Search

The purpose of this thesis is to analyse what risks an NGO faces when entering collaboration agreements with a corporation. This is done through a case study of Energifallet, a collaboration project between The Swedish Society for Nature Conservation and global furniture company Ikea. The project seeks to improve learning for sustainable development in Swedish schools and is funded by the corporation, which raises legitimacy questions about the independence of the NGO. By conducting contextual text analysis combined with semi-structured interviews, the study concludes that the NGO manages to keep its independence. This is due to an agonistic interorganizational relationship with the corporation, built-in independence mechanisms in the project implementation and the corporation’s political view of CSR. The results also indicate that collaborations between companies and NGOs are a new type of societal phenomenon that has the potential to bring the agenda for sustainable development forward.

This study explores undocumented migrant’s access to social welfare and income support distributed by the non-profit and public sector in Stockholm. The study is conducted through interviews with representatives from the non-profit sector whose organisations and networks come in contact with undocumented migrants. According to Swedish law the social services have a responsibility to assist everyone who temporarily resides within the county. Consequently undocumented migrants have the right to assistance in acute situations. According to the testimonies given from the non-profit sector undocumented migrants have much difficulties acquiring all forms of aid from the social services. The respondents experiences show a multi-layered complex of problems giving reason for bureaucrats representing the public authority narrowing their services to undocumented migrants. The main focal points presented in this study are bureaucrats confusion regarding their own mission in relation to the migration board as well as the services restricted resources. Since undocumented migrants have difficulties claiming their rights in regard to the public sector, many turn to the non-profit sector for support. The result in the study shows that the non- profit sector functions as an informal social service bureau without the economical or legal framework to support it.

Idrott och motion är ett av de största fritidsintressena i Sverige. Den svenska idrottsrörelsen bottnar i den ideella sektorn och det har skett en ökad professionalisering och kommersialisering främst inom elitidrotten. Idag är idrotten mer än bara en match, mervärden har blivit viktigare och man säljer ett helhetskoncept. Syftet med denna studie är att belysa hur organisationer inom den ideella sektorn hanterar professionalisering och kommersialisering, med avseende på elitishockeyn i Sverige. För att besvara studiens syfte har en flerfallstudie genomförts med hjälp av sex elitishockeyklubbar i Sverige. Urvalet bestod av klubbar från de två högsta ishockeyserierna och klubbarna representerar både större städer och mindre orter. Resultatet visar att samtliga elitishockeyklubbar är högst företagsliknande och att bolagiseringar kan ses som en del av professionaliseringen. Klubbarna har många beroendeförhållanden och anser att de går mot en fortsatt kommersialisering där fokus på idrott som underhållning ökar. Sports and exercise are one of the most popular hobbies in Sweden. The Swedish sports movement stem from the non profit sector and there has been a increase in professionalization and commercialization mainly within the elite sports. Sports is more than just a game today, added value has become more important and one sells a total concept. The purpose of this thesis is is to highlight how organizations in the non profit sector manages professionalization and commercialization, with respect to elite hockey in Sweden. To answer the purpose of the study case studies have been conducted using six elite hockey teams in Sweden. The sample consisted of teams from the two top hockey leagues and teams representing both large cities and smaller towns. The result shows that all elite hockey teams are highly business-like and turning in to a corporation can be seen as a part of professionalizaton. Clubs have many interdependencies and see a continued development towards increades commercializaion with a focus on sport as entertainment.

The purpose of this masters thesis is to investigate the engagementconveyed through the sharing of personal stories via social media.To achieve this the thesis examines different forms and degrees ofstorytelling in hashtags on Instagram initiated by non-profitorganizations. Through the eyes of two people from the voluntarysector it also examines the driving forces they experience behindthe posts in their hashtags and how trust and identity building canbe linked to the sharing of stories. The study shows that the posts investigated occurs in differentforms and reflects different degrees of participation. The drivingforce that can be read into the different posts is self-interest andaltruism in combination and this also influences the engagement ofthe receivers. By strategically using and encouraging the sharing ofpersonal stories, the voluntary sector can strengthen the internaldialogue, their brands and credibility.

I den ideella sektorn återfinns en liten andel av de socionomer som är yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersätta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns välfärdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör således socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av vad det innebär att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrån socionomer anställda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet. Innehållsanalys används i analyserandet av nio semi-strukturerade intervjuer med socionomer anställda inom ideella organisationer. Resultatet visar att det som socionomerna beskriver som positiva aspekter med den ideella sektorn, exempelvis möjligheten att vara flexibel i sitt arbete, möjlighet att påverka verksamhetens utformning och möjligheten att fatta snabba beslut samt friare ramar i relation till offentlig sektors större byråkrati är anledningar till att arbeta inom ideell sektor. Möjligheten att utföra arbetet i enlighet med vad som är viktigt för socionomerna när de bedriver socialt arbete anses stor inom ideella organisationer utifrån hur arbetet är organiserat. Resultatet visar att socionomerna beskriver sin yrkesroll med att de har friare ramar än socionomer inom offentlig sektor och att de har ett stort eget ansvar i utförandet av arbetet. Samtidigt har de en stor möjlighet att själva utforma den egna yrkesrollen. En socionomexamen beskrivs generera ett helhetsperspektiv i bemötandet av klienter och kunskaperna som socionomerna har med sig från sin utbildning är användbara i deras yrkesroll som socionom i den ideella sektorn. En slutsats av studiens resultat är att det finns ett behov av socionomer och att de fyller en viktig funktion i ideell sektor.

Syftet med studien har varit att, inom idéburna organisationers suicidpreventiva arbete, identifiera förklaringar till mäns bristande hjälpsökande vid psykisk ohälsa och strategier för att arbeta suicidpreventivt med män. Detta eftersom män är överrepresenterade i suicidstatistiken och ideella aktörers arbetssätt i sociala frågor lyfts fram, både av beslutsfattare och av forskare, som viktigt för att finna lösningar på sociala samhällsproblem. Studiens syfte har även varit att analysera de olika föreställningar av män och mäns ageranden som skapas och/eller reproduceras i de identifierade förklaringarna och strategierna. Detta i syfte att skapa förståelse för hur de olika förklaringar och strategier som identifierats, skulle kunna få konsekvenser för män i riskzonen för suicid. Metod har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Teori har varit Connells teori om hegemonisk maskulinitet. I studiens material har fem huvudgrupper av förklaringar till att män inte söker hjälp vid psykisk ohälsa har identifierats. Nio huvudgrupper av strategier för att nå och hjälpa män i det suicidpreventiva arbetet har även identifierats. Samtliga informanter förklarar att män inte söker hjälp vid psykisk ohälsa med att mäns känslouttryck kan upplevas som problematiska av omgivningen och/eller av männen själva. Strategierna för att arbeta suicidpreventivt med män innefattar exempelvis förslag på vilka forum som särskilt skulle kunna tilltala män. Strategierna innefattar även förslag på vilka bemötanden och samtalsteman som kan passa män. Genom analys av empirin har skillnader identifieras ifråga om huruvida informanternas strategier kan sägas syfta till att arbeta med normförändring, beteendeförändring eller till medvetandegörande av maskulinitet som en socialt konstruerad företeelse. Det finns även skillnader ifråga om vilka aktörer som beskrivs som aktiva subjekt i det förändringsarbete som strategierna syftar till att åstadkomma.

Uppsatsen syftar till att belysa och granska värdegrundsarbete inom en ideell organisation. Ett grundläggande antagande i studien är att medarbetare inom ideell sektor besitter starka värderingar, vilket i sin tur sätter värdegrundsarbetet i fråga. Webers handlingsteoretiska perspektiv utgör studiens teoretiska ramverk och används i syfte att ringa in motiv som kan förklara ledarnas förhållningssätt gentemot värdegrunden. Studien är en etnografisk fallstudie av Fryshuset och dess värdegrundsarbete. Empiri grundar sig i observation av intern ledarutbildning, intervjuer samt dokumentsanalys. Fryshusledare som tidigare deltagit på den specifika ledarutbildningen intervjuades i syfte att skapa en inblick i vem personen bakom Fryshusledaren är. Genom intervjuerna undersöktes även huruvida värdegrunden, enligt ledarna, upplevs integreras i deras dagliga arbete samt deras syn på värdegrundsarbete i generella termer. Avstamp tas även från det officiella värdegrundsdokumentet i syfte att undersöka en hypotetisk diskrepans mellan det teoretiska värdegrundsarbetet och hur det ser ut i praktiken. Dessa tre teman diskuteras slutligen och mynnar i att en diskrepans mellan teori och praktik kan slås fast, beroende på flertalet faktorer.

Hensikten med avhandlingen var å utrede konsekvenser og mulighetsrom for ideell sektor som følge av konkurranseutsetting av offentlige velferdstjenester. Det ble utviklet fire hypo-teser knyttet til forskningsspørsmålet. I avhandlingen analyseres tre sektorer: ideell – offentlig – kommersiell, for i komparativ sammenheng å belyse ideelles økonomiske utvikling innenfor helse, sosial og utdanning i Norge. Det ble benyttet metodetriangulering som tilnærming. Hovedfunn i min empiri er at konkurranseutsetting av offentlige velferdstjenester synes å medvirke til betydelig reduksjon av ideell sektor innenfor helse- og sosialområdet. Innenfor utdanningsområdet har ideelle styrket sin posisjon, men veksten i de senere år er også høy hos kommersielle. Det fremgår synkende andeler for ideelle, sammenliknet med kommersielle organisasjoner og offentlig forvaltning innenfor alle økonomiske variabler på helse- og sosial-feltet. Etter at konkurranseutsettingen har skutt fart, har kommersielle styrket sin posisjon. Avhandlingen har også fokusert på mulighetsrom i EØS-konkurransereglene, og det fremgår at mulighetsrommene ikke blir brukt til fulle når det gjelder ideelle organisasjoner. Juridiske forhold kan være til hinder for fleksible og gode anskaffelsesløsninger. I avhandlingen omta-les flere mulighetsrom, bl.a. forslag om en ny todelt inndeling som skiller ikke-kommersielle og kommersielle aktører. Med bakgrunn i danske forhold foreslås det å innlemme ideelle organisasjoner i begrepet «utvidet egenregi». Samarbeidsavtalen mellom regjering og ideelle interesseorganisasjoner bør reforhandles bl.a. med sikte på at det offentlige tar ansvar for pen-sjonsforpliktelser, inngå et tettere samarbeid med det offentlige, samt innlemming av alle ide-elle organisasjoner innenfor velferdsfeltet i samarbeidsavtalen. Den nye situasjonen som har oppstått i februar 2014 med at «unntaket» for ideelle må opphøre på grunn av EU’s nye an-skaffelsesdirektiv, kan gi store samfunnsmessige konsekvenser. Politikeres ståsted i forhold til markedstenkning og konkurransefokus, er svært viktig med tanke på fremtidige konsekvenser. Det er foretatt analyser av forskjellige politiske program, artikler og uttalelser. Det er grunnlag for å rope et varsko om at likestilling av kommersielle og ideelle i konkurranser, kan føre til en ytterligere reduksjon av ideell sektor innenfor vel-ferdsfeltet. Det bør også rettes søkelys på hva en oppmykning av privatskoleloven kan føre til hvis flere kommersielle kommer inn på utdanningsfeltet. Jeg håper at min avhandling kan være et innspill til flere utviklende diskusjoner, at den bidrar til større bevissthet rundt ideelles fremtidige samfunnsrolle, og at det arbeides videre med å sikre ideelle organisasjoner en fremtidig sentral plass i vårt samfunn.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att se hur ett antal församlingsdiakoner i en storstad ser på sin roll i det svenska välfärdssamhället och om de anser att det diakonala arbetet har påverkats av förändringar som pågått sedan 1990-talet. Avseende förändringar inom socialpolitiken men också förändringar i organisationen kring välfärdsaktörer i samhället. Metoden har varit kvalitativ med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Studiens resultat visar på att diakonerna fyller en roll och funktion, som länk, kritiker, komplement och kanske även ibland ersättare. Vidare visar resultatet på att diakoners förhållningssätt i sitt arbete syftar till att tillvarata människors egna resurser. Diakonerna i studien uppfattar att förändringar i samhället i form av nedskärningar i den offentliga sektorn och förändringar i socialförsäkringssystemet har påverkat det diakonala arbetet. Samt att även förändringar när det gäller Svenska kyrkans status i samhället har påverkat deras arbete. Det har dock varit svårt att med denna studies undersökningsmetod visa på i vilken omfattning dessa förändringar har påverkat det diakonala arbetet. Resultatet har analyserats utifrån teorier om empowerment, Blennbergers (2008) modell som avser ideella organisationers roller och Esping Andersens (1990,1994) välfärdsteori.

Civilsamhället, bestående av en mängd ideella organisationer med social inriktning, är idag ett högst aktuellt forskningsområde och ideella organisationers betydelse debatteras flitigt i olika forum. Tjejjourerna är en del av civilsamhället och en växande rörelse, sedan den första såg dagens ljus 1996. Studier har visat att upplevelser av god psykisk hälsa skiljer sig anmärkningsvärt mellan tjejer och killar. Tjejer lider oftare av psykiska och psykosomatiska besvär och blir oftare utsatta för sexuella övergrepp, vilket är några anledningar till tjejjourernas existens. Det här är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur aktiva i tjejjourer ser på tjejjourers funktion och villkor. Frågeställningarna handlar om funktion för målgruppen och i förhållande till andra aktörer samt hur relationen mellan funktion och villkor beskrivs av aktiva i rörelsen. För att försöka besvara frågeställningarna genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med tio personer engagerade i tjejjoursrörelsen. Vår analys av informanternas utsagor kopplade till civilsamhällesforskning, ledde till slutsatserna att tjejjourers funktion kan bestå i vara ett komplement till offentliga insatser samt att vara en röst för målgruppen. Funktionen som röst tar huvudsakligen sitt uttryck i form av opinionsbildning i frågor om jämställdhet och unga tjejers utsatthet. Något som tycks utmärkande i funktionen som komplement är möjligheten till anonymitet, vilket verkar kunna innebära en annan typ av bemötande än vad som är möjlig hos offentliga och privata motsvarigheter. Tjejjourerna skiljer sig även från andra aktörer på så vis att de har en gemensam ideologisk tolkningsram som får konsekvenser för hur de förstår unga tjejers utsatthet och deras sätt att arbeta, ett arbetssätt vi uppfattar som empowerment-influerat. Angående tjejjourers villkor upplevs det problematiskt att tjejjourers finansiering består av kortsiktiga ekonomiska bidrag eller öronmärkta projektmedel som leder till svårigheter att bygga en långsiktig och kvalitetssäkrad verksamhet. Utveckling inom tjejjoursrörelsen att anställa personer ses som en möjlighet samtidigt som det ställer krav på tydligare strukturer och en uttalad ansvarsfördelning för att undvika interna konflikter. Korta anställningar där verksamheten byggs upp kring en individs funktion, riskerar att gå ut över den målgrupp som tjejjourerna har ett uttalat ansvar gentemot.

Det övergripande syftet för rapporten är att studera hur den Europeiska Unionen (EU) påverkar det svenska organisationslandskapet av ideella organisationer, exempelvis genom resurstilldelning, men också nya målsättningar, metoder och ideologiska element. Mer konkret analyserar vi i vilken utsträckning och på vilket sätt ideella organisationer har lyckats tillskansa sig deltagande och inflytande i Equalprogrammet. Programmet finansierades genom den Europeiska Socialfonden och löpte mellan 2001 och 2007. Programmet föreskrev ett nära samarbete mellan offentliga, privata och ideella organisationer i så kallade partnerskap.I denna studie har vi kartlagt alla ingångna partnerskap i Equalprogrammet samt jämfört det svenska Equalprogrammet med motsvarande program i andra medlemsländer. Materialet har analyserats utifrån teorier om partnerskap och nya former av styrningsmekanismer, diskriminerade gruppers egenorganisering, samt organisationsteoretiska perspektiv om det sociala landskapet.Studien visar att Equalprogrammet har haft ett stort genomslag i det svenska organisationslandskapet. Nästan 650 organisationer har engagerat sig i programmet. Många av dessa är ideella organisationer, men också offentliga och privata aktörer. Bland de ideella organisationerna finner vi exempelvis kvinno-, handikapp- och invandrarorganisationer, men också svenska kyrkan och andra religiösa samfund. Bland de ideella organisationerna finns också en rad mindre brukarorganisationer. Alla deltagande organisationer har accepterat att arbeta efter programmets principer och metoder där bl.a. partnerskapsmodellen och det transnationella samarbetet är centrala element. För många av de ideella organisationerna har deltagande i programmet inneburit ett centralt kapitaltillskott.Våra analyser indikerar dock att det svenska Equalprogrammet avviker från motsvarande program i andra medlemsländer. I flera medlemsländer är de ideella organisationerna i majoritet och i många fall motsvaras det höga deltagande av de ideella organisationerna med ett lägre deltagande från offentliga organisationer. I en stor majoritet av länderna är andelen privata organisationer mycket liten. Därmed skiljer sig det svenska Equalprogrammet från övriga länders i och med att andelen offentliga organisationer är jämförelsevis hög och andelen deltagande ideella organisationer relativt liten. Studiens resultat ligger därmed väl i linje med den internationella forskningen om välfärdsstatsregimer.Deltagandet av ideella organisationer i det svenska Equalprogrammet pekar mot en tydlig övervikt av ideella organisationer som kan knytas till arbetsmarknadens parter (fackförbund och liknande) samt intresseorganisationer för svaga och diskriminerade grupper i samhället. Eftersom Equalprogrammet har som syfte att få ut människor i arbete och att bryta utanförskap är detta knappast förvånande. Ett mindre antal ideella organisationer har en ”social inriktning”, dvs. som sitt främsta syfte att öka välfärden för individer och grupper i samhället. Många av dessa socialt inriktade ideella organisationer har dock en tydlig brukarprofil, dvs. organisationer som har en ”vi för oss” prägel.Men även om offentliga organisationer dominerar numerärt i det svenska Equalprogrammet innebär detta inte att andra organisationer förblivit lottlösa. Tvärtom har offentliga organisationer ofta varit en ekonomisk garant för ett stabilt arbete inom ramen för programmet. Men målsättningarna för att delta i programmet är högst skiftande. I många fall anges att arbetet syftar till att stödja utsatta gruppers inträde på arbetsmarknaden, i andra fall är syftet snarare att skapa goodwill för det egna företaget genom att samverka med andra organisationer.I denna rapport har vi även analyserat sammansättning och resursfördelning inom ramen för de enskilda partnerskapen i det svenska Equalprogrammet. Analysen visar på komplexa former av samverkan och/eller konflikt inom partnerskapen och att vissa positioner är mer betydelsefulla än andra i ett partnerskap (exempelvis som stödmottagare och koordinator). Dessa positioner innehas framför allt av offentliga organisationer. Detta kan dels vara en medveten strategi, men också svar på önskemål från den Europeiska Socialfonden då offentliga organisationer ger partnerskapen stabilitet, kompetens och tydliga rutiner när det gäller att hantera projekt i mångmiljonklassen. Få privata organisationer agerar koordinatorer eller som stödmottagare. Mer förvånande är att många mindre brukarorganisationer har dragit nytta av programmet. De har lärt sig vad som krävs för att leda olika EU projekt, utveckling en allmän kompetens om EU frågor och utövat inflytande i sina respektive partnerskap. Vår bedömning är att dessa organisationer har lyckats stärka sin ställning och fått ökat handlingsutrymme tack vare sitt deltagande i Equalprogrammet. The main purpose of this report is to study how the European Union (EU) affects the landscape of voluntary organizations in Sweden. This may take many different guises, for instance through new forms of financial support, but also by introducing new aims, methods and ideological components. One major European initiative has been the Equal programme, which started in 2001 and lasted until 2007 and prescribed a close cooperation between public, private and voluntary organizations. We ask how and to what extent did voluntary organisations manage to gain resources and influence within this programme? The study relates to current theoretical thinking on new forms of governance, mobilization among marginal groups and current organizational theory. Findings demonstrate that almost 650 organizations have been involved in the Swedish Equal programme and among the different participants we find a great number of public organizations, yet to less extent private actors. The programme also included a large number of voluntary organizations. However, our analyses indicate that the Swedish Equal programme differs from similar programmes in other Member States. In most countries voluntary organizations were in majority and public organizations in minority. All countries share a common feature as a limited number of private organizations have participated. Arguably, the Swedish programme is marked by its high numbers of public organizations and – in a comparative perspective – small number of voluntary organizations.Analyses of the participating voluntary organizations in the Swedish Equal programme demonstrate variety as the programme included organizations such as the women’s movement, immigrant organizations, organizations representing people with disabilities, the Swedish Church and other religious organizations. However, most organizations belonged to a social partner related organization (e.g. national, regional or local unions) or an interest group representing poor and discriminated groups in the society. This is hardly surprising as the Equal programme aimed to bring people back into the labour market. Some user organizations participated in the programme.The reasons why organizations participate in the Equal programme vary greatly. Some follow the formal objectives and tries to include unemployed people in the labour market, while others have mainly participated as a way to create goodwill for their company. Another key reason is to gain financial support and even though public organizations tend to ‘dominate’ the Swedish Equal programme, it has provided voluntary organizations with ample financial support. However, our study demonstrate competition over some desirable positions within partnerships, e.g. to be coordinators and/or the organization controlling the finances within the partnership. These positions are mainly hold by public organizations. In some cases this appears to be part of an intentional strategy, while in other cases a response to expectations from the European Social Fund. Public organizations function as a guarantee for a certain degree of stability within partnerships (organizational, financial and administrative).Albeit that these positions are generally held by public organizations, some smaller user organizations have been highly successful in hoarding opportunities within the programme. They have developed a general competence on running different EU projects, administrative capacity to coordinate projects involving several different partners and have also managed to exercise great influence in the partnerships they have participated in. Our conclusion is that these organizations have gained most from participating in the Equal programme and increased their position vis-á-vis other voluntary organizations.

Denna studie undersöker vilka strategier fyra organisationer från den ideella sektorn använder sig av för att hantera sitt samarbete med staten. Studien tar sitt avstamp i Staffan Johanssons teori om hur påtvingar ideell sektorn ett homogeniseringstryck. Genom att undersöka olika egenskaper hos den ideella sektorn, såsom ideologi, ekonomiska förutsättningar och möjligheten att vara me och påverka undersöks hur organisationerna uppfattar sin roll i samarbetet. Studien visar att ideologin och de ekonomiska förutsättningarna spelar avgörande roll för hur organisationerna kan strukturera både sig själva som organisation liksom deras arbete. I relationen till staten framstår det som viktigt att resursberoendet inte är allt för ensidigt för att organisationerna skall kunna hålla på sin särart och styra sin organisation i en självvald riktning. This study examines the strategies four organizations from the voluntary sector uses to manage its cooperation with the State. The study takes its starting point in Staffan Johansson's theory of how imposing a non-profit sector with a homogenization pressure. By investigating various characteristics of the voluntary sector, such as ideology, economic conditions and the possibility of criticism, explores how organizations perceive their role in co-operation. The study shows that ideology and the economic environment plays key role in how organizations can structure themselves both as a organization and their work. In relation to the state, it seems important that resource dependence is not too one-sided for organizations to retain its character, ideology and control over their activities.

Med den sociala ekonomin menas alla typer av organisationer som inte drivs med vinstintresse och där arbetskraften ställer upp frivilligt. Den här studien har sin fokus på hur det ekonomiska arbetet i mindre fotbollsföreningar påverkas av förändrade förutsättningar i samhället. Undersökningen som genomförts är kvalitativ och gjordes med hjälp av intervjuer per telefon och ansikte mot ansikte. Kriterier som använts vid mitt urval är att respondenterna måste vara med i en styrelse och där som kassör eller ordförande. De intervjuade fotbollsföreningarna har varit Karlsborgs BK, Töreboda IK, Tibro AIK FK och TG&IF i Tidaholm. Undersökningen omfattar sex stycken intervjuer varav två i Töreboda, två i Tidaholm, en intervju i Tibro och en i Karlsborg. Vid studien har framkommit att: * De föreningsmänniskor jag intervjuat har varit mycket positiva till sin verksamhet och försöker se ljust på framtiden. Men de ser en dyster bild framför sig om de inte kan engagera yngre medlemmar att arbeta aktivt i föreningen. * Det finns sämre kunskaper i föreningskunskap idag, vilket kan vara en förklaring till att många inte vill ta på sig ett styrelseuppdrag och då speciellt som kassör eller ordförande. * Om de ideella föreningarna i framtiden skulle tvingas vara självfinansierade skulle det innebära katastrof för verksamheten. Det är redan idag svårt att finansiera ekonomin trots kommunala och statliga bidrag. * Det krävs ofta intäkter från två håll för att verksamheten ska fungera och utvecklas. Dels intäkter från egen verksamhet och dels bidrag från kommun, stat eller andra organisationer.

Delvis i det tysta pågår sedan ett drygt decennium omfattande förändringar i den svenska välfärden. I många fall saknas dock både analysverktyg och relevant statistik för att kunna följa utvecklingen. I Sverige har sedan länge den förhärskande föreställningen varit att samhället består av två sektorer – den offentliga (stat, kommun och landsting) respektive den privata (företag och näringsliv). I denna modell av samhället har vidare ansvar för såväl produktion som finansiering och reglering inom vård och omsorg i huvudsak legat på den offentliga sektorn. En av de viktigaste förändringarna vi kan spåra sedan början av 1990-talet är att ideella och idéburna organisationer i allt högre grad har kommit att ta på sig eller förväntas ta ansvar för delar av välfärden. Organisationerna i det civila samhället har också i forskningen sedan mitten av 1990-talet allt tydligare lyfts fram som en egen sektor i samhället – den ideella sektorn. Ett ökat intresse från såväl politiker som forskare har dock än så länge inte lämnat några mer bestående avtryck i svensk officiell statistik. Författarna hävdar att man i existerande system inte lyckas fånga upp och beskriva de förändringar som pågår. Om man däremot i den officiella statistiken införde så kallade satelliträkenskaper för den ideella sektorn skulle detta öppna upp för bättre analyser. Rapporten är resultat av ett projekt där Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt forskare vid Handelshögskolan i Stockholm har samarbetat. Det övergripande målet har varit en modell för analys av de pågående förändringarna i välfärden.

The focus of this study is the accounting of private non-profit organizations. Accounting is understood as a situated practice under specific conditions prevailing in different types of private non-profits. First, a pilot study of the financial reports of 39 Swedish non-profit organizations was undertaken. It identified similarities and differences between their reporting and the norms used in commercial accounting. Three case studies of private non-profits of different kinds and sizes were then undertaken. The purpose was both to describe how non-profits report their activities and their financial position to external interest groups and attempt to explain what lies behind their accounting practices. A combination of an institutional perspective and a resource dependence perspective has been used. The study contributes to our knowledge of practices in non-profit organization accounting and suggests some explanations of their accounting practices. The following research question was explored: When does institutional isoformism and when does resource dependence determine the accounting practices in these private non-profits? The main findings are the following: the purpose of the annual reports of these private non-profits is to show how they have used their resources. Their income statements are more like reports of financial flows. It has been difficult to measure the efficiency of their activities and for that reason they report more about doing the “right” things. A verbal story is needed to give a fair account of their performance. In trying to explain the accounting practices of these organizations four things were highlighted: · They imitated conventional accounting norms when the issues had no direct influence on future resources. · They diverged from conventional accounting norms and showed their distinctive character in that they created ways of presenting information according to what was needed by their interested parties, when the issues could influence future flow of resources. This is true even after the accounting regulations were established in 2001. However, when they were forced to follow conventional accounting norms, coercive isomorphic pressure meant that they had less freedom. · When the organizations used other channels than their annual reports to communicate with their supporters, the accounting practices did not influence future resources. Then they applied conventional accounting norms for business organizations. · When the organizations used their annual reports in planning for future obligations and in internal follow up, the accounting practices were also influenced by internal considerations. As they diverged from commercial accounting their differences form commercial organizations were highlighted and their need to communicate in a somewhat different way was seen. Key words: Private non-profit organizations, accounting, accounting theory, accounting norms, accounting practices, institutional theory, isomorfism, resources, resource dependence theory.