Search

The traditional history educational methods mainly consists of and are focused on memory, reading, repetition and writing skills, however this paper aims to give an overview of research regarding “Game-based learning”, it’s uses in education of history, and if it can be used as a way to complement the traditional education and give history teachers the tools to make their teaching more diverse. Useful materials were found in the databases: EBSCO, IEEE Xplore och Science Direct. Each of the 3 practical and 3 informational studies has been carefully selected by their subject relevance and the quality of the study’s gathering, use and compilation of data. The results in this overview are both positive and negative. The studies found on the subject show that the students not only learn historical facts when using game-based learning but also become very engaged in the lesson and achieve a deeper historical perspective where they can understand the historical events in the historical context and relate to people of that point in time. However, the drawbacks are that some students have been reported to have missed some facts altogether, and that would have been avoided in traditional education (Erhel & Jamet, 2013). Another drawback that has been noted is that Game Based learning is incredibly time consuming and if it is not used correctly it risks creating a dilemma for the history teacher where the teacher has to choose Game-based learning or traditional education of history (Watson & Mong & Harris, 2010). But if it is used correctly, studies have also shown that they can be combined (Erhel & Jamet, 2013; Kuran & Tozoglu & Tavernari, 2018).

Denna uppsats syftar till att undersöka hur historielärare på högstadiet utformar undervisningen för att stärka elevernas historiemedvetande genom att utveckla elevernas förmåga att föra historiska resonemang om kontinuitet och förändring. Undersökningen tar sin utgångspunkt i lärarnas förståelse av de centrala begreppen historiska resonemang, kontinuitet och förändring samt historiemedvetande. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv för att undersöka hur lärarnas förståelse av det aktuella undervisningsuppdraget påverkar deras undervisningsstrategier. Studien vilar på en bred historiedidaktisk bas. Analysen av lärarnas förståelse av historiska resonemang om kontinuitet och förändring tar sin teoretiska utgångspunkt inom ramen för den anglosaxiska historiedidaktiska forskartraditionen som fokuserar på historiskt tänkande. Lärarnas förståelse av historiemedvetande analyseras med utgångspunkt i den tyska historiefilosofiska traditionen. Analysen av lärarnas undervisningsstrategier relateras till den mer praktiknära ämnesdidaktiska forskartraditionen i Sverige. Undersökningens empiri utgår ifrån fyra semistrukturerade intervjuer med högstadielärare. Samtliga lärare som deltagit i studien har lång undervisningserfarenhet och är legitimerade lärare med behörighet att undervisa i historia. Studiens resultat bidrar till den historie-didaktiska kunskapsuppbyggnaden genom att belysa en väl utarbetad undervisningsstrategi för hur lärare kan stärka elevernas historiemedvetande genom att utveckla elevernas förmåga att föra historiska resonemang utifrån tankebegreppen kontinuitet och förändring. Resultatet är emellertid begränsat eftersom det endast vilar på en lärares historiedidaktiska förståelse. Tre av fyra lärare i studien har förbisett hur kontinuitet och förändring kan användas som tankebegrepp för historisk analys. Med detta ger min studie en indikation på högstadielärares bristande förståelse för historiskt resonerande med utgångspunkt i tankebegreppen kontinuitet och f

Föreliggande studie handlar om hur läroböcker kan bidra till utveckling av historiemedvetande. I studien definieras begreppet historiemedvetande som en medvetenhet om historicitet, det vill säga medvetenhet om att historia är skapat i tid och rum och därför är kontextberoende, vilket kan betraktas som det övergripande målet med all historieundervisning i den svenska skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken potential läroböcker i historia för årskurs 1-3 har att utveckla elevers historiemedvetande. För att uppfylla detta syfte används frågeställningarna Hur syns olika narrativ i lärobokstexterna? och På vilket sätt inbjuder lärobokstexterna till reflektion om historicitet?. Studiens teoretiska utgångspunkter är historiedidaktik, historiemedvetande, historicitet och narrativ. Historiedidaktiken, som handlar om hur historia förmedlas och förstås, fungerar som ett övergripande tankesätt som genomsyrar hela studien. Historiemedvetande, historicitet och narrativ utgör de perspektiv genom vilka studiens resultat genereras. Studiens empiri utgörs av textstycken från läroböckerna Boken om SO, PULS SO-boken, PULS Historia Forntiden, Hitta historien och Nyfiken på historiens familjer. Dessa valdes genom ett målstyrt icke-sekventiellt urval. Vidare genomfördes analysen med en deduktiv ansats eftersom empirin analyserades utifrån ett förutbestämt ramverk. Detta ramverk togs fram genom en operationalisering av begreppen historicitet och narrativ, vilka i sin tur genererade två typer av narrativ som eftersöktes i läroböckerna. Studiens resultat visar att läroböckerna på egen hand har begränsad potential att utveckla elevers historiemedvetande då det finns få inslag som inbjuder till elevers reflektion om tillkomst och perspektiv i historiska narrativ. Tidigare forskning inom området både bekräftar och motsäger denna studies resultat. Från studiens resultat dras slutsatsen att läraren har en avgörande roll för om läroböcker ska kunna bidra till utvecklingen av historiemed

To meet history in the archives can give a feeling of contact and closeness to the past. It can awaken a joy and interest for the subject of history. The power of the primary sources in the archives is something that could be used in historical education to not only arouse a joy for a lifelong learning but also for the understanding of the past. In order to make students develop their idea of history they need to encounter and work with primary historical sources. This also aligns with the Swedish curriculum for the subject of history as it says that the history education should give students an insight to historical methods. It also states that students should meet sources and artifacts that reflects human living conditions throughout history. The aim of this study has been to showcase the cooperation between Swedish history teachers in high school and the archives. It also studies the educational value and benefits of that cooperation. Our preconceived idea, and our own experience, has been that a lot of teachers aren't aware of the power of the archives and that the archives aren't aware of the needs that teachers and adolescents have. The study shows that this is partly true, but also highlights the parts of the collaboration that works well. This study has a qualitative approach and its method has been semi-structured interviews with both teachers and the staff of several archives. To find these informants we have used Arkivpedagogiskt Forum, a platform that connects staff in the archives who conduct educational work. The teachers of this study have been selected from our personal connections. The study’s contribution is twofold. Firstly it provides an insight to the cooperation that exists between archives and teachers today in Sweden. It shows what teachers want from the archives in order to make the cooperation more efficient, as well as the parts of the cooperation that works very well. Secondly, it shows that archives do have an enormous potential in hist

This study aims to investigate and discuss the role of the German anti-Nazi activist Sophie Scholl within different uses of history in various contexts. Particularly, it intends to investigate how the memory of Sophie Scholl has been brought forward and relayed in different types of sources in the contexts of three different so-called cultures of historical use. The three different cultures: education culture, popular culture and memory culture, have been determined based on research by Klas-Göran Karlsson on the separation and categorisation of the intents and needs behind the usage of historical figures and events.The research questions that have been posed and used as guides for the writing of this study are the following: How has Sophie Scholl been portrayed by the creators in the study's sources, and how can the intention behind the usage be interpreted? And, what tendencies, similarities, and differences can be discerned between the three different historical cultures' portrayal of the image of Sophie Scholl? The artefacts used for the study range from biographies and films to statues as well as a social media account. The study found that, among other things, the using of Sophie Scholl’s memory fills the need for remembering the good within an era of German history often viewed as very dark. Furthermore, the memory of Scholl has been used, to a substantial extent, in order to preserve and highlight an example of an individual of extraordinary courage. Finally, the study also found that although similar characteristics are used and presented, there is also a clear difference in the intentions of the usage of Scholl’s memory as well as the effect said usage gives., Denna studie syftar till att undersöka och diskutera den tyska antinazistiska aktivisten Sophie Scholls roll inom olika användningar av historia i olika sammanhang. Närmare bestämt avser den att undersöka hur minnet av Sophie Scholl har lyfts fram och brukats i olika typer av källor inom tre olika så kallade historiekulturer. De tre olika kulturerna: utbildningskultur, populärkultur och minneskultur, har bestämts baserat på forskning av Klas-Göran Karlsson om kategoriseringen av avsikter och behoven bakom brukandetav historiska figurer och händelser. Studiens tre frågeställningar, utifrån vilka arbetet har förts, är följande: Hur har Sophie Scholl framställts av framställarna i studens källor, och hur kan intentionen bakom brukandet tolkas? Och, vilka tendenser, likheter och olikheter kan urskiljas mellan de tre olika historiekulturernas framställning av bilden av Sophie Scholl? Artefakterna som användes för studien sträcker sig från biografier och filmer till statyer samt ett instagramkonto. Studien kom, bland annat, fram till att användningen av Sophie Scholls minne uppfyller behovet av att minnas det goda inom en era av tysk historia som ofta ses som mycket mörk. Vidare har minnet av Scholl i stor utsträckning använts för att bevara och lyfta fram ett exempel på en individ med extraordinärt mod. Slutligen fann studien också att även om liknande egenskaper används och presenteras, finns det också en viss skillnad i avsikterna bakom brukandet av Scholls minne samt effekten av framställandet.

This essay is written as a master’s thesis for history education and pedagogy at the University of Dalarna. The aim of the essay is to explore how students’ storytelling about the Holocaust is influenced by the visit at the ”Mahnmal”(~’place to remind and admonish’) of Sachsenhausen. To answer this question, four students in their final year of upper secondary school in Sweden have been interviewed before and after a school trip to the former concentration camp. The smaller stories and story-segments which emerged during interviews were summarized as larger stories and mainly analyzed with the help of four questions, stemming from Arthur W. Frank’s socio-narratology. It is difficult to draw general conclusions, due to the individual nature of storytelling. There are, however, some general trends to be found in the adoption of certain descriptions, a closer relationship between storytellers and their historically informed stories, as well as a change in role-taking affiliated with visits at Holocaust Memorial sites.

Inom det akademiska forskningsfältet har den historiska spelfilmen länge betraktats som ren fantasi utan historiskt värde. Samtidigt verkar den historiska spelfilmen bli alltmer populär inom historieundervisningen. Tidigare didaktiskforskning har fokuserat på varför lärare använder historiska spelfilmer i sin undervisning, vilka sådana filmer är, och elevers erfarande av dem. Därför syftar studien att utifrån analys av historiska spelfilmer utveckla ett didaktiskt verktyg för historielärare, ämnat att främja elevers förståelse av historiebruk. Ett sådant syfte anses svara mot ett försummat område inom det svenska forskningsfältet och bidra med kunskap om hur historiska spelfilmer kan användas i praktisk undervisning. Förslag på historiska spelfilmer lämpade för undervisning samlades in genom en enkät riktad till historielärare. Filmerna Gladiator, Suffragette och Schindler’s List valdes sedan ut för en analys. De tre filmerna ansågs utgöra en variation av historiska spelfilmer, vilket i sin tur skulle utmynna i ett generaliserbart resultat. Filmanalysen genomfördes med stöd av ett teoretiskt analysredskap med en övre och undre tolkningsnivå. Genom att med den övre tolkningsnivån belysa relationen mellan filmskaparens intention och filmberättelsens funktion, inom vilken ett historiebruk tog form, granskade sedan den undre tolkningsnivån vilka narrativa och estetiska uttryck historiebruket gav upphov till. Sammanställningen av analysen resulterade i två skalor för tolkning av historiebruk i historiska spelfilmer. Den ena skalan består av en pendling mellan fiktiv historia och historisk fiktion, medan den andra skalan illustrerar förhållandet mellan historiskt spektakel och historisk rekonstruktion. Genom att kombinera skalorna genererades en teoretisk modell som formulerar fyra olika kategorier av historiebruk i historiska spelfilmer. I diskussionen beskrivs sedan hur lärare kan använda denna modell som ett verktyg vid planering av undervisning ämnad att främja elever

This study examines how history teachers in upper secondary schools approach the teaching of contemporary history, focusing on the period from 1991 to the present. The aim is to investigate the content of this teaching, the motivations behind it, and the perceived opportunities and challenges. Using Ronald W. Evans' typology of historical perspectives, the study also seeks to identify which views of history are most prevalent in contemporary history teaching. Data was collected through a combination of surveys and semi-structured interviews with history teachers. The results reveal that the teaching of contemporary history differs from regular history instruction, with a stronger emphasis on global events and conflicts. Teachers with a relativistic view of history, who promote a global perspective and prioritises students' interests, are particularly advantaged using contemporary history in this context. In contrast, those with a narrative perspective, who prefer a chronological and Eurocentric approach, face more challenges, particularly regarding time constraints and the use of materials. The study highlights that teachers' selection of topics and methods is heavily influenced by students' interests and current societal debates, contrasting with the more rigid structure of traditional history teaching. Overall, contemporary history teaching enhances students' historical consciousness by connecting past events with current issues, although it requires students to have a foundational understanding of the historical events discussed. The study concludes that a relativistic perspective is best suited for teaching contemporary history, given its adaptability to current global contexts and its alignment with students' interests.

Styrdokumenten trycker på att elever ska lära sig arbeta med historiska källor i historie- ämnet och att det ska vara ett centralt inslag i undervisningen. I praktiken sker det dock i relativt liten utsträckning och ofta i avgränsade källkritiska övningar med givna svar. Frågan om vad det innebär att lära sig källtolkning och att göra källkritiska granskningar är därför viktig. I skolämnet historia finns liknande spänningar som i det vetenskapliga ämnet, men historia är delvis olika saker för historiker och elever. Skolan kan lära sig av historikers källarbete, men frågan är vad källundervisningen kan vara och hur den ska gå till. Texten argumenterar för att historiska källor kan fylla några viktiga funktioner i un- dervisningen: att väcka frågor, möjliggöra historiskt undersökningsarbete, bygga historisk kunskap, och skapa förståelse för ”vad historia är”.

Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är en vidareutveckling av agensbegreppet. I uppsatsen undersöks skildringar av aktörer och strukturer med hjälp av agensbegreppet. Agens används för att möta skildringar som uttrycks i svenska historieläroböcker mellan åren 1942–2022, i förhållande till det historiska sammanhanget som jag beskriver som europeiska geografiska världsresor, mellan åren 1400–1600. För att undersöka beskrivningar av agens och avsaknad agens operationaliseras agensbegreppet, vilket dessutom undersöks vidare som historiedidaktiskt perspektiv samt verktyg. Teori: Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen bygger i huvudsak på Roberto Ungersförståelse av agensbegreppet, vilket grundas i synen på relationen mellan aktör och struktur samt förståelsen av agens som avgörande för att förstå samverkan mellan samhälle och aktörer. I uppsatsens utvecklas Ungers teori och förenas med historiedidaktiska perspektiv för att kontextualisera relationen mellan aktör och struktur samt för att nyansera skildringar av agens. Detta leder fram till uppsatsens två modeller, varav den ena formulerar den teoretiska utgångspunkten och den andra föreslår en nyansering av agens och avsaknad agens enligt fyra kategoriseringar: acceptans, tolerans, aktion och motstånd. Metod: För att undersöka skildringar av agens och avsaknad agens används uppsatsens fyra kategoriseringar: acceptans, tolerans, aktion samt motstånd. Begreppen används i förhållande till det empiriska underlaget för att uppfatta skildringar av agens och avsaknad agens genom att koda ett avgränsat historiskt område kopplat till europeiska geografiska världsresor mellan åren 1400–1600. Resultat: Resultaten visar att med stöd i uppsatsens fyra agensbegrepp, kan skildringar i det empiriska underlaget, analyseras och nyanseras genom att peka på ett huvudsakligt narrativ. Det huvudsakliga narrativet pekar på en marginell skillnad i framställningen av europeiska aktörer och utomeuropeiska aktörer. Europeiska aktörer t, Purpose: The overarching purpose of this thesis is to further develop the concept of agency. The thesis examines depictions of actors and structures using the concept of agency. Agency is employed to analyze representations found in Swedish history textbooks from 1942 to 2022, in relation to the historical context described as European geographic explorations between the years 1400 and 1600. To investigate descriptions of agency and the absence of agency, the concept is operationalized, and its application as both a historiographical perspective and a pedagogical tool is further explored. Theory: The theoretical foundation of this thesis is primarily based on Roberto Unger's understanding of the concept of agency, which is rooted in the relationship between actor and structure and the recognition of agency as crucial for understanding the interaction between society and actors. In this thesis, Unger's theory is expanded and integrated with historiographical perspectives to contextualize the relationship between actor and structure, and to refine depictions of agency. This leads to the development of two models in the thesis: one that articulates the theoretical framework and another that proposes a nuanced understanding of agency and the absence of agency through four categorizations: acceptance, tolerance, action, and resistance. Method: To investigate depictions of agency and the absence of agency, the thesis employs the four categorizations: acceptance, tolerance, action, and resistance. These concepts are applied to the empirical material to discern depictions of agency and the absence of agency by coding a specific historical area linked to European geographic explorations between 1400 and 1600. Results: The results indicate that, with the support of the thesis's four concepts of agency, depictions within the empirical material can be analyzed and nuanced by identifying a primary narrative. The main narrative highlights a marginal difference in the portrayal of

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilket historiebruk som kom till uttryck i några utvalda historieläromedel för lågstadiet. En läromedelsanalys genomfördes av tre olika historieläromedel vanligt förkommande i historieundervisningen på lågstadiet, med en avgränsning till läromedel som behandlade nordisk forntid. Dessa var: Boken om SO 1–3 (2013), PULS SO-boken (2021) och Utbildningsradions serie Arkeologens dotter (2018). Historiebruken som undersöktes utgick från Jörn Rüsens och Robert Thorps typologi över narratologiska historiebruk, som även var uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Dessa tre typer återfanns i forskningsfrågorna: 1. Hur kan läromedlens förmedling av historien förstås i relation till ett traditionellt historiebruk? 2. Hur kan läromedlens förmedling av historien förstås i relation till ett kritiskt historiebruk? 3. Hur kan läromedlens förmedling av historien förstås i relation till ett genetiskt historiebruk? Analysverktyget som användes i uppsatsen var en kvalitativ innehållsanalys och kodschemat som skapades utgick efter typologin. Resultaten av analysen visade ett dominerande uttryck av det traditionella historiebruket i de båda läroböckerna, med inslag av det genetiska. Det kritiska historiebruket var mindre framträdande. Serien Arkeologens dotter visade upp en större variation i sitt uttryck av de narratologiska historiebruken, där alla tre kom till uttryck. Resultaten visade även hur historielärare måste vara medvetna om det historiebruk läromedlet utrycker och vad det eventuellt förbiser.

Detta arbete undersöker hur museipedagoger planerar utställningar och interagerar med skola och eleverna under guidade turer. Genom intervjuer och observationer studeras metoderna bakom utställningsplaneringen och interaktionen med eleverna. Observationerna fokuserade på tre narrativa aspekter: narrativ, kontextuellt narrativ och demonstrativt narrativ. Empirin visar i tidigt skede i planeringen av utställningar och aktiviteter att pedagogerna tänker på att detta ska anpassas för skolans verksamhet och läroplaner. Arbetet visar även att elevernas förkunskaper påverkar utformningen av pedagogernas olika guidade turer. Pedagogerna varierar sitt arbetssätt för att anpassa innehållet och förmedla historien så att det ska passa samt skapa intresse hos mottagaren. Vid varje tillfälle då de möter en ny grupp elever måste de snabbt känna av hur gruppen fungerar för att anpassa utställning och guidade turer. Undersökningen har skapat en tydligare uppfattning vad museipedagogik innebär och dess ramverk för berättandet av historien, både teoretiskt i planeringen samt i praktiken vid en guidad tur.

Studiens syfte är att undersöka lärares definition av och attityder till begreppet historiemedvetande samt vilken betydelse lärare anser att skönlitteratur har och hur den används i undervisningen för att främja elevers utvecklande av historiemedvetande. Syftet konkretiseras med fyra frågeställningar som berör lärares uppdrag att utveckla elevers historiemedvetande och arbete med skönlitteratur. En kvalitativ enkät används för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Enkäten distribuerades digitalt till målgruppen för studien som är historielärare för årskurs 4–6. En tematisering av empirin utförs och analyseras sedan utifrån Biestas (2011) tre dimensioner och Rüsens (2005) fyra underkategorier av historiemedvetande. Resultatet tyder på att begreppet historiemedvetande inte är helt lätt för lärarna att definiera men kan trots det kategoriseras enligt Rüsens (2005) fyra kategorier som blir underordnade kategorier av historiemedvetande som stort. Historiemedvetande består av reflekterande förmågor som kan vara svåra för eleverna att utveckla i de fall de inte kan hänga upp sina kunskaper på något de kan relatera till. Resultatet tyder även på att skönlitteraturen kan ha en betydelse i historieundervisningen om det i undervisningen inkluderas ett före, under och efterarbete kring det lästa. Detta visar även på att skönlitteratur som media är ett tidskrävande arbetssätt men är behjälpligt vid elevernas utveckling av ett historiemedvetande., Pedagogiskt arbete, inriktning SO

The purpose of this study is to shed light on which genocides are covered in history education in Södertälje and what governs these selections of genocides that are covered, as well as to investigate how teachers work to activate and develop the historical consciousness of studentsin genocide education. The essay's empiricism is based on four in-depth interviews, so-calledqualitative semi-structured interviews, which were conducted with four active high schoolteachers from two different high schools in Södertälje. The results in this study were analyzedby using Per Eliasson's three theoretical criteria, Lars Andersson Hult’s theoreticalperspective and Steven Dahl's theoretical reflection, for how to activate and develop anawareness of history in the student. The results showed that the teachers who participated inthe survey focused mainly on Seyfo and the Holocaust, while other genocides were coveredto a lesser extent in the teaching. The study's results also suggest that there are three mainfactors that govern the selection of genocides that are covered in teaching. These factors are:education and knowledge, society and the student base, and possible difficulties with materialissues. The results show that there are several successful ways of working and useful methodsfor activating and developing the students' consciousness of history. One of these workingmethods is to take into account the design of the teaching content based on the students'ethnic identity, background and experience. Another successful way that emerges from theresults is to activate and develop historical consciousness by using popular culture filmswhen teaching about genocide to raise questions that lead to a need for orientation in theindividual. In summary, this study has highlighted questions about which topics are coveredin genocide education in Södertälje, which factors govern the selection of content and how toactivate and develop students' historical consciousness.

Denna uppsats har som syfte att analysera historielärares upplevelser av möten med olika historiekulturer i multikulturella klassrum och identifiera att deras didaktiska strategier för att bemöta dessa. Undersökningen utförs i tre steg bestående av en förundersökning, en enkät och sedan två samtalsintervjuer. Undersökningen riktar sig till gymnasielärare i ämnet historia och söker de lärare som bemött olika historiekulturer i klassrummet samt hur de tänker kring undervisningsupplägg, utmaningar, möjligheter och strategier. Studien kommer fram till att historiekulturella yttringar synliggörs genom elevernas bristande förkunskaper, genom att elever inte känner igen sig i den historia som presenteras och diskuteras under lektionerna samt konflikter och känsloyttringar relaterat till olika perspektiv och tolkningar av historien. Undersökningen visar även att majoriteten av de deltagande lärarna ser möjligheter med att ha flera historiekulturer närvarande i klassrummet och påstår att det öppnar upp för fler perspektiv, vilket alla elever gynnas av. Detta dels då eleverna får ett bredare historiemedvetande, dels blir erbjudna flera historiska narrativ. De strategier som presenteras för att möta och hantera olika historiekulturer i undervisningen handlar till stor del om att läraren behöver bygga goda relationer med eleverna, utveckla ett tryggt klassrumsklimat samt att gruppen känner sig trygga med varandra, för att kunna diskutera historiekulturella skillnader på ett respektfullt och givande sätt. Undervisningen bör även strategiskt planeras utifrån vilken grupp som undervisningen ska ske i. Detta för att undvika att någon känner sig kränkt, eller konflikter mellan elever uppstår. Trots att historiekulturella skillnader kan uppfattas som känsliga eller konfliktsskapande, visar undersökningen att lärare finner det av ytterst stor betydelse att visa på olika historiska perspektiv för att göra ämnet relevant för alla elever i klassrummet., The purpose of this essay is to analyze history teachers' experiences of encounters with different historical-cultures in multicultural classrooms, and to identify their didactic strategies to respond to these. The study is carried out in three stages consisting of a preliminary survey, a questionnaire survey and then two face-to-face interviews. The study is aimed at highschool teachers in the subject of history and is searching for teachers who have dealt with different historical-cultures in the classroom and how they think about teaching methods, challenges, opportunities and strategies. The study concludes that historical-cultural differences can be expressed through out a lack of prior knowledge, through students not recognizing themselves in the history that is presented and discussed during the lessons. The study also shows through conflicts and emotional expressions related to different perspectives and interpretations of history. The survey then shows that the majority of the participating teachers sees opportunities in having several historical-cultures present in the classroom and believe that it opens up more perspectives, which all students can benefit from. This is because the students gain a broader awareness of history and feel that they are not presenting a "proper historical narrative". The strategies that are presented for meeting and dealing with different historical-cultures in teaching are largely about the teacher needing to build good relationships with the students and developing a safe classroom climate. It´s also important that the group is safe with eachother, in order to be able to discuss historical cultural differences in a respectful and rewarding way. The teaching should also be strategically planned based on which group the teaching will take place in. This is to avoid anyone feeling offended, or conflicts between students to occur. Despite the fact that historical and cultural differences can be perceived as sensitive or conflict

Det finns idag väldigt många läroböcker i historia som behandlar samma kurs. Men finns det någon lärobok som är bättre än de andra och i så fall varför? Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevers tillgång till kunskap (SOU 2021:70) menar att det behöver finnas någon form av ansvar och kvalitetssäkring då det kommer till läroböcker eftersom det är viktigt att lärare dels vet vad som är en bra lärobok, dels hur de kan jämföra och utvärdera läroböcker. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken omfattning innehållet i läroböcker för gymnasieskolans kurs historia 1b möter ämnesplanens centrala innehåll och mål för undervisning. Till denna undersökning har en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys gjorts med både ett strukturellt och ett funktionellt perspektiv. Det strukturella perspektivet behandlar Lgy 11:s kursplan och det funktionella perspektivet behandlar innehållet i läroböckerna. En analysmodell skapad av Niklas Ammert (2011) har tillämpats i denna undersökning för att kategorisera textinnehållet och undersöka om författarna använder sig av en konstaterande eller en förklarande framställningstyp. Resultaten för denna undersökning visar att det finns signifikanta skillnader i läroböckerna gällande innehåll och hur innehållet behandlas. Resultatet visar brister hos läroböckerna i såväl deras förhållande till det centrala innehållet och målen för historieundervisningen., Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-12-27

The purpose of this study is to compare how pre-service teacher students describe historical consciousness, concerning if they are studying their first or last history course. The concept historical consciousness was chosen because of its central role in the Swedish curriculum for the history subject. To achieve the study’s purpose eight pre-service teacherswere qualitatively interviewed. Five of the eight students studied their first history course, while the remaining three studied their last history course. The two theories that made up the theoretical framework of the study was Rüsen’s three principles for narrative competence as well as Jensen’s five processes of historical consciousness. The result of the studyshows that a clear majority of the students described historical consciousness as a method of learning from historical mistakes. This trend was clear with both groups of students. This study also shows that a majority of students had difficulties with the future’s role in historical consciousness. One out of the eight students made clear and continuous references between the three tenses past, present and future. The result reveal that the teacher education should focus more on the three tenses past, present, and future in relation to practical teaching situations. This to make historical consciousness more practical for the student teachers.

The purpose of this study is to analyse the 2021 video game The Forgotten City from a historical didactical theoretical framework. The study aims to highlight how the game can contribute to the players historical consciousness with its digital recreation of ancient Rome. The method used for analyzing the video game was a playthrough of the game with careful notetaking that was then analyzed with a qualitative method. The result of this analysis found many interesting aspects of how the game can contribute to the players historical consciousness. The game utilized moral-philosophical debates, an epistemological immersion in the game world, and a digital museum like presentation of history. The main problems that were identified was that there is no clear distinction between pure fiction and history which can lead to players without a historical framework of ancient Rome to assume that fiction is historical fact. Finally, the study presents a use case for how a video game like The Forgotten City can be used in a Swedish classroom setting.

This research focuses on how help materials impact on high school students history learning. The concentration lies in putting the students at the center of the research and highlighting their attitude to the method. The essay tries to report statistics and facts about the students' attitude to the learning method. The essay must seek answers to what specific abilities are developed within the didactic area of history and how cause-effect is reasoned. The essay is a preliminary investigation for possibly a more advanced investigation in the future. The sources were provided by student and teacher responses to an aided test. The essay seeks answers to the following questions in order to achieve the purpose of the research: How do aids in examinations affect students' learning? How do students relate to the specific learning method? How do the teacher relate to the specific learning method? Which perspectives on history appear in the student answers? The survey was carried out in a vocational high school located in a medium sized city in Sweden. 12 students participated in the survey. In the essay, an inventory design study with structured interviews is applied. Structured interviews are often used as a research strategy in both qualitative and quantitative methods. The results show that the students have a positive attitude towards the learning method and that the method has a positive effect on their subject knowledge within the subject of history. The study as a whole needs to be seen as an initial preliminary investigation into how the method of using aids in examinations affects the students' historical subject progression in history.

The purpose of this study is to explore the popular computer game Europa Universalis IV and how the use of history looks inside the game and its potential use during lessons.There is also a second purpose to this study and it is to shine some light on how students between the ages of thirteen and fifteen think about history-based videogames and their use in a classroom situation. In order to get the some answers from the students I created a survey that was sent out to two schools in Sweden. The survey contained, among other things, questions about the students’ own experiences with history-based games and if they had learned anything by playing them. Another thing the surveyasked about was their opinion on games being used during class and what advantages and disadvantages they bring forth. The result of both studies was really interesting in their own way. For the first part EU4 is a complicated game which uses history to a great extent, somtimes in a good and educational way, but also in a way to make money. Secondly, the survey that was sent out to the schools gave some inspired answers. They showed that our studnets today are aware of the different ways history can be used, as well as what the games can teach us. Finally, this survey also showed that our young students have wise thoughts about the pros and cons with computer games during class.

Målet för denna läroboksanalys är att undersöka hur Sovjetunionen och sovjetkommunismen framställts i tre svenska historieläroböcker från åren 1971, 1999 och 2021. Det relevanta innehållet från de olika läroböckerna har studerats genom ett funktionellt samt strukturellt perspektiv, för att se till vilket innehåll som framställs samt hur, och på vilket sätt läroböckerna och dess författare kan ha påverkats av den tid då de tillkommit. Det finns främst två skäl till att det just är perioden 1971-2021 som valts ut för denna undersökning. Under 1971 hade det kalla kriget pågått i drygt tjugosex år, och det var inte sannolikt att historieläroböcker som producerats tidigare än så skulle förmedla särskilt mycket information om det pågående kriget. I den läroplan som börjat gälla 1969 ingick det dock som mål att undervisningen skulle belysa - bland annat - den politiska utvecklingen. Det betonades även att tonvikten skulle läggas på sådant som “i särskild grad bidragit till att skapa de förhållanden, problem och motsättningar som råder i världen idag. Ett väsentligt utrymme bör ägnas vår egen tid” (Skolöverstyrelsen, 1969, s. 184). I detta ingick även det kalla kriget, och en av de två supermakter som deltog i detta krig; Sovjetunionen. Den andra läroboken som studerats i detta arbete utgavs år 1999, alltså efter kalla krigets slut och efter den läroplan som började gälla år 1994. Denna bok studerades i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter från perioden då kriget ännu pågick. Den tredje och sista boken gavs ut år 2021 och har granskats i syfte att undersöka vilka mönster, förändringar och kontinuiteter som går att urskilja från tiden då kalla kriget ännu pågick till den tid vi nu lever i.

This essay aims to ask and answer two questions: to which extent is South American colonialism represented in textbooks used in the current swedish curriculum, and furthermore can those textbooks enable intercultural teaching in swedish classrooms? To this end, the theory of intercultural teaching provided the framework and cultural discourse analysis was used as the tool by which the texts were analysed. The results showed that textbooks alone might not be enough to enable intercultural teaching, rather complimentary sources would be needed to buttress the teacher in their teaching. This opens up two main problems, the first being what resources does the teacher have available? By this I include time management and financial factors. Secondly, what level of interculturalism is considered correct and how many perspectives need to be taken into consideration? The answer to these two apparent problems has much relation to the amount of hours the teacher has to work with within the framework of a school year. The course History 1b, which has the broadestand most amount of classroom hours, has therefore been the subject of myexamination.

The aim of the study is to analyze how the practice of teaching history in Swedish upper secondary school was impacted by the covid-19 pandemic. The study used qualitative interviews with five history teachers to gain an understanding about how they felt that the pandemic came to affect them and their teaching. To analyze the result the frame factor theory, and frame factory frames: pandemic and remote teaching have been used. The result of the study shows that online education and the pandemic effected most aspects of teaching, especially the social collaboration between students’ and students and their teacher. All five teachers reported that not being able to read their students’ body language and alertness during their lectures was an issue, since they were unable adapt their lesson after their students' needs. The teachers believe that these issues resulted in a lower quality learning environment. Remote teaching also increased the workload for teachers, especially when they needed to develop their technical skills to meet the demands of remote teaching. The teachers preferred to teach in classrooms with their students present, but they also saw the value in their own professional development during this challenging period. Despite the challenges, the teachers’ view of remote teaching is positive and they see several advantages with the tool. One example of this is that certain group of students that tend to stay at home and avoid school, performed better during remote teaching period. Another example is that teachers had an easier time having deeper and more meaningful conversations with their students. However, the main take away from the study is that the teachers recognize the importance of remote teaching as a tool in case something similar, like the covid pandemic, should occur in the future.

Kapitlet diskuterar en av de förmågor som historieämnet enligt Grundskolans kursplan (Lgr 22) ska utveckla hos eleverna: förmågan att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Synen på historieundervisning i grundskolan har förskjutits i linje med förändringar i historiedidaktisk forskning avseende vad som är viktigt att kunna. Redan årskurs 6-elever ska kunna resonera i historia för att nå ett godkänt betyg, vilket mellanstadielärare kan uppfatta är högt ställda krav på eleverna. Denna studie vill bidra med kunskap om vilka möjligheter historieundervisningen erbjuder årskurs 5-elever när det gäller att resonera historiskt med fokus på både historiskt tänkande och historiespecifik litteracitet. Empirin består av ljudupptagningar från deltagande observation av historieundervisning samt elevtexter. Materialet analyseras utifrån komplementära teorier: en modell för historiskt resonerande och en teori om historiespecifika texter. Dessa representerar två forskningsfält som båda behövs för att nyanserat fånga innehåll och uttryck. Analysen stöds genom ett grammatiskt fokus på temporalitet och kausalitet. Studien visar att mellanstadieelever använder enklare textaktiviteter som återberättelse i historiska resonemang om kontinuitet och förändring. Mindre ofta förekommer komplexa textaktiviteter, t.ex. förklaring och argumentation, vilka är viktiga för exempelvis resonemang om orsaker och konsekvenser. Genom muntlig bearbetning av historiskt stoff öppnas dock möjligheter att pröva mer komplexa former av historiskt resonerande och textaktiviteter. För att ytterligare stödja utvecklingen av förmågan till historiskt resonerande skulle undervisningen dock behöva tydligare synliggöra samhällsstrukturer, kausala samband, pers­pektivtaganden och textstruktur., Can 5th grade students learn historical reasoning? The expression of historical thinking through reasoning and history-specific literacy in the making History teaching in primary school has shifted in line with changes in history didactic research. By 6th grade, students must have mastered historical reasoning to pass examination. This study contributes knowledge about opportunities that history teaching offers 5th grade students regarding historical reasoning, focusing on both historical thinking and history-specific literacy. Data were generated through participant observation, audio recordings and the compilation of students’ texts. The material has been analysed using two complementary theories: a model for historical reasoning and a theory of history-specific texts. These theories represent two fields of research that are both needed to capture content and expression. The analysis is supported by a grammatical focus on temporality and causality. The study shows that students in grade 5 use simple text activities such as retelling in historical reasoning about continuity and change. Complex text activities, e.g., explanation and argumentation, which are important for reasoning about causes and consequences, occur less often. However, oral processing of historical material offers opportunities to try more complex forms of historical reasoning and text activities. To further support the development of historical reasoning skills, teaching should highlight social structures, causal relationships, perspective-taking and text structure more clearly.

Att undervisa i historia på mellanstadiet är både roligt och utmanande. Ämnet kan göras medryckande med hjälp av färgstarka händelser och personer. Eleverna kan leva sig in i levnadsvillkor under andra tider och betrakta sina egna liv som en del av historiens gång. Föreställningarna om dåtid, nutid och framtid samspelar med varandra, och det är lärarens uppdrag att hjälpa eleverna att utveckla sin förmåga att relatera de olika tidsskikten till varandra. Detta är viktigt men inte alltid enkelt, och historieundervisningen ställer höga krav på både lärare och elever. Historiedidaktik i praktiken – För lärare 4–6 är en introduktion till undervisning i historia i grundskolans årskurs 4–6 och tydligt grundad i historiedidaktisk teoribildning. Resonemangen i boken är praktiknära och knyter an till kursplanen i historia för grundskolan., Den andra utökade upplagan, nu grundskolan 4-9.

Historia ska i gymnasieskolan utveckla elevers förmåga att använda historien som en referensram för att bättre kunna förstå sin samtid och därmed även sin framtid. Detta kallas även för historiemedvetande. I detta sammanhang utgör en grund att förstå att vi människor är och har en historia. Nutidens människa är ett resultat av tidigare skeenden i historien. Samtidigt har nutidens människor olika behov och syften när vi vänder oss till historien för att finna referenspunkter där vi selektivt väljer relevant historia. Vi gör eller brukar historia. Vi är alltså både skapade och skapare av historien. Två sätt att arbeta med historia på härstammar utifrån denna insikt. Det ena sättet är genetiskt, vilket tar hänsyn till historiens utvecklingslinjer med fokus på historiska samhällen och människors utveckling. Perspektivet har sitt fokus i de historiska rötterna och förklarar sedan utveckling och kronologin framåt. Det andra sättet är genealogiskt, vilket vänder sig till historien med avstamp från nutiden. Här rör sig perspektivet baklänges från betraktarens tidshorisont för att svara mot specifika behov och intressen där historien kan ge svar och riktlinjer. Dessa två perspektiv har bägge sina egna fördelar och kan därmed komplettera varandra. Historiedidaktisk forskning menar att bägge dessa perspektiv behöver sammanföras i en då kallad dubbel tankeoperation Denna uppsats grundar sig på dessa två perspektiv och försöker genom elevsvar på skriftliga prov ta reda på i vilka sammanhang dessa två perspektiv synliggörs. Provfrågan som eleverna skulle svara på handlade om varför Adolf Hitler och nazismen blev populär i Tyskland samt vilka orsaker som föranledde själva maktövertagandet. Vad resultatet har kunnat visa på var att det genetiska perspektivet synliggjordes genom orsaksförklaringar och historiska strukturella sammanhang. Här lyfte eleverna bland annat den ekonomiska situationen i Tyskland, Versaillesfredens villkor och utpekandet av en syndabock. Den historiska fr

The reason for this study is based on the premise that the era of High Cultures is perceived as an almost forgotten time that few remember or know something about. This study aims to investigate what textbooks for years 7-9 tell us about the first high cultures. Furthermore, the study aims to examine what is told as positive and what is told as negative in the textbooks' portrayal of the High cultures. The method used to conduct the study is qualitative narrative content analysis. The analysis is presented from five different perspectives: economic, political, cultural, social and from an environmental perspective. The content was further analyzed to account for what is presented as positive and what is present as negative. The results show that the three textbooks presented all perspectives on Mesopotamia and Egypt, but representations about China and the Indus culture is generally missing in the books. Only the textbook Historia 7-9 present a short paragraph about the Indus culture. The textbooks presented both negative and positive narrative about the High Cultures, however, the positive narrative is more prominent, and the High cultures are perceived as a bright and flourishing time. Based on these results, it was concluded that the textbook tradition is one reason why high cultures have fallen into a passive oblivion. This because modern history is given more space in the textbooks and because the textbooks present positive perspectives on the history of High Cultures, which is considered uninteresting by students as a negative perspective on history is found to interest students more. Lastly, the study showed that multiple perspectives and a critical aspect were missing in the textbooks.

Dagens läroplan, LGR11, lyfter inga tydliga centrala mål med att eleverna skall arbeta med lokalhistoria. Däremot kan lokalhistorisk undervisning bidra till att eleven både utvecklar ett historiemedvetande och utvecklar en historisk empati samtidigt som eleven tar del av det historiekulturella och historiebruk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SO-lärarna i åk 4–6 i Vilhelmina kommun nyttjar det lokala museet i sin historieundervisning samt hur de relaterar till lokalhistoria. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervju med en före detta museiintendent och enkäter till tio lärare sammanställs ett resultat som sedan analyseras. Sedan diskuteras studiens metod och resultat. I resultatdiskussionen kopplas och jämförs studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, litteratur och teoretiska utgångspunkter. I den här uppsatsen presenteras tio lärares användning av lokalhistoria i undervisningen i relation med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter., Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-13

This study focuses on change and continuity with the interwar period as the era to examine in the textbooks. The purpose of this study as such, is to see if the textbooks Levande Historia and Capensis on the chapter of the interwar period balance change and continuity. The theory that underlines the examination of these textbooks is the historical-thinking tradition, which highlights the importance of the students from an early age should learn to think more scientifically and to even think like a historian. Furthermore, a content analysis has been carried out on the interwar period in these textbooks to answer the questions that has been posed in the study. The content analysis highlights change above all, but it also shows that the balance between change and continuity is not even. The results show in relation toward the questions asked that the textbooks’ chapters in the interwar period does not have the balance between change and continuity, as it should. It also must be pointed out that the result of this study is focused on one chapter from both textbooks and that it does not necessarily will apply on the entire textbook. It is also highlighted in this study that there are difficulties in how students’ perspective can be affected by one-sided descriptions. The conclusion of this study shows that it is possible for further development when it comes to the content in textbooks, and that further research for improvement perhaps is what is needed forfuture students

The following study focuses on a certain typologi of uses of history, defined as narratological uses of history. This typology is used to investigate its applicability on teaching materials in history education and materials used in Swedish teaching education in history. Uses of history is a common concept in history didactics and is linked to the broader idea of history councessnes. Which is a term that is used in the Swedish syllabus for year 4–6. Uses of history relates to how history is presented in a certain context. The narratological uses of history focus on narratives and are divided into three categories: Traditional, critical and genetic. Traditional is a fact-based and factual way, as something impenetrable for interpretation and reconstruction. Critical is a use of history that questions, critises or shows an alternative historical explanation. Genetic recognises more than one view of certain history. This typology has been applied to the great power era (1611–1720) in Swedish history due to its controversy both in present and past time and the typology is new to the research field and it has been used only on materials for years 7–9. The study has used a content analysis and a thematic analysis, to be able to answer the study's research questions. The content analysis of the material shows that the traditional uses of history is the most common way of presenting history, which correspond to previous research, and that there's only difference between teaching materials for education in history for year 4–6 and material in education for teachers in history according to the critical typology. The thematic analysis shows that the genetic typology is used to present certain historical characters, Gustavus Adolphus, Queen Christina and Charles XII of Sweden, in all materials used in the study. The critical typology is used in only two materials and is not commonly seen, but when it is used it applies to certain historical characters. The research that is pre

Motion pictures have been used in the history classroom for a long time. Despite that fact, there are not a lot written about how this can be done. This essay, therefore, explores the possibility of a theoretical frame with the aim for a motion picture to promote the development of historical empathy among students. It is not deployed in a classroom setting; however, it seeks to study the preconditions in how it can be done. The study draws from history didactics and film analysis to study Michael Haneke´s The White Ribbon from 2009. Haneke is renown in the academic world where his movies draw a lot of attention. The reason is that his movies have a tendency to depict the ongoing decay of our society. This study aims at intertwining theory of history didactics with film analysis in order to promote the development of historical empathy among students. The theoretical frame the essay provides show a possibility in how a motion picture can be used for this purpose in the history classroom.

Begreppet historiemedvetande återfinns i den inledande syftestexten för ämnet historia i grundskolan. Begreppet beskrivs vara inflätat i elevens förståelse för hur det förflutna samspelar med det nutida och ska ge eleven perspektiv på framtiden. Historiemedvetande är ett nyckelbegrepp i historiedidaktiken och har en roll i syftet med ämnet. Varierande benämningar på begreppet historiemedvetande enligt tidigare forskning och sökandet på hur undervisningen ska planeras för att främja utvecklingen av elevernas historiemedvetande föranleder syftet med föreliggande studie. För att uppnå studiens syfte där frågeställningar ämnar besvara hur verksamma lärare tolkar och använder begreppet historiemedvetande i mellanstadiet användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem lärare. Resultatet analyserades utifrån valda teman som diskuteras i förhållande till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet i resultats diskussionen. Resultatet till studien visar att det finns arbetssätt som gynnar elevernas historiemedvetande och att det finns utmaningar med att arbeta med begreppet. Arbetssätt som lärarna beskriver är att arbeta med närområdet, moment som innehåller diskussioner och att använda digitala verktyg. Utmaningar beskrivs vara när eleverna inte kan koppla sitt eget liv till svensk historia och att läromedel inte alltid tillgodoser möjligheten att utveckla elevernas historiemedvetande., The concept of historical consciousness is found in the introductory aim text for the subject history in middle school. The concept is described as intertwined in the pupil's understanding of how the past interacts with the present and should give the pupil a perspective on the future. Historical consciousness is a key concept in history didactics and has a role in the purpose of the subject. Varying names for the concept of historical consciousness according to previous research and the search for how teaching should be planned to promote the development of pupil's historical consciousness give rise to the purpose of the present study. To achieve the purpose of the study, where questions intend to answer how active teachers interpret and use the concept of historical consciousness in middle school, semi-structured qualitative interviews with five teachers were used. The results were analysed based on selected themes that are discussed in relation to previous research and the socio-cultural perspective in the results discussion. The results of the study show that there are working methods that benefit pupil´s consciousness of history and that there are challenges in working with the concept. The working methods that the teachers describe are to work with the local area, elements that contain discussions and to use digital tools. Challenges are described as being when pupil´s cannot connect their own lives to Swedish history and that teaching materials do not always satisfy the opportunity to develop historical consciousness.

The purpose of this study is to deepen the understanding of the identity, place and meaning of history in history teaching and the society in general. This is done through interviews with eight students at the Swedish Upper Secondary School. Students has an essential role in how history teaching becomes meaningful and how the history culture of our society today and in the future is shaped. The following research questions are answered in this study: I. What perceptions of history, related to the didactic questions about the content, method, and purpose of history, do students at the Upper Secondary School have? II. What historical knowledge, that is, as content-related knowledge in history, skill-related knowledge about history and meaning-making-related knowledge of history, do these perceptions of history express? To answer the research questions, qualitative semi-structured interviews are conducted. The interviews are then analyzed with the support of general didactic theories about the what, how and why of history, and history didactic theories of historical knowledge in, about and of history. Thus, the didactic questions (what/how/why) and the aspects of historical knowledge (in/about/of) have answered the research questions of this study by mapping students’ perceptions of history and distinguishing historical knowledge in their perceptions of history. The study shows that students perceive history in different ways, emphasizing different aspects of the content (what), method (how) and purpose (why) of history. The study also shows that students develop different forms of historical knowledge, which are considered necessary in the Swedish school and historical science, but they do it in a slightly different way than what may be intended. The result indicate that students’ thoughts of history are often rooted in a perception of history as the past, which has consequences for how they view aspects of history and what historical knowledge they express. To develo

Denna uppsats ämnar göra en jämförande analys av fem historieläroböcker med fokus på genus. Syftet blir att undersöka hur genusperspektiv framträder i historieläroböckerna. I så hög grad som möjligt handlar det om att undersöka hur jämställdhet mellan kön och kvinnor och män i relation till varandra framställs i historieläroböcker och vilket utrymme kvinnors respektive mäns historiska relationer ges i läroböckerna. Med stöd i tidigare forskning och med utgångspunkt Joan Scotts genusteori och Hirdmans teori om genussystem, analyseras materialet. Resultatet visar att de granskade läroböckerna följer två olika mönster. Tre av de granskade läroböckerna följer det första mönstret, att kvinnorna att osynliga, och dessa läroböcker saknas ett genusperspektiv, medan två av de granskade läroböckerna följer det andra möstret, att kvinnorna är synliga, och ett genusperspektiv och ett jämställdhetsperspektiv mellan kön är tydligt. Resultatet visar också att de sistnämnda läroböckerna har förändrats övertid, rörande genusperspektiv och jämställdhetsperspektiv., Godkännande datum: 2022-01-14

Swedish society has changed since the 20th century and a classroom today looks very different. The multi - cultural society has grown and in step with the growth, one can today shed light on various obstacles and problems in the teaching of the Swedish subject of history. To get an overview of how the research is done, we have chosen to look at teaching strategies, history didactics and multiculturalism in the classroom. Among other things, we will delve into narrative orientation, social science orientation and more perspective orientation in history teaching. The databases we have chosen to use are ERIC - EBSCO, ERC Education Research Complete and SwePub. We justify our search for research through databases such as ERIC and ERC because we wanted to include an international aspect in the knowledge overview in order to be able to follow history teaching in other countries besides Sweden. Something that is common to all research is the lack of governing documents that are not adapted to the multicultural society. One consequence of this is that the countries’ historical canons and syllabi are not updated either. The material is limited to the local area and makes it difficult to bring new perspectives into the teaching, as well in Sweden as internationally. Our overview of research leads us to the conclusion that the students are in need of teaching that contributes to a broader historical awareness, so that the student in question can analyze and reflect from several different perspectives.

Likvärdighet är ett begrepp som ofta florerar i skoldebatten utan att det nödvändigtvis används på samma sätt eller med samma innebörd. Historiskt sett och utifrån tidigare forskning kan en liknande iakttagelse göras då begreppet förefaller byta både form och karaktär i och med läroplansreformer. Den här uppsatsens syfte är att i förarbeten och läroplaner knutna till läroplansreformerna åren 1978–2011 synliggöra framträdande förståelser av likvärdighet samt studera hur de speglas i historieämnet och dess kursplaner. Att även historieämnet och dess kursplaner studeras medför att den här uppsatsen kan ses både bekräfta tidigare forskning och bidra med ny kunskap. Metodvalet i form av kvalitativ dokumentanalys i kombination med ett teoretiskt avstamp i läroplansteori innebär ett särskilt fokus på de språkliga framställningarna, och värdet utifrån vilken effekt de kan få för det omgivande samhället. Slutligen knyts de språkliga framskrivningarna till en eller flera av fyra jämlikhetsprinciper för att synliggöra vilken form av likvärdighet som kan utläsas ur sammanhanget. Resultatet påvisar att de språkliga framställningar som synliggörs i förarbetena kan utläsas som förståelser av likvärdighet på ett eller flera sätt. Det går även att finna spår av förarbetena i läroplanerna även om de ej förändras i lika stor utsträckning. Slutligen framgår förståelser av likvärdighet även i kursplanerna för historia. Dessa framskrivningar kan härledas till respektive förarbete och läroplan vilket medför att en spegling av dessa framgår i kursplanerna. Detta kan även sägas om historieämnet i stort som till följd av läroplansreformerna genomgår strukturella förändringar motiverade av de likvärdighetsförståelser som framgår i förarbetena.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och presentera forskningsläget kring historiemedvetande. Arbetet fokuserar på att redogöra för hur begreppet historiemedvetande definieras inom forskning, vilken relation begreppet har med den svenska skolans styrdokument, samt presentera forskning kring hur historiemedvetande kan utvecklas hos elever. De frågeställningar vi besvarar på i detta arbetet är: “Hur definieras begreppet historiemedvetande inom forskning och hur kan det relateras till skolans styrdokument?” samt “Hur kan en historielärare arbeta med att utveckla elevers historiemedvetande enligt forskning?”. Genom informationssökning som metod i databaserna SwePub och Diva, har vi hittat och sammanställt forskning kring historiemedvetande. Det resultat vi kommer fram till i arbetet är bl a att det finns en enhetlig förståelse av begreppet historiemedvetande inom den historiedidaktiska forskningen. Vidare kommer vi fram till att det finns olika sätt att arbeta med och iscensätta historieämnets övergripande syfte, nämligen att utveckla historiemedvetande i klassrummet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur och varför historiker har porträtterat Karl XI i historieböcker mellan perioden 1886–2019, samt hur Karl XI beskrivs i samband med scenarierna slaget vid Lund och reduktionen. Studien har en historiekulturell ansats och har utgått från en historiebrukstypologi. Denna studie har med hjälp av typologin undersökt hur historieskrivningen har sett ut under undersökningsperioden. Vidare består typologin utav följande fem historiebruk: nationalistiskt-ideologiskt historiebruk, demokratiskt-ideologiskt historiebruk, existentiellt historiebruk, vetenskapliga historiebruk och icke-bruk. Studien visar att Karl XI har beskrivits främst positivt runt sekelskiftet 1900 med inslag av ett nationalistiskt och existentiellt perspektiv. Omkring 1950-talet förändras porträtteringen och gestalten beskrevs mestadels i en negativ bemärkelse. Karl XI används inte längre utifrån ett nationalistiskt perspektiv. I stället flyttades fokuset till Karl XI:s omgivning och hur medborgarna i Sverige drabbades under hans regeringstid. Vidare runt 1950-talet framställdes Karl XI mer utifrån ett vetenskapligt perspektiv och historikerna är noga med att hänvisa sina källor. Från 1960-talet fram till 1990-talet kritiseras inte gestalten i lika stort omfång som under 1950-talet. Omkring denna period beskrevs Karl XI endast översiktligt i samband med vad som faktiskt skedde under hans regeringstid, då det är medborgarnas historia som står i fokus. Omkring början av 1990-talet har intresset för den svenska stormaktstiden återkommit och fokus flyttas återigen till Karl XI. Gestalten beskrevs utifrån en rojalistisk beskrivning och nya tolkningar kring vem gestalten var återges, något som går emot den kritik som han fick under1950-talet. Från 1990-talet och fram till 2019 redogörs Karl XI utifrån en mer positiv bemärkelse än tidigare och han både hyllas och kritiseras för sina insatser. Under denna period går det även att se ett existentiellt behov, men int