Search

Studien undersöker genom multipel regressionsanalys sambandet mellan miljöengagemang och politisk tillit, med utgångspunkt i enkätdata med urval ur den svenska befolkningen. Miljöengagemang mäts genom generellt intresse för miljön och medlemskap i en miljöorganisation. Tillit till riksdagen, svenska rikspolitiker samt politiska partier utgör indikatorer för politisk tillit. Interaktionseffekter som påverkar sambandet undersöks med tre dimensioner av samhällsklass. Pierre Bourdieus teori om habitus och kapital utgör studiens grund, som därför utgår från samhällsklass baserat på utbildning, inkomst och subjektiv klass. Undersökningen bygger på data från 1998 och 2014 för att kunna analysera förändringar över tid. Resultatet visar att miljöintresse har en starkare korrelation till politisk tillit 2014 än 1998, och omvänt att medlemskap i en miljöorganisation och politisk tillit har en starkare samvariation 1998 än 2014. Förklaringskraften hos enbart dessa variabler är dock låg, och bakomliggande variabler kan tänkas förklara associationen. Vidare visar sig klass påverka sambandet. Ett mönster går att urskilja i resultaten hos alla tre dimensioner av klass 1998, där högre klasstillhörighet är kopplat till en mer negativ korrelation mellan miljöintresse och politisk tillit. Mönstret är statistiskt signifikant för utbildning och subjektiv klass, men inte inkomst. Samma struktur finns i resultatet kvar hos utbildning och subjektiv klass 2014, men försvagat och utan statistisk signifikans. Interaktionseffekten för inkomst försvinner helt 2014, då alla inkomstgrupper visar ett lika starkt samband mellan miljöengagemang och politisk tillit.

Denna studie undersöker förekomsten av ortorexi nervosa bland universitetsstudenter vid städer i Mellansverige och dess möjliga samband med socioekonomiska resurser, inklusive kapitalart, klassbakgrund, kön, ålder och föräldrarnas utbildningsnivå. Ortorexi definieras som en fixering vid hälsosam kost och livsstil, vilket kan leda till extremt restriktiva matvanor och känslomässiga påfrestningar. Genom en kvantitativ enkätundersökning analyserades data från ett stickprov av 122 universitetsstudenter inom kultur-, respektive ekonomiutbildningar. Resultaten visade att förekomsten av ortorexi i stickprovet var 9,84%. Vidare visade analysen att kapitalart, särskilt kopplat till vissa utbildningsinriktningar, hade en statistiskt signifikant inverkan på graden av ortorektiska tendenser. Utifrån mätinstrumentet ORTO-11, som använder en skala från 5 till 60 där ett resultat på 25 eller lägre indikerar ortorektiska tendenser, hade studenter vid ekonomiutbildningar i genomsnitt ett resultat som var 2,5 enheter lägre än studenter vid kulturutbildningar. Således indikerar studiens resultat att studenter vid ekonomiskt präglade utbildningar kan ha en högre risk för utvecklandet av ortorektiska tendenser i jämförelse med studenter vid kulturellt präglade utbildningar. De övriga socioekonomiska variablerna, såsom yrkesbaserad klassbakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, kön och ålder, visade inga statistiskt signifikanta effekter på ortorexi-värdena. Även om dessa faktorer inte uppnådde signifikans, indikerar resultaten att det kan finnas potentiella samband som är värda att undersöka vidare i framtida studier. Slutsatserna från denna studie pekar på vikten av att beakta socioekonomiska faktorer vid bedömningen av ortorektiska beteenden bland universitetsstudenter. Trots att flertalet variabler inte visade statistiskt signifikanta effekter, samt begränsningar i studiens omfattning, bidrar studien till en ökad förståelse för komplexiteten kring, samt möjliga förklaringar för, hur o

This study focuses on how taste can be perceived visually between two families in the first season of Netflix’s Bridgerton (2020) with a focus on costume, color and taste. Through the use of qualitative, comparative and semiotic methods, taken from a contemporary Western perspective, screenshots from two separate scenes will be analyzed to examine how the families convey a difference in taste and class based on theory by; Beverley Skeggs, Maria Sturken & Lisa Cartwright, Pierre Bourdieu and Gunther Kress & Theo Van Leeuwen. The results convey that taste and class is perceived depending on how the families’ costumes, focusing on color and fabric, work together with each other. One family shows a consistent use of color and fabric that portray a sense of unity, while the other family focuses on displaying individuality and personality traits through their costumes. Additionally, visual parallels are drawn between Bridgerton and the 2015 adaptation of Cinderella, particularly in how the costumes of Cinderella and her stepfamily may subconsciously influence the audience's interpretation of the characters in Bridgerton. This paper includes a design documentation after page 38 with the name “Mångfald i illustrationer” that is a fictional project in the form of an image bank for the organization Bris. The purpose was to create new illustrations for their website under the section "Vanliga ämnen" that were relatable to the target audience; teenagers between the ages of 13-18. The result is twelve illustrations that can be used in various ways in relation to the section "Vanliga ämnen", that feel inviting and contemporary for the target audience.

This study concerns the novel Die Schmerzmacherin. by Marlene Streeruwitz and analyzes the narrative as a story about gender as felt on and through the body. The theoretical framework employed in the analysis includes a look at the gender economy; this is done through a presentation of the different actors involved and their contribution to the dynamic. The gender economy itself is characterized as a phallogocentric forum where the possibilities of participation and effecting change are unequally distributed. The study goes on to argue that disciplinary power is how the actors in the novel are taught to engage with and submit to the rules of the gender economy, and different arenas or spaces of disciplinary power are described through text-based examples. It is further suggested that the power of engaging differently also lies within reach of the actors, and that this is accomplished through attuning to the affectively felt knowledge of the effects of the gender economy. Affective knowledge, the study argues, is gained through aesthetics, by which is meant an overcoming of sensory or affective numbness and a regaining of a sense of bodily reality. As a final note, the study briefly considers the role of art in such acts of re-sensitization., Diese Studie behandelt den Roman Die Schmerzmacherin. von Marlene Streeruwitz und analysiert die Erzählung als eine Geschichte über Gender so wie es am und durch den Körper erlebt wird. In der Studie wird als Teil des theoretischen Rahmens die Gender-Ökonomie näher betrachtet; die Analyse erfolgt durch eine Darstellung der verschiedenen Akteur*innen und deren Beitrag zur Dynamik. Die Gender-Ökonomie an sich wird als eine phallogozentrische Bühne verstanden, auf welcher Möglichkeiten der Teilnahme und der Veränderung ungleich umgesetzt werden können. Die Studie wird auch zeigen, wie Disziplinarmacht den Akteur*innen die Regeln der Gender-Ökonomie beibringt und diese in verschiedenen Milieus durchsetzt. Es wird nahegelegt, dass die Akteur*innen auch andere Handlungsmöglichkeiten entdecken können, insoweit sie imstande sind, die affektiv erfahrenen Folgen der Gender-Ökonomie wahrzunehmen. In der Studie wird dafür argumentiert, dass ein derartiges Wissen über die körperliche Wirklichkeit auch entwickelt werden kann; anschließend wird die Rolle von Kunst kurz berücksichtigt.

Denna studie har som syfte att undersöka hur fyra verksamma lärare i samhällskunskap på både högstadie- och gymnasienivå resonerar kring hur medborgarbildning främjas i deras undervisningspraktiker. Vidare har den som syfte att se om det finns någon skillnad i hur dessa fyra samhällskunskapslärare pratar om medborgarbildning i relation till var deras skola ligger och hur deras elevgrupper ser ut. För att uppnå detta syfte har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra olika samhällskunskapslärare, tre på högstadienivå och en på gymnasienivå. Lärarnas svar har analyserats utifrån Westheimer och Kahnes (2004) tre idealtyper av samhällsmedborgare, den personligt ansvarstagande-, den aktivt deltagande- samt den rättvise-orienterade samhällsmedborgaren och Bourdieus (1984) klassteori och begrepp om kapital och habitus. Detta görs för att belysa likheter och skillnader om medborgarbildningsuppdraget inom samhällskunskapsämnet i lärarnas olika intervjusvar. Resultaten visar på att lärarna säger att de främjar egenskaper och förmågor kopplade till samtliga tre samhällsmedborgartyper i sin samhällskunskapsundervisning. Det är enligt lärarnas intervjusvar bland annat viktigt att låta eleverna ta del av samhällsaktualiteter samt att låta eleverna få diskutera komplexa samhällsfrågor i undervisningen. Vidare går det att se hur lärarnas svar om medborgarbildning kan se olika ut dels beroende på deras egna bakgrunder och erfarenheter samt dels beroende på deras skolors olika institutionella förutsättningar, vilket kan påverka ämnesinnehållet i samhällskunskapsundervisningen. Exempelvis genom att relatera ämnesinnehållet till elevernas vardag säger lärarna att de främjar medborgarbildning och eftersom eleverna kommer från olika delar av samhället kan deras liv utanför skolan se mycket olika ut. Denna studies didaktiska relevans är ökad kunskap om hur olika samhällskunskapslärare diskuterar medborgarbildning i relation till deras samhällskunskapsundervisning sam

De senaste åren, framför allt under år 2023, har gängkriminaliteten i Sverige förändrats på flera olika plan, både gällande dess karaktär men också till antalet. I samband med att allvarlighetsgraden i den grova organiserade brottsligheten har ökat har även oron över brottsligheten i samhället ökat kraftigt under 2023. Syftet med denna uppsats var därmed attundersöka huruvida oron för att utsättas för brott skiljer sig hos boenden, enligt polisens kartläggning, utsatta områden och boenden i inte utsatta områden. Uppsatsen studerade även om faktorer som kön, utbildningsnivå, etnicitet och ålder kan förklara de eventuella skillnaderna i oro. Med grund ur och med hjälp av Stockholms stads Trygghetsmätning från år 2023 analyserades studiens frågeställningar och hypoteser. Urvalet bestod av individer i åldrarna 25–79 år som vid undersökningstillfället var folkbokförda i Stockholms län. Teorierna som har använts för att skapa en bredare förståelse för skillnaderna i oro är Pierre Bourdieus kapitalteori och Ulrich Becks teori om risksamhället. Resultatet för studien presenterades genom logistiska regressionsanalyser samt ett stapeldiagram över skillnaden i oro mellan utsatta områden och inte utsatta områden. Resultatet över den bivariata analysen visade att oddset att känna en hög grad av oro är 37% högre för boenden i utsatta områden jämfört med inte utsatta områden. Vid kontrollering för variablerna kön, utbildningsnivå, etnicitet och ålder kvarstår sambandet, som visade att oddset att boenden i utsatta områden upplever en hög grad av oro är 50% högre jämfört med boenden i inte utsatta områden. Resultaten var statistiskt signifikanta. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är därmed att oddset för att känna en hög grad av oro är högre bland boenden i utsatta områden jämfört med boenden i inte utsatta områden.

Studiens syfte är att undersöka studenter som snart tar examen från civilingenjör- och samhällsvetenskapliga program, hur de uppfattar sin anställningsbarhet i övergången från studier till arbete. Genom kvalitativa intervjuer med åtta studenter undersöker studien hur studenterna upplever övergången till arbetslivet. Samt vad de upplever är fördelaktiga och negativa kapital för att vara anställningsbar och slutligen om det finns några likheter eller skillnader mellan samhällsvetenskap- och civilingenjör studenter. Som teoretiskt ramverk användes Bourdieus teori om fält, kapital och habitus. Det användes för att skapa förståelse för vilka kapital som stärkte eller försvagade studenternas upplevda anställningsbarhet. Resultatet visade på att båda grupperna var medvetna om en konkurrenssituation för att erhålla jobb och såg till att utbilda sig för att öka chanserna på arbetsmarknaden. Relevanta erfarenheter och framför allt yrkesrelaterade erfarenheter var ett kapital som tydligt uppfattades som värdefullt. Ett utbrett socialt nätverk var även det något som ökade studentens upplevda anställningsbarhet. Det uppfattades skillnader mellan grupperna, samhällsvetenskapliga studenter var mer osäkra på sin möjlighet att få en anställning efter examen. Samtidigt uttryckte civilingenjör studenterna en trygghet att utbildningen ökade chanserna till både ett jobb och en framgångsrik karriär., The aim of the study is to investigate how students nearing graduation from engineering and social science programs perceive their employability in the transition from studies to work. Through qualitative interviews with eight students, the study explores how students experience the transition to the working life, as well as what they perceive as advantageous and disadvantageous capital for employability, and finally if there are any similarities or differences between social science and engineering students. As a theoretical framework, Bourdieu's theory of fields, capital, and habitus was used. It was employed to understand which forms of capital strengthened or weakened students' perceived employability. The results showed that both groups were aware of a competitive situation to obtain jobs and ensured to educate themselves to increase their chances in the job market. Relevant experiences, especially those related to the profession, were perceived as a clear capital. A widespread social network was also something that increased students' perceived employability. Differences were perceived between the groups, with social science students being more uncertain about their prospects of employment after graduation. At the same time, engineering students expressed confidence that their education increased the chances of both a job and a successful career.

Det som studien vill undersöka är meningen av miljövänlighet i relation till solceller och hur detta koncept generaliseras i samhället, men även hur grannar i ett relativt nära område påverkar varandras motivation till att investera i denna typ av teknologi. Studiens syfte är att ge deltagarna en chans att berätta deras sida av hur de upplever konkurrensen i deras grannskap, med hjälp av intervjuer. Finns det en korrelation mellan granndynamiken och statusjakten, vilket i sin tur skapar köpkraft genom att grannar jämför med varandra? Vi har sett att det inte bara är viljan att ses som miljövänlig som ligger till grunden för individens motivation att investera, utan det är en komplex samling faktorer. Detta bekräftas av vårt teoretiska ramverk, Bourdieus kapitalteori och Habermas kommunikationsteori, som förklarar dynamiken mellan individer som bor i ett grannskap, samt hur kommunikationen blir ett samspel mellan olika aktörers tolkningar. Resultatet visar att individer är mer benägna att investera i solceller om deras granne har gjort det. Vidare visar det på en korrelation mellan de olika samhälleliga värderingarna, och viljan att rätta sig efter de normer som skapats av gruppen. Behovet av att känna sig miljövänlig och samtidigt uppehålla en känsla av status kan ha en större individuell effekt än vad som uppfattas., The study wants to examine the meaning of environmentally friendly in relation to solar power and how this concept generalizes in society but furthermore how neighbours in are latively narrow circuit affects each other’s motivation to purchase this kind of object. The study has a purpose to give the chosen participants a chance to tell their side on how they experience the competition in their neighbourhood, which is done by interviews. Is there a correlation between the neighbours dynamic and status hunt which creates purchasing power through comparison with the people living nearby? We have found that it’s not simply the drive to be seen as environmentally friendly that builds people’s motivation in such purchases but it’s a complex mix of factors. This is confirmed by our theoretical framework which are Bourdieu's Capital theory and Habermas communication theory, that explains the dynamics between people in distinct circuits and how the language is an interplay of different actors which all have their own interpretation on the concept. The results show that individuals are more prone to invest in solar panels if their neighbours have acquired solar panels. Furthermore, it shows the correlation between the different societal values and the will to conform to the norms created by the group. The feeling of needing to be environmentally friendly and at the same time uphold a sense of status may have a bigger effect on the individual than they perceive.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärarstudenters föreställningar om arbetsmarknaden samspelar med tid och rum, samt hur de uppfattar möjligheter och begränsningar med att bo och arbeta i olika områden. Detta åskådliggörs genom semistrukturerade intervjuer med sju lärarstudenter med olika erfarenheter av att växa upp i landsbygd och mindre städer i olika delar av Sverige. Studenternas resonemang i intervjuerna om vart de vill bo och deras framtida arbetsplats synliggör platsers olika dragningskraft. Analysen har genomförts med teoretiska utgångspunkter från Hägerstrands tidsgeografi samt Bourdieus kapital och habitus för att förstå lärarstudenternas prioriteringar och resonemang utifrån tidsliga, rumsliga och individuella preferenser. Resultatet visar för det första betydelsen av temporalitet som framkommer när lärarstudenterna talar om hur de ser framtida arbetsplatser både utifrån livsfaser och dagliga intervaller kopplat till pendling. För det andra förhåller de sig till plats utifrån sociala relationer då deras vänner har en stark dragkraft under deras unga år medan familj har en större dragkraft senare. Om lärarstudenten har en partner blir även partnerns preferenser till plats aktuella i individens resonemang. För det tredje har ekonomiska incitament och yrkets förutsättningar betydelse eftersom skillnader i lön, huvudman och skolans socioekonomiska förutsättningar uppkommer i studenternas tankar.

This thesis stems from the research problem that, despite extolling the validity of relational dependencies for understanding civil-military collaboration, the interdisciplinary scholarship is notably lacking in empirical depth regarding the underlying relational dynamics in actual activities. The aim of the monograph is therefore to explore the underlying relational dynamics of civil-military collaboration. Drawing on Pierre Bourdieu’s relational approach to practice – and more specifically his thinking tools of field, capital and habitus – the thesis provides an empirically rich analysis of how Sweden’s total defense is practiced. By interviewing and observing various practitioners, I analyze how the development and organization of total defense as a field and various sub-fields, the distribution of symbolic, cultural and economic capital, and officials’ (un)shared dispositions, or habitus, reveal various seldom studied underlying relational dynamics of civil-military collaboration. The results indicate that struggles between military and civil crisis management officials organized around the stake of how total defense should be practiced are grounded in two competing logics of practice: one military and one civil crisis management. The study concludes that these logics of practice constitute particular relational dynamics at play, and struggles that shape civil-military collaboration beyond previous research that lists certain established well-known prerequisites for civil-military collaboration. This conclusion can help researchers and practitioners avoid treating the prerequisites for collaboration as merely instrumentalist, while they inherently embody underlying relational dynamics., Föreliggande avhandling tar avstamp i observationen att såväl politiska som vetenskapliga diskurser om civil-militär samverkan förhåller sig relativt oreflekterat till relationer, trots att den mångvetenskapliga samverkanslitteraturen tillskriver relationella beroenden en stor betydelse. I den litteratur som behandlar civil-militär samverkan råder det en brist på empiriskt djup i fråga om de underliggande relationella dynamiker som uppstår i faktiska aktiviteter. Syftet med denna monografi är därför att närmare undersöka de underliggande relationella dynamiker som formar civil-militär samverkan i Sverige, vilket är angeläget givet återuppbyggandet av totalförsvar. Studien bidrar med en omfattande empirisk analys av hur Sveriges totalförsvar praktiseras med hjälp av Pierre Bourdieus relationella ansats till praktik. Framför allt har inspiration hämtats från hans begrepp, eller tankeverktyg, fält, kapital och habitus. Genom dessa har intervjumaterial och observationer av olika praktiker analyserats. Ur analysen framträder hur totalförsvaret utvecklats som ett fält med subfält, hur symboliskt, kulturellt och ekonomiskt kapital fördelats samt hur praktikers (o)delade dispositioner, eller habitus, spelar in. Flera underliggande och sällan studerade relationella dynamiker av betydelse för vad som formar civil-militär samverkan synliggörs. Resultaten indikerar att kamper mellan militära aktörer och civila krishanteringsaktörer utspelar sig i fråga om hur totalförsvaret borde praktiseras, och att dessa kan härledas till två konkurrerande praktiklogiker: en militär logik och en civil krishanteringslogik. Studien drar slutsatsen att dessa praktiklogiker ligger till grund för de spänningar och motsättningar som kommit att prägla återuppbyggandet av Sveriges totalförsvar. Slutsatserna kompletterar etablerade och välkända förutsättningar för civil-militär samverkan i tidigare forskning. En lärdom från denna studie är att relationella dynamiker spelar en avgörande roll för den pr