Search

This study is about sport club leaders’ experiences of the gap between sport science and sport practice. The purpose of this research was to answer four specific questions: a) Does it differentiate between coaches and organizational leaders in high performance sport, when it comes to using sport science? b) How do practitioners in sport perceive sport science research? c) In what way does practitioners in high performance sport obtain inspiration and new knowledge? d) What constrains a successful process of implementing scientific knowledge in sport practice? To answer these questions, semi-structured interviews were made with six participants, included three coaches and three organization leaders in Swedish high-performance sport. This study takes theoretical attachment in the way sport science play for having an evidence-based practice in sports. Among the participants there were a strong consensus that sport science makes or can do an important contribution to high-performance sport. An important finding was the difference between coaches and organizational leaders in perceived closeness to sport science, in relation to their own reality, which also related to difference in using sport science. Coaches perceived science being closer to their reality and also use sport science more than the organizational leaders do. Coaches are most likely to observe other coaches to get new ideas. Time and recourses were important constrains to use sport science. Organizational leaders perceive a longer process in integrate scientific findings than coaches do. Strategies to get sport science taking more place in sport practice can be to coordinate findings in channels where practitioners know to go, and to be announced in an consist and informal way, that makes taking part of it fun and interesting.

Idrott har historiskt sett varit främst en stark arena för män, både gällande det idrottsliga och det journalistiska (Branting 2016). Inom många idrotter har manliga idrottare fortfarande bättre resurser än kvinnliga idrottare och till viss del kan detta också förklaras av medial uppmärksamhet. Media har institutionell makt när det gäller hur hegemoniska maktförhållanden förhandlas fram. Därför kan medialt fokus också få konsekvenser för exempelvis hur resurser fördelas mellan olika idrotter, också utifrån kön. Hegemoniska maktrelationer och föreställningen om kön förhandlas fram på subtila sätt, t.ex. genom att kvinnliga idrottare marginaliseras, trivialiseras och sexualiseras (Duncan and Messner 1998, 180). Mediala representationer spelar då en viktig roll för konstruktionen av femininitet och maskulinitet (Markula 2009, 6).I det här föredraget har jag för avsikt att diskutera några första resultat från min studie om hur föreställningar om relationen mellan idrott och kön förhandlas fram i studiosamtal på tv i svensk kontext. Vilka möjligheter har kvinnliga och manliga idrottare och experter att förhandla sig till starka maktpositioner i interaktion i studiosamtal och i kommentering i idrottsliga diskurser? Hur positionerar de sig? Hur blir de positionerade? De positioner som ses som eftersträvansvärda i studien är de som framgångsrik expert och framgångsrik idrottare.Studien är samtalsanalytisk och ligger inom fältet för språk och kön. Fokus ligger på att studera hur maktpositioner förhandlas fram i interaktion i studiosamtal inom ramen för feministisk diskursanalys. Makt förhandlas i interaktion i konkurrerande omän sammanflätade diskurser (Baxter 2003, 1). I studien ses makt därmed som flytande, något som man förhandlar om snarare än något som individer har (Foucault 1993).Materialet utgörs av SVT:s sändningar från VM i längdskidor i Lahtis 2017. Analysen fokuserar på hur kvinnliga och manliga experter genom interaktion i studion blir bekräftade och avvisade multimodalt. Såväl talat språk som gester, miner och kroppspositioner undersöks. En stark maktposition får den som i interaktion blir bekräftad. Bekräftelse ger möjligheten att förhandla sig till positionen som framgångsrik expert. Den starka maktpositionen blir dock svår att uppnå för den expert som blir avvisad.Studien har även för avsikt att besvara hur kvinnliga och manliga skidåkare kan förhandla sig till positionen som framgångsrik idrottare. Positionen förhandlas främst fram genom hur idrottarna positioneras i samtal. Analysen inriktar sig på två olika parametrar; diskurser som tangerar personligt kontra sportsligt och professionellt samt diskurser om mental styrka kontra fysisk styrka. En tendens som kan skönjas i materialet är att kvinnliga idrottarna positioneras i en personlig diskurs i större utsträckning än de manliga skidåkarna. Den personliga diskursen blir framträdande i inslag om de kvinnliga skidåkarna som barn och genom att ta in deras familjemedlemmar i sändningen. De manliga skidåkarna positioneras inte i samma utsträckning i förhållande till sin familj i inslag om dem. Studien är viktig eftersom föreställningar om relationen mellan idrott och kön på tv inte har studerats interaktionellt tidigare i svensk kontext.

Centrum för idrottsforskning (CIF) har sedan år 2009 i uppdrag av regeringen attgenomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av statens stöd till idrotten.Uppföljningen ska bestå av en fortlöpande bevakning av det statliga idrottsstödetsbetydelse utifrån ett indikatorsystem, tematiska fördjupningsstudier i teman somregeringen bestämmer samt bevakning av forskningsresultat med relevans för statensstöd till idrotten.För 2011 års uppföljning beslutade regeringen att CIF skulle genomföra två fördjupningsstudier.Den första studien handlar om elitidrott och preciserades som”en fördjupad analys av det samlade elitstödets utformning och verkan samt övrigverksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft”. Den andrastudien avser delaktighet och etnisk mångfald inom idrotten. Mer konkret uppdrogsåt CIF att analysera ”i vilken omfattning idrottens organisation och verksamhetpå alla nivåer medverkar till att uppfylla syftet med statsbidraget att människormed annan kulturell och etnisk bakgrund ska bli mer delaktiga i idrotten”.CIF fördjupningsuppdrag har utmynnat i två separata rapporter. Analysen avdet svenska elitstödets utformning och verkan redovisas i rapporten För framtidssegrar – en analys av det svenska elitidrottssystemet. Studien av delaktighetoch etnisk mångfald redovisas i rapporten Vem platsar i laget? – en antologi omidrott och etnisk mångfald.

Intresset för studien kom genom upptäckten av ”Idrott hela livet – strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete” som är ett dokument från Riksidrottsförbundet som tar upp att idrotten vill: ”agera för ett starkt föreningsliv byggt på demokratiska principer och stärka medlemmarnas engagemang, inflytande och delaktighet”. Syftet med studien blev följaktligen att beskriva hur konsulenterna på Hallands distriktsidrottsförbund uttrycker vilka processer och strukturer som är förutsättningar för medlemmars delaktighet och inflytande i föreningslivet Valet grundar sig även i det faktum att delaktighet har bevisats betydelsefull för både lärande och hälsa. Genom vårt val av att vilja se hur konsulenterna uttrycker sig om sitt arbete passade kvalitativa intervjuer, som genomfördes med alla (fyra) konsulenterna på valda distriktsidrottsförbund. Intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys och det som framkom var att den demokratiska processen, med årsmötet, var en struktur och process som har stor betydelse för delaktighet och inflytande i föreningar. Konsulenterna begränsade sin syn av delaktighet och inflytande i föreningslivet mycket till den demokratiska processen och en utvidgad syn på delaktighetsbegreppet och dess användande kan berika föreningslivet.

Forskning om människans fysiologi och hur den fungerar uppdateras dagligen. Inom idrottens värld testas nya som gamla, naturliga som onaturliga preparat och träningsmetoder kontinuerligt, allt för att optimera en idrottares prestation. Ett ämne som det forskas mycket om idag är kvävemonoxid och dess påverkan i kroppen. Från att ha tolkats som ett skadligt ämne i kroppen har det gått till att möjligen kunna hjälpa hjärtsjuka patienter och även optimera idrottsutövande. Kvävemonoxid bildas i kroppen naturligt med hjälp av syre, men det kan även bildas utan syre genom intag av nitrat som hittas i många grönsaker. Studier om nitrat inom idrottsområdet har koncentrerats till dess påverkan vid uthållighetsidrott och effekten har visat på ökad verkningsgrad och blodflöde till muskulaturen. Senare fann forskarna även hur dietärt nitrat sänkte ens syreupptagningsförmåga (Vo2max) tillsammans med en ökad uthållighet. Detta är en intressant upptäckt då sänkt Vo2max ofta leder till en försämrad arbetsprestation. Dessa studier ger en bild av hur nitrat fungerar vid aerobt arbete, det vill säga med syre. Det som forskningen inte tagit upp ännu är hur nitrat påverkar anaerobt arbete och maximala prestationer som förekommer vid styrketräning. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur nitrat påverkar muskelfunktion och uthållighet vid styrketräning. I en randomiserad, dubbelblind, korsande studie, konsumerade åtta män (ålder 19-26, 23 (±2, 3)) nitrat eller placebo (0,1 mmol/kg kroppsvikt/dag) under tre dagar. Under fjärde dagen testades männens prestation i fyra olika styrketest. Laktat och glukosvärden mättes för att se hur den laktacida systemet påverkades. Studien gav inget stöd till att dietärt nitrat påverkar styrketräning. Resultaten från tillfället med nitrat respektive placebo förblev i stort sett oförändrade. Slutsatsen blev att ett intag av nitrat inte har någon större betydelse för denna modell av styrketräning. Den främsta förklaringen till detta kan tänkas vara att nitratet ger störst inverkan vid långvariga arbetsdurationer och främst under aerobt arbete. I detta fall används mestadels lagrad energi i kroppen, och energisystemen där syre krävdes är troligen inte av större betydelse. Research on human physiology and how it is working is updated daily. In the world of sports they are testing new as old, natural as unnatural preparations and different training methods continuously in order to optimize athletic performance. A substance that´s been research on, up till today is nitric oxide and its influence in the body. From being interpreted as a harmful substance in the body, it went to possibly help heart disease patients, and also optimize the physic in sport performance. Nitric oxide is formed in the body naturally by oxygen, but it can also be formed without oxygen through the ingestion of nitrates found in many vegetables. Studies on nitrate in the sport field have concentrated on the effect on endurance sports and the effect has been shown to increase the efficiency and the blood flow to the muscles. Later on they also found that nitrate supplementation seems to give a lower Vo2max together with an increased time to exhaustion. These findings are really interesting because normally a reduction in Vo2max leads us to a decrease in workability. All these studies give an idea on how nitrate works aerobic, that is with oxygen. The research has not yet an explanation on how nitrate affect anaerobic work and maximum performance that occurs in weight training. The purpose of this study was to investigate how nitrate affects muscle function and endurance in strength training. In a randomized, double-blind, crossover trial, eight men (age 19-26, 23 (±2, 3)) consumed nitrate or a placebo (0.1 mmol/kg bodyweight/day) for three days. During the fourth day the test persons were tested in four different strength tests to see how they performed. Lactate and glucose concentrations were measured to see how the laktacid system was influenced. The study gave no support that dietary nitrate affects weight training. The results from the occasion with nitrate respectively placebo remained essentially unchanged. It was concluded that an intake of nitrate not will give any significant effects on the model of strength training. The main reason for this may be that nitrate provides the greatest impact on long-term work-duration and mainly during aerobic work. In this case the main use is mostly stored energy in the body, and the energy systems in which oxygen is required will probably not be of major importance. Pilotstudie i samarbete med Åstrands laboratoriet och Karolinska Institutet

Innebandy är en växande idrott, som framför allt utövas i Sverige, Finland och Schweiz, men där väldigt lite forskning ännu finns publicerad. Tidigare studier inom ishockey och baseboll har visat att träning med viktmanipulerad utrustning förbättrat bland annat greppstyrka och svinghastigheten av slagträ i baseboll. Annan forskning har visat på att det är en förbättring i det neuromuskulära samspelet snarare än ökad muskelmassa som förbättrat prestationen vid dynamisk motståndsträning. Skotthastigheten anses vara en viktig faktor inom innebandy för prestationen och eftersom det inom baseboll har visats att viktmanipulerad utrustning kan förbättra svinghastigheten så vore det intressant att se om samma resultat kan uppnås inom innebandy. Syftet med studien var att undersöka effekten av innebandyträning med en viktmanipulerad innebandyklubba med avseende på dragskottshastighet och greppstyrka hos manliga innebandyspelare samt undersöka korrelationen mellan dragskottshastighet och greppstyrka. Även testpersonernas subjektiva uppfattning av träningen med den viktmanipuleradeutrustningen undersöktes. Testgruppen bestod av 13 stycken 17-åriga manliga innebandyspelare. Under en sex veckors period genomförde testpersonerna 30 minuter av sin vanliga innebandyträning med den viktmanipulerade klubban (40 gram tyngre) tre gånger i veckan. Dragskotten filmades med en höghastighetskamera (Casio Exilim EX-FH25) med 250 fps och analyserades sedan i Dartfish för att mäta hastigheten. För att fastställa greppstyrkan användes en handdynamometer (Jamar – Baseline Hydraulic Hand Dynamometer). Träningen resulterade i en signifikant skillnad hos testpersonernas greppstyrka i den nedre handen på klubban (p

När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll. Det var också att belysa hur dessa pedagogiska handlingsstrategier skiljer sig ur ett genusperspektiv. För att kunna besvara syfte och frågeställningar har vi samlat in data genom en kvalitativ insamlingsmetod i form av intervjuer.Studien genomfördes genom djupgående intervjuer med fyra fotbollsledare för ungdomar i åldern 14 år, som var aktiva i Västra Sverige. Två av dessa var ungdomsledare för lag som bestod av killar och två för lag som bestod av tjejer.Studiens resultat visade att ledarideologi och pedagogiska handlingsstrategier var sammankopplade, men att det fanns en skillnad ungdomsledarna emellan i hur de uttryckte att de använde sig av dessa pedagogiska handlingsstrategier för att bedriva verksamheten. Resultatet visade också att ungdomsledarnas uttryck tenderade att skilja sig åt för kill- respektive tjejlagen, då ungdomsledarna för killagen var mer fokuserade på prestation och resultat medan ungdomsledarna för tjejlagen fokuserade mer på att gruppen skulle trivas.

Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter från denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför så många svenska ungdomsproffs återvänder till Sverige och vad det krävs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter från internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lära sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frågeställningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgått från situerat lärande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lägger fokus vid gruppen men i vår studie fann vi även individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. Allmänhetens uppfattning om vad det innebär att lyckas som ungdomsproffs stämmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning. Att återvända hem till Sverige ser allmänheten som ett misslyckande medans ungdomsproffsen ser tiden som en utbildning och en viktig erfarenhet för deras framtida fotbollskarriär.

Sport is the biggest movement in Sweden and among youth is seen as the most important and one of the most prestigious leisure-time activities. Riksidrottsförbundet (RF) is the main organization of the Swedish sport movement. It receives funding from the government in order to represent and develop the Swedish sports clubs. The government’s choice to support sport within RF happens at the expense of other sports, for example skateboarding. Many youths today choose to engage in sport and/or physical activities outside the club activities. This study aims to map and analyze sport and physical activities within and outside the club activities, among ninth graders (15-16 year) in one school in Umeå kommun. Fifty-six pupils, in three classes participated in the survey and their answers are the result of this study. The result showed a broad amount of different sport and physical activities among the youths. Many youths quit their involvement within sport club activities in order to engage in sport and/or physical activities outside the club activities. The survey also showed differences in the youths motives of sport and/or physical activities within and outside the club activities.

Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka den psykiska ohälsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm. Metod Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belägna i Stockholms kommun, där elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att få fram fem skolor. Därefter kontaktades respondenterna på skolorna. I de fall där vi inte fick något svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande. De sex respondenterna arbetar på fem olika gymnasieskolor. En skola valde att ställa upp med två stycken skolsköterskor. Skolsköterskornas erfarenheter av att arbete i skolan varierar mellan 2 - 8 år. Resultat Skolorna arbetar med psykisk ohälsa genom elevhälsoteam där skolsköterskan har en framträdande roll. Samarbete sker med lärare, föräldrar och externa organisationer. De förebyggande insatserna som existerade var samtal och utbildning kring psykiska faktorer som kan påverka hälsan. Orsakerna bakom psykisk ohälsa var höga krav från omgivningen, skolan och betyg, sömnbrist, materialhets och status, tillgängligheten, avsaknad av stöd från familjen, svårt att planera och strukturera, strävan efter lycka och rollkonflikter. Den psykiska ohälsan yttrar sig genom fysiska symtom och genom ätstörningar, förändrat beteende och frånvaro. Skillnaden mellan kön uppgavs vara att tjejerna var mer verbala än killarna samt att killarna hellre vill ha medicin för det onda de känner. Slutsats Vår slutsats är att det finns en mängd inre och yttre faktorer som påverkar den psykiska ohälsan. På gymnasieskolor är ungdomars psykiska ohälsa omtalat, problemet är att det finns ett glapp i form av resurser som gör att kunskapen inte omsätts i praktiken för att förbättra ungas situation. Vi anser att det är viktigt att prioritera att åtgärda detta. Genom mer resurser och utbildning till personal, kan skolan vara en arena där eleverna ges tid och möjlighet att arbeta förebyggande i syfte att förbättra den psykiska hälsan.

Mitt syfte var att undersöka vad som kan påverka elevers betyg i idrott och hälsa? För att avgränsa ytterligare hade jag 3 frågeställningar som handlade om vilken påverkan genus har, hur olika orsaker kan skilja sig beroende på vilket kön man tillhör och vilken påverkan elevens habitus har? För att svara på mitt syfte och mina frågeställningar använde jag mig utav en kvantitativ metod. Jag gjorde en enkätundersökning på en skola i Upplands Väsby där totalt 175 elever deltog. Utifrån resultatet från min undersökning kan jag konstatera att olika saker påverkar pojkars och flickors betyg mera respektive mindre i idrott och hälsa. Genus spelar roll och det är flera pojkar som når de högre betygen än flickor. För pojkars del spelade vilken tid på året man är född stor betydelse. För flickors del kunde man inte se samma resultat, utan istället spelade deras habitus roll. Om deras föräldrar varit fysiskt aktiva under deras uppväxt hade betydelse. För båda könen visade det sig att om man tillhörde en idrottsförening hade det ett positivt samband med högre bettyg i idrott och hälsa. Hela 91% av flickorna och 79% av pojkarna som hade mycket väl godkänt var aktiva i en idrottsförening. Relationen till läraren hade också betydelse för elevernas betyg. Både för pojkar och flickor kunde man se att ju bättre relation de hade till idrottsläraren desto bättre betyg hade de Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa, Vt 2011

Syftet med denna studie är att beskriva deltagandeidrottsföreningars redogörelser kring framtidsarbetet inomframtidsgrupperna i projektet ”Morgondagens idrott” utifrån ettlärande perspektiv. Detta med hjälp av frågeställningen: vilkamöjligheter respektive hinder upplevde kontaktpersonerna att detvarit med framtids- och utvecklingsarbetet i derasidrottsföreningar? Studien är intressant då ingen tidigare forskningpå detta projekt finns tillgängligt. Studien genomfördes med hjälpav en kvalitativ totalundersökning. Resultatet av intervjuerna visaratt möjligheter som kontaktpersonerna såg var meningsfullhet,stöd, framtidstänk, rekrytering och utbildning. Hindrena varekonomi, ledarrekrytering och genomförande. Morgondagens idrott

Background: The Gluteus Medius (GM) muscle has an important role in stabilizing the pelvis and controlling the knees during athletic activities. Weakness in the GM can affect performance negatively and increase the risk of lower extremity (LE) injuries. During functional activities different parts of the muscle becomes activated depending on the degree of hip flexion. However, many GM strength exercises only train the GM in one fixed degree of hip flexion. Purpose: The purpose of the present study was to develop and validate a new training device designed to increase the muscle activation of the GM during progressive hip flexion in squats. Methods: The new device was developed to offer resistance training against hip abduction during squats. To be able to validate the new device in activating the GM, 32 female athletes (mean age 20 ± 3) with various athletic backgrounds was included in the study. All subjects performed squats on and off the device while surface electromyographical (SEMG) activity was recorded from GM on both sides of the body. Results: All test subjects were able to perform the squat and to activate the GM. When the squats were performed on the new device the muscle activation in GM was significantly higher compared to bodyweight squats (Z=-4.9, p < 0.001). Correlation tests between a complete sequence of five squats and one selected repetition revealed that activation was consistent throughout the exercise, (right GM: rs = 0.93, p < 0.001, left GM: rp = 0.92, p < 0.001) . No differences in activation were found between the right and left GM when squatting on the device. Conclusion: This study showed that the newly developed training device increased the muscle activity in GM during squats. Moreover, the results showed that squatting on the device activates the left and right side of the body equally and that the GM was activated during the whole exercise, under ongoing hip flexion. This information could be used to develop new training methods with the aim to improve stabilization of the pelvis and lower extremities during functional activities. Sammanfattning Bakgrund: Gluteus medius (GM) fyller en viktig funktion vid idrottsliga aktiviteter genom att den stabiliserar bäckenet och kontrollerar knäna. Svaghet i GM kan påverka prestationen negativt samt öka risken för skador i de lägre extremiteterna (LE). Vid funktionella aktiviteter aktiveras olika delar av GM beroende på graden av höftflexion. Många styrkeövningar för GM tränar emellertid muskeln i endast en fixerad grad av höft flexion. Syfte: Syftet med den här studien har varit att utveckla samt validera ett nytt träningsredskap, designat för att optimera muskelaktiveringen av GM under höftflexion. Metod: Träningsredskapet utvecklades för att erbjuda motstånd mot abduktion vid knäböj. För att validera redskapets förmåga att aktivera GM inkluderades 32 kvinnliga idrottare (medelålder, 20 ± 3 år) med varierande idrottslig bakgrund. Alla försökspersoner utförde knäböjningar med och utan träningsredskapet samtidigt som elektromyografisk aktivitet mättes i höger och vänster GM. Resultat: Alla försökspersoner kunde utföra knäböjningar och lyckades aktivera GM. Knäböjningar som utfördes på träningsredskapet resulterade i signifikant högre aktivering av GM jämfört med knäböjningar utan redskapet (Z=-4.9, p < 0.001). Korrelations test mellan kompletta sekvenser om fem repetitioner och enstaka repetitioner visade att aktiveringen var konstant under hela övningen, (höger GM: rs = 0.93, p < 0.001, vänster GM: rp = 0.92, p < 0.001). Inga skillnader i aktivering hittades mellan höger och vänster GM vid knäböjningar på redskapet. Slutsats: Studien visade att det utvecklade träningsredskapet ökade aktiveringen av GM vid knäböjningar. Resultaten visade också att denna aktivitet var jämnt fördelad mellan höger och vänster GM samt att aktiveringen var konstant under hela övningen. Resultaten i denna studien kan användas för att utveckla nya träningsmetoder med syfte att förbättra stabiliseringen av bäckenet och de lägre extremiteterna vid funktionella aktiviteter.

Syftet med studien var att utifrån ett genusperspektiv belysa vilka diskurser som framträder i pojkar och flickor i de äldre åldrarnas tal om sina erfarenheter av skolans simundervisning. Frågeställningarna i studien var; vilka diskurser som synliggörs i elevers tal om att inte delta på simlektionerna och genom vilka diskurser manlighet och kvinnlighet kommer till uttryck. Studien hade en socialkonstruktionistisk ansats där fokusgruppsintervjuer fungerade som datainsamlingsmetod och där analysen inspirerades av kritisk diskursanalys. Resultatet av studien visade att elevernas tal om att inte delta i simundervisningen utgår från två diskurser; offerdiskursen och kränkningsdiskursen. I offerdiskursen gav eleverna uttryck för dels yttre faktorer, det vill säga orsaker till icke deltagande som de själva inte kan påverka, dels faktorer där de själva väljer sitt deltagande eller icke deltagande. I kränkningsdiskursen gav eleverna uttryck för att bakomliggande orsaker att inte delta bottnar i en rädsla för att andra ska se deras ”rätta” jag och betrakta dem som avvikande. I simhallens avklädda miljö kan eleverna inte skydda jaget utan tvingas relatera sig till rådande normer och kroppsideal. För att inte riskera att bli kränkt och för att behålla en positiv självkänsla väljer elever därför att inte delta.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare. Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare Metod Studien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi. Resultat Vid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären. De fem tränare som intervjuades anser att det subjektiva välbefinnandet varierar under säsong och att det till stor del är resultatbaserat. Åtta av tio tränare uppger att de har en strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande. De strategier som används av tränarna är individuella och anpassade efter individens behov. Sju av tio tränare upplever att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare. Slutsats Elitfotbollens resultatinriktning och ofta korta perspektiv försvårar för tränarna att känna ett stabilt subjektivt välbefinnande. Ett arbetssätt som bygger på långsiktighet och uppfyllande av psykologiska behov skulle kunna ge ett högt och stabilt subjektivt välbefinnande i ett längre perspektiv. Aim The purpose of this study is to investigate the subjective well-being of elite coaches in football and their strategies to feel subjective well-being, and if the coaches feel that subjective well-being affects the performance as coach. The questions are: 1. how elite coaches perceive their subjective well-being 2. Have the elite coaches any strategy to feel a subjective well-being and how this strategy in this case is designed 3. Feel the elite coaches that the subjective well-being affects their performance as coach Method The study is a cross-sectional study in which both quantitative methods and qualitative methods have been used as a method of data collection at a single time. The quantitative method consisted of a questionnaire with four questionnaires (two on subjective well-being, one of the psychological needs and one for recovery) and a question if they have a strategy for well-being and how often they then use their strategy. The qualitative method consisted of semi-structured interviews with five coaches and two open questions in the survey. The Interviews meant a deepening of the coach perception of subjective well-being, the coach strategy to feel well-being and the link between well-being and performance. The two open questions were how coaches’ performance is influenced by how he is feeling and that the coaches who had strategy for its well-being describe its strategy. Results At the time of this study nearly half of the coaches show a low score in either one of the two questionnaires on subjective well-being or in both questionnaires. The five coaches who were interviewed believe that the subjective well-being varies during the season and it is largely based on the result. Eight out of ten coaches say that they have a strategy to feel a subjective well-being. The strategy used by the coaches is individual and adapted to the needs of individuals. Seven out of ten coaches considers that the subjective well-being affecting their performance as coaches. Conclusions Elite football results orientation and often short-term perspective makes it difficult for the coaches to feel a stable subjective well-being. An approach based on sustainability and the fulfillment of psychological needs could provide a high and stable subjective well-being in the long run.

Sammanfattning Konståkning har blivit en alltmer fysiskt krävande idrott där utövarna tvingas träna både hårdare och längre pass. På grund av detta är de utsatta för skaderisk. Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att kartlägga de vanligaste skadorna inom konståkningen i Sverige samt dess möjliga orsaker. 1. Vilka är de vanligast förekommande skadorna bland 9-20 åringar inom svensk konståkning? 2. Vilka möjliga bakomliggande orsaker kan bidra till dessa skador? 3. Får åkarna specifik skadeförebyggande träning? Metod Enkäter skickades ut via e-post till alla konståkningsklubbar i Sverige med frågor om deras åkares tävlingsstatus, träningsvanor, skador de senaste två säsongerna samt detaljer om dess skador och konsekvenser för träningen. 72 åkare svarade på enkäten, varav 52 hade varit skadade och 20 inte hade haft skadebekymmer. 62 av samtliga respondenter är flickor och 10 pojkar. Resultat De vanligaste skadetyperna visade sig vara sträckningar hos flickor och pojkar och dessutom utgjutningar hos pojkar. De flesta skadorna förekom i fot/fotled, knä och rygg. Enligt enkätsammanställningen ökade risken för skador med ökad ålder, träningsmängd på is, antal år de har varit aktiva, samt låg uppvärmningsfrekvens (i enkäten besvarat som ”sällan” eller ”ibland” till skillnad från ”ofta” eller ”alltid”) och tidslängd inför träningspassen. Slutsats Min slutsats är att ju högre belastning desto större är risken för skador. Kvantiteten gör att belastningen ökar eftersom hoppträning sker väldigt ofta. Det finns dessutom för lite kunskap om skadeförebyggande träning.

Tidigare studier hänvisar till bristen av forskning som berör funktionell träning såsom corestärkande bålstabilitetsträning för att öka idrottslig prestation. Det är dessutom omdiskuterat om träning, som skapar instabilitet i anslutning till träningsövningar, förbättrar stabiliteten som i sin tur ska verka prestationshöjande. Den mest likvärda studie som har gjorts angående träningsprogram med slyngor för att stärka bålstabiliteten hos handbollsspelare med syfte att påvisa en prestationsökning i kasthastighet visar på signifikant effekt. Syftet med studien var att undersöka om ett sex veckors träningsprogram för bålstabilitet med träningsredskapet Func.Gym training bands gav en förbättrad kasthastighet hos manliga elithandbollsspelare. Två grupper användes i studien, en testgrupp bestående av sex testpersoner (n=6) med en medelålder på 22,3 år och en kontrollgrupp bestående av tre testpersoner (n=3) med en medelålder på 21 år. Alla subjekten var aktiva elithandbollslaget HK Drott. Träningsprogrammet innefattade sex olika övningar och genomfördes med hjälp av det funktionella träningsredskapet Func.Gym training bands. För att mäta kasthastigheten användes Casio EX-F1 EXILIM, inställning på höghastighet (hs) med 300 frames per second (fps). Analyserna från höghastighetskameran genomfördes i programmet Dartfish classroom edition. En testperson från testgruppen förbättrade kasthastigheten efter sex veckors träningsprogram. De resterande i testgruppen och samtliga i kontrollgrupp försämrade kasthastigheten. Bålstabilitetsträning mätt genom antal repetitioner och i enkät förbättrades hos samtliga i testgruppen. Konklusion: Func. Gym Training bands förbättrar bålstabiliteten men har i denna studie inte påverkat kasthastigheten positivt. Earlier studies refer to the fact that scientific research is lacking when it comes to functional training such as core strengthening and trunk stability in relation to athletic performance like throwing velocity. It is widely debated if instability when performed training exercises improves stability which in turn would improve athletic performance. The most equivalent study that has been made concerning training program with slings to improve trunk stability with the purpose to improve throwing velocity has shown significant results. The purpose of this study was to investigate if six weeks core stability training program with the functional training equipment Func.Gym training bands improved the throwing velocity in male elite handball players. Two groups were used in this study, one test group consisting of six subjects (n=6) with an average age of 22,3 years, and one control group consisting of three subjects (n=3), with an average age 21 years. All the subjects were team players from HK Drott. The training program consisted of six exercises and was accomplished by the functional training equipment Func.Gym training bands. To measure throwing velocity a Casio EX-F1 EXILIM was used, adjusted to high speed (hs) with 300 frames per second (fps). The clip from the high speed camera was analyzed in the Dartfish classroom edition program. One of the test persons in the test group showed improved result in throwing velocity. The remaining, both test group and control group, showed decreased measures in velocity after six week training. Measures of exercise repetitions and questionnaire showed improved strength in trunk stability. Conclusion: Func.Gym Training bands improved trunk stability but did not in this study show any positive effect on throwing velocity.

Motion är viktigt för vår hälsa, men många som börjar motionera slutar inom en snar framtid (Fallon, Hausenblas, & Nigg, 2005). Det är därför viktigt att utveckla strategier som motiverar människor till träning. Visualisering är en teknik som visats ha en motivationshöjande effekt hos motionärer. Kim och Giacobbi (2009) menar dock att det finns ett behov av att skilja på innehåll, syfte och effekter inom motionsvisualiseringen och att ett nytt mätinstrument därför behövs. Syftena med studien var därför att: (1) utveckla och testa mätinstrumentet the Individual Profile of Imagery Experiences in Exercise (IPIEE; Weibull & Johnsson 2010), samt att (2) studera motionärers frivilliga och spontana visualiseringsupplevelser. De teoretiska referensramarna som användes var Den Analytiska Referensramen för Visualiseringsupplevelser (Weibull, 2009) samt An Applied Model of Imagery Use in Exercise (Munroe-Chandler & Gammage, 2005). Resultat visar att IPIEE fungerade väl, att motionärerna använde flest frivilliga visualiseringsmönster för syftet motivation och att flest spontana visualiseringsmönster hade effekt på motivationen. De vanligaste innehållen i visualiseringsmönstren var Träningssituationer följt av Icke träningsrelaterade händelser/situationer. Resultaten diskuteras i relation till teoretiska referensramar samt tidigare forskning. Exercise is important for our health, but many who start exercise drop out in the near future (Fallon, Hausenblas, & Nigg, 2005). It is therefore important to develop strategies that motivate people to exercise. Imagery has been shown to have a motivating effect on exercisers. Kim and Giacobbi (2009) argue that there is a need to distinguish between content, functions and effects in exercise imagery and that a new instrument therefore is needed. The objectives of this study were therefore to: (1) develop and test the instrument Individual Profile of Imagery Experiences in Exercise (IPIEE; Weibull & Johnsson 2010) and (2) study exercisers’ voluntary and spontaneous imagery experiences. The theoretical frameworks that were used were the Analytic Framework of Imagery Experiences (Weibull, 2009) and An Applied Model of Imagery Use in Exercise (Munroe-Chandler & Gammage, 2005). The result shows that IPIEE worked well, that voluntary imagery was mostly used to increase motivation and the most spontaneous imagery patterns had an effect on motivation. The most common contents were Exercise situations followed by Non-exercise related events/situations. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research.

Blakeslee och Goff (2007) föreslår att dressyrryttares visualiseringsfärdigheter bör skilja sig från andra sporter som inte involverar ett djur. Enligt Murphy, Nordin och Cumming, (2008) finns det ett behov av ett instrument som tar hänsyn till visualiseringstyp, funktion och dess utgång. The survey of imagery experiences in sport (SIES; Weibull & Wallsbeck, 2009; Wallsbeck & Weibull, 2009) är ett relativt nytt instrument som mäter dessa variabler. Syftena i denna studie var därför att: (1) studera elitdressyrryttares visualiseringsupplevelser, (2) studera elitdressyrryttares förståelse och (3) upplevelse av instrumentet SIES. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod användes i studien. Dressyrryttarnas visualiseringsupplevelser skiljde sig till viss del från tidigare forskning. Till exempel användes flest visualiseringsmönster för syftet hitta rätt känsla och hörselsinnet inkluderades i många visualiseringsmönster. Deltagarnas förståelse och upplevelse av SIES var god med endast några få oklarheter gällande bland annat effekt och frekvens. Blakeslee and Goff (2007) suggest that dressage riders’ imagery experience should be different from other sports that do not involve an animal. According to Murphy, Nordin and Cumming (2008), there is a need for an assessment instrument assessing the imagery type, function and outcome. The Survey of imagery experiences in sports (SIES, Weibull & Wallsbeck, 2009; Wallsbeck & Weibull, 2009) is a relatively new instrument that measures these variables. The objectives of this study was therefore to: (1) study the elite dressage riders’ imagery experiences, (2) study the elite dressage riders’ understanding and (3) experiences of the instrument SIES. A combination of qualitative and quantitative method was used in the study. The elite dressage riders’ imagery experiences partly differed from previous research. Most imagery patterns were for example used for the purpose find the right feeling and the auditory sense was included in many imagery patterns. The participants’ understanding and experience of SIES were good, with only a few ambiguities regarding for example effect and frequency.

The Swedish way to organize sport has a long tradition and the parents play an important role in ways to organize sport. Without the thousands of adults who voluntary work the sport associations would have problems to survive. However, there are tendencies to that commitment is reduced, which means that the activity is exposed. The purpose of this study was to examine parents opinions about a nonprofit children´s sport respective professional children´s sport. The study was based on questionnaires which were distributed to 83 parents in four different sports; equestrian sport, track and field sports, ice hockey and soccer. The results show that the parents value the sport, the physical activity, in itself, and not the actual organization of the non-profit sport. Furthermore, the parents seem to be in general positive about the changes a professionalising could mean.

Syftet med denna studie har varit att studera psykosociala faktorers påverkan på skaderisken hos ungdomslandslagsspelare i fotboll. Tvångsmässig passion är en central faktor som studerats i relation till skada. Även faktorerna antal träningstimmar per vecka, antal spelade matcher, stress, själförtroende och motivation har studerats i relation till skada. En kvantitativ design har använts där 300 svenska ungdomslandslagsspelare i fotboll ingått som undersökningsdeltagare. Använda mätinstrument i undersökningen har varit PANAS, PSS, Grit-scale, PCLDS, Passion Scale, SCI samt SMS. Resultaten visade att män ådrar sig fler allvarliga skador (minst 4 veckors frånvaro) än kvinnor. Vidare visade resultaten att flergångsskadade spelare har en signifikant högre tvångsmässig passion än andra spelare. Resultaten diskuteras i förhållanden till uppsatsens teoretiska ramverk samt resultat från tidigare forskning. Förslag för framtida forskning inom området ges. The purpose of this study was to study psychosocial factors influence on injury risk among youth national team soccer players. Obsessive passion has been a key factor that has been studied in relation to injury. Also the factors number of training hours per week, number of matches played, stress, self confidence and motivation has been studied in relation to injury. A quantitative design was used in which 300 Swedish youth national team soccer players have concluded as study participants. Used instruments in this survey has been PANAS, PSS, Grit-scale, PCLDS, Passion Scale, SCI and SMS.. The results showed that men incur more serious injuries then women. Furthermore, results showed that players with more than one injury during the season had higher obsessive passion then other players. The results are discussed in relation to the theoretical framework and the results from previous research. Proposal for future research in the field are provided.

Starka samband har tidigare framkommit mellan den maximala styrkan i knäböj på två ben och sprintkapacitet rakt fram på varierande distanser men inte på sprintkapacitet i agility. Gemensamt för de flesta studier är dock att styrketesterna endast utförts på två ben. Syftet med studien var att undersöka korrelationen mellan maximal styrka i enbensknäböj i smith-maskin och sprintförmågan i löpningar, både rakt fram och med riktningsförändringar. Testgruppen bestod av 19 män (23,9 ± 2,5 år) med regelbunden träningserfarenhet av intermittenta lagsporter. Sprinttester gjordes på 5, 10 och 20 meter rakt fram samt ett zigzag agilitytest för att testa sprintkapacitet med riktningsförändringar. Enbensknäböj i smith-maskin genomfördes med stången på axlarna och ett djup på 110 grader vinkel mellan femur och tibia. Resultaten av studien visade på signifikanta korrelationer mellan den maximala styrkan i enbensknäböj och sprintkapaciteten på 5 och 10 meter samt i agility. När den maximala styrkan var relaterad till kroppsvikten hittades signifikanta korrelationer mellan 5 och 20 meter samt i agility. Zigzag agilitytest visade sig vara starkt korrelerat med alla de uppmätta sprintdistanserna. Våra slutsatser av resultatet i studien är att knäböj på ett ben ställer stora krav på balans, stabilitet och koordination och är därför rörelsespecifikt mot löpning som innehåller riktningsförändringar. Den maximala styrkan i enbensknäböj är en god förutsägare till sprintkapacitet både i löpningar rakt fram och med riktningsförändringar. Enbensträning kan med fördel implementeras i fysträningen inom idrotter med ett intermittent rörelsemönster för att förbättra den idrottspecifika sprintkapaciteten. Strong correlations have been found between strength in the two leg squat exercise and sprint performance in various distances but not in sprint performance in agility. In studies the most common way to test squat strength is on two legs. The purpose in this study was to investigate the correlation between maximal strength in a bulgarian split squat in a smith machine and speed in various sprint distances and agility. The test group were 19 men (age 23,9 ± 2,5 ) with regular experience in intermittent team sports. Sprint tests at 5, 10 and 20 meter and the zigzag agility test were performed. The bulgarian split squat was performed in a smith machine with the barbell on the shoulders to a depth of 110 degrees between tibia and femur. The results show significant correlation between maximal strength in the bulgarian split squat and sprint capacity in the 5 and 10 meter sprint test as well as the agility test. Maximal strength relative to bodyweight showed significant correlation with the 5 and 20 meter sprint as well as the agility test. The zigzag agility test also showed strong correlation between all distances in the sprint tests. Our conclusions based on the results are that the bulgarian split squat puts big demands on balance, stability and coordination and is therefore a specific movement towards sprints that include changes of direction. The maximum strength in a split squat is a good predictor for sprint capacity in sprints. Implementing one leg exercises in the strength and conditioning routine can be good for athletes in intermittent sports to improve the sports specific sprint capacity.

The objectives of this study were to examine: (a) how athletes perceive a relationship between their athletic career and health; (b) how health issues appear across athletic career stages; (c) how athletes perceive health related strategies in regard of the future career goals. The theoretical frameworks included: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; the perceived health and sport/exercise participation model. The informants (n=4) consisted of two team athletes and two individual athletes at national or international competitive level. In-depth interviews were carried out based on a semi-structured interview guide specially created for this study. Results are treated and presented as four case studies, and four category profiles describing: the importance of health to the athletic career; the positive influence of athletic career on health; the negative influence of athletic career on health; health related strategies in the future. The results showed that athletes perceive an obvious and important relationship between the athletic career and health. At the same time a lack of health awareness at early career stages was discovered. It was not until the athletes advanced to a higher competitive level or their health decreased they started to think of health. Athletes also demonstrate low awareness of health in regard to future career goals. The athletes’ experiences were discussed in relation to the theoretical frameworks and previous research. Syftena med föreliggande studie var att undersöka: (a) hur idrottare uppfattar ett samband mellan idrottskarriär och hälsa; (b) att undersöka hur hälsofrågor uppträder under en idrottskarriärs olika stadium; (c) att undersöka hur idrottare använder hälsostrategier med tanke på framtida karriärmål. De teoretiska referensramarna inkluderade: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; upplevd hälsa och idrotts/motionsdeltagande. Försökspersonerna (n=4) bestod av två lagidrottare och två individuella idrottare på nationell eller internationell tävlingsnivå. Djupgående intervjuer genomfördes med hjälp av en semi strukturerad intervjuguide speciellt tillverkad för denna studie. Resultatet bearbetades och presenterades i form av fyra fallstudier och fyra kategoriprofiler som beskriver: hur viktig hälsan är för idrottskarriären; den positiva inverkan av idrottskarriären på hälsa; den negativa inverkan av idrottskarriären på hälsa; hälsostrategier i framtiden. Resultatet visade på att idrottare upplever ett tydligt och viktigt samband mellan idrottskarriären och hälsa, men det finns samtidigt en låg hälsomedvetenhet i tidiga karriärstadier. Det är inte förrän idrottare avancerar till en högre tävlingsnivå eller får en sämre hälsa som de börjar tänka på hälsan. Idrottare demonstrerade också en låg hälsomedvetenhet i förhållande till framtida karriärmål. Idrottarnas upplevelser diskuterades i relation till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.

The aim of this study was to define students’ needs and wishes about the content of a health website. A questionnaire was distributed to 531 students at three different Universities studying two different education programs, of which 98 participated. The research was based on relevant articles, studies and literature. The study shows that students are interested in a health website and there seems to be a demand, among students, to improve their health. The study also shows that a health website would be a suitable intervention, which would reach a larger group of students compared to the interventions existing today, where the individual student would find her or his own way to a good health. Swedish University students appear to be in good health. However, the students seem to suffer from negative stress, which appears to be a common and serious problem. As the students at Sweden’s Universities have expanded during the last decades, the needs, wishes and conditions have consequently become scattered. The work in student health needs to be further researched and developed in order to meet each individual student’s needs.

Newspaper articles and media have shown that the use of illegal weight loss compounds, such as ephedrine and Melanotan, is becoming more common among adolescent girls, who are at risk of becoming a new group of addicts. These girls are rarely aware of the risks that the use of these compounds entails and the consequences that could adversely affect their bodies, mentally and physically. The aim of this paper was to investigate the use of and attitudes towards illegal weight loss compounds amongst girls in year three, at Swedish upper secondary schools. In order to do that, a questionnaire was sent out to 120 girls in five different high schools, with varying college preparatory and vocational program directions. My research shows that the use of illegal weight loss compounds, particularly ephedrine, was found among girls in year three, at upper secondary schools. Seven percent of the girls claimed they use, primarily, ephedrine. This result exceeds earlier studies findings on boys' use of anabolic androgenic steroids (AAS). Throughout the survey a sense of how common the use of and attitudes towards illegal weight loss compounds were amongst these girls was formed. The girls' critical views of their bodies permeate my research, whereas almost half of all girls are experiencing dissatisfaction with their body weight and the majority of the girls want to lose body weight. Regarding the girls' attitudes towards the use of illegal weight loss compounds, one result accounted that almost half of all girls could think of using one if it guaranteed them to be thinner. My research also shows that more information needs to be targeted towards young girls; in order to make them conscious about the dangers of these illegal weight loss compounds. Tidningsartiklar och media har belyst att bruk av illegala viktminskningspreparat såsom efedrin och Melanotan blir allt mer vanligt bland unga flickor och som riskerar att bli en ny grupp missbrukare. Dessa flickor är sällan medvetna om riskerna och följderna som negativt kan påverka deras kroppar både psykiskt och fysiskt vid bruk av dessa preparat. Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av bruk och attityd till illegala viktminskningspreparat bland flickor i årskurs tre på gymnasiet. För att kunna ge svar på syftet utfördes en enkätundersökning på 120 flickor på fem olika gymnasieskolor, med varierande studieförberedande och yrkesförberedande programinriktning. Genom undersökningen skapades en uppfattning om hur förekommande bruket av och attityder till illegala viktminskningspreparat var bland flickorna. Min enkätundersökning visar att 7 % av respondenterna har använt ett illegalt viktminskningspreparat, främst efedrin. Detta resultat överstiger tidigare undersökningars och studiers resultat avseende pojkars bruk av anabola androgena steroider (AAS). Flickornas kritiska syn på sina kroppar genomsyrar min undersökning då nästan hälften upplever missnöje med sin kroppsvikt och majoriteten av flickorna önskar att gå ned i vikt. Avseende flickornas attityd gällande bruk av illegala viktminskningspreparat svarade nästan hälften att de inte är främmande till ett bruk ifall det garanterade dem att bli smala. Min undersökning visar också att mer information behöver riktas mot unga flickor för att medvetandegöra dem om farorna av dessa illegala viktminskningspreparat.

Syftet med rapporten var att beskriva varför idrottsföreningar inte internutbildar sina ledare. Vidare syftade rapporten till att analysera vilka faktorer i det befintliga samarbetet mellan idrottsföreningarna och SISU idrottsutbildarna som gjorde att samarbetet fortsatte samt att analysera vilka avgörande faktorer som gjorde att idrottsföreningarna avstod från ett samarbete med dem. I resultatet visade det sig att några av föreningarna inte hade tillräcklig kunskap om vad SISU idrottsutbildarnas arbete gick ut på, andra faktorer såsom avstånd till utbildningar, ovilja från ledarnas sida, glömska och ett bristande engagemang från SISU idrottsutbildarnas sida, var avgörande då föreningarna avstod från ett samarbete med dem. De som har eller har haft ett samarbete med organisationen tycker att den personliga kontakten är viktig för att samarbetet skall fortsätta. Fördelarna med samarbetet har varit de resurspengar som klubben tillgår via lärcirklarna. Vidare är den vetenskapliga kunskap som ledare och adepter kan tillgå i form av kurser, föreläsningar, lärcirklar, böcker och andra arrangemang inom SISU idrottsutbildarna oerhört uppskattad. Lade upp denna uppsatsen en ganska lång tid efter opponeringen så jag kommer inte ihåg vilket datum och kunde inte hitta det nu heller.

Syftet med studien var att försöka kartlägga fotbollstränares pedagogiska grundsyn, huruvida det är lärande eller inlärning som bedrivs vid utbildning och utveckling av fotbollsspelare. Samhället och utbildningsväsendet har en utpräglad lärandefilosofi och har i mångt och mycket förkastat inlärningsbegreppet, dock upplevs det som om denna mentalitet fortfarande återfinns i idrottsrörelsen. Undersökningens metod bestod av kvalitativa intervjuer med tio TipsElittränare, där frågeställningarna utgick från begrepp som lärande, inlärning, kommunikation, instruktion och feedback. Mycket utav deras arbete grundar sig i Svenska Fotbollsförbundets utarbetade styrdokument, där lärandet i första hand beskrivs i termer av inlärning som ett resultat av instruktion. I tränarnas utsagor återfanns dock en antydan till andra perspektiv på lärande som utgick från tvåvägskommunikation samt en syn på spelaren som en självständig individ med eget ansvar för sitt lärande. Ytterligare forskning på hur lärande miljöer kan främja utbildning och utveckling på fotbollsplanen rekommenderas, dels för att kunna utveckla tränaren pedagogiskt men även för att kunna utveckla Svenska Fotbollsförbundets utbildningsmaterial

Newspaper articles and media have shown that the use of illegal weight loss compounds, such as ephedrine and Melanotan, is becoming more common among adolescent girls, who are at risk of becoming a new group of addicts. These girls are rarely aware of the risks that the use of these compounds entails and the consequences that could adversely affect their bodies, mentally and physically. The aim of this paper was to investigate the use of and attitudes towards illegal weight loss compounds amongst girls in year three, at Swedish upper secondary schools. In order to do that, a questionnaire was sent out to 120 girls in five different high schools, with varying college preparatory and vocational program directions. My research shows that the use of illegal weight loss compounds, particularly ephedrine, was found among girls in year three, at upper secondary schools. Seven percent of the girls claimed they use, primarily, ephedrine. This result exceeds earlier studies findings on boys' use of anabolic androgenic steroids (AAS). Throughout the survey a sense of how common the use of and attitudes towards illegal weight loss compounds were amongst these girls was formed. The girls' critical views of their bodies permeate my research, whereas almost half of all girls are experiencing dissatisfaction with their body weight and the majority of the girls want to lose body weight. Regarding the girls' attitudes towards the use of illegal weight loss compounds, one result accounted that almost half of all girls could think of using one if it guaranteed them to be thinner. My research also shows that more information needs to be targeted towards young girls; in order to make them conscious about the dangers of these illegal weight loss compounds. Tidningsartiklar och media har belyst att bruk av illegala viktminskningspreparat såsom efedrin och Melanotan blir allt mer vanligt bland unga flickor och som riskerar att bli en ny grupp missbrukare. Dessa flickor är sällan medvetna om riskerna och följderna som negativt kan påverka deras kroppar både psykiskt och fysiskt vid bruk av dessa preparat. Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av bruk och attityd till illegala viktminskningspreparat bland flickor i årskurs tre på gymnasiet. För att kunna ge svar på syftet utfördes en enkätundersökning på 120 flickor på fem olika gymnasieskolor, med varierande studieförberedande och yrkesförberedande programinriktning. Genom undersökningen skapades en uppfattning om hur förekommande bruket av och attityder till illegala viktminskningspreparat var bland flickorna. Min enkätundersökning visar att 7 % av respondenterna har använt ett illegalt viktminskningspreparat, främst efedrin. Detta resultat överstiger tidigare undersökningars och studiers resultat avseende pojkars bruk av anabola androgena steroider (AAS). Flickornas kritiska syn på sina kroppar genomsyrar min undersökning då nästan hälften upplever missnöje med sin kroppsvikt och majoriteten av flickorna önskar att gå ned i vikt. Avseende flickornas attityd gällande bruk av illegala viktminskningspreparat svarade nästan hälften att de inte är främmande till ett bruk ifall det garanterade dem att bli smala. Min undersökning visar också att mer information behöver riktas mot unga flickor för att medvetandegöra dem om farorna av dessa illegala viktminskningspreparat.

The purpose of this study was to research PE (Physical Education) teachers understanding of mental trainings use in their education. Six PE teachers were interviewed to create a broad vision of how mental training can be conducted in physical education. The PE teacher’s reflections and views on mental training are illuminated in this study. The interviews conducted have been of an unstructured nature. How mental training can be justified in physical education has been one of my questions. Furthermore, the PE teachers gave their views on how they work with mental training in physical education and what they think about what the future might look like for mental training in physical education. Six different teachers have been interviewed. The results which have arisen since the implementation of the study give examples of how mental training can be justified as part of physical education, as in form of visualization. The study shows that PE teachers use mental training in their teaching, for example through motivation, and how they motivate their pupil’s. However, some of the PE teachers use mental training more than others. Something that arose during the research was that the PE teachers had different views about the future of mental training in physical education. Syftet med detta examensarbete var att undersöka idrottslärares uppfattning av den mentala träningens användande i idrottsundervisningen. Sex idrottslärare intervjuades och genom intervjuerna skapades en bred syn kring hur mental träning kan bedrivas inom idrottsundervisningen. Intervjuerna som genomförts har varit av en ostrukturerad karaktär. Idrottslärarnas åsikter och funderingar kring mental träning är belysta i detta arbete. Hur mental träning kan motiveras i idrottsundervisningen har varit en av mina frågeställningar. Vidare har verksamma idrottslärare gett sin syn på hur de arbetar med mental träning inom idrottsämnet samt vad de tror om framtiden för mental träning inom idrottsundervisningen. Resultaten som uppkommit efter genomförandet av studien ger exempel på hur mental träning kan motiveras som en del av idrottsundervisningen, till exempel genom visualisering. Studien visar att idrottslärarna använder sig av mental träning i sin undervisning, exempelvis genom motivation, och hur de motiverar sina elever. Dock använder vissa av idrottslärarna mental träning mer än andra. Något som framkom under undersökningen var att idrottslärarna hade olika åsikter kring mental tränings framtid i idrottsundervisningen.

The aim of this narrative research was to explore the relationship between lifestyle and self-confidence within adolescent football players. The research questions were formulated as follow; (1) What sources let adolescent football players build self-confidence? (2) What issues characterize adolescent football player’s lifestyles? (3) How do adolescent football players perceive an association between lifestyle and self-confidence in sport? The results showed eight different sources for building self-confidence, where earlier performances and social support were considered as the strongest. Ten different lifestyle factors were observed. Football, social support, performance intent and good health were common factors for all the participants. The study showed three types of perceived associations between self-confidence and lifestyle. First of all, there is an overlap between the lifestyle issues and sources of self-confidence. Second lifestyle issues influence the degree to which sources of self-confidence work for the participant to build self-confidence. Third lifestyle pattern provides a balance (or misbalance) which influences particular sources of self-confidence and in the end self-confidence itself. The author discuss how the result can be interpreted in perspective of every single participant and in common for all the participants.

This paper has it’s background in Physical Activity on Prescription, a projectwhich the Swedish sports movement is part of. The study refers to a limiteddivision of sports for adults, namely a phenomenon here by referred to as dropin-activity. This form of physical activity is characterized by an understandingthat the participant often lack experience and that it is possible to pay for eachoccasion. The purpose of the study was thus to take a closer look on organized,non-profit sports clubs which offer this type of exercise for adults. To get theresults interviews was carried out in three different sports clubs with leaders ofthe activity and members from the board. The respondents were asked to talkabout their thoughts and experiences of the activity involving physical activity ofdrop-in nature executed in each sport club. The theoretical framework used toanalyze the interviews was the phenomenon of logics within sport, as describedby Stenling and Fahlén (2009). The analysis resulted in the identification of twomain logics; Social values and Resources for continued existence. The healthperspective were analyzed on the basis what had, or had not been said abouthealth in the interviews. The results show that growth is a main issue which canbe used to motivate the Swedish sport clubs to develop their activities. It’s alsoshown that the participants of the drop in-activities don’t get as much attention asthe ordinary members of the sport clubs which is crucial if the social values areto be obtained. The conclusions are that in order to make the healthimplementations work the programmatic approach has to be clear and consist ofterms that is easily related to.

Forskning har enligt Bouchard m.fl. (2006) sedan länge varit samstämmig om stora hälsovinster av regelbunden fysisk aktivitet. Kursplanen för Idrott och hälsa (Skolverket, 2000) påvisar ämnets huvudsakliga syfte vilket är att stimulera elever till regelbunden fysisk aktivitet och en långsiktig hälsofrämjande livsstil. I en nationell utvärdering av Idrott och hälsa påtalar Eriksson m.fl. (2005) dock att 14,8 % av eleverna i undersökningen inte är med i eller har låg aktivitet i ämnet. Utifrån denna vetskap blev syftet med denna studie att undersöka vad elever i årskurs nio med hög frånvaro och/eller låg aktivitet i ämnet Idrott och hälsa anger som skäl till att inte närvara eller delta aktivt i ämnet. Med detta som utgångspunkt valde vi en kvalitativ undersökning där fem elever med hög frånvaro och/eller låg aktivitet i ämnet intervjuats. Undersökningen utmynnade i en kategorisering där studiens frågeställningar besvarades och analyserades utifrån Deci och Ryans (2000a, b) och Czikzentmihaylyis (1990) motivationsteorier. Resultatet i undersökningen påvisade att elever som är fysiskt inaktiva på fritiden på olika sätt missgynnas i ämnet Idrott och hälsa. Deras bristande erfarenhet av fysisk aktivitet ger upphov till en lägre självupplevd kompetens vilket i sin tur orsakar en lägre motivation till att delta i ämnet.

This study is an assignment from Västerbottens läns landsting (VLL). The study’s main objective is to examine physical exercise habits and the most common motives for exercise among employees at VLL. It also compares educational status and gender differences to see if there is any significant dissimilarity regarding motives. The study is a quantitative study that used an electronic questionnaire to collect data from the respondents. The conclusion of this survey is that high educated people are more physical active than the other educational statuses and that low educated people are least likely to participate in physical activity. There is also a significant difference between men and women and their physical activity as men in greater extension than women is physical active and exercises more. The study also showed that there is no significant difference in strength training habits between educational status or gender. The most common motives to exercise are: it´s healthy, improve stamina, inner satisfaction, maintain fitness, relaxing and it´s fun. In strength training the most common motives are: get stronger, it´s healthy, inner satisfaction, maintain fitness, get well-trained and that it is nice to strength train.

I dagsläget finns det inga psykometriska instrument som är specifikt anpassade för kampsportsutövare och de psykologiska krav som ställs under en tävlingssituation. Syftet med denna studie var att utveckla ett användarvänligt psykometriskt instrument för kampsportsutövare baserat på en substantiv teori kring begreppet påtvinga vilja och det teoretiska ramverket kring mental tuffhet. I studien deltog 216 utövare från olika kampsporter med olika erfarenhetsnivå. Data samlades in med hjälp av ett internetbaserat formulär som därefter behandlades med explorativ faktoranalys. Resultatet av processen utmynnade i ett psykometriskt instrument med god validitet och hög reliabilitet som mäter mental tuffhet och därmed förmåga att påtvinga vilja. I diskussionen behandlades utvecklingen av faktorstrukturen. Som praktiska implikationer gavs rekommendationer för instrumentets användande. För vidare forskning föreslogs fortsatt utveckling av instrumentet genom ett konstruktionsvaliditetsramverk.

Denna uppsats handlar om ledares tal om könsintegrerad fotboll, med andra ord hur talar och beskriver ledare könsintegrerad fotboll, hur ser de på en möjlig integrering mellan könen i framtiden. Detta kommer författarna att syna genom att analysera hur de pratar om detta för att sedan diskutera hur deras åsikter kan påverkas utifrån vilka typer av diskurser som de lever i och som finns i samhället.

Snowboarding is a relatively young sport and has grown since the birth in the 1960-70. Today, snowboarding still is a lifestyle to many, but also an accepted mainstream sport and has been an Olympic sport since the Olympic Winter Games in Nagano, Japan 1998 (18,35,36). The movement pattern and body position is asymmetric, since you stand sideways with the front foot ahead of the rear foot in the line of direction (14,18,28). Several studies that have investigated the biomechanics of snowboarding have showed that the loading of the lower extremities are different in the front leg compared to the rear leg during riding (14,18, 22,23,28). The purpose of this study was to investigate if the asymmetric body position in snowboarding causes differences between front and rear leg considering; circumference of thigh, range of motion (ROM) in the hip joints, power in lower extremities, or causes asymmetrical ROM in the spine in the test group compared to the control group. Two groups were used, one test group consisting of ten elite snowboarders (n=10) with an average age of 18 years, and one control group consisting of eight high level skiers (n=8), average age 17,25 years. All subjects were students at Malung/Sälen Alpine Elite Gymnasium. Measurements of ROM in hip and spine were made with a myrin incline goniometer and universal plastic goniometer. A one leg countermovement jump (CMJ) was made as a test of power in the lower extremities using Ivar ump & speed analyzer. Measurements of circumference of thighs were made using a soft tape measure. The results show significant differences in four of the ten measurements in test group and in two of the ten measurements in the control group. There are significant differences in hip passive flexion (P0,05) and (P

The objectives of this study concerning Swedish players’ transition from junior to senior football were to examine: (1) transition, perceived health, and athletic identity variables, as well as the relationship between them; (2) how transition, perceived health, and athletic identity variables contribute to: (a) healthy sport participation; (b) unhealthy sport participation; (c) quality of adjustment on the senior level of football; (d) life satisfaction. The theoretical frameworks included: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. The participants (n = 126) were Swedish adolescent football players at local, national or international competitive levels. Three instruments were used in regard of the quantitative approach: the Transition Monitoring Survey; the Perceived Health and Sport Participation Profile; the Athletic Identity Measurement Scale. The transition variables were examined and several relationships were discovered between transition and perceived health variables, and athletic identity. Four multiple regression analyses showed that satisfaction with different spheres of life and coping strategies are significant positive predictors of healthy sport participation. Athletic identity, personal resources, and environmental pressure are significant positive predictors of unhealthy sport participation. In addition, environmental support was revealed to be a significant negative predictor of unhealthy sport participation. Importance of different aspects of sport and satisfaction with sport participation are significant positive predictors of the quality of adjustment on the senior level of sports, whereas importance of different spheres of life and athletic identity are significant negative predictors. Importance of different spheres of life and healthy sport participation are significant positive predictors of life satisfaction. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. Syftena med föreliggande studie angående svenska spelares övergång från junior till seniorfotboll var att undersöka: (1) övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler, såväl som förhållandet mellan dem; (2) hur övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler bidrar till: (a) ett hälsosamt idrottsdeltagande; (b) ett ohälsosamt idrottsdeltagande; (c) idrottarnas anpassning till seniornivån i fotboll; (d) livstillfredsställelse. De teoretiska referensramarna inkluderade: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. Deltagarna (n = 126) bestod av svenska ungdomsfotbollsspelare på lokal, nationell och internationell tävlingsnivå. Tre mätinstrument användes med tanke på den kvantitativa utgångspunkten: Enkäten Karriärövergången från Junior till Senioridrott; Upplevd Hälsa & Idrottsdeltagande Profil; Athletic Identity Measurement Scale. Övergångsvariablerna undersöktes och flera samband upptäcktes mellan övergångs- och upplevd hälsavariabler och idrottsidentitet. Fyra multipla regressionsanalyser visade att tillfredsställelse med olika delar av livet och copingstrategier är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett hälsosamt idrottsdeltagande. Idrottsidentitet, personlighetsfaktorer och tidigare erfarenheter, samt press från omgivningen är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Dessutom så upptäcktes support från omgivningen att vara en negativt signifikant faktor som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Hur viktiga olika delar av idrotten är och tillfredsställelsen med idrottsdeltagandet är positivt signifikanta faktorer som bidrar till idrottarens anpassning till seniornivån, då däremot hur viktiga olika delar av livet är och idrottsidentiteten är negativt signifikanta faktorer. Hur viktiga olika delar av livet är och ett hälsosamt idrottsdeltagande är positivt signifikanta faktorer som bidrar till livstillfredsställelse. Resultaten diskuteras i förhållande till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.

En hälsocoach kan arbeta på flera arenor i samhället. Exempel kan vara i företag, skolor, träningsinstitut. Dessa kan arbeta på olika sätt men oftast handlar deras arbete om att hjälpa människor med deras hälsoarbete. "Hälsovågen - Bölja och balans i vardagen" är ett projekt som syftar till att stärka friskvårdsinslaget på Karlstads universitet. Projektet startade våren 2005 och målet var att förbättra den fysiska och psykosociala hälsan hos de anställda och därigenom få ner sjuktalen. Vidare ville man öka de anställdas medvetenhet för att på så sätt skapa en möjlighet för dem att påverka sin egen livsstil. Projektet är nu i sitt slutskede och en redovisning av dessa hoppfulla mål skall göras. Syftet vi har med denna uppsats är att undersöka om Hälsovågens specifika målsättning gällande den fysiska och psykosociala hälsan blivit förbättrad samt om de anställdas hälsomedvetenhet ökat. Vidare var ett delsyfte att studera vilken roll hälsocoacherna haft för individerna som deltagit i projektet Hälsovågen. Vi har tagit stöd i en tidigare undersökning gällande hur hälsocoacher arbetar. Där intervjuer genomfördes vid en skola, länets friskvårds organisation samt Karlstad universitets samarbetspartner, Karlstads Medicinska Tränings Institut (KMTI), (Aristidou & Häljeskog, 2008). I nuvarande undersökning genomförde vi en intervju med en av de ledande för projektet vid KMTI. Vi tog del av Hälsovågens datainsamling som var gjord i form av två enkäter. Den första skickades ut 2005 och den andra, sen höst 2007. Det vi kom fram till i vår tidigare undersökning är att hälsocoacher arbetar på liknande sätt trots skilda miljöer. De arbetar utifrån vart individen i livet. Samtliga tar stöd i forskningsbaserad kunskap och bygger vidare med personliga erfarenheter. De finns som ett stöd för kunderna och försöker förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt. Resultaten inom projektet Hälsovågen tyder på att de anställda numer tänker på sin hälsa oftare och är mer aktiva på sin fritid. Tendensen pekar mot att upplevelsen av det allmänna hälsotillståndet har ökat. Långtidssjukskrivningarna har minskat med närmare 60 % och vad som upplevs, har en ökad hälsomedvetenhet bildats. Dock kan inga säkerställda svar ges på grund av bland annat stort bortfall. För att tydliggöra vissa delresultat genomfördes även en bortfallsanalys och en innehållsanalys. You can find a healthcoach working in several arenas in the society. Some examples are companies, schools, and training faculties and so on. They are using different working methods when meeting people, but most of the time the work is about helping people with healthprevention and healthpromotion after the individual's lifesituation. "Healthwave - sense of balance in the daily life" is a project which purpose is to strengthen the healthcare at Karlstads University. The project started in spring 2005 and the purpose was to improve the physical and psychosocial health among the employees and through that, decrease the sickness rate. Further on, the projects intentions were to increase the workers health-awareness to create an opportunity for them to affect there lifestyle. The project is now in the final act and an annual report of the project is a pressing issue. Our purpose with this essay is to investigate if the Healthwave mainly purpose involving the physical and psychosocial health been improved and if the employees health-awareness has increased. We have also chosen to investigate which role the healthcoaches had for the involved workforce in the project "Healthwave". We have taken part of a previous investigation that involves how healthcoaches can work. There intervjues were carried out at school, the county's healthcare organization and Karlstads university's cooperative partner, Karlstads Medical Training Faculty (KMTI), (Aristidou & Häljeskog, 2008). In addition to this we also did one more interview with the one who has the managing position for the project at KMTI. We used information from Healthwaves two questionnaires. The first one was created 2005 and the second 2007. The results were showing that healthcoaches are using similar working methods even if the are on different arenas. They are working after every individuals life situation. Knowledge based fact is what they all are using in there work and this combined with there experience creates the working method. They are there as a support for the customers and are trying to express knowledge in an empowering way. The results are showing that the employees at Karlstads University are presumably thinking on there health more often and are more active on their sparetime. The development shows that the experience of a general healthcondition has improved. The long during sickness rate has decreased with about 60 % and what it seems, a higher health-awareness had been real. However we can't give any reliable results because of the anonymity and big losses of the questionnaires. We made a fall off analysis and a contet analysis to make our results more reliable.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och jämföra motivationen hos amatör- och elitfotbollsspelare mot bakgrund av ålder, prestationsnivå och attribuering. Följande frågeställningar har besvarats: (1) Skiljer sig motivationen åt mellan elitidrottare och amatöridrottare? (2) Attribuerar elitidrottare och amatöridrottare olika? (3) Påverkar ålder motivationen? Försökspersoner (n=32) i ett amatörlag (n=16) och ett elitlag (n=16) fick fylla i en enkät, uppbyggd av Sport Motivation Scale och Attribution Theory. Ett oberoende t-test och ett korrelationstest utfördes. En signifikant skillnad upptäcktes mellan amatör och elit på kategorierna Inre Motivation och Amotivation. Elitspelare upplever en högre inre motivation och en högre amotivation än amatörspelare. Ett negativt signifikant samband mellan ålder och inre motivation, samt amotivation upptäcktes. Yngre individer upplever en högre grad av inre motivation, men de känner också en större amotivation till sitt deltagande. Resultatet visar på viktiga faktorer för individens utveckling och deltagande i fotboll. The purpose of this study was to compare motivation on amateur and elite football players regarding age, achievement level and attribution. The question of the study was to examine: (1) If motivation differ between amateur and elite players? (2) If the attribution technique is different? (3) Does age affect motivation? Respondents (n=32) from one amateur team (n=16) and one elite team (n=16) filled out a questionnaire constructed of Sport Motivation Scale and Attribution Theory. An independent t-test and a correlation test were performed. A significant difference was discovered between elite and amateur players Inner Motivation and Amotivation. Elite players experience a higher degree of inner motivation and also a higher degree of amotivation than amateurs, to why they play football. A negative correlation between age and inner motivation, and amotivation was discovered. Younger individuals experience a higher degree of inner motivation, but they also feel a higher amotivation to their participation. The result show important factors for the individual development and participation in football.

En hälsocoach kan arbeta på flera arenor i samhället. Exempel kan vara i företag, skolor, träningsinstitut. Dessa kan arbeta på olika sätt men oftast handlar deras arbete om att hjälpa människor med deras hälsoarbete. "Hälsovågen - Bölja och balans i vardagen" är ett projekt som syftar till att stärka friskvårdsinslaget på Karlstads universitet. Projektet startade våren 2005 och målet var att förbättra den fysiska och psykosociala hälsan hos de anställda och därigenom få ner sjuktalen. Vidare ville man öka de anställdas medvetenhet för att på så sätt skapa en möjlighet för dem att påverka sin egen livsstil. Projektet är nu i sitt slutskede och en redovisning av dessa hoppfulla mål skall göras. Syftet vi har med denna uppsats är att undersöka om Hälsovågens specifika målsättning gällande den fysiska och psykosociala hälsan blivit förbättrad samt om de anställdas hälsomedvetenhet ökat. Vidare var ett delsyfte att studera vilken roll hälsocoacherna haft för individerna som deltagit i projektet Hälsovågen. Vi har tagit stöd i en tidigare undersökning gällande hur hälsocoacher arbetar. Där intervjuer genomfördes vid en skola, länets friskvårds organisation samt Karlstad universitets samarbetspartner, Karlstads Medicinska Tränings Institut (KMTI), (Aristidou & Häljeskog, 2008). I nuvarande undersökning genomförde vi en intervju med en av de ledande för projektet vid KMTI. Vi tog del av Hälsovågens datainsamling som var gjord i form av två enkäter. Den första skickades ut 2005 och den andra, sen höst 2007. Det vi kom fram till i vår tidigare undersökning är att hälsocoacher arbetar på liknande sätt trots skilda miljöer. De arbetar utifrån vart individen i livet. Samtliga tar stöd i forskningsbaserad kunskap och bygger vidare med personliga erfarenheter. De finns som ett stöd för kunderna och försöker förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt. Resultaten inom projektet Hälsovågen tyder på att de anställda numer tänker på sin hälsa oftare och är mer aktiva på sin fritid. Tendensen pekar mot att upplevelsen av det allmänna hälsotillståndet har ökat. Långtidssjukskrivningarna har minskat med närmare 60 % och vad som upplevs, har en ökad hälsomedvetenhet bildats. Dock kan inga säkerställda svar ges på grund av bland annat stort bortfall. För att tydliggöra vissa delresultat genomfördes även en bortfallsanalys och en innehållsanalys. You can find a healthcoach working in several arenas in the society. Some examples are companies, schools, and training faculties and so on. They are using different working methods when meeting people, but most of the time the work is about helping people with healthprevention and healthpromotion after the individual's lifesituation. "Healthwave - sense of balance in the daily life" is a project which purpose is to strengthen the healthcare at Karlstads University. The project started in spring 2005 and the purpose was to improve the physical and psychosocial health among the employees and through that, decrease the sickness rate. Further on, the projects intentions were to increase the workers health-awareness to create an opportunity for them to affect there lifestyle. The project is now in the final act and an annual report of the project is a pressing issue. Our purpose with this essay is to investigate if the Healthwave mainly purpose involving the physical and psychosocial health been improved and if the employees health-awareness has increased. We have also chosen to investigate which role the healthcoaches had for the involved workforce in the project "Healthwave". We have taken part of a previous investigation that involves how healthcoaches can work. There intervjues were carried out at school, the county's healthcare organization and Karlstads university's cooperative partner, Karlstads Medical Training Faculty (KMTI), (Aristidou & Häljeskog, 2008). In addition to this we also did one more interview with the one who has the managing position for the project at KMTI. We used information from Healthwaves two questionnaires. The first one was created 2005 and the second 2007. The results were showing that healthcoaches are using similar working methods even if the are on different arenas. They are working after every individuals life situation. Knowledge based fact is what they all are using in there work and this combined with there experience creates the working method. They are there as a support for the customers and are trying to express knowledge in an empowering way. The results are showing that the employees at Karlstads University are presumably thinking on there health more often and are more active on their sparetime. The development shows that the experience of a general healthcondition has improved. The long during sickness rate has decreased with about 60 % and what it seems, a higher health-awareness had been real. However we can't give any reliable results because of the anonymity and big losses of the questionnaires. We made a fall off analysis and a contet analysis to make our results more reliable.

Sammanfattning Forshaga kommun anställde år 2004 en hälsoutvecklare. Uppsatsen syftar till att redovisa i vilken utsträckning anställda nyttjar de hälofrämjande insatser som kommunen erbjuder, visa upplevelsen de anställda har av insatserna samt om det finns andra önskemål gällande friskvårdssatsningar. Vi har använt kvantitativ metod där vi skickat ut enkäter till ett slumpmässigt urval. Enkäten skickades ut till 220 anställda och 111 enkäter återkom och behandlades. Vi har begränsat oss till att utvärdera komplementära behandlingsmetoder, fysiska aktivitetssatsningar, hälsokontroller och hälsoprofilsbedömningar. Vi ser också på informationsspridning och medvetenhet av de hälsoinsatser som erbjuds. Utvärderingen visar att det är stor variation både i deltagande och effekter på hälsan för de olika insatser som erbjuds. Massage är den hälsofrämjande insats som nyttjats mest och har visats ge bäst hälsoeffekter enligt respondenterna. Övriga aktiviteter har god effekt på dem som deltar, men aktiviteternas utformning bör ses över för att locka fler deltagare.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien var att undersöka i vilken utsträckning mobbning förekommer inom barnidrotten samt huruvida idrottsföreningar arbetar mot mobbning. De frågeställningar som använts för att besvara detta är: I hur stor utsträckning rapporteras mobbning och kränkande behandling i de undersökta lagen? Hur skiljer sig frekvensen av mobbning mellan pojkar och flickor, och mellan olika idrotter? Har tränarna under sin tid i föreningarna behövt ingripa mot mobbning? Hur gick de tillväga? Har föreningarna en handlingsplan eller policy mot mobbning? Blir tränare och ledare i föreningarna informerade om hur de ska agera vid en eventuell mobbningssituation? Metod Studien genomfördes som en enkätundersökning där tio lag, totalt 114 barn, från fem olika lagidrotter deltog, samt en tränare eller ledare för varje lag. Utöver detta, för att få ett större underlag, har även 26 tränare och ledare från andra lag runt om i Stockholmsområdet besvarat enkäten. Resultaten har analyserats i statistikverktyget SPSS. Resultat Resultaten från undersö kningen visar att inga barn upplever sig själva som mobbade i dagsläget, men vid en särskild uträkning visade det sig att 34 % av barnen kan sägas någon gång ha upplevt mobbning och kränkande behandling inom idrotten. Flera av barnen uppger också att de sett andra i laget som blivit utsatta för kränkande behandling på olika sätt, sju barn beskriver i fritext att de sett eller upplevt mobbning i samband med sin idrott. En signifikant skillnad i svaren mellan könen kan urskiljas. Pojkar upplever sig som mer utsatta för mobbning och kränkande behandling än vad flickor gör. Mellan olika idrotter hittas inte någon signifikant skillnad i svaren. Cirka 20 % av tränarna har någon gång behövt ingripa mot mobbning. En fjärdedel av föreningarna uppges sakna en handlingsplan mot mobbning, antalet kan vara högre då 27 % av de tillfrågade inte vet om en handlingsplan finns eller inte. Slutsats Mobbning är inte särskilt vanligt inom idrotten, men undersökningen visar att det i viss grad förekommer mobbning och kränkande behandling. Föreningar rapporteras arbeta i låg utsträckning med frågor kring mobbning och endast 46 % kan sägas ha handlingsplaner.

Den här studien är en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. Skälet till detta är att vi är två, väldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill få en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien är en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad på information av tränare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt även en handbollsjournalist. Då detta i sig inte är ett vetenskapligt område har vi valt att utgå från teorier kring utvärdering samt att vi även lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan på handbollens framtid och ett av nyckelorden som använts är marknadsföring av sporten. Det framkommer även andra tankar och åsikter som är mycket intressanta och som visar att det finns många idéer och potentiella lösningar för att stärka svensk elithandboll på sikt. Det är dock komplicerat och det är svårt att ge specifika svar. Dels på grund av komplexiteten då alla svarat utifrån egna erfarenheter, referensramar samt förutsättningar kring den verksamhet respondenterna rör sig inom, men också då svarsfrekvensen i studien dessvärre är väldigt låg. Trots detta så vill vi dock påstå att arbetet har gett åsikter och tankar som kan lyftas och vara positivt för svensk elithandboll.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka idrottslärares uppfattning av friluftslivsbegreppet och eventuella samband med det friluftsliv som genomförs i grundskolan år 6-9. 1. Vad är idrottslärarnas uppfattning av begreppet friluftsliv i förhållande till Friluftsgruppens definition av friluftsliv? 2. Vilken typ av friluftsliv genomförs av idrottslärarna under lektionstid och på friluftsdagarna i år 6-9? 3. Hur ser de eventuella sambanden ut mellan vilken typ av friluftsliv som bedrivs och inställning hos läraren samt andra förutsättningar i arbetssituationen? Metod Vi har konstruerat en internetbaserad enkät som skickats ut via e-post till 194 slumpmässigt utvalda idrottslärare, åtta till tio lärare per län. Vi tog fram beskrivande statistik samt undersökte korrelationen mellan enkätsvaren i statistikprogrammet SPSS. Resultat I snitt överensstämde idrottslärarnas uppfattning till 80 procent med Friluftsgruppens definition av friluftsliv och ingen hade en överensstämmelse lägre än 60 procent. Friluftslivet i skolan domineras av moment som dans, lagbollspel, löpning, orientering och simning. Det som förekom minst var klättring, långfärdsskridskor, paddling, ridning samt övernattning i tält/vindskydd. De mer friluftsinriktade momenten stod för 36 procent av den totala mängden friluftsliv i skolan. De faktorer som hade samband med vilket typ av friluftsliv som genomfördes i skolan var vilja hos skolledningen och vilja hos läraren. Slutsats Många idrottslärare har en hel del idrottsmoment inom sin friluftslivsundervisning, men det hindrar inte att lärarna har en uppfattning om friluftsliv som i ganska hög grad överensstämmer med Friluftsgruppens definition av friluftsliv. Det finns alltså inget samband mellan uppfattning och genomförande, vad som däremot verkar ha betydelse för vilket friluftsliv som genomförs är viljan hos läraren och skolledningen.

Sammanfattning Det blir allt mer viktigt att främja god hälsa när människan idag lever ett liv i ett samhälle fyllt med höga krav. Syftet med uppsatsen är att få insyn i hur verksamma lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsoundervisning samt att ge en förståelse av vad hälsobegreppet kan stå för. Vad styrdokumenten uttrycker om hälsa och hur den överensstämmer med verkligheten. Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslärare i årskurs 7-9. Till hjälp har jag använt relevant litteratur från tidigare forskning. Resultatet av intervjuerna har analyserats och väsentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats. Mitt resultat visar att det är den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att rörelsens betydelse för hälsan är stor. De få timmar som ämnet har anser lärarna påverkar valet av undervisning. Det är den holistiska synen på hälsa som lärarna vill framhäva men belyser också det vaga och svårdefinierbara i begreppet. Majoriteten menar att hälsa är när individen mår bra. Den sociala aspekten är den som främst skapar ohälsa hos eleverna vilket leder till negativa konsekvenser för hela individen. Hälsa förknippas ofta med teoripass medan idrott sammanförs med praktisk undervisning. Några menar dock att hälsa integreras när tillfälle ges. Det är främst ergonomi, kost, kondition och rörelseglädje som lärarna framhåller som de dominerande inslagen i deras hälsoundervisning. Flera av dem har främst som målsättning att få de inaktiva eleverna att röra sig och se hälsans betydelse i ett framtida perspektiv. Abstract It’s very important to promote good health, because the society today has high demands. This essay is a study on how teachers in physical education, work with health education, and an understanding of the term health. What is written in the curriculum regarding health, and does it cohere with reality. I have done five qualitative interviews with active PE teachers in grade 7-9 and used relevant literature to my help from earlier research. The result of the interviews have been analysed and the study discusses important matters. The result show that physical activity dominates sports education and activity is most significant for health. The teachers consider the few hours to be one of the main affects in choice of education. It is the holistic vision of health that teachers want to bring out, they also acknowledge that it is difficulty of define. The majority mean that health is when a person feels good. The social point of view is what creates bad health among the pupils, which leads to negative consequences for entire humanity. Health is often associated with theory lessons while athletic games are associated with practical education. Some people mean that health integrates when opportunity is given. It is foremost ergonomics, diet, condition and joy of activity the teachers point out as the most dominant features in their health education. Several of them want to inspire the lazy students and they hope that the students see the importance of health in the future perspective.

Sammanfattning Syfte Syftet med studien har varit att genom en komparativ studie undersöka inställning och attityd till studier, karriärsval och elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet. De frågeställningar vi använt oss av var: På vilket sätt påverkas inställningen och attityden till studier av en elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet? På vilket sätt påverkas inställning och attityd till ett framtida karriärsval av en elitidrottssatsning? Vilka likheter/skillnader finns mellan elitidrottssatsande pojkar på gymnasiet, inom fotboll och innebandy, i deras inställning till sina studier och sin idrott? Metod Vi har använt oss av enkäter som metod, detta för att kunna ge ett så generellt svar på våra frågeställningar som möjligt. Vi har genomfört studien i äldsta juniorlaget hos alla stockholmsklubbar, i fotboll och innebandy. Vi har valt de klubbar som har ett herrlag i Sveriges högsta serie, fyra lag inom fotboll och fyra lag inom innebandy. Vi har bearbetat materialet i dataprogrammet SPSS. Signifikansnivån i studien är satt till mindre än 5 %. Resultat Vår studie visar att inställningen och attityden till studier påverkas negativt av en elitidrottssatsning. Knappt åtta av tio har angett att idrotten tar tid från studierna. Majoriteten av målgruppen elitsatsar inom sin idrott för att bli proffs. De flesta har angett att de lägger ner mer tid på idrotten än på sina studier. Båda idrotternas utövare har en snarlik inställning till idrotten, skillnaderna ser vi när det gäller sannolikheten till att kunna försörja sig på idrotten, där fotbollsspelarna anser det mer sannolikt än innebandyspelarna. Slutsats Fotbollsspelare som elitsatsar när de går på gymnasiet gör detta för att bli proffs och ser det som det givna framtida yrkesvalet. Studierna är också viktiga men de skulle sannolikt välja bort dessa för en karriär inom idrotten. Innebandyspelarna har i stort sett samma inställning, men anger i högre grad att det inte känns sannolikt att kunna försörja sig på sin idrott.