Search

There are currently no Swedish norms for the bedside version of the Western Aphasia Battery (B-WAB-R) and the Cognitive Linguistic Quick Test (CLQT). It is unknown whether age, gender, and education influence performance in a Swedish context. Verbal fluency tests measure language and cognition, but semantic and phonemic versions are associated with separate cognitive processes. The aim was to evaluate how non-impaired adults performed on Swedish translations of B-WAB-R and CLQT, and the verbal fluency tests FAS and Animal Naming. Fifty-two participants without linguistic or cognitive impairments aged 21–88 were recruited. Potential differences in performance depending on age, gender, and education were analysed, and how performance on FAS and Animal Naming related to CLQT, and B-WAB-R performance. Performance did not differ depending on gender or education. Some scores fell below previous CLQT cut-offs for mild cognitive impairment. Participants aged 30–49 had better performance than older groups on Animal Naming and the CLQT domains Attention, Executive Functions and Language, and better performance than the youngest group on Attention. Animal Naming was weakly related to both language and cognitive measures. FAS was not related to any other measure. The small and unequally distributed sample limits the generalizability of the results. More research is needed to determine how age and education influence performance on CLQT and B-WAB-R in Sweden. More research is also needed to determine whether phonemic and semantic verbal fluency tests measure the same cognitive processes., Det finns för närvarande ingen svensk normering för bedside versionen av Western Aphasia Battery (B-WAB-R) och Cognitive Linguistic Quick Test (CLQT). Det är okänt huruvida ålder, kön och utbildning påverkar prestationen i en svensk kontext.Ordflödestest mäter språk och kognition, men semantiska och fonetiska versioner är associerade med skilda kognitiva processer. Syftet var att utvärdera hur icke-nedsatta vuxna presterade på svenska översättningar av B-WAB-R och CLQT, samt ordflödestesten FAS och Djur. Femtiotvå deltagare utan språkliga eller kognitiva nedsättningar i åldrarna 21–88 rekryterades. Potentiella prestationsskillnader beroende på ålder, kön och utbildning analyserades, samt hur prestation på FAS och Djur relaterade till prestation på CLQT och B-WAB-R. Det fanns inga skillnader i prestation beroende på kön eller utbildning. Några poäng hamnade under tidigare satta CLQT gränsvärden för lindrig kognitiv nedsättning. De i åldern 30–49 hade bättre prestation än äldre grupper på Djur och CLQT domänerna Uppmärksamhet, Exekutiv Funktion och Språk, samt bättre prestation än den yngsta gruppen på Uppmärksamhet. Djur var svagt relaterad till både språkliga och kognitiva mått. FAS relaterade inte till några mått. Det lilla och ojämnt fördelade urvalet begränsar resultatens generaliserbarhet. Mer forskning behövs för att avgöra hur ålder och utbildning påverkar prestation på B-WAB-R och CLQT i Sverige. Mer forskning behövs även för att avgöra om fonetiska och semantiska ordflödestest mäter samma kognitiva processer.

Studiedesign: Deskriptiv laborativ studie Introduktion: En främre korsbandsskada är en vanlig men allvarlig skada inom idrotten. Trots en läkt skada kan individen uppvisa förändringar i form av fysiska faktorer såsom förändrat rörelsemönster, eller psykologiska faktorer såsom ökad rädsla för återskada. Personer som drabbats av en främre korsbandskada har setts uppvisa en asymmetri mellan det skadade och det friska benet genom en ökad avlastning i det skadade benet. Den traditionella rehabilitering avser en individ som återställd när denne klarar en uppsättning standardiserade fysiska tester för knät. Studier har dock visat på att även psykologiska faktorer har en betydande roll vid förändrat rörelsemönster och återgång till sport. Syfte: Undersöka psykologiska faktorers relation till avlastning i knäleden under idrottslika hopptest med och utan sekundära kognitiva uppgifter för personer med en främre korsbandsskada. Ett sekundärt syfte var att undersöka skillnader i avlastning mellan de två hopptesterna. Metod: Tio kvinnliga idrottsaktiva idrottare som tidigare opererats för en främre korsbandsskada utförde drop-jump test med och utan sekundära kognitiva uppgifter. Avlastning i knäleden mättes genom asymmetri i maximalt knäflexionsmoment under de första 100 ms av landningen mellan respektive ben. Testerna utfördes i ett rörelseanalyslaboratorium där åtta rörelsekameror och två kraftplattor användes. Enkäten Anterior Cruciate Ligament Return to Sport after Injury (ACL-RSI) användes för att kartlägga psykologiska faktorer såsom känslor, förtroende och riskbedömning. Pearson’s korrelationskoeficcient användes för att analysera samband mellan ACL-RSI och asymmetri i knäflexionsmoment och presenterades i spridningsdiagram. Parat T-test tillämpades vid jämförelse av avlastning i knäleden mellan de båda hopptesterna. Resultat: Inga signifikanta samband påvisades mellan asymmetri i knäflexionsmoment och ACL-RSI varken i hopptest utan eller i hopptest med tillägg av kognitiv

Bakgrund Bedömning av skaderisk bland lagidrottare görs ofta med analys av nedre extremiteternas mekanik under hopptester. Dessa hopptester saknar dock oftast samtidiga kognitiva krav och speglar inte den kaotiska idrottsmiljön. För att öka den validiteten av hopptesterna har ett antal studier de senaste åren undersökt inverkan av sekundära kognitiva uppgifter på prestation och rörelsemönster. Syfte Syftet var att sammanställa och utvärdera evidensen för inverkan av sekundära kognitiva uppgifter för prestation och nedre extremiteternas mekanik vid hopptester bland atleter. Metod En systematisk litteraturöversikt utfördes enligt PRISMA:s riktlinjer. Tre databaser (PubMed, Cinahl och SportDiscus) söktes för studier som jämförde prestation och/eller nedre extremiteternas mekanik mellan ett hopptest med och utan en kognitiv uppgift bland idrottsaktiva personer mellan 15 – 40 år. Studierna granskades för Risk of Bias med en modifierad version av Downs and Black checklista och för kvalitén av evidensen med GRADE. Resultat Av 241 hittade artiklar ansågs 10 uppfylla kriterierna för översikten. De hopptest som analyserats var till exempel drop vertical jump, enbenslandningar och riktningsförändringar. Kognitiva uppgifterna bestod bland annat av räkningsuppgifter, beslutsfattande och arbetsminne. Baserat på väldigt låg till moderat evidens, tyder resultaten på att en sekundär kognitiv uppgift vid hopptester leder till signifikant mindre knäflexion, större knäabduktion, samt större inåtrotation i knä och anklar bland idrottare. Baserade på samma evidensnivå visade resultaten på längre markkontakttid samt lägre reaktiv styrka och lägre hopphöjd. Slutsats Sekundär kognitiva uppgifter påverkar prestation och mekaniken i nedre extremitet under ett hopp. Resultaten tyder på att bedömning av skaderisk vid hopptester bör ske med en sekundär kognitiv uppgift för ökad känslighet.

This thesis delves into the unique educational challenges and learning styles of students with reading and writing difficulties, specifically within the context of programming and web development. We explore the aspects of cognition, emotion, and motivation, offering a nuanced exploration of how task structures and educational environments impact these students. Employing an Activity and Action-Based framework, the study engages with a blend of observational and interview methodologies. This approach provides an in-depth understanding of how students with reading and writing difficulties interact with and perceive various educational tasks, particularly those with a heavy reliance on text. The insights gleaned from this research are significant, offering valuable guidance for tailoring educational strategies and technological tools to more effectively meet the needs of students with reading and writing difficulties in the increasingly important fields of programming and web development., Detta examensarbete utforskar de unika utbildningsutmaningarna och inlärningsstrategier hos studenter med läs- och skrivsvårigheter, särskilt inom programmering och webbutveckling. Vi undersöker aspekter av kognition, emotion och motivation och erbjuder en nyanserad bild av hur uppgiftsstrukturer och utbildningsmiljöer påverkar dessa studenter. Genom att använda en aktivitets- och handlingsbaserad ram, engagerar sig studien i en kombination av observations- och intervju-metodologier. Denna metod ger en djup förståelse för hur studenter med läs- och skrivsvårigheter interagerar med och uppfattar olika utbildningsuppgifter, särskilt de mer textintensiva. Insikterna som erhållits från denna forskning är betydande och erbjuder värdefull vägledning för att anpassa utbildningsstrategier och teknologiska verktyg för att mer effektivt möta behoven hos studenter med läs- och skrivsvårigheter inom de alltmer viktiga områdena programmering och webbutveckling.

Trots att alkoholpåverkan i samband med cykling ökar risken att skadas och förolyckas har vi begränsad kunskap om hur alkohol påverkar cyklisten. Syftet med denna studie var därför att undersöka effekten av stigande alkoholhalt på olika förmågor som krävs för att kunna framföra en cykel på ett betryggande sätt på en testbana. Tjugoåtta deltagare, varav 19 ingick i en experimentgrupp och nio i en kontrollgrupp, fick cykla en testbana uppbyggd på en avlyst parkeringsplats. Deltagarnas uppgift var att i) cykla slalom runt nio plastkoner, ii) cykla så rakt som möjligt på ett uppritat streck i mitten av en konformad strut och ibland plinga med ringklockan, iii) cykla så långsamt som möjligt och på varje stoppstreck stanna och sätta ner ena foten samt iv) stanna med båda fötterna och hela cykeln inom varje stoppruta. Deltagarna i experimentgruppen försågs vid upprepade tillfällen med alkohol (målet var att de skulle uppnå 1,0 promille) medan deltagarna i kontrollgruppen var nyktra under hela försöket. Under försöket mätte vi hur alkoholintaget påverkade alkoholhalt, upplevda alkoholpåverkan, cykelprestation, självskattad cykelförmåga, kognition och perception. Vidare mätte vi spänningssökande samt attityd, norm, kontroll, avsikt samt tidigare och uppföljande beteende att cykla alkoholpåverkade i verklig trafik. Resultaten tyder på att flertalet förmågor som är nödvändiga för att kunna cykla säkert försämrades av alkoholpåverkan. Från en genomsnittlig alkoholhalt på 0,7 promille var denna försämring statistiskt säkerställd men redan från en genomsnittlig alkoholhalt på 0,2 promille kunde man se en tendens till försämring. Samtidigt visar resultaten att cykling under alkoholpåverkan var relativt vanligt förekommande bland deltagarna., Even though cycling under the influence of alcohol increases the risk of injury and accidents, we still have limited knowledge about how alcohol affects the cyclist. The aim of this study was therefore to investigate the effect of increasing alcohol intoxication on several abilities required to cycle safely on a test track. Twenty-eight participants, 19 in an experimental group and nine in a control group, cycled a test course set up in a canceled parking lot. The participants' task was to i) cycle slalom around nine plastic cones, ii) cycle as straight as possible on a line drawn in the middle of a cone-shaped cornet and sometimes ring the bell, iii) cycle as slowly as possible and stop to put a foot down at each stop line and iv) stop with both feet and the whole bike within each stop square. The participants in the experimental group were repeatedly provided with alcohol (the goal was that they should reach 1.0 per mille) while the participants in the control group were sober throughout the trial. During the trial, we measured how the intake of alcohol affected alcohol concentration, perceived alcohol intoxication, cycling performance, self-rated cycling ability, cognition, and perception. Furthermore, we measured thrill-seeking as well as attitude, norm, control, intention, and also past and subsequent behaviour to cycle under the influence of alcohol in real traffic. The results indicate that many abilities required to cycle safely were impaired by the influence of alcohol. This impairment was statistically significant from an average alcohol concentration of 0.7 per mille. From an average alcohol concentration of 0.2 per mille a tendency towards deterioration could however be seen. At the same time, the results show that cycling under the influence of alcohol was relatively common among the participants., Alkohol: Testbana/Alcohol: Test track