainable transport. To be able to promote sustainable means of transport and station development in smaller municipalities and urban areas. Transport is mostly done by car and replacing the need for transport with other sustainable modes of transport can be problematic in the smaller towns if it’s not properly encouraged. As similar research has previously been conducted in larger towns, the purpose of this study is to investigate the effect of the station’s proximity in Kumla to smaller towns and encourage sustainable transport to the station from the urban areas. The method for the investigation is a smaller inductive case study that’s applied qualitatively and scenario-work that Kumla municipality has participated in. The strategy Transit-Oriented Development has been used as a point of departure for the scenario work and as a theoretical framework to discuss the results. The result show a current situation analysis and a destination analysis based on the existing environment in the municipality. The result also show the municipality's work with building scenarios, which were then analyzed in a multi-criteria-analysis based on Transit-Oriented Development. Based on these analyses, Kumla Municipality is well placed to develop its objectives and strategies. Transit-Oriented Development is a good guide for Kumla Municipality to develop near-station within the scope of the strategy with sustainable transport. It is also something that can be extended and further used in the routes between the towns based on the winning scenario., I denna studie har jag undersökt de effekterna med stationsnära utveckling i Kumla till mindre tätorter med hållbara transporter. För att kunna främja hållbara transportmedel och stationsutveckling i mindre kommuner och tätorter. Transporterna sker för det mesta med bil och ersätta transportbehovet med andra hållbara trafikslag kan vara problematisk i de mindre orterna om det inte främjas ordentligt. Då motsvarande forskning har tidigare genomförts i större orter, syftet i denna studie är att undersöka effekten av stationens närhet i Kumla till mindre orter, samt främja kopplingen med hållbara transporter till stationen från tätorterna. Metoden till studien är en mindre induktiv fallstudie som är tillämpad kvalitativt och scenarioarbete som Kumla kommun har deltagit i. Strategin Transit-Oriented Development har använts som en teori i scenarioarbetet och för att diskutera resultatet. Resultatet visar en nulägesanalys och en resmålsanalys utifrån den befintliga miljön i kommunen. Resultatet visar även kommunens arbete med scenariomatrisen, som sedan analyserades och utvärderades i en multikriterieanalys utifrån Transit-Oriented Development. De förutsättningarna utifrån analyserna har Kumla kommun goda förutsättningar att utveckla dess mål och strategier. Transit-Oriented Development en bra vägledning för Kumla kommun att utveckla stationsnära utveckling inom strategins räckvidd med hållbara transporter. Det är även något som kan utvidgas och användas vidare i stråken mellan orterna utifrån det vinnande scenariot.

Utför er verksamhet persontransporter? Då är den här vägledningen för er. Den riktar sig till bussföretag, taxiföretag och andra företag som utför persontransporter av olika slag. Persontransporterna kan exempelvis vara upphandlad eller kommersiell linjetrafik, beställningstrafik, skolskjuts och serviceresor (till exempel färdtjänst och sjukresor). I vägledningen får ni som trafikutförare råd för hur era persontransporter kan utföras på ett trafiksäkert sätt. Vägledningen ger stöd för ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete, men också för trafiksäkerhetsfrågor som en del i arbetsmiljö- och hållbarhetsarbetet. För trafikbeställare finns en motsvarande vägledning som ger stöd i kravställandet för trafiksäkra persontransporter. Vägledningar finns även på följande teman: resor i tjänsten och godstransporter. Ni hittar alla vägledningar på https://bransch.trafikverket.se/trafiksakra-verksamheten.

Riksväg 55 kallas för Mälardiagonalen då den sträcker sig från Norrköping till Uppsala, via Katrineholm, Strängnäs och Enköping. Vägen ansluter till E4 både i Norrköping och Uppsala och kan i ett större perspektiv ses som ett västligt alternativ till E4 genom Stockholm för den långväga trafiken. Den tillhör det funktionellt prioriterade vägnätet för dagliga personresor, långväga personresor, kollektivtrafik och godstransporter och är särskilt viktig för regional tillgänglighet. Sträckan Litslena-Örsundsbro är en mötesfri 2+1-väg som trafikeras av ca 11 000 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT), varav ca 12 % av fordonen består av tung trafik. Vägen är en viktig länk för Uppsala län då den binder ihop Uppsala med Enköping. Den är utpekad som ett regionalt viktigt stråk, ”55:an stråket”, som har stor betydelse för bland annat arbets- och studieresor, service- och fritidsresor samt för resor mellan länets två stora sjukhus i Uppsala och Enköping. Vägen knyter också an till en omfattande andel boende på landsbygden samt många näringsidkare med säte i stråket. Region Uppsala har bland annat målsättningen att öka cykelns färdmedelsandel. Regionen har gjort en regional inventering av behovet av cykelvägar där utgångspunkten var att binda ihop så gott som samtliga av länets tätorter. I Region Uppsalas cykelstrategi är sträckan Enköping-Örsundsbro-Uppsala utpekat som ett prioriterat stråk för åtgärder inom cykel och kombinationsresor (bil, cykel och kollektivtrafik). Avståndet Enköping-Örsundsbro-Uppsala är så pass långt att potentialen för vardagsresor på cykel anses vara begränsat i nuläget, men den pågående teknikutvecklingen och den ökade användningen av elcyklar utökar vardagscyklingens räckvidd. Potentialen utmed sträckan finns i dagsläget främst inom eller i anslutning till tätorter och i kombinationsresor cykel-kollektivtrafik.

Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Att färdas med buss är ett av de säkraste färdmedlen på väg. Åren 2011–2020 så dog i genomsnitt under en person per år (åtta st totalt under perioden och de senaste fyra åren dog ingen) och ca 14 per år skadades svårt i bussolyckor på svenska vägar (Trafikanalys 2023). Den främsta orsaken till personskador på passagerare i buss är vältningsolyckor. Vid sådana olyckor kan bältesanvändning vara helt avgörande för hur väl en person klarar sig. Sedan 2004 ska alla bussar vara utrustade med bälten (undantaget bussar i stadstrafik som har dispens). Sedan oktober 2018 är bussbolagen skyldiga att muntligen eller skriftligen informera resenärerna om att använda bälte, men det är individen själv som ansvarar för att bältet används. Syftet med denna studie var att fastställa i vilken utsträckning lagen om bältesanvändning i buss efterlevs genom att utföra en mätning av bältesanvändningen i buss. Dessutom utvärderades hur och i vilken omfattning information gavs till resenärerna om att bältet ska användas. Resultaten jämförs sedan med en liknande observationsstudie som genomfördes av Folksams forskningsavdelning 2011 års för att se förändring över tid.

Ungdomar är en grupp i samhället som på grund av sin ålder är väldigt beroende av kollektivtrafik för att ta sig till gymnasieutbildningar. Samtidigt är de en grupp som är underrepresenterad i forskning om transporttillgänglighet. De senaste årens centralisering av gymnasieskolor har gjort att avstånden till gymnasieskolor har vuxit vilket ställer högre krav på ungdomar att resa längre sträckor. För de ungdomar som bor på landsbygden, där tillgängligheten med kollektivtrafik generellt sett är låg, kan detta skapa utmaningar att ta sig till sin utbildning. Denna förstudie undersöker därför tillgänglighetens påverkan på gymnasieutbildning för ungdomar som bor på landsbygden. Dessutom undersöks även hur ungdomar som samtidigt lever med en låg socioekonomisk standard påverkas då dessa individer riskerar att ha ännu sämre möjligheter att transportera sig. Litteratursammanställningen omfattar tidigare forskning i ämnet som sedan fördjupas med en fallstudie av Skåne. Resultatet av förstudien visar att ungdomar är en grupp som ofta är utsatta i transportsammanhang. I intervjustudien framgår det att det finns en brist när det gäller kommunernas och Skånetrafikens dialog med gymnasieungdomar om deras skolresor. Därför är det svårt att besvara i vilken utsträckning tillgängligheten påverkar ungdomars gymnasieutbildning i denna studie. Vidare studier bör därför fokusera på att lyfta ungdomarnas egna åsikter och erfarenheter av ämnet. Förstudiens mångsidiga karaktär har även visat att det har varit svårt att hitta intervjupersoner som har kunskap om alla efterfrågade aspekter. Särskilt frågor om den socioekonomiska aspekten kopplat till ungdomar och tillgänglighet har varit svår att besvara. Då denna förstudie inte kunnat besvara hur den socioekonomiska aspekten påverkar ungdomars skolresor behövs även fler studier som lyfter detta perspektiv. Utifrån resultatet konstateras även att de ungdomar som redan har en god tillgänglighet med kollektivtrafik har goda möjligheter att re

Trafikverket vill bättre förstå hur och varför resenären kombinerar olika, delade färdmedel och hur bytespunkten kan främja ett användande av dessa tjänster. Många resenärer byter färdmedel under sina resor. Hur fungerar bytena? Vad fungerar? Vad fungerar mindre bra? Konsultföretaget Inculture AB har genomfört studien på uppdrag från Trafikverket. Genom att studera hur resenärer kombinerar olika, delade färdmedel med en antropologisk metod kan man bättre förstå resenärens grundläggande behov. Att förstå människors reella behov är en förutsättning för att kunna designa så relevanta och användarvänliga tjänster och produkter som möjligt. Det handlar bland annat om att identifiera förväntansgapet, kartlägga kundens resa relaterat till tjänst/företag och relatera detta till befintliga tjänster. Genom metoden kan man dels få insikter för att utveckla befintliga tjänster, dels upptäcka helt nya behov som kan utvecklas till nya tjänster inom området mobilitet som en tjänst.

Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets Policy. Detta projekt syftar till att svara på hur BRT-system i Sverige, i jämförelse med spårväg och annan kollektivtrafik, påverkar trafiksäkerheten och vilka utformningsprinciper som bör användas för BRT-systemen för att säkerställa såväl trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter som kollektivtrafikens framkomlighet. Projektet har genomförts med hjälp av litteraturgenomgång, analyser av olycksdata samt expertworkshop. Sammanställningen av tillgängliga mått för risken att råka ut för en olycka kopplat till buss eller spårväg visar att det inte finns ett entydigt svar kring vilket kollektivtrafiksystem som innebär en högre risk än det andra. Resultatet av analysen i denna rapport antyder att det är en större risk att bli påkörd av en spårvagn eller en buss. Siffrorna är dock i samma storleksordning och beaktar man osäkerheterna i beräkningen bör man se skillnaderna som en antydan och inte ett tydligt svar på frågan om vilket system som är mer trafiksäkert. Analysen av olika utformningsprinciper visar att busskörfält utan fysisk avgränsning verkar vara mer osäkert än med fysisk avgränsning. Den visade också att exponeringen är en viktig påverkande faktor för utfallet, en annan slutsats var att många olyckor skett i stråk där komplexiteten är hög och där utrymmet är begränsat kombinerat med utrymmesanspråk från flera funktioner i gatan. Svårigheten i att förena hög trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter i kollektivtrafikstråk med hög framkomlighet i stadsmiljö har gång på gång blivit bekräftad i detta pro-jekt. De slutsatser som ändå går att dra leder till ett antal rekommendationer för vad som är viktigt vid utformning av BRT-stråk. Dessa handlar exempelvis om att uppnå tillräckligt bra sikt, att separera flöden, underlätta passage för oskyddade trafik

In light of the emerging consequences of climate change, there is a need for a sustainable transition of the marine sector, including waterborne transport systems, towards implementation of fossil free fuels and technologies. The thesis limits its scope to solely include passenger ferries that are suitable for calm waters and often operates on shorter distances, which are often incorporated in a public transport system and/or archipelago traffic. As there is limited literature available on the subject, this thesis aims to contribute to a wider knowledge of what is required to enable a sustainable transition of a waterborne transport system. Moreover, due to high investment costs and risks associated with low- and zero emission vessels, waterborne transport is often not prioritized when transitioning a public transport system. Thus, the following research questions were answered: Which aspects are vital to enable a sustainable transition of a waterborne transport system? Which actors influence and play a crucial role in the sustainable transition of a waterborne transport system? To answer the research questions, a literature review and an interviewstudy was conducted. The results present seven major aspects, with related sub aspects, and fourteen actors were identified. The results uncover that there is a need for collaborations, clear division of roles along with responsibilities, renewed perception of waterborne transport’s possible adaptations and allocation of funding in order to enable a widespread sustainable transition of a waterborne transport system. Moreover, the thesis presents a matrix that can be used to uncover potential power and knowledge imbalances between the actors within the system. Lastly, the results of the thesis contributes to the field by allowing actors to gain insight of what is vital for a transition from a system perspective., Med anledning av de rådande och växande konsekvenserna av klimatförändringar existerar det ett behov av en hållbar omställning av den marina sektorn, som inkluderar vattenburna transportsystem, mot implementering av fossilfria bränslen och teknologier. Examensarbetet avgränsar uppsatsens omfattning till att enbart inkludera passagerarfärjor som är lämpliga för lugna vatten och som ofta trafikerar kortare sträckor, samt där de ofta är en del av ett kollektivtrafiksystem och/eller skärgårdstrafik. Eftersom det finns begränsad litteratur tillgänglig kring ämnet, syftar denna masteruppsats till att bidra till en bredare kunskap om vad som krävs för att möjliggöra en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem. Dessutom, på grund av höga investeringskostnader och risker förknippade med låg- och nollutsläppsfartyg, är vattenburna transporter ofta inte prioriterade vid en hållbar omställning av ett kollektivtrafiksystem. Med avseende på detta ämnar uppsatsen att besvara följande frågor: Vilka aspekter är avgörande för att möjliggöra en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem? Vilka aktörer påverkar och besitter en avgörande roll för att nå en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem? För att besvara frågorna genomfördes en litteraturstudie och en intervjustudie. Resultatet presenterar sju aspekter, med tillhörande underkategorier, och fjorton aktörer som har identifierats genom arbetet. Resultatet antyder att det finns behov av samarbeten, tydlig roll- och ansvarsfördelning, förnyad uppfattning av den vattenburna trafikens möjliga anpassningar och tilldelning av bidrag och monetärt stöd för att möjliggöra en hållbar omställning av det vattenburna transportsystemet. Utöver resultatet presenteras även en matris som kan användas för att belysa potentiella obalanser mellan makt och kunskap hos aktörer som verkar inom systemet. Slutligen så bidrar avhandlingens resultat till området genom att låta aktörer få insikt om vad som är avgörande

Denna C-uppsats i samhällsgeografi med inriktning planering undersöker spårbonusens verkan och bakomliggande orsaker i Lund i den sydsvenska regionen Skåne. Uppsatsen bygger på kvalitativa empiriska studier utförda genom dels insamling av svar från en webbenkät som har länkats till respondenter i Lund, dels genom intervjuer genomförda med videosamtal. I uppsatsen undersöks om det finns en preferens för att åka kollektivt med spårbunden kollektivtrafik och hur de bakomliggande orsakerna för denna preferens ser ut. Vidare undersöks hur människors tidigare upplevelser med kollektivtrafik påverkar deras samtida val och om detta kan hjälpa oss att få en djupare förståelse för vilka faktorer som bör beaktas vid nya kollektivtrafikprojekt. Uppsatsen avslutas med att konstatera att en preferens för spårbunden kollektivtrafik mycket riktigt går att finna i Lund och att öppnandet av en ny spårväg i staden har bidragit till ett något ökat användande av kollektivtrafiken. Den orsak som enskilt mest verkar påverka människors vilja att resa kollektivt är lättheten att förstå sig på och använda sig av kollektivtrafiken. Enkla linjedragningar och en infrastruktur som tydligt visar var trafiken kommer att röra sig är avgörande för att ovana resenärer ska bli manade att resa kollektivt.

The study explores how a bus operator can utilize cost-effectiveness when transitioning from conventional to electric buses. An operator with significant investments in traditional buses expects them to operate for several years to get the expected return. Consequently, it is not profitable to start purchasing new electric buses, but one must think strategically long before the complete transition. The study aimed to understand the driving parameters for transit buses to be cost-effective for a bus operator. Then analyzes how the cost differs when the parameters fluctuate in a particular direction to compare the total cost of ownership for an electric and conventional bus. Correspondingly, the study discussed the circumstances and the key stakeholders' roles in a successful transition. The result was that the essential factors for cost-effectiveness are annual distance, life expectancy, energy price development, maintenance cost increase due to high mileage, the price decrease of electric buses, and electricity price fluctuation. Some key findings were that electric buses require relatively large investments, but the operating cost is low. Electric buses are more profitable if the annual distance and life expectancy are high, and electric buses are already particularly competitive if the annual distance is above 70k km. A 5% decrease in electric buses' purchase price makes them more cost-effective than conventional buses. The conclusion was that there are many different stakeholders in public transport, and globally there are differences in the objective and degree of influence; whereas in Sweden, the most critical are the traffic committee, the bus operator, and the bus manufacturer. The traffic committee decides the ground rules for public transport; therefore, they are a crucial player with which the bus operator must align their strategy., Studien går ut på att försöka förstå hur en bussoperatör kan övergå till elektriska bussar. En operatör som har haft stora investeringar på traditionella bussar förväntar sig att de är i drift i flera år för att få den förväntade avkastningen. Följaktligen, det är inte lönsamt att bara börja köpa nya elektriska bussar utan måste tänka strategiskt långt innan den fulla övergången. Studien försöker först identifiera och förstå de drivande faktorerna för att en stadsbuss ska vara kostnadseffektive för en bussoperatör. Sedan analysera olika utvecklingar av de drivande faktorerna för att jämföra totala kostnaden för en elektrisk och ett traditionellt buss. Vidare diskuterar studien omständigheterna och nyckelintressenter för en lyckad övergång. Resultatet blev att de väsentliga faktorerna för kostnadseffektiviteten är den årliga körsträckan, bussens förväntade livslängd, energiprisutveckling, ökning av underhållskostnad på grund av ålder, elektriska bussens prissänkning, och variationen i pris för elektricitet. Några viktiga fynd är att elektriska bussar kräver relativ stora investeringar men har betydlig mindre driftkostnad. Elektriska bussar är mer lönsamt än traditionella om årliga körsträckan och antal åren inräknat är höga. Elektriska bussar är redan ganska konkurrenskraftig i storstäder och traditionella bussar är betydlig känsligare för energipriser. Om den elektriska bussens inköpspris skulle minska med 5%, blir kostnad/km mindre än den traditionella bussen. Slutsatsen var att det finns många olika intressenter inom kollektivtrafiken. Globalt finns det skillnader i mål och inflytande av intressenter, men i Sverige finns tre viktiga; trafiknämnden, bussoperatören och busstillverkaren. Trafiknämnden bestämmer spelreglerna för kollektivtrafiken, därför ät det viktigt att bussoperatören måste anpassa sin strategi utefter trafiknämndens önskemål och krav.

Hållbar mobilitet är ett växande ämne inom samhällsplaneringen som blivit alltmer omtalat. Att främja hållbar mobilitet är en nödvändig åtgärd för att tillgodose en långsiktig hållbar utveckling av våra svenska samhällen. Detta kandidatarbete undersöker begreppet ”hållbar mobilitet” och hur det kan främjas inom fysisk planering. Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka hur ett centrumnära stadskvarter kan utvecklas med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Syftet är vidare att föreslå lösningar i stadsplaneringen på åtgärder som ökar förutsättningarna för hållbar mobilitet, samt visa på vilka medel planerare kan använda för att främja hållbar mobilitet inom fysisk planering. Detta kandidatarbete är ett planeringsprojekt och har sin utgångspunkt i Karlskrona. I arbetet har bland annat ett gestaltningsförslag tagits fram för hur Handelshamnen på Trossö kan omgestaltas till ett stadskvarter med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Metoderna dokumentstudie och platsanalys har tillämpats och legat till grund för arbetets kunskapsöversikt, projektprogram och gestaltningsförslag. Utfrån studiens resultat framgår det att i huvudsak fem faktorer är viktga att främja för att bidra till en hållbar mobilitet. De fem faktorerna är: fotgängarvänlighet, cykelvänlighet, kollektivtrafk, utformning av parkering och styrning samt integrering av mobilitetshus.

The share of elderly people in the worlds population is evergrowing and research has shown that elderly people may face difficulties when using public transport. Therefore the purpose of this study is to investigate elderly individuals usage of public transport and the role of transport providers as well as decision makers in Malmö. This has been done using qualitative methods which includes both semi-structured interviews with transport providers and decision makers but also a focus group consisting of elderly individuals. The theoretical framework contains three concepts, mobility, social exclusion and perceived accessibility along with factors that affects elderly peoples use of public transport. Differences in priorities regarding public transport also constitutes the theoretical framework. The studys empirical material consists of information concerning elderly travelers experiences using the public transport in Malmö but also how transport providers and decision makers work in order to promote this groups usage. The analysis discuss how increased mobility for elderly travelers could decrease the risk for social exclusion along with how different factors affect their perceived accessibility. Priorities of transport providers and decisions makers as well as elderly travelers is also discussed. The conclusions show that using public transport facilitates the possibilities for elderly travelers to carry out activities as well as socializing with family and friends, which decrease the risk for social exclusion. How the busdriver manage the bus and the characteristics of the seats seems to affect elderlys perceived accessibility the most. However, elderly travelers, decision makers and transport providers seem to have similar priorities regarding public transport in Malmö., Andelen äldre människor i världen blir allt större och forskning visar att vid användande av kollektivtrafik så kan äldre resenärer uppleva svårigheter. Syftet med denna studie är därmed att undersöka äldres användning av kollektivtrafiken och vilken roll kollektivtrafiksaktörer har i detta. Detta har gjorts genom användandet av kvalitativa metoder, i form av semistrukturerade intervjuer med kollektivtrafiksaktörer och en fokusgrupp bestående av äldre resenärer. Det teoretiska ramverket består dels av de tre begreppen mobilitet, social exkludering och upplevd tillgänglighet men även faktorer som påverkar äldres användning av kollektivtrafiken. Vidare så utgör även skillnader i prioriteringar en del av det teoretiska ramverket. Studiens empiriska material består av äldre resenärers upplevelser av kollektivtrafiken i form av information insamlad via en fokusgrupp och intervjuer utförda av Malmö stad. Utöver detta så utgör även kollektivtrafiksaktörers arbete för att främja äldres användning av kollektivtrafiken en del av det empiriska materialet. I analysen diskuteras hur ökad mobilitet för äldre individer kan reducera risken för social exkludering men även hur de olika faktorer påverkar de äldre resenärernas upplevda tillgänglighet. Kollektivtrafiksaktörerna och de äldre resenärernas prioriteringar diskuteras även. Slutsatsen visar att användandet av kollektivtrafik främjar möjligheten för äldre resenärer att delta i aktivitet och socialisera med vänner och familj, vilket minskar risken för social exkludering. Busschaufförernas körning och sätenas egenskaper är faktorer som tycks påverka äldre resenärernas upplevda tillgänglighet mest. Däremot tycks både äldre resenärer och kollektivtrafiksaktörer ha liknande prioriteringar om kollektivtrafiken i Malmö.

Skellefteå befinner sig i en expansiv stadsutvecklingsfas vilket ställer högre krav på trafiksystemet. Studien syftar därmed till att undersöka den lokala planeringen av kollektivtrafik och hur den relaterar till ett Bus rapid transit (BRT)-system. Transit oritented development (TOD) som innebär en samplanering av kollektivtrafik och bebyggelse, utgör arbetets teoretiska ram och är nära kopplat till BRT. Metoden utförs genom semi-strukturerade intervjuer och dokumentanalys av policydokument från Skellefteå kommun. Studien visar att trafiknätet i centrala tätorten har en dålig framkomlighet, vilket kommunen vill åtgärda genom att bland annat utveckla sin kollektivtrafik med fördel framför bilen. I denna utveckling finns det aspekter som är lika ett BRT-system men även vissa delar som avviker från det. Det går även att urskilja tecken på TOD i den lokala planeringen, något som också underlättar en BRT-implementering. Det finns därmed tendenser och ansatser för en BRT-utveckling, men där andra likande alternativ övervägs., Skellefteå is in an expansive urban development phase that causes higher demands on the traffic system. The study aims to investigate the local planning of public transport and how it relates to a Bus rapid transit (BRT) system. Transit-oriented development (TOD), which involves a co-planning of public transport and settlements, forms the theoretical framework of the study and is closely linked to BRT. The method consisted of semi-structured interviews and document analysis of policy documents from Skellefteå municipality. The study show that the traffic network in the central urban area consists of poor accessibility, which the municipality wants to solve by developing the public transport. In this development there are aspects that are similar to BRT, but some parts that deviate from it. It is possible to distinguish signs of TOD in the local planning, which also facilitates a BRT implementation. There are thus tendencies and approaches for a BRT development, but where other similar alternatives are considered.

Competitive tendering has been the preferred approach for public procurement in publictransport, whose purpose is to reach a better customer experience and more cost effectivetraffic solutions through increased competition between different operators. The contracts inpublic procurement mainly contain two different types: net-cost contract and gross-costcontracts. The contracts also contain incentives, which should motivate the operator tomaintain a high quality of their operation.The purpose of the study was to investigate and achieve an understanding of what theoperator’s strategy includes and what it means for Go-Ahead Nordic as an operator in publicprocurement. The study also processes Swedish and Norwegian public procurements, fromthe bidder’s perspective.The results of the study shows that Go-Ahead Nordics´s contracts differ depending on whattype of contract is being used in different public procurements. In the various differentcontracts, Go-Ahead Nordic faces advantages and risks that the operator must take intoaccount in their operation. Incentives play a part in a number of Go-Ahead Nordics’scompetitive tenders, where the operator appreciates a few specific incentives in the contracts.Incentives in Go-Ahead Nordics contracts have contributed to a greater risk for the operatorafter the Covid-19 pandemic. A great difference between public procurement in Norway andSweden exists in that the state carries out the procurements in Norway. However in Swedenthe procurements are managed by the regional public transport authorities.

Under perioden 2000 till 2019 ökade priset för en 30-dagarsbiljett i Stockholms kollektivtrafik med 107 %. Den kraftiga prisökningen väcker frågan huruvida kollektivtrafiken i Stockholm i dagsläget är samhällsekonomiskt effektiv eller om den är för dyr? Vad beror den kraftiga prisökningen på, är den rimlig och hur påverkar den användandet av kollektivtrafiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka utvecklingen av SL:s biljettpriser och kostnader ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta gjorde vi genom att kartlägga och sammanställa SL:s kostnader, intäkter och priser under tidsperioden för att avgöra vad som föranleder denna prisutveckling. Utifrån teori och tidigare litteratur diskuterade vi huruvida ökningen av biljettpriser skett utifrån en samhällsekonomisk grund eller inte och hur detta påverkar SL:s finansiering. Vi skattade ett flertal elasticiteter för att mäta effekten denna prisutveckling har på kollektivtrafikens efterfrågan och hur den skulle påverkas av ytterligare subventionering. Vi kom fram till att biljettpriset ökat på grund av kostnadsökning som främst berott på nya upphandlingar och avtal samt att prissättningen och subventioneringen sker på samhällsekonomisk grund men att den inte är optimal. Vi kommer även fram till att det finns andra argument till varför kollektivtrafiken borde subventioneras ytterligare. I det stora hela kan vi konstatera att kollektivtrafiken i Stockholm, som konsekvens av ökade kostnader hänförbara till trafikupphandlingar och en ej samhällsekonomisk optimal prissättning bidrar till en för dyr kollektivtrafik., During the period from 2000 to 2019, the price of a 30-day ticket in Stockholm's public transportation increased by 107 %. The significant price increase raises the question of whether the current public transportation in Stockholm is efficient from an economic perspective or if it is too expensive. What is the cause of this substantial price increase, is it reasonable, and how does it affect the usage of public transportation? The purpose of this essay is to examine the development of SL's (Stockholm Public Transport) ticket prices and costs from an economic perspective. To achieve this, we conducted a mapping and compilation of SL's costs, revenues, and prices during the specified time period to determine the factors driving this price development. Based on theory and previous literature, we discussed whether the increase in ticket prices has occurred on an economic basis or not, and how it affects SL's financing. We estimated several elasticities to measure the effect this price development has on the demand for public transportation and how it would be impacted by additional subsidization. We concluded that the increase in ticket prices was due to cost increases primarily stemming from new procurement and agreements and that the pricing and subsidization are based on economic principles but are not optimal. We also found other arguments for why public transportation should be further subsidized. Overall, we can conclude that public transportation in Stockholm, as a result of increased costs related to traffic procurement and suboptimal pricing based on economic factors, contributes to an excessively expensive public transportation system.

På landsbygden finns sällan god tillgång till kollektivtrafik vilket har bidragit till att landsbygdens invånare har fått förlita sig på bilen som transportmedel. Regioner med stora delar av landsbygdsområden minskar ofta i befolkning vilket skapar svårigheter för den regionala kollektivtrafikmyndigheten att erbjuda invånarna transportmöjligheter på grund av minskad efterfrågan av kollektivtrafik. Landsbygdens invånare har således ofta svårt att transportera sig till samhällets grundläggande funktioner om de inte har tillgång till bil, vilket kan resultera i social exludering. Kombinerad mobilitet där flera olika transportmedel kompletterar varandra har pekats ut som en potentiell lösning på landsbygdens bristande kollektivtrafik. Uppsatsen studerar hur kombinerad mobilitet på landsbygden kan motverka transportrelaterad social exludering samt bidra till en regional utveckling. Uppsatsen tar utgångspunkt i en fallstudie där Region Blekinge studeras samt de tre kommunerna; Ronneby, Olofström och Karlskrona kommun. För att söka svar på uppsatsens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer samt strategiska dokument från Region Blekinge använts som metod. För att analysera intervjuerna och de strategiska dokumenten har en kvalitativ innehållsanalys använts. Det empiriska materialet kopplas samman med uppsatsens analytiska ramverk som baseras på teori kring social rättvisa och governance. Slutsatserna visar att Region Blekinge arbetar med kombinerad mobilitet som ett komplement till kollektivtrafik på landsbygden där det inte är möjligt att bedriva kollektivtrafik. Det finns även samarbetssvårigheter för hur de inblandade aktörerna ska gå tillväga för att främja utvecklingen av kombinerad mobilitet och motverka transportrelaterad social exludering. Slutsatserna visar även att det finns potential för arbetet med kombinerad mobilitet att möjliggöra för att fler människor kan transportera sig till arbetsplatser samt fritidsaktiviteter som kan bidra till en r

Leisure activities and outdoor recreation are valuable aspects of people's everyday life. With more people living in cities than ever, access to natural areas is becoming a more relevant issue, and many protected nature areas serve both to preserve biodiversity and make nature accessible to a wider public. Living at a distance to nature increases the need for transportation and previous research show that travel connected to leisure activities, and to outdoor activities in particular, is carried out by car to a higher extent than other travel. With increasing climate change, a shift towards more sustainable transportation is needed. While much research and work has been put into shifting everyday travel to public transport, there is a lack of research and a bigger resistance to change when it comes to leisuretravel. This study investigates the possibility of traveling with bus to nature reserves around Umeå, Sweden, by combining public transport data with data on nature reserves. The analyses are carried out in ArcGIS Pro, using Network Analyst models Route and Service area for six different times on a Saturday between 10.00 am and 11.40 am. The results show that, out of 69 nature reserves in a 50 km radius from the city centre, 24 are reachable within 90 minutes and ten of them within 60 minutes. Further, the study discusses the possibility to exercise popular outdoor activities in these nature reserves. The most common activities are walking and hiking and the findings show that six of the ten nature reserves have roads, paths or tracks that make these activities possible.

In recent years, the world has been living in a pandemic where major adaptations have been necessary following the global advance of the Covid-19 virus. In many ways, this has changed the way society manages crises but despite this, public transport has been running in all cities across Sweden even under current restrictions. Sweden´s strategy against corona was different from most other countries and we will analyse an important everyday component of society in this paper - local public transport - and how it was affected by the pandemic. Covid-19 / SARS-CoV-2 is a dangerous and infectious virus that is ultimately spread through the saliva or exhalation of an infected person’s cough or sneeze. The virus has more or less shut down most countries in the world, stretched health services to breaking point, quarantined people, put large numbers of people out of work and affected the entire world economy. Public transport is one of the many businesses affected, as many of Sweden’s regions, public transport boards and companies have been advised by the Swedish Public Health Agency to continue using public transport. Costs for fuel, salaries, traffic service, infrastructure and school buses have remained intact, while revenues have fallen drastically. Despite warnings from experts, it has become clear that authorities, regions and companies were poorly prepared for an international crisis such as Covid-19. Few organisations could foresee such a world wide event and have the capacity to deal with the pandemic, not just as a single issue, for example in medicine or technology, but from several angles simultaneously. Changes in human behaviour are also of interest in terms of public transport and the spread of Covid-19. The disease has caused a large part of the world’s populations to change their travel habits., Under de senaste åren har världen levt i en pandemi där stora anpassningar har varit nödvändiga efter viruset Covid-19:s framfart i världen. Det har på många sätt förändrat krishanteringen i samhället, men trots det har kollektivtrafiken varit igång i samtliga städer runt om i Sverige, även under rådande restriktioner. Sveriges coronastrategi var annorlunda jämfört med de flesta andra länder och vi ska analysera en viktig, vardaglig komponent i samhället i denna uppsats - lokal kollektivtrafik - och hur den påverkades av pandemin. Covid-19 / SARS-CoV-2 är ett farligt, smittsamt virus som sprids ytterst genom saliv eller utandning av en smittad människas hostande eller nysningar. Viruset har mer eller mindre stängt ner de flesta länder i världen, det har belastat sjukvården till bristningsgränsen, satt folk i karantän, gjort mängder av människor arbetslösa och påverkat hela världsekonomin. Kollektivtrafiken är en av de många drabbade verksamheterna, eftersom många av Sveriges regioner, kollektivtrafiknämnder- och bolag har blivit uppmanade av Folkhälsomyndigheten att fortsätta köra kollektivt. Kostnader för drivmedel, löner, servicetrafik, infrastruktur och skolbuss har varit intakta, samtidigt som intäkterna minskat drastiskt. Trots varningar från experter har det blivit tydligt att myndigheter, regioner och företag var dåligt förberedda på en internationell kris som Covid-19. Få verksamheter kunde förutspå en sådan världsomspännande händelse och ha kapaciteten att hantera pandemin, inte bara som en enskild fråga, till exempel inom medicin eller teknik, utan från flera vinklar samtidigt. Förändringar i beteende är också intressanta hos människor när det gäller kollektivtrafik och spridning av Covid-19. Sjukdomen har fått en stor del av världens befolkning att ändra sina resvanor.

Ambitiösa klimatmål och pågående klimatkris ställer krav på en snabb omställning till ett mer hållbart resande. Investeringar har gjorts för att öka tillgången till kollektiva färdmedel.Många utmaningar tycks dock kvarstå, inte minst med hänsyn till beteenden och färdmedelsval, effektiv planering, politiska prioriteringar, synen på kollektivtrafikens roll i samhället och en rättvis fördelning av resurser., Effekter av förändrad tillgång till kollektivtrafik

Trafikverket har tillsammans med Kreera Samhällsbyggnad AB under våren 2022 till vårvintern 2023 övergripande studerat förutsättningar tillsammans med olika varianter av stationsutformningar för en ny station i Brålanda. För att möjliggöra det nya uppehållet i Brålanda behöver tid sparas in, vilket kan göras genom samtidig infart i Säffle. Samtidigheten i Säffle är därmed en av förutsättningarna för Brålanda station. Genom arbetsprocessen har flera olika alternativ tagits fram, studerats och diskuterats tillsammans med Trafikverket och intressenter och omformats efter framförda synpunkter.

During the covid-19-pandemic travel habits changed drastically, and people were expected to work from home to the utmost possible extent. Therefore, public transport was used less, and people preferred car and active transport such as biking and walking. The restrictions that were used in Sweden was removed during early 2022, and the public transport use was expected to rise again. However the level of public transport use in 2022 did not reach the same level as 2019, making it apparent that the habits from the pandemic still affected the choice of travel. The purpose of the study was to investigate the travel choices that was established after covid-19, and to answer questions about travel habits and why one chose not to travel with public transport. An online survey was distributed in Kalmar, with questions about safety and habits of traveling. The respondents claimed their travel habits were currently the same as before the covid-19-pandemic. When it came to safety the respondents were confident in their travel choices and felt mostly safe, and the most prominent cause for worry was the risk of delays within public transport, rather than the risk of contracting a virus. The answers from the online survey was not what was expected from the studies done before, which have shown a decrease in use of public transport after covid-19. The result showed a positive attitude towards sustainable travel choices, and in the future it can be expected that the habits of the pandemic will be replaces by new habits of travel., Minskade antal resor och att jobba hemifrån var två av covid-19-pandemins konsekvenser. De resor som utfördes var främst med bil eller cykel och gång, och kollektivtrafikens marknadsandel minskade signifikant. Covid-restriktionerna i Sverige togs bort tidigt under 2022, och de kollektiva resorna förväntades öka igen. Däremot blev den kollektiva marknadsandelen inte densamma som 2019. Vanorna som skapades under pandemin verkade fortfarande påverka resvalen. Syftet av studien var att undersöka vilka resvanor som utvecklades efter covid-19, med frågeställningar om resval efter pandemin och varför man valde att inte resa med kollektivtrafiken. Det delades ut en enkät till boende och besökande i Kalmar, med frågor angående resvanor och säkerhet när man reser. Resultatet visade att respondenterna ansåg att resvanorna de hade efter covid-19 var ungefär samma som innan covid-19. Vad det gällde säkerhet upplevde resenärerna att de kände sig mestadels säkra med alla resval, och anledningar till oro verkade främst handla om risk för förseningar, snarare än smittorisk. Svaren från enkäten var inte vad som förväntades. Tidigare studier visade att kollektivtrafikens marknadsandel minskade efter covid-19, vilket respondenterna själva inte upplevde. Resultatet visade däremot en positiv attityd kring hållbara resval, och man kan i framtiden förvänta sig att pandemivanorna kring resval ersätts med nya resvanor.

The 15-minute city is an ideal that has taken hold in many places around the world. The new urban planning concept is increasingly being discussed and implemented. Rome is one of the cities where the concept has gained a strong foothold. In spring 2023, an urban development project called 15 municipalities, 15 projects for the city in 15 minutes was launched in Rome. The project aims to decentralize the city centre to even out the unevenly distributed resources in the city to reduce car use. The concept aims to create self-sufficient neighborhoods where residents' destinations can be reached within short walking and cycling distances. Our bachelor thesis examines the implementation of the 15-minute city in the Villaggio Olimpico district of Rome. The aim of the work is to examine the strategies used by officials to promote the values referred to in the concept and the challenges faced by the Villaggio Olimpico urban development project. The area's modernist and dysfunctional built environment will be transformed in order to enhance and ensure the quality of life of its citizens. The project includes measures to promote transport efficiency and the activation of dilapidated public activity spaces to bring more life and activity to the area. For the implementation of the study, empirical data has been collected through document, interview and field studies. The theoretical framework consists of urban critic Jane Jacobs, urban planning icon Jan Gehl, architect Robert Lavelid and urban planning researcher Moa Tunström and their theories on what is required for successful planning for sustainable cities. The results of the study show that the concept is used as a strategic tool to counteract the car and the transport habits of the population to promote walking, cycling and public transport. Villaggio Olimpico plans to apply the values of the 15-minute city by activating and restoring degraded green and public spaces to create an attractive urban environment, as well as

I denna studie är syftet att analysera och förstå variationen i kundnöjdhetsfaktorer inom kollektivtrafik baserat på kön och sysselsättning. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har tidigare forskning inom det valda ämnet studerats för att få en djupare insikt i vad som påverkar olika resenärers upplevelser. Empiriska data från Kollektivtrafikbarometerns undersökningar om Skånetrafiken har hämtats in, bearbetats och analyserats. Denna process har möjliggjort att vi kan svara på syftet och forskningsfrågorna. Resultaten visar tydliga könsskillnader när det gäller nöjdheten. Dessutom har olika sysselsättningsgrupper olika prioriteringar när det kommer till nöjdhet med kollektivtrafiken. Trygghet och säkerhet, bekvämlighet och tillfredsställelse framstår som faktorer som påverkar kvinnors nöjdhet med kollektivtrafiken. Å andra sidan påverkar punktlighet och tillgänglighet mäns nöjdhet med kollektivtrafiken. Vidare visar resultaten att tillgänglighet, punktlighet och bekvämlighet är faktorer som påverkar olika sysselsättningsgruppers nöjdhet., The purpose of this study is to analyze and understand the variation in customer satisfaction factors within public transportation based on gender and occupation. To address the study's purpose and research questions, previous research in the chosen field has been studied to gain deeper insights into what influences the experiences of different travelers. Empirical data from surveys conducted by the Public Transport Barometer on Skånetrafiken have been collected, processed, and analyzed. This process has enabled us to answer the study's purpose and research questions. The results reveal clear gender differences concerning satisfaction. Moreover, different occupational groups exhibit varying priorities when it comes to satisfaction with public transportation. Safety and security, comfort, and satisfaction emerge as factors influencing women's satisfaction with public transportation. Conversely, punctuality and accessibility influence men's satisfaction with public transportation. Furthermore, the results indicate that accessibility, punctuality, and comfort are factors affecting the satisfaction of various occupational groups.

Tramways are a sustainable and accessible mode for public transport. They promote urban development and contribute to a more attractive city. Light rail, but also public transport as a whole, is an important part of society as it is accessible to everyone and reduces the amount of cars needed. The two tramlines in Norrköping account for two thirds of public transport travel in the city. The purpose of this conceptual study is to investigate whether it is profitable to build a new tram line in Norrköping. This tram line is intended to replace current bus lines on the route. The route is based on residents´ opinions and where Norrköpings kommun has previously investigated more tramway. The route investigated is Ingelsta – Norrköpings resecentrum – Söder Tull – Lindö. The result of the study shows that the project would result in a traveller increase of 26,6 % and a total cost of 2,13 billion SEK, which is compared to similar tramway projects in Sweden. The conclusion is that the traveller increase combined with the urban transformation of the city makes the cost of the project a worthwhile investment since the project can benefit the city in the future.

Kollektivtrafik anses ofta vara särskilt betydelsefull för personer med funktionsnedsättning, då det kan finnas en begränsad tillgång till andra färdmedel. Trots ansträngningar för att överbrygga hinder i kollektivtrafiken, kvarstår idag betydande utmaningar. Personer med funktionsnedsättning gör generellt färre resor och deltar i färre aktiviteter utanför hemmet än personer som inte har några funktionsnedsättningar. Att resa i den allmänna kollektivtrafiken förutsätter en rad förmågor, som beror på ett samspel mellan resenär och olika miljöer, såsom informationsmiljöer, fysiska miljöer och sociala miljöer. Brister detta samspel uppstår ett funktionshinder som försvårar eller omöjliggör användning av kollektivtrafik. Rapporten syftar till att ge en översikt över arbetsområdet tillgänglighet i kollektivtrafiken och inkluderar exempel både från forskning och mer praktiskt arbete. Rapporten ska inte ses som en heltäckande översikt, utan ämnar snarare ge en överblick och nulägesbild över området. I rapporten presenteras en genomgång av vissa mål och regelverk som är relevanta utifrån tillgänglighet ur nationellt och europeiskt perspektiv. Därefter ges en nationell utblick som berör frågor om ansvar, information, och myndigheter som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till tillgänglighet i kollektivtrafiken. En genomgång av forskning inom området görs ur ett mer övergripande perspektiv (en mer detaljerad genomgång kommer att publiceras i artikelformat framöver) och därefter med några exempel på forskningsrapporter som publicerats nationellt. Översikten ger även exempel på europeiska forskningsprojekt som på olika sätt berör frågor om tillgänglighet i kollektivtrafiken samt på andra pågående EU-initiativ inom området. Nationella studier har exempelvis belyst frågor om tillgänglighet i transportsystemet i regional planering. Författarna fann att tillgänglighet användes på olika sätt i planeringsdokument. Vidare menar författarna att tillgänglighet användes på olika