Search

Introduktion: HBTQI-personer har genom historien blivit diskriminerade och kränkta, och har sämre erfarenheter av vården jämfört med heterosexuella och cis-personer. Distriktssköterskans uppdrag är bland annat att arbeta för god och säker vård, och ska ha god kännedom om de kulturella och sociala skillnader som påverkar hälsan. Syfte: Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskans uppfattningar om att möta HBTQI-personer. Metod: Studien genomfördes som en empirisk studie där distriktssköterskor intervjuades, och där datan sedan analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom i dataanalysen - Förutsättningar för ett gott bemötande, Ett personcentrerat bemötande, och Distriktssköterskans perspektiv på HBTQI-patienten. Konklusion: Det finns goda intentioner hos distriktssköterskan kring att ge ett gott bemötande och en personcentrerad vård till HBTQI-personer. Dennes egenskaper, arbetssätt och språk har stor betydelse. Det krävs specifik kompetens och kunskap för att ge ett gott bemötande till HBTQI- personer, något som saknas både kliniskt och i utbildningar., Introduction: Throughout history, LGBTQI individuals have faced discrimination and mistreatment, experiencing poorer healthcare outcomes compared to heterosexual and cisgender individuals. One of the district nurse's responsibilities is to work towards providing good and safe care, requiring a thorough understanding of the cultural and social differences that impact health. Aim: The study aimed to explore district nurses' perceptions of interacting with LGBTQI patients. Method: The study was conducted as an empirical investigation, involving interviews with district nurses. The collected data were then analyzed using qualitative content analysis. Results: Three main categories emerged from the data analysis - Preconditions for a good reception, A person-centered approach, and The district nurse's perspective on LGBTQI patients. Conclusion: District nurses express positive intentions towards providing a welcoming and person-centered care for LGBTQI patients. The nurse's qualities, approach, and language play a significant role. Specific competence and knowledge are required to ensure a positive interaction with LGBTQI patients, an aspect currently lacking in both clinical practice and education.

This study aims to investigate how LGBTQI individuals have experienced the visibility of LGBTQI perspectives in religious education and how religious educators can integrate LGBTQI perspectives into teaching to ensure an inclusive learning environment for all students. To address the research questions, semi-structured interviews were chosen as the data collection method, followed by thematic analysis of the collected material. The results of the study indicate that LGBTQI individuals have experienced negative portrayals of LGBTQI perspectives in education. All LGBTQI individuals emphasize an experience of heteronormalized religious education and express the need for modernization of teaching practices. Furthermore, the results show that language plays a significant role in integrating LGBTQI perspectives into religious education. Religious educators point out that the existing curriculum documents are clear enough to enable teaching about LGBTQI perspectives and religion. However, they also highlight that school textbooks often inadequately address the subject, requiring educators to seek and utilize additional materials to enhance their teaching. Another perspective that emerges is the importance of integrating norm-critical pedagogy. All religious educators stress the importance of creating an atmosphere where students are encouraged to have open and respectful discussions about LGBTQI perspectives and religion. Finally, the study's results are discussed in relation to previous research and the theoretical framework of the study.

This essay examines the theories of Critical Race Theory (CRT) and Queer Legal Studies (QLS). CRT scholars argue that racism is not simply the product of individual prejudice but is also embedded in the legal system and other institutions. QLS scholars argue that LGBTQ+ people are subject to discrimination on the basis of their sexual orientation and gender identity, and that the law must be reformed to protect their rights. The first part provides a theoretical and historical background to the theories. The second part presents an empirical study of the theories' impact on Swedish law. The third part analyzes the Swedish constitutional provision on discrimination RF 2:12, with a focus on race and sexual orientation. The fourth part provides a practical analysis of Swedish court cases using the theories' methods. The fifth and final part discusses the theories' potential for the future of Swedish law. The Swedish development of anti-discrimination legislation can be understood through Hübinette and Lundström's periodization of Swedish race relations and proposes a future period of "White Understanding" and argues that the Swedish self-image is still influenced by the politics of the 20th century. The essay finds that the shame of the racist policies of the past has influenced the language of Swedish legislation. More importantly, the essay finds that the interests of the state have been prioritized over the interests of minorities. The empirical study found that the theories have had little impact on Swedish legal sources. However, the theories had a brief period of increased influence between 2004 and 2008. It also found that the theories have had some influence on the Swedish Supreme Court, as evidenced by the cases of Skattefjällsdomen and Girjasdomen.

Forskning visar att hbtqi-personer har en sämre psykisk hälsa än övriga befolkningen. Arbetsplatsen är en kontext där hbtqi-personer ofta utsätts för diskriminering och upplever minoritetsstress. Samtidigt kan arbetsplatsen utgöra en viktig del av människors liv och ha en skyddande effekt mot psykisk ohälsa. Främjande av en god arbetsmiljö kan därför vara en viktig faktor för hbtqi-personers hälsa. Denna studie undersökte antidiskrimineringsexperters erfarenheter av arbete med aktiva åtgärder utifrån diskrimineringslagstiftningen för att främja hbtqi-personers arbetsrelaterade hälsa. Syftet var att sammanställa dessa erfarenheter för att stärka kunskapen om hur arbetsplatser kan arbeta med aktiva åtgärder. Studien utgick från följande frågeställning: Hur beskriver antidiskrimineringsexperter att arbetsplatser, utifrån diskrimineringslagstiftningen, bör arbeta för att främja arbetsrelaterad hälsa för hbtqi-personer på bästa sätt? Denna kvalitativa studie inkluderar nio intervjuer med personer utifrån deras expertis inom antidiskriminerande arbete med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades i en reflexiv tematisk analys och utmynnade i två huvudteman: Förståelse - vad behöver vi tänka på? och Verkligheten - var är vi och hur kommer vi framåt? Resultatet visar att lagstiftningen som aktiva åtgärder utgår ifrån är diffus och svårtolkad, vilket komplicerar arbetet med aktiva åtgärder och dess implementering. Resultatet visar vidare att ett normkritiskt perspektiv är viktigt för förändring och att kontinuerlig reflektion krävs. Studien poängterar vikten av ett situationsanpassat, fortgående arbetssätt mot diskriminering som mynnar ut i konkreta handlingar., Research shows that people within the LGBTQI-community have poorer mental health compared to the general population. The workplace is an area where LGBTQI-people are at risk of being exposed to discrimination and minority stress. The workplace can, however, also be seen as an integral part of people’s lives and act as a protective factor against mental health issues. The promotion of a healthy working environment can serve an important role in the support of LGBTQI-people’s health. This study examined the experiences of anti-discrimination experts regarding their work using active measures based on Swedish discrimination legislation to improve the work-related health of LGBTQI-people. The purpose of this study was to gather their experiences in order to promote better knowledge on how to work with active measures in the workplace. This study was centered around the following research question: How, according to anti-discrimination experts, can workplaces improve the work-related health of LGBTQI-people? In this qualitative study, we interviewed ten anti-discrimination experts in semi-structured interviews, analysed with reflective thematic analysis and two main themes were identified: Insight - what do we need to consider? and Reality - Where are we and where do we go from here? The results show that the legislation regarding active measures is vague and hard to interpret, which makes working with and implementing active measures more complicated. The results also show that an anti-oppressive understanding is important for progression, where continuous reflection is necessary. The study underlines the importance of a situation-based, ongoing work against discrimination leading to concrete actions.

Gruppen homo- och bisexuella, trans-, queer-, och intersexpersoner (HBTQI) möter fortfarande utmaningar i relation till vårdsystemet och detta tycks många gånger grunda sig i ojämlikheter och diskriminering från vårdens sida. Barnmorskan har ett ansvar i att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande samt jämlik vård för personer som identifierar sig inom HBTQI. Innebörden av jämlik vård handlar om att vård ska ges till alla på lika villkor. Syftet med denna studie var att undersöka hur barnmorskan kan främja en jämlik vård som är fri från diskriminering för personer som identifierar sig inom HBTQI. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Genom att inkludera kvalitativa och kvantitativa forskningsresultat kunde frågeställningen undersökas på ett mer heltäckande sätt. Tre övergripande kategorier samt åtta underkategorier framkom i resultatet. Dessa huvudkategorier var inkluderande attityder, bidra till organisatoriska och strukturella förbättringar samt ökad kompetens. Underkategorierna var professionalitet, bemötande, engagemang, förhållningssätt till organisatoriska utmaningar, inkluderande information och miljö, inkluderande språkbruk, utbildningsbehov samt praktiskt handhavande. För att öka kompetensen behövs utbildning. Utbildning kan leda till förbättrade attityder som i sin tur kan leda till förbättringar i organisation och struktur. Detta tycks idag till stor del ligga i barnmorskans eget intresse att förbättra. Därmed har barnmorskan en viktig roll i att skapa en jämlik vård fri från diskriminering för personer som identifierar sig inom HBTQI.

Bakgrund: Paraplybegreppet hbtqi inkluderar homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera identiteter och uttryck samt intersexpersoner. Denna grupp har historiskt stigmatiserats som ett psykiatriskt eller medicinskt problem och möter fortfarande utmaningar. Hbtqi-personer har ofta sämre hälsa än genomsnittet och upplever det svårt att hitta vård som tar hänsyn till deras specifika behov. Hur de bemöts i vården påverkar deras upplevelse av hälsa och välbefinnande. Därför är kompetens bland hälso- och sjukvårdspersonal kring hbtqi-personers erfarenheter inom hälso- och sjukvård avgörande för att erbjuda en god vård och ett respektfullt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hbtqi-personers erfarenheter av bemötande av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturstudien baserades på 10 kvalitativa artiklar framtagna ur Cinahl och Pubmed. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre teman och sex underteman. De teman som framkom var Hbtqi-personers erfarenheter av vårdmöten, Konsekvenser av ett okunnigt bemötande samt Sätt att skapa en inkluderande vård. Konklusion: Hbtqi-personers sexualitet och könsidentitet kan utgöra hinder för en adekvat vård, till följd av förekommen diskriminering och den kunskapsbrist som existerar hos hälso- och sjukvårdspersonal. Hbtqi-personers negativa erfarenheter inom vården kan bidra till en sämre hälsa då de söker vård i lägre utsträckning., Background: The term LGBTQI encompasses homosexual, bisexual, transgender individuals, queer identities and intersex people. This group has historically been stigmatized as a psychiatric or medical issue and still faces challenges. Research indicates they often experience worse health than the general population and struggle to find healthcare tailored to their needs. How they are treated in healthcare significantly impacts their well-being. Therefore, healthcare professionals' competence in understanding lgbtqi experiences is crucial for quality and respectful care. Aim: This study aimed to describe lgbtqi individuals' experiences when approached by health care personnel. Methods: This literature review was based on 10 qualitative articles from Cinahl and Pubmed, analysed through manifest content analysis. Results: Three themes and six sub-themes emerged. The themes that emerged were LGBTQI-individuals’ healthcare experiences, Consequences of uninformed encounters and Approaches to creating inclusive care. Conclusion: The sexual orientation and gender identity of lgbtqi individuals can hinder their access to adequate healthcare due to discrimination and healthcare professionals' knowledge gaps. These negative experiences in the healthcare system can lead to poorer health outcomes as they are less likely to seek medical care.

Bakgrund: Paraply begreppet hbtqi inkluderar homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera identiteter och intersexpersoner. Hbtqi-gruppen har historiskt sett betraktats som en psykiatrisk sjukdom, vilket till viss del lever kvar än idag. Hbtqi-personer har ofta sämre hälsa gentemot heterosexuella personer och upplever det svårt att hitta vård som tar hänsyn till deras specifika behov. Hur de bemöts i vården påverkar deras upplevelse av hälsa och välbefinnande. Därför är hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens kring hbtqi-personers erfarenheter avgörande för hur en god vård och ett respektfullt bemötande avgörande. Att förstå hbtqi-personers unika behov och utmaningar gör det möjligt att erbjuda en vård som är mer känslig och inkluderande. Detta kan i sin tur bidra till att öka förtroendet för vården och förbättra hälsan i samhället. Syftet: Studiens syfte är att beskriva hbtqi-personers erfarenheter av bemötande av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturstudien baserades på 10 kvalitativa artiklar framtagna ur Cinahl och Pubmed. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Med stöd av tre teman och sex under teman redovisas resultatet från hbtqi personer upplevelser av bemötande från hälso-och sjukvården. Konklusion: Hbtqi-personers sexualitet och könsidentitet kan utgöra hinder för en adekvat vård, till följd av förekommen diskriminering och den kunskapsbrist som existerar hos hälso- och sjukvårdspersonal. Hbtqi-personers negativa erfarenheter inom vården kan bidra till en sämre hälsa då de söker vård i lägre utsträckning.

Sweden is generally regarded as progressive in politics related to LGBTQI people, and the work for LGBTQI-rights is often described as a success story. Nevertheless, success and resistance have coincided throughout history with different discourses characterizing the political conversation. The study’s aim was to identify and deconstruct the subject positioning of LGBTQI people in Swedish politics. Furthermore, I analysed how LGBTQI people are constructed as a threat or as threatened in relation to the majority society. Using the AI-based topic modeling tool BERTopic, speeches from parliamentary debates from the period 2010–2023 were sampled for a qualitative discourse analysis. The theoretical framework consists of discourse theory, intersectionality, and concepts from queer- and postcolonial theory. The results show that the positioning of LGBTQI people is made in a hegemonic vulnerability discourse. The construction of LGBTQI people as vulnerable relates to an unwanted social development in which LGBTQI people are positioned as an already vulnerable group risking further vulnerability. Two competing discourses emerge, one that constructs threats to LGBTQI people as imported problems, and one that constructs LGBTQI people as threatened by right-wing nationalism. When LGBTQI people are constructed as a threat, it is primarily a threat to the prevailing gender order.

Studiens syfte var att undersöka förekomsten av narkotikabruk och upplevt utanförskaphos hbtqi-personer samt ett eventuellt samband mellan upplevt utanförskap ochnarkotikabruk. Empirin samlades in genom en surveydesign i form av enenkätundersökning i enlighet med den kvantitativa forskningsansatsen. Enkäten gav 64svar med ett bortfall på 6 personer som angav att de inte var hbtqi då målgruppen varhbtqi-personer. Datan bearbetades sedan i SPSS (Statistical Package for the SocialScience) och analyserades med hjälp av tidigare forskning och två teoretiskautgångspunkter: Symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Resultatet av studienvisade att det förekommer narkotikabruk hos hbtqi-personer och att det finns ettsamband mellan narkotikabruk och upplevt utanförskap.

Studier visar på sämre psykisk hälsa för hbtqi-personer än övriga befolkningen och att det finns det en nära koppling mellan individers välmående, hälsa och arbetet. Syftet med den befintliga studien var att belysa de erfarenheter och den kunskap som HR-personal besitter i det främjande arbetet för hbtqi-personer psykiska hälsa på arbetsplatser i Sverige. Studien tar utifrån detta avstamp i följande frågeställning: Hur beskriver HR-personal sina erfarenheter av att arbeta främjande för hbtqi-personer på arbetsplatsen? I den här kvalitativa studien intervjuades åtta HR-anställda deltagare i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån reflexiv tematisk analys, och resulterade i två huvudteman: Arbetsplatsen: Främjande eller hämmande avseende HR- personals arbete med hbtqi-frågor? och Vem bär ansvaret för hbtqi-frågor: HR, cheferna eller medarbetarna själva? Resultatet visar att HR-personals arbete inkluderar en bredd av generella åtgärder för att främja en god psykosocial arbetsmiljö, men att de sällan riktar dessa åtgärder specifikt gentemot hbtqi- personers arbetsmiljö. Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att bredden i HR-personals ansvarsområden, oförutsägbarhet kopplat till arbetsdagars utformning samt tidsbrist för HR-personal försvårar det främjande arbetet för hbtqi-personers hälsa på arbetsplatsen. Ansvarsfördelningen kopplat till arbete med dessa frågor bör rimligen utgå från olika nivåer, från nivå av enskilda anställda upp till lednings-, chefs-, och organisatorisk nivå., Studies show that people within the LGBTQI-community have poorer mental health compared to the general population and that there is a close connection between individuals’ well-being, health, and work. The purpose of this study was to highlight the experiences and knowledge possessed by HR personnel regarding the promotion of LGBTQI-people’s mental health in workplaces in Sweden. Based on this, the study is centered around the following research question: How do HR personnel describe their experiences of working to support LGBTQI-people in workplaces? In this qualitative study eight HR employees participated in semi-structured interviews. The interviews were analyzed using reflexive thematic analysis, resulting in two main themes: The workplace: Promoting or inhibiting HR personnels’ work with LGBTQI issues? and Who is responsible for LBGTQI issues: HR, the managers or the employees themselves? The findings indicate that HR personnel’s work include a wide range of general measures to promote a good psychosocial work environment, but that they rarely direct these measures specifically towards the work environment of LGBTQI- people. Based on the results of the study, we conclude that the breadth of HR personnels’ responsibilities, the unpredictability of the workday arrangements, and lack of time for HR personnel, make the promotion of LGBTQI-people’s health in the workplace more difficult. The distribution of responsibilities linked to work with these issues should reasonably be based on different levels, from the level of individual employees up to management, managerial and organizational level.

Idrottsföreningar har en viktig roll i att främja inkludering och jämlikhet inom idrottsrörelsen. Tidigare forskning visar att det saknas ett inkluderande perspektiv inom idrotten då idrottsrörelsen främst utgår från ett heteronormativt perspektiv. Syftet med denna studie var att belysa hur styrelsemedlemmar inom idrottsföreningar beskriver och arbetar med att främja inkludering av personer som identifierar sig inom hbtqi. Denna studie utgår från Normkritisk pedagogik och den teori och modell som tillämpats i studien var Hälsopromotion och Cunninghams flernivåmodell. Studiens insamlade empiri bygger på semistrukturerade intervjuer av åtta olika styrelsemedlemmar inom idrottsföreningar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att styrelsemedlemmarna använder sig av normkritisk pedagogik i form av utbildning som främjar medvetenhet, reflektion kring inkludering, systematiskt kvalitetsarbete, symboliska ställningstaganden och ageranden för att skapa förutsättningar för inkludering av ett hbtqi- perspektiv. Resultaten visade även att heteronormativiteten och inskrivning av personnummer i medlemsregistret upplevdes begränsande i arbetet med att implementera ett hbtqi-perspektiv inom föreningen

Denna studie ämnar undersöka vilka faktorer som de svenska migrationsmyndigheterna bedömer vara trovärdiga i asylberättelser hos dem som åberopat sexuell läggning som asylskäl. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys, ett tematiskt tillvägagångssätt och med ett queerteoretiskt perspektiv ämnar studien även att hitta potentiella underliggande mönster som kan indikera på heteronormativa eller stereotypa föreställningar hos migrationsmyndigheterna. Detta analyseras utifrån sex stycken rättsfall där asylsökande åberopat sexuell läggning som asylskäl. Studiens resultat visar att de svenska migrationsmyndigheterna bedömer trovärdigheten och tillförlitligheten i den asylsökandes berättelse baserat på berättelsens detaljrikedom och personens djupa reflektioner. Vidare konstateras det att migrationsmyndigheterna gärna ser att dessa reflektioner baseras på negativa känslor såsom rädsla, skam och stigma kring sin sexuella läggning. Med en queerteoretisk applicering på resultatet konstaterar studien att det finns tendenser på heteronormativa och stereotypa föreställningar vid migrationsmyndigheternas trovärdighetsbedömningar., The aim of this study is to investigate which factors the Swedish migration authorities consider to be credible in the asylum narratives of those who have invoked sexual orientation as ground for asylum. Based on a qualitative content analysis, a thematic approach and with a queer theoretical perspective, the study also aims to find potential underlying patterns that may indicate heteronormative or stereotypical beliefs in the migration authorities. This is analyzed based on six court cases where asylum seekers invoked sexual orientation as ground for asylum. The results of the study show that the Swedish migration authorities assess the credibility and reliability of the asylum seeker's story based on the detail of the story and the person's deep reflections. Furthermore, it is noted that the migration authorities would like to see that these reflections are based on negative emotions such as fear, shame and stigma about one's sexual orientation. With a queer theoretical application to the results, the study concludes that there are tendencies of heteronormative and stereotypical notions in the migration authority's credibility assessments.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur skönlitteratur, i svenskämnet för gymnasiet, kan användas för att belysa (SSR) värdegrundsrelaterade frågor. Frågeställningarna som används handlar om hur sexualitet, samtycke och relationer belyses i skönlitteratur samt hur de kan användas i svenskämnesundervisning med hjälp av skönlitteratur. För att besvara syftet, med hjälp av frågeställningarna, analyseras sju vetenskapliga artiklar med hjälp av en latent innehållsanalys. Slutsatsen att den autonomi som lärare har vad det gäller att välja skönlitteratur innebär ett stort ansvar. Det är, enligt tidigare forskning och enligt denna studie, fullt möjligt att använda skönlitteratur till hjälp vid att belysa värdegrundsrelaterade begrepp. Det är dock tydligt att fenomenet samtycke är något som behöver belysas ytterligare ur skönlitterära perspektivfenomenen och för att ge yrkesverksamma lärare och personal i skolor mer information om de nya värdegrundsrelaterade begreppen sexualitet, samtycke och relationer.

This is a qualitative study about Kalmar municipality. The purpose of the studyis to problematize Kalmar municipality's organizational and political conditions for the implementation of lgbtqi issues in elderly care. This problematization means to draw attention to whether older lgbtqi people in elderly care receive equal care and good treatment. Historically has lgbtqi been seen as a norm-breaking behaviour. Older lgbtqi people mostly live in hiding. Even today, the structure of society is built according to norms and values that affect the right of older lgbtqi-people to be themselves. The study builds on semi-structured interviews. The interviews have been conducted in real life, digitally and through email with nine informants. The informants are working in Kalmar municipality as either politicians, business developers, municipal commissioners, municipal directors or other officials who work with issues regarding equal elderly care. Some informants have had more expertise regarding lgbtqi issues. Research and the interviews have contributed to a greater understanding and created different themes. The themes are prerequisites for implementation, challenges for implementation, knowledge and competence and treatment. During the interviews, various factors emerged that contributed to subheadings for each theme. Examples of factors shown are collaboration, open communication and commitment, budget, attitudes and structure. Analysis was performed by the use of the structuration theory. The theory of structuration means that actors and activities together influence how social structures are designed and changed in society. The result shows that more attention and work is needed around lgbtqi issues in the elderly care in Kalmar municipality. Kalmar municipality is undergoing a reorganization that may have an impact on the social work with lgbtqi. The results also show that knowledge and competence are limited in Kalmar municipality. Some factors that can have an affect

Homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter samt intersexpersoner (HBTQI) är en grupp som ofta utsätts för diskriminering och kränkningar utifrån sexuell läggning, könsuttryck och/eller könsidentitet. Till följd av detta är det extra viktigt att socialarbetare besitter kunskap om HBTQI, då kunskap föranleder ett adekvat bemötande. Denna studie syftar till att förstå hur heteronormen och socialarbetares kunskap kring HBTQI påverkar det professionella mötet. Deltagarna utgörs av sex socialarbetare som arbetar med myndighetsutövning på socialtjänsten och familjebehandlare. Resultatet visar att en öppenhet och trivsamhet på arbetsplatsen är betydande för utbytet av kunskap och att kompetensutveckling var något samtliga deltagare ville ha mer av. Resultatet visar även att socialarbetarens vokabulär och anpassning av sitt språk i möten med klienter har betydelse för det professionella mötet och hur det upplevs av socialarbetaren. Slutsatserna visar att ett öppet klimat hade betydelse för att våga prata om HBTQI inom arbetsgruppen samt att högre kunskap innebar en större trygghet för socialarbetaren i möten med klienter. Vidare har studien visat att verksamheter inom socialt arbete påverkas av heteronormen. Resultatet visade på att deltagarna i studien aktivt arbetar för att ändra på den påverkan heteronormativiteten har på det sociala arbetet., Lesbians, gays, bisexuals, transgender, people with queer expressions and identities and intersex people (LGBTQI) are a group that is often subjected to discrimination and violations based on sexual orientation, gender expression and/or gender identity. As a result of this, it is especially important that social workers possess knowledge of LGBTQI, as knowledge leads to adequate treatment. This study aims to understand how the heteronormativity and social workers' knowledge regarding LGBTQI affect the professional meeting. The participants were a total of six social workers who all worked in the social services with either exercise of authority or as family therapists. The results show that openness and comfort in the workplace are significant for the exchange of skills and that skill development was something all participants wanted more of. The results also show that the social worker's vocabulary and adaptation of their language in meetings with clients is important for the professional meeting and how it is experienced by the social worker. The conclusions show that an open climate was important for the work group to feel comfortable in talking about LGBTQI and that higher knowledge meant greater comfort for the social worker in meetings with clients. Furthermore, the study has shown that activities within social work are affected by the heteronormativity. The results showed that the participants in the study are actively working to change the impact that heteronormativity has on social work.

Syftet med studien är att undersöka vilken normmedvetenhet lärare i fritidshem har, vilka möjligheter som finns till att genomföra en normmedveten undervisning i fritidshemmet samt hur lärare framställer att de arbetar med ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i fritidshemsundervisningen Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer utförts med fritidslärare. Intervjuerna spelades in och materialet transkriberades i sin helhet. I studien genomfördes en tematisk analys där lärares svar kategoriserades in i följande teman: Den normmedvetna läraren i fritidshem, fritidshemmet som fritt och handlingskraftigt samt normer utmanas och befästs i fritidshemmet. I undersökningen framkom det att det saknas kunskap om hur inkludering i fritidshemmet ska ske, lärares föreställningar om ett inkluderingsarbete beskrivs innehålla att eleverna får önska aktiviteter samt material. Ingen övrig beskrivning finns om hur en kan arbeta inkluderande. Vidare beskrivs även att ett homofobiskt språkbruk blivit ett vardagsspråk hos elever, i lärares beskrivningar av detta finns indikationer på att ett arbete för att motverka detta till stor del inte existerar och att krafttag mot användning av detta språk tagits först när en rektor påpekat vad som hänt. Könsskillnader framkommer också som vanligt där lärare menar att de delar upp flickor och pojkar i olika grupper, bemöter de olika könen på vitt skilda sätt samt att lärare medvetet felkönar elever som har en könsöverskridande identitet. Ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer har stor vikt i undervisningen då den banar väg för ett inkluderande och jämställt klimat där ingen individ kan placeras in i ”vi” och ”dom” kategorier där individerna separeras baserat på vad stereotypiska normer menar är det accepterade och det avvikande.

Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön., This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis.

Denna översiktsstudie syftar till att undersöka våld i ungas parrelationer oavsett sexuell läggning och belysa kunskapsluckor inom fenomenet. Ytterligare syftar studien till att undersöka ungas upplevelse av våldet genom att identifiera hur unga hanterar våld, riskfaktorer kopplat till våldet och vilka konsekvenser våldet kan medföra. Studiens målgrupp är unga personer mellan 12–25 år, oavsett kön och sexuell identitet. Eftersom det finns lite forskning inom området har en kvalitativ scoping review valts ut som metod. Den insamlade empirin har sedan analyserats genom en innehållsanalys för att fånga vad som är relevant för syfte och frågeställningar. Det slutliga materialet analyserades med hjälp av begreppen intersektionalitet, skam, stigma och normaliseringsprocessen. Begreppen valdes ut för att fånga hur sociala kategorier korsas och skapas i samhället tillsammans med skam och stigma inom fenomenet våld i ungas parrelation. I diskussionen och slutsatsen beskriver författarna att våld i ungas parrelationer är påverkat av dess utvecklingsprocess och omkringliggande faktorer, såsom uppväxt, skola och kamrater. Slutsatsen beskriver att unga personer kan ha olika upplevelser av våldet beroende på omkringliggande faktorer och utifrån vilka sociala kategorier den unge tillhör.

Denna studie undersöker hur forskningsområdet “skäl att personer stannar i ett våldsamt förhållande” ser ut, vilka kunskapsluckor det finns i området och beskriver vilka samhällsgrupper det behövs mer forskning om. Genom en scoping review kartlägger denna studie hur långt forskningen kommit och vad vi idag vet om anledningar till att heterosexuella män och kvinnor, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i en våldsam relation. I studien presenteras internationell forskning som är avgränsad till en västerländsk kontext. Studien använder sig av en tematisk analys för att undersöka om det finns likheter och skillnader i forskningen kring de utvalda grupperna. Socialkonstruktionism, paradigm och fält används som teoretiska begrepp i syfte att undersöka potentiella förklaringar till varför forskningsområdet ser ut som det gör. Analysen kommer fram till att samhällsdiskursen kring våld, sättet som forskningen utformas samt forskningens aktörer och finansiering påverkar hur forskningsområdet ser ut och den kunskap vi idag har om anledningar att olika grupper stannar i en våldsam relation. Resultatet av studien visar att det finns en kunskapslucka i forskningen och att det saknas forskning om varför andra grupper än heterosexuella kvinnor stannar i en våldsam relation. Forskningen som beskriver anledningar att män i heterosexuella förhållande, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i ett våldsamt förhållande är knapp och behöver utvecklas för att samhället ska kunna förstå och hjälpa dessa personer på ett adekvat sätt.

Sommar betyder Pridesäsong, och varje år vid den här tiden tänker jag på Budapest Pride, som jag besökte 2017 för att spela in en dokumentär till ett forskningsprojekt. Victor Orbán, Ungerns premiärminister, sätter den traditionella ungerska kärnfamiljen i centrum för sin nationalkonservativa retorik. Enligt Orbán är västerländsk liberalism, invandring och hbtqi-personer de största hoten mot den nationella gemenskapen.

Research shows that LGBTQI-people have more health issues compared to other groups, and that the place of work can act as a protective factor against mental illness. This study examines how managers describe their experience of working with active measures to promote the health of LBGTQI individuals in the workplace. The purpose of the study was to generate knowledge that can help managers in their work with active measures to promote the health and well-being of coworkers who are LGBTQI. In this qualitative study eight managers were interviewed in semi-structured interviews. The interviews were analyzed with reflexive thematic analysis and two themes were identified: The manager and active measures - the spider in the web, or? and Being LGBTQI is not a problem - at least not in our workplace. The results show that managers are unsure of what active measures are, while at the same time they talk about several active measures that are implemented in the workplace. The results also show that managers don’t see LBGTQI individuals as particularly vulnerable in their workplaces. The study underlines the importance of an active, ongoing work with active measures, against discrimination, and highlights the complexity of this structural but at the same time interpersonal work., Forskning visar att hbtqi-personer har sämre hälsa än andra grupper, och att arbetsplatsen kan fungera som en skyddande faktor mot psykisk ohälsa. Denna studie undersöker hur chefer beskriver sina erfarenheter av att arbeta med aktiva åtgärder för att främja hbtqi-personers hälsa på arbetsplatsen, med syftet att generera kunskap som kan hjälpa chefer i deras arbete med att främja just detta. I denna kvalitativa studie intervjuades åtta personer i chefsroll i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av reflexiv tematisk analys och två huvudteman identifierades: Chefen och aktiva åtgärder – spindeln i nätet, eller? och Att vara hbtqi är inte ett problem – åtminstone inte på vår arbetsplats. Resultatet visar att cheferna är osäkra på vad aktiva åtgärder är, samtidigt som de berättar om flera aktiva åtgärder som görs på arbetsplatsen. Resultatet visar också att cheferna inte ser hbtqi-personer som extra utsatta på sina respektive arbetsplatser. Studien understryker vikten av ett aktivt, fortlöpande arbete med aktiva åtgärder, mot diskriminering, och belyser komplexiteten i detta strukturella men samtidigt interpersonella arbete.

The aim of this study is to analyze how professionals in swedish substance abuse care relate to gender and sexuality in their work. The aim was furthermore to explore how they experience their competence regarding these issues as well as how it affects their treatment and work. The empirical material consists of six semi-structured interviews with professionals of health and rehabilitation clinics for addiction. The theoretical framework used in this study is Butler’s queer and gender theory as well as Bourdieu’s theory about habitus, practice and field. This study’s main findings comprise of an experience of lack of competence, education and policies regarding LGBTQI. This resulted in the professionals having to find different tactics and strategies themselves based on their own values and previous experiences. The professionals also assumed that men and women were perceived as being each other's opposites which contributed to consolidate the heteronorm.

Elevperspektivet kring normkritisk litteratur och läsning av normkritisk litteratur i mellanstadiets senare år är i forskningssammanhang föga undersökt. Vi ville genom vår studie undersöka hur elever upplever att de har tillgång till normkritisk litteratur, om de läser normkritisk litteratur och om de upplever att lärarna väljer denna typ av litteratur. Vi tar även reda på om eleverna anser att deras lärare arbetar med normkritisk litteratur som utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Eleverna har fått besvara en enkätundersökning vilken omfattade 10 frågor och fullföljdes av 211 respondenter vid fem olika skolor i Mellansverige. Det visade sig att eleverna i genomsnitt endast läste cirka sex minuter per dag i skolan. De anser att det är bra och viktigt att ha tillgång till normkritisk litteratur. Undersökningen visar även att eleverna inte anser att lärarna använder normkritisk litteratur som grund för diskussioner eller till värdegrundsarbetet i skolan. Denna undersökning visar att det är viktigt att jobba med litteratur som bryter mot normen där elever kan relatera till litteraturen och även belyser barns syn på likvärdighet.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att homosexuella, bisexuella,transsexuella, queer och intersexpersoner (HBTQI) upplever sämre hälsajämfört med övriga befolkningen. De möter utmaningar i att finna god vårdoch säkerställa att deras hälsobehov är mötta. Som grupp löper de även störrerisk att erfara diskriminering och andra överträdelser av mänskligarättigheter. Det bemötande dessa personer får i hälso- och sjukvården kanpåverka upplevelsen av hälsa och hälsans villkor. Allmänsjuksköterskanbehöver därför ha kunskap och förståelse för hbtqi-personers upplevelser föratt kunna ge ett gott bemötande och en god vård. Syfte: Syftet var att beskriva hbtqi-personers upplevelser av bemötande ivården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Studien baseradespå tio kvalitativa originalartiklar som analyserades genom en metasyntes. Resultat: Tre teman och sex underteman identifierades. Det första temat var:Upplevelser av vårdpersonalens kommunikation med tillhörandeunderteman: Pronomen och Könsneutralitet. Det andra temat var:Upplevelser av vårdpersonalens attityd med tillhörande underteman: Diskriminering och stigmatisering och Acceptans. Det tredje temat var: Upplevelser av vårdpersonalens kunskap med tillhörande underteman:Trygghet av kunskap och Brist på kunskap. Slutsats: En ökad kunskap och förståelse för hbtqi-personers upplevelserbehövs hos allmänsjuksköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal föratt skapa en trygg, god och bekräftande vård

Spel som innehåller karaktärsskapare tillåter spelare att själva bygga sina karaktärer utifrån olika kroppstyper, kläder och hudtoner. Det finns dock osynliga regler när det kommer till kön eftersom många spel endast tillåter spelare att välja mellan man eller kvinna. Spel sätter gränser för hur de två könen kan klä sig och se ut vilket gör att transpersoner och de som önskar att stå utanför normen inte kan relatera eller se sig själva i spel. I denna studie har 5 artefakter skapats menade att efterlikna karaktärsskapare i spel. Bilderna visar olika varianter av valet av kön som deltagarna sen fått ge betyg och feedback om. 196 respondenter deltog i studien där alla var del av trans spektrumet. Resultatet visade att transpersoner gärna ser att spel inkluderar någon form av representation. Spel som försökt att gå utanför normen väcker glädje hos deltagarna eftersom de kan se sig själva i spelen. Spelutvecklare bör dock tänka påhur de representerar transpersoner och kön i spel eftersom det är lätt att falla förstereotyper eller att låsa ett kön i ett visst föreskrivet utseende, Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.

Studien belyser skolans betydande roll i barns och ungas lärande samt deras personliga utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur aktörer på olika nivåer inom grundskolan i Umeå kommun arbetar med hbtqi-frågor. Sex stycken intervjuer genomförs med politiker, rektorer, en lärare samt en skolkurator. Arbetet har genomgående utgått från ett domänteoretiskt perspektiv. Datamaterialet analyseras med hjälp av en innehållsanalys som resulterar i fem huvudsakliga teman: skolans ansvar, samverkan, inkludering, kompetensutveckling och institutionella villkor. Av resultatet framgår att hbtqi-frågor betraktas som ett viktigt ämne att lyfta. Däremot är det en del av det mer generella likvärdighetsarbetet där fler diskrimineringsgrunder inryms. Det lyfts att det finns ett behov av att avmystifiera hbtqi-frågor genom att integrera det som en naturlig del av undervisningen. Vidare framkommer en viss avsaknad av kompetens och utbildning hos skolpersonalen för att kunna svara upp mot de mål som finns i såväl lag som läroplan. En faktor som framkommer som betydande i arbetet kring hbtqi-frågor inom grundskolan är samverkan. Styrkedjan och kommunikationsmöjligheterna mellan nivåerna beskrivs som två försvårande omständigheter.

Enligt Socialstyrelsen (2020) anses hedersrelaterat våld vara ett allvarligt samhällsproblem i Sverige och enligt bland annat Grzyb (2016) ett socialt problem globalt. En av de särskilt sårbara grupperna som kan utsättas för det hedersrelaterade våldet är hbtqi+-personer (Regeringskansliet, 2021) där denna grupp bland annat kan utsättas för tvångsäktenskap, korrigeringsresor och omvändelseförsök (RFSL, 2018). Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur SARS-CoV-2 pandemin kan ha påverkat en grupp socionomer i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck riktat till hbtqi+-personer samt om det kan finnas kunskaps- och rutinbrister i den aktuella verksamheten. Ytterligare ett syfte är att försöka sammanfoga dessa två komplexa områden och se på vilket sätt man försöker arbeta med detta inom ramen för det sociala arbetet. Informanterna som intervjuades i denna studie representerar sig själva i den verksamhet där de jobbade. Den information som vår studie fick ta del av från informanterna var endast aktuell vid tidpunkten för studien. Tjugotre kommuner i Sverige tillfrågades om att delta i studien varav tre kommuner ville delta och de resterande tjugo kommunerna ville av olika anledningar inte delta eller återkopplade inte angående medverkan. En kvalitativ metod har använts för genomförande av studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre informanter som jobbade med våld där bland annat hedersrelaterat våld riktat till hbtqi+-personer innefattades. Vidare har en tematisk analysmetod tillämpas för analys av insamlat data. I resultatet framkommer det bland annat att pandemins isolering kan ha begränsat hbtqi+-personers rörelsefrihet vilket även kan ha påverkat yrkesverksammas arbete och att verksamheter i Sverige till viss del präglas av kunskap men även till stor del av behov av kunskapsutveckling i hur verksamheterna ska stötta och skydda hbtqi+-personer som kan befinna sig i en hederskontext. En av studiens viktigaste slutsatser är att be

Sverige är ett av de länder i världen som erbjuder störst skydd av HBTQI+-personers rättigheter. Detta skydd utgår bland annat från de mänskliga rättigheterna och den svenska diskrimineringslagstiftningen. Det är förvaltningens uppgift att se till att diskrimineringslagstiftningen upprätthålls i det svenska samhället. Utifall att själva förvaltningen skulle frångå en lag skulle dess verkan i samhället undermineras, både genom att förvaltningen inte utför sin uppgift och eftersom den fungerar som ett exempel på hur svensk lag bör implementeras. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka huruvida indikationer finns på att det i den svenska förvaltningen förekommer diskriminering av HBTQI+-personer. Vidare vill uppsatsen även finna indikationer på hur denna eventuella diskriminering i så fall ser ut, då HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter tas i beaktande. Dessa syften ämnas uppfyllas genom en fallstudie av den svenska Kriminalvården utifrån principen mest trolig att finna diskriminering av HBTQI+-personer. För att besvara frågeställningarna genomförs en intervjustudie. Materialet från denna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och en analysram byggd utifrån begreppet diskriminering, såsom det beskrivs i svensk lag. En av de tydligaste slutsatserna som kommit av analysen är att indikationer finns på att diskriminering av HBTQI+-personer existerar inom Kriminalvården, och därmed i den svenska förvaltningen. I slutsatserna beskrivs även indikationer på hur denna diskriminering ser ut i relation till HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I Sverige uppskattas att 2–6 procent av befolkningen identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner (HBTQI). HBTQI-personer som upplevt kränkande bemötande eller diskriminering i hälso- och sjukvården avstår från att söka vård. Erfarenheter av diskriminering kan leda till psykisk och fysisk ohälsa. Det är ett stort problem då hälso- och sjukvården är en plats där alla ska känna sig respekterade och rättvist behandlade. Syfte: Att undersöka HBTQI-personers erfarenheter och önskemål av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikt med beskrivande design och analys av kvalitativa studier. Studiens resultat baseras på 12 kvalitativa studier från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU:s) mall. Resultat: Två kategorier och sju underkategorier identifierades. En kategori var Erfarenheter med följande underkategorier: Diskriminering, Heteronormativitet, Kunskapsbrist hos vårdpersonal och Bekräftelse. Den andra kategorin var Önskemål som innefattade följande underkategorier: Behandlad med respekt, Inkludering och Personcentrerad vård. Slutsats: Diskriminering av HBTQI-personer är vanligt förekommande inom vården. Det är ett allvarligt problem som leder till att HBTQI-personers förtroende för vården minskar samt att de undviker att söka vård trots att behov finns. Därmed belyses behovet av ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal kring HBTQI-personers rättigheter., Background: In Sweden, it is estimated that 2-6 percent of the population identify themselves as lesbian, gay, bisexual, trans, queer or intersexpersons (LGBTQI). LGBTQI persons who have experienced abusive treatment or discrimination in health care refrain from seeking care. Experiences of discrimination can lead to mental and psyical ill-health. This is a major problem as health care is a place where everyone should feel respected and treated fairly. Aim: To examine LGBTQI individuals' experiences and desires of encounters with health care professionals. Method: Qualitative descriptive design. The results of the study are based on 12 qualitative studies from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles were quality audited according to the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU's) checklist. Result: Two main categories and seven subcategories were identified. The first category was Experiences, with the following subcategories: Discrimination, Heteronormativity, Lack of knowledge among healthcare professionals and Affirmation. The second category was Desire which included the following subcategories: Treated with respect, Inclusion and Person-centered care. Conclusion: Discrimination against LGBTQI people is common in healthcare. This is a severe problem that leads to LGBTQI people's trust in care decreasing and that they avoid seeking care despite experienced need. This highlights the need for increased knowledge among health care professionals about the rights of LGBTQI persons.

The issues regarding LGBTQ+ are relevant in today’s society, not least for young people who are forming their understanding of themselves and the society around them. School libraries are considered a valuable resource when addressing these issues in Swedish schools. However, the subject of how school libraries include LGBTQ+ perspectives in their work is a relatively unexplored area of research. The aim of this study is to contribute to the field of research within Library and Information Science by exploring how the Swedish school libraries work with LGBTQ+. A questionnaire was sent to school library staff working with students in primary and secondary schools in Sweden. The results from this study show which methods are most commonly used by school library staff when addressing LGBTQ+ issues and also what support they have and use concerning this work. The authors also conclude that more research is needed to gain further insight into the subject of how Swedish school libraries work with LGBTQ+.

The public library is said to play an important role when it comes to reducing inequalities in society. According to the Library law, the public library is supposed to be accessible for everyone. The purpose of this thesis is to examine the public library’s relation to users and the public library’s accessibility for different categories of users. It is done through a qualitative text analysis of articles in the library journal Biblioteksbladet, applying an intersectional theorethical framework. The three most frequently occurring categories of users were selected for the analysis: users with norm breaking ethnicity, users in social deprivation and users with norm breaking sexual orientation/gender identity. According to the result of the thesis, problems can be found in parts of the relation between the public library and the selected groups of users. A lack of accessibility, regarding the public library’s activities, exists at some level in at least two of the three categories.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hbtqi-arbete på gymnasiebibliotek, och hur faktorer som normer, fysisk yta och samarbeten med skolverksamheten kan påverkadetta arbete. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört intervjuer av bibliotekspersonal, medfokus på bibliotekspersonalens egna upplevelser av och reflektioner över sitt arbete medhbtqi. Vi ställer frågorna hur bibliotekspersonalen arbetar normbrytande vidgymnasiebiblioteken, hur de arbetar med synliggörandet av hbtqi-medier, och hur deupplever samverkansarbetet med skolornas lärare gällande hbtqi. Resultaten visar att rådandenormer skiljer sig åt mellan olika skolor, vilket påverkar hbtqi-arbete i gymnasiebiblioteken. Dessa normer, samt fysisk yta, påverkar synliggörandet av hbtqi-medier och leder i sin tur tillatt även synliggörandet ser olika ut mellan de undersökta gymnasiebiblioteken. Presentationen av hbtqi-medier diskuteras utifrån begreppen inkludering och exkludering. Studien belyser även utmaningar med samverkansarbetet mellan yrkesgruppernabibliotekspersonal och lärare.

Diversity in the workplace has become an increasingly prevalent issue and is seen as beneficial to organizations for several reasons. As diversity work is deemed important for all organizations in Sweden, there are laws that regulate the issue, such as the Discrimination Act. The Discrimination Act specifically protects ethnicity, gender, religion or other beliefs, sexual orientation, age, disability and transgender identity or expression. The law means that these groups must not be disadvantaged due to their group affiliation, but it does not guarantee that they are included. Previous research shows that LGBTQI people suffer to a greater extent from mental illness. The group is one of those that report the most cases of discrimination and harassment. Therefore, it is relevant to examine how HR works with inclusion, particularly for this group. The following study has a qualitative approach where the empirical collection was carried out with the help of six semi-structured interviews. All respondents are HR staff in regional operations and work to varying degrees with equal treatment and diversity issues. Previous research and theories have been used to contribute to an increased understanding of the collected empirical data. The theories applied in the study are: isomorphism, shop window arrangement and queer theory. The study shows that the scope of inclusion work is affected by politics as the respondents operate within politically controlled organizations. But to succeed with the issue of inclusion also requires commitment, knowledge and resources. It appears that the organizations work more comprehensively with inclusion and that the inclusion work of LGBTQI people mainly takes place through training initiatives and diplomas. Despite these knowledge-raising initiatives, it is clear how knowledge about LGBTQI is deficient. Therefore, the efforts can be explained with the help of outside pressure (isomorphism) and a desire to appear as an attractive employer (sho

Bakgrund: HBTQI personer är en minoritetsgrupp som historiskt sett har blivit diskriminerade och inte haft samma rättigheter som andra. Studier visade att många HBTQI personer möter diskriminering, fördomar och stigmatisering både i vardagen och även i kontakt med vården vilket ledde till psykiska problem som bland annat depression, ångest, självmordstankar och självmordsförsök. HBTQI personer berättade om rädslor att bli avvisade. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Att belysa sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters HBTQI kunskap för att vårda HBTQI personer. Metod: En litteraturöversikt som i resultatet utgår från tio vetenskapliga artiklar varav fyra var kvalitativa, fem kvantitativa och en av mixad metod. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman: ”Kunskapsnivåer; upplevda och mätbara”, ”Konsekvenser av bristande kunskap, känslor och attityder” samt ”Kommunikation med HBTQI personer”. Första temat visade en genomsyrande brist av HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Andra temat visade att bristande kunskap hade samband med negativa attityder och känslor av obekvämhet, vilket ledde till konsekvenser för vårdandet av HBTQI personer. Tredje temat visade att en brist på kunskap innebar bristande förståelse för hur man som sjuksköterska eller sjuksköterskestudent kommunicerar med HBTQI personer. Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade en både upplevd och mätbar brist på HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer. HBTQI kunskap som saknades var relevant terminologi, information om hälsa och förståelse för hur man kommunicerar med HBTQI personer. Andra teman som kom upp i resultatet var påverkan av känslor och attityder mot HBTQI personer. Bristande HBTQI kunskap är delvis en konsekvens av brist på HBTQI fokus i läroplanen för sjuksköterskeutbildningar., Background: LGBTQI people are a vulnerable minority who have historically been oppressed by society. Studies showed that many LGBTQI people face discrimination, prejudice, and stigmatization both in everyday life and in contact with healthcare, which lead to psychological problems such as depression, anxiety, suicidal thoughts, and suicide attempts. LGBTQI people talked about fears of being rejected. The role of the nurse is to promote health, restore health, prevent disease, and relieve suffering. Aim: To illustrate nurses' and nursing students' LGBTQI knowledge to care for LGBTQI people. Method: A literature review based on the results of ten scientific articles, of which four were qualitative, five quantitative and one from a mixed method. Results: The results are reported under three themes: “Knowledge levels; perceived and measurable”, “Consequences of lack of knowledge, feelings and attitudes” and “Communication with LGBTQI people”. The first theme showed a pervasive lack of LGBTQI knowledge around caring for LGBTQI people among nurses and nursing students. The second theme showed that a lack of knowledge was associated with negative attitudes and feelings of discomfort, which led to consequences for the care of LGBTQI people. The third theme showed that a lack of knowledge also meant a lack of understanding over how to communicate with LGBTQI people as a nurse or nursing student. Summary: The result of this literature review showed that nurses and nursing students had both a perceived and measurable lack of LGBTQI knowledge over caring for LGBTQI people. The LGBTQI knowledge that was missing was relevant terminology, information about health and understanding of how to communicate with LGBTQI people. Other themes that came up in the results were the influence of feelings and attitudes towards LGBTQI people. Lack of LGBTQI knowledge is partly a consequence of a lack of LGBTQI focus in the curriculum for nursing education.

This study focuses on LGBTQI related descriptors for fiction in Libris catalog from a knowledge organizational point of view, specifically domain analysis. It investigates how descriptors related to the LGBTQI-community are used, what different perspectives and points of views may have influenced how they are assigned, and whether it is possible to shed light on LGBTQI-certified and uncertified public libraries degrees of subject knowledge. Previous research indicates that in the absence of a guiding policy regarding intersectional collection development, libraries LGBTQI content consist mostly of representation for the white, gay, adult, male experience. A quantitative content analysis of 18 certified and 24 uncertified swedish public libraries collections showed that ”lesbian women” is the most used descriptor, but it is uncertain whether this group is the most represented one or if it is simply more visible due to the fact that it goes against the norm. The results also showed lacking representation in some areas in relation to descriptors. When it comes to certified and uncertified libraries we did not see any major differences in their work with the descriptors.

This thesis analyzes how compulsory heterosexuality is present in Polish legislation on women* and trans* people’s reproductive and sexual rights. The aim of this study is to increase an understanding of how compulsory heterosexuality’s presence in legislation regarding reproductive and sexual rights can consequently affect women* and trans* people in practice. By the means of qualitative content analysis and the operationalization of compulsory heterosexuality through the lens of queer feminism, this thesis analyzes three Polish legislations on reproductive and sexual rights, namely the Constitution of Poland, the Family Planning, Human Embryo Protection and Conditions of Permissibility of Abortion Act, and the Family and Guardianship Code. Adrienne Rich’s theory of compulsory heterosexuality suggests that heterosexuality is not natural, but a violent institution enforced in society through e.g. law. This thesis found that compulsory heterosexuality was present in all three legislations, and presented itself through: erasure of women* and trans* people, denial of their sexuality, idealization of heterosexuality, rape and violence, control of their bodies, robbing of their children, punishment for being LGBTQIA+, diminishing their aspirations, restricting their self-fulfillment to parenthood and marriage, keeping them from seeking reproductive care, erasure of their traditions, objectification, and dismissive language. Possible consequences identified were: invalidation and invisibilization of queer and trans* people, increased oppression, the social norm being a negative bias against LGBTQIA+ people, criminalization of LGBTQIA+ people, more deaths at the hands of the law, more parentless children, making women* and trans* people question their body or intuition, and an increase in illegal unsafe abortions or abortion tourism.

Syftet med detta projekt är att granska nutida sexualitetsnormer. För att genomföra detta undersöks hur rådande föreställningar om sexualitet framstår i skenet av en referenspunkt utanför dagens hegemoni. Som sådan perspektivgivare tas sexualiteten fetischism, betraktad utifrån ickepatologiserande kunskapsideal. Budskap från statsmakt och upplysande aktörer granskas diskursanalytiskt och genealogiskt. Analysen indikerar att dagens situation är ett resultat av en politiserad kamp om begrepp och tolkningsföreträden som ägt rum under de senaste decennierna; i förarbeten som ligger till grund för lagstiftning i ämnet verkar selektiva och partiska metoder ha använts. Dagens läge kan sägas kännetecknas av en kulturdominans där statsmaktens föreställning om sexualitet kväser alternativ; en sanningsregim. Analysen pekar på en nutida könsorienteringsnorm: I dagens hegemoni konstrueras könsorientering som den allmänmänskliga grunden för varandet – hur en person är sexuellt lagd antas endast kunna ha att göra med hur hen relaterar sexuellt till kön. Sexualiteter som kännetecknas av annat än könsbegär andrafieras och konstrueras som labila och icke-konstitutiva praktiker; personer som är lagda på sätt som kännetecknas av annat än könsbegär orimliggörs. Med en avtagande föreställning om att alla förväntas vara strikt heterosexuella kan könsorienteringsnormen ses som en nutida ersättande norm. Den kan förstås som en fundamental del av heteronormen och dess idealiserade starka kopplingar mellan sexualitet och kropp/kön. Det förefaller relevant att tala om en hittills förbisedd intrasektionell makt- och marginaliseringsdimension som kännetecknas av könsorienteringsnormativiteten., The aim of this project is to critically examine contemporary sexuality norms. This is conducted by examining how current assumptions about sexuality holds up when put into perspective given by a point of reference outside of the current hegemony: fetishism. Definitions and information from Swedish legislators, educational actors, sexual health clinics and minority rights organisations are subjected to a genealogical and critical discourse analysis. The results indicate the presence of a contemporary sex orientation norm: In the present hegemony, sex orientation in general is constructed as part of the natural and universal way to be human while other sexualities are otherized and constructed as non-constitutive practices. With a waning expectation of all-encompassing heterosexuality, the sex orientation norm appears to be a present-day effectual norm. It can be understood as an integral part of heteronormativity. The analysis also points to a previously overlooked intrasectional dimension of analysis, corresponding to the sex orientation norm.

I den här uppsatsen behandlas den pågående debatten gällande att värdskapet för fot- bolls-VM 2022 tilldelades Qatar. En konflikt som handlar om diskriminering och över- grepp av mänskliga rättigheter i Qatar och ställs emot värdegrunderna fotbollsvärlden uppges stå för. Uppsatsen syfte är att utifrån nuvarande forskningsläge bidra med hur de potentiella deltagarna till fotbolls-VM i Qatar, landslagen och nationella fotbollsför- bund, ställer sig till mästerskapet. Analysen genomfördes med hjälp av Arne Næss ar- gumentationsanalys som bygger på att identifiera tes, pro- och contraargument för att besvara den primära frågeställningen och syftet för uppsatsen: Hur ställer sig de olika nationella fotbollsförbunden till fotbolls-VM i Qatar 2022? Resultaten från argumenta- tionsanalysen påvisade att en majoritet av förbunden var emot att fotbolls-VM hölls i Qatar baserat på landets övergrepp av mänskliga rättigheter. Andra förbund var antingen mer reserverade i sitt ställningstagande eller så uttalades inget ställningstagande alls. Efter att ha besvarat den första frågeställningen med resultaten från argumentationsana- lysen användes olika teoretiska perspektiv som valts induktivt från tidigare forskning efter att resultaten från argumentationsanalysen fastställts. Tidigare forskningen presen- terade tre olika teoretiska perspektiv som applicerades på resultatet. Resultaten på denna process användes för att besvara den andra frågeställningen: Hur förhåller sig förbunden och deras argumentation sig till mänskliga rättigheter och upprätthållandet av densam- ma? Svaret visade sig vara att fotbollsförbunden argumenterade i försvar för de mänsk- liga rättigheterna och samarbetet man förespråkade skulle också vara en bidragande fak- tor till att mänskliga rättigheter kan komma att spela en stor roll vid val av värdstat för mega-events i framtiden., This paper seeks to investigate the ongoing debate and conflict about the awarding of the FIFA World Cup 2022 to Qatar. A conflict that circuit around discrimination and abuses of human rights in Qatar and the values that the world of football stands for. The purpose of this paper is to contribute with new research involving the positions of the actual participants of the championship, the national associations. The analysis of their position was made through an argumentative analysis, an Arne Næss method with the- sis, pro- and counterarguments. This method was used for the first issue of this paper: How does the different associations position themselves regarding the World Cup 2022 in Qatar? The results showed that a majority was strongly against the World Cup in Qa- tar 2022 due to the country’s ongoing abuses of human rights. Other associations were reserved in their position and another did not take a position. After the analysis of first issue, the results were then used to answer the second issue: How does the associations arguments position themselves in regards to human rights and the protection of it? The results from the analysis were investigated with different theoretical frameworks which sought to give different angles to put the arguments to the test. The results shows that the cooperation and arguments for that cooperation do strengthen human rights in Qatar and also in terms of its position in future awards of mega-events. The associations did indeed act in the defense of human rights and in its own power did protect the respect of it.

The purpose of this study was to explore the social concept of Safe Spaces from the point of view of LGBTQ+ peoples’ own opinions, critique and experiences. The method used was qualitative text analysis on 23 debate articles selected from Swedish media. These were analysed by way of applying Queer Theory, drawing mainly on Judith Butler, and the Theory of Freedom of Speech, drawing mainly on John Stuart Mill. The research questions focused on how Safe Spaces were described by the people using them, the necessity for these spaces and what positive and negative aspects were highlighted within the debates. The results show that Safe Spaces are considered to provide a place to explore one’s identity within a more inclusive environment, as well as establishing close relationships with peers. These spaces are also emphasised as important ‘rooms for breathing’, as escapes from otherwise harsh and sometimes dangerous societal attitudes based on sexuality and gender norms. A risk that emerged was that Safe Spaces can work as a separating factor, disallowing differences in opinions, limiting freedom of speech and creating censorship of sorts. This was discussed particularly in relation to Safe Spaces in learning facilities, such as schools and universities. Another expressed aspect was that not all Safe Spaces are actually safe, but can instead be targets of hate crimes. The study concludes that Safe Spaces are often safer for LGBTQ+ people, but not necessarily entirely safe. The study also concludes that the complexity of societal sexuality and gender norms must be taken into consideration and be further explored in relation to the concept.

The aim of this study is to analyze and derive a more profound understanding on how the Swedish Migration Agency and the Swedish Migration Court of Stockholm determine the credibility of LGBTQI-persons applying for asylum in Sweden. Through a qualitative content analysis of nine cases where decisions from both the Swedish Migration Agency and the Swedish Migration Court of Stockholm are used, this study aims to determine what is required from LGBTQI asylum seekers to prove their reliability and credibility. Furthermore a theoretical perspective on queer theory written by Fanny Ambjörnsson is applied to the assessment methodologies of both government departments, this as a way of assessing the credibility. The study shows that the Migration Agency and the Migration Court of Stockholm have a number of recurring reasons for rejecting LGBTQI persons residence; the applicant cannot account for an inner emotional process, the applicant lacks deep thoughts regarding his/hers sexual orientation, the applicant mainly describes sexual experiences rather than feelings, the applicant gives contradictory information and lastly the applicant has not considered the risks of their actions. In accordance with Ambjörnssons theory these reasons presented by both the Agency and Court are shown in the study to be based on stereotypical assumptions and heteronormative social structures.

Hur hanterar föräldrabalken att män föder barn och att kvinnor kan ha spermier? År 2013 avskaffades krav på sterilisering i samband med ändring av juridisk könstillhörighet och år 2019 infördes ett nytt avsnitt i föräldrabalken om transpersoners och intersexpersoners föräldraskap. Ytterligare bestämmelser införs i januari 2022. Denna artikel syftar till att beskriva och kritiskt analysera den rättsliga regleringen för föräldraskap vid ändrad könstillhörighet. Artikeln beskriver hur regleringen växt fram och förklarar hur den tillämpas i olika situationer. Reglerna har blivit anmärkningsvärt komplicerade, framför allt för att lagstiftaren har behållit de traditionella reglerna för faderskap och moderskap oförändrade och i stället lagt till ett separat avsnitt med tilläggsbestämmelser. Detta medför ett flertal praktiska och stigmatiserande problem. En utredning har tillsatts för att överväga hur föräldrabalken kan göras mer könsneutral för att undvika sådana problem. Avslutningsvis diskuteras därför möjliga utformningar av en sådan lagstiftning.

Var i Malmö träffades män för att ha sex med varandra på 1910-talet? Vad gjorde bögar och lesbiska för att skapa uppmärksamhet på Folkfesten i Pildammsparken under 1970-talet? Hur upplevdes ankomsten till Malmö för Sveriges första homosexuella anhöriginvandrare? Vilka var de hetaste queerpunkbanden på malmöscenen under det härjiga 2010-talet? Dessa och många andra frågor får sina svar i Queera historier från Malmö. Här samlas 20 berättelser om människor, organisationer och händelser som på olika sätt expanderar, utmanar och skriver om stadens historia. Det är en bok om det förflutna, sprungen ur samtiden som blandar akademiska skribenter med aktivister i dagens HBTQI-organisationer. Med avstamp i samtiden och den nära dåtiden söker sig texterna bakåt genom decennierna och århundradena, då HBTQI-liv var förbjudet, sjukdomsklassat och stigmatiserat. Fram tills nu har det saknats en historieskrivning om HBTQI-liv som geografiskt berör Malmö och södra Sverige, varför boken gör ett banbrytande arbete av synliggörande. Det här är en bok som väljer det spretiga och motstridiga framför en enhetlig och konfliktdöljande historieskrivning, i fast förvissning att sådana berättelser förmår fånga mer och kanske också ge en mer sann bild av det förgångna. Det blir en bok som fångar Malmös vibrerande aktiva och mångfacetterade HBTQI-rörelser i all dess mångfald och brokighet.

Bakgrund HBTQI-personer står för samma hälsoproblematik som övriga befolkningen. Däremot löper de större risk för depression, suicidalitet och ohälsa, såsom bröstcancer, analcancer och övervikt. Inom denna grupp används även beroendeframkallande substanser i högre grad. HBTQI-personer utsätts för sociala påfrestningar vilket påverkar det dagliga livet. Den osynlighet HBTQI-personer har i vården påverkar utkomsten av den medan vårdpersonal samtidigt uttrycker att okunskap finns för HBTQI-specificerad vård. Syfte Syftet var att belysa HBTQI-personers upplevelser av mötet med vården inom somatisk vård. Metod Denna icke-systematisk litteraturöversikt är utförd med en kvalitativ design där 15 vetenskapliga artiklar inkluderats. Sökordskombinationer i databaserna CINAHL och Pubmed användes för att inhämta artiklarna. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett bedömningsinstrument för att sedan genomgå en analys. I analysen skapades teman och subteman baserat på de olika artiklarnas resultat. Resulta tHBTQI-personer upplevde främst negativa upplevelser av vårdmötet. Heteronormativitet, bristande kunskaper i HBTQI-specifik vård och vårdkvalitet samt en oförmåga att bilda en tillitsfull relation till vårdgivaren var orsakerna till detta. Framgångsfaktorer i vårdmöte tvar när HBTQI-personer upplevde en personcentrerad vård där kommunikation, respekt, öppenhet, intresse och medkänsla upplevdes. Slutsats Samtliga artiklar påvisade negativa upplevelser av vårdmötet som övervägande. En utökad kunskap hos vårdpersonalen i HBTQI-specifik vård skulle kunna utmana de negativa upplevelserna HBTQI-personer upplever samt bjuda in till en mer välkomnande vård där kvalitet och kunskap finns men också en god kommunikation med öppenhet och intresse.