Search

I samtiden utvecklas tekniken i hög hastighet, vilket gör oss mer beroende av datorer och internet än för 20 år sedan. Däremot finns det en del i samhället som kan ha svårt att ta del av information som finns på Internet på grund av funktionsnedsättningar. Det är därför angeläget att utveckla tillgängliga hemsidor så att alla får möjlighet att ta del av information på Internet på samma villkor. Målet med detta examensarbete var att ta fram metoder för att utveckla och utvärdera tillgängliga hemsidor. I detta examensarbete genomfördes en litteraturstudie om webbtillgänglighet i syfte att undersöka vilka utmaningar och svårigheter personer med funktionsnedsättning har när de använder Internet och hur man utvecklar tillgängliga hemsidor. Den information som inhämtades från litteraturstudien låg till grund för att både göra ett kvalitativt val av parametrar som är viktiga för sådana personer och ställa krav på varje parameter. Sedan utvecklades en prototyp där de uppställda kraven uppfylldes. I slutskedet utfördes manuella och automatiserade tester i syfte att utvärdera prototypen med avseende på de valda parametrarna och deras relaterade krav. De parametrar som valdes var skärmläsar- och tangentbordsnavigering, tillräcklig färgkontrast mellan text och bakgrund, flexibel layout, samt anpassat videoinnehåll. Utvärderingsresultatet visade att prototypen levde upp till de uppställda kraven, vilket påverkade parametrarna positivt. Detta resulterade i sin tur i ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Today, technology is evolving at a high speed, which makes us more dependent on computers and the internet than we were 20 years ago. However, there are some people in society who may have difficulty accessing information available on the Internet due to disabilities. It is therefore important to develop accessible websites so that everyone has the opportunity to access information on the Internet on the same terms. The aim of this thesis was to develop methods for developing and evaluating accessible websites. In this thesis, a literature study was conducted on web accessibility in order to investigate what challenges and difficulties people with disabilities have when using the Internet and how to develop accessible websites. The information obtained from the literature study was the basis for both making a qualitative selection of parameters that are important for such people and setting requirements for each parameter. Then a prototype was developed where the set requirements were met. In the final stage, manual and automated tests were performed in order to evaluate the prototype with respect to the selected parameters and their related requirements. The selected parameters were screen reader and keyboard navigation, sufficient colour contrast between text and background, flexible layout, and accessible video content. The evaluation results showed that the prototype lived up to the set requirements, which had a positive effect on the parameters. This in turn resulted in increased accessibility for people with disabilities.

Most buildings are built accessible but they often just becomes a tool for admiration. Slap a ramp on to a building and you're seen as inspirational and inclusive, but he actual usefulness becomes lost in admiration. Even less accessible is buildings built for person who’s neurodivergent, an umbrella-term for autism, ADHD, dyslexia and similar cognitive disabilities. Neurodiversity has been know for 30 years but we know just as much now, as then, about architecture and neurodiversity. Physical disabilities is and are possible to measure and create guidelines for, but not neurodiversity. Neurodiversity is a wide umbrella term on a spectrum of disorders that can not yet fully be measured. The traditional top down approach to accessible design has never worked and will never work for neurodiversity. A new approach is necessary. The last few years hints towards a new view from the disability community,- “If you fell like you’re disabled, you are disabled”. What if we looked at the design process from that view, that the building itself can create disabilities? What if we created buildings not to be admired, but buildings that admier the user? More at Thedisabledarchitect.com

There is little known about the medieval Russian population in Visby. What is known, however, is that several graves were excavated in 1971 at the place thought to contain traces of the Russian church. By comparing the results of Noah Runesson (2016) and what was brought to light through an analysis of specific individuals, new information may have been made available. The content in two of these graves have been examined and analysed, and the results of the osteological analysis show the Russians had knowledge of surgical procedures such as amputation as well as how to keep someone alive after such a procedure. One of the graves contained a small piece of metal, rusty from years of being in the ground. Why it is present in the grave is unclear, but one theory is that it was for keeping the dead from walking again. Through osteological analyses it has also become clear that the Russian population varied in ages as well as health, and that they took care of each other when in need.

Studien undersöker hur personer med en synlig fysisk funktionsnedsättning upplever sig själva i relation till andra människor som inte sticker ut från mängden. Fyra personer har fått svara på frågor kring vilka svårigheter han eller hon möter som funktionsnedsatt, samt hur han eller hon upplever sig i samhället som funktionsnedsatt. De har lite olika inställningar och synsätt på omvärlden, men något de har gemensamt är styrka och envishet. Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av en abduktiv ansats. Informanterna – som har blivit intervjuade – berättar vad de har upplevt i möten med vänners bekanta och med potentiella arbetsgivare. De berättar även om att folk har fördomar och antaganden kring personer med en fysisk funktionsnedsättning, men även om andra människors åsikter kring huruvida arbete är lämpligt för den funktionsnedsatte.

FN, Europarådet och EU har i konventioner, handlingsplaner och olika aktiviteter uppmärksammat förekomsten av flerfaldig diskriminering, d.v.s. när människor utsätts för våld och övergrepp utifrån flera aspekter, exempelvis kön och funktionsnedsättning. Vi vet genom forskning att situationen för flickor och kvinnor med olika typer av funktionsnedsättning är alarmerande. Samtidigt finns det stora utmaningar på rättssäkerhetsområdet när det gäller att skydda personer med funktionsnedsättning från våld och övergrepp. Nordiska ministerrådet har beställt en rapport med förslag till nordiska samarbetsområden kring könsrelaterat våld och funktionshinder. I denna rapport beskrivs temat könsrelaterat våld och funktionshinder ur ett nordiskt perspektiv med utgångspunkt i forskning, officiella rapporter och bidrag från en nordisk expertgrupp. Syftet är att ge en analytisk inblick i ett tema där kunskapsnivån fortfarande är låg, lyfta fram goda exempel och förbättringsförslag samt beskriva mervärdet av fortsatt nordiskt samarbete på området könsrelaterat våld och funktionshinder. Funktionshindersperspektiv, kön och mångfald

Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut. Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material. Sökandet efter vetenskapliga artiklar gjordes på webbsidor såsom Taylor & Francis Online, Academic Search Elite och Web of Science. Dessa hittades på databasen som Högskolan i Gävles bibliotek ställer till förfogande och de sökningar som gjordes var då efter relevant litteratur som kretsar kring funktionsnedsättningar och framkomlighet i byggnader. Undersökningen grundar sig på två laborationer som namngetts till laboration 1 och 2. I laboration 1 uppmättes ny mätdata och jämfördes med tidigare framtagen litteratur-data som beskriver vad som är acceptabelt då man ska ta sig fram med rullstol. Mätdatat består av mått och kontroll av befintliga hjälpmedel på plats. Laboration 2 bestod av ett rullstolstest som utgick från en tidigare upprättad kontrolleringsmall. Detta test gick ut på att själv uppleva problemen och genomgå testen utifrån en verklig upplevelse. Resultaten från båda laborationerna visade att många entréer har stora brister på de flesta punkterna. It is claimed that the modern society is built for everyone, yet many individuals with disabilities encounter problems in their everyday life that prevent them from feeling like a part of society. University of Gävle has been proven to have insufficiencies regarding availability. This has been exposed in surveys conducted by students in the Building Engineering Program. This thesis aims to identify the problems that exist at the ramps and entrances. To facilitate the investigation, the major entrances to the school were selected. The theoretical material consists of BBR 2014, Bygg ikapp 2014 and websites with related content. To find scientific articles websites such as Taylor & Francis Online, Academic Search Elite and Web of Science was used. These articles were discovered in the database in the library of The University of Gävle and the searches related to relevant literature that revolves around disabilities and accessibility in buildings. The study is based on two labs that has been named lab one and two. In lab one, the entrances were measured and this data was compared with previously established literature-data that describes what is acceptable when you are using a wheelchair. This data consists of measurements but also an inspection of existing resources. Lab two consisted of a practical test with a wheelchair and was based on an existing template used in checking accessibility. The purpose of the second test was to experience the problems firsthand and undergo these tests as a real-life experience. The results from both labs were very poor and many entrances showed major flaws at most checkpoints.

Antalet besökare på svenska kommuners webbsajter bestod år 2005 av drygt 60 procent av internetanvändarna i Sverige. Sedan dess har användandarna ökat precis som medellivslängden i Sverige också har ökat, under 2013 översteg medellivslängden 80 år för första gången hos män. Med en högre ålder ökar risken för olika funktionshinder och idag är det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i åtanke. Idag erbjuder så gott som alla svenska kommuner e-tjänster där medborgarna kan utföra sina ärenden på ett enklare, snabbare och självständigt sätt när de själva vill. Flera kommunsajter har både hög och bred tillgänglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgängligheten markant på en kommuns startsida från den tillgänglighet som man finner på den del av webbplatsen som innehåller kommunens e-tjänster. Denna studie har visat att e-tjänsterna oftast har en lägre tillgänglighet än resten av webbplatsen och därför utesluter flera av de användare som tillhör kommunens målgrupp. Syftet med denna studie är att ta reda på varför tillgängligheten är lägre hos e-tjänsterna och vilka som är ansvariga för tillgängligheten och dess låga grad. Tidigare har antagandet gjorts att kommunerna är medvetna om att den bristande tillgängligheten hos e-tjänsterna gör dessa e-tjänster oanvändbara för flera grupper av användare. Den studie som presenteras här visar att en viss medvetenhet om dessa brister finns hos kommunernas utvecklare men även att den är låg. Kvalitativa telefonintervjuer har gjorts med fyra utvecklare från svenska kommuners IT-enheter och även en utvecklare hos en e-tjänstleverantör har intervjuats. Flera kunniga personer inom området tillgänglighet har också intervjuats över e-post. Telefonintervjuerna visade varför kommunerna har svårigheter att göra e-tjänsterna tillgängliga för hela sin målgrupp men även hur de arbetar med detta.

Det finns många olika typer av instruktionsmetoder alla har de sina för och nackdelar. Detta arbete går in på animation som ett instruktionsverktyg, och jämför sedan detta med stillbilds samt filmade instruktioner, för att få fram relevanta resultat. Inom ramen för detta resoneras det kring teorier angående kognitiv lagring samt kognitiv belastning. Teorier så som mirror- neurons samt jämförelser av de tre tidigare nämnda instruktionsmetoderna blir också uppdagade. Ett mindre experiment utfördes också där animerade, stillbilds och filmade instruktioner jämfördes utifrån tre frågor. Experimentet gick ut på att försöka förstå och utföra tre utvalda tränings övningar, alla försökspersoner hade någon form av mental funktionsnedsättning. Resultaten visade på att animerade och filmade instruktioner är att föredra när det gäller rörelser. Även att animation hade stora fördelar när det gällde att visualisera vilka muskler som användes samt bortse från onödigt material.

Det här examensarbetet fokuseras på Downs syndrom. Jag valde att undersöka bland annat hur barn med syndromet blir bemötta av personal och andra barn när de börjar i förskolan och skolan/särskolan och hur personalen anpassar verksamheten för att barnet ska trivas. Vidare undersöktes hur pedagogerna i de olika verksamheterna går tillväga för att ha ett bra samarbete med hemmet. Jag har även tagit reda på vem det är som bestämmer om det handikappade barnet ska gå integrerat i vanlig klass eller om han/hon börjar i särskolan.Jag använde mig av en kvalitativ metod. Fyra personer blev intervjuade med hjälp av penna och papper. Trattekniken användes med först öppna frågor, för att sedan gå över till mer privata frågor (om intervjupersonen accepterade det). Efter alla intervjuer var det dags att transkribera svaren.Resultatet och slutsatsen var att barnen i undersökningen blev positivt bemötta av alla i verksamheten där de gick/går. Ett gott samarbete med hemmet får de genom att använda sig utav en loggbok där både personalen och föräldrarna kan skriva små notiser till varandra. De som bestämmer om barnet ska gå i vanlig klass eller särskola är i första hand föräldrarna. Elevhälsan gör en bedömning av barnet i fyra olika delar, den kan föräldrarna sen använda som underlag när de bestämmer vart deras barn ska gå.

Uppsatsen riktar sig till att öka tillgängligheten för äldre i Galgamarken, ett område som pekas ut som ett typisk exempel för problemet. Problemet är mycket aktuellt med en befolkning vars andel äldre ökar. Enligt regler fastslagna av Förenta nationerna, regler som Sverige beslutat att följa, så ska svenska myndigheter planera för samhällets svagaste grupper. Teori av goda lösningar som möjliggör god tillgänglighet gås igenom och olika forskares synpunkter ger en bred bild på hur lösningarna kan utformas. Genom användning av stråkstrategi så identifieras stråk med särskilt behov av åtgärder. Åtgärdas de utvalda stråken så kommer den generella tillgängligheten öka på Galgamarken. Situationen mellan teori och praktiskt utförande analyseras. De olika utvalda platsernas inventerade problem redogörs och argumenteras de varför några av platserna inte åtgärdas. Sedan görs ett förslag på åtgärder för de valda platsernas tillgänglighetsproblem. Detta görs genom först beskriva den övergripande planeringen om hur stråk kommer bindas samman och vilka effekter detta kan ge. Sedan gås generella lösningar igenom, lösningar som inte behöver vara platsbundna. Tillslut gås de olika platsernas lösningar igenom, var plats för sig. Uppsatsen avslutas med en diskussion om uppsatsens syfte, frågor och hur dessa besvarats. Kritik riktas mot metoderna och resultaten som beskrivs och utformas i uppsatsen.

The last 1½ decade young people with intellectual disabilities have been a part of my life. My now 13 year old son and several pupils I have taught as a teacher in the compulsory school. Their future and what will affect their lives has always been interesting to me. How do I affect them, why do I do the things I do and think the way I think? This study springs out of that curiosity. The purpose is to get hold of the dreams and ideas about the future that young people with intellectual disabilities have. How are the dreams and ideas affected by the idea of the disability in the society as a large and by the youngsters themselves? In analysing the ideas and dreams the young men and women present the different models of disabilities and theories about role taking and identity has been used. The result shows that the dreams and ideas both are similar and different to these of young people without intellectual disabilities. The goals are often the same though the means to get there differ. The participants in this study describe their disability as an advantage that will give them privileges making it easier to enter an adult lift.

Detta är ett examensarbete för Ängelholms Kommuns Handikappomsorg i form av studier kring och utveckling av en webbsida där personer med ett handikapp, t.ex. utvecklingsstörning och aspergers syndrom, kan söka jobb. Denna forskning ska bidra till den framtida forskningen och hur man anpassar webben för dessa personer.

Riksdagen beslutade år 2000 om en nationell handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för persoaner med funktionsnedsättning. Hindren skall vara åtgärdade före 2010. Syfte. Att studera hur tillgänglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det påverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsättning. Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser. Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgänglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men också graden av funktionsnedsättning, ålder samt upplevelse av hinder är faktorer som är avgörande. Konklusion. Resultatet styrker vikten av att följa den nationella handlingsplanen från 2000 för att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att leva enligt sina egna önskemål och inte vara tvingade att acceptera hinder i omgivningen. The Swedish Parliament decided in 2000 on a national plan to improve the accessibility to people with disability. Environmental barriers should be removed prior to 2010. Purpose. To investigate how accessibility to public environments is described in scientific articles and how it influences participation in social activities for persons with physical functional limitations. Method. Review of scientific articles found in four different databases. Results. Eleven scientific articles published 2002-2009 were studied and the result showed that accessibility to public environments is found to be of great importance for participation in social activities. For persons with physical functional limitations, level of disability, age and experience of environmental barrioers are utmost importance. Conclusion. The result strengthen the necessity of following the national plan from 2000 and thereby increase the possibilities for persons with disability to live according to their own wishes and not be forced to accept environmental barriers.

Syftet med studien är att belysa hur människor med funktionsnedsättning upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål. Därtill syftar studien till att undersöka hur denna målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt? För att besvara syftet och fånga människans egen upplevelse användes kvalitativ metod i form av intervjuer. Studiens resultat bygger på fem intervjuer med människor i varierande ålder och med olika funktionsnedsättningar. Gemensamt för intervjupersonerna är att de alla har hjälp från hemtjänsten. I analysfasen framkom fyra huvudkategorier: ”upplevelser av påverkansmöjligheter”, ”självständighet och beroende”, ”anpassning” samt ”strategier”. Utifrån dessa kategorier diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning gällande människor i behov av stöd och hjälp. Därtill har teorier använts för att försöka förklara det resultat som framkommit vid genomförandet av studien. Bland annat så förs resonemang omkring hur individualismen i vårt moderna samhälle påverkar en människa med funktionsnedsättning som är i behov av stöd och hjälp. Resultatet från studien visar att det finns vissa faktorer som har större betydelse än andra för hur den enskilde upplever att vara i behov av stöd och hjälp från hemtjänsten. Det kan till exempel handla om huruvida funktionsnedsättningen är medfödd eller förvärvad. I studien framkom att den tydligaste strävan efter självständighet kan ses hos dem som upplever beroendet till hemtjänsten som mest påfrestande. The aim of this study was to explore how people with disabilities experience to be in need of support and help to cope with everyday tasks. The aim was also to study if they feel that they can influence the design of the home help and, if so, how? To answer the purpose and in order to capture the man's own experience qualitative methodology was used, and interviews were carried out. The result of the study is based on five interviews with people of different ages and with various disabilities. Common to all interviewees was that they all have help from home care. The analysis revealed four main categories: “perceptions of influence”, “independence and dependence", "adaptation" and “strategies". From these categories the results are discussed in relation to previous research about people in need of support and help. In addition, the theories used to explain the results of the study which obtained during implementation. Among other things, so the argument about the individualism in our modern society, affecting people with disabilities in need of support and assistance. Results of the study show that there are certain factors that are more important than others for the experience of having public home care. It is a matter of whether the functional limitation is congenital or acquired. It appears that the obvious desire for independence can bee seen by those who experience addiction to home care as most stressful.

The aim of this study is to illuminate images and discourses, in which media describe people with disabilities. The purpose of the study will be fulfilled, by answering the following questions: Is it possible to discern categories of how people with disabilities are described in the media and is it possible to find associations to handicap models? We have chosen to focus on how media describe people with physical impairments and have made a content analyses of articles, based on the theoretic aim of this study, social constructionism, handicap models and earlier research. Underlying the analyses, are six articles from two Swedish news papers. The results of our research are divided in three categories: assumptions which are taken for granted, hidden meanings and contradicted categories. To sum up the results, we have found several categories in Media’s description of people with disabilities, and in the articles we have also found associations to handicap models. One of the assumptions which are taken for granted is that the disability/impairment defines the person. Hidden meanings are found which indicates, that people with disabilities doesn’t share the same social position as other groups. The articles used in this study are characterised by contradicted categories, the most common is where deviations are compared with what is considered to be normal, by the prevailing discourses. The articles also show associations to the social and the individual model.

Särskild, särskiljd eller avskiljd - om situationen för elever med rörelsehinder i grundskolan

This thesis was rendered for the client HAGS Aneby AB that is a global leader in playground equipment. The goal of this project was to develop a seesaw that is available for children aged 5-12 years; both with and without disabilities. The project has aimed to develop a seesaw that fits everyone in the target group without looking specially adapted. Children with disabilities have difficulty using today's seesaws because they consist of only a seat and a handle on each side. It requires that the user has strong arms and legs and can sit up without support. HAGS Aneby AB would like to change this. To gain knowledge of the target group and on the different types of disabilities information was sought for on the internet including the RBU's and UNICEF's websites. During implementation several concepts was developed and screened off to finally get the final result. Methods such as QFD, feasibility assessment and Go/No-Go-screening have been implemented. The instructions in the safety standard EN 1176 has been closely followed in the development of the seesaw. The final concept shows a broad seat with handles, seat backs and footrests on each side of a central section that is in the form of a U. On the sides of the seats there is a high lateral support, to lean against, and a low lateral support. Entry and exit will happen on the side where the low lateral support is situated. Rubber buds are placed on the back of the seats and on the outside of the high lateral support, so that an assistant could be able to assist with entry and exit and also to provide extra speed in use. A rubber suspension unit, that makes the seesaw move, restricts the movement to ± 30˚. In order to stimulate the senses, such as vision and hearing, a ballgame was placed in the middle part of the platform.

This report is about accessibility at rest areas. We have examined the aisles and furniture of seven rest areas with a focus on accessibility for disabled persons. At the end of the report, we provide suggestions on how some of the weaknesses we have discovered can be addressed.

Det finns idag ungefär 90 000 rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vår uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrån detta, ta reda på hur väl anpassat det är för rullstolsburna i resesammanhang samt hur de själva upplever sitt resande. För att få svar på våra frågor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utsträckning de verkar för att göra sig tillgängliga för rullstolsburna passagerare. Vi har också gjort en enkätundersökning bland rullstolsburna resenärer för att få deras bild av hur det är att resa som rullstolsburen. För den teoretiska förankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gällande handikappanpassning för transportbolag. Även attityder och bemötande har en betydande roll i uppsatsens teoridel. Av undersökningen går det att utläsa att företagen själva anser att de gör en hel del för att vara tillgängliga för alla sina kunder, oavsett funktionshinder. De rullstolsburna upplever det däremot annorlunda. Den fysiska utformningen hos flera transportbolag är enligt dem bristfällig. Vidare är det vanligt att interaktionen med personalen inte fungerar särskilt bra. Majoriteten av de rullstolsburna som ingått i vår undersökning känner sig dock bekväma och väl bemötta då de reser.

I denna rapport redovisas arbetsgången för produktutvecklingen av ett rullstolsunderrede med nya design- och konstruktionslösningar. Det slutliga konceptet är ett underrede med två centrala konstruktionslösningar; en hydraulcylinder som medger vertikal sitthöjdsjustering, samt en vaggfunktion i sittplattan som medger ökad balans vid vinkeljustering. Samtliga funktioner på underredet har anpassats för att erbjuda ett enklare och renare ramverk. This report covers the work procedure for the product development of an undercarriage to a wheelchair, featuring new design- and constructional solutions. The final concept is an undercarriage with two main constructional solutions; a hydraulic cylinder supporting vertical height adjustments and a function which enables the occupant to be tilted forwards or backwards whilst maintaining posture stability. All functions for the undercarriage have been adapted to offer a simpler and cleaner framework.

Det finns idag ungefär 90 000 rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vår uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrån detta, ta reda på hur väl anpassat det är för rullstolsburna i resesammanhang samt hur de själva upplever sitt resande. För att få svar på våra frågor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utsträckning de verkar för att göra sig tillgängliga för rullstolsburna passagerare. Vi har också gjort en enkätundersökning bland rullstolsburna resenärer för att få deras bild av hur det är att resa som rullstolsburen. För den teoretiska förankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gällande handikappanpassning för transportbolag. Även attityder och bemötande har en betydande roll i uppsatsens teoridel. Av undersökningen går det att utläsa att företagen själva anser att de gör en hel del för att vara tillgängliga för alla sina kunder, oavsett funktionshinder. De rullstolsburna upplever det däremot annorlunda. Den fysiska utformningen hos flera transportbolag är enligt dem bristfällig. Vidare är det vanligt att interaktionen med personalen inte fungerar särskilt bra. Majoriteten av de rullstolsburna som ingått i vår undersökning känner sig dock bekväma och väl bemötta då de reser.

Rapporten handlar om rörelsehindrades studie- och yrkesval och deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen under studieåren. Undersökningens syfte är att visa på om respondenterna utsatts för ”cooling down” av sina studie- och yrkesvägledare. Den har genomförts medelst nio intervjuer med unga rörelsehindrade personer. Intervjuerna har analyserats med två kvalitativa analysmetoder, meningskoncentrering och dikotomi. Undersökningens resultat visar att en majoritet av respondenterna blivit utsatta för ”cooling down”- processer av vägledarna enligt följande: 1. Respondenten har haft en egen idé kring studie- och yrkesvalet men utsatts för brist på uppmuntran eller övertalningsförsök att välja andra utbildningar eller utbildningar med lägre krav. 2. Respondenten var i vägledningssituationen osäker på sitt mål och har utsatts för ”lobbying” att välja utbildningar som tycks stereotypa för gruppen till exempel data och kontor eller individuella programmet. Vägledarna fokuserar, i stor utsträckning, inte på individernas möjligheter utan verkar vilja begränsa dem efter de val de själva tycker är lämpliga. Nyckelord: Rörelsehinder, handikapp, cooling down, studie- och yrkesval, studie- och yrkesvägledning This report deals with the career choices of the physically impaired their experiences of guidance counselling during their school years. The purpose of this study was to see if the informants had been exposed to ”cooling down” processes by their guidance counsellors. The used method for collecting material was nine qualitative interviews. The result shows that a majority of these informants had been exposed to processes of cooling down by their guidance counsellors as follows: 1. The informant has had his or her own idea of a choice but been exposed to a lack of encouragement or attempts at persuasion of different paths or more simple paths. 2. The informant had no ambition of his or her own and has been exposed to lobbying to choose educational paths that seem stereotype for the group such as office and computers or the individual program. The counsellors seem, to a great extent, to not focus on the abilities for these individuals but seem to have an ambition to limit their choices after what they themselves find is appropriate. Keywords: Physical impairment, disability, cooling down, career choices, guidance counselling

Att amputera ett ben är en svår förlust för patienten. Syftet var att undersöka hur det är att leva med och anpassa sig till en benamputation. Elva vetenskapliga artiklar utgör grunden i litteraturstudien. Resultatet visade att patienterna upplevde en förlust av den fysiska funktionsförmågan vilket bidrog till att många slutade arbeta. Utseendeförändringen medförde isolering och att många av de tidigare fritidsaktiviteterna lades ned. Deras självförtroende var sämre. Positiva och negativa copingstrategier användes vid anpassningen till amputationen. De faktorer som påverkade anpassningen var av både fysisk, social och psykisk karaktär. Slutsatsen är att benamputerades tillstånd kan vara mycket känsligt både på kort och lång sikt samt att de ampputerades livskvalité och hälsouppfattning kan vara försämrad. Detta skulle sjuksköterskan kanske behöva ha i åtanke vid mötet med denna patientgrupp för att kunna ge en god individanpassad omvårdnad. An amputation of a leg is a heavy loss to the patient. The aim was to investigate how it was to live and adjust to a leg amputation. This literature review is based on eleven scientific articles. The findings show that the patients experienced a loss of their physical functionality which made them stop working. The change of their appearance contributed to isolation and they withdrew from many of their former activities in spare time. Their self-confidence became worse. Positive and negative coping strategies were used to adjust to the amputation. The factors with an impact on the adjustment were both of physical, social and psychological character. The conclusion is that the condition of those with a leg amputation can be very delicate both in the short and in the long term and their quality of life and their experience of health can be detoriated. This is something a nurse perhaps ought to have in mind when meeting this group of patients so she can be able to provide a good individually based nursing care.

The aim of this study was to investigate how disabled pupils feel about school lessons in physical education. Previous studies in the area show that many disabled pupils think that this is a problem. Drawing on data from one-to-one semi-structured interviews with six students in the age of 11-14 years, this study focused on how students with disability cope with their impairments and physical activity in school. The interviewees’ background displays a wide range of sport related activities and besides school the interviewees seem to be engaged in different sports associations on their leisure time. Overall, their experiences of physical education is positive. There was only one pupil who wasn’t satisfied with the set-up around the physical education lessons. The others had good relations to the school lessons. All students also had good relations towards sports in their spare time. They all also had a good relation to their teacher and the other students in their class.

Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv. Det fjärde bidraget belyser hur det är att leva med stamning och dess inverkan på identiteten. Femte bidraget handlar om hur nyblivna pensionärer upplever och påverkas av de livsvillkor som pensioneringen innebär. Det sista bidraget tar upp hur identiteten påverkas när en närstående går bort. Gemensamt för samtliga bidrag är att fokus ligger på den identitetsskapande processen och hur identiteten formas, utvecklas och vidmakthålls.

Paper inskickat till Socialvetenskaplig Tidskrift för bedömning 2006-03-13

Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika läs- och skrivsvårigheter, det vill säga dyslexi, ser på sitt handikapp i förhållande till sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och känner de sig begränsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fått den hjälp de behöver av studie- och yrkesvägledaren på sin skola.Den metod som har använts i undersökningen är djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag använt mig av teorier som beskriver begränsningar samt några vägledningsmodeller som används i vägledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har känt sig begränsade i sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken. Hur ungdomarna i undersökningen har upplevt kontakten med studie- och yrkesvägledaren har övervägande varit positiv. De har uppfattat denna person som snäll och hjälpsam och även stöttande i vissa fall. Men det är mindre framkommande i undersökningen hur mycket hon betytt i själva valprocessen.

Denna utvärdering av hur tillgänglig utbildningen är för elever med funktionshinder har särskilt tagit fasta på elevernas egna beskrivningar av sin skolkarriär. I studien undersöks och analyseras vad som är väsentligt för tillgängligheten i grund- och gymnasieskolan och vad som kan ses som hindrande. Slutsatserna handlar inte i första hand om de tekniska och materiella lösningarna utan snarare om sådant som kan sammanfattas i kompetens, kreativitet och professionalism. Sådant som bidrar till att göra eleverna delaktiga i sin egen utveckling. Rapporten har författats av professor Bengt Persson och universitetsadjunkterna Carina Holmberg och Ingrid Johansson vid Göteborgs universitet.