Search

Det finns ett stort behov av att göra ungdomar delaktiga i kommunernas utveckling. Offentliga rum är sällan anpassade efter ungdomars behov, trots att de har en viktig roll för ungdomars utveckling. Ungdomar är dessutom experter på att vara ungdomar och är, tillsammans med barn, den generation som längst kommer leva med konsekvenserna av besluten vi tar idag. Utöver positiva effekter för våra livsmiljöer, kan ungdomsdeltagande leda till att ungdomar känner sig som en del av samhället, lär sig hur det demokratiska systemet fungerar och utvecklar ett intresse för samhällsutveckling. Den stora frågan är hur ungdomsdeltagandet ska utformas. I den här studien har jag undersökt fenomenet ungdomsråd, vilket är ett opolitiskt inflytandeforum för ungdomar att lyfta sina åsikter och idéer i sin hemkommun. Syftet med studien är att förstå ungdomsrådens roll i att göra ungdomars röster hörda och bidra till en hållbar stadsutveckling. Studien är utformad som en fallstudie och resultatet baseras på intervjuer med ungdomar och politiker i Helsingborgs stad och Ängelholms kommun. Slutsatserna är att ungdomsråden har brister och begränsade möjligheter till inflytande, men att de ändå upplevs som meningsfulla av både ungdomar och politiker. Det är också viktigt att se att ett meningsfullt deltagande har ett egenvärde även när möjligheterna till inflytande är små. Avslutningsvis har ungdomsråden idag en liten roll i den hållbara stadsutvecklingen, men det finns potential att få en mer betydande sådan., There is a great need to involve young people in urban development. Public spaces are rarely adapted to youth's needs, even though they play an important role in young people's development. Young people are experts at being young, and, along with children, are the generation that will experience the consequences of the decisions we make today to the largest extent. In addition to youth participation having positive effects on our physical environment, it can lead to young people gaining a sense of belonging, learning how the democratic system works and developing an interest in community development. One question remains: how should youth participation be designed? In this study, I have investigated youth councils, which are non-political forums for youth participation in local decision-making. The purpose of this study is to understand the role of youth councils in making young people's voices heard and contributing to sustainable urban development. The study is designed as a case study and the results are based on interviews with young people and politicians in Helsingborg and Ängelholm. Findings show that even though youth councils are flawed and have limited opportunities for higher levels of participation, they are still perceived as a meaningful form of participation by both young people and politicians. It is therefore important to see that meaningful participation has intrinsic value even if the possibilities for true impacts on example physical environment and public policy are small. Today, youth councils play a small role in sustainable urban development but have the potential to play a more significant role

Sammanfattning/Abstract Hellgren, Martin & Segerbjer, Ulrica (2023). ”Visst vill jag gå i skolan”- problematisk skolfrånvaro i anpassad grundskola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med kunskap och förståelse för elevers problematiska frånvaro i anpassad grundskola samt att synliggöra vilka framgångsfaktorer som främjar god skolnärvaro.

Denna uppsats lyfter vårdnadshavares uppfattning om sitt inflytande i förskolan. Syftet är att undersöka deras syn på sin rätt till inflytande och hur de upplever att förskolan möjliggör för deras inflytande och delaktighet. Tidigare forskning pekar på att vårdnadshavarna har ett eget ansvar för barnet under den första tiden, men sedan från en dag till en annan ska ansvaret delas med en institution när barnet börjar i förskolan. Även om ansvaret nu delas är familjens delaktighet i barnets värld på förskolan av stor betydelse för hens utveckling och det är därför av vikt att finna en balans i det delade ansvaret. Tidigare forskning visar att det kan vara svårt att som pedagog finna denna balans i det delade ansvaret och veta var gränsen går mellan den offentliga och privata sfären, då olika kulturer och bakgrunder möts i förskolan. Materialet har samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning och sedan har en kvalitativ analys utifrån Harry Shiers delaktighetsmodell och Roger Säljös sociokulturella perspektiv gjorts. Slutsatsen av vår undersökning är att både inflytandet och förskolans arbete med att möjliggöra inflytande upplevs positivt. Respondenterna önskar inflytande samtidigt som den dagliga kontakten upplevs som betydelsefull och en fungerande möjlighet till inflytande.

Tidigare forskning om pedagogisk dokumentation visar att det mest är äldre barn som är delaktiga. Däremot skulle det gynna de yngre barnen eftersom pedagogisk dokumentation kan bidra med anknytning och kan skapa en trygg relation. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Forskningsfrågorna är: Vad berättar förskollärare om pedagogisk dokumentation med yngre barn? Vad resonerar förskollärare om gällande yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Hur ges barnen möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i pedagogisk dokumentation enligt förskollärarna? Studiens empiriska material samlades in genom fokusgrupper. Resultatet visade att det som påverkar yngre barns delaktighet mest är att alla inte har det verbala språket vilket medför att förskollärarna tolkar barnens olika kommunikations uttryck. För att tolka så korrekt som möjligt är reflektioner med arbetslaget en viktig tillgång. Slutsatsen är att dokumentation inte blir pedagogisk om inte barnen är delaktiga., Previous research on educational documentation shows that it is mostlyolder children who participate. On the other hand, it would benefit theyounger children because educational documentation can contribute toconnection and can create a secure relationship. The purpose of the study isto investigate how preschool teachers reason about younger children´sparticipation and influence in educational documentation. The researchquestions are: What do preschool teachers say about educationaldocumentation with younger children? What do preschool teachers reasonabout the participation and influence of younger children in educationaldocumentation? How are the children given the opportunity to participateand have influence in educational documentation according to the preschoolteachers? The study’s empirical material was collected through focusgroups. The results showed that what affects young children’s participationthe most is that not everyone has the verbal language, which means that thepreschool teachers interpret the children’s different expressions ofcommunication. In order to interpret as correctly as possible, reflectionswith the work team are an important asset. The conclusion is thatdocumentation will not be educational if the children are not involved.

Inflytande kring barns inomhusmiljö är ett forskningsområde som det idag finns ganska lite forskning inom, specifikt utifrån ett barns perspektiv. Syftet med studien är att ta reda på hur barns inflytande kan se ut i förskolans fysiska inomhusmiljö, genom hur barn beskriver och använder sina fysiska inomhusmiljöer. Vår teoretiska utgångspunkt som har använts i analysen är barns aktörskap, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv och handlingserbjudande. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, walk-along-samtal för att samla in vårt empiriska material.Utifrån våra frågeställningar visar resultatet att barnen talar och beskriver sina rum på olika sätt. Det visar även att barns inflytande kan synliggöras genom förskolans olika möjligheter och begränsningar. Resultatet visar att barnen inte enbart använder sig av verbala handlingar utan även icke-verbala handlingar när det kommer till deras uttryck och handlingar. Det synliggörs även att barnen beskriver sina rum på olika sätt, beroende på den miljö de befinner sig i. Vissa rum beskriver barnen genom att leka med sina leksaker och i andra rum beskriver barnen materialet mer konkret. Slutligen visar resultatet också att barns inflytande kan ske i relation till något annat material, såsom i relation till en leksak.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka fritidshemslärares och elevers uppfattningar om samlingarssyften och genomförande. Följande forskningsfrågor har formulerats:- Vilka syften uttrycker fritidshemslärare respektive elever att olika samlingar har?- Vilka former av samling förekommer?- Hur ser elevers inflytande och delaktighet ut kring samlingars syfte, form ochgenomförande?En kvalitativ metod har använts för att få svar på studiens syfte och intervjuer har genomförts medsex fritidshemslärare samt med tre elevgrupper. Det har också använts observationer för att hasom underlag för intervjuerna med elevgrupperna. Resultatet visar att samtliga av studiensfritidshemslärare delar liknande uppfattning om samlingars syften. De uppfattningar somuttrycktes var att samling användes som ett informationstillfälle, incheckning av elever, genomgångav dagen samt fritidsråd. Det framgår i resultatet att formen på samlingarna såg olika ut eftersomfritidshemmen hade olika arbetssätt främst utifrån elevgrupperna och lokalerna. Samtliga avstudiens fritidshemslärare kunde ge exempel på när och hur eleverna var delaktiga och visadeinflytande genom exempelvis fritidsråd och röstning. Majoriteten av eleverna i studien uttryckteatt de fick vara med och bestämma på ett eller annat sätt. Samtliga elever i studien berättade att detdock fanns mycket de ville vara med och bestämma om och ändra på i samlingar.

The purpose of this thesis is to develop understanding about: in what ways Swedish music artists become leaders for their followers from theories of Educational/Pedagogical Leadership; Music Artists’ perceptions of leadership and influence in a music-artist-follower-context; And the preconditions, opportunities and needs of learning on this topic amongst music artists. The background of this research is the importance of understanding these aspects in a rapidly developing society, where music artists are gaining more prominent roles and influence. Music artists, as a part of the celebrity- and influencer body, are since long recognized to have important influence over many areas of followers’/fans’ lives. Music industry research indicates that due to the digital development, individual music artists are reinforcing and increasing their influence over followers which to some extent are exploited and monetized. Parallell with this, Swedish music artists are considered by practitioners and researchers not to have any obligations, responsibilities nor leadership roles regarding their influence over their followers due to democratic values and artistic freedom. The understanding and theorizing of leadership is developing in new directions. Yet no holistic, interdisciplinary leadership research that analyzes music artists as leaders towards their followers, based on influence has yet been conducted. Therefore the understanding of in what ways music artists can be considered leaders towards their followers, and the content of this leadership is limited. The purpose of this thesis is researched through qualitative, semi-structured group interviews and one individual interview with a total of seven music artists, based on the following research questions: In what ways do music artists in Sweden become leaders for their followers from theories of pedagogical leadership?; What perceptions do music artists have regarding leadership and influence from a music artist- follower-pe

The purpose of the study is to elucidate preschool teachers' preceptions regarsing the youngest childrens's opportunities for participation and influence based on play. The study is qualitative, and we have utilized semi-structured interviews. The study has been analyzed through a relational perspective using the concepts of pedagogical approach and pedagogical meeting as well as chilperspective, and children's perspective. The result indicate that the participating preschool teachers perceive play as highly important for the youngest children in preschool, and that play can function as a tool for influence and participation. Preschool teachers also provide examples of how to support and challenge children in their play to strengthen and enhance their influence and participation as well as what challenges the preschool teachers feel there are in the work with participation and influence at the preschool., studiens syfte är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring de yngsta barenens möjligheter till delaktighet och inflytande med utgångspunkt i liken. Studien är kvalitativ och vi har använt oss ac semistrukturerade intervjuer. studien har analyserats genom ett relationellt perspektiv med hjälp av begreppen pedagogiskt tillvägagångsätt och pedagogiskt möte, samt med hjälp av barnperspektiv och barns perspektiv. i resultatet framkommer det att de förskollärarna som medverkade i studien uppfattar leken som mycket viktig förde yngsta barnen i förskolan samt att leken kan fungera som ett verktyg för inflytande och delaktighet. förskollärare ger också exempel på hur man kan stötta och utmana barnen i deras lel för att stärka och utveckla deras inflytande och delaktighet, samt vilka utmaningar som förskollärare upplever att det finns i arbetet med delaktighet och inflytande på förskolan.

The Swedish government issued a statement in 1999, which included that all sports should be conductedfrom a child's rights perspective. This, among other things, involved an ambition to increase children'sand young people's influence on and responsibility for their sporting activities. As sport has beenproblematized as being driven by adults, much emphasis has been placed on how sports clubs work toincrease children's and young people's opportunities to become involved in sports clubs themselves. Thepurpose of this study is to investigate in what ways sports clubs in Northern Sweden work with theinclusion of young people in decision-making processes. The approach we used to collect data wasthrough semi-structured interviews, where we interviewed eight chairpersons in sports clubs’ boards.Data was analyzed with thematic analysis. The results show that clubs are working to create basicconditions, which are described as being prepared to include young people, being attentive to whatchildren and young people want to do, or have opinions about, asking for their opinions, as well as usingmethods to allow children and young people to express themselves, whose opinions form the basis ofdecision-making processes. The results also show that sports clubs have established absolute conditions.This means that children and young people are included in decision-making processes and shareinfluence and responsibility with adults, by, for example, having young people on their board or havingincorporated youth sections, which often get the opportunity to run projects and activities bythemselves. On the other hand, the sports clubs argue for prioritizing the issues in which children andyoung people should be included based on the idea that they understand their responsibility as adultsand have a comprehensive view of the sports clubs’ major areas of responsibility such as finance, staff,and safety.

Studiens syfte är att belysa förskollärares uppfattningar kring barns inflytande i musikundervisningen som kan bidra till barns språkutveckling. Detta genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Med detta som grund kommer fenomenografin att agera som metodansats eftersom förskollärare ständigt uppfattar olika fenomen på olika sätt. I och med att förskollärare uppfattar fenomen olika, blir det en variation av förskollärarnas uppfattningar kring barns inflytande i musikundervisning och hur det kan främja barns språkutveckling. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar musikundervisningen som en bra metod, att på ett lustfyllt sätt främja barns språkutveckling. Detta genom att barn exempelvis får utveckla sin förmåga att artikulera samt förstå ord och rytmer som finns i musik och språk. Resultatet visar också att barns inflytande är av betydelse för att uppnå ett lustfyllt lärande i musikundervisningen. Slutsatsen visar att förskollärarna uppfattar att inflytande, musikundervisning och språkutveckling hänger samman med barns lustfyllda lärande. Slutsatsen visar också att det finns olika variationer i förskollärarnas uppfattningar, vilket skapar flera möjligheter att förklara fenomenet.

Eleverna har inflytande över att äta så mycket de ville av det som erbjöds på frukosten i matsalen. Dessutom kunde de välja att sitta vid ett bord och äta frukost med några elever från fritidshemmet och att de hade inflytande över att kunna prata med varandra. Dock på den bestämda ytan. Här har eleverna ett visst inflytande över att slänga maten när de är mätta Vidare har eleverna inflytande över hur mycket mackor, knäckebröd, mjölk och vatten de vill ha samt om de inte alls känner sig hungriga att inte äta något. Gällande sittplatser och ytan i matsalen så kan de inte påverka detta och inte heller att få äta mer än två gånger. Ifall det är någon som sitter själv på bordet så får de sällskap av en vuxen eller så frågar eleven om hen får sitta vid ett annat bord. För ingen ska behöva sitta själv. Här har eleverna ett inflytande över val av bord. Barnen hade ett stort inflytande över allt som sker i den fria leken, förutom fotbollsplanen och där en vuxen måste vara med, för att det är där det brukar ske bråk mellan barnen och speciellt de äldre barnen. I den fria leken kunde barnen leka fritt och med vilken annan elev som helst, En barngrupp ville laga tre olika soppor. Då gick de ner och hämta tre kastruller och fyllda de med vatten. De hade ordnat en plats så att det ser som att det en spis under byggs var grenar och de började tillsätta sina ingredienser. eleverna kunde få gunga när de kände för det och så länge det inte var fler som vill göra det - då blir det fem minuter tagning. Eleverna kunde plötsligt börja springa och leka olika lekar. Barnen hämtade hopprep, innebandy, basketbollar etc. och spelade. Många av barnen gick till sandlådan och hämta verktyg i syfte att försöka gräva sig ner till ett annat land. Utöver detta har eleverna inflytande över val av frukt av det som erbjuds dock så kan de inte önska någon annan frukt trots att de i detta fall blir utan frukt. De har inflytande att få gå på toaletten när de behöver. Men om det är någon som stör och får

I den tidigare forskningen beskrivs anpassningar utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv där forskningen visar på att barn som ofta faller utanför normen är bärare av problemet. Förskolepersonalen ser ofta problemsituationer som någonting negativt där problemet ligger hos individen. I den nyare forskningen ses problemsituationer i stället som en brist i omgivningen kring individen, där anpassningen främst bör ske i verksamhetens utformning. Syftet med studien är att via semistrukturerande intervjuer med förskollärare undersöka vad förskollärarna berättar om hur de arbetar med anpassningar både enskilt och i grupp i det vardagliga arbetet på förskolan. Frågeställningarna är: Vilka anpassningar berättar förskollärarna att de gör i förskolan? och Vad säger förskollärarna om hur underlaget för anpassningar tas fram? De teoretiska utgångspunkter som används är det kategoriska, relationella och salutogena perspektivet. Resultatet av studien visar på att anpassningar är något som sker dagligen på förskolan och att förskollärarna använder sig av olika strategier och metoder för att skapa en så tillgänglig verksamhet som möjligt för alla barn. Slutsatsen är att när förskollärarna använder sig av anpassningar i verksamheten, både på grupp- och individnivå, ökar förutsättningarna för en inkluderande verksamhet och förskolan blir en plats för alla barn.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur vårdnadshavare ges möjlighet till inflytande i förskolans utbildning. Föreliggande studie ämnar undersöka hur pedagoger i samverkan med vårdnadshavare via den dagliga kommunikationen skapar förutsättningar för detta. Studien utgår från följande frågeställningar: • Hur samtalar pedagoger om att de skapar förutsättningar för vårdnadshavares inflytande vid den dagliga kommunikationen? • På vilket sätt samtalar pedagoger om att vårdnadshavares åsikter synliggörs i förskolans utbildning? Studien utgick från en kvalitativ metod där tre semistrukturerade gruppintervjuer med pedagoger genomfördes. Studien har inspirerats av det sociokulturella perspektivet och för att bearbeta empirin har en tematisk analys använts. Resultatet indikerar att pedagoger anser att vårdnadshavare har inflytande över utbildningen. Det inflytande som sker är främst kring det enskilda barnet och mindre kring det didaktiska uppdraget. Samtidigt visar resultatet att alla vårdnadshavare inte möjliggörs samma förutsättningar till ett inflytande. Samverkan ses enligt pedagoger som en grundpelare för att upprätthålla goda relationer vilket i sin tur kan leda till vårdnadshavares inflytande. Utifrån resultatet konstateras att pedagogers eget förhållningssätt ses som en förutsättning för att möjliggöra inflytande och samverkan med vårdnadshavare.

This study examines cinematic storytelling by looking at screenshots from episode three of the tv-series The Last of Us (2023). The purpose is to illustrate how scenography in the chosen material can represent meaningful concepts about the main character's identity and statues. The study examines how scenography in the character Bill's home can be seen as identity markers based on Pierre Bourdieu's capital theory. The study further uses Petter Skult to contextualize the world and zombie genre in which the tv-series takes place. Through a qualitative visual analysis the screenshots are described and analyzed in relation to Bourdieu's ideas about economic and cultural capital. The results suggest that Bill's status has increased both in terms of economic and cultural capital in the context of a unraveling zombie apocalypse. Scenography in Bill’s home further suggests his contradictive identity as both tough survivalist and cultural connoisseur. His home in an idyllic small-town neighborhood further suggests his identity as a symbol for American patriotism. The result is lastly followed by a discussion about class and xenophobia., This media production is a fictional marketing campaign for the city of Malmö which uses visual communication with the aim to encourage young people to send in citizen proposals.

In contemporary educational settings, the importance of children's participation and influence is increasingly recognized, even during day-to-day activities such as lunchtime. This study investigates the intricate dynamics and strategies educators employ to promote such participation during these periods, framed within Michel Foucault's theory on power and knowledge. Recognizing lunchtime not merely as a break, but as a pivotal juncture for social interactions, self-expression, and autonomy, this study investigates the underlying power dynamics in these interactions. Data for this study was sourced from focus group interviews with educators, offering a profound qualitative understanding of their experiences and perceptions. Notably, the findings suggest an ongoing tension: while educators endeavour to strike a balance between encouraging individual expression and preserving group harmony, they often resort to subtle normalization tactics. It underscores the importance for educators to continually reflect upon and adapt their methods, emphasising the need to ensure children's voices are not merely heard but actively incorporated into the fabric of their daily routines. Additionally, the broader implications of this research touch upon the foundational principles of education, challenging the traditional paradigms and advocating for a more inclusive, participatory approach in all facets of children's school lives.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och få utökad kunskap om synen på digitalisering hos vårdnadshavare till barn i förskolan. Genom 17 utformade enkätfrågor med både öppna och slutna svarsalternativ har detta genomförts. Resultaten har analyserats genom tematisk analys och med utgångspunkt i centrala tankar och begrepp från systemteorin. Resultatet visade att de flesta av de deltagande vårdnadshavarna upplever att det finns fördelar och möjligheter med digitalisering i förskolan, särskilt i ett framtidsperspektiv och som komplement till undervisning, lärande och det analoga. Samtidigt framgick att vårdnadshavarna också kunde se risker och nackdelar, där oro främst riktades mot faktorer som mindre tid till fysisk aktivitet och interaktion samt att barn lämnas ensamma med digitala verktyg. Det framkom även att ett övervägande antal av vårdnadshavarna inte upplever sig ha inflytande i förskolans arbete med digitalisering, men att flera å andra sidan inte känner ett behov av att ha det. Slutsatserna som dragits från insamlad data är att vårdnadshavares syn på digitalisering i förskolan och inflytande inte innefattar enkla svar på vad som kan förstås som rätt eller fel, bra eller dåligt, positivt eller negativt, utan det är mer invecklat än så., The purpose of this study has been to investigate and gain increased knowledge about the view of digitization among guardians of children in preschool. Through 17 designed survey questions with both open and closed answer options, this has been carried out. The results have been analyzed through thematic analysis and based on central ideas and concepts from systems theory. The results showed that most of the participating guardians feel that there are advantages and opportunities with digitization in the preschool, especially in a future perspective and as a complement to teaching, learning and analog. At the same time, it appeared that the guardians could also see risks and disadvantages, where concern was mainly directed at factors such as less time for physical activity and interaction and that children are left alone with digital tools. It also emerged that a majority of the guardians do not feel that they have influence in the preschool's work with digitization, but that several, on the other hand, do not feel a need to have it. The conclusions drawn from the collected data are that guardians' views on digitization in preschool and influence do not include simple answers to what can be understood as right or wrong, good or bad, positive or negative, it is more complicated than that.

The purpose of this qualitative study is to contribute with increased knowledge regarding preschool teacher’s notions of children’s participations and influence in preschool. To find out about this we used semi-structured interviews as a method when we interviewed eights preschool teachers in four different preschools in the same municipality. The preschool teachers that have participated in this study work with children in varying ages. To analyze their variations about children’s participations and influence we have used a phenomenographic method. The result of the study shows that preschool teachers’ approaches differ because they have different ideas about how and to what extent children should be participating and have influence in preschool. The preschool teachers have described that the children have the right to have influence but that they can be limited by the preschool’s routines. The result also indicates that it’s very effective to use varying forms of support to make preschool available for every child. This support can for example be based on the perspectives that are used in special education. Furthermore, the result makes it clear that children’s many ways of communication are taken into account because their opinions are important, as well as their interests. The preschool teachers also described that the communication between adults is important in order to get a consensus view regarding the term’s participation and influence. Some preschool teachers also experienced that their own awareness of their approach affects the children’s participation and influence., Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med ökad kunskap om förskollärares föreställningar kring arbetet med barns delaktighet och inflytande i förskolan. För att få reda på detta har vi använt semistrukturerade intervjuer som metod när vi har intervjuat åtta förskollärare på fyra olika förskolor inom samma kommun. Förskollärarna som har medverkat i studien arbetar med olika åldrar. För att analysera fram deras variationer i uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolan har vi använt oss av en fenomenografisk metodansats. Studiens resultat visar att förskollärares förhållningssätt ser olika ut då de har olika föreställningar om hur och i vilken utsträckning barnen ska göras delaktiga och få inflytande i förskolans utbildning. Förskollärare beskriver att barnen har rätt till inflytande men att de kan begränsas av förskolans rutiner. Resultatet visar även på att det är gynnsamt att använda stöd i olika former för att göra förskolan tillgänglig för alla barn. Dessa stöd utgår bland annat från det specialpedagogiska perspektivet. Vidare synliggörs det i resultatet att barns olika sätt att kommunicera på tas till vara då deras åsikter är viktiga, vilket deras intressen också är. Förskollärare uttrycker också att kommunikationen mellan de vuxna är betydelsefull för att få en samsyn kring begreppen delaktighet och inflytande. Det har också framkommit att förskollärare upplevde att deras medvetenhet om det egna förhållningsätt påverkar barns delaktighet och inflytande.

Studiens syfte är att undersöka hur sex förskollärare beskriver sin utformning av språkundervisning med yngre barn i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån är följande: Vad kännetecknar språkundervisning i förskolan enligt förskollärarna? Vilka språkdidaktiska val beskriver förskollärarna? Kvalitativa data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollärare. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där samspel och kommunikation är centralt, vilket även är studiens fokus. Resultatet visar att respondenterna lägger stor vikt vid kommunikationen i språkundervisningen. Förskollärarna menar att i undervisning är det viktigt att begreppsliggöra ord tillsammans med barnen och att använda ett utvecklat ordförråd vilket respondenterna ser som ett sätt för förskollärarna att vara en språklig förebild. Studiens resultat påvisar olika verktyg i språkundervisning så som litteracitetshändelser, språkmiljöns utformning och förskollärares kompetens.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks barns inflytande och delaktighet i samlingen utifrån barns och förskollärares reflektioner. Syftet med studien var att undersöka barns och förskollärares tankar om samlingen med fokus på inflytande och delaktighet. Datainsamlingsmetoder som använts för studien har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där öppna frågor har ställts till förskollärare och barn. I studien har fem förskollärare och åtta barn intervjuats från två kommunala förskolor och en privat förskola. Studien bygger på det barndomssociologiska perspektivet och utifrån studiens centrala begrepp har agens, aktörskap, barns perspektiv och barnperspektiv samt transkribering av de kvalitativa semistrukturerade intervjuerna, tematisk analys och Shiers delaktighetstrappa analyserats gällande resultatet. Resultaten i delstudierna visar att barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande i samlingen, men att den begränsas av förskollärarna då det är förskollärarna som planerar samlingarna och dess innehåll i förskolan. Förskolläraren planerar utifrån barnens intresse och tankar. De vetenskapliga texterna som vi funnit visar liknande resultat som studiens resultat, barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande men det är den vuxne som kan möjliggöra för delaktighet och inflytande.

HR-området har utvecklats mycket under senare år och genom den transformation som sketthar HR-chefers möjlighet till inverkan i verksamheters ledningsgrupper ökat. Syftet med den här kvalitativa studien är att få insikt i hur HR-chefer inom bygg- och industribranschen upplever sin position i ledningsgrupp med hänsyn tagen till inflytande, status, identitet och organisationskultur. Studien inkluderar även en analys av könsaspekten för att undersöka om kön har någon inverkan på hur HR-chefer upplever sin position i ledningsgrupper. Vi har utgått från tidigare forskning om HR-yrket samt ett antal teorier om social identitet, status, genussystemet och organisationskultur. Dessa användes för att analysera vårt insamlade material från de genomförda intervjuerna. Semistrukturerade intervjuer har utförts med fyra kvinnliga och fyra manliga HR-chefer inom bygg- och industribranschen. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval för att kunna nå ut till de respondenter vi ville intervjua. Respondenterna har fått besvara frågor utifrån en semistrukturerad intervjuguide.Studien visar att det finns en viss problematik gällande hur HR-chefer upplever sin position i ledningsgrupp inom bygg- och industribranschen, tillexempel problematik som förenas med organisationskultur, identitet, status och inflytande. Det framkommer däremot inte någon specifik problematik gällande könsaspekten. Resultaten kan bidra till att informera organisationer och beslutsfattare om viktiga aspekter att beakta för att stärka HR-chefernas inflytande och identitet inom ledningsgrupperna.

Frågeställning: Hur upplever rekryterare utformningen av rekryteringsprocessen i deras organisation? Hur upplever rekryterare deras inflytande och arbetstillfredsställelse i processen? Syftet med denna studie är att undersöka hur rekryterare upplever deras organisationers rekryteringsprocesser, samt att ta reda på hur rekryterarnas inflytande på processen kan påverka dessa upplevelser. I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts och det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Intervjufrågorna är baserade på tre teman, som sedan använts för att analysera det empiriska materialet för att besvara frågeställningen. Det fanns distinkta skillnader i hur rekryterare upplevde rekryteringsprocessens utformning i privata och offentliga organisationer. Exempelvis fanns det en större mängd flexibilitet och frihet inom det privata, medan den offentliga sektorn var mer snäv. Det framkom att rekryterare inom det privata hade större inflytande över processen och kunde anpassa den mer fritt, medan rekryterare inom det offentliga hade mer begränsat inflytande.

Syftet med studien är att undersöka hur dialogprocessen är utformad i svenska kommuners översiktliga planprocess utifrån flera dimensioner av delaktighet och inflytande. Medborgardialoger kan användas för att stärka den demokratiska processen och öka effektiviteten genom legitimitet i kommunal planprocess. Den representativa demokratin stärks bara om medborgardeltagandet ökar i alla samhällsgrupper vilket fördelar makten och inflytandet jämt. Brister kring deltagande kan vara svårt att synliggöra och även lösa vilket försvårar deltagandeprocessen. Översiktlig planprocess innefattar kommunala översiktsplaner som är viktiga i hållbarhetsarbetet ur miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Ett riktat urval för översiktsplaner som vunnit laga kraft 2021 resulterade i 14 kommuner. Urvalet bestod även av Sveriges kommuner och regioner (SKR) som stödjer svenska kommuner i dialogarbetet. Från urvalet deltog fem kommuner och SKR i studien. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som består av tre modeller av analysverktyg vilket är demokratikuben, delaktighetstrappan och delaktighetsstegen som alla synliggör dialogprocessen utifrån delaktighet och inflytande i den översiktliga planprocessen. Kriterierna för att uppfylla modellernas olika delar sammanställdes i analysmallar och undersöktes med en dokumentstudie och intervjuer. Hur dialogprocesserna genomförts i de olika kommunerna analyserades utifrån kriterierna i analysmallarna. Resultatet visar att kommunernas dialogprocess skiljde åt gällande deltagande, rekrytering, kommunikation och grad av inflytande. Studien visar även att synpunkter och utvärderingsprocesser kan påverka dialogprocessernas utformning. Demokratikuben bidrog till att synliggöra flera dimensioner som påverkar delaktighet och inflytande än enbart inflytandegraden som delaktighetstrappan och delaktighetsstegen synliggör, vilket är kommunikationsformer och rekryteringsformer. Att använda olika analysverktyg var användbart i studien eftersom flera dim, The purpose of the study is to investigate how the dialogue process is designed in Swedish municipalities comprehensive planning process based on several dimensions of participation and influence. Citizen dialogues can be used to strengthen the democratic process and increase efficiency through legitimacy in the municipal planning process. Representative democracy will only be strengthened if citizen participation increases in all social groups, which distributes power and influence equally. Flaws regarding participation can be difficult to make visible and even solve, which complicates the participation process. The overview planning process includes municipal comprehensive plans that are important in sustainability work from environmental, social and economic aspects. A sample selection for comprehensive plans that gained legal force in 2021 resulted in 14 municipalities. The selection also consisted of the Sveriges kommuner och regioner (SKR), which supports Swedish municipalities in the dialogue work. From the sample, five municipalities and SKR participated in the study. The study is based on a theoretical framework consisting of three models of analytical tools, which are demokratikuben, delaktighetstegenand delaktighetstrappan, all of which make the dialogue process visible based on participation and influence in the comprehensive planning process. The criterions for meeting the different parts of the models were compiled in analysis templates and examined with a document study and interviews. How the dialogue processes were implemented in the different municipalities was analyzed based on the criterions in the analysis templates. The results show that the municipalities dialogue process differed in terms of participation, recruitment, communication, and degree of influence. The study also shows that views and evaluation processes can influence the design of dialogue processes. Demokratikuben contributed to making visible several dimensions that affect partic

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka fritidshemslärares och elevers uppfattningar om samlingarssyften och genomförande. Följande forskningsfrågor har formulerats:- Vilka syften uttrycker fritidshemslärare respektive elever att olika samlingar har?- Vilka former av samling förekommer?- Hur ser elevers inflytande och delaktighet ut kring samlingars syfte, form ochgenomförande?En kvalitativ metod har använts för att få svar på studiens syfte och intervjuer har genomförts medsex fritidshemslärare samt med tre elevgrupper. Det har också använts observationer för att hasom underlag för intervjuerna med elevgrupperna. Resultatet visar att samtliga av studiensfritidshemslärare delar liknande uppfattning om samlingars syften. De uppfattningar somuttrycktes var att samling användes som ett informationstillfälle, incheckning av elever, genomgångav dagen samt fritidsråd. Det framgår i resultatet att formen på samlingarna såg olika ut eftersomfritidshemmen hade olika arbetssätt främst utifrån elevgrupperna och lokalerna. Samtliga avstudiens fritidshemslärare kunde ge exempel på när och hur eleverna var delaktiga och visadeinflytande genom exempelvis fritidsråd och röstning. Majoriteten av eleverna i studien uttryckteatt de fick vara med och bestämma på ett eller annat sätt. Samtliga elever i studien berättade att detdock fanns mycket de ville vara med och bestämma om och ändra på i samlingar.

The Swedish government issued a statement in 1999, which included that all sports should be conductedfrom a child's rights perspective. This, among other things, involved an ambition to increase children'sand young people's influence on and responsibility for their sporting activities. As sport has beenproblematized as being driven by adults, much emphasis has been placed on how sports clubs work toincrease children's and young people's opportunities to become involved in sports clubs themselves. Thepurpose of this study is to investigate in what ways sports clubs in Northern Sweden work with theinclusion of young people in decision-making processes. The approach we used to collect data wasthrough semi-structured interviews, where we interviewed eight chairpersons in sports clubs’ boards.Data was analyzed with thematic analysis. The results show that clubs are working to create basicconditions, which are described as being prepared to include young people, being attentive to whatchildren and young people want to do, or have opinions about, asking for their opinions, as well as usingmethods to allow children and young people to express themselves, whose opinions form the basis ofdecision-making processes. The results also show that sports clubs have established absolute conditions.This means that children and young people are included in decision-making processes and shareinfluence and responsibility with adults, by, for example, having young people on their board or havingincorporated youth sections, which often get the opportunity to run projects and activities bythemselves. On the other hand, the sports clubs argue for prioritizing the issues in which children andyoung people should be included based on the idea that they understand their responsibility as adultsand have a comprehensive view of the sports clubs’ major areas of responsibility such as finance, staff,and safety.

Syftet med studien är att undersöka hur dialogprocessen är utformad i svenska kommuners översiktliga planprocess utifrån flera dimensioner av delaktighet och inflytande. Medborgardialoger kan användas för att stärka den demokratiska processen och öka effektiviteten genom legitimitet i kommunal planprocess. Den representativa demokratin stärks bara om medborgardeltagandet ökar i alla samhällsgrupper vilket fördelar makten och inflytandet jämt. Brister kring deltagande kan vara svårt att synliggöra och även lösa vilket försvårar deltagandeprocessen. Översiktlig planprocess innefattar kommunala översiktsplaner som är viktiga i hållbarhetsarbetet ur miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Ett riktat urval för översiktsplaner som vunnit laga kraft 2021 resulterade i 14 kommuner. Urvalet bestod även av Sveriges kommuner och regioner (SKR) som stödjer svenska kommuner i dialogarbetet. Från urvalet deltog fem kommuner och SKR i studien. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som består av tre modeller av analysverktyg vilket är demokratikuben, delaktighetstrappan och delaktighetsstegen som alla synliggör dialogprocessen utifrån delaktighet och inflytande i den översiktliga planprocessen. Kriterierna för att uppfylla modellernas olika delar sammanställdes i analysmallar och undersöktes med en dokumentstudie och intervjuer. Hur dialogprocesserna genomförts i de olika kommunerna analyserades utifrån kriterierna i analysmallarna. Resultatet visar att kommunernas dialogprocess skiljde åt gällande deltagande, rekrytering, kommunikation och grad av inflytande. Studien visar även att synpunkter och utvärderingsprocesser kan påverka dialogprocessernas utformning. Demokratikuben bidrog till att synliggöra flera dimensioner som påverkar delaktighet och inflytande än enbart inflytandegraden som delaktighetstrappan och delaktighetsstegen synliggör, vilket är kommunikationsformer och rekryteringsformer. Att använda olika analysverktyg var användbart i studien eftersom flera dim, The purpose of the study is to investigate how the dialogue process is designed in Swedish municipalities comprehensive planning process based on several dimensions of participation and influence. Citizen dialogues can be used to strengthen the democratic process and increase efficiency through legitimacy in the municipal planning process. Representative democracy will only be strengthened if citizen participation increases in all social groups, which distributes power and influence equally. Flaws regarding participation can be difficult to make visible and even solve, which complicates the participation process. The overview planning process includes municipal comprehensive plans that are important in sustainability work from environmental, social and economic aspects. A sample selection for comprehensive plans that gained legal force in 2021 resulted in 14 municipalities. The selection also consisted of the Sveriges kommuner och regioner (SKR), which supports Swedish municipalities in the dialogue work. From the sample, five municipalities and SKR participated in the study. The study is based on a theoretical framework consisting of three models of analytical tools, which are demokratikuben, delaktighetstegenand delaktighetstrappan, all of which make the dialogue process visible based on participation and influence in the comprehensive planning process. The criterions for meeting the different parts of the models were compiled in analysis templates and examined with a document study and interviews. How the dialogue processes were implemented in the different municipalities was analyzed based on the criterions in the analysis templates. The results show that the municipalities dialogue process differed in terms of participation, recruitment, communication, and degree of influence. The study also shows that views and evaluation processes can influence the design of dialogue processes. Demokratikuben contributed to making visible several dimensions that affect partic

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks barns inflytande och delaktighet i samlingen utifrån barns och förskollärares reflektioner. Syftet med studien var att undersöka barns och förskollärares tankar om samlingen med fokus på inflytande och delaktighet. Datainsamlingsmetoder som använts för studien har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där öppna frågor har ställts till förskollärare och barn. I studien har fem förskollärare och åtta barn intervjuats från två kommunala förskolor och en privat förskola. Studien bygger på det barndomssociologiska perspektivet och utifrån studiens centrala begrepp har agens, aktörskap, barns perspektiv och barnperspektiv samt transkribering av de kvalitativa semistrukturerade intervjuerna, tematisk analys och Shiers delaktighetstrappa analyserats gällande resultatet. Resultaten i delstudierna visar att barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande i samlingen, men att den begränsas av förskollärarna då det är förskollärarna som planerar samlingarna och dess innehåll i förskolan. Förskolläraren planerar utifrån barnens intresse och tankar. De vetenskapliga texterna som vi funnit visar liknande resultat som studiens resultat, barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande men det är den vuxne som kan möjliggöra för delaktighet och inflytande.

Frågeställning: Hur upplever rekryterare utformningen av rekryteringsprocessen i deras organisation? Hur upplever rekryterare deras inflytande och arbetstillfredsställelse i processen? Syftet med denna studie är att undersöka hur rekryterare upplever deras organisationers rekryteringsprocesser, samt att ta reda på hur rekryterarnas inflytande på processen kan påverka dessa upplevelser. I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts och det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Intervjufrågorna är baserade på tre teman, som sedan använts för att analysera det empiriska materialet för att besvara frågeställningen. Det fanns distinkta skillnader i hur rekryterare upplevde rekryteringsprocessens utformning i privata och offentliga organisationer. Exempelvis fanns det en större mängd flexibilitet och frihet inom det privata, medan den offentliga sektorn var mer snäv. Det framkom att rekryterare inom det privata hade större inflytande över processen och kunde anpassa den mer fritt, medan rekryterare inom det offentliga hade mer begränsat inflytande.

HR-området har utvecklats mycket under senare år och genom den transformation som sketthar HR-chefers möjlighet till inverkan i verksamheters ledningsgrupper ökat. Syftet med den här kvalitativa studien är att få insikt i hur HR-chefer inom bygg- och industribranschen upplever sin position i ledningsgrupp med hänsyn tagen till inflytande, status, identitet och organisationskultur. Studien inkluderar även en analys av könsaspekten för att undersöka om kön har någon inverkan på hur HR-chefer upplever sin position i ledningsgrupper. Vi har utgått från tidigare forskning om HR-yrket samt ett antal teorier om social identitet, status, genussystemet och organisationskultur. Dessa användes för att analysera vårt insamlade material från de genomförda intervjuerna. Semistrukturerade intervjuer har utförts med fyra kvinnliga och fyra manliga HR-chefer inom bygg- och industribranschen. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval för att kunna nå ut till de respondenter vi ville intervjua. Respondenterna har fått besvara frågor utifrån en semistrukturerad intervjuguide.Studien visar att det finns en viss problematik gällande hur HR-chefer upplever sin position i ledningsgrupp inom bygg- och industribranschen, tillexempel problematik som förenas med organisationskultur, identitet, status och inflytande. Det framkommer däremot inte någon specifik problematik gällande könsaspekten. Resultaten kan bidra till att informera organisationer och beslutsfattare om viktiga aspekter att beakta för att stärka HR-chefernas inflytande och identitet inom ledningsgrupperna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och få utökad kunskap om synen på digitalisering hos vårdnadshavare till barn i förskolan. Genom 17 utformade enkätfrågor med både öppna och slutna svarsalternativ har detta genomförts. Resultaten har analyserats genom tematisk analys och med utgångspunkt i centrala tankar och begrepp från systemteorin. Resultatet visade att de flesta av de deltagande vårdnadshavarna upplever att det finns fördelar och möjligheter med digitalisering i förskolan, särskilt i ett framtidsperspektiv och som komplement till undervisning, lärande och det analoga. Samtidigt framgick att vårdnadshavarna också kunde se risker och nackdelar, där oro främst riktades mot faktorer som mindre tid till fysisk aktivitet och interaktion samt att barn lämnas ensamma med digitala verktyg. Det framkom även att ett övervägande antal av vårdnadshavarna inte upplever sig ha inflytande i förskolans arbete med digitalisering, men att flera å andra sidan inte känner ett behov av att ha det. Slutsatserna som dragits från insamlad data är att vårdnadshavares syn på digitalisering i förskolan och inflytande inte innefattar enkla svar på vad som kan förstås som rätt eller fel, bra eller dåligt, positivt eller negativt, utan det är mer invecklat än så., The purpose of this study has been to investigate and gain increased knowledge about the view of digitization among guardians of children in preschool. Through 17 designed survey questions with both open and closed answer options, this has been carried out. The results have been analyzed through thematic analysis and based on central ideas and concepts from systems theory. The results showed that most of the participating guardians feel that there are advantages and opportunities with digitization in the preschool, especially in a future perspective and as a complement to teaching, learning and analog. At the same time, it appeared that the guardians could also see risks and disadvantages, where concern was mainly directed at factors such as less time for physical activity and interaction and that children are left alone with digital tools. It also emerged that a majority of the guardians do not feel that they have influence in the preschool's work with digitization, but that several, on the other hand, do not feel a need to have it. The conclusions drawn from the collected data are that guardians' views on digitization in preschool and influence do not include simple answers to what can be understood as right or wrong, good or bad, positive or negative, it is more complicated than that.

This study examines cinematic storytelling by looking at screenshots from episode three of the tv-series The Last of Us (2023). The purpose is to illustrate how scenography in the chosen material can represent meaningful concepts about the main character's identity and statues. The study examines how scenography in the character Bill's home can be seen as identity markers based on Pierre Bourdieu's capital theory. The study further uses Petter Skult to contextualize the world and zombie genre in which the tv-series takes place. Through a qualitative visual analysis the screenshots are described and analyzed in relation to Bourdieu's ideas about economic and cultural capital. The results suggest that Bill's status has increased both in terms of economic and cultural capital in the context of a unraveling zombie apocalypse. Scenography in Bill’s home further suggests his contradictive identity as both tough survivalist and cultural connoisseur. His home in an idyllic small-town neighborhood further suggests his identity as a symbol for American patriotism. The result is lastly followed by a discussion about class and xenophobia., This media production is a fictional marketing campaign for the city of Malmö which uses visual communication with the aim to encourage young people to send in citizen proposals.

The purpose of the study is to elucidate preschool teachers' preceptions regarsing the youngest childrens's opportunities for participation and influence based on play. The study is qualitative, and we have utilized semi-structured interviews. The study has been analyzed through a relational perspective using the concepts of pedagogical approach and pedagogical meeting as well as chilperspective, and children's perspective. The result indicate that the participating preschool teachers perceive play as highly important for the youngest children in preschool, and that play can function as a tool for influence and participation. Preschool teachers also provide examples of how to support and challenge children in their play to strengthen and enhance their influence and participation as well as what challenges the preschool teachers feel there are in the work with participation and influence at the preschool., studiens syfte är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring de yngsta barenens möjligheter till delaktighet och inflytande med utgångspunkt i liken. Studien är kvalitativ och vi har använt oss ac semistrukturerade intervjuer. studien har analyserats genom ett relationellt perspektiv med hjälp av begreppen pedagogiskt tillvägagångsätt och pedagogiskt möte, samt med hjälp av barnperspektiv och barns perspektiv. i resultatet framkommer det att de förskollärarna som medverkade i studien uppfattar leken som mycket viktig förde yngsta barnen i förskolan samt att leken kan fungera som ett verktyg för inflytande och delaktighet. förskollärare ger också exempel på hur man kan stötta och utmana barnen i deras lel för att stärka och utveckla deras inflytande och delaktighet, samt vilka utmaningar som förskollärare upplever att det finns i arbetet med delaktighet och inflytande på förskolan.

Studiens syfte är att belysa förskollärares uppfattningar kring barns inflytande i musikundervisningen som kan bidra till barns språkutveckling. Detta genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Med detta som grund kommer fenomenografin att agera som metodansats eftersom förskollärare ständigt uppfattar olika fenomen på olika sätt. I och med att förskollärare uppfattar fenomen olika, blir det en variation av förskollärarnas uppfattningar kring barns inflytande i musikundervisning och hur det kan främja barns språkutveckling. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar musikundervisningen som en bra metod, att på ett lustfyllt sätt främja barns språkutveckling. Detta genom att barn exempelvis får utveckla sin förmåga att artikulera samt förstå ord och rytmer som finns i musik och språk. Resultatet visar också att barns inflytande är av betydelse för att uppnå ett lustfyllt lärande i musikundervisningen. Slutsatsen visar att förskollärarna uppfattar att inflytande, musikundervisning och språkutveckling hänger samman med barns lustfyllda lärande. Slutsatsen visar också att det finns olika variationer i förskollärarnas uppfattningar, vilket skapar flera möjligheter att förklara fenomenet.

The purpose of this qualitative study is to contribute with increased knowledge regarding preschool teacher’s notions of children’s participations and influence in preschool. To find out about this we used semi-structured interviews as a method when we interviewed eights preschool teachers in four different preschools in the same municipality. The preschool teachers that have participated in this study work with children in varying ages. To analyze their variations about children’s participations and influence we have used a phenomenographic method. The result of the study shows that preschool teachers’ approaches differ because they have different ideas about how and to what extent children should be participating and have influence in preschool. The preschool teachers have described that the children have the right to have influence but that they can be limited by the preschool’s routines. The result also indicates that it’s very effective to use varying forms of support to make preschool available for every child. This support can for example be based on the perspectives that are used in special education. Furthermore, the result makes it clear that children’s many ways of communication are taken into account because their opinions are important, as well as their interests. The preschool teachers also described that the communication between adults is important in order to get a consensus view regarding the term’s participation and influence. Some preschool teachers also experienced that their own awareness of their approach affects the children’s participation and influence., Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med ökad kunskap om förskollärares föreställningar kring arbetet med barns delaktighet och inflytande i förskolan. För att få reda på detta har vi använt semistrukturerade intervjuer som metod när vi har intervjuat åtta förskollärare på fyra olika förskolor inom samma kommun. Förskollärarna som har medverkat i studien arbetar med olika åldrar. För att analysera fram deras variationer i uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolan har vi använt oss av en fenomenografisk metodansats. Studiens resultat visar att förskollärares förhållningssätt ser olika ut då de har olika föreställningar om hur och i vilken utsträckning barnen ska göras delaktiga och få inflytande i förskolans utbildning. Förskollärare beskriver att barnen har rätt till inflytande men att de kan begränsas av förskolans rutiner. Resultatet visar även på att det är gynnsamt att använda stöd i olika former för att göra förskolan tillgänglig för alla barn. Dessa stöd utgår bland annat från det specialpedagogiska perspektivet. Vidare synliggörs det i resultatet att barns olika sätt att kommunicera på tas till vara då deras åsikter är viktiga, vilket deras intressen också är. Förskollärare uttrycker också att kommunikationen mellan de vuxna är betydelsefull för att få en samsyn kring begreppen delaktighet och inflytande. Det har också framkommit att förskollärare upplevde att deras medvetenhet om det egna förhållningsätt påverkar barns delaktighet och inflytande.

Studiens syfte är att undersöka hur sex förskollärare beskriver sin utformning av språkundervisning med yngre barn i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån är följande: Vad kännetecknar språkundervisning i förskolan enligt förskollärarna? Vilka språkdidaktiska val beskriver förskollärarna? Kvalitativa data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollärare. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där samspel och kommunikation är centralt, vilket även är studiens fokus. Resultatet visar att respondenterna lägger stor vikt vid kommunikationen i språkundervisningen. Förskollärarna menar att i undervisning är det viktigt att begreppsliggöra ord tillsammans med barnen och att använda ett utvecklat ordförråd vilket respondenterna ser som ett sätt för förskollärarna att vara en språklig förebild. Studiens resultat påvisar olika verktyg i språkundervisning så som litteracitetshändelser, språkmiljöns utformning och förskollärares kompetens.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur vårdnadshavare ges möjlighet till inflytande i förskolans utbildning. Föreliggande studie ämnar undersöka hur pedagoger i samverkan med vårdnadshavare via den dagliga kommunikationen skapar förutsättningar för detta. Studien utgår från följande frågeställningar: • Hur samtalar pedagoger om att de skapar förutsättningar för vårdnadshavares inflytande vid den dagliga kommunikationen? • På vilket sätt samtalar pedagoger om att vårdnadshavares åsikter synliggörs i förskolans utbildning? Studien utgick från en kvalitativ metod där tre semistrukturerade gruppintervjuer med pedagoger genomfördes. Studien har inspirerats av det sociokulturella perspektivet och för att bearbeta empirin har en tematisk analys använts. Resultatet indikerar att pedagoger anser att vårdnadshavare har inflytande över utbildningen. Det inflytande som sker är främst kring det enskilda barnet och mindre kring det didaktiska uppdraget. Samtidigt visar resultatet att alla vårdnadshavare inte möjliggörs samma förutsättningar till ett inflytande. Samverkan ses enligt pedagoger som en grundpelare för att upprätthålla goda relationer vilket i sin tur kan leda till vårdnadshavares inflytande. Utifrån resultatet konstateras att pedagogers eget förhållningssätt ses som en förutsättning för att möjliggöra inflytande och samverkan med vårdnadshavare.

Denna studie har sin utgångspunkt i en undran över vilka uppfattningar förskollärare har kring bars delaktighet och inflytande kopplat till måltiden i förskolan. Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar kring barns delaktighet och inflytande, samt hur förskollärares styrning och vägledning påverkar barns delaktighet och inflytande under måltidssituationen i förskolan. Studien har utgått från en kvalitativ inriktning och vi har genomfört sex stycken enskilda semistrukturerade intervjuer med förskollärare på fem olika förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visar på hur förskollärare uppfattar delaktighet och inflytande som ett begreppspar som sällan separeras från varandra. Måltiden, vars huvudsakliga syfte handlar om att få i sig mat, erbjuder både möjligheter och begränsningar för delaktighet och inflytande. Delaktighet erbjuds däremot i större utsträckning än inflytande och sker främst genom de samtal som pågår under måltiden. Måltiden ramas den in av regler och förväntningar som i hög grad sätts av pedagoger. Vidare har resultatet analyserats utifrån Johanssons (2005) resonemang om pedagogiska atmosfärer. Förskollärarnas olika strategier påvisar de olika atmosfärerna där den samspelande atmosfären präglas av acceptans, uppmuntran och närvaro. Den instabila atmosfären där skillnader i förskollärarnas uppfattningar kopplat till delaktighet och inflytande framträder, samt skillnader i vilka förväntningar som finns på barnen. Och slutligen den kontrollerande atmosfären där barns upplevelser och utforskande hindras av kontroll utifrån ett vuxenperspektiv., Betyg i Ladok 230619.

I läroplanen för förskolan står det att barn har rätt till delaktighet och inflytande, det finns därför ett ansvar från förskolans sida att se till att barn får det. Samtidigt finns där en del osäkerhet kring vad begreppen delaktighet och inflytande innebär och hur detta arbete ska omsättas i praktiken. Denna studiens syfte är att undersöka hur förskollärare ser på barns delaktighet och inflytande i förskolan. Detta gör vi genom följande frågeställningar: Hur tolkar förskollärare begreppen delaktighet och inflytande? Vilka pedagogiska strategier använder förskollärare för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet? Vilka dilemman upplever förskollärare i sitt arbete med barns delaktighet och inflytande? Vi har valt att utgå från en kvalitativ forskningsmetod där vi genomfört semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten baserar sig dels på studiens centrala begrepp, delaktighet och inflytande men även begrepp relaterade till barnsyn, dessa är barns perspektiv, barnperspektiv, barns aktörskap och sist men inte mist ett relationellt perspektiv med pedagogiska relationer i fokus. Studiens resultat visar att begreppen är mångtydiga men att det ändå finns en viss samsyn om vad begreppet delaktighet innebär medan begreppet inflytande är mer komplext då det finns olika sätt att tolka och exemplifiera begreppet. Vidare visar resultatet att förskollärares tolkningar av begreppen, deras barnsyn och förhållningssätt har en betydande roll för hur arbetet omsätts i praktiken och därav barns möjlighet till delaktighet och inflytande.

The purpose of this study was to investigate how the staff members in the organization and supported living housing VågaVa experienced their time after they had gone through their own treatment for substance abuse. The focus was finding out how they were affected by the sense of companionship, community and participation and if their personal experiences from this was that it helped them remain free from their substance using disease. I have performed six semi-structured interviews with different staff members from the organization and I have also attended one of their morning meetings as an observer. Additionally, to get a wider understanding of the substance abuse disease I have also attended a lecture given by one of the founders of the organization given at the local senior high-school. Given the personal experiences I had the interest in gathering I have chosen a qualitative method of work, this has allowed for a broader understanding of the subject and data. The data that has been collected from the interviews and observations has been analyzed with Berger and Luckmann’s theory about primary and secondary socialization and Travis Hirschi’s theory of the social bond. The staff members in the organization all had the same experience in the sense of having taken part of a treatment program, having had the supported living experience and afterwards receiving an employment within the VågaVa organization. However, their time being sober differed and could vary between a couple of years, up to twenty-five years.

Syftet med studien är att undersöka hur vårdnadshavare uppfattar att de ges möjlighet till inflytande i den svenska förskolan angående deras barns behov. För studien har en kvalitativ metod, i form av sju semi-strukturerade intervjuer med vårdnadshavare, använts. Dessa har bearbetats genom en tematisk analys där fyra kategorier urskilts för att synliggöra empirin och hitta gemensamma nämnare i respondenternas svar. Studien har en fenomenografisk forskningsansats som utgångspunkt, vilket har varit behjälpligt i undersökandet av vårdnadshavares uppfattningar då denna ansats ger plats åt personers berättelser. Därmed har det varit möjligt att skapa en utförlig och så när inpå sann beskrivning som möjligt av respondenternas upplevelser. ​Denna studies resultat visar att vårdnadshavare uppskattar och värdesätter goda relationer och ett gott samarbete med förskolan. Vårdnadshavare anser att detta är betydelsefulla faktorer för att de ska känna tillit och förtroende för utbildningen och att deras barns behov tillgodoses. Studiens resultat visar även på att det är svårt för vårdnadshavare att urskilja gränsen mellan inblick och inflytande, samt att den generella uppfattningen hos vårdnadshavare är att rätten till inflytande i förskolan inte har nått dem.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om elevinflytande och hur de uppmuntrar och skapar möjligheter för elever att utöva inflytande. Studiens frågeställningar är följande: Vilka uppfattningar har lärare i fritidshem gällande betydelsen av elevinflytande? Hur arbetar lärare i fritidshem för att uppmuntra och skapa möjligheter för elever att utöva inflytande? En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens syfte. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex verksamma lärare i fritidshem. Resultat och diskussion knyter an till relationell teori. Resultatet visar att lärarna finner elevers inflytande betydelsefullt då det bidrar positivt till elevernas tid på fritidshemmet, deras identitetsskapande och kunskapsutveckling. Betydelsen försummas dock i praktiken på grund av begränsad planeringstid och stora elevgrupper kombinerat med för få antal personal. Lärarna arbetar på flera olika sätt för att uppmuntra och skapa möjligheter för elever att utöva inflytande, det sker genom önskning- och förslagslådor, möten, samlingar och samtal. Olika arbetssätt är nödvändigt då eleverna har olika behov och förutsättningar. Lärarna uttrycker en medvetenhet i bemötandet av elevers orimliga önskningar och förslag, vilket är viktigt för att fortsatt uppmuntra eleverna att utöva inflytande på fritidshemmet.

Women are in the minority compared to their male board colleagues. Previous studies have solely focused on equal representation but not what happens after the representation is fulfilled. The number of women on boards is increasing, nonetheless there is a lack of studies showing the influence of women on boards. With regard to equal representation, more women on corporate boards can speak for increased equality between the sexes, at the same time discrimination can occur in board work where women do not have the same opportunities for influence as men. Stereotyping of gender attributes for men and women leads to difficulties for women to achieve influence on boards as the characteristics expected in the boardroom are not congruent with the characteristics expected of women. As a result of entrenched gender patterns, gender attributes can explain a statistically increased representation but limitations for women's influence. The purpose of this study is to describe and create an understanding of how women who are board members encounter their experiences regarding expectations and opportunities for influence in decision-making and opportunities to express their opinions in the boardroom. To achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. Through semi-structured interviews, ten women who are members of five or more corporate boards have participated with their experiences. The study has shown that women who are board members mostly work on issues that are considered typically feminine by having a seat on the audit committee. The women in the study used both agentic and communal characteristics to describe their themselves as well as masculine physical markers, thus they act within their gender attribute by describing themselves with communal characteristics. At the same time the women also act within a leadership position by describing themselves with agentic characteristics and masculine physical markers. In addition, the study shows that the bo, Kvinnor är i minoritet i jämförelse med sina manliga styrelsekollegor. Tidigare studier har haft fokus på jämn representation men inte på vad som händer efter att representationen är uppfylld. Antalet kvinnor i styrelser ökar, samtidigt saknas studier som visar kvinnors inflytande i styrelser. Med avseende på jämn representation kan fler kvinnor i bolagsstyrelser tala för ökad jämställdhet mellan könen, samtidigt kan diskriminering ske i styrelsearbete där kvinnor inte får samma möjligheter till inflytande som männen. Stereotypisering av egenskaper som förväntas av män och kvinnor leder till svårigheter för kvinnor att uppnå inflytande i styrelser då de egenskaper som förväntas i styrelserummet inte är kongruenta med de egenskaper som förväntas av kvinnor. Till följd av befästa könsmönster kan genusattribut förklara en statistiskt ökad representation men begränsningar för kvinnors inflytande. Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för hur kvinnor som är styrelseledamöter upplever sina erfarenheter kring förväntningar och möjligheter till inflytande i beslutsfattanden och få utrymme för sina åsikter i styrelser. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts. Genom semi-strukturerade intervjuer har tio kvinnor som är ledamöter i fem bolagsstyrelser eller fler deltagit med sina erfarenheter och upplevelser. Studien har visat att kvinnor som är ledamöter arbetar med frågor som anses typiskt feminina genom att ha en plats i revisionsutskottet. Kvinnorna i studien använder både agentiska och relationsinriktade egenskaper för att beskriva sig själva samt maskulina fysiska markörer, således agerar de inom sitt genusattribut genom att beskriva sig med relationsinriktade egenskaper. De agerar samtidigt inom en ledarposition genom att beskriva sig med agentiska egenskaper och maskulina fysiska markörer. Dessutom visar studien att ledamöterna upplever att kvinnor som ledare tenderar att vara mer tillbakadragna och mindre självsäkra än män. På

Denna studie handlar om elevinflytande. Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om elevinflytande och hur de skapar möjligheter för elever att utöva inflytande. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika lärare på tre olika skolor. Under analysprocessen framkom det att de flesta lärarna ansåg elevinflytande som en viktig del i deras uppdrag som lärare i fritidshem. Lärarna ansåg att arbetet med elevers inflytande främjar elevers utveckling, självkänsla, trivsel, glädje, meningsfulla kunskaper inför framtiden och ger dem självförtroende. Resultatet visar att lärarnas lyhördhet och kommunikation tillsammans med eleverna är viktigt för att kunna ta del av deras tankar och intressen. Hinder och begränsningar som lärarna för fram handlar om tidsbrist, stora elevgrupper och personalbrist. Den bristande tiden och de stora elevgrupperna gjorde att lärarna ofta kände sig otillräckliga hos eleverna.

Studiens syfte är att få kunskap och synliggöra hur barns möjligheter till inflytande kan komma att påverkas av förskolepersonalens maktposition. I denna kvantitativa studie har vi valt att kombinera två metoder som ska komplettera varandra, observation och enkät. Observationerna är gjorda på förskolor i en mellansvensk kommun, medan webbenkäten som skapats har skickats ut till verksam förskolepersonal på förskolor runt om i landet. Resultatet av studien visar att förskolepersonal har en medvetenhet om den maktposition de har som påverkar barnens inflytande, men att denna medvetenhet inte matchar med den faktiska praktiken. Förskolepersonalen lyfter att det finns olika utmaningar med att fullt ut förstå begreppen makt och barns inflytande. Studiens slutsats är att arbetslagen behöver ha en gemensam definition kring dessa begrepp för att på så sätt kunna få ett sammansatt arbetslag som strävar åt samma håll. Utöver detta behöver även rektorer involveras i denna process och bistå sin personal för att tydliggöra hur förskolan bör arbeta utifrån dessa begrepp, för att på så sätt kunna arbeta mot gemensamma mål.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur lärare i fritidshem resonerar om och arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka möjligheter eller utmaningar som uppstår i arbetet med delaktighet och inflytande i fritidshemmet. Genom semistrukturerade intervjuer besvaras frågor som svarar mot studiens syfte och frågeställningar där sex utbildade lärare i fritidshem från fem olika skolor intervjuats. Empiriska data i föreliggande studie har analyserats ur ett barndomssociologiskt perspektiv utifrån teoretiska begrepp; being, becoming, barns perspektiv, barnperspektivet och det kompetenta barnet. Resultatet visar att det finns likheter mellan vad som menas med barns delaktighet och inflytande i tidigare forskning och i jämförelse med informanternas resonemang. Arbetsmetoder för att möjliggöra delaktighet och inflytande handlar främst om demokratiska tillvägagångssätt med fritidsråd, röstning och en betoning på de fria valen i verksamheten. Att se det enskilda barnet och dess önskemål ses enligt studien som en del av arbetssättet för att skapa förutsättningar för inflytande och delaktighet. Genom att se barn som medskapare av innehållet i fritidshemmet upplevs det som mer meningsfullt både för lärare och barn.Utmaningar i arbetet med delaktighet och inflytande identifieras utifrån tidsaspekten, personaltätheten, stora barngrupper och yttre ramar som inte anses vara påverkbara samt dilemmat mellan barns fria val kontra läroplanen. Det framkommer också i resultatet att lärare i fritidshem försöker närma sig barnens perspektiv och respekterar barns åsikter. Synsättet på barn enligt barndomssociologin kan påverka enskilda handlingar beroende på hur barnen betraktas, som kompetent, being eller becoming. Resultatet i studien belyser vikten av att lärare är lyhörda för barnens perspektiv genom att ge dem utrymme att framföra sina åsikter och blir respekterade för sina val, något som också stämmer överens med tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att bidra med ytterligare kunskap gällande barns delaktighet och inflytande i förskolan och ur förskollärares perspektiv.Undersökningsmetod består av fem intervjuade förskollärare. I studien har semistrukturerade intervjuer använts. Resultat har analyserats genom begreppen lekfullhet, emotionell närvaro, barns perspektiv och barnperspektiv och stödjande kommunikation. Resultatet visar att förskollärarna som intervjuades gör barnen delaktiga och har inflytande på förskolan genom valtavla, lyssna in barnens intresse, att barnen aktivt hjälper till och medbestämmande. Begränsningar med barnens delaktighet och inflytande uppstår när personal är borta, har möte eller vid språksvårigheter. Barnen har delaktighet och inflytande men i mindre skala. De möjligheter förskollärarna med barns delaktighet och inflytande är att barnen kommer med förslag, att de vidareutvecklar barns aktiviteter och bygger på barns motivation. Slutsatsen är ju mer närvarande förskollärarna är ju mer delaktighet får barnen och på så vis utvidgas barnens kompetens och färdigheter.

Studiens syfte var att undersöka hur unga vuxna (18–35 år) som tidigare har varit placerade inom familjehem, stödboende eller HVB, har erfarit sin övergång mot vuxenlivet, när placeringen upphört. Studien är kvalitativ och sex semistrukturerade intervjuer utfördes. Tidigare forskning inom området har använts som kunskapsgrund för att stärka studiens tillförlitlighet. Denna studie tyder på liknande resultat som forskningen, att tidigare placerade unga saknade delvis stöd och delaktighet i sin utslussningsprocess och i övergången mot vuxenlivet. Empowerment och KASAM ligger som teoretisk grund i studien.En tematisk analys ledde fram till två centrala teman: Vikten av sociala hållbara relationer och, känsla av maktlöshet och brist på stöd. Hållbara sociala relationer var av vikt utifrån teorierna då kontinuitet och trygga relationer kunde stärka ungdomarnas egenmakt och förmåga att ta egna beslut samt göra övergången begriplig, hanterbar och meningsfull. Brister som identifierades var att en del av ungdomarna uppgav att de blev helt ”släppta” när de lämnade sin placering och inte fick något stöd efter det att de fyllt 18 år, vilket gjorde dem sårbara. Slutsatsen visar att det krävs en förändring i form av skärpta riktlinjer kring eftervården och uppföljningsansvar efter ungdomar har avslutat sin placering., The purpose of the study was to investigate how young adults (18–35 years) that hadpreviously been placed in foster care, supported housing or HVB, have experienced their transition towards adulthood, when the placement has ended. The study is qualitative and six semi-structured interviews were conducted. Previous research has been used to strengthen the study and indicates that previously placed youths lacked support and participation in their aftercare and transition towards adulthood. Empowerment and KASAM form the theoretical basis of the study. A Thematic Analysis led the study to identify two themes: The importance of sustainable social relationships and, Feeling of powerlessness and deficiencies in support. Sustainable social relationships were important as continuity and secure relationships could strengthen young people's empowerment, ability to make their own decisions and make the transition understandable, manageable, and meaningful. Deficienciesthat were identified were that some of the informants were "let go" when they left their placement and did not receive any support after they turned 18, which made them vulnerable. Furthermore, the results indicate that a change is required in the form of stricter guidelines regarding aftercare and follow-up responsibility.

Studiens syfte var att utveckla kunskaper om hur förskollärares förhållningssätt kan främja barns inflytande och delaktighet i förskolans planerade och spontana undervisning. Studen var av kvalitativ karaktär och vi använde observation som metod med strukturerat observationsschema, samt kompletterande fältanteckningar. Riktad innehållsanalys var analysmetoden som avändes i bearbetningen av studiens insamlade material. Resultatet analyserade vi med hjälp av Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet visade på att när förskollärare levde sig in i den planerade och spontana undervisningen främjade det barns möjligheter till delaktighet. Förskollärare uppmärksammade det barn sade, gjorde, visade intresse för och byggde vidare på det vilket bidrog till att barn gavs inflytande i den spontana undervisningen. Studiens slutsats visade på att förskollärare gjorde barn delaktiga med hjälp av förskollärares kommunikation, kroppsspråk och material i den planerade och spontana undervisningen. Förskollärare gav barn inflytande i viss mån i den planerade undervisningen, medan i den spontana undervisningen var den mer i fokus.

Studien syftar till att undersöka ålderns betydelse i förskolans praktik med särskilt fokus på barns inflytande. I studien tillämpades en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar på avdelningar med barn i 1–5 års åldern. Studiens resultat framhåller att yngre och äldre barns inflytande i förskolan är villkorat, och att barns ålder får betydelse för vad dessa villkor innefattar. Studiens resultat analyseras med utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med stöd i centrala begrepp hämtade från diskursanalys, för att förklara bakomliggande åldersnormer och hur dessa påverkar barns inflytande i förskolans kontext. Studiens slutsats framhåller hur normer om ålder utgör både hinder och möjligheter för barns inflytande, och att villkoren relateras till normer om vad barn i en viss ålder bör behärska eller inte.

Denna studies syfte är att undersöka elevers upplevelser av sitt eget inflytande ifritidshemmet. Utgångspunkten är att elevers perspektiv i sig är relevanta att synliggörasamt att elevinflytande är en betydelsefull del av det uppdrag lärare i fritidshemomfattas av. Materialet till studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuermed sexton stycken elever i fritidshem, på två olika fritidshem. Studien utgår från ettbarndomssociologiskt perspektiv, där barndomen ses som en social konstruktion ocheleverna som sociala aktörer (James & Prout, 1997). För att analysera datan har Shiersdelaktighetsmodell (2001), innehållandes fem nivåer av inflytande, använts. Shier(2001) påpekar att verksamheter sällan befinner sig på en fast punkt idelaktighetsmodellen, vilket resultatet av denna studie också visar. Elevernasupplevelser kan placeras på skilda nivåer beroende på vilken del av verksamheten debeskriver. Vissa delar är uppe på den näst högsta nivån, medan den sammanställdabilden ger ett intryck av att eleverna upplever en låg grad av inflytande. Detta trots attskrivningar i läroplanen och skollagen visar att policytexter uttrycker att elever ska hainflytande över sin utbildning. Det eleverna i denna studie ofta talar om att vilja hainflytande över är fysisk plats, aktiviteter och mellanmål.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare uppfattar integritetsuppdraget i förskola och hur de beskriver förverkligandet av det. Undersökningen har genomförts kvalitativt med en intervjumetod där åtta förskollärare ingår. En hermeneutisk tolkande ansats har använts för att nå förståelse i det som undersöks. Teoretisk utgångspunkt var Biestas syn på god utbildning utifrån dimensionerna kvalifikation, socialisation och subjektifiering. Studiens resultat visar att förskollärare uppfattar att uppdraget främst innebär respekterande av barns integritet. Vidare framkommer att den kroppsliga integriteten ges tydligare utrymme i uppdrag och praktiserande därav, än den personliga integriteten. Integritet i likhet med andra värdebegrepp tangerar närliggande områden vilket gör begreppets betydelse svår att ringa in. Det innebar att informanters uppdragsbeskrivningar berörde autonomi, identitet och inflytande. Det i sin tur visar att begreppet behöver diskuteras och synliggöras. Resultatet visar även att god utbildning i integritet innefattar utbildning om rättigheter och skyldigheter. Därtill behöver önskvärda sociala normer överföras vilket sker med förhållningssätt, före­bildlighet och diskussioner. Den viktigaste komponenten i integritetsarbetet är barns subjektifiering. Den utgörs av barns självständiga och ansvarsfulla förståelse för konsekvenser av sina handlingar i relation till andra. Studiens slutsats är att förskol­lärare medvetet behöver möjliggöra barns subjektifiering vilket i synnerhet inkluderar att stötta och utmana barn att själva utforska egna och andras integritets­gränser i verklig social samvaro.